VÄRDFAMILJSPROGRAMMET Till dig som vill veta mer om Hej! YFU - Youth for Understanding YFU är en ideell utbytesorganisation, politiskt och religiöst obunden, som grundades i USA 1951 och idag finns i ca 50 länder. Syftet med verksamheten är att genom undervisning i internationella frågor och organiserat utbyte av ungdomar verka för en fredligare och bättre värld. Sedan 1961 har YFU kunnat erbjuda svenska Denna information är till dig som just nu funde- familjer möjligheten att bli värdfamilj samtidigt rar på att ta emot en utbytesstudent i ditt hem som svenska ungdomar har rest utomlands ett och vill veta lite mer. Vi kommer att gå igenom läsår. YFU Sverige firar alltså 50 år av utbyten vilka Youth for Understanding är, hur program- under 2011 och över 3000 värdfamiljer har delåret ser ut för er deltagare samt vilka förvänt- tagit i värdfamiljsprogrammet under denna tid. ningar värdfamiljen och studenten kan ha. När du och din familj har bestämt er för att deltaga i 2010 reste ca 90 svenska ungdomar ut med YFU värdfamiljsprogrammet får ni en handbok hem- som utbytesstudenter och drygt 60 studenter skickad där all information inför utbytesåret gås kom till vårt land för att bo hos en svensk familj, gå i gymnasiet och lära sig ett nytt språk och en igenom mer utförligt. ny kultur. Vad roligt att du funderar på att bli värdfamilj till en utbytesstudent! Det är en händelserik tid som du och din familj kommer att bära med er resten av era liv och förhoppningsvis kommer ni att få en ny familjemedlem i en annan del av världen. Har ni några frågor eller funderingar är ni alltid varmt välkommna att vända er till YFU-kontoret: Youth for Understanding Vikingagatan 45 113 42 Stockholm Tel. 08-650 50 25 Mail: info@yfu.se www.yfu.se Trevlig läsning! YFU Sverige är uppdelad i ett antal geografiska distrikt. I distrikten finns bland annat lokala Representanter som är värdfamiljens och studentens närmaste kontakt med YFU under året. Ibland finns det även före detta värdfamiljer som ni kan kontakta om ni vill fråga om något eller bara få tips och råd. Representanterna eller YFU- kontoret kan hjälpa till att förmedla sådana kontakter. I många områden finns också yngre faddrar som vi kallar för juniorfaddrar. Det kan vara en svensk ungdom som nyligen har återkommit till Sverige efter sitt eget utbytesår utomlands. Att vara värdfamilj – vad förväntas? Att ta beslutet att bli värdfamilj innebär att vilja öppna sitt hem för att ta emot en utländsk ungdom och att detta skall leda till ett rikare liv för den egna familjen och en positiv upplevelse för studenten. YFU har inga krav på att värdfamiljerna ska ha det gott ställt, ha barn i samma ålder, mycket fritid eller speciella fritidsintressen – och vi vet av erfarenhet att detta inte har betydelse för hur lyckad vistelsen blir för studenten och värdfamiljen. Värdfamiljer kan se ut hur som helst så länge de har en sak gemensamt – intresse och engagemang för den student de ska ta emot. Så långt det är möjligt ska studenten smälta in i familjens normala liv, i rimlig och naturlig omfattning dela ansvaret för olika hushållsgöromål etc. Inget märkvärdigt fordras egentligen – familjens nya son eller dotter kommer inte till Sverige för att underhållas som en turist, utan för att på ett jordnära sätt lära sig förstå något av livet och värderingarna i denna del av världen. Värdfamiljskapet är en ideell insats – ekonomisk ersättning utgår inte. Å andra sidan ska inte engagemanget orimligen belasta familjens ekonomi. Det förväntas att värdfamiljen står för kost och logi för studenten. Fickpengar och andra privata utgifter står ungdomarna själva och deras föräldrar för. Är man som familj förberedd på att vissa dagar kommer att vara kämpigare än andra och det kan vara jobbigt att prata mycket engelska i början eller att behöva förklara enkla saker om och om igen, blir värdfamiljskapet en fantaktisk upplevelse som bygger broar och skapar långvariga relationer. Utbytesprogram och tider YFU Sverige har följande program för de inresande studenterna: • Ett läsår (augusti – juni) • En