ATT GÖRA EN GRÖN SKOGSBRUKSPLAN

Alströmergymnasiet
Alingsås
ATT GÖRA EN GRÖN SKOGSBRUKSPLAN
Fastigheten Bösstorp 1:1 - Algutstorps församling
Vårgårda kommun - Västra Götalands län
Patrik Ulvdal
Projektarbete i miljökunskap
läsåret 2010/2011
Handledare: M. Uppgren
Innehållsförteckning
Sammanfattning.....................................................................................................3
1. Inledning och syfte.............................................................................................4
2. Metod.................................................................................................................4
3. Skogstermer och förklaringar.............................................................................5
4. Genomförande....................................................................................................7
Kontakt..........................................................................................................7
Förarbete.......................................................................................................7
Kontroll av avdelningar................................................................................7
Insamling av data .........................................................................................7
Sammanställning...........................................................................................8
Analys...........................................................................................................9
Kartkonceptet..............................................................................................10
Skogsbruksplanen.......................................................................................10
5. Diskussion........................................................................................................11
Felkällor......................................................................................................11
Metoden......................................................................................................11
Slutsats........................................................................................................12
6. Käll- och litteraturförteckning..........................................................................12
7. Bilagor..............................................................................................................12
Patrik Ulvdal
-2-
Skogsbruksplan
Sammanfattning
Svaret på frågan om man som outbildad kan göra en grön skogsbruksplan torde
vara ja. Jag har utan större budget och med hjälp av olika gratisverktyg lyckats
producera en plan av godkänd kvalité. Måhända är den inte lika exakt som som
en plan från ett stort skogsbolag men för den lilla skogsägaren är den fullt tillräcklig. Planen ger åtgärdsförslag för hela fastigheten och tar hänsyn till de lagar
och regler som reglerar skogsbruket. Planen följer också gällande praxis för
gröna skogsbruksplaner genom att avsätta mer än 5% av fastighetens areal för
naturvårdsskötsel.
Fastigheten som planen omfattar ligger i Västergötlands brutna och gamla
odlingslandskap. Den är på fyra sidor omgärdad av murar som använts för att
markera skiftet. Nuvarande ägare övertog fastigheten för ett tiotal år sedan och
fastigheten hade dessförinnan inte brukats särdeles hårt. Den förra ägarens uttag
bestod i huvudsak av ved för eget hushåll. Den nuvarande fastighetsägaren
strävar efter god produktion, men också att naturvärden skall skapas och bevaras,
då det gynnar viltet. Planen är gjord för att största möjliga produktion skall uppnås utan att skada befintliga naturvärden eller försämra för viltet.
Fastigheten har relativt unga bestånd och en stor del av arealen är i behov av
markberedning och plantering. Detta bör ske snarast då marken har varit kal ett
antal år. Den stora delen kalmark beror på de stormar som drabbat Västsverige de
senaste åren. Markägaren hade i de nu kala bestånden nyligen gallrat då stormarna kom, vilket gjorde att stora delar av skogen fälldes. Flera andra bestånd är i
behov av gallring, men det bör utföras försiktigt med tanke på eventuella stormskador. Det har också påträffats en del träd med skador efter barkborrar men det
är inte nödvändigt att ta ned dessa då barkborrarna inte längre lever där. För att
skapa höga naturvärden har det avsatts ett sammanhängande område i fastighetens södra del. Den lilla myren där är en viktig biotop för många arter. I största
allmänhet bör lövträd sparas vid gallring och avverkning då den rådande lövandelen på fastigheten är låg. Den gamla tallskogen i norra delen bör skötas varsamt och de mycket gamla exemplaren av gran och tall bör lämnas vid avverkning. Fastigheten har genomgripande en god bonitet och är till största delen välmående och välskött.
Patrik Ulvdal
-3-
Skogsbruksplan
1. Inledning och syfte
En skogsbruksplan är ett dokument som beskriver hur en skogsfastighet skall
skötas under en längre tidsperiod, ofta tio år. Den tar hänsyn till målen för fastigheten och beskriver hur skötseln av skogen skall se ut för att dessa skall nås.
