1. No category

Pojkars läsning Övningarna i häftet syftar mot är att utveckla olika läsfärdigheter: att bygga broar från och till
en text genom gestaltande övningar. Övningarna riktar sig till elever i skolans mellanår då det
blir det viktigt att kunna gå in i större textmängder, och att kunna bearbeta och förstå
innehållet i en text utifrån olika positioner. Det handlar om en läsförståelse som omfattar allt
från ett enklare förståelsearbete som att återge fakta, till ett mer avancerat, som att koppla
ihop olika händelser eller aspekter av texten till en helhet, att förstå bildspråk, att koppla ihop
det lästa med egna erfarenheter eller att kritisk granska innehåll, form och funktion (Liberg,
Folkeryd m fl. 2010:61). En kärnförmåga i läsning och läsförståelse handlar om att bygga upp
mentala textvärldar/föreställningsvärldar utifrån texten, och att kunna röra sig på, i och
utanför texten genom att utveckla det som forskare benämner som textrörlighet (a.a.:66) . För
att utveckla en sådan rörlighet behöver man arbeta aktivt med olika lässtrategier och bland
annat med läsfärdigheter som att:
• identifiera huvudbudskap
•
förklara och visa att man förstått
•
generalisera och dra slutsatser kring det man läst
•
förutsäga vad som ska hända härnäst
•
jämföra det man läst med egna erfarenheter
•
jämföra det man läst med sådant man läst tidigare
•
beskriva stil och struktur i texten man läst (a.a.:67)
Läsaren måste också få uppleva att texten på något sätt anknyter till hans eller hennes
livsvärld, att det finns något där för henne eller honom (jfr Molloy 2002). I det här
metodhäftet presenterar vi övningar där ovan nämnda läsfärdigheter tränas och där vi genom
gestaltande övningar bygger broar mot läsarnas egna liv. Övningarna syftar mot att locka in
läsaren i texten – Dagbok för alla mina fans, Gregs bravader – att röra sig i och bortom
texten genom att jämföra, synliggöra, diskutera och gestalta egna erfarenheter med avstamp i
texten. Meningsskapande sker när texten kommer till liv, som här genom gestaltande. På så
sätt uppmuntras och tränas förmågan att gå i dialog med texten och att använda egna
erfarenheter i identifikation med fiktiva personer.
Vi hoppas att ni, liksom vi, tycker att ska bli spännande att fiska i erfarenheternas källa och att
meta i sagornas brunn och kanske också att få syn på det oväntade. Om man kryddar med en
dos fantasi vet man aldrig riktigt vad som händer. Nu börjar vi, eller hur!
Ewa & Maria
1
Innehåll Häftet innehåller åtta arbetspass – på cirka 90 minuter– kring texten om Gregs bravader.
Varje arbetspass har ett specifikt tema och en särskild symbol som förtydligar temat.
Omfånget på arbetspassen är väl tilltagna. För vissa klasser kan det bli orealistiskt att hinna
med allt. Läraren gör den anpassning och det urval utifrån de föreslagna övningarna med
hänsyn till vad som är möjligt i respektive klass. Vår rekommendation är att ändå behålla
passens struktur. Arbetspassen inleds med etableringsövningar. Vidare presenteras lekar och
gestaltande övningar med syfte att spåra in mot arbetspassets huvudtema. Efter huvudtemat
följer en avslutning. Arbetspassens olika delar har således följande huvudrubriker:
Introduktion. Etableringsövning. Lekar och gestaltande övningar, Huvudtema, Avslutning.
Innehållsförteckning Arbetspass 1 Tema: Fantasi
Symbol: Kikare
s. 3
Arbetspass 2 Tema: Bravader
Symbol: Medalj
s. 7
Arbetspass 3 Tema: Lyssnandets konst
Symbol: Öra
s. 8
Arbetspass 4 Tema: Undanflykter
Symbol: Solglasögon
s. 12
Arbetspass 5 Tema: Familj
Symbol: Nyckel
s. 15
Arbetspass 6 Tema: Ånger
Symbol: Yin-Yang
s. 16
Arbetspass 7 Tema: Att bli sedd
Symbol: Trollspö
s. 19
Arbetspass 8 Tema: Att vara eller inte vara Symbol: Fjäder
s. 22
Förslag på olika sätt att bilda grupper
s. 25
Litteraturlista
s. 26
2
Arbetspass 1 Introduktion Helst ska deltagarna vara ovetande om vilken bok de ska läsa. Det första arbetspasset går ut
att göra dem nyfikna genom att arbeta med en förförståelseövning. Det handlar om att sätta
fantasin i rörelse, att arbeta med föreställningsförmågan, dvs. basen för både känslomässig
och intellektuell förmåga. Passets tema är fantasi och symbolen är kikare.
Etableringsövning Stoppsignal Introducera en stoppsignal. Golvytan i det rum (bänkar och stolar är förslagsvis
placerade utmed väggarna) där passet ska genomföras måste vara tom. Stoppsignalen är
valfri (munspel, bjällra, fingercymbal, visselpipa etc.) och som är lämplig att använda under
alla passen. Stoppsignalen kan även vara en tyst gest som deltagarna uppmärksammar och
härmar. På så sätt kommer tystnaden smygande som en löpeld istället för tvärt. Ledaren har
valt ut den som blir lämpligast.
Låt deltagarna gå runt i rummet och så snart de hör signalen (eller varseblir den på annat sätt)
ska de stanna och lyssna. Ledaren ger en instruktion till hur deltagarna ska gå ex: raka linjer, i
slowmotion, på tå, ihopsjunkna. Ge klartecken verbalt när instruktionen är klar. ex: Kör!
Varje gång använder ledaren använder stoppsignalen när gruppen ska stanna upp, tystna och
vänta på vidare instruktioner. Övningen är slut när stoppsignalen etablerats. Den valda
stoppsignalen används härefter i varje pass.
Hälsning i cirkel Alla ställer sig i en cirkel. Det första mötet går till så här; på ledarens signal
tar alla i cirkeln ögonkontakt med någon annan. Har man fått en ögoninvit måste man bejaka
och besvara den, vilket betyder att man inte får titta bort. När ögonkontakten är etablerad går
de som fått kontakt mot varandra, in mot cirkelns mitt där de möts, går förbi varandra och
byter plats. Var och en står nu står på den plats som den man tittat på, haft. (Ledaren ser till så
att det är jämna par genom att själv delta eller gå åt sidan). Leken upprepas så några gånger
till ledaren säger stopp och leken går in i en ny fas.
Mingel med samtalstema Ledaren visar hur var och en, efter att ha minglat ( deltagarna går
fritt) runt i rummet, tar ögonkontakt med någon, stannar upp och hälsar genom att ta i hand,
presenterar sig med namn, samt berättar något kring det samtalstema som gäller: Min
älsklingsrätt: Jag heter Ewa och jag älskar soppa, röd linssoppa. Varpå den andre svarar med
sitt namn och berättar vilken maträtt han eller hon älskar. Så fortsätter leken på samma sätt;
man minglar runt, tar ögonkontakt med någon ny kompis att hälsa på, presenterar sig och
berättar sin älsklingsrätt. Efter ett tag byter ledaren samtalstema, – använd stoppsignal för att
ge ny instruktion – kanske blir det nu ett tv-program man gillar, en favoritglass, en idrott man
gillar att kolla på, delta i osv. Det sista samtalstemat kan gärna få bli en bro till nästa övning
som är en gestaltande gruppövning att bygga statyer på olika yrken och samtalstemat kan
därför lämpligen vara att berätta om ett yrke som man tycker verkar spännande.
3
Lekar och gestaltande övningar Gestaltande övning statyer på yrken ledaren förbereder inför arbetspasset genom att göra i
ordning så många lappar, som gruppen kan förväntas delas in i. På lapparna står namn på
olika yrken: t ex stuntman, tandläkare, asfaltsläggare, trädgårdsmästaren, ridlärare, kock,
bildkonstnär etc.
Dela in klassen i grupper om ca fem elever i varje grupp. Låt en i varje grupp dra en lapp och
berätta att uppdraget är att deltagarna tillsammans i gruppen, genom en staty/stillbild som de
gör fysiskt med sina kroppar, ska illustrera yrket. Alla i gruppen ska på något sätt ingå i
statyn. När de hittat sin staty ska gruppen senare också illustrera yrken som en stumfilm på
mellan 10-20 sekunder, där de sätter yrket i rörelse. Redovisningen ska alltså börja med att
gruppen visar en fryst statybild som sedan genom att läraren trycker på en fiktiv playknapp
(ni har kommit överens om var den sitter) sätts i rörelse och blir till en stumfilm. Låt alla grupper visa sina statyer; först frysta och sedan i rörelse. Du styr genom att stänga av
och på. Låt publiken gissa när du stängt av. Om ”publiken” gissar ”fel”, be statyn repetera och
förtydliga något moment. Syften med övningen är att öva den gestaltande fantasin och
föreställningsförmågan, både att kunna gestalta och att se och föreställa sig det någon annan
gestaltat.
