1. No category

Linköpings filmstudio
Linköpings filmstudio
Vårprogrammet 2010
Cinemax är en ideell förening som helt bygger på medlemmarnas intresse
för kvalitetsfilm. Cinemax är med i den svenska filmstudiorörelsen genom
SFF, Sveriges Förenade Filmstudios, som startade 1953. Cinemax är öppen för alla över 15 år.
Den som löser kort till en serie har inträdesbiljett till alla filmerna i serien
och blir även medlem i Cinemax. Som medlem kan du vara med och påverka filmurvalet till nästa termin. Vill du veta mer om vår verksamhet,
ring Ingrid Ivarson, 013 31 49 06 eller Jan Olheim, 013 13 63 67.
Cinemax styrelse:
Ingrid Ivarsson (kontaktperson),
Beatrice Le Bras Almquist (sekreterare),
Jan Olheim (kassör),
Rolf Andersson, Spomenko Dakic,
Eva Hallström, Mahmood Ghotbaldinian
Moolaadé
Medlemskort säljs på plats före filmerna.
Enstaka biljetter till filmerna säljs inte.
Reservation för programändringar som ligger utanför vår kontroll.
Serie ett - 220 kr - Länsmuseet, torsdagar kl 18.30
21/1
28/1
4/2
18/2
25/2
4/3
Cinemax på Internet: http://come.to/cinemax
E-post: cinemax@spray.se
Presentproblem?
Varför inte ge bort ett medlemskap i Cinemax?
Kontakta vår kassör, se ovan!
In the Loop UK 2009, 102 min
Looking for Eric UK/Frankrike 2009, 117 min
Moolaadé Senegal/Frankrike 2004, 125 min
Frozen River USA 2008, 97 min
Séraphine Frankrike 2008, 121 min
Bröderna Mozart Sverige 1986, 109 min
Serie två - 220 kr - Filmstaden, lördagar kl 14.00
6/2
13/2
6/3
13/3
20/3
27/3
Paris Frankrike 2008, 129 min
Grbavica - läker tiden alla sår? Öst/Bos-Her/Tys/Kro 2005, 95 min
Frost/Nixon USA 2008, 122 min
Min granne Totoro (Tonari no totoro) Japan 1988, 86 min
Happy-Go-Lucky UK 2008, 118 min
De osynliga (DeUsynlige) Norge 2008, 120 min
Cinemax på Internet: http://come.to/cinemax
8
E-post: cinemax@spray.se
Serie ett - 220 kr - Länsmuseet, torsdagar kl 18.30
21/1 In the Loop
UK 2009, 102 min
Regi: Armando Iannucci
Manus: Jesse Armstrong, Armando Iannucci m fl
Foto: Jamie Cairney
Spel: Peter Capaldi, Tom Hollander, Mimi Kennedy,
James Gandolfini, Steve Coogan
Detta är regissörens första långfilm. Han är känd från
BBC:s sitcom The Thick of It, och därifrån har han tagit
med sig en vital kraft, Peter Capaldi. Denne spelar den
brittiske premiärministerns spin doktor, Tucker,i den rappa - inte långt mellan skratten - men något förvirrande historien.
Filmen antas utspela sig strax innan USA:s invasion i Irak. Den sympatiske och
fredsälskande biståndsministern, Foster, ådrar sig Tuckers vrede då han i en intervju råkar säga att utsikterna för en omtvistad konflikt i Mellanöstern är
"unforeseeable". Förvecklingarna mellan krigsivrare och krigsmotståndare är
oundvikliga, och Foster, som skickats till USA för att träffa politiker och militärer, blir en bricka i spelet. Filmen har drag av bl a Kubricks Dr Strangelove
(1964) och fyller väl sin plats i raden av underhållande politiska satirer.