Målen kan exempelvis vara hög produktion eller höga naturvärden. En skogsbruksplan består av en karta över fastigheten, en tabell över fastighetens skogliga
data, en lista över föreslagna åtgärder och övriga kommentarer. Den kan också
innehålla en förklaring av olika skogliga termer. Det som gör en skogsbruksplan
grön är att minst 5% av arealen skall avsättas för naturvård och att det i allmänhet skall tas generell naturvårdshänsyn. Kostnaden för en grön skogsbruksplan
från något av de stora skogsbolagen ligger runt 10 000 kronor per 100 hektar.
Själva syftet med mitt projektarbete är att undersöka om det är möjligt, för en
helt på det skogliga området outbildad lekman, att göra en grön skogsbruksplan
av godkänd kvalité.
Detta dokument är en rapport av utförandet och en förklaring till en grön skogsbruksplan över fastigheten Bösstorp 1:1 i Algutstorps församling i Vårgårda
Kommun, Västra Götalands län. Planen bifogas ej som bilaga utan som separat
dokument under namnet Skogsbruksplan.
2. Metod
Jag har i mitt arbete följt skogsbolaget Södras riktlinjer1 för framställandet av
gröna skogsbruksplaner. Ytterligare har jag diskuterat mitt arbete med KarlJohan Andersson, utbildad skogsmästare i Östersund, och med min handledare
Magnus Uppgren. Min kontakt på Södra har varit Hedvig Johansson. Jag har haft
tillgång till en skogsbruksplan över fastigheten Södra Grönebo 4:2 och jag har
använt den som schablon.
En skogsbruksplans uppgifter och data samlas in genom ett antal undersökningar
på plats i skogen, men också genom analys av flygfoton och kartor över området.
Fastigheten delas in i avdelningar med likartade bestånd och det är dessa avdelningar som ligger till grund för planen. En avdelnings areal brukar ligga mellan
0,5 och 1,5 hektar. Den bör inte vara mindre än 0,3 hektar. För varje avdelning
samlas följande data in: ålder, antalet stammar per hektar, typ av ägoslag, övre
höjd, grundyta, trädslagsfördelning, medeldiameter och fuktklass. Med dessa
värden kan sedan huggningsklass, ståndortsindex, målklass, tillväxt och virkesförråd beräknas. För att genomföra mätningarna behöver man följande utrustning: tillväxtborr, måttband, höjdmätare, relaskop och klave. Dessa termer och
redskap förklaras i nästa kapitel.
För många beräkningar i analyseringsstadiet använde jag webbverktyget Kunskap Direkt2. Kunskap Direkt är produkten av ett samarbete mellan Skogsstyrelsen, Skogforsk och Skogsägarna. Det innehåller flera verktyg för bland annat
beräkningen av ståndortsindex och årlig tillväxt. I Kunskap Direkt hittar man
också gallringsmallar, förklaringar av skogliga termer och instruktioner för hur
man utför vissa mätningar i bestånd. Allt innehåll är offentligt fritt för alla att
använda.
1 Beskrivs i Södras Skogbruksplaner – fältinstruktion version 2 , 2010.
2 http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/
Patrik Ulvdal
-4-
Skogsbruksplan
3. Skogstermer och förklaringar
I detta arbetet använder jag termer som är vanliga inom skogsbruket. Jag skall
här förklara en del av dem. Jag har använt Kunskap Direkt3 som uppslagsverk.
Angelägenheten är ett mått på hur snart en åtgärd skall göras. Den anges med
siffrorna 1, 2, och 3 där 1 är snarast, 2 är inom fem år och 3 är inom tio år.
Antalet stammar4, kan man beräkna på två sätt. Antingen mäter man det
genomsnittliga avståndet mellan stammarna eller så räknar man alla stammar på
en provyta.
Bestånd5, är ett skogsområde. I det moderna trakthyggesbruket strävar man efter
homogena och likåldriga bestånd.
Fuktklass, är ett mått på hur blöt marken är. Det ligger till grund för naturvårdsklassning.
Grundytan6, är ett mått på hur stor del av avdelningens areal som är täckt av
skog och beräknas med relaskop. Mätningen gör man genom att räkna alla träd
som är bredare än spalten då man håller kedjan vid ögat och syftar genom spalten
med sträckt arm. När man snurrat ett varv och räknat antalet träd som är bredare
än spalten är det antalet lika med grundytan. Enheten är m2/ha.
Huggningsklassifikation7 anger i vilket stadie beståndet befinner sig i och
vilken åtgärd som är rekommenderad. De olika klasserna är K, R, G, S och E.
