Vigs Ängar som en god miljö för sköra äldre personer med omfattande vård- och omsorgsbehov. En fråga om inspirerad arkitektur, coachande ledarskap och engagerade medarbetare Lillemor Husberg, arkitekt SAR/ MSA/20140422 Expert & sakkunnig i frågor om god vård- och omsorg för äldre Email: lillemor@husberg-arkab.se Inledning Äldreboendet Vigs Ängar är ett vård-‐ och omsorgsboende som drivs på entreprenad på upp-‐ drag av Ystads kommun. Boendet fyller 19 år i år. De boende på Vigs Ängar har samma vill-‐ kor som på andra äldreboenden inom kommunen. På Vigs Ängar bor det idag 33 äldre per-‐ soner med individuella vård-‐ och omsorgsbehov, men det kan bo upp till 36 personer: det finns 4 lägenheter som är 2 rum och köksenhet och medger parboende. Vi är ca 33 personer som arbetar med vården och omsorgen. Vi utgår från den enskilde boendes önskemål och behov, och medarbetarna har ett brett spektrum av kompetenser. Förutom undersköterskor, sjuksköterskor, och administrativ personal, består medarbetarna av musiklärare, fysiotera-‐ peut, socialterapeut, tandsköterska, fotvårdare och psykiatriskötare. Dessutom finns det 3 kockar i det kravmärkta köket, som dagligen arbetar med att sätta samman en dietistisk och välbalanserad kost från grunden, inga halvfabrikat, utan ekologiskt och så biodynamiskt som möjligt. Det serveras både vegetariska rätter och husmanskost. Vigs Ängar framhävs ofta som ett gott exempel på en boendeform för äldre med komplexa vård-‐ och omsorgsbehov (1,2). De positiva om-‐ dömena brukar lyfta fram den annorlunda arkitekturen och stäm-‐ ningen av ett generöst välkomnande som präglar huset. Det finns en atmosfär av lugn och ro samt glädje och liv i huset (1,2). Den har en stor betydelse för både de boende och deras anhöriga samt förstås medarbetarna (Ibid). Denna text berättar om tillblivelsen och fram-‐ gångsfaktorerna bakom driften av äldreboendet Vigs Ängar. Det har skapat ett dynamiskt samspel mellan en grundläggande estetisk och Bild 1. Generöst och etisk värdegrund om människa, åldrande, vård-‐ och omsorgsmiljö välkomnande motta-‐ samt en byggnad som ger en förutsättning, som berikar livet för de gande, målning av boende och det dagliga vård-‐ och omsorgsarbetet. konstnär Olle Ängkvist 1975. Bakgrund Jag har nu arbetat i 24 år med Äldreboendet Vigs Ängar. Jag kom i kontakt med en grupp antroposofer via en gemensam bekant i Vik på Österlen när jag uttryckte att skulle vilja med-‐ verka till ett boende för äldre där jag själv skulle vilja bo och tillsammans med vänner. Jag blev inkopplad som arkitekt för att förverkliga en vision om en annorlunda och bättre vård-‐ och omsorgsmiljö för äldre. På Österlen fanns det en grupp av antroposofintresserade per-‐ soner som argumenterade för ett annorlunda äldreboende i Ystad kommun. I det tidiga ske-‐ det var inte avsikten mer än att jag skulle vara arkitekt till ett byggnadsförslag, men jag sam-‐ lade intressegruppens fragmentariska bilder om ett åldrande inspirerat av antroposofi till en gemensam vision om ett gott åldrande som handlade lika mycket om byggnadens arkitektur som om vården och omsorgen. Den gemensamma visionen hölls samman av den antroposo-‐ 1 fiska inspirationskällan. Det innebar att vi ville ge näring till kropp, själ och ande, och att allt vi gör ser och upplever är till för vårt välbefinnande. Mitt konkreta bidrag till visionen var att var och en skulle upp-‐ muntras att ta ett större eget ansvar inom vård-‐ och omsorgs-‐ arbetet. Denna tanke formulerades egentligen först vid anställ-‐ ningsförfarandet. Den gemensamma visionen har fungerat både som stöd och inspiration för var och en i sitt arbete med per-‐ sonligt ansvar inom vård-‐ och omsorgsverksamheten. 12 med-‐ arbetare är fortfarande kvar från starten, vi var 23 när vi star-‐ tade. De har varit viktiga delar av en process och utveckling av en personcentrerad vård-‐ och omsorg som fortfarande pågår på Vigs Ängar. De var vana vid hierarkiska organisationer, något som är en vanlig organisationsmodell inom hälso-‐ och sjukvård Bild 2. Vigs Ängars vision och (1,2). Mitt bidrag till organisationstanken vara att jag utgick från värdegrund, som har varit en annan tanke om organisation med en hög grad av eget an-‐ med från första samtalet, svar, något som jag var van vid från min erfarenhet som arkitekt teckning av MonaLisa Brieditis 2005, efter min att driva större projekt inom arkitekt-‐ och byggnadssektorn. teckning 1995. Dessutom var det så att medarbetarna redan hade en väsentlig kunskap om vård-‐ och omsorgsarbete(3,4), och jag uppmunt-‐ rade dem att använda deras teoretiska och förvärvade kunskap om god vård och omsorg för att skapa en gemensam helhet för vården och omsorgen på Vigs Ängar. Innan vi öppnade verksamheten på Vigs Ängar i maj 1995, hade vi en 14 dagars internutbild-‐ ningsperiod tillsammans med sjuksköterskan Märta Arman, eldsjälen bakom Vidarkliniken i Järna utanför Södertälje, samt den antroposofiske läkaren Maarten Reder, också han verk-‐ sam i Järna. Utbildningen har en holistisk utgångspunkt för god vård-‐ och omsorg (5), där mediciner inte var det centrala, utan kompletterades med bad och massage, terapeutiska övningar, och aktiviteter som lockade till närvaro. Dessutom lyftes traditionellt förvärvad klokskap fram som ett medel för att betona de friska (6). Dessutom kombinerade vi utbild-‐ ningen med att iordningställa och inreda lokalerna. Vi hade officiell invigning den 11 maj och öppet hus för allmänheten den 13 maj, då intresset var stort. Det hade skrivits mycket om tillblivelsen. Vigs Ängar har genom åren fått många studiebesök och utmärkelser se www.vigsangar.se. När jag möter dem som kommer på besök tycker jag mig se att alla människor oavsett ålder, kön, eller grupptillhörighet verkar trivas på Vigs Ängar. Det kom till som ett försöksobjekt för samma kostnadsbild som för Ystads kommuns övriga äldreboenden, alltså samma årliga driftkostnad för vård-‐ och omsorgsboenden, har blivit en plats för fina möten över generat-‐ ionsgränser och bortom åldersproblem. Medarbetarna är friska och