1. No category

NR 2 • 2011
ASS Emellan
Svenska Ångestsyndromsällskapets tidning
TEMA: VÄNTA BARN
Mediciner och graviditet
Individuell behandling i fokus
Med hypnos försvann rädslan
~ Förbundsråd i Göteborg
~ (H)järnkoll på stan
~ Så här försöker regeringen tysta kritikerna
~ ”Jag kan flyga, jag är inte rädd. Yippee!”
ÅSS Emellan, nummer 2, 2011
ÅSS Emellan är officiellt organ för ÅSS Svenska Ångestsyndromsällskapet. Tidningen
utkommer c:a 4 gånger/år, och innehåller
material med anknytning till ångest, fobier och
depression. Svenska Ångestsyndromsällskapet
är en religiöst och politiskt neutral förening, och
tar inte ställning vare sig för eller emot någon
specifik psykoterapeutisk behandlingsform.
Du som är ångestdrabbad eller anhörig är
välkommen att ringa till våra kontaktpersoner
och lokalföreningar för råd och stöd.
Kom ihåg – du är inte ensam!
i Göteborg. Där presenterades bland
annat lokalföreningarna i korthet.
Föreningsnytt hoppas jag kan bli ett
stående inslag i ÅSS Emellan i fortsättningen. Först ut under denna rubrik
är Sörmlandsföreningen som fotat
deltagarna på sin påsklunch.
Gertiei Gladnikoff beskriver i en artikel
hur regeringen försöker tysta kritiker av
de mycket kritiserade utförsäkringarna.
UTGIVARE
Svenska Ångestsyndromsällskapet
ISSN 1651-257X
Kampanjen Hjärnkoll har 3 maj haft
manifestationer på flera håll i landet.
ÅSS Emellan var på plats i Göteborg.
ANSVARIG UTGIVARE
Sune Edwardson, Kristinehamn,
sune.angest.edwardson@gmail.com
REDAKTÖR
Mona Ringebrand,
monaringebrand@gmail.com
GRAFISKPRODUKTION
Layout: Cyrus Swire, Bromma, Stockholm
cyrusswire@gmail.com / www.cyrusswire.com
PRENUMERATION
Vill du få hem tidningen i brevlådan?
Bli då medlem i någon av Svenska Ångest­
syndromsällskapets lokalföreningar (se sista
sidan för ett komplett register över våra lokalföreningar). Medlemsavgifter för vuxna kostar i
skrivande stund mellan 200-270 kronor per år.
Ungdomsmedlemmar upp till 26 år betalar en
medlemsavgift på 100 kronor. Observera att
sjukvård samt behandlare kan prenumera på
tidningen till reducerat pris.
REDAKTIONELLT
För insänt, ej beställt material förbehåller sig
redaktionen editering i text samt bildmaterial.
Bifoga alltid telefonnummer när du skriver till oss.
REDAKTIONENS ADRESS
Mona Ringebrand, monaringebrand@gmail.com
c/o Ångestsyndromsällskapet, Järntorget 7,
413 04 Göteborg
FÖRBUNDETS ADRESS
Svenska Ångestsyndromsällskapet
Mellangatan 1, 413 01 GÖTEBORG
Tel: 031-138120
E-post: rikskansli@angest.se
Internet: www.angests.se
PG: 63 72 612- 9
Medlemmar i GAMIAN Europe.
TRYCK
Kista Snabbtryck AB
www.kistasnabbtryck.se
ILLUSTRATIONER
Cyrus Swire
OMSLAGSBILD
© Anatoli Styf, Tallinn, Harju, Estonia.
www.sxc.hu, Image ID: 605544_60397447
2
Hej alla goa medlemmar!
När ni läser detta kanske sommaren
redan hunnit fram. Här i Göteborg har
den varit på god väg, men tycks nu, i
mitten av maj, ha kommit av sig lite.
Men regn och lite kyligare väder hör ju
också den svenska sommaren till.
Själv tycker jag om den växlande
väderleken. Enbart strålande sol kan
kännas kravfyllt om humöret så att säga
inte är i samklang med vädret, inte är
lika strålande. Då kan det till och med
kännas vilsamt med lite moln och regn.
Att vänta barn är en tid som förhoppningsvis för de flesta främst präglas
av glädje och förväntan. En tid då den
blivande mamman och pappan ser
fram emot en efterlängtad liten ny
familjemedlem. Av flera skäl kan det
också vara en tid fylld av oro och ångest.
När det gäller oro som hänger samman
med medicinering med antidepressiv
medicin har psykiatrisk expertis i detta
nummer kunnat besvara en del frågor.
I en artikel berättar en mödrahälsovårdsöverläkare om hur man tar hand
om blivande mammor som till exempel
lider av psykisk ohälsa. En mamma
berättar i en annan artikel hur hon
hanterade sin förlossningsrädsla.
Ett hoppfullt bidrag till alla flygrädda
kommer från Margareta Bredberg i
Karlstad. En härlig beskrivning av hur
det är möjligt att övervinna även en
stark rädsla!
När vi hörs igen är det förmodligen
början på hösten. Dessförinnan hoppas
jag att ni fått njuta av en skön sommar
och ledighet.
För mig innebär semestern att min
arbetstid förkortas väsentligt, men
eftersom tidningen ska ut som vanligt
hoppas jag därför lite extra på er hjälp
med att fylla höstnumret med intressant
material. Kanske har ni tidigare tänkt
skicka in något ni skrivit, till exempel en
berättelse om något ni varit med om, en
fantasi, ett artikeltips eller kanske några
fina bilder. Tveka i så fall inte att höra av
er och då helst före sista augusti.
Ha det gott tills vi hörs igen!
Mona
Sista helgen i mars höll Svenska
Ångestsyndromsällskapet förbundsråd
ÅSS Emellan nummer 2
Förbundsordförande har ordet
Hej igen mina vänner!
Nu har vi lagt förbundsrådet bakom
oss och fortsätter vårt arbete för att
försöka göra skillnad, för alla som
är drabbade av ångestrelaterade
problem.
Förbundsrådet är ett ypperligt forum
för våra lokalföreningar, att genom
sina valda ombud föra fram tankar,
visioner och mål. Jämförelser med hur
andra föreningar har löst uppkomna
problem visar hur många kreativa
medlemmar det finns ute i vårt land.
Det är också en jättebra möjlighet för
riksförbundet och anställda att berätta
lite om vad vi har arbetat med under
det gångna året, och om det fortsatta
arbete som är beskrivet i verksamhetsplanen. Vi i styrelsen kommer
att gå genom de anteckningar som
blev resultatet av våra gemensamma
grupparbeten, som vi skall utvärdera
och arbeta vidare med.
Jag tyckte det var fantastiskt hur
mycket kreativa tankar som rullade
upp - och att det var så många deltagare som framförde vad de tyckte var
viktigt för vårt fortsatta arbete.
Och som jag försökte säga då – det är
viktigt att vi arbetar tillsammans när
det kommer upp goda idéer. Det är
alltför lätt att stanna upp och låta riks
jobba vidare på uppkomna bra idéer.
Det är bra på ett sätt men att jobba
vidare tillsammans med den/de som
kommer med förslaget, torde vara
ännu bättre. Det gäller bara att hitta
rätt form.
Jag vill också berätta att Nationella
Hjälplinjen som vi varit med om att
starta -och där jag under senaste året
haft en plats i styrelsen -har utvecklas
till något mycket väl fungerande.
Tyvärr har det varit styrt av anslag från
socialstyrelsen, och summan har varit
den samma under många år, samtidigt
som kraven har ökat på telefontider
ÅSS Emellan nummer 2
och så vidare. Därför har vi äskat på
ett högre anslag, medan regeringen
bestämt sig för att ta in verksamheten
i samhällets verksamhet. Kan tyckas
lite surt! Men riksförbunden har sett
behovet och varit med om att skapa
verksamheten, och staten tycker att
det är en bra fungerande verksamhet
som har saknats i samhället. Nu ska
den läggas över på ett företag som
heter Inera, uppbyggt kring journumret 1177.
Under förbundsrådet beskrev Margareta Bredberg från Karlstad ÅSS på ett
fantastiskt och lärande sätt hur hon
övervunnit sin rädsla för att flyga.
Så go vänner: våga prova att anta
utmaningar, för att låta viljan vara
starkare än rädslan. Vi som var med
och hörde berättelsen kunde inte
undgå att se den lycka som strålade
kring vår vän! Vi alla kan - även om vi
känner tveksamhet innan vi tar det
första steget.
Hoppas ni får en härlig sommar! Och
att ni kan förstå att ni alla är värdefulla
människor.
Med vänlig hälsning,
Sune Edwardson.
Twitter och Facebook källor till
sjukvårdsinformation
Det är det amerikanska undersökningsföretaget National Resarch
Corporation som frågat nästan 23 000
personer om deras användande av
sociala medier som en källa till vårdinformation. Enligt företaget svarade
var femte tillfrågad ja på frågan om
de använder sociala medier som en
källa till information om sjukdomar
och sjukvård. Överlägset mest
populärt var Facebook, 94 procent av
de som svarat ja hade använt det nätverket. 32 procent från samma grupp
uppgav att de använt sig av videosajten
Youtube och 18 procent sade sig ha
använt mikrobloggtjänsten Twitter
för att skaffa sig vårdinformation.
En av fyra svarade också att påverkan
från de sociala nätverken troligen
kommer att påverka deras framtida
beslut i vårdrelaterade frågor.
Källa: www.dagensmedicin.se 110308
Fler sjuka efter rehabsatsning
Regeringens jättesatsning på rehabilitering verkar ha lett till att många i
stället blev mer sjuka.
När regeringen beslutade om nya,
hårdare regler för sjukskrivning år
2009 beslutades samtidigt om en
satsning på en halv miljard kronor på
den så kallade rehabiliteringsgarantin.
Genom att landstingen fick extra
pengar skulle de kunna satsa mer på
rehabiliteringsverksamhet och målet
var att få tillbaka fler människor till
arbetslivet från sjukskrivningar.
Men en utvärdering av projektets
första nio månader, som SVT:s nyhetsprogram Aktuellt tagit del av, visar nu
att pengarna inte haft någon positiv
effekt, snarare tvärtom.
Enligt programmet har deltagare i
sju av tolv landsting som var med i
projektet i stället blivit sjukare än de
som inte deltagit.
Dessutom har pengarna som landstingen fått inte nått ända fram till
verksamheterna.
Källa: www.dagensmedicin.se 110405
3
Tema: Vänta barn
Antidepressiva vid graviditet
och förlossning
Att vänta barn är för många en tid som normalt präglas av både
glädje och oro. För den som lider av ångest och/eller depression
och behandlas med antidepressiva finns kanske även oro för
om eller på vilket sätt medicineringen kan påverka barnet.