Dessa delas i sin tur i mindre klasser som till exempel G1 och G2. K-klassen är
kalmark och plantskog och delas in i K1, som är kalmark som måste behandlas
för att uppnå tillväxt och K2, som däremot är mark under god föryngring. Rklassen är skog som behöver röjas. R1 gäller för träd som har en medelhöjd
under 1,3 m, R2 gäller för träd som har en medelhöjd över 1,3 m. Större delen av
den produktiva skogen i min skogsbruksplan är G-klassad, dvs skog som
behöver gallras eller är för ung för att slutavverkas. G-skog skall vara grövre än
10 cm i brösthöjd. G1 är vanlig gallringsskog som inte uppnått åldern för
slutavverkning och G2 är dito som uppnått åldern. Slutavverkningsbar skog, S,
skall uppfylla kraven i §10 SVL (skogsvårdsslagen) angående lägsta
avverkningsålder. Den är indelad i tre underklasser, nämligen S1, S2 och S3.
S1 är skog som får avverkas men som inte platsar i någon av de andra, S2 är
skog som kan avverkas och S3 är skog som inte bör avverkas, till exempel
NO-skog. E-klassad skog är lågproducerande skog som till exempel kan vara
stormskadad, före detta hagmark eller på något annat sätt olämplig för
skogsbruk.
Höjdmätare8, används för att mäta trädens höjd. En käpp som är lika lång
som ens arm (A) fungerar som en enkel sådan. Genom att håla käppen mot
trädet som i illustration XX9 kan man beräkna höjden (B) med måttband och
likformiga trianglar.
Medeldiameter, är medeltalet av diametern från tio träd i en provyta.
Illustration 1: Höjdmätning
3 http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/
4 http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Alla-Verktyg/19377/19369/, den 13 januari 2011
5 http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/templates/Skogsencyklopedin.aspx?
id=22808&epslanguage=sv&parentid=11239, den 13 januari 2011
6 http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Alla-Verktyg/19377/19370/, den 13 januari 2011
7 Södras Skogbruksplaner – fältinstruktion version 2 , 2010.
8 http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Alla-Verktyg/19377/19376/, den 13 januari 2011
Patrik Ulvdal
-5-
Skogsbruksplan
Målklasser10, är ett sätt att beskriva åtgärder i skogsbruket på ett enhetligt vis.
Det finns fyra olika, nämligen skog med med produktionsmål och generell naturvårdshänsyn (PG), skog med naturvårdsmål som kan lämnas orörd (NO), skog
med naturvårdsmål som kräver skötsel (NS) och skog med kombinerade mål som
till 10-90% arealen täcks av naturvårdsbestånd (K).
Relaskop11, är ett instrument bestående av en 50 cm lång kedja med en bricka i
ändan. Brickan har en centimeterbred skåra och med hjälp av detta instrument
kan man beräkna grundytan.
Skikt12, benämns delen av en avdelning (skiktat bestånd) som befinner sig på en
annan nivå, som till exempel en granplantering med äldre tallar som fröståndare.
Ett skiktat bestånd har alltså träd i mycket olika höjder. Då anges det mindre
skiktets värden inom hakparentes i planen.
Skogskubikmeter13, är ett volymmått för virkesförråd. Det anger hela trädens
volym inklusive bark från normal stubbhöjd och uppåt. Enheten är m3sk.
Ståndortsindex14, är ett mått på hur bördig marken är, dvs boniteten. Den anges
enligt skogshögskolans system och anger hur höga de grövsta träden i beståndet
är vid 100 års ålder. Värdet G32 betyder att att granar i avdelningen kan antas var
32m höga när de når 100 år. SI är viktigt när tillväxten beräknas.
Tillväxt eller bonitet15, är ett mått på markens bördighet. Bonitet anges i enheten
m3sk/ha och år.
Trädslagsfördelning16, är förhållandet mellan olika trädslag i en avdelning. I
mitt arbete anger jag det som tiondelar av tall/gran/löv, t ex: 8/1/1.
Virkesförråd17, är det den totala volymen virke som står i en avdelning eller på
hela fastigheten. Virkesförrådet anges i enheten skogskubikmeter, m3sk.