termin (augusti – början av januari) • Sommarvistelse, 6 veckor (juni – juli). Studenterna går inte i skolan utan tillbringar tiden och lär sig språket hos värdfamiljen. Familjer som tar emot en utbytesstudent är deltagare på värdfamiljsprogrammet och tiderna följer inresandeprogrammet. YFU-året • Augusti: Studenten anländer till Sverige i augusti och återvänder till sitt hemland i juni eller i början av januari. Under de första dagarna anordnas ett ankomstläger i Stockholm för studenterna. Sista dagen på lägret anordnas en kort utbildning för värdfamiljer innan studenten och familjen åker hem tillsammans. Har inte familjen möjlighet att komma ordnar vi givetvis transport för studenten till familjens destination och familjerna får all nödvändig information i en hemskickad handbok. • September – oktober: Post Arrival-träff -värdfamiljer och utbytesstudenter från ett och samma distrikt träffas lokalt för att samla upp de första intrycken och sätta upp mål för den resterande tiden. • Januari – februari: Mid Year-träff -studenterna och ev. värdfamiljer samlas i regionerna för att summera första halvåret och blicka framåt. • Maj: Re-entry-läger -ett läger som syftar till att på bästa sätt förbereda utbytesstudenterna för avskedet och återanpassningen i hemlandet - ofta nog så svårt. • Slutet av juni: Sker hemresan till studentens hemland YFUs stöd under året Varje värdfamilj och student har som närmaste stöd en lokal YFU-representant, en vuxen person med erfarenhet av YFU och ungdomsutbyte - ofta en tidigare värdförälder. Denne person är alltså YFU-representant både för er som värdfamilj och för studenten. Förutom Representanten kommer ni och er student kunna ha kontakt med: • Andra lokala YFU-representanter och volontärer • YFU kontoret i Stockholm • Ett journummer som finns tillgängligt dygnet runt för akuta fall Representanten finns till för att att ni och studenten ska kunna kontakta honom eller henne. Representanten kommer även själv höra av sig till studenten och er ungefär en gång i månaden för att se hur allt går. Om ni eller studenten inte kontaktar representanten så kommer han eller hon utgå från att allt är bra. Ni och studenten förväntas därför att inte bara ta kontakt med representanten i fall det skulle uppstå problem utan att hålla en regelbunden kontakt. I så stor utsträckning som möjligt utses även en juniorfadder som oftast är en yngre, nyss hemkommen utbytesstudent. Ni är alltid välkomna att ringa oss på kontoret i Stockholm om ni skulle ha funderingar och frågor. Ni ska aldrig behöva känna er ensamma eller utan stöd i er nya situation. Motiv Motiven för att bli värdfamilj eller utbytesstudent varierar men kommer ha en betydande roll för hur tiden tillsammans blir. Nya familjer kan ha förhoppningar om att dela med sig av sin kultur och att lära sig om ett främmande land. Förväntningarna kan dämpas en smula av rädslan för att öppna sitt hem för en okänd människa och de eventuella språk och kulturbarriärerna som ska bemästras. Många värdfamiljer säger att de lärde sig så mycket den första gången att de vill prova igen med en ny student för att få applicera sina erfarenheter. Det är viktigt att fråga varför just er student valt att komma till Sverige och att bli utbytesstudent samt att även reflektera över varför ni valt att bli värdfamilj. Förväntningar Även förväntningarna på vad som skall hända under utbytestiden skiljer sig åt för värdfamiljer och studenter. Alla förväntningar är inte heller realistiska. På olika träffar och skriftligt försöker YFU få studenten att ha realistiska förväntningar innan ankomsten till värdlandet. Ni som värdfamilj har en viktig roll i den här processen och det är viktigt både för värdfamiljen och för studenten att prata om sina förväntningar. Orealistiska förväntningar kan leda till besvikelser. Några av de vanligare förväntningarna är: Värdfamilj • Studenten kommer vara precis som i beskrivningen • Studenten kommer vara mogen och ”perfekt” • Studenten kommer komma in i familjen direkt • Studenten och våra barn kommer bli bästa vänner • Studenten kommer