1. No category

Business World
International Chamber of Commerce
ICC-NYTT 2014:1
Chans till nya
affärer med USA
Uträknat WTO gick i mål
s.4-5
s. 6 Länkning till
upphovsrättsligt
skyddat material
- reste sig i sista ronden s.2
”The Swedes are great, aren’t they?”
Näringslivets världsorganisation sedan 1919
Uträknat WTO gick i mål
- reste sig i sista ronden
I december hände det som få trodde vara
möjligt. Ett avtal inom ramen för WTO kom
till stånd när ministrar från de 159 medlemsländerna möttes på Bali. Efter 12 år av fruktlösa
förhandlingar lyckades man till slut komma
överens om att handelsprocedurer ska förenklas.
Det kan tyckas bara vara en
liten skärv av det ursprungliga
förhandlingsprogrammet. Men det
är en viktig del som alla företag med
internationell handel känner till:
krångel. Krångel i tullen och med
licenser, tillstånd och annat vid import
och export.
Krånglet kostar pengar. Det är också
en bördig grogrund för korruption.
Korruptionen blir till slut själva
drivkraften i krånglet. När ett land
förenklar sina tullprocedurer kommer
paradoxalt nog tullinkomster att stiga
och läckaget att minska.
Det man dock ska ha i åtanke är att tull
är den skatt som i utvecklingsländer
fungerar allra bäst. Inkomst- och
kapitalskatter fordrar en avancerad
administration och erbjuder ofta
många kryphål. Tull däremot, på det
traditionella sättet, innebär att varan
inte släpps loss från tullen innan
tullbeloppet betalats.
Att man nu lyckades med ett begränsat
område inom förhandlingarna kan vara
en läxa inför framtiden. Tidigare har
man sagt att inget är överenskommet
innan allt är överenskommet, vilket
inneburit att minsta fråga kunnat
stjälpa allt över ända.
Handelsförhandlingar har en metod
som känns hopplöst gammal. Den
kommer från en tid när tillverkningen
skedde från noll och att import skedde
på bekostnad av inhemsk tillverkning.
Detta har kommit till utryck som
offensiva
respektive
defensiva
intressen. Allt detta känns så
främmande i en värld med komplexa
och multipla leverantörskedjor.
Internationella
förhandlingar,
oavsett
område,
har
blivit
alltmer
av
utpressning
från
utvecklingsländernas sida. Det kan
handla om immaterialrätt, klimat
eller handel. Utvecklingsländerna
vill ha kompensation eller medel för
kapacitetsuppbyggnad. Oftast får de
sin vilja igenom, men i slutändan
blir det ändå inte mer pengar,
utan omfördelning av det reguljära
utvecklingsbiståndet.
För ICC var framgången i WTO
på Bali av särskild betydelse. ICC
lanserade i början av 2013 the World
Trade Agenda med förenkling av
handelsprocedurer som den hårda
kärnan. Detta blev också fokus för
förhandlingarna i WTO. När ICC
presenterade vad ett avtal i WTO
skulle betala fick detta genomslag i
världspressen och upprepades av en
rad ledande politiker världen över.
Siffrorna var imponerande 1000
miljarder dollar och 21 miljoner
arbetstillfällen. De var ingalunda tagna
ur luften. De var resultaten av forskning
i Peterson Institute och presenterade i
en rapport sponsrad av ICC:s Research
Foundation. Det är en stiftelse som
startades av två framträdande familjer
inom ICC, Fung i HongKong och
Wallenberg i Sverige.
Framgången i WTO var delvis
resultatet av att fokus var på några få
utvalda områden av alla de frågor som
fanns i de första mandaten för Dohaförhandlingarna.
ICC:s vice ordförande Sunil
Mittal spelade en viktig roll
i de avslutande timmarna av
förhandlingarna, då Indien var det
mest kompromissovilliga landet.