Gissa vem! Denna lek kräver en något längre förberedelse, så om du bedömer att du inte har
möjlighet till det, så gå vidare till nästa lek. Förberedelse: Leta upp bilder på personer i
tidningar som du är övertygad om att eleverna känner väl till. I bilden kan gärna finnas med
något som avslöjar vad personen är känd för t e x Zlatan med en fotboll, Yohio med en mick
etc. Plasta in bilden och klipp sönder den i lagom stora bitar (relativt små, det måste ju finnas
någon utmaning i pusselmomentet). Lägg det sönderklippta inplastade pusslet i ett kuvert. Gör
lika många pussel som du har grupper. Vem gömmer sig i pusselbitarna?
Deltagarna kan fortsätta att arbeta i samma grupper, alltså i statybyggargrupperna, Berätta att
det finns ett pussel i kuvertet och att detta pussel ska gruppen pussla ihop tillsammans utan att
prata med varandra. Man måste vara helt tyst, inte ett ljud får förekomma! Utmaningen är att
titta noga både på pusselbitarna och på det som andra gör, anpassa egna handlingar till det
andra gör, försöka hitta en bit som passar till den bit som kompisen lagt ut så att samarbetet
blir optimalt. Man får inte dra i någon, eller som sagt prata, hindra någon att göra något osv.
Men man är fri att göra något själv, och att lyssna in vad andra gör i gruppen och agera utifrån
det. När man ser vem bilden ska föreställa blir det lättare att pussla ihop resten. När gruppen
lyckats lägga hela bilden räcker gruppen upp handen. Efteråt reflekterar ni kring hur
samarbetet gått och när och hur – eventuella detaljer som bidrog till att – gruppen upptäckte
vem bilden föreställde.
Gissa vem, på ett annat sätt! Kollektiv gissningslek: Vilken fiktiv gestalt gömmer sig bakom
t. ex. Ett ordspråk, en liknelse, en sak, ett djur, ett talesätt. 4
Förberedelser: Ha häftet till hands, men om du bedömer att just dina deltagare rimligen inte
känner till dessa fiktiva gestalter skapa då egna ledtrådar till sådana du vet att de känner till.
Berätta att ni ska leka en lek och att de ska försöka lista ut vem den fiktiva personen är
(förklara vad fiktiv betyder) genom ledtrådar som du ger. Deltagarna kan förslagsvis fortsätta
att arbeta i samma grupper. De ska ha papper och penna till hands för att skriva sina
gissningar.
Skriv upp för varje fiktiv person: ett ordspråk, ett landskap, ett fordon, en lek, eventuella
andra ledtrådar som klädesplagg, frisyr, replik, (vilken officiell person som kan förknippas
med den fiktiva gestalten, detta är svårt och kan användas när deltagarna är äldre). Gör pauser
mellan varje ny ledtråd du ger och den grupp som vill kan skriva en gissning innan du gett
alla ledtrådar, men man får bara gissa en gång. När du har givit dessa ledtrådar ställer du
frågan högt och låter grupperna komma med sina förslag och motivera. Om ingen grupp
gissat rätt kan du fortsätta och alla grupper får då en andra gissning.
Pippi Ordspråk: ”Man har aldrig roligare än man gör sig”
Boendeplats: Villaförort
Fordon: Luftballong
Lek: Inte nudda golv
Typiskt klädesplagg: Olika strumpor och stora skor
Frisyr: Flätor
Replik: ”Hej svejs, har jag kommit lagom till pluttifikationen?”
Officiell person (äldre deltagare): Barnombudsmannen
Ronja Ordspråk: ”Lyckan står den djärve bi”
Boendeplats: Borg i barrskogen
Fordon: De egna benen med mycket spring
Lek: I Naturen
Vän: Birk
Låt deltagarna gissa
Namn på boplats: Mattisskogen
Andra varelser: Rumpnissar
Replik i sagan: varför gör ni på detta viset?
Alfons Ordspråk: ”Bekänd sak är halvt förlåten”
Boendeort: Förort med höghus (vi träffar honom där, ofta i blytimmen)
Fordon: Cykel med stödhjul
Lek: Kortspel
Låt deltagarna gissa
Replik: ”Jag ska bara”
Låtsaskompis: Mållgan
Matilda (Roald Dahl)
5
Ordspråk: ”Själv är bästa dräng”
Boendeort: Villaförort
Fordon: Gammal cheva
Lek: Fantasivärldar - bäckar
Låt deltagarna gissa, om ingen kan så ge fler ledtrådar…
Favoritplats: Skolan
Fiende: Miss Trunchbull
Syftet med leken är att få deltagarna att börja fantisera och föreställa sig och också omvänt att
få dem att upptäcka hur en fiktiv gestalt byggs upp, genom olika karaktäristiska.
Huvudtema – Vem är du? Vem ska vi möta i den hemliga bok vi ska läsa? Ett datorspel exempelvis Heilo, Heros eller
liknande, en spelkonsoll, en skolväska, en Halloweenmask/en dödskalle en gruppbild på tre
grabbar i olika åldrar där två är överkryssade, ett klassfoto. Visa och presentera föremålen, och berätta att på något sätt kan de alla förknippas med
huvudpersonen och att de kommer att möta dessa föremål på olika sätt i boken.
Be dem gruppvis fundera på vem huvudpersonen kan vara. Gör en lista på tavlan, skriv: kön,
ålder, familj, syskon, föräldrar, skola, kompisar, husdjur, intressen, land, geografisk ort,
bostad. Låt grupperna redovisa sina gissningar och reflektera kring varför vi tror som vi tror?
När man gissar blir det ofta schablonbilder, de är ju snabbskisser och därför förenklingar som
också kan vara fördomsfulla på olika sätt. Kan vi spåra några förenklingar eller fördomar i
våra gissningar – tala om detta.
Låt sedan varje grupp välja ett av föremålen och tänka ut en konflikt kring detta. Presentera
den enkla dramaturgiska modellen: Person, Problem, Problemupptrappning,
Problemupplösning. Dessa byggbitar ska med i deras påhittade scener.
Ge grupperna tid att bygga upp scener kring en konflikt/problem kring halloweenmasken, etc.
Spela upp. (Spela eventuellt in scenen på Ipaden så ni kan titta på dem flera ggr). Läraren
fungerar som spelledare och ser till att varje grupp presenterar var de befinner sig och vem de
är. Om spelet för någon grupp drar ut på tiden kan läraren ropa frys för att få fram en slutbild.
Visa sedan framsidan på boken om Greg, prata om hur gammal han är, var han bor, hur hans
familj ser ut och läs sedan eventuellt ett stycke. Resonera kring deras förutsägelser: ”Vi ska
minnas scenerna ni gjort och jämföra dem med vad vi möter i boken”.
Avslutning Reflektion i grupper hur passets symbol kan kopplas till temat.
Läsanvisning: Läs till sid. 19 i boken. Pulsen Stå i ring och låt en handtryckning i en bestämd rytm vandra ringen runt tills den
kommer tillbaka från där den började.
6
Arbetspass 2 Introduktion Ni har nu läst till sidan 19 i Gregs Dagbok. Det andra passets tema är: Vad är en Bravad?
Symbolen är en medalj. Viktigt att ha med sig in i temat är att vi lär oss genom misstag.
Bravader är inte bara framgångshistorier utan det kan också vara situationer då vi vågar ta
risker och då det kanske inte riktigt går som man tänkt sig och att fundera kring skillnaden
mellan mod och dumdristighet.
Etableringsövning Ögonhopp Alla ställer sig i en cirkel på golvet. Du hälsar kort på gruppen och introducerar
begreppet Bravad och dagens samtalstema: Att göra något som får (positiv eller negativ)
uppmärksamhet: En bravad! Ni ska nu mötas två och två på ett liknande sätt som under
arbetspass 1. På din signal tar alla i cirkeln ögonkontakt med någon annan. När kontakten är
etablerad markeras detta genom ett litet hopp innan man går tvärs igenom cirkeln och byter
plats. Alla gör detta samtidigt men i olika stadier så jämna par är inte nödvändigt. Nödvändigt
är att bevaka att alla byter plats med någon minst en gång. Detta kan göras genom en
uppmaning till var och en att söka ögonkontakt med någon de ännu inte har pratat med idag.
Leken upprepas så några gånger tills ledaren säger stopp och leken går in i en ny fas.
Dagens hälsningsövning Mingla runt och ta ögontakt med någon som du passerar utan att
styra; bejaka flödet. Hälsa denna gång genom att istället för att ta i hand – en i taget – klappa
stavelserna i det egna namnet samtidigt som stavelserna uttalas, avsluta med indisk hälsning
med handflatorna mot varandra framför bröstet. Gå vidare till nästa person och nästa.
Hälsa med samtalstema Nästa steg i dagens hälsningsövning handlar om att mingla runt
stöta på någon, hälsa genom att hoppa upp och ge varandra ”high five” med båda händerna
samtidigt när ni är i luften. Efter hälsningen, berätta något kring det samtals-tema som
angivits; ”En av mina bravader” (Allt en människa gör kan kategoriseras under begreppet
bravad) varpå den andre lyssnar och sedan berättar en historia på samma tema från sitt liv.