går med glädje och stolthet till arbetet. De flesta av dem säger att de vill bo här när de också behöver stöd och hjälp. Vi förbrukar mycket lite mediciner, speciellt sömnmedel, lugnande och smärtstillande. Det är de alternativa behandlingsmetoderna avseende bad och massage, beröring, konstnär-‐ liga aktiviteter liksom aktiviteter som har en tydlig påverkan här, och inte minst att de ge-‐ nomförs av en engagerad och kunnig vård-‐ och omsorgspersonal, som jag kommer att kalla medarbetare i det följande. Jag tror att vi alla skulle bli en närande och inte belastande grupp äldre om vi fick ha det som vi har det på Vigs Ängar: om vi fick hjälp och stöd när vi 2 behöver det och när vi själva kan välja formen för det. Jag menar att Vigs Ängar är ganska ensamt om att följa avsikten i ÄDEL-‐reformens centrala idé om ett hemlikt boende med en individualiserad vård-‐ och omsorg fullt ut. Vigs Ängar har en alldeles egen anda inspirerad av antroposofin för att locka våra boende till aktiviteter och närvaro i nuet. Problem och metod Ansvaret för verksamheten på Vigs Ängar har inneburit att min arkitektkompetens utökats med en vård-‐ och omsorgsexpertis. Jag har deltagit i många projekt inom äldreomsorgen, bl.a. som sakkunnig ledamot av Äldreboendedelegationen inom Socialdepartementet. Den här texten berättar om framgångsfaktorerna i Vigs Ängar för att göra dem upprepningsbara i andra situationer och kanske utvidga innehållet så att man får aktiviteter och stimulans, som kan väljas efter egen förmåga och intresse när man som äldre person behöver vård-‐ och om-‐ sorg. Jag har använt en konstnärlig forskningsmetod (7) för att belysa skedena av reflektion över uppgiften och omsättning till praktik och verksamhet som Vigs Ängar genomgått från första idé till färdig verksamhet. Fokus för min forskning har varit äldreboendet Vigs Ängar som det fungerar idag, men även närläsning av beslutsdokument och ritningsunderlag som berättar om processen att skapa boendet. Arbetet har bedrivit som en fallstudie med ett tillba-‐ kablickande och nutidsbeskrivande perspektiv på Vigs Ängar (8). Det är den noggranna be-‐ skrivningen av skeendet som bidrar till att förklara framgångsfaktorer i fallet (9, 10). Till stöd för mitt arbete har jag involverat medarbetarna på Vigs Ängar(11). De har besvarat en enkät kring miljön på Vigs Ängar, som har handlat om att tydliggöra det som har varit viktigt för deras process, se tabell 1. Tabell 1. Översikt över frågor i enkäten rangordnade enligt antalet svar från de svarande Värdegrunden, inspirationen från antroposofin? Ledarskapet och den platta organisationen Kartläggningarna situationen i verksamheten Vikten av Bad och massage Matens betydelse Livet och Festerna på Vigs Ängar Glädjen i huset. Arbetstillfredsställelse och livskvalitet hos de boende? Miljön, arkitekturen, planformen, färger ljuset? Delaktigheten i arbetets uppläggning Processen i utvecklingen Vikten av Musik och kultur Tryggheten Människosynen -‐ varje människa är unik Ekonomin och engagemanget, som kommer av att det är en idéburen verksamhet, Non for Profit De viktigaste aspekterna för medarbetarna har varit tryggheten, värdegrunden och männi-‐ skosynen samt miljön Enkäten skickades ut till den fastanställda personalen på 33 personer, och det kom tillbaka 11 svar, dvs. en svarsfrekvens på ca 33 % procent. Den följande texten består av två avsnitt: först kommer ett avsnitt som handlar om tillblivelsen och driften av dagens Vigs Ängar, därefter följer ett avsnitt om mina egna överväganden som arkitekt och ytterst ansvarig för vården och omsorgen på Vigs Ängar. I. Vigs Ängar, då, nu och i framtiden ÄDEL-‐ reformen 1992 förde över ansvaret för boendeformer för äldre från landstingen till kommunerna. Kommunerna tog även över ansvaret för äldreomsorgen från staten. Tanken var att alla äldre skulle få förmånen att leva ett självständigt liv i en hemlik bostadsmiljö. De skulle stöttas och uppmuntras genom en individualiserad vård-‐ och omsorg. 3 Vigs Ängar och Ystad kommun Historien om Vigs Ängar började när jag träffade en grupp antro-‐ posofer som hade väckt intresset hos Socialnämndens dåvarande ordförande Per Roth, Socialdemokraternas representant i Ystad kommun. Ystads kommun var vid den här tiden i början av 1990-‐ talet en mycket utvecklingsinriktad kommun. Kommunen hade en särskild utvecklingschef Per Scholtz och socialchef Eri Thorén var en starkt pådrivande person inom vård-‐ och omsorgssektorn i kommunen. År 1992 tog Socialnämnden i Ystads kommun ett be-‐ slut om att man ville ha ett annorlunda äldreboende som kommu-‐ nen varken ville äga eller driva, som skulle byggas av ett extern fastighetsbolag och drivas och byggas i antroposofisk anda av en privat vård-‐ och omsorgsentreprenör? (12). Beställarkompetensen och entreprenörskap Utifrån det faktiska behovet av antal platser, 28 platser för orterna Köpingebro och Nybrostrand i Ystads kommuns äldreboendeplan 1990 gjorde jag ett program med 32 platser. Jag planerade 4 extra platser i boendet, ef-‐ tersom jag var osäker på hur finansieringen skulle lösas, men jag tänkte att de skulle kunna bli användbara framöver. Jag bildade både ett fastighetsbolag och ett driftbolag. Jag var byggherre fram till byggstart år 1993 och jag skrev avtal med Ystads kommun om både hy-‐ resgarantiavtal och drift. Jag var helt inställd på att uppföra och driva verksamheten. Min erfarenhet från Byggnadsstyrelsen att kunna förstå det från beställarsidan kommer in här. I och med att jag arbetat så länge med projektet och fått bra kontakt med kommunen och hittat bra underkonsulter kände jag ansvar för att genomföra det. Jag har lärt mig att det är viktigt att ha någon på beställarsidan som delar visionen för arki-‐ tekturen, huset och verksamheten och som är bra att samarbeta med. Det handlar om ett ömsesidigt förtroende mellan fastighet, drift och beställare i syfte att förverkliga ett långsik-‐ tigt användbar och hållbar byggnad. Socialchef Eri Thorén var en eldsjäl på beställarsidan. Utan henne hade jag inte vågat riskera så mycket. Jag