Många har kallat avtalet för historiskt,
medan andra pekar på att det bara är
en begränsad del av Doharundan. Men
faktum kvarstår, 159 länder enades
om ett paket som kommer att ha stor
betydelse för världshandeln. Det tog
12 år av förhandlingar att uppnå detta.
WTO:s nye generaldirektör Roberto
Carvalho de Azevêdo har fått äran av
framgången. För många är det dock
svårt att inte med beundran minnas
hans företrädare, den outtröttlige
marathonlöparen Pascal Lamy.
Vi kan nu se ett WTO med förnyad
energi och pondus, som kan fortsätta
att driva frihandeln vidare.
Tell Hermanson
Generalsekreterare, ICC Sweden
ICC Business World Ansvarig utgivare:
Tell Hermanson
International Chamber of Commerce
Jakobs Torg 3, 111 52 Stockholm
2. ICC BW | Nummer 1-2014
Telefon: +46 8 440 89 20
icc@icc.se , www.icc.se ”The Swedes are great, aren’t they?”
- Rapport ifrån ICC Sveriges styrelsemöte
Fredag den 22 november 2013. Inbjuden gäst att inleda årets sista möte i
ICC:s svenska styrelse är USA:s ambassadör i Sverige Mark F. Brzezinski.
Utöver samtal om The Transatlantic Trade and Investment Partnership
- TTIP, ska styrelsen även inleda en diskussion om OECD:s handlingsplan
Base Erosion and Profit Shifting – BEPS.
Ambassadör Brzezinski inleder sitt anförande med att
understryka vikten av ICC:s verksamhet och glädjen över
ICC:s nya skiljedomskontor i New York. Därpå påbörjar
ambassadören ett anförande, huvudsakligen om TTIP, som
han menar är av oerhörd vikt för att undanröja handelshinder
och bana väg för skapandet av fler arbetstillfällen och ökad
ekonomisk tillväxt. På båda sidorna om Atlanten.
Men, varför är USA så intresserade av dessa förhandlingar?
Enkelt uttryckt, menar ambassadör Brzezinski, eftersom
USA vill ligga i framkant av handelspolitiken och det finns
inget bättre sätt att göra detta än att arbeta med EU för att
skapa det största handelsblocket i världen. USA:s och EU:s
handel- och investeringsrelation är den största och mest
komplexa i världen. Dagligen genereras en handel av varor
och tjänster för cirka 2,7 miljarder dollar.
Men, ambassadör Brzezinski är i sitt anförande även noga
med att understryka de andra viktiga potentiella effekterna
av TTIP, som går långt utöver handel och investeringar.
F.d. utrikesminister Hillary Clinton har kallat TTIP ett
“ekonomisk Nato” och Nato är mycket större än summan av
dess delar. TTIP är en gemensam amerikansk - europeiska
framtidsvision som, om fullbordad, kommer att fördjupa,
bredda och diversifiera USA:s och EU:s band genom åren.
Innan en intensiv diskussion inleds med styrelsens
ledamöter avslutar ambassadören sitt anförande med att
betona att han, tillsammans med sina svenska kollegor
och ett brett spektrum av intressenter, arbetar aktivt för
att öka medvetenheten om de potentiella fördelarna med
TTIP. I det arbetet uppmanar ambassadören det svenska
näringslivets företrädare att sluta upp: “Sverige betraktas som
en vis röst för väst, och när Sverige och svenska företag talar, så
Bilder fv. 1. Ordf. Fredrik Cappelen tackar Ambassadör Brzezinski för anförandet.
lyssnar omvärlden.” I samband med president Obamas besök
i Sverige var en av hans första kommentarer till ambassadören
”The Swedes are great, aren’t they?”, ambassadören instämde.
OECD:s Aktionsplan för att förhindra vinstförflyttningar
I juli 2013 presenterade OECD sin ”Action Plan” för att
hindra vinstförflyttningar och erosion av medlemstaternas
skattebaser BEPS (Action Plan on Base Erosion and Profit
Shifting). Handlingsplanen är en uppföljning av OECD:s
initiala BEPS-rapport, framtagen på uppdrag av G20:s
finansministrar. Handlingsplanen beskriver det arbete
och åtgärder som OECD avser göra för att motverka
vinstförflyttningar och erosion av medlemstaternas
skattebaser, med tidsfrister för detta arbete samt resurser
och metoder nödvändiga för att genomföra dessa åtgärder.