Fortsätt så till flera möten hunnit ta plats.
Lekar och gestaltande övningar Levande statyer Bilda grupper på sex. (Se förslag på sätt att bilda grupper, s. ) Deltagarna
berättar kort sina historier, från föregående övning, för varandra i gruppen. De väljer sedan ut
en av historierna och formar en skulptur/stillbild av händelsen. Förberedelsetid cirka 7-11
minuter. Läraren fungerar som spelledare och kan låta publiken respondera med ett
gemensamt positivt känsloladdat utrop inför bilden av bravaden. Ofta kommer ett spontant
förslag till utrop som alla kan haka på. Sedan gissar publiken vad det kan tänkas vara för
situation. Läraren fortsätter att som spelledare på olika sätt låta skulpturen komma till liv;
knacka på en axel och låta personen tänka högt. Trycka på en osynlig på-knapp som gör
skulpturen levande och en av-knapp som gör att den igen blir en stillbild.
7
Känslostatyer i ring Gör en snabb brainstorming på tavlan av känslor. (Ha grundaffekterna:
Avsmak, sorg, ilska, glädje, kärlek, segervisshet, förundran, rädsla i bakhuvudet men låt
deltagarna komma med förslag. Grundaffekterna har många synonymer och tillsammans
bildar de känslokombinationer t.ex. svartsjuka. Låt deltagarna utforska orden och var i
kroppen känslan sitter). Välj ut en känsla och vänd er utåt med ryggen mot mitten. Instruera
deltagarna att de ska hitta känslan i kroppen och hur den uttrycker sig genom kroppen. På en
given signal ska vända sig inåt och visa den känslan med kroppen. Gör samma sak med en
annan känsla.
Känslostatyer i grupper Varje grupp enas om en känsla som fanns i deras skulptur av
bravaden. På en given signal går alla sex fram till angiven plats på i rummet – scenen – och i
samma stund som de möts går de in i en gemensam skulptur av känslan. De andra gissar
vilken känsla det är.
Huvudtema – Att ta en risk! Bravader handlar mycket om mod och att våga ta risker. Rowley har en bok som handlar om
att hur man träffar nya kompisar när man flyttat. Fråga att ställa till klassen som
uppvärmning: Hur många har flyttat och bytt skola någon gång?
Listövning Gör en lista i grupper på bra sätt att skaffa nya kompisar efter att man flyttat.
Skriva alla förslag på tavlan. Varje grupp väljer ett förslag. De får tid att förbereda ett uppspel
enligt den dramaturgiska modellen: Person, Problem, Problemupptrappning,
Problemupplösning. Spela upp. Läraren ropar frys just innan upplösningen och publiken får
gissa hur det går. (Spela eventuellt in scenen på Ipaden så ni kan titta på dem flera ggr).
Avslutning Reflektion i grupper hur passets symbol kan kopplas till temat.
Läsanvisning: Läs till sid. 38 i boken. Pulsen Stå i ring och låt en handtryckning i en bestämd rytm vandra ringen runt tills den
kommer tillbaka från där den började. Låt eventuellt flera pulser (handtryckningar) gå runt i
olika riktningar.
Arbetspass 3 Introduktion Arbetspassets tema är lyssnandets konst, att lyssna noga för att förstå och att öva inlevelse.
Symbolen för arbetspasset är örat. Ni har nu läst fram t o m s. 38. Nedan finns förslag på flera
olika lekar och övningar. Förmodligen hinner ni inte alla. Välj ut vilka du tycker passar dig
och gruppen bäst.
8
Etableringsövning Hälsa på olika sätt med samtalstema Ställ er i cirkel. Hälsa kort och berätta att ni på nytt ska
ha ett mingelparty och hälsa på era kompisar. Men nu ska vi hälsa på några sätt som vi inte
gjort förut. Inventera vilka olika sätt att hälsa som deltagarna känner till. Använd något sätt
som deltagarna föreslagit och ha några sätt som du själv tänkt igenom till hands: nickning,
kort blick, tåflört, vinkning, high five, etc. Pröva olika sätt att hälsa. Presentera sedan
samtalstemat i olika steg: 1) jag blir glad när… 2) jag blir arg när… 3) jag blir ledsen när…
Förslaget är att ledaren använder stoppsignalen för att ge plats för nya instruktioner. Diskutera
sedan om deltagarna eventuellt förknippar olika sätt att hälsa med olika stämningar och
känslor, känns det exempelvis gladare att vinka till någon än att enbart ge den man hälsar på
ett ögonkast, eller en nickning till hälsning. Fortsätt fundera kring om man kan hälsa olika, i
olika sammanhang, utifrån hur bekväm man är i det specifika sammanhanget. Kan man
exempelvis hälsa på ett mer osäkert sätt när man inte känner den man hälsar på, när man
kommer ny i en klass och när man känner sig osäker, eller en dag då man känner sig glad.
Status Introducera statusbegreppet och berätta att man kan ha (ta och få) olika status i olika
sammanhang och grupper och att man kan påverka den egna statusen genom att bli medveten
om sitt kroppsspråk. Visa hur lågstatus kan uttryckas: ett ihopkrupet kroppsspråk, krökt rygg,
inåtvända rörelser med armar fötter ben, nedslagen blick och låg röst etc. Visa hur högstatus
kan uttryckas, rak rygg, fast blick som man vågar hålla kvar länge, ett tonläge som hörs,
välartikulerat språk, tydliga rörelser, avspända öppna utåtriktade rörelser, hela kroppen visar
att man vågar ta kontakt. Pröva gemensamt och samtidigt att i cirkeln inta olika låg-,
respektive högstatuspositioner. Förslagsvis genom att någon – företrädesvis ledaren – och
klassen härmar/speglar.
Lekar och gestaltande övningar Avslappningsövning Ligg på golvet på ryggen så bekvämt som möjligt, ge dig själv till golvet
så att din kropp släpper på spänningar, börja lyssna till dina inre ljud inuti kroppen, lyssna till
vad som låter i rummet, expandera örat och lyssna till vad som låter utanför rummet: vad hör
vi? Samla ihop och låt gruppen uttrycka sina erfarenheter. Genomför övningen i lugnt tempo.
Om du har möjlighet kan du göra övningen vid flera tillfällen och då också variera den genom
att själv lägga till olika ljud med förslagsvis instrument eller leksaksinstrument. Känna igen kamraternas röster Sitt i ring, alla blundar. Ledaren som står utanför ringen
lägger sin hand på någons axel då ska denne säg: ”killivippen”. Den som först hör vem det är,
säger ”killivippen” och namnger denne. Du lägger handen på en ny person säger ”killivippen”
och någon namnger den personen och så leken fortsätter på samma sätt, så länge det känns
roligt. Att lyssna till sitt namn och hitta den som kallar Dela in gruppen i par, ena halvan av klassen
betraktar andra halvan par som är på golvet. Ge dem på golvet – aktörerna – siffror: Ett
respektive två. Tvåorna ska sedan sprida ut sig rummet, ettorna ska blunda. Tvåorna ska
försöka locka till sig sin blundande etta genom att upprepa dennes namn och ettan ska enbart
9
genom att lyssna, hitta fram till den som ropar. Byt så att alla får erfarenhet av att vara etta
respektive tvåa och låt sedan den andra halvan av klassen göra samma sak. Dela erfarenheter
med varandra. Diskutera sinnen, vilket sinnen är viktigast? Hörsel eller syn? Vad förlitar du
dig på mest!
Stå på ett ben Gör ett enkelt experiment. All kan delta samtidigt och stå på golvet. Låt
deltagarna pröva att ställa sig på ett ben, pröva att stå på både höger respektive vänster ben.
Be sedan deltagarna att göra exakt samma sak fast nu blundades. Låt dem också pröva att stå
en stund på varje ben. Diskutera vad var svårast, varför? Står vi också med ögonen? Åskådaren Dela gruppen i två halvor som ska stå på rad mitt emot varandra. Den ena halvan
av gruppen ska föreställa sig att de betraktar något: En händelse, ett sportevenemang, en
löptävling, en tennismatch, ett slagsmål, en skräckfilm, etc. Den andra halvan ska försöka
föreställa sig vad den andra halvan ser och sedan, när kommit är överens, gestalta detta
visuellt som en bild. Bilden får naturligtvis vara rörlig. Om det är rätt applåderar den första
gruppen. Om inte fortsätter de tills den andra gruppen träffat rätt. Byt så att andra halvan får
pröva att vara betraktare, respektive gestaltare. Svar på tal: Ge en visuell gestaltning ljud och en auditiv gestaltning ett visuellt uttryck Låt gruppen fortfarande vara delad i två halvor och berätta att den ena gruppen ska börja och
gestalta en miljö rent visuellt utan ljud, bara som en stillbild. Det kan vara en kö, en
rockkonsert, ett övergångsställe, en matsal, en regnskog, ett akvarium, etc. Den andra gruppen
som betraktar ska, när gruppen står i sin stillbild, gestalta den miljö de ser, fast nu genom ljud.