prata svenska vid ankomst Studenten • Jag blir direkt en del av min familj • Jag kommer direkt få många vänner • Det kommer vara lätt att lära sig språket • Värdfamiljen kommer göra mycket tillsammans Skolan YFU ordnar skolplats och så snart den är bekräftad får ni besked från YFU om skola och kontaktperson på skolan. Eftersom många värdfamiljer rekryteras under sommarmånaderna då skolorna har stängt, kan skolplaceringarna ibland påbörjas först i augusti. I första hand försöker vi ordna plats på den skola som värdfamiljen rekommenderat att studenten ska gå på. Det kan hända att skolor säger nej pga. platsbrist, att man redan tar emot utbyteselever från andra organisationer eller att man av andra skäl inte kan garantera en bra skolgång för utbyteseleven. Då letar YFU efter en annan lämplig skola i närheten. Studenten placeras vanligtvis på Naturvetenskapliga eller Samhällsvetenskapliga programmet. Bägge är teoretiska program som ger en bra ämnesbredd. Några studenter har sökt och antagits till YFU:s Artprogram. Då placeras studenten på Estetiska programmet med inriktning dans, drama, musik eller bild, beroende på vilken inriktning studenten har valt. I största möjligaste mån försöker vi placera studenten i den årskurs de skulle ha påbörjat i hemlandet. Studenterna kan vanligtvis inte tillgodoräkna sig sitt år i hemlandet och kan därför inte räkna med att få läsa särskilda ämnen eller erhålla betyg. När studenten anlänt är det önskvärt att ni tillsammans med honom/henne hälsar på i skolan före terminsstart. Allt är nytt och främmande och det är önskvärt för studenten att känna sig lite hemmastadd i skolan innan den börjar. Det är också angeläget att diskutera programval (om skolan har möjlighet att erbjuda plats på flera programinriktningar), schema etc. tillsammans med studierektor eller annan kontaktperson på skolan. Det är viktigt att studenten får en bra skolstart. Fråga gärna skolans kontaktperson, om ni kan få några namn på blivande klasskamrater, som studenten kan få lära känna lite i förväg. Det brukar kännas mindre nervöst att känna igen några vid terminstarten! Fråga också skolan om de har något faddersystem eller om det finns någon på skolan, som kan finnas som extra stöd- och rådgivare i början. Man kan som värdfamilj tycka synd om utbytesstudenten som ”bara sitter där i skolan och inte förstår något”. Gör inte det - uppmuntra istället! Varje dag lär han/hon sig något nytt – nya ord, nya erfarenhet och ny gemenskap med klasskamrater. Att byta skola för att det är jobbigt att hitta kompisar eller att skolans profil inte känns rätt för studenten är enligt YFU inte en godkänd anledning. Precis som att varje värdfamilj är unik, är varje students skolupplevelse unik. Det viktigaste är att studenten utmanar sig själv och hittar sätt eller får hjälp att hantera det som kan upplevas som jobbigt. På det sättet växer studenten som ”övervinner” något istället för att gå den enkla vägen och byta skola. YFU har bra samarbete med skolor runt om i landet som är väl införstådda med vilket ansvar det innebär att emot en utbytesstudent och de utmaningar det innebär för studenten. Skolnärvaron är naturligtvis obligatorisk utom vid sjukdom – precis som för svenska elever. Det är bra om ni kan etablera en naturlig föräldrakontakt med skolan, speciellt med klassföreståndare, mentor så att ni känner att ni kan ringa/maila när som helst ni har några funderingar på skoltrivseln. Fritidsaktiviteter Det finns inga tvivel om att deltagande i fritidsaktiviteter i olika former ökar möjligheterna att finna vänner och etablera en bekantskapskrets. De flesta studenter har intressen som de gärna vill fortsätta med i den mån den går, till exempel spela ett instrument, utöva en sport eller ett annat intresse. Ofta känner skolan till föreningar som studenten kan gå med i. Speciellt i början kan det underlätta om ni som värdfamilj kan hjälpa till att se vilka möjligheter till en meningsfull fritid det finns för studenten. Medlemskap i föreningar och anmälningsavgifter bekostas av studenten själv. Svenska språket Det är