Motstånd 1 Det här häftet är en del av Stockholms Tjejjours projekt Tjejer Tillsammans mot sexuella trakasserier som finansieras med stöd av Ungdomsstyrelsen. Tack till alla tjejer som vi mött på gymnasieskolorna som delat med sig av sina tankar och åsikter och till jourtjejerna Josefine Dahlqvist, Emma Schaber, Elin Forslund och Nathalie Vukmanic som gjort det möjligt för oss att nå ut till så många tjejer vi gjort. Projektledare och redaktör: Maria Dorrian Illustrationer: medlemmar ur Dotterbolaget Stockholm - Wendel B. Strömbeck, Malte Sundberg, Ida Engblom, Frida Mörker, Sofia Lindh och Edith Hammar. Layout: Alexandra Campbell-Marshall och Sofia Lindh Omslag: Sofia Lindh och Ida Engblom Tryck: Eko Reklam, Älmeboda, 2012 2 Motstånd Vad är det här? Stockholms Tjejjour Vad är sexuella trakasserier? Det är du som avgör! Hänger ofta ihop med andra trakasserier Blivit en del av vardagen Varför är tjejer mer utsatta? Härskartekniker Skillnad om det sker utanför skolan Utsatt på nätet Bara lite skitsnack Att bli utsatt av en lärare Lägg ansvaret där det hör hemma Du är värd att försvara! Om att ingripa Prata med någon Fler känner som du Hänvisningar och tips för att läsa vidare 4 5 6 7 8 10 11 12 16 17 19 21 22 25 26 28 29 30 Motstånd 3 Vad är det här? Sexuella trakasserier är ett utbrett problem men det är inte så många som pratar om eller uppmärksammar det. Vi vet att många tjejer tar skada och mår dåligt på grund av sexuella trakasserier. Motstånd är ett häfte vars syfte är att uppmärksamma frågan. Här kan du hitta samlade fakta om sexuella trakasserier, vad det handlar om, dina rättigheter och våra erfarenheter från att ha arbetat med sexuella trakasserier i gymnasieskolor i Stockholm. Namnet Motstånd har vi valt för att det är i det här häftet som du kommer att få ta del av hur tjejer gjort och tänker att de skulle göra motstånd till sexuella trakasserier. Motstånd kan göras på många sätt. Det handlar om att våga lita på sin magkänsla och agera utifrån den. Det handlar om att känna att du är värd att försvara och har rätt att sätta dina gränser. Med motstånd får du veta att det är fler än du som varit med om liknande saker och som kan ge dig inspiration, vägledning och pepp. Visst är vi många tjejer som varit utsatta för sexuella trakasserier men vi är inte en passiv grupp utan många tjejer som tillsammans visar att vi inte tycker att det är okej! Stockholms Tjejjour Stockholms Tjejjour är en feministisk ideell förening. Vi var den första tjejjouren i Sverige och sedan vår start 1996 har det bildats många flera tjejjourer i hela landet. Idag finns det närmare 60 stycken och det hör av sig tusentals tjejer till tjejjourerna varje år. Till oss kan alla tjejer vända sig för att prata om allt mellan himmel och jord. Tjejer hör av sig till oss av många olika anledningar och vi lyssnar på och stödjer alla. Det kan handla om övergrepp, att du känner dig stressad i skolan, har funderingar kring din kropp, är nykär, har mycket bråk hemma eller bara vill prata om hur din dag har varit. Vi följer även med tjejer som vill ha stöd till sjukhus, socialtjänst och polis. Hos oss arbetar tjejer över 18 år, som genomgått vår studiecirkel för jourtjejer. De arbetar ideellt med stödsamtal, leder workshops, tjej- och killgrupper, stödgrupper, föreläser och anordnar roliga aktiviteter för tjejer. Du kan nå oss via chatt, telefon, mail eller boka tid för ett besök. Du kan prata med oss vid ett tillfälle eller varje vecka, det är helt upp till dig! Vi har tystnadsplikt och du har alltid möjlighet att vara helt anonym. Du hittar oss på: www.stockholmstjejjour.nu För att hitta en tjejjour i övriga landet gå in på: www.tjejjouren.se ILLUSTRATION: 4 MotståndFRIDA MÖRKER Motstånd 5 Vad är sexuella trakasserier? Det är du som avgör! Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan vara ord eller handlingar som gör att den som blir utsatt känner rädsla, obehag eller på annat sätt illa till mods och som sker på en skola, högskola eller arbetsplats. Vad som räknas som sexuella trakasserier är upp till dig som blir utsatt. Det viktiga är din upplevelse av händelsen. Det är vanligt att tjejer förminskar den egna upplevelsen av sexuella trakasserier och tänker att det kanske inte var så farligt. Sexuella trakasserier är oönskade handlingar, det vill säga att någon gör något mot dig fast du inte vill det. Så det spelar ingen roll om den som klappade dig på rumpan tycker att det var på skoj eller kommentaren om din kropp var menad som en komplimang. Känner du rädsla, avsky, obehag eller att du på något annat sätt känner dig kränkt så ärdet något fel och det har du rätt att slippa. Försök lita på din magkänsla! Det kan vara: •När någon tafsar eller rör vid dig •När någon ger blickar, visslingar och kommentarer om ditt utseende •När någon pratar, skickar meddelanden eller ringer dig med sexuella förslag •När någon visar eller sätter upp sexuella bilder •När någon sprider sexuella rykten •När någon säger kränkande och sexuella skämt ”att bli indragen på skoltoaletten” ”det blir som en tystnad i skolkorridoren när hon kommer, sen stirrar alla på hennes bröst när hon går förbi” ”ryktena om att vara en hora och slampa” ”sexiga bilder på Facebook” ”skämt, typ om att tjejer hör hemma i köket och ska suga kuk” ”alla bögskämt” 6 Motstånd ”Det kan vara smickrande att få en blick om man känner att det är en person som man tycker om. Det är ju inte det på samma sätt när en gubbe dreglar på bussen eller när en lärare gör något.” Tjej 16 år När något känns bra eller inte kan förstås variera och beror ofta på sammanhang och person. Olika personer får ta på dig på olika sätt. En kompis som smeker din rygg kan kännas härligt men om någon annan gör det kan det kännas olustigt. Motstånd 7 ILLUSTRATION: WENDEL B. STRÖMBECK Om du blir utsatt för något mot din vilja är det inte ovanligt att känna många saker samtidigt. Du kan känna dig arg, ledsen, smickrad, rädd, förbannad, äcklad, sedd och hjälplös på en och samma gång. Känslorna kan vara många men om du känner någon form av obehag så har du rätt att slippa det. FUNDERA PÅ: • Hur känns det hos dig om du är med om något obehagligt? • Kan du tänka tillbaka på din skoltid och om du någon gång känt dig utsatt? Hur kändes det då? Hänger ofta ihop med andra trakasserier Sexuella trakasserier hänger många gånger ihop med andra trakasserier som är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna: • Kön • Könsöverskridande identitet eller uttryck • Etnisk tillhörighet • Religion eller annan trosuppfattning • Funktionshinder • Sexuell läggning • Ålder 8 Motstånd Ofta är det svårt att skilja trakasserier på grund av diskrimineringsgrunderna och sexuella trakasserier från varandra. Exempelvis får en tjej höra att “hon är en slampa som bara duger till att suga kuk”. Horryktet är sexuella trakasserier och hon blir även trakasserad på grund av kön då det är bara tjejer som kan få ett horrykte. Ett annat exempel är en kille som möts av några killar i korridoren, de gör en “juckrörelse” mot honom och kallar honom för kuksugare. Han blir då sexuellt trakasserad med “juckrörelsen” och trakasserad på grund av sexuell läggning då de menar att han är homosexuell och att det skulle vara något dåligt. Det viktiga är inte att du vet vad de olika trakasserierna kallas utan att det handlar om oönskade handlingar som du har rätt att slippa. Diskriminering är kopplat till normerna som finns i samhället. Normerna är alla de oskrivna regler som säger hur vi människor ska se ut och vara i en grupp. Det finns olika normer för olika grupper: för din skolklass, ditt kompisgäng eller familjen. Många normer är just kopplade till kön och säger hur tjejer förväntas se ut och bete sig. Normer kan förstås vara positiva också. ILLUSTRATION: Motstånd 9 SLING Att exempelvis visa respekt mot en kompis eller kollega gör att man lättare kan umgås. Andra normer är skadliga och delar in människor i grupper som värderas olika. De människor som passar in i normen får ofta makt och status medan de som inte passar in i normen kan bli utsatta för diskriminering och förtryck. FUNDERA PÅ • Vilka normer passar du in på? • Vilka föredelar får du om du håller dig till normerna och vilka begränsningar kan de ha? Normaliseringen beror dels på att