Guide som hjälper dig välja rätt lampa »Många kvinnor skulle gilla
ELEKTRICITET Darrålen har biologiska batterier och kan ge en elektrisk stöt på cirka 500 volt. sidan 10 BELYSNING Ny spännande och stäm ningsfull belysning finns nu vid bron i Kyrkparken i Barkarby. sidan 16 »Många kvinnor skulle gilla att arbeta med el.« sidan 9 TIDNINGEN EL EN TIDNING FRÅN DITT LOKALA ELFÖRETAG. NUMMER 1:2014 ÅRGÅNG 68 FRI MED EL Permobil ger 11-åriga Inez ett rörligare liv En tidning från Guide som hjälper dig välja rätt lampa VINDKRAFT SKA SPARA DEG ÅT POLARBRÖD Koncernen Polarbröd satsar på egen el och har köpt tre av de nio vindkraftverk som ska uppföras i en vindpark på Bösjövarden utanför Mora hösten 2014. Investeringen är på över 100 miljoner kronor och satsningen beräknas täcka en stor del av koncernens elbehov. Årsproduktionen uppskattas till 26 GWh, vilket motsvarar hushållsel för 6 000 hushåll/år. Vindkraftsföretaget O2 ansvarar för utveckling, byggnation och förvaltning av verken. Polarbrödskoncernen har som miljömål att bli självförsörjande på grön el och samtidigt kunna sänka kostnad erna för sin elanvändning. INSPIRERAS AV LED Vill du veta mer om, och bli inspirerad av, LED som belysningsteknik? Då kan den nya broschyren ”LED för belysning inom och utomhus” vara något för dig. LED är en intressant och relativt ny belysningsteknik, som erbjuder mycket stora möjligheter till helt andra belysningslösningar än vi har kunnat göra tidigare. Broschyren beskriver egenska perna hos LED och ger handfasta råd för 13 olika typer av lokaler eller utom husmiljöer. Innehållet är framtaget av experter inom Belysningsbranschen. Broschyren kan beställas via: www.ljuskultur.se info@ljuskultur.se Den kostar cirka 125 kronor plus frakt. Hon gör konst som alstrar el Kanadensiska konstnären Sarah Halls magiska konstverk är inte bara färgglada, de alstrar dessutom sol-el. Den storskaliga fönsterinstallationen GLASKONST ”Waterglass” är nu på plats i Enwave Theatre som ligger i besökscentrat Harbourfront Centre i Toronto. Konstverket består av 119 handmålade konstglaspaneler, som innehåller solceller av kisel i varierande blå färgtoner. Fönstren består av dubbla isolerglas med inbyggda och infärgade solceller och stoppar också värmeläckage. Längs med solcellerna sträcker ett lager konstglas ut sig som behandlats för att skapa dramatiska visuella effekter. Konstnären Sarah Halls är känd för sina energivänliga konstverk. DIMBAR LED Osram lanserar en ny LED-lampa som ersättare för 40- och 60 W-lamporna. Den heter Star Classic och kostar runt hundralappen. Osram uppger att den nya LEDljuskällan ger högre prestanda och bättre kvalitet än tidigare ersättare till de gamla glödlamporna. Star Classic börjar dess utom lysa direkt när de tänds och finns även som dimbara versioner. 2 Besökscentret Hartbourfront Centre i Toronto kan nu ses i nytt ljus. NUMMER 1:2014 ENERGILEXIKON 1 kWh (kilowattimme, 1000 Wh) kostar ungefär 1:50 kr och räcker för att driva en TV i 10 timmar eller en brödrost i 1 timme. 1 GWh (gigawattimme) Motsvarar ungefär elanvändningen för 40 elvärmda normalvillor under ett år. 1 GWh = 1 000 000 kWh. 1 TWh (terawattimme) Motsvarar ungefär den energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kWh. Ampere Enhet för strömstyrka. Har beteckningen A. Energi Energi kan varken produceras eller konsumeras utan endast övergå från en form till en annan. I vårt elsystem är vattnet i våra vattenkraftmagasin exempel på lagrad energi. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den internationella standardenheten är uppkallad efter James Watt (1783–1819), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som används då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. NUMMER 1:2014 Friare vardag med el BRANSCHORGANET SVENSK ENERGI har kommit ut med framtidsbilder för ett hållbart Sverige, som belyser hur energin kommer att kunna användas i vårt framtida samhälle. När det gäller jobb och vardag målas en framtidsbild upp där vi enklare än tidigare kan skapa det liv vi vill ha. Bilderna visar på en utveckling mot att arbete och fritid går in i varandra har fortsatt. Det gör det möjligt får både arbetsgivare och arbetstagare att anpassa sig till olika faser – i verksamheten och i livet. Livspusslet är helt enkelt lättare att lägga. En förändrad syn på arbetsorganisation i kombination med framsteg inom kommunikationstekniken gör att fler yrken numera inte är lika platsbundna. Det gör att vi kan jobba därifrån vi presterar som bäst och när vi är som mest effektiva. Vi har möjlighet att vara friare än tidigare och att välja var vi vill bo – oavsett om det är staden eller glesbygden som lockar. Men den fysiska arbetsplatsen och de personliga mötena spelar fortfarande en viktig roll och resorna till och från arbetet sker både tystare och med bättre klimat- och miljövärden än i dag. Sladdlösa laddtekniker används inte bara för att ladda fordon utan även för alla andra tekniska prylar som vi använder och har därmed löst det tidigare problemet med olika typer av sladdar och kontakter. Det ökade behovet av enkla laddningslösningar har skapat en ny kategori tjänster. På kaféer hörs numera ofta beställningen: – En latte och en laddning, tack! »Livspusslet blir allt lättare att lägga.« LARS ABELIN Chefredaktör Tidningen El produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag. F OTO: SO F I E WI KL U N D 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = 1 000 kWh. CHEFREDAKTÖR Lars Abelin, 08-610 06 30, tidningenel@svenskenergi.se ANSVARIG UTGIVARE Eva Elfgren, eva.elfgren@svenskenergi.se FORM The Factory of Design, www.thefactoryofdesign.se PROJEKTLEDARE Marie Wiklund, marie.wiklund@svenskenergi.se ADMINISTRATÖR Jenny Åkerberg, jenny.akerberg@svenskenergi.se TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2014 OMSLAGSFOTO Inez Mooe Upplaga ca 300 000 ex. Tryckt på miljövänligt papper. D is tr ibue ra s till dig via di tt lokala el före tag. 3 11-åriga Inez Mooe i Sörberge i Timrå kommun kan inte tänka sig ett liv utan elrullstol. – Nej, varken hon eller vi vet vad vi annars skulle ta oss till, säger hennes mamma Liselott. T EX T L A R S A B E LI N F OTO SO F I E W I K LU N D Elrullstol är frihet för Inez DET ÄR INTE så svårt att i vardagen se alla goda exempel på nyttan med el. Men frågan är om det någonsin är tydligare än när man får uppleva ett barn som tar sig fram i en eldriven rullstol. Inez är rörelsehindrad. Hon har en muskelsjukdom som hon haft sedan födseln och den innebär att hon har svaga muskler i hela kroppen. Begränsningarna finns närvarande i vardagen. Inez orkar inte ta sig fram mer än tio meter. Hon har svårt att tvätta håret, eftersom hon inte orkar lyfta armarna över huvudet. Men när jag frågar Inez vad som är det jobbigaste med att ha sjukdomen, svarar hon; – Att jag inte kan göra saker som andra kan! Som att springa och sånt… Mamma Liselott fyller i: – Sjukdomen stoppar inte Inez från att i övrigt leva ett så normalt liv som möjligt. Hon är nyfiken och glad, pigg och frisk och har skinn på näsan. Har hon gett sig den på något så genomför hon det också. Hon vill förstås göra som alla andra barn och hon gör det också, efter bästa förmåga. DEN ELDRIVNA RULLSTOLEN är Inez vik- Inez Mooe, 11 år, med mamma Lieselott och kaninen Sputnik. 