Kan man skaffa barn om man lider av
depression och ångest och kan man
behandlas med medicin mot ångest
och depression under graviditeten?
Jag lät frågorna gå vidare till Christer
Allgulander, som även konsulterat
Margaretha Bågedahl Strindlund, båda
docenter i psykiatri vid Karolinska
Institutet i Stockholm.
– Den som har en behandlingskrävande
depression eller ett ångestsyndrom
och behandlas med antidepressiva bör
tala igenom situationen noggrant med
en läkare, som kan göra en risk-nytta
analys och väga fördelar och nackdelar med en medicinsk behandling.
Kanske kan andra lösningar diskuteras
som kan ge den blivande modern ett
gott stöd, som till exempel kognitiv
terapi, säger Christer Allgulander.
En grundregel vid medicinering med
antidepressiva för blivande mödrar är
att använda så gamla och utprövade
läkemedel som möjligt, det vill säga
läkemedel som tagits av så många
gravida kvinnor som möjligt. Bland de
4
– Medicinering med antidepressiva
bör bibehållas med oförminskad dos
genom graviditeten. Eftersom levern
bryter ner läkemedel snabbare mot
slutet av graviditeten kan det bli aktuellt att höja dosen då för att undvika
postpartum depression, ofta kallad
förlossningsdepression.
Lugnande medicin, som oxazepam
(Sobril), diazepam (Stesolid), alprazolam
(Xanor) och lorazepam (Temesta) kan
användas för tillfällig oro under
– Det finns ingen anledning att avråda en kvinna som använder
antidepressiva från att skaffa barn säger Christer Allgulander och
Margaretha Bågedahl Strindlund.
moderna SSRI-preparaten är fluoxetin
och sertralin (salufört under namnet
Zoloft) de mest använda.
Vissa läkemedel för ångestsyndrom
och förstämningssyndrom bör inte
användas under graviditet eftersom
man inte kan utesluta risken för missbildningar hos fostret, säger Christer
Allgulander.
Foto: www.sxc.hu
Obehandlad depression och
ångest -större risk
Generellt kan man ändå säga att
obehandlad depression, som är ett allvarligt och potentiellt dödligt tillstånd,
i sig utgör en större risk för moder och
barn än riskerna med läkemedelsbehandling, säger Christer Allgulander.
– En obehandlad depression eller
ångestsyndrom leder till allmän stress
för den blivande mamman och ger
även ett ökat stresspåslag hos fostret.
Det kan leda till för tidig födsel, att
barnet är underviktigt, och ibland även
mer komplicerade förlossningar.
– De som inte bör användas är klomipramin (Anafranil), valproat (Absenor,
Ergenyl, Orifil) samt paroxetin (Seroxat). Vidare bör pregabalin (Lyrica)
undvikas eftersom preparatet är
tämligen nytt.
graviditeten. Det finns idag inga data
för att dessa medel kan vara skadliga
vid graviditet men bör de ändå användas restriktivt.
Risken för påverkan för barnet
under uppväxten
Christer Allgulander hänvisar till flera
stora studier som gjorts för att hitta
ett eventuellt samband mellan SSRIläkemedel och påverkan på barnet
i de fall modern medicinerat under
graviditeten. Forskarnas slutsatser
hittills är att man inte helt kan avskriva
riskerna med medicinering beträffande barnets hjärnutveckling, men
tillgängliga studier tyder på att risken
för att barnets utveckling påverkas
är försumbar. Uppföljande studier
av barns utveckling under de första
4-6 levnadsåren har inte kunnat visa
ÅSS Emellan nummer 2
Foto: www.sxc.hu
Tema: Vänta barn
på något negativt samband med
att mödrarna använt antidepressiva
läkemedel under graviditeten.
– Om modern däremot har en obehandlad depression påverkas hennes
relation till det nyfödda barnet vilket
kan medföra vissa problem, enligt en
avhandling av Margaretha Bågedahl
Strindlund, säger Christer Allgulander.
Utsöndringen av läkemedel i bröstmjölk hos ammande mödrar som
behandlas med antidepressiva har
också studerats. Halten läkemedel
i bröstmjölk är betydligt lägre än i
moderkakan och anses vara försumbar.
Det finns ingen anledning att avråda
en kvinna som använder antidepressiva från att skaffa barn säger Christer
Allgulander och Margaretha Bågedahl
Strindlund.
– När det gäller blivande mammor
som medicinerar med antidepressiva
rekommenderar vi att personal på
mödravårdscentralen tar hjälp av så
kvalificerad psykiatrisk konsult som
möjligt för att göra bedömningar
angående risk - nytta med läkemedlen.
Förändringar i hjärnan hos
kroniskt trötta
Australiska forskare har funnit tecken
på hjärnförändringar hos patienter
med kroniskt trötthetssyndrom.
De anser att det ger stöd för att
sjukdomen har biologiska orsaker.
Forskarna använde MR-kamera för att
undersöka hjärnan hos 25 patienter
med kroniskt trötthetssyndrom och
lika många friska kontrollpersoner.
Försökspersonerna bedömdes även
för de vanligaste symtomen vid kronisk trötthet, utifrån flera olika skalor.
Resultaten visar att patienterna med
syndromet hade en mindre volym av
vit substans i mellanhjärnan än dem i
kontrollgruppen. Skillnaden var större
ju längre tid patienten haft symtom på
kronisk trötthet.MR-undersökningen
tyder även på att regleringen av
blodflödet i hjärnan var störd hos de
kroniskt trötta. Kroniskt trötthetssyndrom, myalgisk encefalomyelit,
är en kontroversiell diagnos. Bland
patientföreträdare och läkare finns det
olika åsikter om orsaken till sjukdomen
är biologisk eller psykologisk.
Källa: www.dagensmedicin.se 110513
Unik patrull ska hindra självmord
I juni startar ett projekt där Stockholms
läns landsting och polisen bildar en
gemensam självmordspatrull, skriver
Svenska Dagbladet. Patrullen med två
poliser och en akutssjuksköterska ska
rycka ut i en civil polisbil efter akuta
larm om självmord. Under ett genomsnittligt dygn tar Stockholmspolisen
emot åtta larm om självmord. Patrullen
ska främst rycka ut efter samtal som
är svårbedömda. En akutsjuksköterska
från St Görans sjukhus ska stå för den
psykiatriska kompetensen på fältet.
– På plats gör sköterskan en första bedömning för att hjälpa personen att få
vård på rätt nivå, säger Maia Alvariza,
sektionschef och överläkare på akuten
till SvD. Tanken är även att etablera en
långsiktig kontakt med vården.
Försöket med den Sverigeunika patrullen ska pågå under sommaren, men
kan förlängas om projektet blir lyckat.
Källa: www.dagensmedicin.se 110525
Bedömning av sjukskrivning ett
stort problem för läkaren
Svårigheten att bedöma patientens
arbetsförmåga och att hantera lägen
där patienten har en annan åsikt än
läkaren upplevs som mycket problematiska situationer vid sjukskrivning,
visar en ny doktorsavhandling.
Avhandlingens fyra delar består av två
studier som baseras på skriftliga beskrivningar av besvärliga fall, en studie
som redovisar diskussioner kring en
del av dessa fall, och en enkät.
De två studierna är läkares egenupplevda fall. Majoriteten av dessa fall gäller patienter som varit sjukskrivna mer
än ett år, oftast kvinnliga undersköterskor eller vårdbiträden sjukskrivna för
psykiska besvär. Enkäten skickades ut
till Sveriges samtliga allmänläkare, ca
5 600. Den besvarades av över
2 500 specialister i allmänmedicin och
berör frekvensen och svårigheterna
kring sjukskrivning. Här framkommer
att många upplever det som mycket
problematiskt att bedöma patientens
arbetsförmåga.
Källa: www.lakartidningen.se 110429
Motion på recept ökande trend
Motion på recept är en sjukbehandling
som tagit fart. Förra året fick 7 000
stockholmare promenader, styrketräning eller cykelturer ordinerade av
läkare, mot 3 700 två år tidigare, skriver
Metro. Motion skrivs ut mot till exempel led- och muskelproblem, övervikt,
högt blodtryck och depression.
– Ofta kan fysisk aktivitet ge lika bra
eller till och med bättre effekt än läkemedel, säger Henrik Almkvist, chefläkare vid Vårdguiden, till tidningen.
Källa: www.svd.se 110412/Stockholm TT
Mona Ringebrand
ÅSS Emellan nummer 2
5
Tema: Vänta barn
Individuell behandling i fokus
Mödravården i södra Bohuslän arbetar efter ett medicinskt
basprogram. Som komplement finns även ett psykologiskt
basprogram med syfte att fånga upp tidiga signaler på psykisk
ohälsa - allt för att hjälpa och förbereda en blivande mamma på
förlossning och föräldraskap.
Joy Ellis är mödrahälsovårdsöverläkare
för de 10 mödravårdscentralerna i
södra Bohuslän med cirka 3 000
förlossningar per år. Hon har ingen
statistik över hur många blivande
mammor som lider av någon form av
psykisk ohälsa, men tycker att det är
ganska vanligt att det förhåller sig så.
– Eftersom vår rutin är att den blivande
mamman kommer på ett första besök
till mödravården redan inom en vecka
efter ett positivt graviditetstest finns
det tidigt möjlighet att fånga upp
eventuella problem. Vid första besöket
hos barnmorskan får alla kvinnor frågor
om sin fysiska och psykiska hälsa.
Medicinering – från fall till fall
Frågor om medicinering under graviditeten är ofta något som de blivande
mammorna funderat mycket över,
berättar Joy Ellis. En del tar beslutet att
sluta med medicinering, särskilt om de
Joy Ellis
fått den under en tid då omständigheterna varit annorlunda, och sedan
mest bara slentrianmässigt fortsatt att
ta den. En del väljer också att sluta om
de sedan tidigare har erfarenhet av att
de kan få bra hjälp av annan behandling, till exempel terapi i någon form.
–Om den blivande mamman medicinerar med antidepressiva där det
finns mycket kunskap om användning
under graviditet som citalopram,
sertralin eller fluoxetin i vanlig dos,
behöver man i alla fall inte göra någon
ändring i medicineringen innan första
läkarkontakten. Lider kvinnan av ett
svårt ångesttillstånd brukar min
rekommendation vara att fortsätta
med medicineringen med dessa
preparat under hela graviditeten och
även efter förlossningen. Risk och
nytta, fördelar och nackdelar med
andra läkemedel, till exempel andra
antidepressiva eller ångestdämpande än de redan
nämnda, avgörs
individuellt från fall
till fall av mödrahälsovårdsläkaren, om
möjligt i samråd
med en psykiater.
Individuellt
anpassat stöd
Risken för att missa
att en blivande
mamma mår psykiskt dåligt och
behöver hjälp, tror
Joy Ellis är mycket
liten.