det sker ofta och regelbundet men det är flera andra saker som också spelar in. Att skolan och skolpersonal inte ser eller ingriper, att andra elever och vuxna förminskar och skämtar bort det som händer, att killar tillåts ha ett dåligt beteende just för att de är killar och att tjejer förväntas vara duktiga och inte säga ifrån. Det är många tjejer som undviker att ta upp sexuella trakasserier som ett problem i skolan t ex för att de är rädda att framstå som besvärliga och inte längre vara omtyckta eller attraktiva, eller för att de inte tror att de skulle få stöd från kompisar eller skolpersonal. Blivit en del av vardagen Sexuella trakasserier får många gånger inte den uppmärksamhet som den borde, utan förminskas och skämtas bort. När det händer är det vanligt att den som blir utsatt inte längre ser det som ett problem och därför heller inte längre reagerar. Det kallas för normalisering och börjar redan på lågoch mellanstadiet. Pojkar jagar flickor på skolgården och lär sig busvissla efter tjejer. Tidigt blir det en del av vardagen och något tjejer lär sig leva med, så när de blir äldre och börjar högstadiet och gymnasiet är sexuella trakasserier redan så vanligt att många tjejer inte lägger märke till det längre. 10 Motstånd ”Det är skillnad beroende på var man är någonstans. Om det är i skolan eller om man är ute sent på kvällen. Lättare och skönare om någon ingriper på andra ställen än i skolan. Det känns mer pinsamt i skolan, men det beror ju på vad det är för något också.” Tjej 17 år FUNDERA PÅ: Hur skulle det vara att ta upp sexuella trakasserier som ett problem i din skola? ILLUSTRATION: ELMH Motstånd 11 Härskartekniker Varför är tjejer mer utsatta? Sexuella trakasserier är något som främst tjejer blir utsatta för och det är oftast killar som utsätter. Killar blir också utsatta - av andra killar. Ofta handlar det om homofobi. Det finns förstås tjejer som utsätter men de är inte alls lika vanligt. Det beror att vi lever i en könsmaktordning där killar och män som grupp har mer makt än tjejer och kvinnor som grupp. Normerna kring kön som värderar killars beteende och attribut högre än tjejers. Killar får mer makt och blir vana vid att ta mer plats och utrymme. Det finns inget som säger att tjejer skulle vara sämre eller svagare än killar. Tjejer är lika svaga och starka som alla andra. Däremot har tjejer en svagare ställning i samhället. Det finns många exempel på hur vi kan veta det, allt ifrån att killar ofta får en högre lön och tar mer plats i klassrummet medan tjejer ofta tjänar mindre, är ordningsamma och tystare i klassrummet. För att förstå mer om maktutövning är det bra att känna till härskarteknikerna. Forskaren Berit Ås tog fram 5 härskartekniker och feminister har lagt till ytterligare 3 stycken. Härskartekniker sker runtomkring oss hela tiden. Härskartekniker är något som alla kan använda sig av, men vi vet att killar ofta använder dem mot tjejer. De som använder härskartekniker är inte alltid medvetna om sin egen taktik. Lär du dig att upptäcka härskarteknikerna kan du lättare hantera dem och undvika att använda dem mot andra. När du och flera personer i en grupp känner till härskarteknikerna kan ni påminna varandra om när de används. Vi ser att sexuella trakasserier begränsar tjejers frihet att få vara och uttrycka sig som hon vill. Det finns en risk att hon istället börjar anpassa sig eller dra sig undan för att slippa bli utsatt. Det kan exempelvis vara en tjej som undviker att hångla med en person på en fest, fast hon egentligen vill det, bara för att hon inte vill få ett dåligt rykte. Eller att en tjej inte säger ifrån när hon får höra ett sexistiskt skämt för hon orkar inte höra att hon inte har någon humor. På tjejjouren får vi kontakt med tjejer som på grund av sexuella trakasserier är rädda, ofta har ont i magen och huvudet, har försämrad självkänsla, känner sig deppiga eller vill skada sig själva. 