1. No category

Bengt blev Årets
Djurskötare 2012
När Årets Djurskötare 2012 får beskedet om att det är på honom – Bengt Andersson
på Berte gård i Slöinge – som strålkastarljuset fallit så reagerar han med ödmjukhet.
– Det finns många djurskötare som är duktiga eller duktigare, säger Bengt Andersson.
Bengt Andersson arbetar med cirka 240
kor. När Berte gård beslutade bygga en
ny ladugård och förlägga den till gården
Vastad strax utanför Slöinge var Bengt
Andersson mycket engagerad i utformningen av det som skulle bli kornas nya
hem.
– När de ökade från 90 till 240 kor i så
lyckades de hålla uppe avkastningsnivån
och när de bestämt att de skulle bygga nytt
stall så satt Bengt och ritade 100 ritningar
i programmet Paint, vilket också blev mallen för bygget, säger Anders Gustafson,
Växa Sydväst, som nominerade Bengt till
Årets Djurskötare.
– Jag ville att djuren och vi som arbetar
i lagårn skulle få det så bra som möjligt,
säger Bengt Andersson, som dock påpekar
att Sara Lundberg på Växa och DeLaval har
varit med och ritat ladugården.
Bengts arbetsgivare Henrik Stenström
menar dock att det är Bengt som stod
för huvuddelen av ritningarna. Han satt
smarta lösningar.
Styrd kotrafik i nya stallet
– När han var ledig under byggtiden så var
han ändå där och skruvade med inredningen. Bengt lever för detta och är en fantastisk tillgång. Han är otroligt engagerad,
säger Henrik Stenström.
”Jag ville att djuren
och vi som arbetar
i lagårn skulle få det
så bra som möjligt.”
BENGT ANDERSSON
50
HUSDJ1210s050 50
Bengt Andersson ägnade många timmars åt hur han ville utforma den nya ladugården. Och
förändringen fortsätter. Nyligen sattes ytterligare en robot in, se reportaget på sidan 28.
Bengt vill ha kontroll, så i den nya ladugården blev det mycket ny teknik, styrd koär isolerat, i ytterväggarna sitter nätgardiner och gångarna är breda. Foderborden,
än vad kraven säger, är placerade längs
med ytterväggarna. Fullfodret fördelas
med hjälp av en rälshängd Mix & Carry.
Tre robotar
– Foderborden är placerade utmed ytterväggarna för att vi ska kunna ha så många
grupper som möjligt och jag vill inte för-
Andersson.
Flera avlastarbord och automatiserad
lastning av den rälshängda vagnen gör
utfodringen till ett lättskött arbete. Även
strömaskinen är rälshängd och automatiserad.
Korna är indelade i sju grupper och
mjölkas med hjälp av tre DeLaval-robotar.
ken. Nu kan vi separera korna efter mjölkning till foderbord, bete eller celltalsfålla.
Det har fungerat bra, robotarna går för
fullt och vi producerar 2 100 kilo per robot,
säger Bengt Andersson.
Korna är gruppindelade i en celltalsgrupp, ”vanliga” friska kor, kor som
sinläggs, sinkor, två grupper (äldre kor
respektive kvigor) med upptrappning inför
kalvning och en vip-grupp.
– De nykalvade korna ligger alltid högst
på dagordningen. vip-gruppen består av
nykalvade kor, 0–25 dagar in i laktationen, eller kor som behöver
H US D J U R 1 0 / 2 0 1 2
2012-10-08 11.28
Årets
Djurskötare
2012
Juryns
motivering
Bengt
Andersson,
Berte Gård,
Slöinge
”Bengt är mycket engagerad
i sitt arbete med korna på Berte
Gård. Han har starkt bidragit till gårdens positiva utveckling och att korna
klarade av att behålla en hög avkastning samt god djurhälsa när besättningen utökades från 90 till 240 kor
och samtidigt bytte till robotsystem.
