1. No category

 Lärarhandledningen riktar sig till lärare och andra på gymnasiet av Erik Uddenberg & Gunhild Aubert Opdal •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Innehållsförteckning: Inledning/ hur använda sig av materialet Häst Häst Häst – om Leonora Carrington Om surrealismen Om Leonora Carrington A-­‐Ö om Leonora och hennes liv Referenslista/ youtubeklipp Konst, bild media Filosofi & samhälle, livsåskådning Svenska Teater/ Drama Om Unga Klara Checklista inför besök Med stöd av Stockholms läns landsting och PostkodLotteriet. Inledning Denna handlednigen riktar sig till lärare på gymnasiet som har varit eller skall gå på föreställningen Häst Häst Häst -­‐ om Leonora Carrington som spelas i olika kulturrum i Stockholms län, september till december 2013. Handledningen fungerar som ett supplement till föreställningen för de lärare som vill fördjupa sig i föreställningens frågor eller gå vidare på ett tema i undervisningen. Den ger en bakgrund till föreställningen och lyfter frågor kring konstnärskap, konstnärer och estetik. För de som vill använda sig av handledningen innan föreställningen kan det vara bra att ta reda på vem Leonora Carrington var, när hon levde och vad hon gjorde. Några vill kanske förbereda eleverna på vilken form föreställningen har och var den spelas. Eller kanske ge en ingång till konstnärernas situation i Europa under andra världskriget eller till vad surrealismen är. Efter föreställningen finns det möjlighet att få hjälp att kunna arbeta vidare med den anteckningsbok som varje elev får med sig efter föreställningen. Om ni vill ta in skrivövningar och liknande för bedömning rekommenderar vi att ni istället använder lösblad, så att inspirationsboken fortsätter att vara elevens helt egna rum. Det finns möjligheter att lyfta filosofiska frågor kring konst, konstnärskap och det finns enkla övningar som kan göras i klassrummet för den som vill öppna upp för fantasi, association och gestaltning som komplement till undervisningen. 2 Häst Häst Häst –om Leonora Carrington ”Jag tänker inte tala om för er vad mina bilder betyder. Även om de går att läsa som en tecknad bok” Föreställningen är skriven av Erik Uddenberg och regisserad av Suzanne Osten. Den görs i samarbete med Stockholms läns landstings Hälsopedagogiska projekt, ges därför gratis till skolor i Stockholms län och spelas i olika kulturrum runt om i länet. Det är en interaktiv teaterföreställning som utforskar kreativitetens möjligheter, med avstamp i den engelsk-­‐mexikanska konstnären Leonora Carringtons surrealistiska värld. I föreställningen ingår ett möte med publiken och dess tankar och farhågor kring begreppet konstnär och kreativitet. Föreställningen har en associativ form. Det är en biografisk pjäs om konstnären Leonora och hennes liv och symbolvärld, men det är inte en klassisk pjäs i teaterformen. Det är en interaktiv föreställning som spelas för 30 personer i taget. Publiken flyttar sig runt i rummet allt eftersom scenerna ändras och föreställningen består av en pjäsdel och en workshopdel där publiken samtalar, reflekterar och verkar tillsammans med skådespelarna i små temagrupper. En grupp kan till exempel arbeta med bild, en med text, en med teater, och en samtala om konstnärinnan och hennes liv. Hela föreställningen med workshop varar 120 minuter. Spelplatser, (kontaktuppgifter längst ner i lärarhandledningen): Vecka 40 Konsthall C Hökarängen Vecka 41 Jordbro kultur-­‐ och föreningshus Jordbro Vecka 42 Norrtälje Konsthall Norrtälje Vecka 43 Blå Huset Tensta Vecka 44 Unga Klara Stockholm Vecka 45 Mångkulturellt centrum Fittja Gård Vecka 