12 Motstånd ILLUSTRATION: MALTE SUNDBERG Motstånd 13 Osynliggörande Att bli behandlad som om du inte vore där. EX: Du står med några killar som snackar med varandra. När de pratar tittar de bara på varandra, du försöker komma in i samtalet men de lyssnar inte utan fortsätter bara prata med varandra. Det gör att du kan känna dig osäker och obetydlig. Splittring Att tjejer blir uppdelade i grupperingar så att de istället för att vara starka tillsammans ser varandra som konkurrenter. EX: Tjejerna på din skola delas in grupper av ”fula” och ”snygga”. Det gör att du kan känna att vissa har mer status än andra och att tjejer är taskiga mot varandra. Förlöjligande Att någon gör sig lustig på din bekostnad. Det kan vara ett kränkande skämt eller att någon inte tar dig på allvar. EX: Du får höra av en klasskompis att tjejers plats är i köket. Du blir irriterad och säger ifrån, då skrattar de åt dig och säger att du ska lugna ned dig det var ju bara var på skoj. Det gör att du kan känna dig dum och tråkig som inte tyckte att skämtet var roligt. Objektifiering Att du bedöms utifrån hur du ser ut, din kropp och klädsel, och inte som människa med tankar och känslor. EX: Du blir utsedd till skolans babe, veckans lammkött eller fulast på skolan. Det gör att ditt utseende blir det viktigaste och det du tänker och gör blir mindre betydelsefullt. Undanhållande av information Att inte få all information, utan att andra håller den för sig själv med flit. EX: Du ska ha ett grupparbete med några i klassen och de ”glömmer” att ge dig information så att du inte kan vara med och bestämma. Det gör att du då kan känna dig utanför och bortvald. Dubbelbestraffning Att utsättas för anklagelser oavsett hur du gör. EX: Du bryr dig inte om att sminka dig och då får höra att du är ful eller konstig och om du lägger ned mycket tid på att sminka dig kan du få höra att du är en bimbo eller utseendefixerad. Det gör att du kan känna att du måste ändra på dig för att försöka passa in. Påförande av skuld och skam Att någon ger dig skuld- och skamkänslor genom att förlöjliga och dubbelbestraffa dig. EX: Du blir beskylld i skolan för att ”smöra” när du visar intresse och gör dina skoluppgifter. Det gör att du kan känna att det du åstadkommit inte är viktigt eller bra. 14 Motstånd Repression/bestraffning Att du blir utsatt för hot, våld, trakasserier eller förbud. EX: Du får obehagliga blickar när du går längs skolkorridoren eller blir tafsad på. Det gör att du kan känna dig otrygg och du begränsar ditt sätt att vara för att undvika att hamna i en liknande situation igen. TIPS • Se och granska det som händer runtomkring dig. Ifrågasätt när en person gör något mot dig som inte känns bra. • Det du tycker, tänker och gör är viktigt. Ta plats! Motstånd 15 Skillnad om det sker utanför skolan Utsatt på nätet Sexuella trakasserier kan bara ske på skolor och arbetsplatser. Blir du utsatt för liknande saker utanför din skola kommer det istället att kallas för sexuellt ofredande. Skillnaden mellan dessa två är att de regleras av olika lagar. Det innebär att skolan har ansvar att se till att sexuella trakasserier inte förekommer på skolan och om det gör det se till att de slutar. Sexuellt ofredande på exempelvis bussen, krogen, träningscentret eller hemma hos någon är ett brott som kan polisanmälas. Samma lagar som gäller utanför nätet gäller på nätet. Att bli utsatt på nätet kan ibland få andra konsekvenser. Genom nätet kan till exempel ett rykte, en bild eller en kommentar spridas och nå ut till många fler än vad det annars skulle göra. En bild som lagts upp på en sida kan laddas ned av vem som helst och kan på så sätt fortsätta spridas även om du senare själv valt att ta bort bilden. Det finns undantag och det är kränkningar som sker utanför skoltid men som har kopplingar till skolans verksamhet. Om du exempelvis blir utsatt på nätet på din fritid och det får dig att känna dig otrygg i skolan, kan det räknas som sexuella trakasserier. Det är inte ovanligt att sexuella trakasserier övergår till andra övergrepp och då kan det bli ett brott som ska polisanmälas. Ett exempel är om en tjej blir tafsad på utanpå sina byxor och sen går personen innanför kläderna och rör hennes fitta. Då kan det räknas som ett sexuellt övergrepp och ska polisanmälas. Det är då extra viktigt att ge henne stöd. ”Grattis, vad fin du är