1. No category

Kort beskrivning och varför ämnet
finns i gymnasieskolan.
Ämnets syfte beskriver de kunskaper som elever
ska ges möjlighet att utveckla i undervisningen.
Ställer krav på undervisningen. Kan även ta upp
”värdegrund” och ”elevens tillit till egen
förmåga” (det senaste ska ej bedömas).
(Målen) konkretiserar ämnets syfte, och listar
det som ska betygsättas. Ämnesspecifika
kunskaper beskrivs.
Kunskapsuttryck: förmåga att, kunskaper om, förståelse av, färdigheter i
att. De hänvisar till ett visst kunnande, en viss kunskapsform.




1
kunskaper om1
faktakunskaper och förståelse - redogöra, beskriva, diskutera.
förståelse av2
färdigheter i att3
kunskaper om hur någonting kan göras och att kunna utföra det.
förmåga att
syftar till kunskap i dess breda bemärkelse (aristotelisk kunskap):
o fakta-förståelse-färdighet-förtrogenhet. (som EU:S
nyckelkompetenser)
Teoretiskt kunnande, eleven känner igen; beskriver; återger; visar; tillämpar;
avgör; förklarar etc.
2
Teoretiskt kunnande. Kanske mer en attityd än ”kunskaper om”, eleven inser;
känner igen förhållanden, samband, sammanhang; upplever etc.
3
Praktiskt kunnande. Förmåga att utföra handlingar, nyckelord som med stöd;
på ett rutinerat sätt; med begränsade krav etc.
Tänkbar tolkning:
Faktakunskap:
Veta att,
man får: Information,
genom att: Memorera
Förståelse:
Veta varför,
man får: Mening/
innebörd,
genom att: Tolka/
analysera
Färdighet:
Veta hur,
man får: Förmåga,
genom att: Öva/göra
Förtrogenhet:
Veta vad,
man får: Omdöme,
genom att:
Delta/erfarenhet
Kursens namn/poängomfattning redogör
för vilka av målen den aktuella kursen
omfattar. Nivå, som grundläggande eller
fördjupade kunskaper, kan anges. Vissa
kurser betonar särskilt ett eller flera mål
och kursens nivå kan anges.
Exempelvis:
Kurskod: HISHIS01a1. Kursen historia 1a1
omfattar punkterna 1—2 och 4—5 under
rubriken Ämnets syfte.
Kurskod: HISHIS02b. Kursen historia 2b —
kultur omfattar punkterna 1—5 under
rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning
på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade
kunskaper i ämnet.
Centralt innehåll anger vad undervisningen ska behandla. En miniminivå för
vad läraren måste behandla. Punkterna
behöver inte väga lika tungt eller gås
igenom i en viss ordning. Detta är inte ett
smörgåsbord!
En tydlig relation mellan Mål och Centralt innehåll: innehållet motiveras av målen, varje innehållspunkt ska bidra till att elever utvecklas mot ett eller flera mål.4
Kunskapskraven utgår från målen, och ordningen i kunskapskraven relaterar också till målen. Kunskapskraven uttrycker
med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till
målen. Kunskapsformerna faktakunskaper, förståelse,
färdigheter och förtrogenhet finns beskrivna i alla tre nivåer.
Kopplingen mellan kunskapskrav och målen är antingen
övergripande eller specifika.
Exempel, filosofi:
Övergripande (mål 1-5):
Eleven redogör för och diskuterar och några frågor
och teorier som gäller existens(1), kunskap(1),
vetenskap(2), värdefilosofi(3), samhällsfilosofi(4),
språkfilosofi(6) och nutida filosofiska riktningar(5)
4
Specifika (mål 6):
Eleven urskiljer och förklarar språkliga nyanser och
logisk argumentation i olika sammanhang samt
underbygger egna ställningstaganden i filosofiska
frågor med argument.
Målen beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet.
Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs för att eleverna ska få
möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen. Målen och det centrala innehållet har alltså helt olika
karaktär. Trots det kan det finnas visst innehåll även i målen, men i de fallen är målen mer övergripande och inte
lika konkreta som det centrala innehållet (min kurs, sid 62). Alltså, målen beskriver kunskap, det centrala
innehållet styr undervisningen.
Ämnets syfte beskriver de kunskaper
som elever ska ges möjlighet att
utveckla i undervisningen. Ställer
krav på undervisningen. Kan även ta
upp ”värdegrund” och ”elevens tillit
till egen förmåga” (som ej ska
bedömas).
Målen konkretiserar ämnets
syfte, och listar det som ska
betygsättas. Ämnesspecifika
kunskaper beskrivs.
Centralt innehåll anger vad
undervisningen ska behandla. En
miniminivå för vad läraren måste
behandla. Punkterna behöver
inte väga lika tungt eller gås
igenom i en viss ordning.
En tydlig relation mellan Mål och
Centralt innehåll: innehållet
motiveras av målen, varje
innehållspunkt ska bidra till att
elever utvecklas mot ett eller
flera mål.
Undervisningen i ämnet filosofi ska
syfta till att eleverna utvecklar
förmåga att delta i ett ständigt
pågående samtal om vad verkligheten
är, om vad vi med säkerhet kan veta
och om människans existens och
handlande. I undervisningen ska
eleverna ges möjlighet att utveckla
sitt tänkande i mötet med filosofi från
olika tider och traditioner, vilket kan
inspirera till att se tillvaron i ett
vidare perspektiv, ge impulser att
tänka i nya banor och utmana invanda
föreställningar. Eleverna ska även få
stifta bekantskap med den betydelse
filosofi har haft för den kulturella,
politiska och vetenskapliga
utvecklingen.
