En titt på hemmanet 1/4 mantal ERIKSÅSEN (Ersåsen) i Finnerödja socken under adertonhundratalet / Alf Gunnarson MMXIV 1 FÖRORD V ar folket i Vallsjöbil med omnejd hemkära? Det vill säga: hade de svårt att lämna sin hembygd när de vuxit upp till normalt flyttfärdiga ungdomar? När man tänker på vilka som bodde här och där och lite varstans på trakten under 1940- talet, slås man av att många var släkt och släkt till släkten och det tyder väl på att svaret på de ställda frågorna är ja. Om vi ser tillbaka på 1800- talet, var det nästan självklart att minst ett barn i familjen (oftast äldste sonen, om det fanns någon) stannade kvar på gården, gifte sig med någon av det motsatta könet och fick barn. Så var det på många ställen. Ett tydligt exempel är Mossebo, där en son tog över hemmanet - och faderns förnamn i sitt eget efternamn - i rak följd under mer än tre sekler. Vår far hade många kusiner, en del närboende, en del i Hova och del som bodde lite längre bort i Västergötland. Mors kusiner fanns i Älgarås och Hova socknar och ett par ända långt uppe i Stockholm och många i Amerika. Vi barn hade inga kusiner alls, men vi hade ett (i alla för barnen) oräkneligt antal sysslingar på den trakt vi bodde och på många andra ställen i landet. Förr gick nog gränsen för att vara nära släkt på kusinnivån. Sysslingar (tremänningar) var "släkt på långt håll" och det gällde i än högre grad fyrmänningar. Släktskapen i sig innebar inte med automatik att man umgicks. Det var mera intressegemenskap som styrde umgänget. När jag var väldigt ung trodde jag definitivt att Oskar i Vallsjöbol och hans familj var våra släktingar, eftersom han var en flitig söndagsförmiddagsbesökare hos oss. Det var samma förhållande med Gunnar i Motorp och hans familj. Jag trodde absolut att vi var släkt, eftersom det utväxlades så otroligt många telefonsamtal mellan Motorp och Vallsjöbol. Men vare sig Oskar i Vallsjöbol eller Gunnar i Motorp och deras närmaste var våra släktingar. Att vi hade släktingar i Mossebo, Borgan och Erikstorp (senare Backerud) det stod tidigt klart. Men hur var det till exempel i Borgamossen och i byn Vallsjöbol? Nej, jag visste inte att vi hade släktingar där förrän i vuxen ålder. Vad gällde Mossebo så var vi barn fullt upptagna med att känna till farfars familj. Att de andra invånarna var släktingar (om än på långt håll) hade vi ingen koll på. Och så var det då det där med Eriksbacken (Ersbacken) och Eriksåsen (Ersåsen). Ellen i Eriksbacken och hennes närmaste var släkt, det förstod vi tidigt och Allan Vörde var ju också släkt med Ellen, så då hade vi väl släkt i Rosendalen också. När det gällde Eriksåsen var det otydligt. Visserligen hörde vi då och då att vår morfars far var kommen från Eriksåsen, men det var ju så länge sedan. Och de andra familjerna? Nja, det fanns nog avlägsen släktskap med Gustafs Hanna, men hur det hängde ihop fick vi aldrig veta och det var säkert av det enkla skälet att ingen riktigt visste. Nu ska vi ta oss en titt på 1800- talets Eriksåsen, så får vi se om vi hittar något intressant. / Alf 2 Ur Bertil Kjelldorffs Finsk invandring till Tiveden med omnejd: " . . .