viktigt att studenten kommer in i det svenska språket så snabbt som möjligt. Det effektivaste sättet att lära sig är att värdfamiljen dagligen tränar in några nya ord med studenten. Undvik att tala engelska! Börja prata svenska med studenten så snart det någonsin går. Många av våra tidigare studenter har berättat hur svårt det varit att lära sig svenska, därför att omgivningen tyvärr gärna talar engelska. Detta gäller främst de engelsktalande och det är viktigt att värdfamiljen har tålamod vad gäller inlärningen av språket. Det är inte meningen att ni ska agera språklärare utan träningen ska komma naturligt i den vardagliga konversationen. En intressant observation i sammanhanget är, att bristande kunskaper i engelska hos studenten eller värdfamiljen inte alls tycks innebära att anpassningen försvåras – tvärtom – studenten kommer in i språket mycket snabbare och får det lättare både i skolan och i de övriga sociala kontakterna. Han/hon känner sig mer delaktig, mindre utanför den svenska gemenskapen och allt blir mycket roligare – för alla parter. Fickpengar Generellt sett står värdfamiljen för mat och logi. Studenten betalar själv för allt utanför hemmet, t.ex resor, kläder, nöjen och utflykter. YFU rekommenderar studenterna att ca 1500 kronor per månad behövs som fickpengar i Sverige. Om studenten får betala för busskort, behövs oftast mer. De flesta skolor står för busskort, men i de fall där detta inte sker betalar studenten själv upp till en maximal kostnad av 500 kronor per månad. Om busskortet kostar mer än 500 kronor per månad står YFU för överskridande summa. Detta gäller endast i de fall där busskort är nödvändigt för att ta sig till skolan. YFU ersätter inte kostnader för busskort till ”fritidsbruk”. Eventuella kostnader för skolmat betalas av YFU. Försäkring Alla YFUs utbytesstudenter är försäkrade under hela programtiden. Försäkringsärendena ansvarar utbytesstudenten själva för tillsammans med föräldrarna i hemlandet. Studenterna ska ha med sig sina försäkringshandlingar till Sverige. De senaste åren har ungdomarna från Europa och USA haft en privat försäkring via föräldrarna i hemlandet. Andra studenter har en försäkring genom YFUs centrala organisation. Visum och uppehållstillstånd Studenter från icke EU-land söker sitt visum till Sverige i sitt hemland innan ankomst. Studenter från Europa måste ansöka om uppehållstillstånd hos Migrationsverket och det görs när de anlänt till Sverige. Mer information och en instruktion kommer att skickas till studenterna i augusti. Behandla studenten som en familjemedlem Värdfamiljen är det viktigaste i studentens liv under vistelsen i Sverige, den trygga punkten i en ibland ganska omtumlande tillvaro i en ny kultur. Det är viktigt att studenten känner sig välkommen till er familj på ett naturligt sätt – att han/hon känner att ni tycker det är spännande och roligt med en ny familjemedlem men att ni fortsätter att leva på samma sätt som tidigare. Studenten förväntar sig vanligt, svenskt familjeliv, inte att ni skall ändra ert sätt att leva. Det är frestande att i början behandla studenten som en gäst. Man ger gärna extra uppmärksamhet, lagar speciell mat etc. och det kan vara bra de allra första dagarna, för att studenten ska känna sig extra välkommen. Så snabbt som möjligt bör man dock återgå till vardagsrutiner i familjen och ge studenten egna uppgifter. Lev så naturligt ni kan – man orkar ändå inte förställa sig ett helt år – och studenten känner sig mer hemma, mer accepterad som familjemedlem. Allt blir mycket lättare för alla parter. Syskon Det är naturligtvist väldigt bra – och önskvärt – om utbytesstudenten till en början kan introduceras till olika kompisar och fritidsaktiviteter, men allt eftersom tiden går får studenten oftast en egen kamratkrets. Detta bör ses som något helt naturligt och positivt. Viktigt för de egna barnen är att förstå att utbytesstudenten inte ska bli ”en bästa kompis”, som man alltid måste vara tillsammans med. Utbytesstudenten ska vara som ett syskon. Syskon kan – och har oftast – olika kamratkretsar och detta bör