hjärtat!” Lammköttsida på FB Tjejer som vi träffat berättar om bloggar och Facebooksidor, såsom ”Veckans liggunderlag”, ”Lammkött” och ”Snyggast”. Facebooksidorna är ofta kopplade till en skola och elever får nominera och skicka in en bild på någon eller sig själv. Andra kan sen gå in, gilla bilden och skriva en kommentar. Att nomineras på en av de här sidorna ger ofta status och anses vara något som hon ska känna sig glad eller stolt över. Det finns dem som tycker att det är positivt att nomineras och få kommentarer men många känner sig också kränkta och utelämnade. ”ett latina lamm som älskar killar som kan slänga runt henne till vilken position som helst.. hon har inget emot att bindas heller så ni vet.. men hon föredrar handbojor med rosa ludd” Lammköttsida på FB ”Om en kompis berättar om att den blivit utsatt så är det viktigt att man tror på den. Det finns exempel som man hört om där en tjej berättat om att hon blivit våldtagen så tror ingen på henne. Det är viktigt att backa upp personen som berättar om det” Tjej 16 år. 16 Motstånd Motstånd 17 Det kan till en början kännas kul och smickrande att bli nominerad. Det ger bekräftelse och kan förstärka självförtroendet samtidigt kan det kännas förödmjukande då det är ens utseende som avgör om man blir omtyckt. Det kan också komma kommentarer som gör att man känner sig dålig och ful. Det är svårt att kontrollera vad som skrivs men oavsett om du lagt upp bilden frivilligt från början bär inte du ansvar för det som händer därefter. Om någon missbrukar din bild eller skriver taskiga saker om dig så är det den som skriver det som bär ansvaret! TIPS • Fundera på om de peppande kommentarerna väger upp de som är mindre bra? • Känner du dig kränkt? Anmäl det till Facebook, bloggportalen eller där det är skrivet så det tas bort. • Är det en elev/elever på skolan som är inblandade så säg till skolan. De ska ta sitt ansvar! 18 Motstånd Bara lite skitsnack ”Man skulle kanske inte vilja ligga med en kille som legat med hela skolan, men han blir i alla fall inte kallad för luder” Tjej 18 år. Tjejer kan få ett rykte om att de är horor, slampor eller luder. Om en kille lever ut sin sexualitet på samma sätt blir han istället kallad för player, casanova eller hingst. Tjejers och killars sexualitet värderas olika helt enkelt trots att det egentligen inte finns någon skillnad. Vi tjejer ska säga nej och bara ligga med dem som vi är kära i och killar förväntas vara kåta, ta för sig och ligga med alla. Tjejerna som vi träffat på skolor berättar att ryktesspridning är vanligt. Horrykten är vanligast men de kan också handla om att någon legat med väldigt få eller att någon är gravid. Många tjejer upplever att ryktesspridning är något som tjejer är lika delaktiga i som killar. ”Jag önskar att det skulle sluta snackas så mycket skit, det ska inte spela någon roll om en tjej ligger runt eller inte ” Tjej 16 år. ILLUSTRATION: IDA ENGBLOM Motstånd 19 Att bli utsatt av en lärare ”En lärare kom för att ge mig hjälp och han tittar mer på min urringning än på uppgiften som jag behövde hjälp med” Tjej 16 år Sexuella trakasserier kan ske såväl mellan elev och elev och mellan lärare och elev. Ibland kan det kännas extra svårt just när det är en lärare. Det kan upplevas som att läraren har mer makt och har ett övertag medan du som elev inte har något att säga till om. Även om det känns så ska du veta att du har rätt till din kropp och din upplevelse är viktig. Hur skulle du kunna säga ifrån? Kan du säga till läraren ”Nu tittar du på mina bröst, jag gillar inte det så sluta upp med det!” Anledningen till varför man snackar skit kan vara att man vill känna samhörighet med de man pratar med, vill få sig själv att framstå som bättre eller att man vill sätta dit någon. Gränsen mellan att dela med sig av fakta utan avsikt att vara taskig och skitsnack kan ibland vara hårfin. Det kan från början verka harmlöst, du skvallrar bara lite men det kan lätt få mycket större spridning än det var tänkt från början. Vi har tagit del av berättelser från tjejer som beskrivit hur kompisar bytt skola, flyttat och skadat sig själva för att försöka komma undan