År 1628 redovisades en Erik Olsson på Lilla Åsen som nyskriven knekt vid Jacob Lencks kompani. Han återkom inte och stupade antagligen på något av Europas slagfält Vi kan dock i den uppgiften ha funnit namngivaren till Eriksåsen . . . . . . Detta hemman redovisades i jordeboken år 1685 och då som ett från Vallsjö säteri reducerat 1/4 kronohemman . . . . . . År 1715 begärde Anders Månsson att få lösa hemmanet till skatte. Det värderades med årligt utsäde 1 1/4 skäppa råg, 1/2 skäppa havre, 9 lass hö, humlegård 1/2 lispund samt mulbete på allmänningen till 35 daler silvermynt. Denne Anders var måg till nämndemannen Nils Andersson och hans hustru Annika Olofsdotter på Hansatorp. Annikas farfar var Anders Olofsson Finne på Kvarntorp i Finnerödja. Äktenskapet indikerar att även Anders Månsson var finnättling . . . . . . Med tanke på koncentrationen av finnhemman i området, liksom uppgiften att det finska språket länge levde i bygden, känns det rätt att det var en finne som på Eriksåsen först satte spaden i marken och byggde sin efterlängtade bastu". Så här såg Eriksåsens centrum ut vid storskiftet 1811: Ägare vid storskiftet (kartan här uppe) B: Lars Andersson 1/8. a: Anders Andersson och Carl Andersson, vardera 1/16. Tillbaka till sekelskiftet 1700/ 1800. Då fanns dessa två familjer i Eriksåsen: a Anders Olofsson (f 1734) Hans maka: Stina Olofsdotter (f 1749) Deras barn: Greta (f 1774) Stina (f 1778) Anders (f 1782) Carl (f 1786) Johannes (f 1789) Philip (f 1793) B Lars Andersson (f 1751) Hans maka: Cathrina Magnusdotter (f 1751) Deras barn: Maria (f 1778) Anders (f 1780) o Anmärkning: Anders Olofsson (f 1734) är MFFFF. Stina Olofsdotter (f 1749) är MFFFM. 3 Två systrar, Greta och Lena Cajsa, från Borgan, gifte sig med två bröder i Eriksåsen: Anders Andersson (f 1782) Hans maka: Greta Larsdotter (f 1784) Deras barn: Olof (f 1807) Maria Greta (f 1810) Carl (f 1814 - d 1825) Andreas (f 1816) Johanna (f 1824) Carl Andersson (f 1786 d 1837) Hans maka: Lena Cajsa Larsdotter (f 1791) Deras barn: Maria Stina (f 1810) Johanna (f 1813) Carl (f 1816 d 1819) Andreas (f 1820) Anna Greta (f 1823) Johannes (f 1826) Carl Gustaf (f 1832) Lena Cajsa (f 1836) o Anmärkning: Carl Andersson (f 1786) är MFFF. Lena Cajsa Larsdotter (f 1791) är MFFM. Carl Gustaf Carlsson (f 1832) är MFF. De båda bröderna, Anders och Carl Andersson, ägde halva Eriksåsen. Den andra hälften (som ägdes av Lars Andersson vid storskiftet) bytte ägare flera gånger under första hälften av 1800- talet. Nils Carlsson (f 1773 i Undenäs) står som ägare på 1820- och 30- talet. Senare är det hans söner Johannes och Anders som äger den andelen (se nästa sida). Vid mitten av 1800- talet såg det ut så här: A 1 (1/16 mantal) Olof Andersson (f 1807) Hans maka: Maria Cathrina Gustafsdotter (f 1813 i Norra Kulla) Deras barn: Anders Gustaf (f 1835) Olaus (f 1837) Per Johan (f 1840) Maria Lovisa (f 1843) Carl Viktor (f 1845) Lars August (f 1848) Axel (f 1850 - d 1857) Augusta (f 1857) Olofs far: Anders Andersson (f 1782) Olofs mor: Greta Larsdotter (f 1784) Olofs syskon: Andreas Andersson (f 1816) Johanna Andersdotter (f 1824) A2 Änkan: Lena Cajsa Larsdotter (f 1791) Hennes barn: Andreas (f 1820) Anna Greta (f 1823) Johannes (f 1826) Carl Gustaf (f 1832) Lena Cajsa (f 1836) Inhysta (från 1853): Jan Petter Olsson (f 1822 i Lerbäck) Dennes maka: Clara Josefina Andersdotter (f 1826 i Hammar) Deras dotter: Lovisa Josefina (f 1853) o A 1: Fadern Anders Andersson (f 1782) avled 1852. Modern Greta Larsdotter (f 1784) avled 1858. Brodern Andreas Andersson (f 1816) avled 1846. 