Ålder18, bestäms med ett tillväxtborr. Med hjälp av ett sådant borrar man in i
stammen en bit förbi kärnan och sedan för man ut det snitt som bildas inuti
borret. På snittet kan man räkna årsringar och därmed åldern för trädet. Det är
viktigt att snittet sätts tillbaka i stammen för att undvika skador.
Ägoslag19, är helt enkelt vilken typ av mark avdelningen har. De vanligaste ägoslagen är: produktiv skogsmark, myr, berg, inägomark20, övrig landareal21 och
vatten.
Övre höjd, medelhöjden av de två grövsta träden på en provyta.
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt
Södras Skogbruksplaner – fältinstruktion version 2 , 2010.
http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Alla-Verktyg/19377/19370/, den 14 januari 2011
http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/templates/Skogsencyklopedin.aspx?
id=22808&epslanguage=sv&parentid=11239, den 14 januari 2011
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skogskubikmeter, den 12 januai 2011
Fälthäfte i bonitering – Älvsborgs län, Skogsstyrelsen, 1985
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bonitet, den 19 januari 2011
Södras Skogbruksplaner – fältinstruktion version 2 , 2010.
Södras Skogbruksplaner – fältinstruktion version 2 , 2010.
http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Alla-Verktyg/19377/19372/, den 19 januari 2011
Södras Skogbruksplaner – fältinstruktion version 2 , 2010.
Ängsmark eller annan öppen terräng som inte är skogsbeklädd.
Till exempel väg och asfalt
Patrik Ulvdal
-6-
Skogsbruksplan
4. Genomförande
Kontakt
För att göra en skogsbruksplan måste man givetvis ha tillgång till ett område
skog. Jag tog kontakt med lantbrukaren och skogsägaren Bengt Oskarsson i Vårgårda och redogjorde för mitt projektarbete och frågade om jag kunde planera
hans skog. Hans fastighet som har namnet Bösstorp 1:1 ligger i Västergötlands
gamla odlingslandskap och har nog brukats under lång tid. Oskarsson tog över
fastigheten för ett tiotal år sedan och den hade av den förre ägaren inte brukats
särskilt hårt. Efter att ha fått klartecken från Oskarsson satte jag igång med förarbetet. Jag har under arbetet strävat efter att planlägga för så stor produktion
som möjligt utan att hota naturvärdena på fastigheten.
Förarbete
Som sagts tidigare är avdelningarna en väsentlig del av skogsbruksplanen och
det är viktigt att de delas in på ett korrekt sätt. Med hjälp av fastighetskartan
prickade jag in fastighetsgränsen på ett flygfoto över området (se illustration 2 i
bilaga 1). För att göra en första grov inritning av avdelningar jämförde jag utseendet på trädens toppar. De olika bestånden syns ganska tydligt om man undersöker texturen och färgen på fotot. Äldre skog har grövre struktur och mörkare
färg, för yngre gäller det motsatta. Jag tog också hänsyn till vägarna och traktorstigarna på fastigheten då det är önskvärt att dessa inte hamnar mitt i en
avdelning (se illustration 1 i bilaga 1).
För att kunna utföra mätningar på ett smidigt sätt i fält gjorde jag en tabell att
fylla i, se bilaga 6. Till förarbetet hörde också tillverkningen av relaskop och
höjdmätare.
Kontroll av avdelningar
Under det första besöket i skogen kontrollerade jag den indelning jag gjort i flygfotot, se illustration 3 i bilaga 1. Jag fann att vissa ändringar behövde göras, jämför illustration 3 med 4 i bilaga 1. Kontrollen gjorde jag genom att besöka varje
avdelning och såg då om den hade ett homogent bestånd eller inte. Vissa avdelningsgränser drog jag om och andra lade jag till eller tog bort. Jag passade
också på att lära mig att orientera på området. Under resten av arbetet uppdaterade jag avdelningskartan efter hand som jag hittade fel. Efter första besöket
numrerade jag avdelningarna från nordväst till sydöst vilket visas i illustration 5 i
bilaga 2.