46 Fisksätra museum Fisksätra Vecka 47 Färgfabriken Liljeholmen Vecka 48 Marabouparken Sundbyberg 3 Om surrealismen ”You are trying to intellectualize something, desperately. You’re wasting your time.” Surrealismen uppstod i Paris efter första världskrigen och är den –ism inom konstvärlden som har levt längst. Efter modernismen (Picasso och Cézanne), som sprängde alla ytor och som gjorde konsten abstrakt, kubistisk och subjektiv i hur man såg naturen, tog nu surrealismen tag i det inre, i jaget, i det djupa. Männen i surrealistkretsen möttes för att blunda, titta inåt, gå bort ifrån den synliga verkligheten och koppla ihop det som inte hörde ihop, men som ändå kunde sammanställas för att skapa en ny värld, ett nytt uttryck. Där modernismen hade brutit ner naturen ville surrealismen sätta den samman igen fast numera i en värld där det medvetna och det omedvetnas flöt i varandra. Nattens drömmar var lika realistiska som allt annat, den inre fantasivärlden var lika reell som den konkreta och drömmarna var djupa dialoger, ansåg surrealisterna. Psykoanalysen var en viktig inspiration och de var påverkade av Sigmund Freud. Surrealisterna var också upptagna av symboler. Symboler som var ockulta, vackra, skrämmande och hemliga. Symboler som meningsbyggande och som ett eget språk. I Leonora Carringtons tavlor kan man säga att den ena symbolen leder till den andra, som en egen hemlig rebus. Löser man den ena gåtan, kan man hitta nyckeln till nästa. Pariskretsen bestod av många män: Max Ernst, André Breton, Man Ray, Luis Aragon, Yves Tangy, med flera. Men också några kvinnor: Lee Miller, Kay Sage och Leonora Carrington, bland andra. Kvinnorna i pariskretsen var unga kvinnor som gjorde uppror mot de stereotypa förväntningarna som vilade på en kvinna i det patriarkala samhället, rebeller som ville visa att det fanns en annan kvinnosyn och en annan väg att gå, en väg som var frihet och självständighet. Surrealismen kunde uppfattas som misogyn. Kvinnokroppen sågs på som objekt, eller som upphöjd madonna/musa. Kvinnorna som var en del av den surrealistiska kretsen skapade i motsats till det sin egen bildvärld, sitt eget språk och sitt eget autonoma konstnärskap med utgångspunkt i kvinnans kropp, tankar, inre världar och erfarenheter. De framställde sig själva gudinnor, alkemister, sagodjur, djurkvinnor, häxor och excentriska ledare. I kvinnornas konst var kvinnan lika viktig som mannen. 4 Om Leonora Carrington (1917-­‐2011) ”Förändra världen, omvandla världen och återuppbygga den mänskliga förståelsen från början. Gör det om och om igen. I mat. I text. I bilder.” Engelsk-­‐mexikansk konstnär, målare, skulptör, dramatiker, novellist, scenograf, kock, alkemist och feminist. Skapade sin egen bildvärld och var på 30 talet en del av den surrealistiska kretsen i Paris, med Max Ernst, André Breton och andra. Leonora Carrington växte upp i överklassen i England som ett oregerligt barn, men med en stark inre värld och ett stort behov av att måla, rita och teckna. Upptäcktes av surrealisterna då hon gick målarskola i London och blev raskt en viktig mittpunkt i surrealistkretsen i Paris. Hennes far, en stormrik textilmagnat, gjorde henne arvslös då hon valde konstnärskapet och Max Ernst framför ett stillastående liv som kvinna i överklassen. Flydde till Spanien från Frankrike under Andra Världskriget, blev psykotisk då Max Ernst tillfångatogs av nazisterna och hamnade 6 månader på ett mentalsjukhus. Med hjälp av vänner lyckades hon ta sig därifrån och rymde till Mexiko där hon levde resten av sitt liv, närmare 70 år. Hon slutade aldrig att vara skapande. Leonora Carringtons långa och ständigt utvecklade konstnärskap, och att hon dessutom var gift och mor, hade många nära vänner och kärleksförhållanden, ställs som en motbild mot myten om det unga, ensamma geniet, som lever hårt och dör ung. Leonora Carrington hittade konsten redan som tonåring, hon hade en period av galenskap, men hon gick alltid sin egen väg. Och hon gav aldrig upp för frestelsen att sluta titta framåt. 