bildade både ett fastighetsbolag och ett driftbolag för vård och omsorg, som skulle kunna driva och förvalta Vigs Ängar. Jag skrev avtal om hyra och drift med kommunen. Jag var byggherre fram till byggstart, och därefter byggherrens ombud under byggskedet. Då ingen annan hade en lika god kunskap om pro-‐ jektet arbetade jag vidare som arkitekt för kommunens räkning under hela byggtiden. Hela fastigheten skulle hyras av kommunen och vidareuthyras till Vigs Ängar för att på så sätt ge lägre finansiella kostnader i och med att kommunen kunde dra av momsen på bygg-‐ nadskostnaden. En kommunal hyresgäst gav också en lägre ränta på lånen. Vigs Ängar har inte kostat mer att bygga och är inte större ytmässigt än andra liknande boendeformer. Som arkitekt är jag van att samordna olika grupper av konsulter, myndigheter, beställare, bru-‐ kare, byggare utifrån olika krav, standarder och behov samt informera samtliga. Jag höll hårt i både kostnader och ytor. Ett sådant tänkande måste vara mycket medvetet och vara med under hela processen. Det har varit viktigt för mig att få löpa linan ut (entreprenör). Det fordrar naturligtvis kunskap och erfarenhet hos den arkitekt som driver projektet, att kunna hålla i en komplex helhet som handlar om både byggnation och framtida förvaltning. Det viktiga för mig har varit att hitta en gemensam och bärande vision att samlas kring. Det är ett Bild 3. Det gäller att hålla många bollar i luften, av Gösta Lindqvist 2014 4 utmärkande sätt för mig att arbeta som arkitekt, att etablera bärande visioner (13). Jag gjorde noggranna analyser av liknande typer av boendeformer för äldre, speciellt vad gäller ytor. Jag utvecklade dessa strategier för min planering av Vigs Ängar: 1. Minimera ytan för att sänka byggkostnaden; 2. Maximera rumsfunktionen genom att dubbelanvända ytor; 3. Ha kontroll på korridorytan. Programmet utgick från 4 boendegrupper med 8 lägenheter i varje. Jag studerade både ge-‐ nomsnittlig yta per boende och sammanlänkade dem med allt som jag ville skulle finnas av utrymmen som lägenheter, umgängesytor, vardagsrum, samlingssal, café/restaurang, biblio-‐ tek, bad och massage samt reception, expedition, och personalrum. En viktig fråga var hur stor en anläggning skulle vara för att ekonomiskt klara restaurang samt bad och massage som jag tyckte var viktiga men som ändå inte fick fördyra. Min analys av problemet gjorde att jag kom fram till att 32-‐36 platser skulle klara det. Ekonomi och byggkris Vigs Ängar kom till under den förra ekonomiska krisen och fastighetskrisen på 90-‐talet. Jag försökte få in delägare i fastighetsbolaget och hade 3 olika ägarkonstellationer, som samtliga ville pruta på materialkvalitéerna. Kommunen gick in som ägare i september 1992. När jag hade ritat bygglovshandlingar och räknat fram kostnader för statligt låneunderlag och kunde visa för kommunen att de fick en lägre hyreskostnad om kommunen stod för lånen när rän-‐ torna gick upp 500 % under fastighetskrisen. Jag hade också lärt mig att jag måste ha någon som är starkt engagerad i verksamheten som var med och ägde fastigheten. Det har jag fått bekräftat ytterligare senare. Vigs Ängar öppnade den andra maj 1995. Trots goda intentioner blev det ett problematiskt bygge (14). Konjunktursvackan i byggbranschen satte direkta spår på genomförandet i och med att den första byggaren gick i konkurs. Under ett år stod grundplattan övergiven, och öppen för vind och väta. Jag lyckades övertyga Ystads kommun om objektets vikt, men ge-‐ nom den komplicerade byggprocessen kom jag att få en nyckelroll i projektet. Det behövdes någon som fanns på plats och stod starkt för visionen på byggarbetsplatsen. Byggkostnaden blev inte högre än andra liknande projekt. I och med att jag kunde hålla i projektet så att jag kunde ange prutningar för att behålla hel-‐ heten. Det är viktigt att komma ihåg att allt byggande handlar om ett givande och tagande. När huset väl stod färdigt, ett år försenat, kändes det på något sätt nödvändigt för mig att ta steget och även leda verksamheten. Vi hade inga förebilder och jag kände ansvar gentemot Ystads kommun men framför allt gentemot medarbetarna och våra boende i och med att jag stod starkt för visionen och levde den. Vigs Ängar, en dynamisk miljö för boende och personal En positiv aspekt av vårt moderna välfärdssamhälle är den generellt ökande livslängden, och ett större antal äldre personer bland befolkningen. Med ålder kan kognitiva och funktionella hinder uppstå, vilket gör att den byggda miljön behöver vara mer tillgänglig och användbar än tidigare för ett självständigt liv högt upp i åldrarna (13). Det kostar egentligen inte mer att utgå från en helhetssyn på människa, miljö och åldrande när man ritar hus, men det måste 5 vara med från första strecket. Ingen vill bo i en institution. På Vigs Ängar har ett antroposo-‐ fiskt förhållningssätt till livet, åldrandet och miljön fungerat som viktiga estetiska och etiska utgångspunkter för både den fysiska miljön, arkitekturen, och den psykiska miljön, de boen-‐ des livskvalitet, och personalens arbetstillfredsställelse. Med ett tänkande om god vård-‐ och omsorg för äldre personer med komplexa behov som utgår från en vision med en hård kontroll av prioriteringar i verksamhet, drift och underhåll så kostar det inte mer att bygga, inte mer att driva eller utföra. Det ger låg personalomsätt-‐ ning (0), låg sjukfrånvaro (1,2 %), låg medicinförbrukning och liten användning av sjukhus-‐ vård; jämför med det s.k. GÅS-‐projektet i Skåne (15), där man jämför hur olika boendefor-‐ mer, både hemtjänst och hemtjänst samt eget boende belastar landstinget. Här finns visionen för Vigs Ängar som en gemensam utgångspunkt, men mer om den i nästa avsnitt. Alla går sin väg mot visionen utifrån de boendes förutsättningar och önskningar. Vigs Ängar bygger på dynamiken mellan följande fyra områden: speciell arkitektur, speciell vär-‐ degrund, speciell ledning och speciellt motiverade medarbetare, se figur 1. Estetisk-‐etiska ut-‐ gångspunkter Teoretisk-‐praktisk tillämpning arkitektur