4 tigaste redskap i vardagen. Via landstingsägda Hjälpmedelscentralen Västernorrland fick hon låna sin första elrullstol när hon var fyra år. Det blev kärlek vid första ögonkastet. Det var en terränggående elrullstol, perfekt för att ta sig fram utomhus med. Senare fick hon också en eldriven rullstol för inomhusbruk; den är lite mindre skrymmande, har mindre hjul och är lättare att navigera på trånga ytor. – Utestolen är helt ovärderlig, säger Liselott. Den använder Inez flitigt, ofta i full fart, stolen går i 15 kilometer i timmen. Hon kör med den i skogen på somrarna och den går bra att ta sig fram med i snö också. Innestolen har hon här hemma och i skolan, den är smidig att ta sig fram med runt skolbänkarna och skolborden. Hon använder båda stolarna hela tiden och det fungerar jättebra. – Inez kör elrullstolarna med precision, hon backar, svänger runt och har stenkoll. HEMMET I VILLAN är handikappanpas- sat, med hiss för att få in de båda eldrivna rullstolarna, som laddas nattetid med el i ett vägguttag. Husets trösklar är borttagna, dörrarna är bredare och badrummet har stort svängutrymme där Inez får plats med sin rullator. I somras var Inez på scoutläger en vecka och sov i tält i skogen. Hon hade med sig en av elrullstolarna. En laddstation hade satts upp så att hon kunde ladda stolens batteri under nätterna. Till och från skolan, där Inez går i femte klass, skjutsas hon och hennes rullstol. – Elrullstolarna är så naturliga och självklara för Inez, och för hennes kompisar. Utan elrullstolarna skulle Inez och våra liv begränsas väldigt mycket. Inez förklarar vad som är bäst med att ha eldrivna rullstolar: – De går snabbt! Och så kan jag röra mig fritt. NUMMER 1:2014 Inez Mooe, 11 år, med sin kompis Gustav Borgh, 11 år. Han gillar att få skjuts med Inez eldrivna rullstol. INEZ MOOE Ålder: 11 år Familj: Mamma Liselotte, pappa Tom och storebror Lukas, 14 år Bor: I villa i Sörberge, Timrå kommun Sjukdom: Rörelsehindrad på grund av muskelsjukdom Jobbigaste med sjukdomen: Att man inte kan göra saker som andra kan: springa och sånt Roligast att göra på fritiden: Vara med kompisar Husdjur: Tre stycken, katterna Whisky och Pepsi och kaninen Sputnik Bästa med mina permobiler: Att de går snabbt, att jag kan röra mig fritt ute och i skolan NUMMER 1:2014 5 » Permobil säljs över hela världen Miljardföretaget Permobil grundades av den uppfinningsrike och visionäre provinsialläkaren Per Uddén för snart 50 år sedan. Det är också eldrivna rullstolar från Timråföretaget som gör livet så mycket rörligare för 11-åriga Inez Mooe. PRATAR MAN OM permobil så pratar man om elrullstol. Varumärket är så dominerande i Sverige så att permobil blivit ett varumärkesord synonymt med eldriven rullstol. Ordet finns till och med i saol (Svenska Akademiens ordlista), med gemen bokstav förstås till skillnad mot företagsnamnet Permobil. Men alla elrullstolar är förstås inte Permobiler, precis som en terränggående fyrhjuling inte är en Jeep, en bomullspinne en Topz eller en digitalbox en Boxer. Internationellt är företaget Permobil som varumärke inte lika överlägset starkt som i Sverige. Där domineras marknaden av amerikanska Invacare, som förutom eldrivna rullstolar erbjuder ett brett sortiment av hjälpmedelsprodukter. Men medan Invacare satsar brett är Permobil inriktade på en typ av produkt, vilket är en konkurrensfördel menar Rikard Rönn, företagets Skandinavienchef: – Vi är mer fokuserade på vad vi håller på med, nämligen eldrivna rullstolar. PERMOBIL HAR PÅ senare år lyckats etablera sig på Invacares hemmaplan. Permobils rullstolar säljs via amerikanska hjälpmedelsbutiker och Nordamerika är i dag den viktigaste marknaden för Timråföretaget med 50 procent av försäljningen. 25 procent säljs i Skandinavien och 25 procent i övriga Europa. – Långsiktigt är tillväxtpotentialen Asien, med sin allt starkare ekonomi, säger Rikard Rönn. Vi har exempelvis redan verksamhet i Kina, där vi köper komponenter till stolarna och där vi redan i dag har en viss förmontering. Permobil är en koncern med totalt 750 anställda, varav cirka 300 i Sverige. Totalt säljer man cirka 16 000 eldrivna rullstolar per år. 6 VISST Huvudkontoret E DU ATT... ligger i Timrå, …ord et pe norr om Sundsr mob me d i il f inn Svens vall. Här finns s ka Aka ordlist d emien a också anpassoch fö s rk laras en ”eld som ningsverkstäder riven r ullstol” ? för elrullstolarna, den viktiga forskningsavdelningen och så kallad bilanpassning, där exempelvis förarsätena görs vridbara så att den funktions hindrade lätt ska kunna ta sig in och ur sin bil. – Varje rullstol måste anpassas till just den aktuella individens behov och önskemål, säger Rikard Rönn. Därför har vi ett stort sortiment av olika stolar, chassin och tillbehör. Allt detta görs rent hantverksmässigt på plats här i Timrå innan vi levererar stolen till kunden. Vi bygger enbart stolar på efterfrågan och varje stol är så att säga på recept efter de specifikationer vi fått från återförsäljare eller hjälpmedelscentraler. SJÄLVA KÖRMOMENTET ÄR bara en del av stolens funktion. Det handlar om ett eldrivet fordon som är en plattform för både rörelse, trådlös kommunikation, interaktion med omgivningen och en symbol för oberoende och livskvalitet. – Vi har ett medicintekniskt innehåll. Vi löser problem i andra änden av vårdkedjan. Genom våra elrullstolar minskar vi behovet av vård av patienter som drabbas av ligg- och sittsår. Vi minskar också behovet av personliga assistenter. Och tack vare elrullstolar kan användarna komma ut i arbetslivet. Skandinavienchef Rikard Rönn vid en av många eldrivna rullstolsmodeller från Permobil. M400HD är en mitthjulsdriven stol för den som är lite större med maximal