6
– Mellan vecka 12 och 25 i graviditeten finns inga planerade besök hos
barnmorskan, men eftersom vi är så
tillgängliga som vi faktiskt är tror jag
att en blivande mamma som börjar må
psykiskt dåligt under den tiden vet att
hon kan vända sig till mödravården.
Redan vid första kontakten säger vi till
de blivande mammorna att det bara är
att ta kontakt med oss direkt om det
är något man vill prata om eller något
som inte känns bra. Ett stöd för den
som inte mår så bra psykiskt kan till
exempel vara att hålla tätare kontakt
med oss eller få remiss till samtal hos
en psykolog. Och om en kvinna redan
vid inskrivningen berättat att hon lider
av psykisk ohälsa, kommer hon inte
att gå enligt basprogrammet utan då
lägger vi upp en individuell vårdplan
som passar just hennes behov.
En reflektion Joy Ellis gör är att många
blivande mammor tänkt på och
fokuserat mycket på medicinering och
förlossning men att de kanske tänkt
mindre på själva föräldraskapet
– Det är en stor utmaning att till
exempel lida av ångest men det är
också en stor utmaning att bli förälder.
En förlossning går snabbt, men föräldraskapet varar hela livet. En blivande
mamma med till exempel stark ångest
kan behöva mycket stöd av sin partner
både under graviditeten och efter
förlossningen. Här kan vi från mödravården på ett tidigt stadium bidra med
vår kunskap om att det efter förlossningen tillkommer annat som frestar
på och som man behöver vara beredd
på som hormonella förändringar och
sömnbrist till exempel.
Mona Ringebrand
ÅSS Emellan nummer 2
Tema: Vänta barn
Med hypnos försvann rädslan
För drygt sex år sedan var den långa väntan slut för
Helena Persson. Hon var gravid och kände sig mycket
lycklig och förväntansfull. Och samtidigt orolig.
Idag är Helena lycklig mamma till en
6-årig dotter. Innan dottern föddes
hade Helena och hennes man försökt
få barn i flera år. Därför var beskedet
om graviditeten mycket efterlängtat
och positivt. Men undan för undan
fördunklades lyckan av Helenas rädsla
för förlossningen.
– Först kände jag bara en stor glädje,
men sedan kom rädslan för att vara
i en sådan utsatt situation som en
förlossning – en situation som man
inte kan fly ifrån. Jag blev rädd för
att inte klara av det och för att få en
panikattack under själva förlossningen,
säger Helena.
Helena, som idag är 42 år, fick sin första
panikattack när hon var tjugo år.
Då visste hon inte vad det var och
visste därför inte heller var hon skulle
söka hjälp. Först flera år senare när hon
läste en artikel om panikångest i en
Helena Persson
veckotidning förstod hon vad det var
som hade hänt.
– Jag kände igen mig i varenda rad i
artikeln. Dittills hade jag trott att jag
var knäpp som mådde så dåligt på
jobbet och sedan blev bra när jag
kom hem. Jag sökte hjälp och fick
avslappningsträning hos en sjukgymnast och samtal hos en sköterska på
öppenmottagningen.
Helena blev bättre men när hennes
farföräldrar dog några år senare återkom panikattackerna. Då hade Helena
precis börjat ett nytt jobb och det var
jobbigt att förklara den frånvaro hon
hade på grund av panikattackerna, tills
hon en dag tog mod till sig och visade
arbetskamraterna lite material hon
skaffat om panikångest som hon
bad arbetskamraterna läsa igenom.
Sedan berättade hon att det var det
hon själv led av.
– Jag fick ett jättefint stöd av mina
arbetskamrater så det var skönt att
kunna vara öppen och berätta.
Men jag blev tvungen att börja medicinera för att må riktigt bra.
I samband med graviditeten många
år senare kom rädslan tillbaka, och
nu handlade den om förlossningen,
men Helena ville ändå inte föda med
kejsarsnitt.
– Jag ville ha en så naturlig förlossning
som möjligt.
”Jag kände mig helt
trygg i situationen.
Det blev faktiskt den
bästa dagen i mitt liv!”
”Det blev den bästa dagen i mitt liv”
I den vevan fick Helena genom en
väninna höra talas om hypnosbehandling- som varit till stor hjälp för väninnan att hantera sin värk och smärta.
Helena hade tidigare provat på hypnos
mot panikångest och en viss fobi och
hon tänkte att det kanske kunde hjälpa
henne även med förlossningsrädslan
och började gå i behandling hos den
psykolog och psykoterapeut som
väninnan rekommenderade.
– Jag gick fem till sju gånger hos
psykologen och däremellan tränade
jag med inspelade band hemma.
Dessförinnan gick jag på vattengympa
med efterföljande avslappningsövningar för gravida och jag läste böcker
om andning och psykoprofylax.
– Hypnosen fungerade fantastiskt bra
för mig. Det finns inget skönare - jag
tyckte att jag blev lycklig en hel vecka
ÅSS Emellan nummer 2
7
Tema: Vänta barn
efter varje behandling. Hypnos är
djupavslappning där man hela tiden
hör vad terapeuten säger och minns
efteråt vad som hänt. Inte alls som
man kan se på tv ibland där människor
gör en massa konstiga saker. I hypnos
gör man inte något man inte vill och
ingen kan heller få dig att göra något
du inte vill.
Under hypnosen berättade terapeuten
att förlossningen skulle börja som ett
lätt obehag som sedan skulle öka,
men aldrig så mycket att Helena skulle
uppleva att hon inte klarade av det
och hon skulle inte heller känna någon
rädsla.
– Undan för undan försvann också
rädslan. Och förlossningen blev också
precis så som terapeuten hade sagt
under hypnosen. Jag blev aldrig rädd.
Jag kände mig helt trygg i situationen.
Det blev faktiskt den bästa dagen i
mitt liv!
Dottern kom också som en överraskning, tio dagar före beräknad
nedkomst och det bidrog också till att
Helena inte hann oroa sig.
– Jag behövde bara lokalbedövning
och lite lustgas under förlossningen.
Det gick ganska snabbt till en början
men sen hängde det upp sig lite och
hon fick slutligen tas med sugklocka,
men det var inte något jag upplevde
som ett misslyckande som barnmorskan var rädd för att jag skulle
göra. Jag var istället bara väldigt glad
och nöjd och tyckte också att jag hade
varit jätteduktig! Och så fick jag ju
världens finaste tjej för besväret!
Mona Ringebrand
8
Antidepressiva läkemedel
skapar nya hjärnceller
Antidepressiva läkemedel aktiverar
en receptor som är ansvarig för att
stamceller utvecklas till nya hjärnceller,
visar ny forskning. Upptäckten kan
hjälpa forskare att utveckla bättre och
mer effektiva läkemedel mot depression, skriver danska Dagens Medicin.
Tidigare studier har visat att tricykliska
antidepressiva och SSRI-preparat
skapar nya hjärnceller, men man har
hittills inte vetat hur detta sker.
I studien undersökte brittiska forskare
effekten av antidepressiva på
hjärnstamceller i laboratoriemiljö.
De fann att läkemedlen reglerar den så
kallade glukokortikoid-receptorn vilket
därmed visar sig vara ett avgörande
protein för utvecklingen av stamceller
till nya hjärnceller.
Forskarna bakom studien menar att
resultaten kan användas som utgångspunkt för att säkra en bättre utveckling av antidepressiva läkemedel.
Källa: www.dagensmedicin.se 110429
Fler sjukintyg fylls i rätt
I dag är nästan hälften, 45 procent, av
de sjukintyg som kommer till Försäkringskassan rätt ifyllda. För ett år sedan
var det bara 25 procent. Det visar en
granskning som Försäkringskassan
har gjort av 10 000 intyg. En del av
sjukskrivningsmiljarden är avsatt för
att förbättra läkarintygen, men för
att få ta del av de pengarna krävs
att minst 50 procent av intygen är
godkända. 70 procent godkända ger
ytterligare pengar. Under 2010 klarade
15 landsting 50-procentsspärren.
Allra bäst gick det för Jämtland, där
61 procent av intygen var riktigt ifyllda.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting är det framförallt beskrivningar av
aktivitetsbegränsning och kommentarer till varför man avviker från rekommenderade sjukskrivningstider som
får backning av Försäkringskassan.
Till nästa år ökar kraven ytterligare.
För 2011 ska minst 80 procent av
intygen vara godkända för att landsting och regioner ska få ta del av 150
miljoner kronor.
Källa: www.lakartidningen.se 110408
Regeringen backar om
sjukförsäkringen
Fler sjuka föreslås få stanna i sjukförsäkringen och individuella bedömningar ska göras vid sjukskrivning. En
särskild ersättning föreslås till patienter
utan sjukpenninggrundande inkomst.
Regeringen reviderar sjukförsäkringsreformen, som har fått hård kritik, inte
minst av läkare. Det ska framöver bli
lättare att göra individuella bedömningar. Den som är för sjuk för att
tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens
insatser ska få stanna i sjukförsäkringen. Utöver svår sjukdom ska
även andra omständigheter göra det
»oskäligt« att tvinga en person ut ur
sjukförsäkringen. För personer utan
sjukpenninggrundande inkomst (»nollklassade«) skapas en egen ersättning.
Övergången mellan Försäkringskassan
och Arbetsförmedlingen ska bli smidigare. Arbetsförmedlingen föreslås
vidare få 3 000 nya platser att erbjuda
personer med nedsatt arbetsförmåga.
Lars Jerdén, distriktsläkare, Jakobsgårdarna, Borlänge, var en av 108
läkare som nyligen skrev under ett
upprop i Svenska Dagbladet: »Sluta
straffa våra patienter« om regeringens
sjukvårdsreform.
– Det är vissa saker som är bra. Men ett
stort problem är bristen på anpassade
tjänster, de gamla skyddade verkstäderna, typ Samhall.
Lars Jerdén tycker att regeringen missat det viktigaste:
– Roten till problemet är inte den
bortre gränsen i sjukskrivningen utan
att det är i princip omöjligt att bli
sjukpensionär.
De nya reglerna planeras träda i kraft
från 1 januari 2012.
Källa: www.lakartidningen.se 110412
ÅSS Emellan nummer 2
Från ÅSS
Förbundsråd i Göteborg
Lördag och söndag 2 - 3 april höll Svenska Ångestsyndromsällskapet sitt förbundsråd på Hotel Apple & Konferens i Göteborg.
Här träffades ledamöter ur förbundsstyrelsen och representanter för landets lokalföreningar för umgänge och diskussioner.
Lördagen inleddes med en kort
presentation av styrelse, ledamöter
och anställda. Därefter berättade ombuden lite kort om sin förening och
dess verksamhet.