De kan viska för att bli överens om vad de ser och vem som ska göra vilket ljud och sedan
börjar de låta, på en given signal. När gruppen som visar stillbilden hör att de förstått vilken
miljö de visuellt gestaltar börjar de applådera. Byt roller så att båda grupperna får pröva att
tolka en miljö i ljud. Gör sedan tvärt om genom att börja med ljudbilden för att sen låta den
bli visuell. Låt båda grupperna få pröva även detta.
Bejakelseleken Hur känns det om och när de egna förslagen bejakas? Dela in deltagarna i par,
som ska sprida ut sig i rummet och sedan röra sig tillsammans i rummet. Den ena personen i
paret börjar med att föreslå något genom en uppmaning, som de ska göra tillsammans, något
enkelt som: ”Vi klappar händer!” – ”Ja!” utropar den andra och så börjar de klappa
tillsammans. Nu blir det den andres tur att föreslå något annat, t. ex: ”Vi går till fönstret!” och
så gör de det tillsammans. Initiativet att förslå växlar på detta sätt och paren bejakar varandras
förslag. Reflektera efteråt: Hur var det att föreslå och att bejaka?
Gestaltande improvisationslek Improviserade miljöer i statyform i grupper om fem
deltagare: Skolan, snabbköp, kyrka, skogen, bastun. Gestalta först tillvaron i miljöerna sakligt
och neutralt. Gör sedan exakt samma miljöer som ni valt, men nu ska två personer avvika från
det neutrala förhållningssättet genom att en av dem tydligt ska ogilla miljön och den andra
verkligen ska gilla den. Hur ser det ut och vad händer då? Nu får statyn röra sig men i
slowmotion och också göra ljud, men inte prata. Alla prövar samtidigt med sina motsatspar
10
inkluderade i den rörliga statyn. Hur blir stämningen nu? Hur förändras miljö? Spela upp
scenerna för varandra. Spelledaren kan göra intervjuer med antagonisterna. Huvudtema – Att bli hörd! Formulera frågor Temat idag handlar om hur det blir när man inte blir lyssnad på och
förstådd. Sätt er i grupper och uppmärksamma scener i boken från sid 30 och sid 37.
Eventuellt kan detta ske genom att ledaren återberättar scenerna eller genom att låta
deltagarna läsa scenerna i grupperna. Det handlar om situationer i olika konstellationer mellan
Greg, Roderick och föräldrarna. Grupperna ska formulera minst en fråga till Greg och en till
Rodrick. Frågorna kan handla om sådant som Rodrick eller Greg skulle kunna förklara
tydligare, kanske något som finns där underförstått, som hur Greg eller Rodrick känner sig
vad som ligger bakom deras beteenden, eller kring något gruppen är fundersam runt när det
gäller Gregs eller Rodricks beteenden i de här scenerna, t. ex: Hur tänkte du, Rodrick när du
stängde av musiken när din mamma kom in i rummet och började dansa? Låt varje grupp
skriva minst en fråga till Greg och en till Rodrick.
Gå i roll på heta stolen Du som ledare sätter dig framför klassen i ”heta stolen” och klassen,
en grupp i taget, ställer sin frågor till Roderick och du svarar i roll som honom. Gå sedan
också i roll som Gregg och gör samma sak. Kanske kan du ha en markör; någon rekvisita som
signalerar att du nu blivit Greg och låt grupperna nu ställa sina ”Gregfrågor” till dig.
Det här är en användbar metod när det gäller att fundera kring undertext och att förstå och
synliggöra det som finns ”står” mellan raderna. Övningen kan användas och fördjupas allt
eftersom klassen blir van och så småningom kan man låta eleverna själva gå i roll som olika
karaktärer och besvara frågor som klassen formulerat. Det är förstås viktigt att framhålla att
det inte finns en enda sanning utan många olika tolkningsmöjligheter.
Lista på orsaker till osämja i hemmet Låt grupperna fortsätta funderingarna kring de två
karaktärer som inte varit i fokus men som deltar i de två scener som deltagarna just läst (eller
du eventuellt sammanfattat), mamman och pappan. Varför agerar de som de gör? Låt
grupperna fundera ut motiv till deras agerande. Låt också grupperna skriva en mening om
varje karaktär: Mamman, Rodrick, Greg och pappan, som förklarar varje de blev besvikna,
ledsna eller arga. Hemmet är inte enbart en plats för frid och trivsel där ryms också med
nödvändighet konflikter. Låt grupperna spekulera kring vilken konflikt som är allra vanligast
mellan barn och föräldrar, låt dem lista tre, fyra orsaker till osämja i hemmet. Låt dem också
fundera på om och när barn hindrar sina föräldrar att ”vara som de är”. Låt grupperna läsa upp
vad de skrivit. Anteckna deras förslag på tavlan.
Välj en konflikt att gestalta ur olika perspektiv Låt grupperna sedan välja en konflikt och
spela upp den ur två perspektiv: Både som barnet upplever den och som den vuxne upplever
den. Först spelas scenen i den enes perspektiv och sedan i den andres. Låt dem om de känner
sig bekväma med det, använda nonsensspråk – för att betona känsloinnehåll utan att behöva
tänka så mycket på orden – och påminn dem om statusövningen (som ni gjorde i samband
med hälsa-på-varandra-övningen) hur man signalerar makt och maktposition genom tonfall,
röststyrka och kroppsspråk. Vem ska bete sig som en högstatusperson respektive
11
lågstatusperson? Diskutera hur det kommer sig att man pratar förbi varandra att man inte
orkar se varandra? Vad får detta för effekter?
Diskussionsfrågor Kan osynliggörande smitta, på så sätt att om man inte själv blivit sedd så
förbiser man andra? Vem har störst chans att bli lyssnad på; högstatus-, eller
lågstatuspersoner? Är status åldersbundet, när i så fall, och/eller varför/varför inte? Finns en
tredje möjlighet i dessa spel, hur skulle det i så fall se ut? Gestalta eller diskutera beroende av
tid. Diskutera hur man kan göra för att hitta det tredje perspektivet där man blir mer överens,
finns det tips att hämta?
Tomma stolen Ett sätt att öva sig i att hitta det tredje perspektivet – det tredje örat och ögat.
Gör övningen Tomma stolen som en avrundning på diskussionen. Låt deltagarna formulera
frågor som Greg vill ställa till pappan som handlar om varför han är så emot att Greg spelar
TV-spel och skriva dem på lappar. Låt gärna deltagarna igen arbeta i grupp. Samla in
lapparna. Placera två stolar framför övriga deltagare som ska sitta som publik, förslagsvis på
golvet. Ställ stolarna mitt emot varandra. Sätt dig på ena stolen och titta mot den tomma
stolen där du ska föreställa dig att Greggs pappa sitter. Ställ ett antal frågor (Du väljer några
av dem som deltagarna formulerat och ställer dem högt som om Greg faktisk ställde dem till
sin pappa, som ”sitter” på den tomma stolen). Det räcker att du ställer tre frågor. Byt sedan
plats och sätt dig på den tomma stolen i gå i roll som Greggs pappa och besvara frågorna så
uttömmande du kan. Finns tid kan du också pröva att göra samma sak i roll som Rodrick och
hans mamma. Ställ frågan avslutningsvis: Kan det här vara ett sätt att öva sig att sätta sig in i
hur den andra tänker? Det är inte nödvändigt att någon svarar på frågan. Man kan låta den
hänga där i luften.
Avslutning Reflektion i grupper hur passets symbol kan kopplas till temat.
Läsanvisning: Läs till sid. 55 i boken.
Pulsen Stå i ring och låt en handtryckning i en bestämd rytm vandra ringen runt tills den
kommer tillbaka från där den började. Låt eventuellt flera pulser (handtryckningar) gå runt i
olika riktningar. Utveckla den i förhållande till vad som är möjligt i just din grupp.
Arbetspass 4 Introduktion Ni har nu läst fram till sida 55. Arbetspassets tema är undanflykter. Vi hamnar alla i
situationer där vi behöver förklara oss och där gränserna för vad som är sant och vad som inte
är sant inte alltid är självklara. Ibland är det en stor lättnad att få säga precis som det är. Vissa
hemligheter kan bli tunga att bära. Det här passet tar utgångspunkt i Gregs vardag som är
fylld av komplicerade situationer då han på olika sätt hittar sätt att hantera anklagelser och
misstankar riktade mot honom. Symbol: Solglasögon.
12
Etableringsövning Hälsa med olika status Övningen bygger vidare på föregående arbetspass då status
introducerades. (Status handlar om relationer inte om personen i sig. Vi intar olika status i
olika situationer. Inom teatern innebär högstatusspelande karaktärer, personer som tar stor
plats och talutrymme medan de lågstatusspelande karaktärerna ständigt ber om ursäkt för sig
själva, samtidigt som de försöker ta minimalt med plats). Utforska först detta igen kort
stående i ringen. Läraren visar några förslag med sitt kroppsspråk och eleverna prövar ut
genom att spegla; tårna pekar inåt och händerna fingrar på kläder och i ansiktet, flackande
blick och ihopsjunken hållning som kontrast till; bredbent med rak rygg, händerna i höfterna
och stadig blick. I dagens mingel kommer halva gruppen vara A medan den andra halvan är
B. Proceduren är att hälsa med vanlig handskakning och namn. B ska i första omgången vara
högstatusspelande och gå runt med högburet huvud som om de ägde stället och hålla kvar
ögonkontakten länge medan A viker undan med blicken och har ett något hopkurat
kroppsspråk. Byt roller och gör en omgång till. Reflektera efteråt hur det kändes i respektive
roll.