brukarvikt på 205 kg. NUMMER 1:2014 LADDNINGSBARA STOLAR Permobils eldrivna rullstolar är på 24 Volt (två seriekopplade 12-voltsbatterier) Sveriges första nollenergiskola Extern laddare: 220 Volt (vanligt vägguttag) Laddningstid: 7–11 timmar Kostnad per laddning, 3,5 KWh: Ca 4 kronor Drift av fulladdad rullstol: 25–40 km BÖRJADE SOM FAMILJEFÖRETAG Mannen bakom Permobil heter Per Uddén. Han var provinsialläkare i jämtländska Kälarne när han stötte på en elrullstol vid en USA-resa i början av 1960-talet och tog med den hem till Sverige. Idén till att utveckla elrullstolen, som Per Uddén tyckte var klumpig och närmast oanvändbar, föddes genom hans kontakt med en polio skadad patient som dittills enbart varit hänvisad till en enkel rullstol för inomhusbruk – att röra sig ute i samhället var det inte tal om. Hemma i källaren tillsammans med teknikern Bert Engman, maskinist på sjukstugan i Kälarne, utvecklade Per Uddén sin första prototyp 1963. Då inleddes också de första stegen till framgång och ett miljardföretag. I början drevs Permobil i stiftelseform som ett familjeföretag, fem av Per Uddéns nio barn var aktiva i företaget. 2006 köptes det av riskkapitalet Nordic Capital. Sedan 2013 ägs Permobil av Investor, helägt dotterbolag till familjen Wallenberg. Permobil är i dag en global koncern med dotterbolag i 20 länder och produkter i 40 länder på fyra kontinenter. Årsomsättningen ligger på 1,6 miljarder kronor. NUMMER 1:2014 1 300 kvadratmeter på taket och passiv husteknik. Det gör Stadsskogenskolan i Alingsås till Sveriges första certifierade nollenergihus. Skolan har byggts med passivhusteknik, vilket är en samling byggtekniker som skapar energieffektiva hus. På taket till skolan finns en solcellsanläggning med en toppeffekt på 200 kilowatt. Certifiering som nollenergihus innebär att en byggnad varje år producerar lika mycket energi som den använder. Stadsskogenskolan beräknas ha ett energibehov på 40 kWh per kvadratmeter och år, vilket balanseras av den egna elproduktionen som kan uppgå till 55 kWh per kvadratmeter och år. De 380 eleverna på Sveriges energisnålaste skola har också nytta av skolans inriktning på ett hållbart samhälle: – För att inspirera skolans elever och personal att själva minska energiåtgången kommer skolans användning och produktion av energi att kunna följas på stora displayer i skolan, säger Guido Hjortheimer, projektledare på Fabs, Alingsås kommunala fastighetsbolag. Området Stadsskogen, där skolan ligger, är en ny stadsdel i Alingsås där samverkan med naturen och hållbarhet varit tongivande. Stärkt rätt till ersättning vid elavbrott Det räcker med elavbrott på en fas för att du ska ha rätt till ersättning från ditt elnätsföretag. Det är innebörden av en lagändring som trädde i kraft vid årsskiftet. I och med lagändringen är ett avbrott på en eller flera faser ett elavbrott som berät tigar till ersättning. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2014. Sedan den 1 januari 2006 har kunder som drabbas av elavbrott under minst 12 timmar rätt till avbrottsersättning. Tidigare har vissa elnätsföretag tolkat lagen som att de inte är skyldiga att betala ut någon avbrottsersättning om elavbrottet enbart drabbat en eller två av ett hushålls tre faser. Företagen ansåg då att överföring av el inte var helt avbruten. 7 200 EMPIRE STATE BUILDING 0 STYCKEN SÅ MÅNGA DOG I ELOLYCKOR. SÅ MYCKET KOMMER VÄRLDENS SKROTBERG AV ELEKTRONIK ATT VÄGA OM TRE ÅR, VARNAR FN. När användningen av elektronik ökar globalt ökar också skrotbergets storlek. 2012 skapades 50 miljoner ton elektronikskrot, vilket är cirka 7 kilo per person i genom snitt, i form av uttjänta mobiler, tangentbord, kylskåp och leksaker. Enligt FN:s Step Initiative kommer elektronikskrotet öka med 33 procent 2017 jämfört med i dag. Explo sionen beror på alla innovationer och att elektroniska apparater byts ut oftare och att produkternas livstid också blir kortare. Under 2012 tillkom 11 miljoner ton i Kina, vilket var mest globalt före USA med 10 miljoner elektronikskrot. Det betyder 5 kilo per person i Kina och 29,5 kilo per person i USA. Mest elektronikskrot per person noterades i Qatar, 63 kilo, medan vi i Sverige gjorde oss av med cirka 25 kilo per person. Det är första gången på över 100 år som Elsäker hetsverket kan presentera ett år med nollresultat i Sverige. Verket har fört statistik sedan 1898. Det svartaste året var 1945 med 56 döda, 2012 avled en person till följd av elolycka. Den vanligaste död sorsaken är strömgenomgång i kroppen. Källa: Elsäkerhetsverket 16 PROCENT SÅ MÅNGA AV SVERIGES VILLAÄGARE ÖVERVÄGER ATT INVESTERA I SOLCELLER UNDER DE KOMMANDE FEM ÅREN. Källa: Svensk Energi Källa: Elektronikbranschen Allt nöjdare elkunder Kunderna hos både elnäts- och elhandelsföretagen blir allt nöjdare. Det visar den senaste SKI-mätningen. NÄRA 13 000 PERSONER intervjuades i mätningen som gjordes av ski (Svenskt Kvalitetsindex). Den visar en positiv trend där kunderna inom elhandel, elnät och fjärrvärme blivit allt nöjdare under de senaste åren – alltsedan 2005 när de årliga mätningarna började. ”Positiva upplevelser av företagens produkter och service gör att kunderna känner att de får mer för sina pengar. Utöver ökad kundnöjdhet har även det generella förtroendet för branschen stärkts”, skriver ski i en kommentar. Privatkunderna har aldrig varit nöjdare med sina elhandelsföretag, visar mätningen. ski tror att några av förklaringarna till ökningen är att kunderna generellt känner sig mycket nöjda med sina nuvarande elavtal och att fakturorna upplevs som allt 8 »Utöver ökad kundnöjdhet har även det generella förtroendet för branschen ÄVEN PÅ ELNÄTSSIDAN har andelen stärkts.