Femton ombud representerade
tillsammans med ledamöter ur förbundsstyrelsen lokalföreningar från
Stockholm, Helsingborg/Ängelholm,
Göteborg. Kalmar, Karlstad, Malmö,
Eskilstuna, Landskrona/Svalöv,
Uppsala, Borlänge Kalmar, Umeå,
och Halmstad.
Ordförande Sune Edwardsson inledde
med att beklaga den situation som
under en tid rått på kansliet, som
varit obemannat, främst på grund
av sjukdom. Temporära lösningar
har tyvärr inte fungerat fullt ut, sade
han, men i och med anställningen av
förbundskanslist Sonny Högberg drivs
nu kansliarbetet som vanligt igen.
Lokalföreningarna presenterades
av ombuden
Presentationen startade med information om Stockholm ÅSS, som är både
lokal- och länsförening. Föreningen
har 350 medlemmar och egen lokal
med grupprum. Varje onsdagskväll
har föreningen ett medlemscafé
som fungerar som ett öppet-hus.
En självgående anhöriggrupp
träffas en gång i månaden och
stöttar varandra. Föreningen har
en exponeringsgrupp som träffas
varannan vecka, samt samtalsgrupp
och improvisationsteatergrupp och
planerar även att starta en sånggrupp
under våren. Föreningen anordnar
även föreläsningar och utflykter med
mera. Länsföreningen arbetar intressepolitiskt och deltar bland annat i olika
ÅSS Emellan nummer 2
brukarråd, samt i nätverket NSPH
(Nationell samverkan för psykisk hälsa).
Helsingborg/Ängelholm ÅSS har 29
betalande medlemmar och har möte
en gång i veckan, varannan vecka i
Helsingborg och varannan i Ängelholm. Föreningen anordnar någon aktivitet till exempel utflykter, bio- eller
restaurangbesök en gång i månaden
och planerar dem för ett halvår i taget.
Lokalföreningen och arbetet inom ÅSS
har fått fin reklam genom en artikel i
Helsingborgs Dagblad.
Göteborg ÅSS har egna lokaler och
anställd personal. Varje torsdagskväll
har föreningen öppet-hus och varannan onsdag jämna veckor ungdomsgrupp. För närvarande är två samtalsgrupper igång. Föreningen anordnar
6 -8 föreläsningar per termin. Varje
vardag har föreningen telefonjour,
som bemannas av anställd personal
eller ideella. I sommar, 17-19 juni,
anordnar Göteborg ÅSS ett sommarläger på Runntången på Tjörn dit även
medlemmar från andra föreningar är
välkomna.
Karlstad ÅSS har 40 medlemmar och
håller till i Medborgarskolans lokaler.
I höstas har man jobbat med mindfulness. Kursledaren var en av föreningens medlemmar.
Malmö ÅSS har 70 medlemmar och
träffas på kommunens servicecentrum
Tuppen varannan tisdag. Här bjuder
föreningen på smörgåsar, kakor och
kaffe bland annat. Ungefär en gång
i månaden går man på restaurang
tillsammans och var tredje månad
ordnas en utflykt - allt gratis för
medlemmarna.
ÅSS Sörmland (Eskilstuna ÅSS)
är lokal- och länsförening och har
54 medlemmar. Föreningen håller
öppet-hus varannan onsdag i lokaler
som man får disponera av kommunen.
Varje måndag träffas en tjejgrupp- en
stöd- och kamratgrupp- och varannan
vecka en studie- och samtalsgrupp
som använder sig av boken Ångest
av Christer L. Nordlund. I föreningen
jobbar man med enskilda inslussningssamtal för att välkomna nya medlemmar. Södermanlands läns landsting är
största sponsorn för verksamheten.
På hemsidan har man lagt ut foton
med karta över var föreningen ligger
samt interiörbild från lokalen.
Föreningen har daglig telefonjour.
Även Uppsala ÅSS är lokal- och länsförening. Medlemmarna träffas varje
onsdag på möte och studiecirkel Att
bli av med sin ångest. Första onsdagen
i varje månad fungerar träffen som
öppet-hus. Föreningen anordnar även
studiecirklar med ämnen som mindfulness och stresshantering. Telefonjour
erbjuds tre dagar i veckan. Sociala aktiviteter i form av till exempel bowling
och promenader förekommer också.
Via HSO har man bland annatäven haft
en kurs i läkemedelssäkerhet. NSPH är
en naturlig kanal för det intressepolitiska arbetet.
Borlänge ÅSS har fått bidrag från
landstinget och blivit länsförening.
Föreningen har för närvarande 51
medlemmar. Två självhjälpsgrupper
är igång, varav en i Mora. Ibland leds
samtalskvällen av en psykoterapeut.
Kurs i ”Våga tala” har man varje
torsdag. Öppet hus bedrivs i samband
med föreläsningar. Föreningens
verksamhet kan följas i en Aktivitetskalender på hemsidan.
Kalmar ÅSS är lokal- och länsförening
och har cirka 45 medlemmar, främst
runt staden. Var fjortonde dag träffas
medlemmar i en lokal som man får
disponera av kommunen. Träffarna
fungerar främst som en självhjälps-
9
Från ÅSS
grupp. Föreningen planerar att
anordna en kurs i mindfulness och
avslappning.
Halmstad ÅSS är också länsförening.
Föreningen bedriver öppet hus på
tisdagskvällar och har telefonjour.
Föreningen deltar i Hallandsrådet
för psykiatribrukare och samarbetar
bland annat med kommunen inom
psykiatri södra Halland. Under våren
har föreningen anordnat gruppsamtal
för medlemmar och kurser i bland
annat i näringslära, yoga och medveten andning.
ångestsyndrom. Avsnitten om tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom bör utgå eftersom förbundet
inte längre specifikt vänder sig till
personer med dessa syndrom. Avsnitt
som behandlar kost och motion
önskades också i den uppdaterade
versionen, liksom eventuellt uppdatering av läkemedel och så vidare.
Diskussioner i smågrupper
Under lördagen diskuterade fyra
grupper frågor som handlade om hur
Svenska Ångestsyndromsällskapets
broschyr kan uppdateras, hur samarbetet mellan lokalföreningarna och
riks kan förbättras/förändras, hur det
intressepolitiska arbetet kan se ut
samt medlemsfrågor utifrån boken
Medlemsmodellen.
Gruppen som diskuterade samarbete
kom bland annat fram till att man
önskade mer info från riks till lokalföreningarna avseende förbundets
ekonomi liksom protokoll från riksförbundets möten. En viktig del i frågan
om samarbete är även att träffa andra
lokalföreningar och utbyta erfarenheter menade gruppen. En välfungerande hemsida är viktig för information till medlemmar och intresserade
liksom att Svenska Ångestsyndromsällskapets tidning ÅSS Emellan når ut
till så många som möjligt. Den kan till
exempel delas ut vid olika möten som
föreningarna deltar i.
Gruppen som arbetade med förändringar av broschyren kom bland annat
fram till att man önskade en större
balans mellan texterna om de olika
syndromen – i dagsläget står det mest
om paniksyndrom och betydligt mindre om social fobi och generaliserat
När det gällde intressepolitik byggde
gruppens diskussioner på två delardels innehåll och budskap och dels
metoderna för detta. Grunden i detta
menade man börjar med att ta reda på
vad medlemmarna vill. Det kan till exempel ske genom en centralt utformad
enkät som sänds till alla medlemmar.
Lokala möten på temat intressepolitik och särskilda förbundsråd som
ägnar sig åt intressepolitik kom också
upp som förslag. Att formulera ÅSS
”hjärtefrågor” som en grund att bygga
det lokala intressepolitiska arbetet
på var ett annat av gruppens förslag,
liksom samarbete med andra intresseorganisationer. En gemensam annons
10 oktober på psykiskt handikappades
dag föreslogs senare under diskussionen i storgruppen.
Gruppen som diskuterade utifrån
boken ”Medlemsmodellen” (2011, författare Niklas Hill och Angeli Sjöström)
uppehöll sig vid kapitlen som
handlade om att rekrytera, aktivera
och behålla medlemmar.
För att rekrytera nya medlemmar
behöver organisationen synliggöras
och det kan till exempel ske på
internet och genom att placera ut
foldrar och liknande på till exempel
vårdcentraler. Aktivering av medlemmar i föreningen kan handlaom att till
exempel ansvara för fikat vid träffar- allt som kan stärka känslan av att
vara behövd och delaktig. I gruppen
betonades vikten av att få människor
som blivit hjälpta av föreningen att
stanna kvar som en resurs för andra.
Mona Ringebrand
Förbundsstyrelsen . fr v Alice Warming - Landskrona ÅSS, Jan Ek - Halmstad
ÅSS, Mona Westerberg - Halmstad ÅSS, Sune Edwardson - Karlstad ÅSS, John
Öbrell - Umeå ÅSS, Mona Granqvist - Halmstad ÅSS och Roger Gunnarsson Umeå ÅSS. Anställda: Mona Ringebrand, redaktör ÅSS Emellan och förbundskanslist Sonny Högberg. Foto: Göran Hagberg.
10
ÅSS Emellan nummer 2
Boktips
Medlemsmodellen – rekrytera,
aktivera och behålla medlemmar
av Niklas Hill och Angeli Sjöström.
Hur kan en förening få fler
medlemmar? Och hur kan
man aktivera de som redan är
med? Dessa och liknande frågor får svar i boken Medlemsmodellen – rekrytera, aktivera
och behålla medlemmar.
Boken kan användas av såväl stora
som små organisationer, skriver författarna, som uppmuntrar läsare till att
våga tänka nytt och utanför de vanliga
ramarna. Boken är indelad i åtta steg
med ett kapitel för vardera: Reflektera,
analysera, attrahera, rekrytera, introducera, hantera, aktivera och utvärdera.
Många föreningar vill som en självklarhet dra till sig fler medlemmar. I
den här boken tränger man djupare
genom att fråga sig varför det skulle
vara bra, vilket uppdrag man har och
vilka resurser som i så fall behövs och
så vidare. En noggrann analys kan
till exempel ge svar på frågan vilka
potentiella medlemmar föreningen
kan ha och var man kan tänkas finna
dem. I kapitlet Attrahera ges tips om
hur man kan locka medlemmar till
föreningen. Hur rekrytering kan gå till
liksom hur man hanterar kritik ägnas
varsitt kapitel. För att aktivera medlemmar kan till exempel personliga
möten och åtråvärda uppdrag vara en
väg att gå. En kreativ utvärdering är
också viktig i en organisation, menar
författarna.
Personer ute i samhället som på olika
sätt arbetar med frågorna intervjuas i
boken, till exempel forskare, processledare och frivilligsamordnare. Boken
är lättläst, konkret och tydlig med
olika exempel och här finns något att
hämta för alla. Varje kapitel avslutas
med diskussionsfrågor.
Niklas Hill, som är samhällsvetare, är en välanlitad utbildare
och arbetar bland annat med
organisationsutveckling.