Hälsa i olika roller Nästa steg är att mingla på nytt men då har B rollen som vuxen medan A
är barn. Byt roller och reflektera efteråt vilken status de olika rollerna hade. Vuxenrollen är
inte per automatik högstatusspelande.
Hälsa med samtalstema Mingla; träffa någon, hälsa igen genom handskakning eller om ni
bestämmer någon annan variant på hälsning, berätta: En situation då jag inte blev trodd fast
det jag sa var sant (Koppling till boken: Roderick lurade Greg att gå upp mitt i natten och
pappa inte tror honom).
Lekar och gestaltande övningar Kan jag få din plats? Sittning i ring med en stol för lite. En person är i mitten men önskan
om att få en plats. Han eller hon frågar en sittande person Kan jag få din plats? Den sittande
kan svara ja och därmed ge upp sin plats eller Nej, men fråga Mattias. Personen i mitten går
då till Mattias och frågar honom samma fråga. Medan detta pågår tar man ögonkontakt och
byter plats med varandra bakom ryggen på personen i mitten. När denne ser det försöker
personen i mitten att ta en plats så att någon annan få vara i mitten.
Improviserade dialoger Stå i två cirklar. Den inre cirkeln (A) har ryggen mot mitten och
ansiktet utåt. De i yttre cirkeln (B) står vända inåt. Meningen är att var och en bildar ett par
med den som står i cirkeln framför. Varje par ska efter instruktion göra en dialog på cirka 30
sekunder. Om det inte är jämna par får en titta på och sedan bli avlöst i nästa dialog. Efter
varje dialog i paren kommer A-cirkeln att flytta sig ett steg till höger på given signal från
ledaren och nästa dialog sker med en ny person.
Dialog 1: A är en förälder och B är ett barn som kommit hem två timmar försent efter att ha
varit hemma hos en kamrat. 30 sekunders dialog. Stopp. Rotera.
13
Dialog 2: A är Greg som försöker förklara för pappa att Roderick lurat honom att stiga upp
mitt i natten. B är Gregs pappa. 30 sekunders dialog. Stopp. Rotera.
Dialog 3: A är en lärare som är irriterad på en elev som slarvat bort sin lärobok. Hen vill ringa
hem och säga att föräldrarna måste betala. B är eleven som kommer med undanflykter. 30
sekunders dialog. Stopp. Rotera.
Dialog 4 och Dialog 5: Hitta på egna passande roller.
Huvudtema – Sanning eller lögn? När behövs undanflykter? Vita lögner? När att det bäst att stå för det man gjort och berätta
hela sanningen?
Uppehåll er en kort stund verbalt vid temat. Företrädesvis i berättelsens form med exempel
från Gregs liv. Läraren kan med fördel berätta något ur sitt liv. Vidare reflektionen kring
temat: I detta att vara människa ingår det att göra fel. Undanflyktens syfte är att få andra att
förstå varför man gjort fel; att visa sin oskuld. Det handlar också om att förstå sig själv. Det
är inte alltid så lätt att få vuxna att förstå. Vad och varför väljer man undanflykt eller att stå
för vad man gjort?
Lista situationer Kom på knepiga situationer som man vill klara sig ur. Lista idéer på tavlan.
I grupper; varje grupp väljer en situation från listan. Förbered ett uppspel i tre scener (A, B
och C) i 10 min.
A- Vilka händelsen ledde fram till situationen?
B- Situationen (då man ställs till svars och levererar sin undanflykt/ursäkt/förklaring)
C- Hur tas det emot av den/de andra?
Varje grupp spelar upp fram till scen C. Spelledaren (läraren) säger ”frys” och gruppen
stannar i en stillbild för att strax efter bli neutrala. Spelledaren vänder sig till publiken med
frågan om hur de tror att motparten kommer att reagera. Det är ju inte självsagt att
ursäkten/undanflykten accepteras. Låt dem tänka högt i par en kort stund. Låt dem sedan visa
med tumme upp (ursäkten accepteras) eller tumme ner (den accepteras inte).
Avslutning Reflektion i grupper hur passets symbol kan kopplas till temat. Läsanvisning: Läs till sid. 81 i boken. Pulsen Stå i ring och låt en handtryckning i en bestämd rytm vandra ringen runt tills den
kommer tillbaka från där den började. Låt eventuellt flera pulser (handtryckningar) gå runt i
olika riktningar. 14
Lektionspass 5
Introduktion Ni har nu läst till sidan 81. Dagens tema handlar om att ha en roll i en familj: Att vara
lillasyster, storasyster, lillebror, ensambarn, plastbror, storebror, styvbarn, låtsassyster,
fosterbarn och saker som familjer gör tillsammans etc. Symbol: En nyckel
Etableringsövning Sten sax och påse Gå runt i rummet. Instruera att var och en hittar sitt särskilda individuella
sätt att gå; hitta en rörelse och ett ljud som upprepas medan man går runt. Läraren använder
stoppsignalen för att kunna ge ytterligare instruktioner. Nästa instruktion handlar om att visa
vad som händer då man möter någon. Då ska de mötande stanna upp och göra sten, sax och
påse. Räkna ett, två, tre och visa! Läraren demonstrerar med en elev. Sax vinner över påse.
Sten vinner över sax och påse vinner över sten. Den som förlorar ställer sig bakom vinnaren
och följer dennes gångstil, rörelse och ljud. Tillslut går alla på ett långt led med samma sätt att
gå, rörelse och ljud som vinnaren har haft.
Samtalstema Mingla vidare och hälsa enligt tidigare mönster. Hälsningen kan vara handslag.
Eller på annat sätt som ni kommit överens om. Samtalsämnet för dagen är: Den bästa helgen
på året (berätta också varför den är bäst)
Lekar och gestaltande övningar Skyddsängel och spion. Stående i ring ges instruktionen om att alla ska tänka på en annan
person i rummet (undantag läraren). Utse denna person till din spion. Tänk nu på ytterligare
en person. Denna person blir din skyddsängel. Nästa steg är att gå runt i rummet, i ständig
rörelse men utan brådska, och hela tiden se till att du har din skyddsängel mellan dig och din
spion. Låt leken hålla på en stund. Ett möjligt nästa steg är att låta spionen bli skyddsängel
och vice versa.
Vad gör du? Dela in gruppen i par. Om ojämnt antal så kan du också delta eller låta en grupp
bestå av tre elever. En börjar gestalta en aktivitet ex simma. Den andra frågar Vad gör du?
Varpå den som simmar t. ex svarar: Jag stryker kläder? Genast börjar den som frågat att
stryka kläder. Den andra frågar: Vad gör du? Jag cyklar. etc. Syftet är både att värma upp
inför gestaltningar men också att träna att bejaka impulser från den andra. Övningen
konkretiserar också verb på ett lekfullt sätt. Det är inte något man pratar om på dessa pass.
Men som svensklärare kan man referera tillbaka till denna övning när ordklassen behandlas.
Leken går ut på att bejaka det sen andra säger att han eller hon gör på frågan Vad gör du?
genom att börja mima det.
15
Huvudtema – Familjen Identitetscirkeln. Alla står i ringen. Vem som helst kan ta ett kliv in och säga något om sig
själv, ex: Jag har en lillebror. Alla andra som också har småbröder tar ett steg in i ringen.
Efter några sekunder då det blivit tydligt vilka som har småbröder kliver de ut och nästa kliver
in, ex: Jag är en lillebror. Alla som är småbröder kliver in. På detta sätt fortsätter det. Syftet är
att identifiera vad man har gemensamt med andra. Ibland delar man något med många ibland
är man ensam. Var och en bestämmer vilka risker man vill ta. Om tryggheten är etablerad i
gruppen vågar man mer. Temat är familj med allt vad det innebär. Andra påståenden kan
vara; I min familj firar vi inte jul, Vi har en katt, Jag älskar pannkakor, Jag bor varannan
vecka hos mamma och varannan hos pappa etc. Som lärare kan man också gå in och visa
vägen om det går trögt men det måste fortfarande vara något som är sant för en själv.
Lista på typiska vuxenrepliker Dela in i grupper om fyra-fem elever. Låt dem göra en lista på
repliker som är typiska vuxenrepliker i relation till barn. Ett exempel från boken är ”Varje
gång pappa säger ”min vän” på det sättet vet man att man ligger risigt till” (s. 44).
Låt varje grupp välja en replik som de hittar på en situation kring. Påminn om arbetet med
känslor och uppmana elever att låta huvudpersonen i uppspelet ha en grundkänsla som på
något sätt förändras under situationen gång. Det kan vara glädje som blir till ilska. Eller ilska
som blir till rädsla. Påminn också om den dramaturgiska modellen: Person, Problem,
Problemupptrappning, Problemupplösning.