medarbetare ledarskap Vård-‐ och omsorgsarbete värdegrund Lyssnande/ stöttande Eget ansvar och utveckling Sinnliga upplevelser Figur 1. Vigs Ängars ”dynamik” mellan de fyra områdena speciell arkitektur, speciellt motiverade medarbe-‐ tare, speciell ledning och speciell värdegrund (Lillemor Husberg, 2013). FVård-‐ och omsorgsarbetet på Vigs Ängar är ett slags solidariserande arbete, en prioritering av livet framför den rena vården och omsorgen, med omvårdnad om både kroppen och sjä-‐ len. I grunden ligger ett betraktande av livet som ett helt, inte ett före, under och efter. Vis-‐ ionen bygger på människokärlek. Det är ingen idé att vinna över någon. Det är bättre få dem över på samma sida eller också finna en annan gemensam position. Inte ställa någon mot väggen. Har man problem med någon, får man arbeta med sig själv och utveckla en ödmjuk-‐ het. Att inte utgå från att man har rätt utan hitta gemensamma visioner eller faktaunderlag och vinna konsensus med medarbetarna. 6 Speciell arkitektur: Rörelse, funktion, och orienterbarhet skapar upplevelser Vigs Ängar är en ekologisk byggnad med naturliga material. Framför allt in mot verksamheten. Tillsammans med materialen och den större luftvoly-‐ men genom olika takhöjd som skapar en god luftväxling. Vi har katter på Vigs Ängar, men också hundar, men personer som är överkänsliga mot katter är inte allergiska mot husets djur. I förhållande till andra äldrebo-‐ enden i Ystad kommun har Vigs Ängar en särskilt god luftkvalitet, varken för torr eller fuktig (16) All mat från grun-‐ Ritning 1. Plan på Vigs Ängar, Husberg Arkitektkontor AB 1993. den spelar också in. Arkitekturen på Vigs Ängar utgår från hur man upple-‐ ver och använder rummet: Hur man rör sig är viktigt både i de enskilda rummen och i huset som helhet. Användningen av rummen och sättet att kunna möblera skall göra det möjligt att använda rummen på olika sätt som förklarar hur man lever. Vigs Ängar är egentligen en stor anläggning, men placeringen av de olika delarna är ett för-‐ sök att få ner skalan. De 32 bostäderna ligger som små radhus är runt två gårdar med all-‐ männa utrymmen placerade runt en tredje mindre gård. Jag kallar det för frihetens form för att man har alltid två val: man behöver inte gå samma väg tillbaka. Man rör sig i ett antal oändlighetsåttor i ett flöde, där man alltid kan välja på två riktningar. Detta är också bra om man är orolig, demenssjuk (17). Man kan bara fortsätta gå. Medarbetarna sparar steg i och med att man går i innervarv utefter naturen för det mesta. Detta ger också ett flöde i verk-‐ samheten. Och, för att få med ett livscykeltänkande i byggnaden måste ett tillgänglighets-‐ tänkande finnas med från första strecket. På så vis kan rummet anpassas för skilda individers behov över tid. Allt på Vigs Ängar är helt tillgängligt och man kan klara sig själv överallt i hela huset samt utifrån och in. Det gäller för verksamheten också, man kan flytta gränsen mellan grupper lätt efter olika vårdtyngder, ett begrepp från den kommunala biståndsbedömningen som syftar till att uppskatta det individuella behovet av vård-‐ och omsorg ställt mot medi-‐ cinsk diagnos och förmåga att klara dagliga aktiviteter. Det ger flexibilitet. Gårdarna, korridorerna, små signaler De tre gårdarna är väsentliga för hela miljön och även för orienteringen. De har olika färg och utformning, förutom att det är lätt att komma ut och är tillräckligt stora (625 kvm) för att känna sig fri och inte iakttagen. Olika takhöjder ger variation i rumsupplevelsen. Lägen-‐ heterna vetter ut från anläggningen. Kommunikationsytorna ligger innerst, närmast gårdar-‐ na, vilket också ger fint ljus i korridorerna, men de blir samtidigt kortare och upplevelserika. Korridorerna skall vara innehållsrika och varierande. Här finns mötesplatser där man kan slå sig ner ensam eller tillsammans. Jag har gjort olika bredder på korridorerna beroende på var man befinner sig. Vid lägenhet-‐ erna är det bredare och ger en hemvist med egen färg. Dörrarna slår upp i nischen men inte ut i korridoren. Dörrar har olika detaljering beroende på vart de leder. Olika dörröverstycken 7 eller glas i dörrarna ger en antydan om vart de leder. Tanken har också varit att hålla nere skalan på hela anläggningen, så ”radhusen” som ligger åt norr ”hackar” för att ingen skall få enbart norrljus. Lägenheterna skiljer sig från gemensamma utrymmen med små detaljer och dörrar till gårdarna har annan färg än dem som leder ut ur anläggningen. Färg, form och miljö Min uppgift som arkitekt är att ge en dimension till utöver funktionen och göra så att man upptäcker nya saker efterhand i miljön. Under arbetet med denna text har jag börjat förstå att man på Vigs Ängar ”pratar färg och miljö” på ett sätt som jag inte varit medveten om tidigare. Ljus, färg och form är oerhört väsentliga ur flera aspekter, eftersom de är aktiva i upplevelsen av rummet och hjälper till i att skapa en orienterbarhet. Det är viktigt för hel-‐ heten, men ur tillgänglighetssynpunkter särskilt viktigt för personer med synproblem och eller andra funktionshinder. Kontraster i färgsättningen förstärks genom dagsljusinfallet, och skapar en miljö som känns inspirerande och harmonisk. Det är viktigt att det finns en helhet. Lekfullhet och variation i rummens form och detaljer på Vigs Ängar ger omväxling, som syftar till att locka till att vara ”här och nu.” När vi blir absorberade och fångas i nuet, blir vi ålders-‐ fria, känner delaktighet och glömmer tid och rum. Här har färgerna och ljuset en viktig bety-‐ delse. Goethes färglära (18) om optiska effekter och olika färgers betydelse har jag använt mig av och testat i 35 år. Naturlig färg med äkta pigment ger ett annat djup och bryter ljuset annorlunda. Där kommer ljuset in med både dagsljus och artificiellt ljus som inte bländar men som kommer från olika håll och ger spännande rum. Rumsligheten, hela rum i stället för uppbrutna rum och genomgående konsekvent färgsättning ger trygghet till sköra personer och därmed till alla andra har jag lärt mig. Speciell värdegrund som stöd