28/1 Looking for Eric
UK/Frankrike 2009, 117 min
Regi: Ken Loach
Manus: Paul Laverty
Spel: Steve Evets, Eric Cantona, Stephanie Bishop,
Gerard Kearms, John Henshaw
Säg Ken Loach och de flesta ser framför sig monotona radhuslängor och dysfunktionella familjer, om också med viss
värme, i en engelsk ndustristad i norr. Men den här gången
överraskar oss regissören med en komedi mot en realistisk bakgrund. Det blev
ingen film av det projekt som Eric Cantona kom med till regissören men däremot
fick han spela en stor roll i den film han inspirerade till. Eric Bishop, en frånskild
medelålders brevbärare i Manchester, genomgår en förfärlig kris. Han har två
odrägliga styvsöner i tonåren att dras med, problem med kvinnorna i hans liv m
m. Men - tack vare att Eric har f d fotbollsspelaren Cantona som sin idol och sina
kamrater som stöd tar livet en annan vändning. Man behöver varken älska fotboll
eller specifikt Manchester United för att älska den här filmen. Den är en verklig
pärla och visar hur kongenialt Loach skildrar verkliga människors liv. Den som
minns Livet är underbart med James Stewart kan dra vissa paralleller.
2
20/3 Happy-Go-Lucky
UK 2008, 118 min
Regi & manus: Mike Leigh
Foto: Dick Pope
Musik: Gary Yershon
Spel: Sally Hawkins (Poppy), Alexis Zegerman (Zoe),
Kate O'Flynn (Suzy), Caroline Martin (Helen), Samuel
Roukin (Tim), Andrea Riseborough (Dawn), Sinead
Matthews (Alice), Eddie Marsan (Scott)
Huvudpersonen Poppy Cross är småskolelärare och bor i
Camden, en förstad till London. Poppy är en glad, lekfull, uppkäftig ung kvinna som pratar med främlingar
och delar lägenhet med Zoe. Vi får följa henne under körlektioner med den allvarsamme och buttre Scott, ta flamencolektioner för en stolt spansk lärare samt
ge stöd åt en elev vars föräldrar har problem. Poppy ber socialarbetaren Tim om
hjälp och en relation börjar.
Filmen har tilldelats ett flertal filmpriser i kategorin bästa kvinnliga skådespelare
och bäste regissör samt nominerats till en Oscar.
27/3 De osynliga
(DeUsynlige)
Norge 2008, 120 min
Regi: Erik Poppe
Manus: Harald Rosenlöv-Eeg
Spel: Pål Sverre Vanheim Hagen, Trine
Dyrholm, Ellen Dorrit Petersen
Förra säsongen visade Cinemax två filmer,
Boy A och Jag har älskat dig så länge, som
på olika sätt tog upp samma ämne: Hur skall
en människa kunna anpassas till samhället
efter många år i fängelse?
Den norska filmen De osynliga tar upp samma tema. Här är det en ung man Jan Thomas
som släpps från fängelset. Han är musikaliskt begåvad och får plats som organist i en kyrka. Men kan han bli fri från sitt
förflutna?
Regissören Erik Poppe utvidgar problematiken genom att även ge plats åt dem
som drabbades av det brott som Jan Thomas dömdes för. Bodil Juggas i Arbetarbladet kallar filmen för "en mässa för sargade själar".
7
6/3 Frost/Nixon
USA 2008, 122 min
4/2 Moolaadé
Senegal/Frankrike 2004, 125 min
Regi: Ron Howard
Manus: Peter Morgan
Foto: Salvatore Totino
Spel: Frank Langella, Michael Sheen, Sam Rockwell,
Kevin Bacon, Oliver Platt
Regi & manus: Ousmane Sembene
Foto: Domimique Gentil
Musik: Boncana Maiga
Spel: Fatoumata Coulibaly (Collé)
USA och 70-tal. Alla känner väl till den långdragna
processen från Woodwards och Bernsteins avslöjande
av inbrottet i det demokratiska högkvarteret i Watergate 1972 till Nixons avgång som president 1974. Detta är
en i raden av Nixonfilmer, mer eller mindre sevärda.
Många lär väl ha stiftat bekantskap med David Frost som pratshowvärd. Hans
väg mot stjärnstatus blev lika snårig som Nixons nedgång och fall. Deras karriärer löper samman i de berömda intervjuerna 1977, där Nixon tror sig kunna återupprätta sin förlorade heder, medan Frost är ute efter sin förlorade plats i rampljuset genom att genomföra en "trial by television" (Nixon fick ju amnesti av
efterträdaren Ford). På dessa händelser skrev Peter Morgan en pjäs och gjorde
sedan manus till Howards film, som blev extremt underhållande. Sann eller ej,
intervjuavsnitten är i varje fall ordagrant återgivna.
