Resan till CERN Vi hade precis varit på studiebesök på kärnkraftverket i Forsmark, även det intressant, när vi satte oss i en minibuss för att åka till Arlanda. Vi klev ombord på ett flyg mot Genève i Schweiz och några timmar senare var vi framme. Vi kom fram ganska sent på kvällen och fick börja med att lista ut vilken spårvagn vi skulle ta till CERN-området där vi skulle bo. Till slut hittade vi rätt spårvagn och hade även kommit på hur man betalade biljetten. När vi kom fram var det inte heller helt lätt att komma in på området. Den första grinden vi kom fram till var stängd och det fanns inga som jobbade där. Vi fick tips om att gå till nästa grind och där kom vi in. Vi var en grupp på åtta personer men blev placerade på tre olika hotell som låg intill varandra. Man fick intrycket av att området var stort. På morgonen begav vi oss till restaurangen där det fanns allt mellan himmel och jord att välja till frukost. När vi ätit var det dags för en presentation och föreläsning. Vi hade en person som ledde oss till föreläsningssalen och sa att det skulle komma en grupp på ca hundra franska skolbarn. Vi skulle vänta en liten stund medan de anlände. Det blev en ganska lång stund, uppåt 40 minuter, vilket tyvärr gjorde att vi inte hann med föreläsningen. Föreläsaren gick bara snabbt igenom sitt bildspel och förklarade kortfattat i stora drag. Sedan fick vi se en liten film på tio minuter. Som tur var hade vi förberett oss så pass mycket att vi redan kände till allt som han skulle ta upp i bildspelet. Vi möttes upp av en kille som skulle guida oss under dagen. Vi började med att gå ut och ta en ”shuttle”, en minibuss, som körde oss dit vi skulle, vilket är nödvändigt eftersom området sträcker sig så långt. Vi började med att åka till stället där de gör dipolmagneterna. Där fick vi förklarat hur de är uppbyggda och fungerar och vi fick se testanläggningen där de testas innan de tas i bruk. När vi var klara där åkte vi vidare till ATLAS. Vi fick inte se själva ATLAS, men vi fick se kontrollrummet för ATLAS och gå runt i byggnaden som ligger vid ATLAS. Vår guide hade jobbat med att ta fram en sensor som används i ATLAS och förklarade väldigt ingående hur sensorn fungerade. Vi fick även se en 3d-film från när de byggde ATLAS och guiden berättade allt man ville veta om ATLAS. Det var mycket intressant och välarrangerat. Efter det besöket åt vi lunch och sedan var det dags att träffa en svensk som jobbar på CERN. Han tog med oss till kontrollrummet för CERN där de kan se allt på datorskärmar, data från LHC, experimenten o.s.v. Vi fick titta på några skärmar och förklarat vad allt betydde och hur det fungerade. Man kunde bl.a. följa ett diagram där man såg energin i LHC i realtid och man såg även när nya partiklar injicerades. Han förklarade också hur alla olika anläggningar sitter ihop och att accelerade partiklar skickas ut i olika anläggningar för olika tester. Man kunde se på skärmar var nästa omgång partiklar skulle skickas. På kvällen åkte vi in till staden och åt middag. Jag röstade för äkta schweizisk mat och då blev det givetvis kinamat. Dagen därpå träffade vi en annan svensk kille som också jobbar på CERN. Han jobbade på stället där man håller vid liv och analyserar antipartiklar. Det är avancerat för så fort antipartiklar nuddar vid någon materia så annihileras de, d.v.s. de blir till energi. För att hålla antipartiklar stabila måste man hålla fast dem i ett magnetfält, men det luriga är att man vet inte förrän efteråt när man sänker magnetfältets styrka och låter de eventuella antipartiklarna annihileras om det överhudtaget fanns några antipartiklar i magnetfältet. Det är i alla fall ett mycket intressant område eftersom det finns många användningsområden för antipartiklar om man lyckas skapa dem och kontrollera dem i en större mängd, det kan räcka med någon tusendels gram för att det ska vara intressant. kontrollera dem. De har planer på att bygga nya experiment och det var många spännande idéer och tankar. Eftersom de haft framgång och lyckats hitta antimateria har de fått ett uppsving och får mer anslag, vilket är roligt. Inom sjukvården t.ex. skulle man kunna använda antipartiklar som bestrålning vid cancer. Då kommer antipartiklarna att annihileras med sjuk vävnad, vilket gör att färre partiklar behöver strålas in i kroppen. En annan sak som antimateria skulle kunna användas till är för att få fram energi. En mycket liten mängd antimateria skulle kunna alstra oerhört mycket energi. Men det finns ju tyvärr baksidor även med antimateria. Det skulle inte finnas något farligare ämne på jorden än antimateria eftersom det skulle kunna göra de i särklass kraftigaste bomberna någonsin. När vi var klara med utställningarna åkte vi in till Genéve igen för att fördriva lite tid och köpa saker. Sedan bagav vi oss till flyplatsen för att åka hem till Sverige igen. Vi kom till Arlanda sent på kvällen och det var bara att sätta sig några timmar i minibussen på väg hemåt. Vi fick en rundvandring i anläggningen och man kunde titta på visningsexemplar av delar som ingår i anläggningen. Det var väldigt intressant och spännande med tanke på vad de kan skapa där. Killen som guidade berättade om hur de olika experimenten som de hade fungerade, de hade bl.a. en deselerator som bromsar in partiklar så att de får en lägre hastighet för att det ska bli lättare att studera och När vi var klara där var det dags att packa ihop våra saker, checka ut och köpa lite souvenirer. Sedan gick vi till ett ställe där de hade en utställning om CERN med mycket bra info och snygga modeller av experiment m.m. Vi gick även in i ett annat utställningsställe som var en stor glob där de hade en häftig film som projicerades över hela rummet där man befann sig (ett stort rum) och visade Big Bang och partikelkollisioner med berättarröst till. Skrivet och fotat av: Oskar Andersson
© Copyright 2024