för vård-‐ och omsorg Gemensam och delad värdegrund – vision -‐ är oerhört viktigt samt samsyn kring människans existentiella situation en förutsättning-‐ Det existentiella eller vad är det att vara människa inte minst den åldrande människan? På Vigs Ängar utgör antroposofin en värdegrund för att främja en känsla av sammanhang. Det är ett salutogent förhållningssätt, som betonar det friska i åldrandet framför det sjuka, det pato-‐ gena (6, 19). Livet behöver näring till kropp, själ och ande. Även om det till synes nödvändiga är omsorg om kroppen så är näring till själ och ande, våra känslor det som reser oss och gör Bild 2. Vigs Ängars vision och värdegrund, som har varit med från första samtalet, teckning av Mona-‐ oss ”levande”: det är viktigt med inslag i både Lisa Brieditis 2005, efter min teckning 1995. miljön och vård-‐ och omsorg som talar till våra sinnen och känslor. Även för de boende och medarbetarna kanske det ibland räcker med vetskapen om det. Att se till det friska. Allt vi gör, ser och upplever är till för vårt välbefinnande. Vi ser till det friska och ger näring till det på olika sätt. Vi är olika och blir mer olika ju äldre vi blir (20), och det är en rikedom. Vad är det som gör att vi tror att det bara skall vara på ett sätt och likadant, mer av samma. Denna bild har varit med från första samtalet vid allra första rekryteringen av medarbetarna. Vid 8 rekryteringen gick vi bara ut till närområdet efter överenskommelse med Ystads kommun, vilket också gör att vi har vår egen kultur, men också att alla som arbetar på Vigs Ängar vill vara där i jämförelse med endast 70% på jämförelseojektet (21) Speciellt ledarskap: lyssnande, inkännande och tjänande Jag och flera medarbetare har varit med från starten. Vi har haft en utvecklande process och det är viktigt att inse att det inte är någon ”Quick-‐fix” att skapa engagerade och kunniga medarbetare (11,22). Jag märker att många tror det och försöker göra så, men det handlar om ett kontinuerligt arbete och fortbildning i delaktighet. Det måste få ta tid om man skall utvecklas och det tillsammans. Det har vi verkligen gjort, alla. Vi har verkligen använt Hjärta, Hjärna och Händer. Den här erfarenheten har präglat mig. Det har med den djupa förståel-‐ sen att göra, att gå från vision till verklighet, från teori till praktik (23). Alla gör eller kan göra allt av det dagliga arbetet, undantaget olika ansvarsområden. Alla skall kunna göra allt. Vi har t.ex. ingen städpersonal. Det har igen med den gemensamma andan att göra. Det har varit ett sätt att visa att vi hjälps åt som vänner och inte skapar hierarkier. Ingen skall be-‐ höva känna sig ensam. Det är så jag definierar den ledningsmodell som vi har på Vigs Ängar, det finns inte någon hierarki, utan alla kan grundarbetet: att ge god vård-‐ och omsorg till äldre personer med respekt och hänsyn till den enskildes behov. På Vigs Ängar kallar vi det här en platt organisation med ett tjänande , coachande ledarskap. Utan den praktiska kunskapen om vad man gör i vård-‐ och om-‐ sorgsverksamheten på Vigs Ängar, så kan man inte leda. Vi får aldrig glömma vem vi är till för – våra boende. Vigs Ängar handlar om att bryta det institutionella och repetitiva, det vill ingen ha (11). Det handlar om att skapa ett liv. Vi gör det för att främja en spontanitet och direkthet i vård-‐ och omsorgsarbetet. Vi äter, fikar, och samtalar både boende och medarbetare tillsammans. Vi försöker vara öppna för förändring, fångar stunden, ingen stan-‐ dardisering, utan öppna för livets skiftningar. Det är ordning och kaos. En grundordning men också ett liv. Lyhördhet, ödmjukhet är nödvändigt om ledaren skall se andras behov. Både boende och medarbetare är olika. Vi uppmuntrar varandras olikheter. Vi Bild 4. Som auktoritet finns är olika generationer under samma tak. Jag ser ledarens roll som risken att man motar bort visionärens och medlarens. Om man utgår från de boendes behov istället för att bjuda in så får de inflytande. Makten skall komma av kunskap och det (Gösta Lindqvist, 2014). mandat som ledaren får av de boende och medarbetarna. Denna tjänande, coachande attityd kan samsas med ledarskapet om man inte har en atmosfär av hierarki utan alla tar sitt ansvar och hjälper och stöttar varandra som vänner. Man arbetar som ett team och är lika delaktiga. Man skall inte vara rädd att förlora en strid utan se kon-‐ flikten som en utvecklingsmöjlighet. Man skall inte tro att man själv sitter inne med sanning-‐ en. Det innebär inte att man inte skall stå på sig eller våga tro något annat. Det handlar om att ha målet klart i sikte och vara beredd att gå omvägar för att nå dit. Alla kanske inte kan tycka att det är det bästa, men då måste vi vara lojala om vi har fattat ett gemensamt beslut. Chefskap är något man förtjänar. Ledarens uppgift är att leva visionen och stötta alla andra. Alla skall uppmuntras att säga sin mening, men även ta ansvar för vad man uttrycker. För att vara trygg och våga säga vad man tycker, måste man prata med 9 varandra och inte om varandra. Det handlar om att kunna arbeta ihop som vänner, d.v.s. kunna stötta varandra: hinner vi inte det som är tänkt hjälps vi åt. Vi har det i våra händer (21): att ana problem och ta upp konflikter direkt. Det är det som ger delaktighet och gör processen spännande. Det ska vara: • Vi pratar med och inte om varandra • Tar upp problemen där de hör hemma så fort som möjligt • Högt i tak när man diskuterar • Trollen tål inte ljus, missuppfattningar måste klargöras • Ta upp rykten man hör så att inte fel saker ältas, så att det inte blir hönor av fjädrar Speciellt motiverade medarbetare: kunniga, och mångkompetenta Mitt sätt att leda är detsamma som jag tillämpade när jag är arkitekt med ansvar för utform-‐ ning och gestaltning av sjukhus eller andra miljöer. Det är det som är en likhet mellan att vara arkitekt och aktiv inom vård-‐ och omsorg: i båda yrkesgrupperna använder vi en teore-‐ tisk kunskap, som blir användbar i en aktiv situation (23). Det handlar om en teoretisk och tyst kunskap (tacit knowledge ), som omsätts till att bli en praktisk och tillämpad kunskap, grekiskan fronesis, Handens visdom en praktisk klokskap (Aristoteles). Överföringen av en teoretisk kunskap till en praktisk kunskap (24), och kretsar kring frågeställningen: -‐ Hur vill jag själv arbeta; hur vill jag själv bli bemött i en vård-‐ och omsorgssituation. I en platt organisation tar alla ansvar, och det egna ansvaret utgår från den gemensamma visionen. Det är den vi relaterar till hela tiden. Några har ett specialansvar inom gruppen, till exempel sjuksköterskor, grupputvecklare, koordinator, verksamhetschef, ekonomiansvarig, och fysioterapeut. Det är också bra att den gemensamma visionen ligger utanför gruppen när man diskuterar utifrån den. Vi ser våra olikheter som rikedom. Professionalism och medmänsklighet När vi började med verksamheten på Vigs Ängar hjälpte jag till med allt. Samtidigt var mitt arbete i vård-‐ och omsorgsverksam-‐ heten naturligt, nästan som det jag hade haft under byggnation-‐ en av Vigs Ängar. Det är viktigt att hela tiden ta upp problem di-‐ rekt. Det är ofta i sådana situationer som det är tufft att leda men det skapar förtroende, när man visar sig fullt ut. Man var ju rädd att säga sin mening i början och trodde att man skulle mista job-‐ bet. Det är ytterligare en viktig sak att jag alltid har arbetat nära facket. Det har verkligen varit betydelsefullt. Genom att ha en gemensam och delad vision kan alla ta ansvar och gå mot målet. Det är en viktig sak för mig att gå på djupet och exponera orsaker Bild 5. Människan är vacker och skör, och utveck-‐ till missämja. Syftet har varit att när jag har känt att något inte las via sin omgivning. Install-‐ riktigt stämmer har bett någon organisationskonsult utanför verk-‐ ation av den engelske skulp-‐ samheten lyssna på samtliga och att vi sedan tillsammans har rett tören Anthony Gormley i det kända norska arkitektkon-‐ ut problemen, så har inte bara problem kommit upp på bordet toret Snöhettas byggnad på utan efteråt har hela huset lyft sig i och med att vi löst problemen Kivik Art center, fotografi av tillsammans. Detta har gett delaktighet från alla och varit väsent-‐ Lillemor Husberg, 2009. ligt. 10 Man arbetar i en skör balans mellan hög grad av professionalitet och i ett hus där kärleken sitter i väggarna. Tålamod och ödmjukhet, vikten av att våga tala i termer av visioner, om att skaffa sig en grundmurad praktisk erfarenhet. Humor, glädje, kärlek, värme. Humorn är ”kär-‐ lekens lillasyster”. Den gör att man får vara som man är och får ta sin takt och känner att man får göra det. Detta skapar trygghet. Tryggheten är stor i huset (25). Det har hela tiden varit viktigt för mig att verksamheten står mitt i det vanliga samhället och är till för alla. Ägandefrågan har dock visat sig bli ett större problem än jag hade kunnat tro. När man skiljer byggnaden från dess huvudsakliga användning uppstår problem. Nu ser jag till min sorg att byggnaden förfaller och man inte har inte respekt för kvaliteten i arkitektu-‐ ren och verksamheten. Värdegrunden verkar ha försvagats som princip för fastighetsunder-‐ hållet. Nu känner jag att det är dags igen för en kartläggning av både vård-‐ och omsorgsverk-‐ samheten liksom förvaltningen av byggnaden. Kartläggningarna har gjorts när något negativt tog form i huset. Då har organisationskonsulter utifrån kopplats in då jag har haft en relation till alla. Dessa har som kartlagt verksamheten och pratat med alla. Vi har haft minst 5 kart-‐ läggningar av olika externa organisationskonsulter, som har pratat med alla, enskilt och i grupp. Slutsatser om framgångsfaktorer för äldreboenden liknande Vigs Ängar Det är en speciell atmosfär på Vigs Ängar, som jag tror har med en viktig process att göra. Vi har ju alltid haft en speciell vision, som vi har enats om och utgått ifrån. Jag har arbetat i en manlig värld i hela min studie-‐ och yrkeskarriär och när jag kom hit upptäckte jag att här var något annat. Det var tufft i början och nu tror jag att dessa världar har gift sig. Om jag försö-‐ ker sammanfatta framgångsfaktorerna bakom Vigs Ängar för att skapa liknande goda exem-‐ pel handlar det om: 1. En stark vision om samspelet människa, åldrande, byggnad och vård-‐ och omsorg för alla skeden i livet; 2. Arkitektur med ett sinnligt brukarperspektiv; 3. Platt arbetsorganisation för individuellt ansvarstagande och utveckling; 4. Kontinuerlig uppföljning och återkoppling till visionen; 5. ”Högt i tak” både bildligt och bokstavligt för hälsa och gott samarbetsklimat. II. Mina utgångspunkter som arkitekt och vård-‐ och omsorgsutförare foto av Nina Eriksson från boken Rosendals Trädgård Bild 6. Hörnstenar i min syn på livet, Lille-‐ mor Husberg, 2014. Om jag tittar på min biografi så pekar det mesta mot det jag gör idag. Jag har alltid intresserat mig mycket för form, material, natur och miljö, eftersom jag kommer från en möbelfamilj i Göteborg. Kretslopp-‐ stänkandet kom tidigt in i mitt liv liksom hur man får sunda hus för att må bra och undvika allergier. Som tonåring arbetade jag 2 somrar på bondgård. Detta gjorde att jag tidigt blev intresserad av ekologiskt byggande . Jag utbildade mig till arkitekt på Chal-‐ mers tekniska högskola i Göteborg. Jag gick min ar-‐ kitektutbildning under sextiotalet och blev färdig 1969, ett år efter studentrevolten1968. Jag stan-‐ 11 nade faktiskt kvar ett år för att ”forska” om gågators genomförande inom stadsplanering. Mitt intryck var att det då handlade mer om att skriva och beskriva om hus, människa och miljö, istället för att kunna rita hus. Arkitektens roll blev inte enbart byggnadsinriktad utan mer socialt och politiskt medveten och också utforskande. De flesta av mina kurskamrater stannade kvar på Chalmers eller blev forskare och mer utredande i sitt arkitektarbete. Men, jag ville rita hus och miljöer. Jag flyttade till Stockholm och började på det kända Tengboms arkitektkontor i Gamla Stan. Jag fick rita kontorshus i Stockholm. Jag arbetade också på ETV (Eliasson, Tengbom och Vang) arkitektkontor i samma byggnad, som vann arkitekttävlingen