« missnöjda kunder minskat, mer tillförlitliga och tydliga. Tre av fyra elhandelskunder upplever dessutom att de behandlas som värdefulla kunder. från 41 procent under 2012 till 35 procent i 2013 års undersökning. ski konstaterar också att ett område som aktörerna i branschen kan förbättra sig inom är att tydligare informera kunderna om verksamheten i stort. Kunder som känner sig välinformerade har en mer positiv syn på energi företagen. NUMMER 1:2014 ”Spännande jobba med el” När Yvonne Ruwaida bestämde sig för att bli elkraftsingenjör för vånades hon av den stora mansdominansen i yrket och branschen. Nu hoppas hon på fler kvinnliga kollegor. – Jag tror att många kvinnor skulle tycka att det var kul att jobba i energibranschen. Det är synd om tjejerna går miste om så bra arbetstillfällen, säger hon. TE XT AN NA NOR R BY UTBILDNING YVONNE RUWAIDA ÄR en av Miljöpartiets mer kända profiler. Men vad många inte känner till är att hon också bar en längtan efter att utbilda sig. Helst för ett yrke i en bransch där hon kunde göra något konkret och handfast och samtidigt få analysera och lösa problem. Därför bestämde hon sig för att bli elkraftsingenjör. – Jag var intresserad av energifrågor och det här är en bransch som är viktig och behövs. Genom politiken hade jag träffat många aktörer och märkt att det här är ett spännande område. Dessutom verkade folk i elbranschen ha kul på jobbet, säger Yvonne Ruwaida. Nu tillhör hon den första kullen som utbildar sig till elkraftsingenjör på distans. om att planera och underhålla hur elen produceras, överförs och används. Man jobbar med analys och problemlösning och tar fram tekniska och ekonomiska underlag för vad som är lämpliga lösningar. Man är ofta projektledare och arbetar med kund relationer på olika sätt. »En elkraftsingenjör åker inte ut och lagar ledningar eller drar kabel, utan utformar morgon dagens elenergisystem.« SOM NYBLIVEN STUDENT slogs hon av hur mansdominerad elbranschen är. Därför behöver intresset för teknik väckas redan i skolan, tycker hon. – Det kan dessutom vara svårt att komma i kontakt med elbranschen och få kunskap om vilka yrken som finns. Det är kanske inte heller så konstigt, för det är ju inte meningen att folk ska hålla på själva med el. Men det kan ha bidragit till att det har blivit ett slutet skrå. Blandning är bra, och jag tror att många tjejer skulle gilla yrket. Hon konstaterar att kunskapen är låg om vad en elkraftsingenjör faktiskt gör. Det är stor skillnad mot elektrikeryrket. – En elkraftsingenjör åker inte ut och lagar ledningar eller drar kabel, utan utformar morgondagens elenergisystem. Det handlar NUMMER 1:2014 UTBILDNING TILL ELKRAFTS INGENJÖR Högskoleingenjörs programmet i Elkraftteknik, 180 p (2 år). Distansstudier med träffar ca två gånger per termin. Bygger på ett nära sam arbete med elkraftindustrin. Arbetsmarknaden är ljus. NÄR HON SOM nyantagen tittade i kurs- litteraturen märkte hon att studenten förväntades vara en som redan kan teknik. Det behöver förändras, för det är synd om duktiga mattetjejer avskräcks, tycker hon. – De som har gått tekniskt gymnasium och mekat med motorer har en fördel i början av utbildningen, men det som egentligen behövs är matte och fysik och ett stort intresse för problem lösning. I vår är det dags för examens arbetet, som för hennes del ska göras på det statliga bolaget Vattenfall. – El är så mycket mer än bara två hål i väggen. Det handlar i grunden om klimat och ekonomi, och ju mer man kan desto mer spännande blir det. Mycket av vår framtid hänger ihop med hur energin utvecklas. 9 Fiskar tar elkontakt Darrålen kan ge en elektrisk stöt på cirka 500 volt med hjälp av sina biologiska batterier. I grumliga tropiska vatten simmar fiskar som använder ett elektriskt signalsystem både vid parning och attack. T E X T A N ET TE TA M M F OTO ST EFAN FAR K ASD I DJUR, OCH ÄVEN MÄNNISKOR, är ”elektriska” eftersom nervsystemets och musklernas aktivitet ger upphov till svaga elektriska strömmar. Många fiskar, till exempel hajar och rockor, kan känna av sådana elektriska fält med hjälp av särskilda sinnesorgan. De fiskar vi här kallar elektriska kan dessutom skapa starkare elektriska fält, som de utnyttjar på flera olika sätt. Du har kanske hört talas om fladdermöss och delfiners förmåga att ekolokalisera? De kan navigera och skapa en karta över sin omgivning genom att sända ut ljudvågor och uppfatta ekon av dem. Elektriska fiskar använder elektrisk ström på ett liknande sätt. De skapar ett elektriskt fält runt kroppen och känner av om det finns något i närheten som förändrar det elektriska fältet, till exempel ett byte eller ett hinder. Bland de elektriska fiskarna finns både stark- och svagströmsfiskar. Darrålen, den elektriska ålen, är nog den mest kända elektriska fisken. Det har påståtts att ålens stötar kan vara dödliga för människor, men stämmer det? – Nej, det är osannolikt, svarar Anders Lundqvist, universitetslektor och zoolog vid Lunds Universitet. Men den kan avge Darrålen lever i sötvatten i Sydamerikas regnskogar och kan bli uppemot 2,5 meter lång. Just denna ål vistas i Tropicarium på Kolmården. 10 elektriska stötar som är mycket obehagliga, även för människor. Darrålen lever i sötvatten i Sydamerikas regnskogar och kan bli upp uppemot 2,5 meter lång. Den andas huvudsakligen luft och var tionde minut måste den upp till ytan för att ta ett nytt andetag. DARRÅLEN HAR BÅDE stark- och svag- strömsorgan. Längs dess kropp finns även så kallade elektroreceptorer, sinnesceller som kan känna av de svaga elektriska signalerna från dess eget svagströmsorgan och från andra fiskar. Den är nästan blind och använder sina svagströmsorgan för att orientera sig i vattnet och sina starkströmsorgan för att skrämma rovdjur och för att förlama sina byten innan den äter upp dem. Alla darrålens vitala organ sitter vid huvudet. I resten av kroppen är en stor del av muskulaturen omvandlad till ett mycket stort antal specialiserade celler, som fungerar som biologiska batterier. Darrålen kan alstra stötar med en spänning på cirka 500 volt och en strömstyrka på cirka 1 ampere, vilket ger en effekt på 500 watt. Stötarna varar dock bara några bråkdelar av en sekund. – Man kan jämföra en strömproducerande cell (en elektrocyt) med ett batteri som alstrar spänning när fisken aktiverar det, säger Anders Lundqvist. Orsaken till att starkströmsorganet kan alstra en så hög spänning är att väldigt många elektrocyter ligger i rad som staplade mynt. Det innebär att elektrocyterna är seriekopplade. NUMMER 1:2014 VISST E »Det finns både starkoch svagströmsfiskar.