5 A-­‐Ö om Leonora och hennes liv Alkemi. Handlar inte om att göra guld, utan är mer ett konstnärligt och religiöst sätt att förhålla sig till världen. Leonora Carrington mötte alkemin för första gången genom surrealisterna, och valde sedan att studera den mer på egen hand, tillsammans med sina väninnor Remedios Varo och Kati Horna. De kokade bland annat dekokter och prövade på olika ockulta praktiker. Föreställningar och tankar från alkemin är också mycket närvarande i hennes måleri. Bosch, Hieronymus (1450-­‐1516). Holländsk konstnär som målade skandalöst fantastiska bilder av helvetet och lustarnas trädgård i 1400-­‐talets holländska kyrkor. Hur lyckades han få den tidens präster och biskopar att tillåta och till och med uppskatta dem? Det är ingen liten bedrift. Bosch inspirerade Carrington och hennes konstnärsvänner genom sitt detaljrika sätt att gestalta det drömska och inre. Bland annat var det hans målning Den helige Antonius frestelse som surrealisterna använde som inspirationsbild i en tävling de anordnade mellan sig 1947. Crookhey Hall. Tänk er ett hus som är byggt för att se gammalt ut, men inte är det. Som är fyllt av mörka prång och nischer och skulpterade djur och löv och demoner. Som är byggt för att hysa medeltida spöken, men som inte kan hysa några medeltida spöken eftersom det inte fanns på medeltiden när spökena blev till. Till slut flyttar spökena in ändå, bara för att huset så enträget ber dem. Här bodde Leonora Carrington tills hon var 10 år. Djur är klokare än människor, hävdade Leonora Carrington. En dag kommer de att ta över världen. Ernst. Konstnären Max Ernst (1891-­‐1976) var Leonora Carringtons första stora kärlek. Efter måleriet, ska man kanske tillägga. Han förde henne rakt in i surrealisternas innersta kärna. Hon var 19 år, på väg att fylla 20, och har själv sagt att det var i den miljön hon för första gången verkligen kände sig hemma. Född 1917. Enligt vad hon själv har uppgivit var hennes mor inte närvarande vid tillfället, utan höll på att förbereda några snittar. Leonora Carrington dog 2011, 94 år gammal. Hon arbetade med konst från det att hon var fyra år, sa hon själv, till strax innan sin död. Det blir en 90 år lång karriär. Femme enfant – barnkvinna. Kallades hon, och andra kvinnor bland surrealisterna av kretsens män i slutet av 30-­‐talet. Hon accepterade det motvilligt då, som 20-­‐åring. Senare gjorde det henne rasande. Femme sorcière. Trollkvinna. Var en annan av surrealisternas beteckningar på henne som hon nog tyckte bättre om. Hon och väninnan Remedios Varo kallade sig häxor och utforskade bland annat mexikanska indiankvinnors magiska traditioner. Feminist blev Leonora Carrington uttalat på 60-­‐talet, då hon bland annat gjorde affischer åt den mexikanska kvinnorörelsen. Galen. Kallades Carrington ofta. Men också geni. För André Breton, den store surrealistgurun, stod hon för den yttersta föreningen av humor och drömskt allvar, och han höll henne alltid för en av de mest intressanta surrealistkonstnärerna. Att ha varit 6 galen, och därmed mött sitt eget djup, ansågs som en tillgång för skapandet i surrealistkretsar. Houyhnhnmerna, hästfolket i Gullivers resor. Det mest förfinade av alla