Angeli Sjöström är personalvetare
samhällsentreprenör och jobbar
bland annat med styrelseutveckling i idéburna organisationer.
Medlemsmodellen som kostar
240 kr + porto kan beställas på
www.medlemsmodellen.se
ÅSS Emellan nummer 2
Protester mot besparingarna
På flera håll runt om i landet planeras
det nu för demonstrationer mot
nedskärningarna i vården.
Fjolårets röda budgetsiffror och årets
planerade sparpaket har nu definitivt
väckt vårdpersonalens ilska. Rörelsen
”Nej till nedskärningar i vården” med
läkaren Arvin Yarollahi i spetsen
kommer i nästa vecka att genomföra
protestaktioner på flera orter.
”Nej till nedskärningar i vården” anser
att krislandstingen ska vända sig till
staten för ekonomisk hjälp i stället
för att genomföra besparingar som
får de anställda att gå in i väggen.
En vårdreform som sätter patienterna
före pengarna lyder kravet, skriver
Dala-Demokraten.
Källa: www.dagensmedicin.se 110531
Sjukförsäkringen ska reformeras
Regeringen har efter en översyn av
sjukförsäkringsreformen kommit
fram till att den behöver justeras.
• Svårt sjuka personer ska få ökade
möjligheter till individuella bedömningar även efter två och ett halvt
års sjukskrivning. I dag skickas de till
Arbetsförmedlingen trots att de inte
kan tillgodogöra sig insatserna där.
• Utökat stöd i form av bland annat
arbetslivsinriktad rehabilitering från
både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen under sjukskrivningstiden för att minska risken för personer
att falla mellan stolarna.
• Arbetsförmedlingen får medel till
3 000 platser för personer med
nedsatt arbetsförmåga.
• Slutligen måste tilltron till sjukförsäkringen och Försäkringskassan stärkas.
Ett brett arbete för att komma till
rätta med de låga förtroendesiffrorna
ska startas och det gäller särskilt
myndighetens samarbete med de
sjukskrivande läkarna och hela den
medicinska professionen.
Källa: www.dagensmedicin.se 110411
11
Utblicken
Manifestation om psykisk ohälsa
Tredje maj anordnade kampanjen H(j)ärnkoll manifestationer runt om i landet för att visa på vikten av att våga
prata om psykisk ohälsa. I Göteborg kunde förbipasserande tala med någon av ambassadörerna och även följa
spelet Psykopol.
På Kungsportsplatsen i mitt på Avenyn
i Göteborgs centrum hade Hjärnkoll
slagit upp tältet. På bord fanns
broschyrer om Hjärnkoll och gratis
T-shirtsmed kampanjens logga delades ut till de som ville ha. Ballonger
med texten ”Våga prata om psykisk
ohälsa” vajade i vinden.
Fredrik Axelsson var en av Hjärnkolls
ambassadörer som bemannade tältet
och berättade för intresserade om
projektet.
– Det känns mer positivt i år än under
förra årets kampanj – titt som tätt
kommer det fram folk och frågar och
vill ha material.
I Göteborg kunde intresserade även
vara med och delta i Psykopol, ett spel
som framställts av bland andra Henrik
Ragnevi, ordförande för Attention i
Göteborg och attitydambassadör för
Hjärnkoll. På Psykopols spelplan, en
9 x 9 m stor plastmatta, är banan
indelad i ett antal stationer, men till
skillnad från förlagan Monopol med
hotell och hus som ska köpas och
säljas, handlar Psykopols stationer om
vad som händer personer som söker
hjälp av samhällets instanser. Inbjudna
lokalpolitiker politiker från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet,
Centerpartiet, Feministiskt Initiativ,
Kristdemokraterna och Folkpartiet,
deltog under dagen i spelet.
FAKTA: Tredje maj höll kampanjen
Hjärnkoll manifestationer i Karlstad,
Älmhult, på flera platser i Stockholm,
Örebro, Karlskoga, Sundsvall, Luleå,
Umeå, Malmö, Göteborg, Visby och
Östersund. På dessa platser anordnades allt från utdelning av broschyrer
och uppsläpp av ballonger med texten
”Våga tala om psykisk ohälsa”, till bland
annat överbryggande frukostmöte
mellan politiker och berörda, samt
korta dramer om psykisk ohälsa. Efter
tredje maj anordnas fortsatta aktiviteter i Dorotea, Ronneby, Stockholm,
Uppsala, Gävle och Skellefteå.
FAKTA: Den treåriga satsningen Hjärnkoll startades på initiativ av regeringen
för att förbättra allmänhetens attityder
till personer med psykisk sjukdom och
psykisk funktionsnedsättning. Med
kampanjen vill man slå hål på fördomarna om psykisk ohälsa och öppna
upp för samtal. Kampanjen Hjärnkoll
drivs av Handisam i samarbete med
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa
(NSPH). Andra samverkanspartners
är bland andra Sveriges Kommuner
och Landsting och Socialstyrelsen.
Kampanjen pågår under 2010 och
2011. En viktig del i arbetet är de
200 ambassadörer som är knutna till
kampanjen. Det är personer som bland
annat föreläser utifrån egna erfarenheter av psykisk sjukdom eller psykisk
funktionsnedsättning.
Källa: www.jarnkoll.se
Mona Ringebrand
H)järnkollsambassadör Anneli
Jäderholm informerar om (H)
järnkoll och psykisk ohälsa.
Henrik Ragnevi vid Psykopol.
12
ÅSS Emellan nummer 2
Utblicken
Så här försöker regeringen tysta kritikerna
Regeringens undantagsregler från de hårt kritiserade
utförsäkringarna från sjukförsäkringen har visat sig
vara en gigantisk skenmanöver.
I våras använde alllianspartierna för
andra gången samma knep för att
tysta kritiken efter beskrivningar i
media av hundratals enskilda som
drabbas uppenbart orimligt av utförsäkringarna efter 550 dagar. Knepet
var att göra gällande att de drabbade
bara var ett fåtal, några undantagsfall,
och att orimligheterna skulle stoppas
genom att man införde en så kallad
oskälighetsprövning.
Förvirringen var total inför förändringen. Vad innebär ”oskäligt” i praktiken
och hur många personer kan det gälla?
ISF-rapporten offentliggjordes inte förrän regeringen med framgång använt
samma knep en gång till. Det var i april
i år, efter att media under ungefär ett
års tid uppmärksammat hundratals
orimliga fall av svårt sjuka utförsäkrade
personer. Kritiken hade vuxit, även
inom regeringspartierna, och tusentals
människor förberedde sig för att
gå ut i Påskuppropets landsomfattande manifestationer. Då lanserade
nuvarande socialförsäkringsminister
Ulf Kristersson återigen det vinnande
konceptet med en oskälighetsparagraf.
”Ingen som verkligen är sjuk ska tvingas
- Protesterna mot de inhumana
sjukreglerna fortsätter.
Nu har vi fått svaret. Förra gången
knepet användes var i december 2009,
efter en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter av cancerläkare.
”I väntan på döden tvingas kroniskt
sjuka cancerpatienter ut på arbetsmarknaden”, skrev de. Artikeln fick
starkt genomslag, varpå förra socialförsäkringsministern Cristina Husmark
Pehrsson mycket snabbt fick igenom
ett undantag i lagen just för cancersjuka med just en oskälighetsbestämmelse. Opinionen tystnade.
Nu visar en rapport från Inspektionen
för Socialförsäkringen (ISF) hur det gick:
oskälighetsparagrafen har tillämpats
för en enda person.
ÅSS Emellan nummer 2
ut på arbetsmarknaden”, sa han - trots
att en majoritet av de sjuka som
tvingats till Arbetsförmedlingen redan
hade återvänt till sjukförsäkringen, just
därför att de visade sig vara för sjuka
för att arbeta.
Men Kristerssons knep lyckades.
ISF-rapporten har inte fått någon uppmärksamhet i media. Inga granskande
journalister har läst rapporten och
frågat sig om det blir en eller två eller
kanske noll personer som kommer att
omfattas av oskälighetsbestämmelsen
den här gången.
Ytterligare en skenmanöver i vårens
regeringsförslag om ändringar i
sjukförsäkringen gäller de personer
som har haft tidsbegränsad ersättning
så länge att de har förlorat sin sjukpenninggrundande ersättning, s.k. nollklassade. Den nya ersättningen uppges avhjälpa missförhållandet – men
ger inte mer än existensminimum.
Märkligast är att ersättningen inte
införs förrän 2012 och inte gäller
retroaktivt. De tusentals som redan
nollklassats har ingen annan möjlighet
till försörjning än socialbidrag. Idag
beräknas tio procent av de utförsäkrade få socialbidrag. Många vägras
dessutom socialbidrag, trots att de är
utan inkomst.
Protesterna mot de inhumana sjukreglerna fortsätter. Påskuppropet övergår
i höst till Solrosuppropet. Gå med i
manifestationerna mot utklassningen
av de sjuka och svaga!
Gertie Gladnikoff
Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt
Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades
rätt är en grupp som försvarar sjuka människors rätt till försörjning och som kräver
omedelbart stopp av utförsäkringarna från
sjukförsäkringen.
”Påskuppropet var en unik landsomfattande manifestation som lyckades samla
tiotusentals personer från alla håll - drabbade, anhöriga, föreningar för sjuka,
kyrkor, fackförbund och politiker från båda
blocken - i en medmänsklig protest mot
en sjukförsäkring som i sin nuvarande
utformning gör sjuka ännu sjukare, och i
synnerhet en akut protest mot utförsäkringarnas förödande konsekvenser.”
Charlotte Thérèse Björnström -initiativtagare till uppropet
13
Utblicken
Tema ångest och psykisk ohälsa
Eftersom uppskattningsvis var fjärde person riskerar att någon
gång under sin livstid drabbas av ångestsyndrom är ämnet
ångest eller psykisk ohälsa viktigt och angeläget. Därför är det
glädjande att bland andra Läkartidningen och Göteborgs Fria
har haft detta som temanummer.
I Läkartidningen nummer 14, 2011-04-05
där Ångest är temat, har materialet
skrivits av professorer, läkare och psykologer, och i Göteborgs Fria Tidning nr
17/18, 2011-04-30 ägnas Tema: psykisk
(o) hälsa åtta sidor där främst brukare
kommer till tals och berättar om sina
erfarenheter.
I Läkartidningen beskrivs ångestsyndrom som vanliga folksjukdomar
som obehandlade kan orsaka funktionsnedsättning och ett lidande livet
igenom. Ångest har följt människan
sedan urminnes tider och ordet ångest
kan härledas till många språk. Ångest
består av fyra komponenter: en kognitiv, en somatisk, en känslomässig och
en beteenderelterad. Den kognitiva
komponenten handlar om förväntan
på en diffus fara, den somatiska om
hur kroppen förbereder sig på olika
sätt, den känslomässiga om rädsla eller
panik och den beteenderelaterade om
undvikande eller flykt.