uppmuntras, när man har en utbytesstudent. Syskon tycker mycket om varandra även om de inte alltid är tillsammans! Vi rekommenderar inte att placera utbytesstudenten i samma klass om värdfamiljens egna barn- det försvårar uppbyggnaden av en egen kamratkrets och det blir lätt en alltför stor belastning på det egna barnet. Har man ett enda tonårsbarn hemma kan det vara lämpligt att markera syskonskapet extra starkt. (O)Realistiska förväntningar Det är farligt med orealistiskt höga förväntningar för det är så lätt att bli besviken. Utbytesstudenter är helt vanliga tonåringar, med allt vad det innebär. Räkna med att er nya familjemedlem är en vanlig tonår- ing, inte en ”superstjärna”. Räkna med ett ostädat sovrum, disk kvar på diskbänken, och diskussioner om vem som senast tömde diskmaskinen. Förvänta er detta, så att ni inte blir besvikna! Ni får inte vara rädda att tillrättavisa studenten - tvärtom. Säg till hur ni vill ha det, precis som ni tillrättavisar era egna barn - det gör att han/hon känner sig delaktig i familjen och inte som en gäst. Han/hon känner sig mer hemma. Alla kan bli arga och kanske låta bestämd eller höja rösten, det är fullt normalt. Ni kanske dock får påminna studenten lite extra om att ni vill ha saker och ting lite annorlunda i ert hem än vad hon eller han är van vid hemifrån. Det hela blir snart naturligt men det sker inte på en vecka. Är ni trötta efter en lång dag har man rätt att, precis som förr, krypa upp i soffan och vara ifred. Man behöver inte känna att man skall ”underhålla” studenten! Fortsätt att leva så naturligt ni kan och genom det hjälper ni studenten att känna sig hemma. Regler Det är viktigt att värdfamiljen känner till YFUs regler och principer för ungdomarna under programtiden. Reglerna finns i ”World Traveller Handbook” samt i ett avtal som alla studenter fått. Reglerna har godkänts och signerats av studenten och dennes föräldrar före avresan till Sverige. Dessa regler ingår i YFUs generella regelverk och gäller för alla YFUs studenter världen över. Under ankomstlägret får dessutom studenterna ytterligare en genomgång av regler och råd som är anpassade till Sverige och de tilldelas en ”Handbook for Exchange students in Sweden”. Det är viktigt att ni som värdfamilj också är medvetna om dessa regler, vad som händer om studenten skulle bryta mot någon av dessa regler och stödjer YFU i tillämpningen av dem. Det finns även regler som är specifika för värdfamiljen. Kom ihåg att det är ni som är föräldrarna för studenten under vistelsen – inte föräldrarna i hemlandet. Värdfamiljens regler är de som gäller oavsett vilka regler som studenten har i hemlandet. Ni behöver inte vara oroliga för att era regler ska vara annorlunda – kontakta oss gärna om ni har frågor. Alla regler och konsekvenser om studenter bryter mot någon av reglerna finns beskriva i handboken som ni får hemskickad när ni har tackat ja till värdfamiljsprogrammet. Reglerna rör resor, droger, alkohol, tobak/snus, farliga aktiviteter, motorfordon, anställning, besök från hemlandet under programåret, förlängning av programtiden och skolgången. YFU rekommenderar att studenterna har begränsad kontakt med vänner och familj i hemlandet genom exempelvis Facebook, Skype, mail osv. Det är därför fördelaktigt om studenten inte har en egen dator utan delar familjens. Problem, lösningar och goda råd Om ni känner att det är något problem eller eventuellt missförstånd mellan er och studenten är det viktigt att ta tag i det så snart som möjligt. YFUs erfarenhet av ungdomsutbyten säger att ju tidigare man uppmärksammar problemet ju bättre. Det allra vanligaste som kan uppstå är missförstånd på grund av språkliga och kulturella skillnader och är lätta att lösa. YFU ställer höga krav på sina studenter att de ska vara villiga att anpassa sig, intresserade och flexibla. Även om studenterna har en stor del av ansvaret att göra sin utbytestid till så bra som möjligt så spelar värdfamiljen också en stor roll i hur ni löser en svårighet. YFU uppmanar familjen och studenten att i första hand lösa problemen genom att prata