« Den elektriska spänningen blir därmed lika med summan av alla elektrocyters spänningar. Man kan jämföra med en stavformad ficklampa med två batterier på vardera 1,5 volt, där den totala spänningen över glödlampans glödtråd blir 3 volt. DEN AFRIKANSKA DARRMALEN kan producera en elektrisk stöt på upp till cirka 350 volt. Precis som darrålen förlamar den sitt byte som mestadels består av andra fiskar. Den är inte känd för att vara farlig för människor. Även vissa arter av rockor är starkströmsfiskar. De kallas darrockor och har elektriska organ som sitter mellan huvudet och bröstfenorna. De kan avge strömstötar vars spänning uppges variera mellan cirka 8 och 220 volt hos olika arter. Strömstyrkan kan dock vara rätt hög, hos en art uppges en strömstyrka på 50 ampere. ELEFANTFISKAR ÄR SVAGSTRÖMS FISKAR som kommunicerar med hjälp av ett elektriskt signalsystem. De är av en stor och variationsrik familj med omkring 200 olika arter. En av arterna, ”Peters elefantnosfisk”, lever i grumliga, sakta rinnande vatten som är skuggade av överväxande träd och annan växtlighet i västra och centrala Afrika. Den snabelliknande nosen är ingen näsa utan en känslig förlängning av hakan som den bland annat använder för att leta efter mat i bottenslammet. NUMMER 1:2014 DU AT T... … de t f inn s f isk u t ve c k ar som lat et system t elek trisk t s ignal som d e a nv ä nä r d e nd e r ko m m unicer me d v ar ar andr a? Både kroppen och ”nosen” är täckta med elektriska receptorer. Elefantfiskarna är aktiva om natten och har därför ingen nytta av synen. I stället sänder de ut långa serier av svaga strömpulser för att få en ”bild” av sin omgivning. Under varje puls bildas ett elektriskt fält kring fisken, ungefär som en elektrisk bubbla. På så sätt kan fisken orientera sig, hitta sina byten, upptäcka fiender och kommunicera med andra fiskar av samma art. Den fisk som tar emot signalerna ”översätter” dem: frekvens, våglängd och uppehåll. Den elektriska kommunikationen mellan fiskarna används för att känna igen fiskar av samma art, frieri och parning och som en varning innan en attack eller för att visa underkastelse. DET GÅR ÅT mycket energi för att skapa elektricitet, även för fiskar. Vid universitetet i Oklahoma, usa, leder Dr Michael Markham en forskningsgrupp kring elektriska fiskar. Där har man upptäckt att vissa arter av elektriska fiskar kan variera styrkan på signalerna beroende på vilka omständigheter de befinner sig i. Han kallar det för en form av naturliga dimmer-kontakter som gör att de kan höja eller sänka styrkan på de elektriska signalerna för att spara energi. Visst är naturen fantastisk! MER OM ELEKTRISKA FISKAR Dr Michael Markhams forsknings grupp vid universitetet i Oklahoma, USA, har en hemsida där det finns rapporter och artiklar om laboratoriets forskn ing kring elektriska fiskar. Här kan du bland annat läsa om hur de biologiska dimmer-kontakterna fungerar. Mer info: www.markhamlab.com På Biologiska institutionen vid Lunds universitets hemsida har universitets lektor och zoofysiolog Anders Lundqvist samlat information om hur kroppen, dess organ och dess vävnader fungerar hos djur, inklusive människan. Inte bara fakta om djuren utan också intressanta förklaringar. Här kan du ställa frågor om hur djuren fungerar och läsa svar på frågor. Du kan lära dig om djurfysiologi och läsa populära djurartiklar. Mer info: www.djur.cob.lu.se 11 Sänkt elanvändning Låg elanvändning, lägre elproduktion från vattenkraft, kraftig ökning av el från vindkraft och stark produktion av kärnkraft. Det är huvuddragen i Energimyndighetens sammanställning av elmarknaden 2013. Användningen av ELMARKNAD el under 2013 blev Science för unga Tekniska museet i Stockholm satsar på ett nytt science center, där alla sinnen aktiveras. Temat är ”Den skapande hjärnan” och centret ska vara klart om ett år. Efter 30 år har Sveriges MUSEUM första science center, Teknorama, bokstavligen älskats sönder av besökarna. Nu satsar Tekniska museet på förnyelse och vill samtidigt skapa nästa generations science center: ett 2 000 kvadratmeter stort lärande laboratorium där små genier kan leka, skapa, utforska och experimentera sig till den kunskap som behövs för att lösa framtidens globala utmaningar. Tekniska museets nya science center öppnar i början av 2015 och vänder sig i första hand till barn från tre till 12 år. – VI VILL ATT den nya generationens science center på Tekniska museet blir en överraskande, lustfylld och interaktiv lärandemiljö där magi blandas med naturvetenskap, teknik, konst och kultur, säger projektledaren Johanna Hedgårdh. Det är ett steg mot museets övergripande vision om att bli alla små geniers favoritställe, ett av Europas främsta tekniska museum och målet att nå 500 000 besökare år 2015. 12 knappt 139 TWh (jämfört med 143 TWh 2012). I jämförelse med hur användningen sett ut sedan 1996 och framåt betraktas det gångna årets användning som lågt. 2013 blev inte lika blött som 2012, vilket gav en sänkning av vattenkraftproduktionen. Tillrinningen var ungefär 11 procent lägre än vad som anses vara normal mängd. Vattenkraften nådde 2013 knappt 61 TWh i årsproduktion, jämfört med dryga 65 som är medelvärdet. Produktionen av el från vindkraft fortsatte att öka 2013. Ökningen mellan 2012 och 2013 var över 30 procent och har nu en årlig kapacitet på närmare 10 TWh. Kärnkraft och vattenkraft är de överlägset största producenterna av el i Sverige. Men el kommer även från vind- och solkraft. KÄRNKRAFT ÄR DET produktions- slag som producerade mest el i Sverige under 2013. Produktionen var cirka 63 TWh, en ökning jämfört med 2012. Efter flera år med relativt låg elproduktion på grund av stora moderniseringsarbeten, effekthöjningar och oplanerade stopp är 2013 års produktion den högsta sedan 2007. Det blev en stor nettoexport av el även under 2013 på en bit över 9 TWh. Det är dock betydligt mindre än den mycket stora nettoexporten på 19,6 TWh under rekordåret 2012. Generellt sett var prisskillnaderna små över året, med en topp i början av april och lägst pris i slutet av juni. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot, där nästan alla priser för elhandeln i Norden sätts, var cirka 33 öre/ kWh under 2013. Det är knappt 6 öre högre än 2012 men nästan 9 öre lägre än 2011. PROFILEN Andres Esteche, sångare Vilken är din favorit-elpryl? – Min laptop. MIN LAPTOP! Hur blir man en smart energianvändare? – Stänga av all elektronik när man drar hemifrån och dra ut alla kontakter om man är borta lite längre tid. NUMMER 1:2014 TIPS! KLIPP UR OCH SPAR Ljusguiden: Välj rätt lampa Lumen, Kelvin och Ra? I och med att de traditionella glödlamporna fasas ut har vi fått nya lampor med nya beteckningar. Vi reder ut begreppen och hjälper dig hitta rätt lampa. MIDDAGSLJUS Lågenergilampor, 430–800 lm/200–3000 K. Välj 1000 lm för extra mycket ljus. Om du vill ha en roman tisk middag med stearinljus, så välj halogenlampa. Vissa dimbara LED-lampor med högt ljusflöde passar också. BADRUMSLJUS LÄSLJUS Lågenergilampa för allmänljus, 430–800 lm/2500–3000 K. Välj 1000 lm för extra mycket ljus. För make up-ljus är halogen- eller LED-lampa med varmvit eller vit ljusfärg att föredra (upp till 4000 K). I stället för halogen-spotlights finns