Paniksyndrom – en feltolkning av
kroppsliga signaler, skriver författarna
- kan bäst förklaras utifrån ett samspel
av medicinska/neurobiologiska,
psykologiska och sociala mekanismer.
Upp till 22 procent av befolkningen
får någon gång i livet en panikattack.
Minst en tredjedel av patienterna med
paniksyndrom har även agorafobi stark rädsla och/eller undvikande av
situationer som sammankopplats med
ångestattacker.
Social fobi debuterar ofta i tonåren
och är något vanligare hos kvinnor än
hos män. Undvikande av sociala situationer är central och konsekvensen av
det blir att ångesten består – något
som behandling i psykoterapi syftar
till att bryta. Vid studier med positronemissionstomografi (PET-kamera)
kan man se hur hjärnan aktiveras vid
social ångest. I forskningen finns starkt
stöd för att bland annat aktiviteten
i amygdalakärnorna i hjärnan har
betydelse för uppkomsten av social
ångest - personer med stark social
ångest kan sägas ha ett överkänsligt
alarmsystem som gör att ångest lätt
väcks. Eftersom en av fyra inte blir
tillräckligt förbättrade även med de
bästa behandlingarna är en fortsatt
forskning om behandlingsformer
Foto: www.sxc.hu
Idag kan man efter familjestudier med
säkerhet säga att de flesta ångestsyn-
drom har en ärftlig bakgrund.
Det är också sannolikt att ett stort
antal gener samverkar vid uppkomst
av ångest och att olika gener har
betydelse vid olika tidpunkter i livet.
Ångessyndrom debuterar tidigt i livet,
medianåldern är 11 år.
Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är de bäst
dokumenterade farmakologiska och
psykologiska behandlingsmetoderna
medicinering med selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, samt
olika varianter av kognitiv beteendeterapi, KBT.
Den vanligaste behandlingen i vården
idag är läkemedelsbehandling, där
SSRI-medel är förstahandsval. Starkast
stöd i forskningen av psykologiska
behandlingsmetoder har idag KBT.
Undvikande, och så kallade säkerhetsbeteenden (beteenden som används
för att förhindra att det man är rädd för
ska hända), till exempel att alltid vara
tvungen att sitta längst ut i bänkraden
på bio för att snabbt kunna springa,
om man får en panikattack håller kvar
problemen.
14
ÅSS Emellan nummer 2
Utblicken
viktig, menar författarna.
Generaliserat ångestsyndrom
kännetecknas av en ständig oro som
är genomgripande och okontrollerbar.
Flera teorier förklarar hur oron uppstår
och hur den kvarstår. En teori är att
oron fyller en undvikandefunktion
och att den används som en strategi
för att lösa problem, trots att den är
ineffektiv. Att inte kunna stå ut med
osäkerhet betonar en forskargrupp
som en viktig faktor till att oron
uppstår. En tredje teori är att patienten
tror att oron kan förhindra katastrofer,
så kallad typ 1-oro. När patienten
sedan utvecklar oro för oron talar
man om typ 2-oro. GAD bidrar ofta till
muskelspänning och magbesvär och
minst hälften har en otillfredsställande
sömn. Patienten söker vanligen hjälp
först efter flera års besvär.
Tema psykisk ohälsa i
Göteborgs Fria
Artiklarna i Göteborgs Fria är resultatet av ett samarbete med Inre rum, ett
kunskapscenter för psykisk (o)hälsa.
Inre rum har sina lokaler på Gyllenkroken,
ett aktivitetshus för personer med
psykisk ohälsa, i Göteborg. Genom att
arbeta utåtriktat och berätta om sina
erfarenheter vill Inre rum medverka till
att bryta skam, inge hopp och minska
fördomar.
Här berättar bland andra Håkan Eneström,
som i många år arbetat som journalist
på radio och tv, om sin depression och
bipolära sjukdom. Enligt en undersökning som gjorts av CEPI (Centrum för
Evidensbaserade Psykosociala Insatser)
2010 tror nästan tre fjärdedelar av
Sveriges befolkning att människor
med psykiska problem inte får hjälp
av vården och det är en av de fördomar som nätverket Hjärnkoll och
Hjärnkollsambassadör Håkan vill slå
hål på. Mediciner, ECT-behandling och
psykoterapi gjorde att han blev frisk.
Anneli Jäderholm berättar om sin väg
in i och ut ur en psykos. Om alla ska
kunna vara ute i arbetslivet menar
Anneli att man måste tänka i bredare
ÅSS Emellan nummer 2
perspektiv: En del personer behöver
få stöd för att våga, men för hennes
del handlar det istället om att vilja för
mycket. Hon behöver hjälp med att
bromsa sig. Idag, tio år efter insjuknandet har Anneli en halvtidsanställning
och försöker också bygga upp ett eget
företag. Terapi och surrealistiskt måleri
har varit hennes väg för att uttrycka
och bearbeta det som varit svårt och
smärtsamt.
Sonny Wåhlstedt berättar om depression och social ångest som gjorde
att han efter femton år inte ville leva
längre. Primärvården kunde inte hjälpa
honom och det var först när han
hittade till Ångestsyndromsällskapet
som allting vände. Det var också på
Ångestsyndromsällskapet i Göteborg
som han började träna och ta itu
med sin rädsla. Idag mår han bra och
arbetar bland annat som ordförande
för NSPHiG, Nationell samverkan för
psykisk hälsa i Göteborg.
Tim Holmberg har sedan barndomen
diagnosen ADHD. Han har även Aspergers syndrom och OCD, tvångssyndrom.
Idag föreläser han om sitt liv och har även
utbildat sig till Hjärnkollsambassadör
och Hjälpmedelsambassadör. För sitt
kontrollbehov har Tim i sin vardag
god hjälp av hjälpmedlet C-status, ett
system av sensorer och kontrollpaneler
som håller koll på saker i hans bostad
och bland annat läser av om något
är avstängt eller låst. Informationen
skickas sedan vidare till en display.
Tims tvång är inte borta, men med
hjälp av C-status slipper han lägga
tid på upprepade kontroller.
Det räcker med att han får information
från displayen.
Mona Ringebrand
Läs vidare: http://www.lakartidningen.
se/07engine.php?articleId=16276
http://www.goteborgsfria.nu/artikel/88073
Se även: www.inrerum.com
Var fjärde mor är överviktig
Socialstyrelsen konstaterar att sedan
1993 har vikten hos både först- och
omföderskor ökat i landet. 2009 hade
nära 37 procent av de gravida kvinnorna vid inskrivning till mödravården
ett BMI över 25 och ansågs därmed
lida av övervikt eller fetma.
Övervikt och fetma ökar i sin tur
riskerna för att drabbas av graviditetsdiabetes, blodtryckssjukdomar och
havandeskapsförgiftning. Även risken
att förlösa med kejsarsnitt ökar med
BMI:t vilket i sin tur ökar riskerna för
operationskomplikationer som blodproppar, infektioner och blödningar,
skriver myndigheten. Sedan 1973, då
Socialstyrelsen började med det så
kallade medicinska födsloregistret, har
de svenska mödrarna även blivit äldre
och äldre. Utvecklingen planade visserligen ut omkring 2004 men andelen
förstföderskor över 35 har ökat kraftigt
och 2009 stod de för över 12 procent
av alla landets förstföderskor.
Källa: www.dagensmedicin.se 110310
Nya rön kan lugna kvinnor med oro
på grund av infertilitet
Kvinnor som känner oro har lika stora
möjligheter att lyckas med att bli gravida som icke-oroade kvinnor, enligt
en ny studie. Många infertila kvinnor
tror att oro och stress är bidragande
faktorer till att de inte kan få barn,
enligt brittiska forskare bakom en ny
studie. Forskarna analyserade data från
13 olika undersökningar av möjligheter
att lyckas med fertilitetsbehandling.
Slutsatsen är att kvinnor som före
behandlingen uppgav att de kände
oro eller var deprimerade hade samma
chanser att bli gravida som kvinnor
utan dessa problem. Forskarna anser
att resultaten kan försäkra kvinnor och
deras läkare om att oro som orsakas
av fertilitetsproblem eller andra
livshändelser inte påverkar chansen att
bli gravid. Bakom studien står forskare
vid bland annat Cardiff University i
Storbritannien.
Källa: www.dagensmedicin.se 110228
15
Medlemssidan
Jag kan flyga, jag är inte rädd. Yippee!
Jag har haft samtliga diagnoser som
finns beskrivna i ÅSS-broschyren.
Det som har tagit längst tid för mig att
komma tillrätta med är panikångest
och klaustrofobi. KBT och träning i
medveten närvaro blev nyckeln för
mig.
Högst upp på min ångestlista stod: att
flyga. Längst ned: att gå 200 m från
hemmet. Det är 15 år sedan, då när jag
började med KBT. Innan dess hade jag
hankat mig fram i livet på valium. Jag
fick sex terapitimmar à 650 kr, men tog
för stora kliv och fick bakslag.
Jag fick trettio timmar insiktsterapi
gratis genom personalhälsovården,
men den insikten hade jag sedan
tidigare, när jag jobbade med Omvärderande Parsamtal under sju år.
Därefter började jag träna i min egen
takt och den var långsam, men jag tog
mig allt längre hemifrån både till fots
och med buss. Sen upptäckte jag att
jag klarade mig mycket bra på mina
Zoloft och tänkte att om jag väntar så
fixar sig nog resten av sig självt. Det
gjorde det inte.
Min väninna i Kalifornien tjatade på
mig att komma dit, men bara jag
tänkte ordet flyga, så kom yrseln. Det
är inte läge än, tänkte jag, frågan är om
det nånsin kommer att bli det.
Så kom Carlbrings självhjälpsbok:
”Ingen panik”, som jag köpte. Jag tittade med förskräckelse på övningarna
och kände att detta klarar jag aldrig
själv. Då - ringde en väninna som gick
steg ett-utbildning i KBT och frågade
om jag ville vara hennes provelev.
Vilken tajming! Ingela var en fantastisk terapeut under våra 10 träffar.
Dessemellan gjorde jag alla övningar
i hemläxa. När vi slutade var det bara
två steg kvar innan slutmålet: att åka
hiss och att åka X2000.
Jag åkte till sjukhuset och tränade.
De har så rymliga hissar där. (Ja, jag
åker hiss nu, men inte så gärna.)
X2000 var det närmaste flyg jag kunde
tänka mig, eftersom man är instängd
och det är långt mellan hållplatserna.
Den första resan är ett kapitel för sig,
men jag fick pengar till ny biljett av SJ
och några hundralappar att handla för
i bistron. Numera åker jag alltid X2000
på traderabiljett för 1-50 kronor. Ingen
ångest.