folk. Leonora Carrington gillade den boken och hästen var ett djur som hon identifierade sig med. Hon var också duktig på att rida och red ibland på långa turer med sin mor. I Underjorden heter på svenska boken med två texter från Leonora Carringtons ungdomsår: Lille Francis, som på ett omskrivet sätt berättar om relationen med Max Ernst, och Där nere, som är en skildring av hennes inspärrning på ett spanskt mentalsjukhus. James. Edward James (1907-­‐1984). Ofantligt rik och excentrisk poet, målare, konstsamlare och mecenat. Köpte många av Carringtons tavlor och hjälpte henne med gallerikontakter. Checkade in på lyxhotell med exotiska djur i bagaget. Kati Horna (1912-­‐2000). Fotograf, och en av Leonoras absolut närmsta vänner. De umgicks närmast dagligen under många år. Kati Horna var en av de första att introducera surrealismen i fotografin. Tillsammans gjorde de bland annat bildserien Ode till nekrofilin. Gift med träskulptören José Horna, som gjorde ett antal skulpturer tillsammans med Carrington. Han skulpterade, hon målade dem. Leduc. Renato Leduc (1897-­‐1986). Mexikansk diplomat och poet. Gifte sig med Leonora Carrington i Portugal 1940 och hjälpte henne på så sätt att fly från Europa under kriget. De bosatte sig sedan tillsammans i Mexico City. Mamma Maureen Carrington var född Moorhead och kom från en irländsk läkarfamilj. Trots att hennes man Harold brutit med sin dotter behöll hon och Leonora en sporadisk kontakt genom hela livet. Gav Herbert Reads klassiska bok om surrealismen till Leonora när hon var i tonåren. Mexiko. Hela landet Mexiko ÄR surrealism. Säger alla. Särskilt mexikaner. Var och en får själv fundera på vad det betyder. Nanny Mary Cavanaugh, som tog hand om Carrington när hon var barn, kom från Irland och berättade många historier ur den irländska mytologin. Ozenfant. På Amedee Ozenfants målarskola i London gick Carrington 1936-­‐37. Studierna gick helt ut på att utveckla sin måleriska teknik. Det var också där som hon, genom sin medelev Emma Goldfinger, kom i kontakt med surrealisterna och Max Ernst. Pappa Harold Carrington var textilmagnat och Lancashires rikaste man. En viljestark man som Leonora Carrington både liknade och revolterade emot. När hon valde konstnärskapet framför ett liv som lyxhustru gjorde han henne arvslös, och försökte till och med få Max Ernst arresterad. De träffades aldrig efter att hon fyllt 20, ändå döpte hon båda sina söner till Harold i andra namn. Quantum physics, kvantfysik, intresserade sig Carrington mycket för på äldre dar. Kanske för att det är ett teoribygge som ibland används för att föra in en andlig dimension i fysiken. Remedios Varo (1907-­‐1963). Själv målare och Carringtons absolut närmaste vän. De gjorde allt tillsammans och lånade friskt av varandras idéer och motiv. Sidhe eller Shee (uttalas ”sji”). Folket under kullarna. Enligt irländsk tradition det magiska folk som härskade över Irland innan gaelerna kom dit. Och de lever där än sägs 7 det, i en parallell, osynlig värld. Under jorden, och uppe på den. Som barn fick Leonora Carrington höra att hon på sin mors sida är släkt med Sidhe. Tartar hette den gunghäst som Leonora Carrington älskade som barn. Det lär vara en alldeles sann historia att hennes far brände upp Tartar när han tyckte att hon blivit för gammal för att gunga på den. Underjorden. Förekommer ofta på Carringtons målningar, som inte sällan är indelade i tre nivåer: en under marken, en på marken, och en uppe i luften. Vitt är en färg som förekommer mycket, inte minst i Leonora Carringtons texter. I pjäsen Lammungarnas fest står den för något vilt och otyglat