Insamling av data
Jag började insamlingen av data under andra besöket. De data som jag samlade
in var: ålder, antalet stammar per hektar, typ av ägoslag, övre höjd, grundyta,
trädslagsfördelning, medeldiameter och fuktklass. I varje avdelning gjorde jag
fyra till sex subjektiva och okulära undersökningar och förde anteckningar över
dessa. Varje undersökning innehöll en relaskopering, en beräkning av medeldiametern av tio stammar, en höjdmätning av minst två träd, två borrningar för
åldersbestämning och en uppskattning av medelavståndet mellan träden. RelaPatrik Ulvdal
-7-
Skogsbruksplan
skoperingen gjorde jag genom att hålla relaskopet sträckt och räkna alla träd, hur
långt bort de än var, under det att jag roterade ett varv runt min egen axel. Antalet träd var då lika med grundytan per hektar. Medeldiametern tog jag fram
genom att lägga ihop omkretsen för tio stammar och beräkna medelomkretsen.
Medelomkretsen delade jag sedan med π (3,14) och fick på så vis en medeldiameter. Jag använde en käpp som höjdmätare och beräknade höjden med hjälp
av likformiga trianglar och måttband, vilket visas i illustration 1 i kapitel 3.
Åldern för avdelningen bestämdes genom att jag borrade ut en kärna ur trädet
med en tillväxtborr. I den räknade jag årsringarna från mitten av stammen och ut
till barken vilket är åldern. Alla värden som jag fick från mätningarna antecknade
jag på min blankett. Efter ungefär 5 besök var all data insamlad.
Sammanställning
När insamlingen av data var klar började jag sammanställa den. Resultatet av alla
beräkningar finns i bilaga 3. Jag redovisar alla beräkningar och analyser kolumn
för kolumn från vänster till höger. Vissa kolumner finns inte i den slutliga skogsbruksplanen. Vad som gäller för varje kolumn framgår av respektive punkt. De
data som publiceras i planen är de som visas i bilaga 7, vilken är den de slutgiltiga avdelningsbeskrivningen.
Kolumnen avd-nr visar numren för avdelningarna, de är desamma som på
kartan och numreras från nordväst till sydöst. Under arbetets gång slog jag ihop
vissa avdelningar och andra delades. Det gjorde att numreringen ofta ändrades,
så det var viktigt att vara tydlig i anteckningarna.
Kolumnen areal innehåller avdelningarnas yta i hektar. Jag mätte ytan med
programvaran ImageJ22 på flygfotot. Jag visste att 160 pixlar motsvarade 100 m
och ställde in skalan efter det.
Kolumnen ålder anger åldern i år och den mättes som sagt med tillväxtborr.
Åldern inom parentes är den egentliga åldern. Alltså åldern med tillägg av tiden
som trädet tar på sig att nå brösthöjd, vilket varierar med ståndortsindex. I skogsbruksplanen redovisas bara den senare åldern.
Kolumnen h-kl anger huggningsklassen för avdelningarna. Klassningen bestämde jag med kriterierna som finns i kap 3.
Kolumnen SI innehåller ståndortsindex för avdelningarna. Indexet beräknade
jag med hjälp av höjdutvecklingskurvor. Jag tog avdelningens övre höjd och
brösthöjdsålder och läste av vilken kurva avdelningen följer. Jag använde det
digitala webbverktyget23 i Kunskap Direkt för beräkningarna. Förklaring av
ståndortsindex finns i kap 3.
Kolumnen grundyta innehåller resultaten från relaskopmätningarna. Enheten är
m2/ha. Grundyta anges inte i skogsbruksplanen.
Kolumnen höjd anger avdelningarnas övre höjd i meter. Höjd anges inte i
skogsbruksplanen.
Kolumnen målklass anger vilket produktionsmål jag har för avdelningarna. Förklaring finns i kap 3.
22 Fri programvara under under public domain. Laddas ner på: http://rsbweb.nih.gov/ij/
23 http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/Alla-Verktyg/Standortsindex---gran-och-tall/
Patrik Ulvdal
-8-
Skogsbruksplan
Kolumnerna virkesförråd anger avdelningens virkesförråd, både det totala och
förrådet per hektar. Enheten är m3sk eller m3sk/ha. Volymen beräknade jag i
Kunskap Direkt24. Som alternativ kan man använda virkesförrådstabeller.
Kolumnen trädslagsfördelning anger fördelningen i tiondelar mellan trädslagen. Den skrivs i ordningen T G L (tall, gran, lövträd). Exemplet 2 6 2 betyder
alltså att avdelningen innehåller 20% tall, 60% gran och 20% lövträd. Ett X betyder att trädslaget är ensamt med 100%. Värdet är en okulär uppskattning av
träden i en provyta.
Kolumnen medeldiameter innehåller diametern för stammar i avdelningarna.