Så var det då, att ta det där allra sista
steget. Det fick jag också hjälp med,
när en av sönerna ringde under julen
och talade om att han tänkte boka in
oss på ett flyg till Köpenhamn så att
jag skulle få lite flygträning.
Kärlek vid första
ögonkastet!
16
– Hjälp, stopp, inte än, jag är inte redo,
tänkte jag och bad att få lite betänketid. Raskt in på nätet och hittar en
kurs för flygrädda. I många år har jag
avsatt pengar på ett konto som var
öronmärkta för just detta. Jag anmäler
mig direkt.
Sen kommer ångesten som ett brev
på posten. Den håller i sig tills kursen
börjar två månader senare. Hela min
kropp kämpar emot mig, jag får urinvägsinfektion, influensa och förkylning
som aldrig vill ta slut. Huva, vad dåligt
jag mådde!
Då tar jag till mitt sista vapen, ilskan.
Den har jag använt mig av många
gånger, när jag kört som en galning
med min kundvagn genom storköpet
mumlande: ”inget ska få hindra mig”.
Kursen var ute på Arlanda i slutet av
februari. På flygbussen dit tänkte jag
att det här är kanske det sista jag gör
i livet, samtidigt som jag tänkte ”men
” Ända sedan min första
panikattack i 18-årsåldern
har jag byggt upp en skräck
för att vara instängd”.
jag är ju en överlevare – jag överlevde
ju min barndom mot alla odds”. Det
får bära eller brista, de får bära mig
ombord och sätta handfängsel på mig
om jag backar. Nu eller aldrig är det
som gäller.
Ända sedan min första panikattack
i 18-årsåldern har jag byggt upp en
skräck för att vara instängd. Jag har år
ut och år in drömt mardrömmar om
skräckfyllda flygresor. Trots det, har jag
aldrig släppt min innerliga önskan om,
att få vara en av dem som har tillträde
till luftrummet. I kaféet på flygplatsen i
Nice har jag tillbringat många timmar.
Jag har sett vita engelsmän anlända
och rosa engelsmän som rest hem
igen en vecka senare. Åh, vad jag
önskade få vara en av dem! Själv har
jag med bil och valium kämpat mig
med familjen genom Europa.
Kursdag 1. Väl framme vid Flygskolan
blir jag varmt mottagen av två f.d.
ÅSS Emellan nummer 2
Medlemssidan
flygvärdinnor. Den ena heter Mall
och är även utbildad psykolog med
inriktning på KBT och flygrädsla. Jag
hade sett hennes namn i min anmälan,
men föreställt mig en tjock farbror
med vitt skägg, som jag skulle kunna
få sitta i knät på under flygresan. Där
föll den tryggheten!
Vi var bara fyra elever i den här kursomgången, men man hade bestämt
att köra den ändå. Det var jag mycket
tacksam över. De tre andra kursdeltagarna hade alla flugit förut, men ville
komma över sin rädsla för turbulens.
Jag tyckte att turbulens lät trevligt, för
då hände det ju något som man kunde
rikta sin rädsla på, istället för att sitta i
sin egen trånga ångestbubbla.
Vi började dagen med att berätta
om våra förväntningar på kursen och
därefter fick vi lära oss hur ångest och
rädsla påverkar oss och vad som händer i kroppen under en panikattack.
Avslappning och andning varvades
med teori och praktiska övningar
genom hela kursen.
Efter lunch kom flygkapten Lena och
berättade om allt man behöver veta
om hur ett flygplan fungerar.
Kvällen tillbringade vi i en flygplanshangar. Det här var mitt första nära
möte med ett flygplan och kärlek
uppstod vid första ögonkastet. Det var
ett runt, bulligt och vänligt Vikingplan, ett sådant som vi skulle åka till
Göteborg med när det blev dags.
Allt tekniskt med motorer och vingar
och roder fick vi lära oss och sen – gå
ombord!
Första gången någonsin för mig. Jag
slog mig ner i kabinen och – kände
mig - lycklig!? Ingen var mer förvånad
än jag. Det stämde inte ett dugg med
mina mardrömmar. Jag var absolut
Utsikt över Väner.
Titta jag flyger!
lugn redan efter första kursdagen.
Efter att ha inspekterat allt som fanns
inne i planet så gjorde vi en avslappningsövning och avslutade dagen med
att fika ombord.
Dag 2. Vi började med ett besök i
trafikledartornet, därefter tillbaka till
Flygskolan och mer undervisning,
avslappning, andning och träning i
medveten närvaro. På kvällen var vi
uppdelade i två grupper som fick en
timme vardera i den airbus simulator
som används för pilotutbildning.
Det var verkligen så nära en riktig
flygtur man kan komma. Landskapet
utanför förändrades vartefter vi flög
och vi fick också pröva på turbulens.
Dag 3. Sista dagen tyvärr. Jag hade
gärna stannat en vecka till. Efter lunch
på Arlanda besökte vi besättningsbasen och fick se allt som man via datorer
kollar före start. Vi träffade massor av
vänliga människor, som berättade om
sina jobb och svarade på våra frågor.
Det slog mig att alla som arbetar ombord på flygplan är trevliga, vackra och
har en naturlig stolt hållning. Speciellt
det sista övar jag själv på varje dag
numera.
Innan vi går ombord gör vi en sista
avslappningsövning. Vi har tre kursledare med oss och all flygpersonal
är införstådd i vår belägenhet. Planet
fylls med resenärer, dörren stängs och
jag är bara lycklig. Äntligen! Jag njuter
av starten och ser ut genom det lilla
kabinfönstret och är helt i nuet.
Efter 40 minuter är vi framme i Göteborg. Där byter vi plan och besättning
och åker hem igen. På båda resorna
har vi fått sitta i cockpit en stund var
och på återresan är det min tur att få
sitta där under landningen.
Häftigt, vilken utsikt! Jag ser dagens
andra solnedgång, den första i
Göteborg och den andra nu, när solen
återspeglas i Östersjön.
Det känns ofattbart. Jag har gjort det
utan lugnande eller alkohol, alldeles
av mig själv. Naturligtvis med väldig
uppbackning av kursledare, personal
och mina pojkar som uppmuntrat mig
via SMS under hela kursen.
Tack alla ni som stöttat mig, Mall, Tertu,
Lena, Jörgen och alla andra som jag
har haft kontakt med och, inte att
förglömma, ni goa kursdeltagare.
Det här var mitt livs äventyr. Nu väntar
världen på mig. Den 23 maj flyger jag
till Nice och kommer hem rosa, en
vecka senare.
Margareta Bredberg
ÅSS Emellan nummer 2
17
Föreningsnytt/Notiser
Traditionell påskmiddag
hos ÅSS Sörmland
Inför Påsken samlades ett 20-tal av ÅSS Sörmlands medlemmar till sin traditionella Påskmiddag i föreningens K-märkta hus mitt i Eskilstuna. Föreningens tjejgrupp
stod för planering, inköp, tillagning, dekoration och underhållning, killarna stod
för disken och städningen.
Foto: www.sxc.hu
– En fantastisk kväll, som tydligt visar hur mycket kunskap, kreativitet och social
kompetens, det finnas inom en ÅSS-grupp, där alla hjälper varandra att växa sig
starkare för var gång vi träffas, säger föreningens ordförande Göran Hagberg.
18
Nytt stöd för länk mellan
sömnbrist och fetma
Tidigare studier har pekat på en koppling mellan brist på sömn och fetma.
Men enligt forskare bakom en nyligen
publicerad studie har det delvis saknats kunskap om de hormoner som är
inblandade. I studien undersöktes åtta
normalviktiga unga män vid två olika
tillfällen. Dels efter åtta timmars sömn,
och dels efter att de varit vakna i ett
helt dygn. Efter den sömnlösa natten
visade försökspersonerna en minskad förbrukning av den energi som
behövs för kroppens vitala funktioner.
Sömnbristen medförde även ökad
lagring av näringsämnen i kroppens
energiförråd, vilket i förlängningen
leder till övervikt. Dessutom hade de
uttröttade männen höga nivåer av
hungerhormonet ghrelin, ett hormon
som ökar födointaget och minskar
energiförbrukningen.
– Detta kan vara en endokrinologisk
mekanism som delvis förklarar varför
människor med dåliga sömnvanor
har högre risk att bli överviktiga
och utveckla fetma. Fetma är starkt
associerat med sjukdomar som typ
2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Därför är det så viktigt med bra
sov-vanor, säger Christian Benedict,
forskare vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet i ett
pressmeddelande .
Källa: www.dagensmedicin.se 110419
Läkare i upprop för en god vård
Patientsäkerheten blir väldigt undermålig, säger en av läkarna som skrivit
under uppropet ”En god primärvård”.
Det är distriktsläkarna i Värmland som
startat uppropet som hittills samlat
160 läkare.
– Vi vill ha ett avgränsat uppdrag med
en gräns för hur många patienter
vi förväntas ta för att kunna ge en
patientsäker sjukvård, säger Urban
Persson, distriktsläkare och representant för Värmlands läkarförening, till
Sveriges Radio Värmland.
Han anser att det blev uppenbart att
landstinget har för få distriktsläkare
ÅSS Emellan nummer 12
Notiser
redan under husläkarsystemet och att
det ett år gamla Vårdval Värmland bara
trollat bort problemet på pappret.
Han förklarar att det därmed inte finns
någon möjlighet att leva upp till den
vård som förväntas av vårdcentralerna,
vilket gör att patientsäkerheten blir
väldigt undermålig.
Källa: www.dagensmedicin.se 110516
Målet: Att stoppa utförsäkringarna
Förra året utförsäkrades 42 000
personer i det nya tuffa Sverige.
I går engagerade Påskuppropet
tusentals svenskar i 29 städer.
De kräver nu att regeringen gör om
systemet – och stoppar utförsäkringen
av sjuka. I går höll stjärnkrögaren
Erik Videgård tal inför omkring tusen
personer som hade samlats på
Medborgarplatsen i Stockholm för att
protestera mot sjukförsäkringsreglerna. Han har fått hundratals mejl och
telefonsamtal sedan han valde att gå
ut och berätta om sin cancersjukdom
i Aftonbladet. Videgård räknade upp
flera punkter där han anser att sjukförsäkringsreglerna måste ändras – exempelvis att läkaren ska ta det slutgiltiga
beslutet om en sjukskrivning och att
köerna för överklagande måste kortas.
– Regeringen har gjort ändringar i
systemet, men det räcker inte, sa Erik
Videgård efter sitt tal. Påskuppropet
arrangerades av Sveriges kristna råd.
Protestmötena hölls i 29 städer och
lockade många tusen besökare.
Källa: www.aftonbladet.se 110426
Minister prisade Guldskalpellvinnare
Det var proppfullt med medarbetare
och andra intresserade när Guldskalpellen delades ut av socialminister
Göran Hägglund (KD) på sjätte våningen på Karolinska universitetssjukhuset i lokalerna hos Psykiatri sydväst,
där Internetpsykiatri har utvecklats.