Bengt vill hela tiden utveckla och utvecklas samtidigt som produktionen
ska förbättras med fokus inställt
på en god djuromsorg.”
HU SDJ U R 1 0 / 2 0 1 2
HUSDJ1210s051 51
51
2012-10-08 11.28
”Man får inte släppa kontrollen. Det får
inte bli en ”låt-gå-mentalitet” i arbetet.
Man måste vara envis.”
BENGT ANDERSSON
lite extra omsorg. Den gruppen går
närmast roboten för att det ska vara
lätt att få in dem till mjölkning och vi har
fånggrindar där om man behöver behandla
dem, säger Bengt Andersson.
Under sommaren låg besöksfrekvensen
i roboten på ungefär 2,2 besök per ko/dag.
– Vi har för många kor per robot. Målet
är att ha 2,6–2,7 besök per ko/dag, säger
Bengt Andersson.
På gården används också Herd Navigator i kombination med robotarna.
– Vi lär oss fortfarande, men den är
klockren på att upptäcka acetonemier.
ldh, mastitenzymet, är lite mer svårtolkat, men den upptäcker 80–90 procent
av de mastiter som uppstår, säger Bengt
Andersson.
Brunstkontroll
Med hjälp av Herd Navigator har man även
kontroll på vilka kor som kommer i brunst.
Systemet mäter progesteronnivåerna kontinuerligt i mjölken från varje ko.
Han seminerar själv sedan 1994 och har
som bäst legat på 1,35 inseminationer per
dräktighet. Men Herd Navigatorn är ett
nytt hjälpmedel som tar lite tid att lära sig,
både för att upptäcka brunster, men också
för att få kontroll på uteblivna brunster
och kor med äggcystor.
– Brunsten kan komma några dagar
efter att progesteronnivån gått ner. Där vill
jag att Herd Navigatorn ska utvecklas för
att få bli säkrare, säger Bengt Andersson.
Han tycker att Herd Navigatorn är
dyr, både i inköp (cirka 400 000 kr) och
underhåll (cirka 125 000 kr per år).
– Men gör man allt rätt, hittar brunster
och mastiter tidigare, så tjänar man in det
på fyra till fem år, säger Bengt Andersson.
Besättningen har en inkalvningsålder på
cirka 26 månader och ett kalvningsintervall
på 12,8–12,9 månader. Avkastningen som
ligger på cirka 10 500 kilo ecm har alltså
ökat de senaste åren, trots ny ladugård.
– Målsättningen är att öka produktionen lite till, men man får inte förta sig,
säger Bengt Andersson.
Han har arbetat på Berte gård i 21 år.
Född på en mjölkgård i Småland men med
ett brinnande intresse för bygg och teknik
så var det inte självklart att arbeta med kor.
– Jag utbildade mig till fordonsmekaniker, men jag var intresserad ändå. Jag
började utan utbildning 1979 på en gård
med 50 uppbundna kor i Småland, säger
Bengt Andersson.
Han gick lantbruksutbildningar på
Ingelstad och Plönninge och när han sökte
sommarjobb på Berte gård blev han kvar.
– Jag hade ju tanken att bli egen och
arrendera, men jag fegade ur. Jag vill inte
vara ekonomiskt pressad, jag vill arbeta
med korna. Det är det som är intressant,
säger Bengt Andersson.
Hoppfull inför framtiden
Han hoppas att mjölkpriset vänder uppåt
igen och att byråkratin inom lantbruket
lättar.
tillämpningen som måste anpassas. Vi har
en bra djuromsorg i Sverige och det tycker
jag att vi ska behålla. Många säger att det
var bättre förr, men det var det då rakt inte,
säger Bengt Andersson.
Med allt färre som arbetar inom djurproduktionen så blir det svårare att få konsumenterna att förstå vad djuren verkligen
behöver.