Undervisningen ska ge eleverna
möjlighet att utveckla förmåga att
analysera och ta ställning till olika
verklighetsuppfattningar samt olika
kunskapsteoretiska och
vetenskapsteoretiska ståndpunkter.
Den ska också ge eleverna möjlighet
att utveckla förmåga att analysera och
ta ställning till existentiella,
värdefilosofiska och aktuella
samhällsfilosofiska frågor och teorier.
Eleverna ska ges möjlighet att
utveckla redskap för att analysera och
värdera information och därmed
utveckla ett kritiskt och självständigt
tänkande samt förmåga till personliga
ställningstaganden grundade på
genomtänkta argument. Vidare ska
eleverna ges möjlighet att utveckla
förmåga att uppfatta språkliga
nyanser och argumentera logiskt.
I undervisningen ska eleverna få
arbeta med filosofiska frågor och
teorier från olika tider och traditioner
vilka förmedlas via olika medier.
Eleverna ska ges möjlighet att tänka,
diskutera och resonera analytiskt och
kreativt kring dem.
1. Kunskaper om huvuddragen
i olika
verklighetsuppfattningar och
olika sätt att se på kunskap.
2. Kunskaper om
vetenskapsteoretiska
ståndpunkter och
vetenskapliga metoder.
3. Kunskaper om värdefilosofi,
olika värdeteoretiska
ståndpunkter och normativa
etiska teorier samt deras
tillämpning.
4. Kunskaper om existentiella
frågor och samhällsfilosofi
samt om nutida filosofiska
riktningar.
5. Förmåga att identifiera
filosofiska frågor samt att
analysera, förklara och ta
ställning till klassiska och
nutida filosofiska frågor och
teorier med hjälp av
relevanta begrepp.
6. Kunskaper om språkfilosofi
och förmåga att tydliggöra
språkliga nyanser med hjälp
av språkfilosofiska begrepp
samt förmåga att värdera
argument och att urskilja och
genomföra en logisk
argumentation.
1.
grundläggande teorier som
behandlar begreppet verklighet
och vad som kan tänkas
existera, dels grundläggande
kunskapsteori utifrån begreppet
kunskap, begreppet sanning och
2.
vetandets olika former.
3.
2. Grundläggande
vetenskapsteori och begrepp
inom vetenskapen. Jämförelse
mellan forskningsmetoder och
traditioner inom humaniora,
samhällsvetenskap och
naturvetenskap.
3. Värdefilosofi, dels olika
värdeteoretiska ståndpunkter
och normativa etiska teorier
som handlar om vad som är rätt
och orätt samt vad som
4.
utmärker ett gott liv, dels
5.
samhällsfilosofi som handlar
om vad som är rättvist och vad
som utmärker ett gott samhälle.
Exempel på teoriernas
tillämpningar hämtas från
privatliv, samhällsliv, kulturliv
och vetenskap.
4. Nutida filosofiska riktningar.
Olika filosofiska
förhållningssätt som präglar
den aktuella diskussionen om
existentiella frågor, etiken,
samhället, språket, vetenskapen
och verkligheten. Filosofiska
aspekter på genusfrågor och
frågor om hållbar utveckling.
5. Språkfilosofi. Grundläggande
begrepp, till exempel tolkning,
precisering och definition.
Teorier om språkets funktion
och mening. Begreppsanalys
och argumentationsanalys
utifrån både språkfilosofisk och
logisk förståelse av
argumentationens konstruktion.
1. Existens och vetande, dels
Kunskapskraven utgår från
målen, och ordningen i kunskapskraven relaterar också till
målen. Kunskapskraven
uttrycker med vilken kvalitet
eleven visar sitt kunnande i
förhållande till målen.
Kunskapsformerna
faktakunskaper, förståelse,
färdigheter och förtrogenhet
finns beskrivna i alla tre nivåer.
Kopplingen mellan
kunskapskrav och målen är
antingen övergripande eller
specifika.
Eleven redogör för och
diskuterar frågor och teorier
som gäller [målet]. Eleven gör
också jämförelser mellan olika
filosofiska teorier. Dessutom
använder eleven relevanta
filosofiska begrepp.
Eleven identifierar filosofiska
frågor samt gör analyser av
frågor och teorier som gäller
[målet]. Elevens analyser leder
fram till förklaringar av dessa
filosofiska frågor och teorier
där relevanta filosofiska
begrepp används. Eleven tar
ställning till filosofiska frågor
och teorier genom att dra
slutsatser och värdera frågorna
och teorierna med omdömen.
Eleven urskiljer och förklarar
språkliga nyanser och logisk
argumentation i olika
sammanhang samt underbygger
egna ställningstaganden i
filosofiska frågor med
argument.
Alltså:
SYFTE
Vad , varför och hur
elever ska få
möjlighet att lära
sig ämnet
KUNSKAPSKRAV
Betygssteg
CENTRALT
INNEHÅLL
MÅL
Beskriver
kunskap
Styr undervisningen
Syfte
Filosofi 1, 50p
Filosofi
Mål
Centralt
innehåll
Kunskapskrav
Filosofi 2, 50p
Centralt
innehåll
Kunskapskrav
Källa: Gymnasieskola 2011, Skolverket, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2597