sexuellt. Weisz. Fotografen Chiki Weisz gifte sig med Leonora Carrington 1946. Äktenskapet varade till hans död 2007. Tillsammans fick de sönerna Gabriel och Pablo. För något år sedan hittades en unik samling okända fotografier tagna av världsfotografen Robert Capa under andra världskriget. Det visade sig att Chiki Weisz, med fara för sitt liv, hade smugglat dem genom fronten och ut till Mexiko. Xilitla. En liten mexikansk by där Edward James lät uppföra en surrealistisk trädgård tillsammans med sin nära vän Plutarco Gastellum. Leonora Carrington var en ofta sedd och omtyckt gäst och formgav bland annat den trappa till ingenting som står vid ingången till parken. Plutarco Gastellum döpte en av sina döttrar till Leonora, efter henne. Yl av vargar. Både skrämmer och lockar i pjäsen Lammungarnas fest och romanen Hörluren, som är en bok som både driver med och hyllar ockultism. Mycket typiskt Carrington. Zacatecas. Här finns en av många ruiner från tidiga indiankulturer i Mexiko. Märkligt nog syns rätt få spår av den indianska kulturen i Carringtons konst, med ett undantag: muralmålningen The magic world of the Mayas på etnografiska museet i Mexico City. Å finns vare sig i det engelska, franska eller spanska alfabetet. Vilka var de tre språk Leonora Carrington uttryckte sig på. Äggtempera. Färg med rengjord äggula som bindemedel. Användes ofta av Carrington för att få fram en lyster i tavlorna som påminner om 1500-­‐talets måleri. En Ö är kanske ingen människa. Eller alla, vilket väl är snudd på samma sak, fast tvärt om. Konst uppstod i alla fall i Leonora Carringtons fall ofta i mötet med andra. 8 Referenslista Litteratur om och av Leonora Carrington på svenska: Den ovala damen och andra noveller av Leonora Carrington Översättning och efterskrift: Lasse Söderberg Presentation och illustrationer: Max Ernst Förlag : Ellerström, 2006 Hörluren av Leonora Carrington Översättning och efterskrift: Kristoffer Noheden Förlag: Sphinx, 2008 I underjorden av Leonora Carrington Översättning och efterskrift: Kristoffer Noheden Förlag: Sphinx, 2012 Om Leonora Carrington på engelska: Leonora Carrington: Surrealism, alchemy and art av Susan L. Aberth. Publisher: Ashgate/Lund Humphries, 2010 Klipp där Leonoras tavlor visas: http://www.youtube.com/watch?v=NDDc650j-­‐zM http://www.youtube.com/watch?v=9CAzJiaxxqY Inblick i hennes kök och liv: http://www.youtube.com/watch?v=1-­‐hGxizofPU Leonoras skulptur: http://www.youtube.com/watch?v=JISfvh99LB4 Leonoras Debutanten: http://www.youtube.com/watch?v=LrSXzEoxljs&feature=endscreen Sista utställning: http://www.youtube.com/watch?v=ZuZoVVukeVQ&feature=endscreen Pinterest, digital anslagstavla: http://www.pinterest.com/search/pins/?q=leonora%20carrington&rs=ac&len=7 9 Nedan följer övningar och diskussionsunderlag som vi har delat upp i olika ämnen: bild, livsåskådning, svenska och drama. Övningarna och frågorna är tänkta som en inspiration, en ingång, en idé. Använd dem som ni vill! Konst, bild, media ”Se här: symbol. Symbol. Symbol. Symbol. Det är bara att läsa. Koppla ihop det ena med det andra som ett skiffer. Känna efter i sin kropp och sin själ vad de ger en för mening. Men vad betyder de?” Frågor, övningar och diskussionsunderlag. Ändra gärna på strukturen i klassrummet; sätt er i cirkel, på golvet, dela upp er i grupper och diskutera för sedan att samlas alla och reflektera. Kanske dela upp i kvinnor och män? Diskutera: Finns nyttig och onyttig konst? Vad ska vi ha konst och konstupplevelser till? Hur värderar vi konstuttrycket? Är allt lika bra, lika värdefullt? Finns det fiender till konsten? Titta på ett