Förutom de alltid lika besvärliga frågorna om
internprissättning av varutransaktioner, så står nu
internprissättning av såväl immateriella tillgångar som
internprissättning av risk och kapital som särskilda punkter
i handlingsplanen. Sverige som land har potentiellt
mycket att förlora i skatteintäkter på de förslag som finns
i handlingsplanen. Länder med internationella företags
huvudkonor kommer att missgynnas på bekostnad av andra
länder där förtagen är etablerade genom producerande
dotterbolag. Aktionsplanen kommer att diskuteras närmare
i samband med styrelsens nästkommande möte fredag den
7 februari 2014.
Susanna Zeko
Policy Manager, ICC Sweden
2. Åke Svensson (tv.), VD Teknikföretagen & Carina Håkansson (th), VD Skogsindustrierna
3. Styrelsen applåderar Ambassadör Brzezinski efter hans anförande.
www.icc.se | 3
Chans till nya affärer med USA
- men VD-stöd behövs!
Ett frihandelsavtal mellan EU och USA skulle kunna sätta fart på tillväxten på
bägge sidor av Atlanten. Krångel och dubbla standarder hindrar potentialen
i de transatlantiska affärerna. Sverige som kanske har mest av alla EU länder
att vinna på avtalet har fördelen av att en svensk sitter i förarsätet, Hans
Stråberg tidigare Electroluxchef.
President Obamas främsta budskap till statsminister
Fredrik Reinfeldt, under Sverigebesöket, var
presidentens helhjärtade stöd för Transatlantic Trade
and Investment Partnership – TTIP. Visionen om ett
brett frihandelsavtal mellan EU och USA spelas upp
mot en blek bakgrund i Europa.
Europa dras med stora problem i den ekonomiska
krisens kölvatten. Tillväxten är svag och arbetslösheten
fortsatt hög. En tudelning i ett framgångsrikt och
konkurrenskraftigt norr står i skarp kontrast till ett södra
Europa som tar stryk i en allt mer globaliserad värld.
Globaliseringen leder till en försvagning av vad EU
hittills åstadkommit, inklusive de komparativa fördelar
och hela integrationsmodellen som projektet bygger
på. Samtidigt innebär globaliseringen en möjlighet för
EU att använda sin kanske största tillgång, i form av en
gemensam handelspolitik.
EU:s framtida välstånd är starkt förknippat med tillträde
till globala marknader. Frihandel och en öppenhet mot
omvärlden är avgörande för att få fart på tillväxten.
Här spelar ett frihandelsavtal mellan EU och USA en
viktig roll. Ett transatlantiskt frihandelsavtal är inte bara
en förutsättning för att främja ekonomisk utveckling
i EU och USA. Detta skulle även vara den injektion
som hela världsekonomin behöver som förstärkning till
de handelsliberaliseringar som nyligen beslutades om
inom WTO. Därför behövs ett stort engagemang och
stöd bland politiska beslutsfattare och företagsledare.
TTIP-förhandlingarna måste genomföras och avslutas
ambitiöst och i linje med utsatt tidtabell!
Det är avgörande för Europas framtid och inte minst för
ett exportberoende land som Sverige, att EU strategiskt
söker ingå frihandelsavtal med olika tillväxtmarknader
runt om i världen. Sveriges och övriga Europas beroende
4. ICC BW | Nummer 1-2014
av den amerikanska marknaden är väldokumenterad
med imponerande statistik. Men detta beroende är
ömsesidigt. Hälften av amerikanska företags investeringar
i världen går till Europa vilket är 20 gånger mer än vad
som investeras i Kina. Europeiska investeringar i USA
är ungefär i samma storleksordning. Detta ömsesidiga
beroende mellan världens två största ekonomier som
står för 30 procent av världshandeln och hälften av
den samlade globala produktionen, är avgörande skäl
för att ytterligare liberalisera transatlantisk handel och
investeringar.