effektiva halogen- och LED-alternativ, Lågenergi- eller LED-lampor, 430–1000 lm/2700–4000 K. Har du en armatur för halogen reflektorlampa finns effektiva halo genalternativ, LED-lampor och en del lågenergilampor som passar. ALLMÄNLJUS Lågenergilampor, 430–800 lm/2500–3000 K. Välj 1000 lm för extra mycket ljus. Har du halogenspotlights i taket finns effektiva halogenlampor som ersättare. LED-tekniken ut vecklas snabbt, så häll även utkik efter nya LED-produkter. DIMMERLJUS Källa: Energimyndigheten Alla halogenlampor kan dimras, liksom de flesta LED-lampor. Några typer av lågenergilampor kan dimras men ljusfärgen förändras vid neddimring. STÄMNINGSLJUS ARBETSLJUS Lågenergi, LED-lampor eller kompaktlysrör, 430–1000 lm/2500–4000 K. Kelvin (K) Lampans färgtemperatur (ljusfärg) mäts i Kelvin. De vanligaste ljusfärger na kallas varmvit och vit. Ofta upplevs högre färgtemperatur ge bättre färgåtergivning och bättre synskärpa. Ju högre färgtemperatur, desto kallare sken. Lumen (lm) Måttet på lampans ljusflöde, alltså den totala mängden ljus som lampan ger. NUMMER 1:2014 MATLAGNINGSLJUS Lågenergilampor eller lysrör med god färgåtergivning, 750–1000 lm/2700–4000 K. Ra Rendering average (Ra) är måttet på hur väl färger återges i ljuset från en viss lampa. Det högsta värde en lampa kan få är Ra 100. I dag måste alla lampor som säljs till hushåll ha minst Ra 80. Watt (W) Mäter effekt. Ju fler watt, desto mer energi drar lampan när den är tänd. Lågenergi- eller LED-lampor, 125–470 lm/2500–3000 K. De flesta LED-lampor fungerar också med dimmer. L LUM FRÅN WATT TIL EN mpor logen, LED -la Lågenergi, ha ) (W pa am Glödl 120–135 lm 15 W 220–250 lm 25 W 410– 470 lm 40 W 700– 805 lm 60 W 920–1055 lm 75 W 1330 –1520 lm 100 W 2140 –2450 lm 150 W 3010 –3450 lm 200 W 13 HALLÅ DÄR: -----------------------------------------JOANNA WEISS, RÅDGIVARE PÅ ENERGIOCH KLIMATRÅDGIVNINGEN I STOCKHOLMS LÄN I DN tog du död på myten om att det är bättre att låta lampan vara tänd om man bara lämnar rummet en kort stund med orden ”Det är bättre att släcka lampan, den senaste forskningen visar att rum inte är mörkrädda!”. -------------------------- FÅR EN ENERGIOCH KLIMATRÅDGIVARE VERKLIGEN VARA SÅ ROLIG? – Ja, det tycker jag absolut! Humor kan i många fall vara en effektivare kanal för att förmedla ett budskap, speciellt om ämnet betraktas som känsligt. Att ifrågasätta invanda beteenden kan upplevas svårt och genom att använda humor kommer man i många fall längre än att ge komplicerade tekniska förklaringar. Humor kan bidra till att skapa en positiv ”spänning” mellan oss rådgivare och våra rådfrågade. – Vi är dagligen matade med skräckscenarion om klimathot och att vi behöver göra eftergifter för att bidra med vårt strå till stacken. Humor kan betraktas som en bro för att hjälpa oss ditt vi vill nå, och den kan hjälpa oss ta död på många energimyter! ÄR DU SJÄLV TRÖTT PÅ MYTER NÄR DET GÄLLER ENERGIBESPARINGAR? – Vissa av myterna kan jag faktiskt vara trött på. Ta till exempel myten om att glödlampan är bra för den genererar ju så mycket värme som kommer huset tillgodo! Denna myt har levt länge och det är tur att glödlampans tid är över så att den elektriska energin som ska användas till belysning också går till detta ändamål! Eller myten om att laddare som inte sitter i uttagen inte heller drar energi när det inte finns någon apparat kopplat till dem. Själv fick jag kämpa ett tag innan den myten dog i mitt eget hem och vi ändrade vårt beteende. – Men det kan också vara positivt att myterna finns, det betyder att ämnet är aktuellt och berör, annars skulle dessa aldrig uppstå! Och vi kommunala energi- och klimatrådgivare har ett jobb att 14 spräcka hål i dessa! Jag tror att det finns mycket arbete för oss framöver, för även om några av myterna dör så uppkommer det nya. VILKA ANDRA ENERGISPARARMYTER TYCKER DU DET ÄR HÖG TID ATT TA DÖD PÅ? – Många tror att apparater Joanna Weiss går sönder fortare när man stänger av dem ofta och att det av den anledningen är bättre att låta de stå på trots att man inte använder dem. Tänkt hur många kWh som slösas bort och tänk hur mycket vi skulle kunna spara på våra naturresurser om vi använder elen på ett effektivt och smart sätt! – Eller myten om att det ändå inte spelar någon roll vad jag, som enskild person, gör för att det finns en miljon andra som slösar på energin. Tänk om alla började tänka tvärtom! VILKET ÄR DITT BÄSTA ENERGISPARTIPS TILL EN VANLIG ELKONSUMENT? – Använd elen smart och välj elen från förnyelsebara energikällor som sol, vind och vatten. Varje kWh måste produceras på ett eller annat sätt, vilket kräver naturresurser. VILKEN ÄR DEN VANLIGASTE FRÅGAN NI FÅR PÅ RÅDGIVNINGEN? – Det vanligaste frågan vi får på vår telefonrådgivning är frågan om uppvärmning. Det kan handla om att man är orolig för sina uppvärmningskostnader och vill byta uppvärmningskälla. Vår rekommendation är att först och främst försök minska värmebehovet i bostaden. Börja med enkla åtgärder – som injustering av befintligt system och tätning/ isolering – då dessa kan ge goda resultat. Tänk igenom ditt beteende kring energianvändningen och som sista åtgärd byt uppvärmningskälla! NUMMER 1:2014 Mobilapp visar elens kostnad Har du frågor om el, fjärrvärme och gas? Ställ din fråga genom att ringa Energimarknadsbyrån, tel 08-522 789 50 mån–fre 9–12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se. Konsumenternas energimarknadsbyrå är en självständig byrå som kostnadsfritt informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör el, fjärrvärme och gas. Shoppa elprylar eller vitvaror på rean? Se vad elen kostar med nya appen Elräknaren! ELRÄKNARE I BUTIK ÄR alla elprylar märkta med hur många watt de drar. På vitvaror anges dessutom hur många kilowattimmar kylen eller frysen beräknas dra på ett år. Ofta finns dock ingen kostnad kopplad till uppgifterna. Med den nya appen kan du som användare enkelt få en uppfattning om hela kostnaden för en produkt – även vad den kommer att bidra med på elräkningen. I mobilappen Elräknaren, lanserad av branschorganisationen Svensk Energi, kan du snabbt ta reda på hur mycket en elpryl eller vitvara kommer att kosta i elanvändning: per dag, månad och år. MALIN THORSÉN ÄR projektledare för branschinitiativet Ladda Sverige som syftar till att synliggöra värdet och nyttan av el: – Vårt mål är att konsumenter ska bli medvetna om vad el kostar i förhållande till den nytta du får. Med Elräknaren är det enkelt att se vad en TV som står på fyra timmar om