verk av Leonora Carrington. Surrealisterna fyllde ofta tavlorna med djur, människodjur och sagodjur. Kan ni hitta några sådana? Diskutera vad dessa djur kan symbolisera och eventuellt vilka människor de ersätter. Symboler var också viktiga element i hennes tavlor. Kan ni hitta några symboler? Vilka symboler använder du dig av i ditt konstnärskap? Leonora Carrington hade ofta underfundiga, ironiska, motsägelsefulla titlar på sina tavlor. Hitta några exempel och diskutera om titeln hjälper eller hindrar en i att uppleva tavlan. Gör en tavla/bild/ affisch där titeln och tavlan talar helt olika språk. Vilket av dem talar tydligast? Titeln/texten eller verket? Surrealisterna skapade ofta tillsammans och Leonora kunde dela sina tavlor med vännen Remedios Varo, där hon målade en del och Remedios målade en annan. Gå samman två och två, eller i små grupper och skapa tillsammans en bild. Försök att fånga upp de andras impulser och försök låta fantasin flöda! Inte tänka, göra! Surrealisterna lekte ofta, för att hitta nya vägar in i det fria tänkande, in i det kreativa, bort från självcensuren. Vad är ditt kreativa recept? Vad behöver du för att starta dina kreativa konstnärliga processer? Skriv ner i anteckningsboken! Vem är dagens Leonora Carrington? 10 Filosofi & samhälle, livsåskådning MADAME HÄST En del av dig kommer alltid att vara större och ensammare än allt du har omkring dig. Och det kan vara så att det är med den delen av dig som du faktiskt på riktigt smeker kosmos. HÄST HÄST Men det kan också vara så att kosmos är som närmast dig när du leker med andra på riktigt, och ni plötsligt ser rakt in i varandra. Diskutera: Hur utvecklar en människa sina idéer? Hur gör man det? Surrealisterna arbetade, lekte, festade och experimenterade tillsammans. De lånade verk av varandra, målade på varandras tavlor och letade efter nya sätt att se världen. Tillsammans. En människa som verkar ensam vs en människa som verkar tillsammans med andra: var ligger styrkan, kraften, det brinnande inre? Hur kan gemenskap hindra/ lyfta fram konstnärskapet? Eller livet själv? Leonora Carrington kom tidigt i kontakt med keltiska myter och sagor, något som hon bar med sig hela livet och som påverkade henne starkt i hennes konst. Vad spelar arv och miljö för roll när det kommer till att utveckla sitt eget konstnärskap? Bildkonst kallas ibland för Food for the eyes, något som stämmer väl överens med Leonora Carringtons konst. Både det att hon målade med äggtempera, (ägg är mat), och att hon var upptagen av mat, av kokkonsten. Hennes ateljé var i hennes kök, det var navet i hennes hus, rummet där allt hände. Vad betyder Food for the eyes, enligt er? Vad annat kan kallas food for the eyes? Finns det kopplingar mellan mat och konst, enligt er? I så fall: hur och vad. Vad skulle jag också ha i mitt liv? Vad vill du med ditt konstnärskap? 11 Svenska ”Man berättade för mig att jag under ett par dagar hade betett mig som ett antal olika djur. Klättrat med en apas smidighet på garderoben. Klösts och rivit som ett lejon. Gnäggat och skällt. Jag mindes ingenting av det. Jag trodde att jag hade varit med om en trafikolycka.” Fantisera kring ord för att öppna upp associationsförmågan. Sett er i ring eller gå i små grupper. Börja med att säga det ordet som du först kommer på, skicka det vidare till din sidoman/kvinna, som säger det ordet som hen först kommer på. Försök att låta det bli ett flöde i ordet, försök att inte tänka, bara säga. Koppla ihop ord: Lisa säger ett ord (träd), Love säger ett annat, associerat med Lisas ord (skog), alla säger i kör trädskog! Sedan säger nästa person