Uppspel Spelet börjar i en stillbild som kommer till liv och som sen slutar i en ny stillbild.
Håll stillbilden några sekunder och låt publiken komma på en titel på scenen de just sett. Lista
rubrikerna. Rubrikerna kan sedan ge uppslag till skrivuppgifter. Eller så fungerar de som stöd
för minnet, då varje scen som gestaltas bildar en gemensam referensram.
Avslutning Reflektion i grupper hur passets symbol kan kopplas till temat.
Läsanvisning: Läs till sid. 142 i boken.
Pulsen Stå i ring och låt en handtryckning i en bestämd rytm vandra ringen runt tills den
kommer tillbaka från där den började. Låt eventuellt flera pulser (handtryckningar) gå runt i
olika riktningar.
Arbetspass 6 Introduktion Ni ska ha läst t o m s. 142. Lektionens tema, känslor i strid ström. Symbol: Trollspö. Syftet
med övningarna är att synliggöra det föränderliga i känslor och därmed att lära sig förstå, läsa
och hantera både egna och andras besvikelser. Skaffa eventuellt ett trollspö. Har du inget, ta
en vanlig pinne och dekorera den förslagsvis med glitter.
16
Etableringsövning Byt poser med varandra Ställ er i cirkeln, hälsa gruppen välkommen och börja sedan mingla.
Dagens första tema är ta ögonkontakt och sedan byta häftiga poser med varandra. Den ena i
paret gör för sin häftiga pose framför den man tagit ögonkontakt med, den andra härmar och
sedan är det den andres tur att göra sin pose och den andre härmar då den posen. Låt detta
pågå så att deltagarna får pröva detta några gånger. Byt sedan tema, säg frys och låt
deltagarna komma på ett sätt att hälsa.
Kom på nya sätt att hälsa plus samtalstema Förslag på nya hälsningar; tumme mot tumme,
tåflört, klapp på huvudet etc. och berätta att samtalstemat nu blir att berätta om en plats där de
verkligen trivs och sedan försöka se ut, ställa sig, sätta sig som de gör på den platsen. Byt
berättelser och positioner med varandra. Låt de pröva en stund. Byt samtalstema: nu ska de
berätta för varandra om någon gång de blivit riktigt stolta över något och samtidigt ge
kroppen ett stolt uttryck. Låt detta pågå en stund byt sedan tema, till ett tyst kroppsligt utbyte.
Pröva att bli det ultima fotot av dig själv, ta ögonkontakt med någon räkna till tre fixa ditt
ultimata foto och titta på varandra. Låt deltagarna pröva en stund. Diskutera vilken gestalt
kroppen tar när man trivs. Liknar deras häftiga poser och det ultimata fotografiet, deras
kroppsliga uttryck för trivsel och stolthet i så fall hur, eller eventuellt varför inte? Lekar och gestaltande övningar Trollspöet Ta fram ditt trollspö. Låt dem lyssna på förvandlingssignalen, många trollspön har
en sådan. Det är också bra om du har tillgång till musik. Sätt på musik och låt deltagarna
vandra runt till musiken när musiken tystnar ska de lyssna till ditt trollspö och i slowmotionen
bli en staty av den känsla du nämner: jäktad, besviken, lycklig, stark, glad, uthållig, trött, arg,
ledsen, uttråkad, ensam. Berätta att de nu ska få gestalta känslorna på ström, du förvandlar
dem med ditt trollspö i samma ordning som du sagt känslorna förut, utan uppehåll, från jäkta
till besviken, lycklig, stark glad uthållig trött, arg, ledsen, uttråkad ensam. Be gruppen sätta
sig i grupper. Skriv känslorna på tavlan. Be gruppen diskutera: känner de igen dessa känslor,
vilken känsla de tycker är vanligast bland dem som står på tavlan, saknas någon vanlig känsla,
ingår dessa känslor i det dagliga kännandet, vilka gör inte det? Förknippar de sig själva i
högre grad med någon specifik känsla, vilken? Vilken känsla upplever de att Greg ofta
känner. Är det vanligt att känna sig som Greg? Går det att specificera några karaktärsdrag för
känslor: t. ex att de är ombytliga, föränderliga; att ingen känsla varar för evigt, att de varierar i
styrka … att det är svårt att hantera vissa känslor kanske, vilka? Strömgestaltning på temat känslor Ställ fram två stolar som på en scen och placera gruppen i
publikposition till dessa stolar. Be en frivillig komma fram och sätta sig på stolen och
gestalta en bestämd och tydlig känsla. Du låter dig inspireras till en scen där den känsla som
den som sitter på stolen uttrycker. Du går in på scenen och ger känslan en situation genom
den replik du säger, din öppningsreplik. Uppgiften för den andra blir att spela med.
17
Exempelvis så här: Den som sitter på stolen ser mycket förtvivlad ut. Du kommer in och
lägger handen på axeln på den som sitter där och säger:
– Men så farligt är det inte; det handlar ju bara om en fotbollsmatch.
– Vad då! stönar den som sitter på stolen. Jag gjorde ju självmål.
– Ja säger du och det kan väl hända den bästa och börjar skratta. Någon i publiken ropar:
– STOPP FRYS (STOPP ropas vid något känslouttryck, här vid glädje, kanske skadeglädje,
den som skrattar ska behålla samma känsla och stå i samma position). Den som ropat STOPP
byter nu ut den som inte uttrycker en känsla och kommer in på scenen med en ny
öppningsreplik som förändrar situationen och i det här fallet exempelvis säger:
– Jaså är det så kul att du hade sönder min mobil!
– Vad då, det var ju du!
– Du är inte klok, skyller du ifrån dig också (blir ursinnig höjer näven, alltså visar en tydlig
känsla och någon kan då ropa STOPP), de som står på scenen fryser ögonblicket; både pose
och känsla. Den som kommer in byter ut den som inte visar det starka känslouttrycket och
intar samma pose och säger en ny öppningsreplik.
– Jag förstår att du är besviken, men hon vill faktiskt hellre vara ihop med mig. Det får du
finna dig i.
Huvudtema – Besvikelser! Lista med situationer med besvikelse Sätt deltagarna i grupper och be dem lista situationer
där Gregg blev besviken. Låt dem också fundera på orsakerna till varför han blev besviken?
Hade någon av hans besvikelser gått att undvika, vad hade i så fall krävts?
Låt de samtala en stund om detta och samla sedan de situationer de kommit på där Greg blir
besviken. Ge Gregs besvikelser rubriker och skriv dem på tavlan med sidhänvisningar till
Gregs bravader (boken).
Se en lösning Låt nu deltagarna välja en situation där de ser en lösning, där de ser vad som
hade kunnat förändras för att inte Greg skulle ha blivit besviken. Vad hade behövt förändras?
Kanske Greg själv, kanske skulle Greg ha kunnat säga något, förklara, vara tydligare kanske
skulle någon annan i omgivningen behövt ändra sitt beteende. Ge dem tid att diskutera och
spela upp den besvikelsescen de valt på två sätt, först som den står i boken och sedan med de
förändringar de kommit på.
Uppspel Låt samtliga grupper redovisa sina scener. Låt dem sedan skriva tre råd till Greg vad
han ska göra för att inte bli så besviken och hur han ska hantera besvikelser när han de
kommer.
Kan vi känna igen oss? Låt dem i samma grupper fundera över vad som gör dem mest
besvikna, först individuellt och sedan i gruppen. Kan vi känna igen oss i varandra? Om man
är medveten om varför man själv blir besviken, kanske man blir bättre på att inte göra andra
18
besvikna? Kan det fungera så, varför, varför inte? Diskutera också om och när, det är
nödvändigt att göra andra besvikna.
Avslutning Reflektion i grupper hur passets symbol kan kopplas till temat.
Läsanvisning Läs till sid. 196 i boken.
Pulsen Stå i ring och låt en handtryckning i en bestämd rytm vandra ringen runt tills den
kommer tillbaka från där den började. Låt eventuellt flera pulser (handtryckningar) gå runt i
olika riktningar.
Arbetspass 7 Introduktion Ni ska ha läst t o m sidan 196. Lektionens tema är ånger, motsatsernas likhet, ånger som
drivkraft till förändring och rörelse. Symbol: Yin och yang. Syfte är att synliggöra det
positiva i det negativa, att fördjupa förståelsen av Greg, sig själv, och andra. Förberedelser Du ska ha skrivit lappar med följande adjektiv: lycklig, arg, trött, lugn, svag,
Läs också igenom de påståenden som du ska använda till övningen Heta stolen och fundera
på om du vill stryka, byta ut eller lägga till några.