dagen faktiskt bidrar med på elräkningen i slutet av varje månad. Vet du vad något kostar så är det också lättare att avgöra om du gärna betalar för den bekvämligheten eller avstår. Appen är gratis och finns att ladda ned för Android och iPhone. NUMMER 1:2014 FRÅGOR & SVAR OM: ENERGI I början av året slutade elen att fungera i köket. En elektriker konsta terade att det var fråga om ett fasfel på elnätsföretagets nät. Vi tvingades kasta förstörd mat. När felet blev avhjälpt hade det gått mer än två dygn. Har vi rätt till någon ersättning? Från och med den 1 januari 2014 gäller ellagens regler om avbrottsersättning ut tryckligen även fasfel. Det innebär att en eller två av faserna in till din anläggning är elektriskt frånkopplade. Rätten till avbrottsersättning förutsätter att avbrottet eller fasfelet har pågått under en sammanhängande period om minst 12 timmar. Det är ditt elnätsföretag som ska betala avbrottsersättningen till dig. Om fasfelet medförde skador –utgifter, inkomst bortfall eller annan förlust – har du rätt till skadestånd av elnätsföretaget. Detta gäller inte om elnätsföretaget kan visa att fasfelet berodde på ett hinder utanför elnäts företagets kontroll som det inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder det inte heller skäligen kunde ha undvi kit eller övervunnit. Den avbrottsersättning som du har rätt till ska avräknas från skadeståndet. Kan jag byta gashandlare? Är du ansluten till natur gasnätet (inte stadsgas) har du rätt att byta till annat gashandelsföretag. På vår webbplats finns en Gasprisguide där du kan jämföra de olika priserna. Om du bestämmer dig för att byta gashandlare är det ganska enkelt. Men innan du gör det bör du kontrollera eventuell bindnings- och uppsägningstid. Kontakta därefter gas handlaren som du vill byta till. Har du ett prisavtal måste du själv se till att avtalet med din nuvarande gashandlare blir uppsagt. Din nya gashandlare in formerar ditt gasnätsföretag om bytet. Mätaren avläses av gasnätsföretaget som meddelar resultatet vidare till berörda gashandlare. Ska jag välja rörligt eller bundet elpris? Det går inte att förutsäga om priserna blir lägre eller högre framöver, facit för ett val mellan rörligt prisavtal (månadsbörsprisavtal) och bundet elpris får du först i efterhand. Vissa år är det ena förmånligare och andra år tvärtom. Beräkningar som gjorts bakåt för de senaste åren visar att bundna treårsavtal i genomsnitt ger lägre kost nader än rörligt prisavtal. Däremot har rörligt avtal i genomsnitt gett lägre kost nader än bundet ettårsavtal. En fördel med ett bundet prisavtal är att kostnaden blir förutsägbar, vilket kan vara viktigt om du har små marginaler i din ekonomi. Väljer du i stället ett rörligt prisavtal får du räkna med snabba svängningar i kostnaden, särskilt under vintermånader, då många har större elförbrukning. Ett sätt att minska risken kan vara att ha en kort uppsägningstid eller att ha ett bundet elpris under vinterperioden. 15 F OTO : F R E D R I K S WEG E R NY ELDESIGN STÄMNINGSFULL BROBELYSNING Bron över dagvattenanläggningen i Kyrkparken i Barkarby, väster om Stockholm, har fått ny belysning. Det spännande och stämningsfulla ljuset i Kyrkbacken består av över 64 rostfria HLS LED-puckar på 1,5 watt, vilket innebär en elkostnad på 16,50 öre per timme. Total effekt för att få ljus på hela bron är cirka 110 W. Black Ljusdesign står bakom ljusskapelsen och lamporna har levererats av Fox Design. TÄNT – MEN BARA NÄR DU BEHÖVER DET! Med en rörelsedetektor tänds lampan automatiskt när du kommer in i rummet och släcks när du går ut. Bra om du har händerna fulla, eller om du brukar glömma att släcka efter dig. Den väggmonterade rörelsedetektor från Schneider Electric ersätter strömställaren; man byter helt enkelt ut strömbrytaren på väggen mot en dosmonterad 16 rörelsedetektor. Rörelsedetektorn tänder sedan ljuset när linsens avkänningslinjer korsas av något varmt föremål, till exempel en människa, och släcks automa tiskt efter så många sekunder eller minuter som man har ställt in. Rörelsedetektorn finns i vit, svart, i stål eller med glasram. Pris från 500 kr. NUMMER 1:2014 UPPLADDNINGSBARA KVARNAR Laddningsbara salt- och pepparkvarnar är det senaste inslaget bland köksmaskiner. Cuisinart SP2E heter modellen. Kvarnarma ska först stå och vila på en laddn ingsstation så de alltid är fulladdade och redo att användas. De är försedda med LED-ljus och ger kon troll på mängden kryddn ing vid malning, och de har justerbar malningsgrad från fin till grov malning. Och sedan är det bara att servera nymald salt och peppar. Fulladdade håller batteriet i cirka 20 minuter. Handtaget är tillverkat i borstad rostfri stål och mal mekanismen är tillverkad i slitstark keramik. Priset är cirka 800 kronor. Köksprodukter från Cusinart distribueras i Sverige av Empire. BORDSLAMPA MED SPEGEL Face är Markslöjds nya bordslampa med en dubbelsidig spegel och inbyggd belysning. Bordslampan med den rundade stålfoten har en dubbelsidig spegel med inbyggd belysning i ramen. På ena sidan sitter en spegel utan förstoring, bra att använda om man vill se sitt ansikte tydligt men ändå inte lysa upp hela rummet i starkt sken. Vänder du på spegeln finns det upplysta förstoringsglaset. Foten har ett mått på drygt 20 cm och höjden är 36 cm. Spegeln har kontakt att ansluta till vägguttag och en 7 W lågenergilampa. Cirkapris: 795 kronor. Sollamporna är till stor hjälp för Kenyas unga. En lampa ger inte bara barnen bra och rent ljus, den förbättrar också inomhusklimatet för hela familjen. Sollampor till Kenya Gör som de svenska elföretagen: Skänk pengar till solcellslampor till Kenya. Via Givewatts har nu över 3 000 lampor installerats i landet. GIVEWATTS ÄR EN organisation som förser ren och säker energi till områden i Kenya som saknar elektricitet. Nästan 1,5 miljarder människor på jorden har inte tillgång till elektricitet. Branschorganisationen Svensk Energi arbetar tillsammans med Givewatts för att ändra på detta. De led-lampor som köps in har batterier som laddas av solenergi, man kan också ladda mobiltelefoner via lampan. Fotogen driver de flesta lamporna i hem söder om Sahara. Med solcellslampan förbättras luften i hemmen och familjerna slipper fotogen, som ligger bakom eldsvådor där två miljoner människor brännskadas varje år. Familjer sparar också in cirka 700 kronor per år när de inte behöver köpa fotogen. En solcellslampa kostar 400 kronor. Hittills har 3 000 lampor installerats via Givewatts – lampor som påverkar cirka 15 000 människors vardag. Av dessa lampor svarar elbranschen för cirka 2 000. Ytterligare 4 000 lampor är på gång att installeras (redan skänkta eller utlovade). SOLEL Mer info: www.givewatts.org NUMMER 1:2014 VILL DU OCKSÅ BIDRA? Donera online: skicka ditt bidrag genom att använda kontokort eller genom PayPal. Du behöver inte ha ett PayPal-konto för att överföra ditt bidrag. Donera genom banköverföring: Nordea plusgiro: 90 02 84–1 eller bankgiro 900 284–1. 