om Jönköpings länssjukhus och senare även arkitekttävlingen om Visby lasarett. Jag arbetade även 5 år på Statliga Byggnadsstyrelsen som projektledare. Det var lågkonjunk-‐ tur och det var bra att se lokalförsörjningsplanering från beställarsidan. Åren 1971-‐76 arbe-‐ tade jag i det 350 m långa huset vid Karlavägen, helt byggt i en rationell betongarkitektur. Idag när jag tänker tillbaka, en uppenbar kontrast till Vigs Ängar i formspråk. År 1983 flyttade jag till Skåne för att pröva ett annat liv. Vi hade sommarställe på Österlen och köpte en gammal fyrlängad gård och startade olika verksamheter där bl.a. butik med möbler, inred-‐ ning, design, café, galleri och arkitektkontor. Jag odlade på Österlen och gick en kompostkurs för Lars Krantz i Järna, där allt plötsligt föll på plats i mitt kretsloppstänkande. Jag bor nu-‐ mera i ett halmbalshus med lera blandad med häst-‐ och kogödsel som bindemedel. För mig skapas harmonin i tillvaron av en balans mellan sex grundstenar: människor att inspireras av; natur för positiva upplevelser i vardagen; vackra former och gestalter; en inspirerande miljö; närhet till jorden, och återbruk. Utan denna erfarenhet hade jag nog inte vågat starta Vigs Ängar, inser jag när jag tänker tillbaka. Insikter som arkitekt av byggnader för människor Idag tycker jag att pendeln svängt åt fel håll över från en tydlig fokus på en god funktion, innehåll och den byggda miljöns samspel med brukaren till ett för mig ologiskt och kortsiktigt tänkande, som styrs av en kortsiktig ekonomisyn på den byggda miljön utan att tänka nytt och egentligen inte beakta människans behov av liv, skönhet och inspiration. Det konstnär-‐ liga och kreativa kommer på undantag bakom rationella motiv. Jag menar då framförallt konstnärliga uttryck som kultur, musik, sång och samvaro, som när man väljer det själv till-‐ sammans med god mat och dryck blir viktiga inslag i livet. När jag arbetade med Regionsjukhuset Ryhov i Jönköping 1976-‐86 var jag ansvarig för både utformning och gestaltning av arkitekturen och miljön tillsammans med 20-‐talet arkitekter och ingenjörer. Det var jag som hade det ledande ansvaret och som samordnade motstridiga viljor till en helhet. På samma sätt har Visby lasarett och Akutpsykiatrin i Simrishamn, som jag ritade från eget kontor, varit viktiga erfarenheter. När jag började i mina olika arbets-‐ grupper för sjukhusplanering betraktades patienten mest som ett hinder i vägen så jag iden-‐ tifierade mig med patienten. Just när det handlar om boende för äldre, så fick jag en särskild insikt när jag studerade 6 danska plejehjem för Byggforskningsrådet i början av 1980-‐talet (26). I den danska utformningen av boendeformer för äldre så hade man en helt annan at-‐ mosfär av glädje som tilltalade mig. Det blev än viktigare, när min pappa kom in på Vasa sjukhus i Göteborg 1990. Min första tanke var: -‐ så här vill inte jag ha det när jag blir gammal. 12 I arkitektur som i livet är allt viktigt, det lilla och det stora Antroposofin är i mina ögon frihetens filosofi, och den inspirerar mig som arkitekt och utfö-‐ rare av vård-‐ och omsorg. Då gör jag egna modeller för att testa resultatet och måste ofta pröva på mig själv. Jag vill gärna pröva nya vägar. Jag använder Goethes färglära och varit mycket i Järna, antroposofins lärocenter. Jag har lärt mig både professionellt måleri och ak-‐ varellmålning. I mitt halmbalshus tog jag in halmbalarna och var med och byggde. På sjuk-‐ huset i Jönköping var jag med och med egna händer blandade färgerna till golvet i terrazzo. Det har med den djupa känslan parad med det kreativa som samspelet arkitektur och män-‐ niska inbjuder till. Jag har själv svårt att sätta fingret på hur jag arbetar men Ulrike von Schulz, pedagog och viktig representant för antroposofiska sällskapet som har haft utbild-‐ ningar kring mat på Vigs Ängar har gett mig följande omdöme som jag tror förklara mycket av mitt förhållningssätt som arkitekt: ”det är just det viktiga med ditt arbete att grunden ligger i dina känslor. Dina sunda känslor, äkta, tydliga är en drivkraft i det du har skapat. Dina klara tankar som har flutit in i ditt skap-‐ ande hänger inte i luften som intellektuella pusselbitar utan grundar sig i äkta engagemang” (27) Slutsatser om framgångsfaktorer för arkitektur liknande Vigs Ängar Tillsammans med mina erfarenheter som arkitekt bl.a. från sjukhusprojektering har jag tagit fram jämförelsetal och ytor från liknande verksamheter. När det gäller en byggnadslösning så utgår jag som arkitekt från det uttalade behov som finns, eller en lösning som jag saknar eller hur jag själv skulle vilja ha det. Att skapa lika goda boendeformer för äldre som finns på Vigs Ängar handlar inte om att det måste vara just den här arkitekturen. Framgångsfaktorer-‐ na i att skapa arkitektur för åldrande handlar om: 1. Att se sambandet mellan människa och miljö, att ha en vision som knyter samman alla problemområden. Att få hålla ihop och påverka slutprodukten där alla avgörande aspekter på ett tidigt stadium är med i planeringen; 2. Användbarhet och tillgänglighet i den byggda miljön är inte bara mätbara byggnads-‐ kvaliteter, det är också sinnliga aspekter (28); 3. Arkitektur kan förklaras till orsak och verkan under en byggprocess; 4. Arkitektur och byggande är ett givande och tagande i syfte att skapa smarta och lång-‐ siktigt hållbara hus; 5. Arkitektur är lika mycket känsla som logik. Vigs Ängar som en modell för framtidens boendeformer för äldre Ambitionen från min sida har varit att Vigs Ängar inte skulle kosta mer att bygga och inte ha större yta än andra liknande anläggningar. Det lyckades jag också med. Jag har ställt upp ett antal mål, parametrar, gärna svåruppnåeliga, så komplexa och optimala som möjligt: Den komplexa helheten ger mer men kostar mindre. När det gäller fastigheten så har jag hela tiden trott att kommunen vill vara med och vidareutveckla tanken på ett ”centrum för svaga som ger styrka” vilket jag tyckte att vi hade visat att det gick att göra, vilket alla skulle vinna på. Det har länge funnits en realistisk framtidsvision för att kunna göra detta till en konkret med liten gemenskap med bl. a. odling och olika former av grupper av människor som behö-‐ ver stöd, funktionshindrade, psykiska diagnoser kring viktiga verksamheter som ger styrka till alla även besökare. 