Etableringsövning Hälsning med känslor och känslodoldisar Ställ er i cirkel. Välkomna gruppen kort. Börja
mingla och hälsa på varandra, ta ögonkontakt och bilda par, ta ny ögonkontakt bilda nya par
etc. Låt gruppen komma med förslag till olika sätt att hälsa. Hälsa på varandra (på ett sätt som
gruppen kommit fram till) och både säg och visa den känsla du känner just nu. Byt tema låt
alla fundera en stund på det du säger och tänka efter vilka känsla de oftast undviker att visa
utåt för andra: är det ilska, kaxighet, blyghet, likgiltighet. Pröva nu att hälsa på ett nytt sätt
(som gruppen bestämt) och sedan byta ”känslodoldisar” med varandra genom att visa känslan
med hela kroppen och ansiktet. Låt gruppen pröva en stund och samla sedan förslag på
känslodoldisar på tavlan. Är vissa känslor svårare att visa än andra? Har vi olika erfarenheter? Lekar och gestaltande övningar Här kommer vi Dela in klassen i två halvor. Ställ grupperna på var sin sida av rummet mitt
emot varandra som i två lag. I var sina ”bon”, en meter framför varje bo ska det finnas en
synlig markering, t e x genom maskeringstejp på golvet. Markering fungerar som ett
stopptecken som det andra laget inte får överskrida. Hur kommer att framgå. Bestäm ett tema, det grupperna ska gestalta, t e x seriefigurer, fiktiva figurer, idrotter etc.
Börja gärna enkelt, med något av föreslagna teman. Grupperna ska nu komma överens om
vilken fiktiv figur de ska gestalta. De får använda gester och ljud, men inte ord. Den ena
gruppen kanske bestämmer sig för Stålmannen och att gestalta figuren genom den klassiska
19
gesten där han lyfter den ena armen mot skyn, med knuten näve för att börja flyga ( det är bra
om varje grupp tänker ut några olika sätt att gestalta figuren). Den andra gruppen har också
som nämnts kommit överens om en figur t. ex Bamse och har kommit överens om att låtsas
äta dunderhonung och bli stark. Den ena gruppen får börja, de fattar armkrok med varandra på
ett horisontellt led och börjar gå taktfast mot det andra lagen medan de ropar i kör: Här
kommer vi, här kommer vi, här kommer vi! Det andra laget svarar när ”motståndarlaget”
kommit fram till gjorda markering på golvet framför det egna boet. De säger: STOPP! som
vad då? På den signalen börjar det andra laget visa sina gestaltningar och det betraktande
laget börjar gissa genom att ropa högt vilken figur de tror sig se. Omedelbart när det
gestaltande laget hör en korrekt gissning börjar de springa mot sitt eget bo och det andra laget
springer efter och försöker kulla de flyende. Alla som blir kullade innan de når sitt eget bo
måste gå över till motståndarsidan, som då på fler. De nya medlemmarna måste invigas i vem
som ska gestaltas och hur. Därefter är det, det andra lagets tur att gestalta den de kommit
överens om, enligt samma procedur. Låt leken bölja några gånger fram och tillbaka. Det lag
som är flest när leken är slut har ”vunnit”.
Att gestalta adjektiv med motsatsord Dela in gruppen i grupper om fem. Låt varje grupp dra
en av de lappar med adjektiv som du skrivit. De ska nu gestalta det adjektivet i en gemensam
staty, men också komma på det adjektivet motsats och i slowmotion göra en övergång från det
ursprungliga adjektivet till dess motsats. Låt grupperna öva och därefter redovisa för
varandra. Du är spelledare som genom en fjärrkontroll bestämmer när statyn i slowmotion ska
övergå i sin motsats. Du kan också styra hastigheten, slowmotionrörelsen, genom din
fjärrkontroll.
Diskutera frågor som: Är motsatserna beroende av varandra? Skulle man veta vad lycka var,
om inte olycka fanns? Finns det grader av lycka, respektive olycka, när övergår det ena i det
andra?
Värderingsövning: Heta stolen Undersök begreppet Ånger genom en heta– stolen-–övning.
Sätt deltagarna i cirkel på stolar och ställ dig själv i mitten. Ni ska nu undersöka hur ni
förhåller er till begreppet ånger genom att ta avstamp i ett antal påståenden som finns nedan
och ta ställning. Deltagaren visar att de håller med genom att sitta kvar respektive inte håller
med genom att byta plats. Om eller när man blir ensam om att inte hålla med ställer man sig
upp och sätter sig ner igen på samma stol.
Läs upp ett påstående i taget och låt deltagarna lugnt sitta kvar och byta plats. Intervjua sedan
några av dem som instämt i påståendet och låt dem förklara hur de tänker kring det och låt
förstås också dem som inte instämmer komma till tals.
Påståenden för heta stolen Alla människor har gjort något som de ångrar.
Att känna ånger innebär obehag.
Ånger och dåligt samvete hör ihop.
Det finns människor som aldrig ångrar det de gjort.
20
Att känna ånger är det första steget mot förändring.
Om man inte kan känna ånger kan man inte förändras.
Man kan känna så mycket ånger att man fastnar i det.
Det är viktigt att kunna prata om det man ångrar.
Att våga prata om det man ångrar lättar samvetet och får en att må bättre.
En bra kompis ska man kunna prata om sin ånger med.
Man måste bli förlåten när man visar att man ångrar något man gjort.
Staty och ljudillustration av Ånger Deltagarna kan fortsätta att arbeta i de grupper de var i tidigare i passet, alltså i fem-grupper
De ska göra en fysisk bild, en staty av ånger med sina kroppar. När de gjort den fysiska statyn
ska de också ge den en lämplig ljudillustration, ett ljud och också ge sitt ljud en rytm; som en
puls. Låt grupperna öva samt redovisa en grupp i taget. Därefter blir du spelledare och låter
alla ställa sig i sina frysta statyer utan ljud. Sedan agerar du dirigent och lägger på ljud från
olika statyer, låter ljudet komma växelvis med olika styrka låter alla delta så att ånger ljuder i
rummet på olika sätt med olika stryka och med varierad puls.
Diskutera: Är det något någon som vill lägga till något om ånger utifrån vad de tidigare
påstått i Heta- stolen – övningen. Har någon ändrat sig, kommit på något mer, vill ändra sig
etc.?
Huvudtema -­‐ Det talande samvetet! Låt deltagarna fortsätta arbeta i grupper om ca fem elever, och där diskutera om det finns
någon scen i boken där Greg kände ånger; talar hans samvete till honom på något sätt? Finns
det någon scen där ni upplever att Gregg borde ha ångrat sig? När i så fall?
Samla både scener där Greg faktiskt ångrade sig och scener där grupperna tycker att han
borde ångrat sig. Skriv scenerna med sidhänvisningar på tavlan och ge dem rubriker. Be
grupperna välja en scen. De ska först träna in själva scenen, men också genom en skugga
(spelad av en person) ge Gregs samvete en explicit röst. Det betyder att scenen spelas upp
som den är, men med pauser för att låta Gregs samvete ”tala” och leda honom. När grupperna
spelar upp scener där Greg inte ursprungligen känt ånger kan det ju innebära att scenen ändras
dvs. att Greg nu handlar på ett annat sätt.
Diskutera: Finns vinster med att känna ånger. I vilka klimat vågar man känna ånger?
Avslutning Reflektion i grupper hur passets symbol kan kopplas till temat.
Läsanvisning Läs resten av boken.
21
Pulsen Skicka signalen som vanligt men låt den nu samtidigt gå både motsols och medsols.
Utmaningen ligger i att båda olika signalerna ska gå nå slutmålet. Signalerna kan också
rytmiseras och därmed ska de skickas i den ursprungliga rytmen och också nå sitt mål i
ursprungligt skick: kort, kort – kort – kort, lång, lång. Etc. Uppfinn nya rytmer eller gör
ramsor – exempelvis en hejarramsa – som alla känner till, bara genom handtryckningar. Pröva
er fram till vad som är möjligt och ge det uppskattning, på vilken nivå det än blir.
Arbetspass 8 Introduktion Ni har nu läst ut hela boken om Gregs Bravader. Temat är Att vara eller inte vara. Symbol:
en fjäder. Greg söker efter en för honom fungerande roll i klassen. Hur är det att vara Bäst i
Klassen, Mest Populär eller Klassens Clown? Vilka andra roller och utmärkelser funderar han
på? Vi har alla behov av att vara någon inför andra. Om du fick välja en utmärkelse eller roll
(det kan vara vad som helst) vad skulle det då vara. Det går att välja någon av de roller,
utmärkelser som Greg föreslår eller någon som deltagarna själva hittar på. Låt alla fundera ett
ögonblick. Välj en roll inför dagens hälsningsövning.
Etableringsövning Samtalstema Mingla runt. Hälsa på överenskommet sätt. När du möter någon presentera dig
som den roll du valt t. ex Jag heter Peter och jag är klassens mattegeni. Jag heter Peter och
jag är månadens roligaste eller veckans proffs eller världens bästa schackspelare. etc.
Att få plats eller inte få plats Sitt i ring med stolarna ganska tätt tillsammans. En stol är tom.
En person står i mitten av cirkeln. Den personens drivkraft är att få plats i ringen. Men de som
befinner sig i ringen flyttar sig ett steg till höger för att hela tiden fylla upp den tomma
platsen. Börja först med en i ringen sedan två och möjligen även tre eller fyra. De andra
bevakar de tomma stolarna – sina intressen – och flyttar sig till höger så att personen i mitten
inte hinner sätta sig. Nästa steg är att man kan byta riktning när man vill genom att någon
ropa byt. Ytterligare ett steg är möjligheten att ropa revolution vilket blir en signal på att alla
byter plats.