USA:s Ambassadör M.Brzezinski i samtal med Maria
Rankka, VD Stockholms Handelskammare och
Helena Waker, VD Agenturföretagens Förbund
Fv. Björn Hägglund, Institutet för Näringslivsforskning, USA:s Ambassadör M.Brzezinski &
Erik Belfrage, Consilio International
Företagens röst i förhandlingarna kring TTIP drivs av
den transatlantiska företagsorganisationen Transatlantic
Business Dialogue-TABD. Ordförande på europeisk sida i
TABD är Electrolux före detta VD Hans Stråberg, numera
styrelseledamot i bland annat Investor, Atlas Copco och
ICC Sweden. Stråbergs position bidrar till att ge styrka åt
svenska företags röst in i förhandlingsmaskineriet.
Det är viktigt och avgörande för den fortsatta processen att
fler företag engagerar sig i TABD vilket stärker Stråbergs
mandat i kontakterna med EU:s handelskommissionär
Karel De Gucht och den amerikanske handelsministern
Mike Froman.
Hans Stråberg, Ordförande på europeisk sida
i TABD, Styrelseledamot Investor och Stora Enso
Fv. Hans Stråberg, Ambassadör M.Brzezinski
& Tomas Östros, VD Bankföreningen
Till huvudfrågorna i TTIP-förhandlingarna hör
tullnivåerna på industrivaror men mer utmanande och
långt svårare att lösa blir de tekniska handelshindren
bakom gränserna. Dessa är både tidskrävande och
kostsamma för företagen vilket i slutändan drabbar
konsumenterna. Avgörande här är hur vi i ett första skede
kan erkänna varandras regler och i förlängningen hur de
båda regelverken kan harmoniseras och på sikt konvergera.
TTIP är ingen avregleringsagenda utan målsättningen är
att reglera smartare och att sätta framtidens standards till
gagn för amerikanska och europeiska företag men också
så att människors och konsumenters hälsa, säkerhet och
miljö kan garanteras.
Vad gäller regleringssamarbetet måste de olika
industrisektorerna komma med färdigpaketerade
lösningar som båda sidor kan enas kring och anta. Det
är endast sektorerna själva, såsom läkemedel, kemikalier,
motorfordon, som kan identifiera problemen och
finna gemensamma lösningar över Atlanten. Kan man
lyckas med att bättre integrera ekonomierna genom
mer likvärdiga regelsystem finns en enorm potential
för företagen att i EU:s fall gå från en hemmamarknad
bestående av 500 miljoner till en transatlantisk marknad
med över 800 miljoner konsumenter.
Många andra områden kommer bli knäckfrågor som
måste lösas innan ett slutpaket kan se dagens ljus,
vilket enligt tidtabell är nästa höst eller senast 2015.
Till dessa hör bland annat marknadstillträdet inom den
offentliga upphandlingen, tjänster och investeringar,
immaterialrätten, jordbruket inklusive de sanitära och
fytosanitära frågorna samt energi.
Det viktiga blir att så snabbt som möjligt nå framsteg
inom vissa “enklare” områden så att man uppnår
tryck i förhandlingarna och en positiv psykologi.
Näringslivet skulle välkomna att färdigförhandlade
områden interimistiskt skulle kunna träda ikraft så att
inte några av de mer svårlösta och känsliga frågorna
håller övriga som gisslan. Men för att komma dit måste
nu näringslivet ta sitt ansvar och identifiera problemen
och leverera lösningar. TTIP är en historisk chans för
tillväxt och jobb som den gamla kontinenten inte klarar
sig utan.