ryktena. Vid ryktesspridning är det vanligt att människor börjar prata om falska och sanna rykten. Typ att hon fick ett horrykte om sig fast hon bara haft sex med en person eller att hon är ju faktiskt en ”riktig” hora. Det spelar ingen roll om en tjej haft sex med tusentals eller ingen, hon ska ändå inte bli kallad för hora. TIPS • Hör du ett rykte? Sprid inte vidare, om ingen lyssnar så får de ingen röst heller. • Ifrågasätt dom som sprider ryktet. • Prata med tjejen som ryktet handlar om och visa henne ditt stöd. 20 Motstånd Ta stöd av kompisar eller någon annan som du litar på och möt läraren tillsammans och prata med rektorn. Rektorn och skolans ledning ska se till att trakasserierna slutar. Om skolan inte agerat som de ska och sett till att det slutar kan du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Då kan skolan behöva betala ett skadestånd. Detsamma gäller när det är trakasserier mellan elever. TIPS • Konfrontera läraren och förklara vad den gjort mot dig och hur du upplevt det! • Vänd dig till rektorn. • Anmäl till Diskrimineringsombudsmannen (www.do.se). Motstånd 21 Lägg ansvaret där det hör hemma De flesta kränkningar sker utanför lektionstid. Det händer i skolkorridoren, uppehållsrummet, skoltoaletten, matsalen, på väg till eller från skolan. Här är närvaron av lärare liten. Tjejer som vi pratat med berättar att de drar sig för att berätta för lärare om det som händer i skolan. Skolan ska varje år ta fram en likabehandlingsplan där det framgår hur de arbetar med sexuella trakasserier och de andra diskrimineringsgrunderna. Både elever och lärare ska vara inblandade i likabehandlingsplanen. För att skolan ska veta vilka åtgärder som behövs på skolan kan man behöva ta reda på hur elever och lärare mår på skolan. Det kan skolan göra genom enkäter, intervjuer eller en kartläggning av något slag. ”Oftast vill man försvinna genom jorden om något hänt. Då skulle det vara jobbigt om någon annan skulle lyfta upp det som hänt med en lärare” Tjej 18 år ”Det får inte bli för mycket uppmärksamhet om det har varit en liten grej liksom. Det får inte blir värsta grejen om nån kallar en för nått så ingriper alla men om det är nått lite större så kan man göra det.” Tjej 18 år. Att dra sig för att berätta för en lärare kan bero på att det som hänt känns jobbigt, pinsamt och svårt och att du inte vill ge det som hänt ännu mer uppmärksamhet än det redan fått. Istället vill du glömma och gå vidare. Det kan kännas skönt att känna själv få bestämma hur något ska uppmärksammas men väldigt mycket ansvar läggs då på varje enskild tjej om det är något som ska uppmärksammas eller inte. Ett ansvar som inte är ditt. Genom att berätta för lärare får skolan ansvaret. Skolan ska se till att sexuella trakasserier inte förekommer på din skola. De ska arbeta främjande och förebyggande, det vill säga se till att det är en skolmiljö där alla trivs och har lika förutsättningar och om det sker kränkningar ska skolan agera och se till att det slutar. Mer om det står det i 14 kapitlet skollagen och i diskrimineringslagen. 22 Motstånd TIPS • Läs på om diskrimineringsgrunderna på www.do.se • Be att få granska skolans likabehandlingsplan. • Vad finns det för svagheter i planen? • Hur skulle den kunna göras bättre? Motstånd 23 Du är värd att försvara! Att stå upp och försvara sig själv har du rätt till. Det kan vara svårt, kanske är det ovant eller så vet du inte vad du ska säga eller göra? Har du en gång sagt ifrån så kommer det kännas lättare att göra det i framtiden. Att säga ifrån är skönt men du ska inte heller känna att du måste ta strid i alla lägen. Du är inte dålig om du låter något gå förbi, du kan välja dina strider. Det är lätt att du, i en situation där du vill säga ifrån, tänker att det är viktigt att det är en bra eller vass kommentar som ska sätta personen på plats. Det är ju grymt om du kommer på något men det viktiga är inte vad du säger. Använd din röst! Det finns situationer där du kan känna att du inte agerade tillräckligt snabbt. Du kan ha blivit förvånad eller för ledsen för att hinna agera precis då det hände. Det kan kännas som att stunden försvann och att det är försent att göra något. Kom ihåg att det aldrig är för sent. Du kan och har rätt att ta upp det senare och visa ditt motstånd. 