17 KRYSSET 1:2014 NYTTIGA LÄNKAR Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: SVENSK ENERGI Energiportal med fakta om el och elmarknaden. www.svenskenergi.se KONSUMENTVERKET Fakta om alla slags uppvärmningss ystem och hur du med enkla åtgärder spar energi. www.energi.konsumentverket.se KONSUMENTERNAS ENERGIMARKNADSBYRÅ Vägledning i frågor som rör el, fjärrvärme och gas. Kostnadsfri information och rådgivning. www.konsumenternas.se KO R SO R D : L A S S E W I D L U N D ELSÄKERHETSVERKET Lär dig undvika elolyckor och elbränder. Tips och information. www.elsakerhetsverket.se Lösningen sänds senast den 4/4 2014 till: Elkrysset nr 1-14, Tidningen EL, 101 53 Stock holm eller e-posta orden i färgade rutorna till elkrysset@svenskenergi.se PRISTAGARE & LÖSNING 1:a pris Adventsljusstake Tord Sundqvist, Alby KRYSSET 3:2013 G I NTERNAT OR S A K E R LA T A PP EVA M K R A ND I G T ARDENNE B TERR I ER O SMAR T I B T SNARKAR L YF TA MO T N L YL REN A SKAL K E TER N MA R D N A NEKA S PEL DOSA GP B K ODA D S PA R A R E A K S T R ÖMM E N S E K E A R A ME I S K P I R A T E R T A N K L2W013 A HEM OCH SKOLA VISST FÖR SKRIVIT EGO BOY SPANJORGASDET HETTE UPP SKOR UTSLÄPP MESTA EN IRLÄNDSKT PÅBRÅ NEJDER OLIKA SKÄL VÄL I GÖTET PYTTE ISFORM MELLAN DIF OCH AIK FIRST LADY NAMN GÖR OSS INTE LUSFATTIGA SOM TIGERSKINNET KRAFTFULL KAMP RIKE SOM HÖLL TA VARA STÅND I 600 ÅR PÅ SIG MINDRE BEGÅVAT ADRESS HAR OFTA FISKDAMM 15ML PÅ BAKPLÅT I GRAZ N O R R 1:a pris Bordslampan Face (se sid 17) 2:a–10:e pris En lågenergilampa FEMTIO FÖR CEASAR FARA VASAPÅ HAVET MATERIAL VARGLÅT NORDLIG NÄRING SKATTMÄSTARE OSTKANT TIDSÅLDRAR SÄNDS DET I KAN VÄL BANAN KALLAS KNÅDAR FARLIGT GIFT BYGGSTEN PUTTAS DET PÅ LÄSES I VÄST DIGER MP3 ÄR VÄL EN SÅN KAN VISS SIGNAL VARA SKJUTS MED ABCBOOK ÄR MÅNGA HOLLYWOODSTJÄRNOR KAN ANKLAGAD PRISER VILL VI HA PÅ KLOTET TINTINS 70-TALS HUND AFFÄR ÄR OPPOSITION 18 SANDIGT DUNANT- STAMVERK STÄLLE DRAR TIMMERSTOCKAR FRÄNA HYSTERI MED TUR TILLBAKA HAR KONTO SÖT FÅR EKAN ATT DRIVA KORT SKALL EN FORD TALAS AV SYRIANER ENERGIMYNDIGHETEN Tips om hur du kan påverka din energianvändning och sänka energikostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. www.energimyndigheten.se 2:a–10:e pris En lågenergilampa Anita Gustafsson, Hjo Ulla Norman, Säter Kerstin Johansson, Mariestad Kar-Erik Steen, Sälen Rolf Uno Johansson, Ystad Birgit Nilsson, Boden Ella-Britt Larsson, Falköping Marianne Stoltz, Boden Ulf Larsson, Vallentuna ENERGILEXIKON En skattkista fylld med energi relaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. www.energilexikon.nu NORD POOL Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här. www.nordpool.com KAN FYLLAS PÅ TAPP NUMMER 1:2014 Årets uppfinnarkvinna 2013 Linda Krondahl arbetade i den indiska delstaten Jharkhand med en leverans av 900 solcellsladdare till små byar som helt saknar el, när hon nåddes av beskedet att hon utsetts till Årets uppfinnarkvinna 2013. Med hennes uppfinning HiLight ersätts fotogenlampor med solcellsbelysning och mobilerna laddas med ren solenergi. Linda Krondahl är STIPENDIUM den åttonde kvin- nan som får utmärkelsen från Svenska Uppfinnareföreningen och hon får den för produkten HiLight, en robust bärbar solcellsdriven lampa med laddningsfunktion för mobiltelefoner. Stipendiesumman är 25 000 kronor. – Det här känns stort, säger hon. Jag har ju aldrig sett mig själv som en typisk uppfinnare; jag såg ett problem och försökte lösa det! Men jag är stolt över att vi i HiNation lyckats skapa en produkt som är viktig och kan förbättra livet för många. FRÅGA OSS OM: ELSÄKERHET IDÉN TILL HILIGHT fick Linda Krondahl under en skärgårdsvistelse och tanken var att hitta en lösning för belysning och mobilladdning ute i naturen. Idén grodde och växte under några år och är nu en kommersiell miljöteknisk produkt som nu drivs av företaget HiNation. I dag reser Linda Krondahl tillsammans med kollegan Kristina Linhardt ut till familjer på indiska landsbygden dit elektriciteten inte når. I ett projekt finansierat av Tillväxtverket och Sida får familjer förbättrade levnadsvillkor och verktyg för en hållbar tillväxt. Med en HiLight lyser de inte bara upp hemmet på ett miljövänligt och säkert sätt, utan de laddar också mobiltelefonerna. De kan till och med öppna en laddningsstation och tjäna en hacka på det. LINDA KRONDAHL HAR nu fullt upp med att bygga en affärsverksamhet kring sin uppfinning, för potentialen i tillväxtländer är enorm. Världsnaturfonden beräknar att det finns 125 miljoner människor i behov av en solcellsdriven lampa med laddningsfunktion. Mer info: www.hination.com Uppfinnaren Linda Krondahl är glad och stolt över utmärkelsen och att hon skapat en produkt som kan förbättra livet för många. NUMMER 1:2014 --------------- Är det tillåtet att dra in en förläng ningssladd i badrummet till en hårblås eller tvättmaskin? Nej, du får inte dra en förlängningssladd från ett annat rum in till badrummet. --------------HAR DU FRÅGOR OM ELSÄKERHET? Ställ din fråga till Elsäkerhetsverket genom att kontakta redaktionen på: Mail: tidningenel@svenskenergi.se Adress: Tidningen El, The Factory of Design, Tomtebogatan 44, 113 38 Stockholm. --------------NORDENS MODERNASTE LADDSTATION Nu har Nordens modernaste snabb laddstation för elbilar invigts i Storlien. Den nya toppmod erna laddstationen i Storlien ska klara av att snabbladda samt liga bilmodeller som i nuläget finns på marknaden, upp till fem bilar åt gången. Bakom etableringen ligger bland andra Energimyndigheten och Jämtkraft som via ett pressmeddelande säger att man, genom att placera laddstationen vid Storlien, länkar samman Sveriges och Norges laddinfrastruk tur. Det gör det möjligt att på ett modernt och framtidsinriktat sätt färdas från kust till kust. 19 F OTO : I STO CKP H OTO F OTO : I STO CKP H OTO EL GÖR LIVET EN KL AR E Postadress: Box 684, 521 21 Falköping • Besöksadress: Åslegatan 1, Falköping Telefon: 0515-77 75 00 • Kundtjänst: 020-62 62 62 • Driftstörningar: 020-62 60 60 Hemsida: www.feab.nu
© Copyright 2024