Den är ett medeltal av tio stammars diameter och anges i cm.
Kolumnen beskrivning listar beskrivningar över avdelningarna. Detta anges
bara om det är nödvändigt eller i de fall regelverket kräver det, till exempel när
det finns kulturlämningar i en avdelning, som i avd 6.
Kolumnen åtgärd anger de åtgärder jag rekommenderar. Åtgärderna grundas på
en total bedömning av samtliga värden, siffror och det jag sett på plats.
Kolumnen ang visar vilken angelägenhet jag anser att alla åtgärder har, dvs när
de skall utföras. Angelägenheten beskrivs med siffrorna 1-3 där 1 betyder
snarast, 2 inom fem år och 3 inom tio år
Kolumnen uttag inklusive tillväxt anger den volym virke som de rekommenderade åtgärderna kommer att ge och hur stor del av träden som behöver fällas. I
värdet räknas tillväxten för planens tioårsperiod också in. En gallrings uttag ges
av gallringsmallar, vilka anger andelen träd som skall fällas. Uttaget efter en slutavverkning är såklart hela hela virkesförrådet25. Anges i % och m3sk.
Kolumnen årligt tillväxts värden räknades ut med hjälp av Kunskap Direkts
webbverktyg Beståndsval26. Programmet beräknar med hjälp av ståndortsindex,
virkesförråd, medeldiameter och geografisk situation ut tillväxten i m3sk/ha.
Kolumnen not markerar de avdelningar som behöver en utförligare beskrivning
eller någon ytterligare information. Detta bifogas i slutet av plandokumentet.
Analys
När allt var sammanställt var det dags för analysen. Nu skulle avdelningarna
klassas och beskrivas. De flesta avdelningar var enkla när det gäller huggningsklass och målsättning, de var utpräglade unga produktionsskogar med låga naturvärden. I en så kallad grön skogsbruksplan skall minst 5% av arealen avsättas för
naturvård och på fastigheten fanns två alternativ när det gällde NO. Avdelning 12
som är en myr var självklar, men de övriga 3,5 procenten var svårare. I avdelning
1 finns ett gammalt tallskogsbestånd och området är i allmänhet svårtillgängligt
både för skogsmaskiner och människor. Det talade för en NO-klassning. Men
eftersom avdelningarna låg på motsatta sidor av fastigheten valde jag ändå att
avdelning 14 skulle vara NO-klassad. Då bildas nämligen ett större sammanhängande område och det är väldigt viktig för många djurarter och växter. Jag
klassade dock avdelning 1 med K (50%) och gav förslaget att de allra äldsta
träden skulle sparas. Det gör att mer än 5% av arealen skyddas, vilket jag är nöjd
24 http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Alla-Verktyg/Virkesforrad-Ny/
25 Gäller inte för K. Då anges andelen av arealen som får avverkas i procent.
26 http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/Alla-Verktyg/Bestandsval/
Patrik Ulvdal
-9-
Skogsbruksplan
med. När det gäller huggningsklassifikationen var det bara att följa kriterierna
som beskrivs i kap 3.
Nästa steg var att bestämma åtgärdsförslag. Det vanligaste förslaget i planen blev
gallring, vilket inte är så konstigt med tanke på den stora delen gallringsskog på
fastigheten. Jag använde gallringsmallar för att ta reda på om och hur mycket det
ska gallras. Exempel på gallringsmall finns i bilaga 5. Man läser av mallen
genom att pricka in övre höjd och grundyta. Om man hamnar i det övre rosa
fältet är beståndet i behov av gallring. Grundytan skall sänkas till motsvarande
höjd i det blå fältet. Förhållandet ger uttagets andel. Den andra stora åtgärden i
planen är markberedning med plantering som följd. Markberedning motiverar
jag med att boniteten på fastigheten är väldigt god, vilket innebär att gräs och sly
kommer att skjuta i höjden och konkurrera ut eventuella plantor. Markberedning
minskar det problemet. Planteringen skall ske med minst 2500 plantor per hektar
och det måste ske enligt lagen. Den stora delen kalmark har sitt ursprung i de
stora stormar som drabbat Västsverige de senaste åren. De slog hårt mot fastighetens nyss gallrade bestånd. För avdelning 1 har jag angivit åtgärden föryngringsavverkning, skärm. Med det menas att relativt många äldre träd sparas som
skydd så att den naturliga föryngringen får möjlighet att verka. I samband med
att åtgärderna blev klara blev också avdelningsbeskrivningen klar. Resultatet
finner du i bilaga 7.