Reflektion hur denna lek speglar vardagen på skolan/i samhället. Behovet av att vara som alla
andra och tillhöra gruppen men samtidigt också sticka ut och vara någon som är unik.
Lek och gestaltande övning Ljugleken Gå tillbaka till den sista personen du hälsade på under hälsningsövningen. Sitt
tillsammans i sammanlagt 8 minuter. Läraren håller tiden. Ni får fyra minuter var och läraren
håller koll på när det är dags att byta. Intervjua varandra. Ställ vanliga frågor som om du inte
alls kände person du intervjuar: Kön, ålder, bostadsort, intressen, sysselsättning,
framtidsdrömmar, utmaningar… Inget svar får vara sanning. Under intervjun byggs en fiktiv
person. Den som intervjuar ska lägga svaren så gott det går på minnet.
22
Presentera den andre Nu ska den som intervjuat presentera den andre i dess nya skepnad.
Reflektera en stund var och en för sig. Har jag något gemensamt med den person jag just
skapat? Lyssna eventuellt på några reflektioner. Ibland kan det räcka att bara ge tid för var
och en att inom sig reflektera.
Huvudtema – Att vara eller inte vara? Samtala i grupper; vem vill Gregg vara? Låt dem skriva listor i grupp? Gå gemensamt i
helgrupp igenom listorna och skriv på tavlan.
Det blir inte alltid som man tänkt sig! Återigen i grupperna: Kommer ni ihåg några scener där
Gregg hade tänkt sig en utgång men det blev en annan? Prata om dessa situationer i gruppen.
Väcker det några egna berättelser? Varje grupp får en talpinne (en whiteboardpenna till
exempel) Låt var och en få utrymme att berätta något ur sitt liv med koppling till Greg. De
andra lyssnar. De avbryter inte men kan komma med frågor om det är något de inte förstår.
Efter varje berättelse kommer de som lyssnat med förslag på rubrik. Berättaren väljer en som
hen tycker passar. Den som inte kommer på någon historia får säga pass.
Skriv ner alla rubriker och lägg i en hatt. Någon drar en rubrik.
Berättarstolen Läraren har satt fram en berättarstol bredvid sin stol på en scen. Den elev som
äger berättelsen bakom rubriken bjuds fram att berätta. Hen får säga pass och i så fall dras en
ny rubrik. Eleven berättar och läraren kommer med inpass för att hjälpa historien framåt och
summera upp och kanske fråga kring enskildheter om andra känner igen sig. Efter att eleven
gått tillbaka till sin plats kan läraren reflektera kort kring temat och ev. fråga om denna
berättelse väckt minnen till liv hos andra. Om tid finns kan fler ta plats i berättarstolen. Tänk
på att göra detta med tydlig ritual; ge berättelsen betydelse och allmängiltighet och ge
uppskattning till den som berättat.
Avslutning Reflektion kring symbolen
Reflektion kring läsningen av boken Vad tar jag med mig från läsningen om Gregs liv?
Uppskattning av samarbetet Var och en får säga något uppskattande om den som sitter till
vänster: Jag blev glad när du…..Det var inspirerande för mig att se dig……etc.
Pulsen 23
Förslag på metoder för gruppindelning Ibland är det lämpligt att låta slumpen på lekfulla och fantasifulla sätt avgöra
gruppindelningen. Det är en stor fördel för lärandet och klassrumsklimatet om klassen blir
alltmer fri i att arbeta i olika konstellationer. Till en början kan det finnas laddningar mellan
vissa elever och det är ofta känsligt att bli vald och bortvald. Men med lite oväntade sätt att
dela in grupper kan det bli möjligt att komma förbi eventuella laddningar.
Här följer några förslag, men det finns oändliga möjligheter att hitta på ytterligare alternativ.
Ledaren styr så att antalet stämmer med intentionen för övningen:
•
•
•
•
•
•
•
•
Hitta en (eller två) personer som har helt olika frisyr (längd på håret) från dig själv –
varje par hittar sen en tre-grupp och varje tre-grupp ett par = fem-grupper.
Hitta någon som har ett fritidsintresse som du aldrig provat.
Gå ihop i grupper om tre där ni har liknande färg på kläderna.
Hitta någon som du inte pratar med så ofta
Hitta någon som har lika många syskon som du
Gå ihop med någon som har ett namn som börjar på samma bokstav som ditt eller en
bokstav precis bredvid i alfabetet.
Hitta någon som du ännu inte samarbetat med i någon övning
Etc.
24
Epilog – Gestaltande metoder och The big 5! Göran Svanelid är universitetslektor och har arbetat inom lärarutbildningen i Stockholm sedan
1987. Han har studerat alla grundskolans kursplaner och därur identifierat fem förmågor som
han kallar The big 5”. Om alla lärare fokuserade på dessa fem förmågor påstår Svanelid att
eleverna lättare skulle nå målen, (lararnasnyheter.se). Kanske undrar du som lärare om du kan
ta dig tid att arbeta gestaltande med eleverna? Du tänker kanske att du måste prioritera och
fokusera på målen? Kanske kan denna reflektion kring metoden och de förmågor (the big 5)
kursplanerna efterfrågar vara ett svar på den undran.
Förmågorna är analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att
hantera information och begreppslig förmåga.
En viktig förutsättning för allt lärande är fantasi och kreativitet. Dessa begrepp används inte
lika frekvent som The Big 5 i kursplanerna men forskning och beprövad erfarenhet (Liberg,
m.fl., 2007) kring barns informella lärande pekar på att de är omistliga i det meningsskapande
som utgör lärandets grundval. På så sätt utgör de det bränsle som ska till för att övriga
förmågor ska utvecklas. Vi skulle kunna påstå att lärande utan fantasi är som fotosyntesen
utan sol.
Metodhäftets syfte är att använda boken som mötesplats i gränslandet mellan fiktion och
verklighet. Genom boken kan vi röra oss i och genom olika världar där vi identifierar oss med
karaktärerna och antar skilda perspektiv. På så sätt utvecklas den begreppsliga förmågan, och
begreppen grundas dessutom i en erfarenhet som är delad. Aktuella begrepp är de som
relaterar till dynamiken mellan fiktion och verklighet. Dessutom illustreras och konkretiseras
begrepp för olika känslor, perspektiv och tillstånd. Även förståelsen för, och
begreppsliggörandet av, sociala roller iscensätts genom övningarna. Med begreppen som
analysverktyg analyseras och differentieras situationer från boken, fantasin och verkligheten.
Den kommunikativa förmågan utvecklas på flera nivåer då hela kroppen och alla sinnen är
involverade. Övningarna inbjuder dessutom till ett samskapande där varje individ naturligt
blir en del av en helhet. Den metakognitiva förmågan utvecklas genom att efter övningarna,
reflektera över vad övningen tillförde och vad den väckte för tankar och erfarenheter.
Associationer kring symbolen och dess koppling till arbetet med temat, bidrar också till att
stimulera den metakognitiva förmågan. Vad gäller förmågan att hantera information är den
sorterande funktionen viktig. Det gäller att kunna göra ett urval och en prioritering och
samtidigt och inte alltid krampaktigt hålla fast i egna idéer utan förmå se till en större helhet.
Den procedur som hantering av information innebär tränas i ständigt i grupperna i
samskapandet och inför uppspelen. Eftersom allt bygger på och byggs på ett lekfullt sätt, kan
ribban ligga där individen själv befinner sig för tillfället. Var och en deltar utifrån sina
förutsättningar.
Vår förhoppning är att du och din klass ska ha givande, utvecklande och minnesvärda stunder
tillsammans med Greg och varandra!
Ewa och Maria
25
Litteraturlista Byréus, Katrin, (2010). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för
frigörelse och förändring. 1., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
Byréus, Katrin, & Snickars, Kjell, (2005). Leka lätt!: 65 lekar för rörelse och samspel. 1.
[uppl.] Solna: Ekelund.
Hägglund, Kent, & Fredin, Kirsten, (2011). Dramabok. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Johnstone, Keith, (1985). Impro: improvisation och teater. Solna: Entré/Riksteatern.
Kinney, Jeff, (2008). Dagbok för alla mina fans. Gregs bravader. (1. uppl.) Stockholm:
Bonnier Carlsen.
Liberg, Caroline, Geijerstam, Å.A. & Folkeryd, J.W. (2010). Utmana, utforska, utveckla!: om
läs- och skrivprocessen i skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Liberg, Caroline, Hyltenstam, Kenneth, Myrberg, Mats, Frykholm, Clas-Uno, Hjort,
Madeleine, Nordström, Gert Z, Wiklund, Ulla & Persson, Magnus (red.) (2007). Att läsa och
skriva: forskning och beprövad erfarenhet. [reviderad upplaga] Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling. Available on Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887.
Molloy, Gunilla, (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur
på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan.
Svanelid, Göran, ”Lägg krutet på The Big 5”, Lärarnas Nyheter, tillgänglig:
<http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big5#.UjBtmn8J0nQ > 130914.
26
27