24 Motstånd Motstånd 25 Om att ingripa ”Det går ofta att se på sin kompis om den tycker att det är något som är fel eller inte. Jag ser det på kroppsspråket eller om jag söker ögonkontakt så kan jag se om personen vill att jag ska ingripa. Det kan vara svårare om det är någon man inte känner men det behöver inte vara det.” Tjej 18 år Om du hör ett rykte, ett taskigt skämt eller ser någon bli utsatt för en tafsning så ingrip. Det finns olika sätt att göra det på. Du kan gå in och avbryta på plats, hämta några kompisar som kan hjälpa till eller vända sig till en lärare eller vuxen som ser till att det slutar. Andra saker som du kan göra är att efteråt gå fram och fråga om hur tjejen mår och tillsammans med henne bestämma om ni ska ta det vidare till skolledningen. Det kan variera hur du skulle agera och är säkert beroende på situationen. Tjejer vi mött har ofta tyckt olika men gemensamt för alla är ändå en önskan om att man ska ingripa på något sätt. FUNDERA PÅ: • Hur skulle du vilja att någon agerade om du var utsatt? • Hur skulle du agera om du såg någon bli utsatt? 26 Motstånd Motstånd 27 Prata med någon ”Det finns andra vuxna runtomkring en som kan vara bra att bolla med om det som händer. Jag brukar prata med mina föräldrar.” Tjej 18 år. Att prata med någon om det som hänt är bra för att förstå vad du varit med om och få stöd. Det kan vara en kompis eller en vuxen i din närhet. Att prata med en förälder kan för vissa vara självklart men för många är det inte tänkbart. Det kan handla om att du inte har några föräldrar, att du känner att de inte skulle förstå dig eller kan ge dig det stöd som du behöver. Många tjejer som vi träffar blir också utsatta för kränkningar av sina föräldrar. Det viktiga är inte vem det är utan att det är en person som du litar på. Kanske kuratorn, tränaren, en kompis, en kompis förälder, tjejjouren eller någon annan som du har förtroende för. Fler känner som du Du kan också välja att organisera dig tillsammans med andra tjejer. Om du upplever att din skolmiljö är tuff, jobbig eller att alla inte behandlas på ett bra sätt så finns det förmodligen fler än du som känner så. Du kan tillsammans med andra få stöd och kraft. Vi tjejer är oftare utsatta för sexuella trakasserier men vi är inte en passiv grupp. Ta reda på om det finns fler på din skola som vill vara med och starta ett nätverk där ni bevakar era rättigheter och driver era krav på en likvärdig skola för alla oavsett kön. Kontakta en tjejjour för att få tips, idéer och uppbackning i hur ni kan arbeta. Tjejjoursrörelsen är ett sådant nätverk, vi är tjejer som tillsammans är kraftfulla och arbetar för jämställdhet. Ett annat exempel är Dotterbolaget, som ritat alla illustrationer i det här häftet - ett feministiskt serietecknarnätverk för tjejer och transpersoner, för skapa en fristad där serieskapande icke-cis-män automatiskt får ta plats i en annars mansdominerad bransch. Många fler exempel finns och många fler behövs för att det ska bli mer jämställt! 28 Motstånd Motstånd 29 Hänvisningar och tips för att läsa vidare Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan Dahlén, S, RFSU, 2010, http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/ Metod-Handledning/Sexuella-trakasserier-2010. pdf?epslanguage=sv Bryt! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Forum för levande historia och RFSL Ungdom, 2011, http://www.rfslungdom.se/sites/default/files/ bryt_upplaga3.pdf Diskrimineringsombudsmannen(DO) www.do.se Fula gubbar, nätflirtar och camsex – om vad tjejer möter på nätet och hur vi möter dem http://www.tjejjouren.se/sites/default/files/ page/0/2012/03/fulagubbarnatflirtarochcamsex_pdf_16444.pdf Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott Grände, J, Odén, N, Brå, 2007 http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180008254/ 2007_var_gar_gransen.pdf Stockholms Tjejjour www.stockholmstjejjour.nu Serienätverket Dotterbolagets blogg blog.dotterbolaget.com/#home 30 Motstånd Motstånd 31 32 Motstånd