Min övriga analys när det gäller fastigheten är att lövandelen, alltså andelen lövträd, är låg. Jag anser att den bör bli högre och det genom att gynna lövträd vid
gallring och avverkning. Jag upptäckte också några träd som angripits av barkborre. Men enligt fastighetsägaren har de lämnat stammarna. Därför finner jag
inte skäl till att tvingas ta ned dem.
Kartkonceptet
När all skoglig data var sammanställd var all information som behövdes för att
skapa den slutgiltiga kartan över fastigheten tillgänglig. Jag använde flygfotot
med den färdiga avdelningsindelningen, se illustration 6 i bilaga 2, som mall för
kartan. Jag färglade avdelningarna efter produktionsmål, det vill säga grönt för
PG, mörkrött för NO och ljusrött för K. Myren fick färgen brun. När färgningen
var klar prickade jag in avdelningsgränserna och ritade in traktorstigarna, vattendragen och länsvägen utanför fastigheten. Alla avdelningar försågs också förutom nummer med huggningsklass. Det sista jag gjorde var att lägga in en skala
och en teckenförklaring. Det färdiga resultatet finns i bilaga 4.
Skogsbruksplanen
Med avdelningsbeskrivningen och kartan klar var det dags att skapa själva
planen. Jag använde som redan nämnts en befintlig plan som mall. Egentligen
hade jag tänkt att använda datorprogrammet pcSKOG för att generera planen
men jag valde att göra det manuellt istället för att få större kontroll över resultatet. Den färdiga planen bifogas ej som bilaga utan som separat dokument under
namnet Skogsbruksplan.
Allt som finns i plandokumentet är härlett ur avdelningsbeskrivningen. Tabellerna redovisar informationen på ett överskådligt vis. De olika tabellerna innehåller följande information: fastighetens arealer, fastighetens virkesförråd, fastigPatrik Ulvdal
- 10 -
Skogsbruksplan
hetens bonitet och tillväxt, avverkningsförslag på fastigheten, skogens fördelning på åldersklasser, arealfördelning i för olika åldrar, skogens fördelning på
målklasser, sammanställning över avverkning, sammanställning över tillväxt och
sammanställning över åtgärder. Detta tillsammans med avdelningsbeskrivningen
och kartan över fastigheten blir den slutgiltiga skogsbruksplanen.
5. Diskussion
Felkällor
Det finns flera aspekter och felkällor som gör att min skogsbruksplan är mindre
korrekt än vad den kunde ha varit. En av källorna är mina mätinstrument. Några
av dem var egentillverkade och andra var oprecisa eller otillräckliga. Tillväxtborren jag använde var till exempel otillräcklig. Den var inte lång nog för en del
av de grövsta träden. Det resulterade i att jag för vissa avdelningar bara fick en
ungefärlig ålder, en lägsta ålder. Borren nådde helt enkelt inte in till trädets
kärna. En annan oprecishet är höjdmätningen. Professionella planläggare använder antingen laserbaserade eller mekaniska instrument, som är mer exakta,
men på grund av ekonomiska förutsättningar använde jag metoden med likformiga trianglar. Med hänsyn till att den inte är så exakt måste höjden i avdelningarna anses fela med ungefär ±2 m. Eftersom relaskopet jag använde var
egentillverkat kan det mycket väl ha smugit sig in något fel i de mätningarna.
Bestämningen av diametern är inte heller exakt och detta beror på förenkling. Jag
beräknar diametern som om det vore en cirkel, men trädstammar är inte helt
cirkulära. Sedan har vi det faktum att jag inte är utbildad för att göra skogsbruksplaner utan har varit tvungen att ta reda på hur man gör längs med vägen. Det
leder till att man måste ifrågasätta planens trovärdighet en aning. Något som jag
tror är felaktigt i stort är resultatet från beräkningen av ståndortsindex. Man
märker att fastigheten har relativt hög sådan, vilket verkar konstigt. Det får mig
att anta att jag har underskattat åldern eller överskattat höjden. Det är i så fall ett
systemfel. En ytterliggare felkälla i mitt arbete är vädret. Jag genomförde mina
mätningar med snötäcke på ett antal decimeter. Förutom att det ledde till svårigheter för mig att ta mig runt i skogen kan det också ha döljt viktig information
som till exempel ovanlig vegetation eller sumpmarker.