ett ord, nästa person associerar och alla sätter ihop orden till ett nytt ord. Försök få upp tempot i gruppen, så inte det stannar av och censuren smyger in. Dessa övningar är lekfulla och roliga, för att få en ingång till fantasin och för att få bort prestigen och det ambitiösa. Skriv ner associationerna kring ett ord. Sätt en tidsbegränsning, 1 minut, 3 minuter osv. Uppmana pennorna att bara gå, åter igen: bort med censuren. T.ex. ägg, labyrint, hyena, häst, magi, gudinna, psykos, passion. Detta är ord från föreställningen, använd ord du själv tycker är intressanta. Läs upp för varandra, diskutera vad som öppnar upp fantasin, vad som begränsar den. Alla skriver en mening på ett papper, viker ner pappret, så det döljer meningen. Byt papper, skriv en ny mening och vik ner pappret så att bara de sista orden syns. Byt, skriv, vik ner. Läs så upp texterna för varandra. Vilka associationer får ni av texterna? Kan man sätta en genre på några texter? Kan man koppla ihop texterna till en meningsfull berättelse? Kan man sammanfoga utdrag av dessa texter och göra nya berättelser? Fundera tillsammans. Leonora Carrington återvände ofta i sina texter och tavlor till sin barndom, därifrån hämtade hon mycket av sin inspiration. Hitta ett minne, ett ställe där du ofta var eller som du känner har en speciell plats i dig. Ljud, ljus, stämning, lukt, vad var det med platsen, vem var där, vad gjorde du? Skriv först ner som det du kommer ihåg och sedan, skriv berättelsen med djur som karaktärer. Vem är du som djur? Debutanten är en novell som Leonora Carrington skrev och som finns i inspirationsboken eleverna fick på föreställningen. Berättelsen om när Leonora vägrade gå på bal gestaltades också i pjäsen. Läs tillsammans. Vilken typ av novell är detta? Stil? Ton? Karaktärer i novellen? Genre? Skriv din egen historia med minst ett djur som huvudkaraktär. Skriv den till exempel i anteckningsboken. 12 Teater/Drama ”Lek i stället. Hur säger man det på ett vettigt sätt? Lek. Lek?” Använd er gärna av associationsövningarna som är beskrivna under Svenska. Arbeta gärna i smågrupper. Debutanten är en novell som Leonora Carrington skrev och som finns i inspirationsboken eleverna fick på föreställningen. Berättelsen om när Leonora vägrade gå på bal gestaltades också i pjäsen. Gå i smågrupper och gör ett collage av bilder från Debutanten. Stillbilder. Kan man sätta ihop bilderna så berättelsen blir berättad i bilder, i kronologisk följd? Tänk tillbaka på föreställningen. Vilka bilder har fastnat? Kan man gestalta dem på ett annat sätt? Gå utifrån stillbilder först, ett fruset ögonblick i föreställningen. Utveckla sedan med text och gestaltning till rörliga bilder. Titta på varandra och fundera tillsammans, vilken scen ni har visat, hur olika scener har fastnat för olika grupper. Kan man sätta samman scenerna och göra en liten scenisk berättelse? Hot-­‐seat är en övning där en person blir intervjuad av de andra. En person på en stol framför klassen. Ingen har full koll på huvudkaraktären på stolen, inte ens intervjuobjektet själv, men tillsammans, genom frågor och svar, kan man fylla ut en berättelse och en karaktär. Ett bra sätt att dyka ner i en karaktär och gemensamt skapa berättelser. Intervjua Leonora, hyenan, hembiträdet och mamman. Kanske en gäst på balen. Skapa så en scen där dessa fem karaktärer möts. I pjäsen spelas Leonora Carrington av tre skådespelare som gestaltar tre olika åldrar. Gör samma sak; skapa en scen där tre åldrar möts. Det kan vara i skolan, i affären, på bussen, hemma osv. Ta gärna utgångspunkt i en person som ni alla känner; en gemensam vän, en lärare, en känd person eller liknande. Fundera över egen kreativitet i olika åldrar 0-­‐4 år, 5-­‐8 år, 9-­‐12 år, 13-­‐16 år, 17-­‐20 år. Vilken ålder präglar dig? Vilken ålder var mest utvecklande för ditt eget konstnärskap? Vilka personer var viktiga för dig i de olika åldrarna? Finns det någon röd tråd som du kan se i din egen utveckling? Skriv gärna ner i anteckningsboken. 