om dem och lösa dem genom direktkommunikation. Ibland kan dock detta vara besvärligt och skulle ni finna att något problem är svårt att lösa själva uppmanar vi er att i första hand ta kontakt med er representant. Personalen på YFU-kontoret finns alltid till hands och YFU har även ett journummer som man kan ringa till dygnet runt vid akuta situationer. Kulturskillnader och kulturkrockar är bra och utvecklande! En ofta förutsägbar del av anpassningsprocessen är den del som kallas ”kulturchocken”. Den kan vara i dagar eller veckor och är så vanligt att nästan alla människor, som bor och lever i en främmande kultur, drabbas av den i högre eller mindre grad. Att förstå vad kulturchock är, varför den inträffar, vilka de positiva och negativa aspekterna är och hur vi lär oss något av det som händer, hjälper såväl utbytesstudenter som den egna familjen att handskas med den. Kulturchocken kan faktiskt leda till något positivt: ett större perspektiv på tillvaron, bättre självkänsla och större tolerans gentemot andra människor – unika, värdefulla egenskaper för framtiden. Genom att arbeta sig igenom krisen växer man som människa, och kan hantera motgångar i framtiden på ett bättre sätt. Kulturchocken är dessutom övergående. Ju aktivare man är, desto snabbare går den över. I ett samhälle finns alltid vissa normer för hur man ska bete sig i umgänge med sina medmänniskor. Vi gör ofta det misstaget, att vi förutsätter att dessa normer är i stort sett de samma i alla länder och kulturer, eftersom de verkar så självklara för oss. Det är viktigt att vara medveten om att så ej är fallet för att kunna undvika missförstånd. Vad beträffar kulturer finns det ingen kultur som är bättre eller sämre än någon annan – de är bara olika! Det som i farten kan uppfattas som dåligt uppförande, kan i själva verket vara en kulturskillnad och studenten måste få hjälp av sin värdfamilj, för att lära sig förstå de normer som gäller här. Som exempel kan nämnas att det inte alls är självklart för en amerikan att alltid säga ”God morgon”, ”God natt”, ”Tack för maten” eller att sträcka fram handen när man hälsar på någon. Samtidigt finns det på samma sätt vissa typiska ”svenska” beteenden som kommer att förvåna studenten. Att exempelvis snyta sig med toalettpapper, slicka på ett frimärke eller äta äpple med skal på ter sig mycket konstigt för en japan. Det är detta som gör det så spännande och som upplevs på ett unikt sätt genom att vara värdfamilj. Studenten kanske ställer frågor och gör jämförelser som verkar kritiska eller underliga, men ha tålamod! Kom ihåg att det här är en ung människa som haft modet att ge sig in i en främmande kultur. Säkert kommer ni många gånger att ha olika åsikter om saker och ting, men det är bara genom att prata med varandra, som man har en chans att få förståelse för varandras synpunkter. Det är egentligen detta som kulturella utbyten handlar om – att öka toleransen och förståelsen människor emellan! Familjen Lundkvist -värdfamilj till Chunya Vi valde att bli värdfamilj för att vi tyckte det var spännande att få chansen att erfara en ungdom med så skild bakgrund än vår egen. Vi har haft fyra ungdomar hemma. Två flyttade till studentlägenhet och en flyttade till USA för att vara utbytesstudent detta år. Vår dotter som var kvar tyckte det var roligt att få ett nytt "syskon". Allt man gör upplevs på ett helt annat sätt då man ser händelserna genom utbytesstudentens ögon. Vi gör mest saker som vi alltid gör och har gjort, men naturligtvis hittar man på lite extra för att det skall bli ett så innehållsrikt år för vår utbytesstudent som möjligt. Utflykter blir roligare när man får visa och berätta för någon En värdbrors erfarenheter Jag var utbytesstudent i USA 2009-2010 med YFU. Hela min familj ville ha en student. Så jag sa bara varför inte? Vi har tagit emot en sextonårig tjej från Schweiz som heter Anya och hon har verkligen blivit en del av min familj. Jag kal�lar henne aldrig värdsyster, hon är ju helt enkelt min syster. Man känner över huvudtaget inte att hon inte var en del av vår familj innan vi