Metoden
Metoden jag använt har fungerat bra. Eftersom jag har lärt mig den efter arbetets
gång har den anpassats mer och mer. Jag har följt Södras riktlinjer men har också
använt egna uppslag som jag till exempel har fått av Kunskap Direkt. Genom att
använda mer precisa instrument borde metoden förbättras avsevärt. Sedan kan
man ha invändningar mot Södras riktlinjer. Trots det ”gröna” i planen kvarstår
dock det faktum att skogsbolagen är ute efter stark produktion och inte höga
naturvärden. Ett förslag för att förbättra metoden är alltså att öka den andel skog
som skall avsättas för naturvård.
Patrik Ulvdal
- 11 -
Skogsbruksplan
Slutsats
Eftersom jag lyckats tillverka en skogsbruksplan, som till sin utformning har
godkänts av en skogsmästare, kan jag med gott mod säga att syftet med mitt
arbete är uppnått. Jag personligen kommer i framtiden att ha nytta av att ha gjort
en skogsbruksplan då jag avser att studera till jägmästare.
6. Käll- och litteraturförteckning
Tryckta
A. Albrektson, B. Elfving, L. Lundqvist, E. Valinger, Skogsskötselns grunder och
samband,Skogsstyrelsen, 2008
Fälthäfte i bonitering – Älvsborgs län, Skogsstyrelsen, 1985
Södras Skogsbruksplaner – Fältinstruktion version 2, Södra, 2010,
Hemsidor
http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/m/Startsida/, oktober 2010-februari
2011
http://www.metsakeskus.fi/web/swe/palvelut/metsavaratieto/tutustun_metsasuun
nitelmaan/etusivu.htm, den 10 september 2010
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsbruksplan, den 10 september 2010
http://www.haglofcg.com/index.php?
option=com_docman&task=doc_view&gid=49&Itemid=125&lang=en, den 12
januari 2011
http://www.vida.se/begrepp-i-skogsbruksplanen.aspx, den 10 februari 2011
http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/templates/Skogsencyklopedin.aspx?
id=22808&epslanguage=sv&parentid=11239, den 21 februari 2011.
7. Bilagor
Till detta arbete finns 7 bilagor. Förutom dessa finns också Skogsbruksplan som
bifogas som separat dokument
Bilaga 1: Flygfoton och kartor över fastigheten.
Bilaga 2: Flygfoton och kartor över fastigheten.
Bilaga 3: Tabell över alla skogliga data i planen.
Bilaga 4: Karta över fastigheten
Bilaga 5: Gallringsmall för gran- och tallbestånd med SI 26 i södra Sverige.
Bilaga 6: Fältblankett
Bilaga 7: Avdelningsbeskrivning - slutgiltig
Patrik Ulvdal
- 12 -
Skogsbruksplan
Bilaga 1
Illustration 1: Flygfoto över fastigheten
Illustration 3: Utkast till avdelningskarta
Patrik Ulvdal
Illustration 2: Flygfoto över fastigheten med utritad fastighetsgräns
Illustration 4: Avdelningskarta efter
första besöket
Alströmergymnasiet
Bilaga 2
Illustration 5: Avdelningskarta med
den numreringen.
Illustration 7: Avdelningskarta med
färger.
Patrik Ulvdal
Illustration 6: Avdelningskarta med
nummer och fastställda gränser.
Illustration 8: Färdig
avdelningskarta.
Alströmergymnasiet
Bilaga 3
Tabell över alla skogliga data i planen
Patrik Ulvdal
Alströmergymnasiet
Bilaga 4
Karta över fastigheten
Patrik Ulvdal
Alströmergymnasiet
Bilaga 5
Gallringsmall för gran- och tallbestånd med SI 26 i södra Sverige27.
27 http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Alla-Verktyg/intro-Gallringsmall---tall-och-gran/Gallringsmall---talloch-gran/, den 21 februari 2010
Patrik Ulvdal
Alströmergymnasiet
Bilaga 6
Fältblankett
Patrik Ulvdal
Alströmergymnasiet
Bilaga 7
Avdelningsbeskrivning – slutgiltig
Patrik Ulvdal
Alströmergymnasiet