Artikeln är författad av:
Fv. Peder Hammarskiöld, VD Hammarskiöld &
Co, Fredrik Persson, VD, Axel Johnson & Håkan
Mogren, tekn dr, Investor
Niklas Bergström
Chef Internationell Samordning
Svenskt Näringsliv
Rådgivare till Hans Stråberg
www.icc.se | 5
Lagligt eller olagligt?
Länkning till upphovsrättsligt
skyddat material
Internet är uppbyggt av länkar, vilket är centralt
för dess funktion. Samtidigt länkas det i stor
omfattning till både olovligt och lovligt upplagt
upphovsrättsligt skyddat material. I upphovsrätten
är det däremot inte klart när länkning till ett
verk kan vara ett upphovsrättsintrång. EUdomstolen kommer dock under 2014 att avgöra
tre länkningsmål.
Tre pågående mål
Vid EU-domstolen har anhängiggjorts tre mål som
rör länkning och om det utgör ett tillgängliggörande
till allmänheten i upphovsrätten. Det är två begärda
förhandsavgöranden från svenska domstolar samt ett
förhandsavgörande från tysk domstol.
I Svensson m.fl. (EUD mål C-466/12) och C More
Entertainment (EUD mål C-279/13) har Svea hovrätt
respektive Högsta domstolen bett EU-domstolen att
avgöra om länkning utgör överföring till allmänheten.
Om så är fallet, har de bett EU-domstolen att överväga
om det är relevant om webbplatsen länkarna är kopplade
till, har begränsningar för tillträde och om det är
relevant att beakta det sätt på vilket länkningen sker.
EU-domstolen har också ombetts att avgöra om det
ska finnas en juridisk skillnad mellan länkning till en
annan webbplats och länkning genom inramning på
länkarens webbplats. Slutligen har domstolarna frågat
om en medlemsstat får utvidga innebörden av begreppet
överföring till allmänheten för att täcka mer än vad som
anges i art. 3.1 i direktiv 2001/29/EG om harmonisering
av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter
i informationssamhället.
I Bestwater (EUD mål C-348/13) har den tyska
Högsta domstolen bett EU-domstolen att meddela
förhandsavgörande i frågan om inbäddade länkar. I
målet har en upphovsmans verk (en kortfilm) visats på
en webbplats genom att den ”bäddats” in och filmen
hämtas genom en länk till annan webbplats där filmen
redan var tillgänglig (YouTube). Den tyska domstolen
har frågat om denna typ av länkning utgör en överföring
till allmänheten, även om arbetet inte överförs till en ny
publik och den tekniska processen för att kommunicera
arbetet är densamma.
6. ICC BW | Nummer 1-2014
Vad bör styra bedömningen?
Även om det i praktiken finns en kategorisering
av länkar, är frågan om detta ska inverka på den
upphovsrättsliga bedömningen. Enligt vår mening bör
inte själva tillhandahållandet av länkar vara tillräckligt
för att det ska vara ett tillgängliggörande för allmänheten
i upphovsrättslagens mening, oavsett typ av länk och
om länken leder till lovligt eller olovligt tillgängliggjort
material. Det bör i stället vara den kombinerade effekten
som är avgörande vid intrångsbedömningen. Men det
är i dagsläget oklart vad som gäller för länkning i en
upphovsrättslig kontext - om eller i vilka sammanhang
det utgör en överföring till allmänheten. Utvecklingen
i nationella domstolar, bl.a. i Sverige, England och
Tyskland, varierar och det får uppfattas som olyckligt
ur ett europeiskt harmoniseringsperspektiv. När EUdomstolen avkunnat domar i de tre pågående länkmålen,
kommer förhoppningsvis bilden att klarna.
Artikeln är författad av:
Sanna Wolk, docent, och Kacper Szkalej, doktorand.