möttes. Det är som om jag har en syster som växte upp i Schweiz och att det var på tiden att hon kom hem, så då gjorde hon det. Jag har samma relation till henne som jag har till mina andra familjemedlemmar. Vi ser på TV tillsammans, går på bio eller gör något kul. Vi gör allt möjligt man kan tänka sig. Ibland kommer hon med mig för att hänga med mina kompisar från skolan. Vi går också på samma danskurs. När jag var i USA lärde jag mig att man alltid ska vara öppen mot andra människor. Jag tror att man som utbytesstudent måste bli öppen och prova nya saker. Annars blir allting svårt. När man kommer till ett nytt samhälle, ett nytt land och en ny kultur så måste man göra sitt bästa för att bli en del av det. Det är samma sak med Anya. Hon försöker alltid att vara öppen plus att hon alltid är glad. Så jag lär mig alltmer att vara öppen och alltid positiv. som inte har upplevt just den händelsen. Inget svårt som är utav vikt. Vi som har en student från Thailand har språket varit det som vi fått jobba med. Att förstå varandra helt enkelt. Engelskan var knagglig och svenskan obefintlig när hon kom. Nu efter 2½ månad är engelskan okej och svenskan knagglig. Så det går fort framåt! Våra förväntningar har inte varit mer än att vi skall ha ett spännande, annorlunda år och det har verkligen infriats! Ärligt talat hade vi inga speciella förväntningar på just studenten. Vi hoppades på att hon skulle trivas med oss och känna sig hemma. Och vi skulle också känna oss bekväma med henne. Att hon inte skulle bli som en gäst utan en del av vår familj. Och så har det blivit, vi trivs bra tillsammans! Min tyska har blivit bättre också. Jag lär mig schweizisk tyska som faktiskt är annorlunda och intressant. Det var konstigt att höra att man inte har en jultomte i Schweiz. I stället för jultomte har man Schmutzli som gör ungefär det som tomten gör. Det är alltså fantastiskt, jättebra, awesome helt enkelt men också rätt speciellt att ha en ny person, en ny syster, hemma. Man lär sig en massa saker själv, samtidigt som man får lära henne en massa saker. Man lär sig att se på sitt eget land från en annan synvinkel. Alltså, varför ska man inte prova på det? Det är coolt, det är något som är helt speciellt. För oss svenskar är det inte så svårt att få in en extrasäng hemma. Man behöver inte ha ett stort hus eller mycket pengar. Man behöver bara ha en plats i sitt hjärta för henne eller honom. Som sagt, det är inte en person som ska vara en gäst i ett år. Jag vill inte kalla det att man är värdfamilj. Man är bara en familj med en ny familjemedlem. Gör det, ta emot en utbytesstudent! Sist vill jag bara säga – jag älskar min syster! Daniel Fortsatt engagemang inom YFU YFU är en medlemsorganisation som bygger på volontärers insatser. De flesta av medlemmarna och de frivilliga är just före detta utbytesstudenter och värdfamiljer som ”fått blodad” tand på att möta andra kulturer. Ofta har det man varit med om varit så fantastiskt och utvecklande att det kan vara skönt att träffa andra som varit med om samma sak. Dessutom erbjuder YFUs stora nätverk fantastiska möjligheter till fortsatta internationella kontakter i ca 50 länder. Här är några exempel på vad vi hoppas att ni som värdfamilj vill fortsätta engagera er med efter er student åkt hem. • Bli representant för blivande värdfamiljer och studenter. Uppdraget innebär att ansvara för stöd och uppföljning av studenter samt värdfamiljer. Ni har värdefulla erfarenheter att dela med er av! • Göra hembesök hos intresserade, blivande värdfamiljer • Vara ledare på de träffar och läger som YFU anordnar • Arbeta med att hitta nya blivande värdfamiljer genom att sprida marknadsföringsmaterial (broschyr, vykort och affischer) eller kontakta lokaltidningar som gärna vill intervjua värd- familjer och utbytesstudenter. • Styrelseuppdrag Vill ni veta mer om något uppdrag förser vi er gärna med mer information, handböcker och kontakter. Kontakta kontoret på info@yfu.se eller ring 08-650 50 25 Vi ses! Bilden visar några av Stockholmsdistriktets Representanter när de tog med studenterna till Isbaren.