Moolaadé som betyder "magiskt beskydd" är en färgstark och vacker saga om en mycket grym tradition
som pågår runtom i stora delar av Afrika även i dag.
Handlingen utspelas i en afrikansk by där dagen för
omskärelse av unga flickor är kommen. För att undkomma omskärelsen flyr några unga flickor hem till
Collé, en kvinna som tidigare gjort sig känd för att ha vägrat låta sin dotter
omskäras. Collé måste kämpa mot byns män och kvinnor, sin egen familj samt
uråldriga seder för att förhindra att de unga flickorna handikappas.
Filmen har tilldelats pris av Ecumenical Jury vid filmfestivalen i Cannes 2004
samt juryns specialpris vid Los Angeles Panafrican Flim Festival 2005.
18/2 Frozen River
USA 2008, 97 min
13/3 Min granne Totoro
(Tonari no totoro)
Japan 1988, 86 min
Manus och regi: Courtney Hunt
Spel: Melissa Leo, Misty Upham, Charlie Mc Dermott,
Michael O`Keefe, Mark Boone Junior
Regi och manus: Hayao Miyazaki
Dagarna innan jul lämnar pappan familjen för att spela
bort alla besparingar. Ray (Melissa Leo) är tvungen att
snabbt tjäna ihop pengar för att kunna betala av på det
nya huset de ska flytta in i. Tillfälle ges då hon blir indragen i en smuggelhärva i ett Mohawkreservat i närheten. Indiankvinnan Lila (Misty Upham) visar henne hur
det ska göras.
Två små flickor, Satsuki och hennes lillasyster Mei och
deras pappa flyttar in i ett gammalt hus på landet för att
vara närmare mamman, som ligger på sjukhus. Flickorna
upptäcker att skogen intill är bebodd av magiska varelser,
och med "trollet" Totoro (feluttal av ordet troll) upplever
de sedan de mest fantastiska äventyr. Låter det barnsligt?
Kanske, men detta är en film för alla åldrar. Vuxna återupplever inte bara sin
barndoms fantasivärld utan njuter av nyanserna i teckningen av naturen, männisorna och de påhittade figurerna och av den osentimentala berättelsen.
Animationsmästaren Miyazaki blev ett namn i Sverige först 2001, då han vann
en Oscar för Spirited Away. Sedan dess har ett flertal av hans filmer distribuerats
här. Totoro var hans tredje långfilm efter att han arbetat med TV-serier sedan 60talet. Han arbetar själv fram sitt storyboard med papper och penna och lämnar
det till sina animatörer. Hans stil är unik, även om den europeiska modernismen
satt sina spår.
Filmen är löst baserad på verklighet då kvinnor för att försörja sina barn smugglade illegala flyktingar över S:t Lawrencesjön över den kanadensiska gränsen.
Den är ett vasst inslag i den politiska debatten men undviker skickligt de typiska
fällorna att bli alltför moraliserande och politiskt korrekt. Regissören låter publiken själv få avgöra och ta ställning till kvinnornas ev rätt eller felhandlande.
Miljön och stämningen i filmen är väl genomtänkta. Det är mörkt ,grått och vemodigt i ett kallt vinterlandskap. Vi möter människor som lever på existensminimum i olika kulturer med främlingskap och fientlighet mellan varandra som efterhand omvandlas till en mycket stark och nära vänskap. Frozen river är ingen
gladlynt, lättsmält film utan ett riktigt bra kammardrama.