13 Min övertygelse är att om individen känner trygghet, vågar hon ta ut svängarna och visa sin potential. Det är därför som jag vill göra en ny kartläggning på Vigs Ängar och fråga vad medarbetarna har tyckt viktigt i de 19 år vi har funnits och som har lett till en oerhörd ut-‐ veckling för alla. Men vi skall visa verkningarna av den med bad och massage, som alla får inkl medarbetarna samt fotinsmörjningar, musik, målning, mat från grunden i ett kravmärkt kök med så fina, näringsrika och färgrika födoämnen som möjligt. Gemenskap, glädje, natur djur: ett så naturligt och lustfyllt liv som möjligt, som man väljer själv. Arkitektur, miljö och mat är framtidens medicin, påstår jag, men vi måste se byggnad som ett stöd för verksam-‐ heten, och verksamheten som ett stöd för dess förvaltning. Kombinationen av mat, omvård-‐ nad, vård och arkitektur är en viktig del för framtiden genom att den betonar ett salutogent perspektiv framför ett patogent tänkande om åldrandet (6, 19). Vigs Ängar har hela tiden drivits som ett ”Not for profit” företag. Ledarens ambitioner, skall först och främst vara att stå för sina ideal, sin organisation, sitt arbete -‐ inte för sig själva -‐ en paradoxal blandning av personlig ödmjukhet och professionell viljestyrka. Medarbetarna har varit mitt kapital. Detta skapar ett oerhört engagemang. Vi har en vänförening (huvuddelen är medarbetarna) som är fortsättning på den första gruppen antroposofer: Den arbetar ide-‐ ellt och bidrar på allehanda sätt; bekostar pianon, TV apparater, underhållning, utflykter och anhörigas kaffe. Vigs Ängar tror jag är framtiden med sin värdegrund, sitt innehåll som skap-‐ ar samarbete, arkitektur och rumsupplevelser inne som ute, miljömedvetenheten, empati över generationsgränserna, lusten och meningsfullheten i livet (31). Något som är bra blir enastående om vinst inte är målet. Mästarklass är inte resultatet av lyckliga omständigheter. (30). Avslutande ord Här vill jag tacka att jag har fått delta i detta projekt, framför allt professor em. Bodil Jöns-‐ son, Vårdalinstitutet, Lunds Universitet, som tvingat mig att öppna ögonen; professor Gerd Ahlström, Vårdalinstitutet, Lunds Universitet, för spännande samarbete och mina handle-‐ dare -‐ Gustaf Almenberg, konstnär, psykoterapeut och management konsult, samt Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA och tekn doktor på Arkitekturskolan KTH -‐ för deras stora tå-‐ lamod och många kommentarer på mina utkast. Jag vill dessutom tacka mina kurskamrater för härliga möten under kursseminarierna. Men, framför allt mina medarbetare på Vigs Ängar, tack för att ni finns! Referenser 1 J Jonsson, ”Så här borde fler få bo”Veteranen 20140401, 2 PRO, Rikshem,: Sveriges bästa äldrees boend, Almedalen 2013 3 K. Johannisson:Medicinens öga, Norstedts, Stockholm1990 4 I.Josefson: Kunskapens former, Det reflekterande yrkeskunnandet, Carlssons bokförlag 1991 5 M.Arman: Syster Märtas husapotek 6 A. Antonovsky, Hälsans mysterium (Unraveling the Mystery of Health), 1st ed. Stockholm: Natur och Kultur, 1991. 7 Vetenskapsrådet, se www.vr.se/amnesomraden/konstnarligforskning.4.5adac704126af4b4be2800089 81.html (2014-‐04-‐21) 14 8 R. K. Yin, Case Study Research, Design and Methods, Third edition ed. Thousands Oaks: Sage Publications, Inc, 2003. 9 R. Johansson, "Ett explikativt angreppssätt. Fallstudiemetodikens utveckling, logiska grund och betydelse i arkitekturforskningen. [An explicative approach. The evolution of case study methodology, logical ground and importance for architectural research]," Nordisk Arkitekturforskning vol. 2002, pp. 19-‐29, 2002. 10 B. Flyvbjerg, "Five misunderstandings about case-‐study research. ," in Qualitative research practice, C. Seale, G. Gobo, J. F. Gubrium, and D. Silverman, Eds., ed London: Thousand Oaks, CA: Sage, 2004, pp. 420-‐434. 11 Enkät till medarbetarna på Vigs Ängar 140226 12 Socialnämnden, Ystad kommun, Beslutsprotokoll, 1 september 1992. 13 B. Lawson, How Designers think. Burlington MA: Architectural Press, 2005. 14 L. Husberg and L. Ovesen, Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman, 2007. 15 I. Rahm Hallberg, J.Thorsson, GÅS projektet Gott åldrande i Skåne 2005 16 K. Nordström Indoor Environment and air quality in hospital units: symptoms and signs.Uppsala universitet 1999 17 J. Andersson, Architecture and Ageing, on the interaction between the frail older person and the built environment. Stockholm: Kungl Tekniska Högskolan, 2011. 18 P. Sällström Goethes färglära, Kosmos förlag 1976 19 P. Westlund and A. Sjöberg, Antonovsky inte Maslow -‐ för en salutogen omsorg och vård. Solna: FortbildningsFörlaget, 2005. 20 B.Jönsson:När horisonten flyttar sig,2011, TId för det meningsfulla,2012 21 B. Bauer-‐Alfredsson: Brukarens och personalens syn på kvalitet på särskilda boenden för äldre i Ystads kommun, Gerontologiskt centrum Lund 1999 22 L. Birgersson: Att bygga mening och rum, 1996 23 L Heslet: Fra det yderste,Bogvaerket 2010 24 D. Schön, The reflective practitioner. How professionals Think in action, Basic books 1983 25 Christer Gunnarsson, ordf i VÄ`s styrelse, efter att ha iakttagit medarbetarnas uppträdande på en julfest. Muntlig uppgift, datum 231212 26 K. Vang, M. Gripenlöf, and L. Husberg, "Äldreomsorg, en vårdform eller en boendeform. En studie av miljön vid 6 danska plejehjem.," Statens Råd för Byggnadsforskning, Stockholm1984. 27 U. V Schulz vid ett besök på Kulturhuset Järna 140117 inför ett seminarium. 28 S.Rylander: Nelson Mandela Tolerans och ledarskap Historiska media Lund 2012 29 C. Ryhl, "Sansernes Boliger [Housing for human senses]," Doctoral Thesis, 2003. 30 J.Collins: Good to great, När vinst inte är målet, 2006 31 DH..Pink:En helt ny värld eller varför framtiden tillhör van Gogh, Goethe och Sokrates 15