Båda är verksamma lärare och forskare vid Akademin
för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt (IMK), Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
ICC:s Årsmöte, fredag 21 mars 2014
ICC Sveriges Diplomutbildning i Incoterms
Årsmötestalare är Esko Aho (bild ovan),
Senior Fellow vid Harvard University. Han är
i Sverige mest känd som Finlands statsminister
på 1990-talet. Esko Aho var mellan 20082012 Executive Vice President for Corporate
Relations and Responsibility i Nokia. Esko Aho
invaldes 2013 i ICC Executive Board. Hans
forskning vid Harvard handlar om “the changing
role of the state in maintaining welfare and global
competitiveness”. Statens och näringslivets roll
inom välfärden blir också årsmötets tema.
Fredag 6 december 2013, skrev sju av höstens
utbildningstagare i Incoterms examination. Samtliga
klarade examinationen och erhöll därmed Incotermsdiplom utfärdat av Svenska ICC och undertecknat av
ICC:s Generalsekreterare samt Justitierådet Johnny
Herre, Högsta Domstolen. Johnny Herre höll även
under den efterföljande lunchen ett mycket uppskattat
anförande där han befäste de nyutexaminerades roll
som ambassadörer för effektivt och riktigt användande
av Incoterms. Bild: I bakre raden står diplomanderna
och i främre sitter utbildningsledarna.
ICC Årsmöte 21 mars
RFG Data & Tele
Ny i CSR kommissionen
RFG Finans & Försäkring
Näringsminister Annie
Lööf (bild ovan) kommer
vid ICC:s årsmöte att
ingå i den toppnivåpanel
som efter Esko Ahos anförande kommer att diskutera framtiden för vård
i Europa. Vilka utmaningar och möjligheter finns
för näringsliv och politik?
I panelen kommer även
Thomas Berglund, VD
och koncernchef, Capio
att ingå.
Den 9 januari 2014
samlas ICC:s referensgrupp Data & Tele.
På agendan återfinns
diskussion om Internets
styrning, vilken inleds av
Netnods forskningschef
Patrik Fältström (bild
ovan). Patrik kommer
bland annat att tala
om utvecklingen inom
ICANN och ITU. Vid
mötet kommer även
dataskydd att diskuteras.
Lena Hök (bild ovan),
Informationschef
Skandia Privat/
Skandiabanken har
under flera år engagerat
sig i ICC:s arbete i
referensgruppen CSR
och i Global Compact.
Från och med januari
2014 ingår hon även i
ICC:s internationella
kommission som arbetar
med CSR och AntiKorruption.
Magnus Billing, VD
för Nasdaq OMX
Stockholm (bild ovan)
är en av talarna vid
referensgruppen Finans
& Försäkrings möte den
22 januari 2014. Magnus
kommer att tala om: Ett
förbättrat noteringsklimat.
Under finanskrisen har
intresset för nynoteringar
varit svagt. Hur arbetar
Stockholmsbörsen för att
vända utvecklingen?
www.icc.se | 7
B
Kalendarium
Kalendariet
uppdateras
löpande på
9 jan Rfg. möte: Data/Tele
14-15 jan Commission: Marketing, Paris
20 jan Marknadsföringskommittén
22 jan
Rfg. möte: Finans & Försäkring
23-24 jan Commission: Marketing, Paris
7 feb
ICC Styrelsemöte
11 mar Kurs: Incoterms
14 mar
Commission: Intellectual Property, Paris
17 mar Rfg. möte: Skatter
21 mar
ICC Årsmöte, Grand Hôtel Stockholm
27 mar
Commission: Taxation
27-30 apr Commission: Banking, Dubai
14-15 maj
Global Compact Nordic Network, Oslo
27 maj
Rfg.möte: Handelsrätt
4 jun
Commission: Commercial Law & Practice, Tallinn
18 okt
Commission: Arbitration, Tokyo
www.icc.se
About ICC
ICC (International Chamber of Commerce) is the voice of world business championing the
global economy as a force for economic growth, job creation and prosperity. ICC activities cover
a broad spectrum, from arbitration and dispute resolution to making the case for open trade
and the market economy system, business self-regulation, fighting corruption or combating
commercial crime. As the world’s only truly global business organization, ICC responds by
being more assertive in expressing business views. ICC has direct access to national governments
all over the world through its national committees.