– Vi förmänskligar korna, men de har
helt andra behov än oss människor, säger
Bengt Andersson.
För att uppnå bra resultat i produktionen gäller det att vara noggrann med alla
detaljer.
– Man får inte släppa kontrollen. Det
får inte bli en ”låt-gå-mentalitet” i arbetet.
Man måste vara envis, säger Bengt Andersson.
TEXT & FOTO: LISBETH KARLSSON
lisbeth.karlsson@svenskmjolk.se
52
HUSDJ1210s052 52
Veronica
Årets
– Lite oväntat. Det är ju korna
som gör jobbet – jag har bara
äran att ta hand om dem, säger
Veronica Thorsén.
Veronica Thorsén bestämde sig på studs.
När hon skulle ut och göra praktik
två veckor under högstadiet så föreslog
hennes pappa att hon skulle fråga grannarna som hade mjölkgård om hon inte
Först dagen bestämde hon: hon skulle
jobba med kor resten av sitt liv.
– Jag visste redan då att det var det
här jag ville göra, att det var något speciellt med korna som gjorde att vi drogs
H US D J U R 1 0 / 2 0 1 2
2012-10-08 11.29
Årets
Ungdomsdiplom
2012
Veronica
Thorsén,
Livsdal,
Norberg
Juryns
motivering
Veronica har ett genuint intresse
för mjölkkor och djuromsorg. Hon ser
till att mjölkkorna har bästa möjliga
miljö så att de mjölkar 12 300 kilo ECM.
Dessutom skapar hon trivsamhet omkring sig och gör gott för både folk och
fä i sitt jobb som ladugårdsförman
på Livsdal utanför Norberg.”
FOTO: ANN CHRISTIN OLSSON
Thorsén, 23
Ungdomsdiplom
till varandra, säger Veronica Thorsén.
När det blev dags för fortsatta studier
blev det på naturbruksgymnasiet Ösby
utanför Sala.
Karin Eriksson, som driver mjölkgården
Livsdal, strax utanför Norberg i Västmanland tillsammans med sin son Johan, hade
en brorson i klassen under Veronica. På
behövde en djurskötare, och efter gymnasiet började Veronica jobba på Livsdal.
I dag är hon lagårdsförman och ansvarar bland mycket annat för kvällsmjölkningen medan Karins son Johan tar hand
om mjölkningen på morgonen.
De mjölkar två gånger per dag men
HU SDJ U R 1 0 / 2 0 1 2
HUSDJ1210s053 53
håller på tolvtimmarsintervall och mjölkar
klockan 04.00 och 16.00. Varken Karin eller
Veronica är intresserade av att ha robot,
istället mjölkas korna i ett två gånger tre
tandemstall.
– Mjölkningen är belöningen för dagens
arbete. Nu kan Karin inte mjölka på grund
av en knäoperation men annars tycker vi
alla det är kul med mjölkningspassen. Med
en robot förlorar du kontakten du har med
kon vid mjölkningen. Då ser du direkt hur
korna mår, de behöver mer foder och så
vidare, säger Veronica Thorsén.
Likt Karin är Veronica mycket avelsintreserad och anser att det är ett av skälen
till att de har så hög avkastning. Som vi
berättade i Husdjur nummer 8 är avkastningen 12 300 kilo ecm vilket räckte till en
19:e plats för Livsdal på 20-i-topp-listan för
förra kontrollåret.
–Jag tycker man måste vara avelsintresserad om man ska syssla med mjölkproduktion. Annars kan man lägga tjurarna i
en skål och dra och dra lott. ”Den tar vi”.
Veronica trivs med sitt jobb och ser
mjölken som en framtidsbransch.
– Det krävs tålamod att jobba med kor –
men jag får så väldigt mycket tillbaka. Jag
skulle aldrig vilja göra något annat.
ERIK PETTERSSON
erik.pettersson@svenskmjolk.se
53
2012-10-08 11.29