6
3
25/2 Séraphine
Frankrike 2008, 121 min
Serie två - 220 kr - Filmstaden, lördagar kl 14.00
Regi: Martin Provost
Manus: Martin Provost & Marc Abdelnour
Foto: Laurent Brunet
Musik: Michael Galasso
Spel: Yolande Moreau, Ulrich Tukur, Anne Bennent
Den franska konstnärinnan Séraphine Louis (18641942) känd som "Séraphine från Senlis", var självlärd
och målade i naivitisk stil. Inspiration fick hon av naturen, glasfönster i kyrkor och övrig religiös konst. Hon
blev tidigt föräldralös och uppfostrades i ett kloster. År
1901 anställdes hon som hemhjälp i medelklassfamiljer i Senlis. Efter sitt slitsamma arbete på dagarna målade hon i all hemlighet i sin sovskrubb i skenet av
ett stearinljus. År 1912 bosatte sig den tyske konsthandlaren Wilhelm Uhde i
Senlis. Hos sin granne fann han en dag en målning av Séraphine och därmed var
hon upptäckt. Wilhelm Uhde köpte hennes målningar och lanserade henne på
utställningar. Séraphine slutade måla 1932, men Uhde fortsatte att ställa ut hennes verk på utställningar i Paris, Zurich och New York. Filmen tilldelades sju
franska César i bl.a. kategorin bästa film och bästa skådespelerska 2009.
4/3 Bröderna Mozart
Sverige 1986, 109 min
Regi: Suzanne Osten
Manus: Etienne Glaser, S. Osten, Niklas Rådström
Foto: Hans Welin, Solveig Warner
Musik: Björn J:son Lindh, W. A. Mozart
Spel: Etienne Glaser, Philip Zandén, Loa Falkman
Filmen utspelas (åtminstone ytligt sett) på ett operahus i
vår tid. Vi får följa de alltmer kaotiska repetitionerna
inför Mozarts Don Juan. Operaregissören Walter söker
genomföra sin absolut originella tolkning av denna opera, men motståndet mot honom är kompakt. Filmen kan
ses ur en mängd olika synvinklar. Med modern genrebeteckning är den en komedi, men den lutar också åt burlesk fars à la bröderna Marx, och den har drag av
Fellini, men samtidigt är den ett drama om det konstnärliga skapandet och musikens makt. Bröderna Mozart myllrar av tidens kända skådespelare men också
sådana som senare slog igenom och andra personer inom kultursektorn. Suzanne
Osten hade tidigare debuterat med den självbiografiska filmen Mamma, och här
får hon sitt definitiva genombrott i ett verk som sprudlar av fantasi.
4
6/2 Paris
Frankrike 2008, 129 min
Manus och regi: Cedric Klapish
Spel: Juliette Binoche, Roman Dunis, Fabrice
Luchini, Karin Viard, Francois Cluzet m fl
I väntan på en hjärttransplantation tillbringar dansaren Pierre (Roman Dunis) sin tid med att titta ut över
sitt älskade Paris från sin balkong - ibland i sällskap
av hans yrväder till syster Elise (Juliette Binoche),
frånskild mor till tre barn. Hon flyttar in till Pierre
med barnen för att ta hand om honom. Syskonen
kommer varandra mycket nära under denna tid, men
det är inte utan komplikationer i början.
Det pågår många parallella människoöden i det kvarter där huvudrollsinnehavarna bor. De brottstycken om människors vardag de bevittnar från ovan blommar
ut till berättelser om livet, kärleken och en stad som aldrig någonsin sover. Med
vackra vyer från alla årstider och fantastiskt musikval är hela filmen en hyllning
till den franska huvudstaden och dess innevånare.
13/2 Grbavica - läker tiden alla sår?
(Grbavica)
Öst/Bos-Her/Tys/Kro 2005, 95 min
Regi & manus: Jasmila Zbanic
Foto: Christine A. Maier
Spel: Mirjana Karanovic, Luna Mijovic, Leon Lucev,
Kenan Katic
Den första bildrutan fylls av kvinnoansikten, och ur
mängden lösgör sig det kvinnoöde - bland många liknande - som skildras i filmen. Ensamma mamman Esma vill
uppfylla sin 12-åriga dotter Saras önskan att delta i en
skolresa. Med ett intyg om att hennes far var krigshjälte skulle Sara kunna få
resan gratis. Men Esma vägrar gå med på det, hon sliter hellre för att kunna betala själv. Men den smärtsamma sanningen måste till slut fram.
Det är en stark debut av skådespelaren - regissören Jasmila Zbanic, själv uppväxt
i Sarajevo, där stadsdelen Grbavica, under kriget också ett tortyrläger, utgör bakgrund. Det är en mörk film med underliggande ljus ton och humor, bilderna fria
från våld, en film om att leva med sina minnen, vardagens kamp för tillvaron
men också kärleken mellan människor.
5