I sitt tal till pristagarna lyfte Göran
Hägglund fram betydelsen av att KBT
via internet är en behandling som det
nu finns evidens för att den fungerar
och poängterade att det finns ett
stort behov av nya, kvalitetssäkrade
ÅSS Emellan nummer 2
metoder inom psykiatrin.
Och bara när det gäller KBT är behandling via internet en verksamhet som
kan behöva få stor spridning – åtminstone enligt Christian Rück, läkare
på Internetpsykiatrimottagningen.
Omkring en halv miljon svenskar får i
dag antidepressiva läkemedel och enligt
de nya riktlinjerna för depression borde
åtminstone hälften av dessa i första
hand behandlas med KBT.
Källa: www.dagensmedicin.se 110517
Utslagna efter tio år utan lön
Arbetsförmedlingen har gått igenom
bakgrunden hos nästan alla de 38 000
som i fjol utförsäkrades från sjukförsäkringen och hänvisades till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion.
Denna grupp av långtidssjukskrivna
och förtidspensionerade har extremt
långa perioder borta från arbetsmarknaden. Studien visar på att
väldigt många var arbetslösa redan
under krisen första halvan av 1990-talet. I slutet av samma årtionde skenar
utvecklingen i väg.
Då övergår arbetslösheten till sjukskrivning eller i förtidspensionering i
en mycket hög fart. Det är en grupp
människor, varav runt 40 procent har
någon form av funktionshinder. Fem
procent har fått jobb utan stöd och
runt tio procent med stöd. Över hälften återgår till sjukförsäkringen efter
perioden hos Arbetsförmedlingen.
Denna grupp av tidigare långtidssjukskrivna, förtidspensionerade och
arbetslösa har ungefär tusen kronor
mindre att leva på jämfört med övriga
arbetslösa som även de kan ha det
tufft.
Källa: www.dn.se 110527
Gävleborg först med
digitala läkarintyg
Landstinget Gävleborg blev först
i landet med att skicka läkarintyg
elektroniskt till Försäkringskassan
Uppsala, Södermanland och Blekinge
tillhör de landsting som står i startgroparna för att överföra intygen
elektroniskt, säger projektledaren för
SKL:s nationella samordning av det
elektroniska läkarintyget.
Intyget skickas krypterat i ett slutet
nätverk och patienten ska ge sitt
samtycke till att läkarintyget skickas
elektroniskt. Den 31 oktober ska 90
procent av intygen överföras elektroniskt till Försäkringskassan. Detta för
att landstingen ska få vara med och
dela på de 100 miljoner kronor som
staten ställer upp med för att förbättra
sjukskrivningsprocessen. Ett andra
krav är att landstingen ska ha en fullt
införd elektronisk ärendehantering
kopplad till intyget. Det innebär att
eventuella kompletteringar av intyget
kan ske snabbare och den försäkrade
kan därmed få beslutet om sjukskrivning snabbare.
Källa: www.skl.se 110527
Medicinsk forskning
blir mer tillgänglig
Ett europeiskt register över kliniska
studier har nu gjorts tillgänglig för
allmänheten. Nu har EU: s gemensamma register över kliniska läkemedelsprövningar offentliggjorts av
European Medicines Agency (EMA).
Det betyder att allmänheten har fått
tillgång till information om godkända
läkemedelstudier från alla EU-länder
samt Island, Norge och Liechtenstein.
Det offentligjorda registret EudraCT är
en del av EU: s databas över godkända
läkemedel (EudraPharm). EudraCT
innehåller information om kliniska
läkemedelsprövningar samt uppgifter
om tillstånd från berörd läkemedelsmyndighet och etikprövningsnämnd.
Registret innehåller även information
om godkända kliniska studier utanför
EU som ingår i en utvecklingsplan för
barn. Att informationen blir tillgänglig
för allmänheten innebär en större
öppenhet inom den medicinska forskningen i Europa. Det blir även möjligt
för patienter och medborgare att
hitta samlad information om kliniska
läkemedelsprövningar.
Källa: www.dagensmedicin.se 110323
19
NR 2 • 2011
Landets Lokalföreningar
Du kan ringa ÅSS lokalföreningar för att få information om våra aktiviteter och träffar
mm. Vi svarar gärna på frågor, berättar om egna erfarenheter och stöttar dig i att våga
hitta det som är bra för just dig. Alla vi som är verksamma inom föreningen har egna
erfarenheter av ångestsyndrom. Genom våra lokalföreningar och kontaktpersoner runt
om i landet träffar du personer som förstår precis hur det känns att brottas med ångest. Varmt välkommen till ÅSS!
Se även hemsidan www.angest.se
BLEKINGE Kontaktperson: Jan Hinderyd 0454-181 95
BORLÄNGE Lokaförening: Ulrika Johansson 0735-89 47 78, e-post: ullis.j@hotmail.com, hemsida: www.angestborlange.org
BORÅS: Se ÅSS Göteborg ESKILSTUNA Länsförening Södermanland: Kontaktpersoner, Göran Hagberg, ordförande, 073-834 10 93, e-post: angest@comhem.se,
Birgitta Kennhed 016-42 30 20, e-post: eskilstuna@angest.se, hemsida: http://web.comhem.se/angest.eskilstuna
FALKENBERG Se Halmstads Lokalförening
FALUN Kontaktperson: Håkan Olsson 0700- 43 74 61 (efter kl 13), e-post: hakan@angestborlange.org, hemsida: www.angestborlange.org,
Rebecka Bark, e-post: reebecka_87@hotmail.com ungdomskontakt, hemsida: www.angestborlange.org
GÄVLE Lokalförening: ÅSS Gävle, Fack FH29, 801 30 Gävle. Tfn till kansliet: 026-495 36 10, e-post: gavle@angest.se,
hemsida: www.angest.se/gavle, blogg: www.gavleass.blogspot.com/
GÖTEBORG Lokalförening: Järntorget 7, 413 04 Göteborg, 031-13 70 91, e-post: angestinfo@angestgoteborg.se,
hemsida: www.angestgoteborg.se, ungdomsgruppen: www.ugruppen.se
HALMSTAD Lokalförening: Kungsgatan 24 B, 302 45 Halmstad, 035-12 99 48, Kontaktpersoner: Mona Westerberg 035-10 20 59,
Linné Torbjörnsson 035-705 84, e-post: info@halmstadangest.se, hemsida: www.halmstadangest.se
HEDEMORA Eva Karlsson 0225-152 06, e-post: evasusanne66@hotmail.com
HELSINGBORG / ÄNGELHOLM Lokalförening: c/o Tomas Josefsson, Vaktgatan 36, 262 34 Ängelholm.
Kontaktperson: Tomas Josefsson 0739-49 71 44, e-post: helsingborg.angelholm@angest.se, hemsida: www.welcome.to/angestengelholm
HJÄRUP Kontaktperson: Mikael Håkansson 040-46 28 94
JÖNKÖPING Kontaktpersoner: Jonas Ek 036-299 23 62, e-post: jonas.ek@inri.se
KALMAR Lokalförening: Malmgatan 6, 392 35 Kalmar. Kontaktperson: Zafira Pettersson 0733-96 50 83
KARLSTAD Lokalförening: Margareta Bredberg 054-56 83 20 och Sune Eriksson 0551-104 13, e-post: karlstad@angest.se
KIRUNA Kontaktperson: Carina Lantto 0980-805 24, 0702-93 93 78, e-post: kontakt.kiruna@angest.se, hemsida: Se Umeå Lokalförening
KRISTIANSTAD Kontaktperson: Jan Hinderyd 0454-181 95
LANDSKRONA/SVALÖV Lokalförening: Kontaktperson: Stina Ericksson 0418-268 32, Thomas Lundqvist 0418-66 39 78,
e-post: landskrona@angest.se
LJUSDAL Kontaktperson: Stefan Ekman 0651-121 11, e-post: ljusdal@angest.se
MALMÖ Lokalförening: c/o Lehmann, Närkesgatan 3B, 214 30 Malmö, Kontaktpersoner: Mats Lehmann 076 -71 46 71,
e-post: malmo@angest.se, hemsida: www.ordetfritt.nu/mass
MORA Kontaktperson: Tina Bysell 0768-18 11 44, e-post: stina_bysell@hotmail.com, hemsida: www.angestborlange.org
NORRTÄLJE Kontaktperson: Maria Wennerbeck, 0709-82 35 00
NYKÖPING Kontaktperson: Elon Nilsson 0155-26 96 47
PAJALA Kontaktperson: Gerhard Waaranperä 0978-710 18, e-post: kontakt.pajala@angest.se, hemsida: Se Umeå Lokalförening
SALA Kontaktperson: Lena Härbre 0224-187 07, e-post: sala@angest.se
SKÖVDE Kontaktperson: Siv Martinelle 0500-41 92 18.
Stallarholmen Kontaktperson: Ann-Christin Notfjäll 0152-403 23, e-post: stallhumlan@hotmail.com
STOCKHOLM Lokalförening: Sankt Göransgatan 78, nb, 112 38 Stockholm, 08-650 79 99, e-post: info@angest-stockholm.se,
hemsida: www.angest-stockholm.se
SUNDSVALL Lokalförening: Kontaktperson: Inga-Lihl Sandström 060-57 91 55
SVALÖV Se Landskrona
TINGSRYD Kontaktperson: Diana Pilut 0477-193 03
UMEÅ Lokalförening: Kontaktperson: Roger Gunnarsson 0738-43 59 38, Tfn kontor 090-12 22 33 (med telefonsvarare), e-post: umea@angest.se,
hemsida: www.angest.se/umea
UPPSALA Lokalförening: Kontaktperson: Anna Holmström 070-536 89 40, e-post: uppsala@angest.se, hemsida: www.angest.se/uppsala, blogg:
www.uppass.blogspot.com
Vårgårda Kontaktperson: Johan Eriksson 0720-09 92 90, e-post: johan.it@home.se
VETLANDA Kontaktperson: Vakant
VÄRNAMO Kontaktperson: Thomas Jonsson 0370-133 73
VÄSTERÅS Lokalförening: Kontaktperson: Anna Wallsten, e-post: ass.vasteras@gmail.com
ÄNGELHOLM Lokalförening: Se Helsingborg ovan
ÖREBRO Lokalförening: Kontaktperson: Anders Olofsson 0764-27 42 86, e-post: orebro@angest.se
ÖRNSKÖLDSVIK Kontaktperson: Marie Kock Hansen, mobil 070-2448557, e-post: lillim_97@hotamil.com
ÖSTERSUND: Peter Åhs, Medborgarskolan Östersund, kontoret: 063-51 00 60, 0703-23 67 65.