13 Om Unga Klara Unga Klara grundades av Suzanne Osten 1975 och är sedan sommaren 2009 en självständig enhet. Med utgångspunkt i den självklara inställningen att en ung publik har rätt till samma höga konstnärliga kvalitet som en vuxen, och att man bäst bejakar livet genom att tala sanning om dess komplexitet, har Unga Klara försökt undersöka vad teater kan vara. Unga Klara har gett sig på de svåra ämnena, men också den lustfyllda formen, försökt att kombinera det tunga med det lätta, forskat, ifrågasatt och prövat på publiken. Unga Klara har en stark publikriktning i både process och färdig föreställning. Publiken bjuds tidigt in till repetition, referensgruppor, samtal och reflektion. Vi är intresserade av vår publik och tror på omystiska, folkbildande möten mellan konsten och människorna. Unga Klara spelar ofta nytt dramatiskt material, men omformar också klassiska pjäser. Vi lyfter barnperspektivet i vårt arbete och med det menar vi att rikta ljuset på den som inte har makten, känslan av att inte veta, inte förstå och i det känna maktlöshet. I barnperspektivet ligger också aspekten att använda våra minnen som en ingång till ett konstnärligt uttryck. Unga Klara har förmedlat konst, upplevelser och möten i 38 år. Ibland har det älskats, ibland hatats av kritiken. Ett målmedvetet arbete som resulterat i att Unga Klara nu har starkt stöd både nationellt och internationellt. Men teater är en flyktig konstart, och det fungerar inte att vila på gamla meriter. Vi strävar fortfarande efter att göra det vi aldrig gjort förut. Från sommaren 2014 övertar Gustav Deinoff och Farnaz Arbabi det konstnärliga ledarskapet efter Suzanne Osten. 14 Checklista för skolor inför besök Häst häst häst – om Leonora Carrington spelas i olika kulturrum runt om i länet. Spelplatser Ta reda på var och när vi spelar, så ni har en översikt över hur lång tid det tar att ta sig till spelplatsen. Det är några gånger att vi spelar i ett rum ligger bredvid kulturarrangörens rum, som t.ex i Norrtälje och i Fisksätra. Vecka 40 Konsthall C, Hökarängen: Konsthall C Cigarrvägen 14 123 57 Farsta 08–604 77 08 Vecka 41 Jordbro kultur-­‐ och föreningshus Jordbro: Jordbro kultur-­‐ och föreningshus, ingång vid fritidsklubben. Hurtigs torg 2 137 64 Jordbro 07-­‐39090236 Vecka 42 Norrtälje Konsthall Norrtälje: OBS! Vi spelar föreställningen i Orkestersalen, i Roslagens Kulturskola! Brännäsgatan 6, 761 28 Norrtälje 0176 716 74 Vecka 43 Blå Huset Tensta Blå Huset Tenstaplan 8 163 64 Spånga 08-­‐508 410 26 Vecka 44 Unga Klara Stockholm Längts ner i Kulturhuset, ingång vid Designtorget, Sergels torg. Dörrarna öppnas 30 minuter innan föreställningens start. Vecka 45 Mångkulturellt centrum Fittja Gård Värdshusvägen 7, Fittja gård, Fittja. 08-­‐120 259 00 Vecka 46 Fisksätra museum Fisksätra OBS! Vi spelar i Fisksätraskolan! Brantvägen 1 13342 Saltsjöbaden 08-­‐718 83 10 15 Vecka 47 Färgfabriken Liljeholmen Lövholmsbrinken 1 117 43 Stockholm 08-­‐645 07 07 Vecka 48 Marabouparken Sundbyberg Löfströmsvägen 8, 172 66 Sundbyberg 08-­‐29 45 90 För information om föreställningen och andra frågor om lärarmaterialet: kontakta Gunhild Aubert Opdal 0763 2736200 gunhild@ungaklara.se (svarar sporadisk på mail under hösten 2013) 16