4 A 2: Andreas Carlsson (f 1820) flyttade till Eriksbacken 1854 och blev ägare till 1/16 mantal. Där återsamlades familjen. Modern Lena Cajsa flyttade också dit, liksom hennes son Carl Gustaf (f 1832) och döttrarna Anna Greta (f 1823) och Lena Cajsa (f 1836). Carl Gustaf gifte sig 1862 med Gustava Jonsdotter (f 1836) och flyttade till Slottsbol och Barrud. Nils Carlssons söner ägde vardera 3/32 mantal: B 1 3/32 mantal Anders Nilsson (f 1803) Hans maka: Lovisa Carlsdotter (f 1815) Deras dotter: Stina Lovisa (f 1842) Hennes make: Anders Gustaf Olofsson (f 1835) 3/32 mantal B 2 Johannes Nilsson (f 1800) Hans maka: Maja Stina Larsdotter (f 1807) Deras barn: Britta Stina (f 1832) Maria Magdalena (f 1836) Johan Gustaf (f 1839 - d 1856) August (f 1843) Johanna Lovisa (f 1848) Johannes syster: Maria Stina Nilsdotter (f 1809) Anmärkning: Jämför A 1 ovan. Deras son: Gustaf Emil (f 1863) Anders och Lovisas dotter: Johanna Sofia (f 1845) o Laga skiftes- karta 1852- 1856. Häradsekonomisk karta från 1877- 82. 5 Några namngivna åkrar, med mera (vid laga skiftet 1852- 56): 01: Trädgårdsgärdet 2: Tomter 3: Ekegärdet 4: Badstugugärdet 5: Norra Lillängsgärdet 6: Södra Lillängsgärdet 7: Danielsgärdet 8: Prästegärdet 9: Smedjelyckan 10: Mosselyckan 11:Tomter 12: Sandlyckan 13: Östergärdet 14: Almåkern 15: Norra gärdet 16: Ängen Fram emot sekelskiftet 1800/ 1900 var förhållandena de följande: A 1 1/16 mantal Carl Viktor Olofsson (f 1845) Hans maka: Anna Charlotta Johansdotter (f 1844 i Herrängen) Deras barn: Carl Gustaf (f 1871) Johan Olof (f 1871 - d 1871) Maria Elisabeth (f 1876) Johan Fredrik (f 1887) o Carl Gustaf (f 1871) utvandrade till Amerika 1890. Maria Elisabeth (f 1876) avled 1903. Johan Fredrik (f 1887) gifte sig 1923 med Anna Maria Olofsdotter (f 1892) från Slottsbol. De fick dottern Anna Margareta Elise 1923 och Bernt Johan Erling 1926. Det var Johan Fredriks farfars farfar, Anders Olofsson (f 1734) som var jordägare redan vid sekelskiftet 1700/ 1800 (sidan 3). B 1 3/32 mantal Kyrkvärden Anders Gustaf Olofsson (f 1835) Hans maka: Stina Lovisa Andersdotter (f 1842) Deras barn: Gustaf Emil (f 1863) Selma Maria (f 1866) Emma Sofia (f 1871) Anna Lovisa (f 1876) Gerda Kristina (f 1882) o Anna Lovisa (f 1876) flyttade till Snavlunda och gifte sig där 1898. De övriga syskonen stannade, såvitt bekant, i Eriksåsen. 6 B 2 3/32 mantal Karl Johan Eriksson (f 1844 i Högelid) Hans maka: Johanna Lovisa Johansdotter (f 1848) Deras barn: Karl August (f 1873) Johan Gustaf (f 1875) Maria Johanna (f 1878) Julia Axelina (f 1881) Axel Edvin (f 1887) o Johan Gustaf (f 1875) gifte sig 1908 med Johanna Maria Larsdotter (f 1886) från Vallsjöholm. De fick en son, Gustaf Henrik Alfons, 1909 och en dotter, Karin Maria Ingeborg, 1913. Fastigheten A 1 var vid mitten av 1900- talet känd som Johan och Annas Ersåsen. B 1 övertogs vid den tiden av familjen Oskarsson och B 2 kallades Gustaf och Hannas Ersåsen. Släktskap: Utöver MFF, Carl Gustaf Carlsson (f 1832) och hans förfäder och mödrar, finns följande släktskap (på långt håll). Mor Birgit (f 1913) hade följande fyrmänningar i Eriksåsen: (A 1) Carl Viktors och Anna Charlottas barn och (B 1) Anders Gustafs och Stina Lovisas barn. Vidare var (på B 2) Johan Gustafs maka, Johanna Maria, son- son- dotter till Maria Olofsdotter Moberg (f 1789), samtidigt som Birgit var samma Marias dotter- son- dotter. Hon som hette Johanna Maria (och kallades Hanna) och Birgit var tremänningar (sysslingar) helt enkelt. Vilka som var kusiner och sysslingar inbördes i Eriksåsen under 1800- talet lämnas utanför denna redogörelse. Till slut, ekonomisk karta från 1958: 2014-03-27/ Alf 7