1. No category

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 2 2014
Pyssel
Skojig fakta
om fåglar
Fågelskådning
1
Foto: Hendrik Zeitler
Hej!
Rädda Djuren Klubbnytt bara växer och växer. I fortsättningen
kommer alla medlemmar få hela fem nummer av tidningen varje år!
Hurra!
Fo
I det här numret får vi träffa Benjamin som gillar att fågelskåda
med sin pappa. Det verkar så himla roligt så jag vill börja med det
bums! Benjamin är också en duktig fotograf. I reportaget på sidorna
8-9 kan du läsa om Benjamin och se några av de fågelbilder som
han har tagit. Vill du också börja med fågelskådning så kan du läsa
Benjamins och pappa Johans bästa tips. När du är ute i naturen kan
det vara gott att ha med något att äta. Med ärtsoppa i termosen och
några smörgåsar i ryggsäcken så orkar du vara ute länge.
to
:E
y eW
i re
Vargar är sociala och lever oftast tillsammans i
familjegrupper. Nästan varje år föds en ny kull
med ungar i gruppen. Det brukar vara ungefär
2-6 valpar, men ibland är de så många som 10
stycken. När valparna fyllt ett år vandrar de iväg för
att försöka bilda egna familjer. Ibland stannar någon
av valparna kvar lite längre för att hjälpa föräldrarna att
uppfostra de nya valparna.
Vad har du för intressen? Vill du berätta om din hobby så att andra
barn kan inspireras? Maila då till mig!
Vi hörs!
Sofia Säljö
raddadjuren@djurensratt.se
Vargar är nyfikna men de är också skygga och försöker att undvika människor. Det finns vargar i delar av
Nordamerika, Europa och Asien. I Sverige har de funnits så länge som 10 000 år. Förr fanns det vargar i
hela landet förutom på Öland och Gotland, men så är det inte längre. 1966 fanns det nästan inga vargar
kvar i Sverige så då bestämdes det att vargarna skulle fridlysas. Nu finns det fler vargar i landet igen men
ingen vet exakt hur många. WWF tror att det finns ungefär 300 stycken. Många är oroliga för att vargen
ska få det svårt att klara sig i Sverige i framtiden.
John Holmvall & Jonas Hultén
Vargarna har flera ljud som de använder för att kommunicera/prata med varandra. De kan både skälla,
morra och gnälla. Men vargarna är nog mest kända för att de kan yla. Ylandet är en sång där varje varg har
en egen röst. Ylet kan vara så högt att det hörs på en mils avstånd! Det kan vara ett sätt att visa andra vargar
att ”kom inte hit för här bor vi” men de kan också yla för att hålla kontakt med de andra i familjen.
De flesta av oss har aldrig sett en Hasselmus och det är för att de är
himla svåra att få syn på. Halva året ligger de i vinterdvala under marken
och den andra halvan av året håller de till i närmast ogenomträngliga
buskage. Dessutom är de bara vakna under dygnets mörka timmar!
Hasselmössen är sällsynta och finns mest i södra och mellersta Sverige. De
blir ungefär 7 cm långa och med en lika lång svans. Deras svans är ganska
långhårig och påminner lite om en ekorres. Hasselmöss är superbra på att klättra
i träd och har stor gripförmåga och rörlighet i tårna. De blir ungefär 3-5 år gamla.
Du hittar alla Kim & Mika på webben.
Rädda Djuren är Djurens Rätts barnklubb
Adress: Rädda Djuren, Box 2005, 125 02 Älvsjö
Telefon: 08-555 914 32
E-post: raddadjuren@djurensratt.se
Hemsida: www.raddadjuren.se
Chefredaktör: Sofia Säljö
Ansvarig utgivare: Liv Linder
Grafisk form: Sofia Andersson
Omslagsbild: Lim Seng Kui
2
Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i
medlemsavgiften för barn (100 kr/år).
Tryck: Danagård Litho
ISSN: 1651-5528
Upplaga: 5 000
Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material.
Eftertryck är tillåtet om du anger källa.
Varje individ har ett revir med en radie på 150 till 200 meter. De bygger sitt sommarbo genom att fästa löv,
mossa, gräs och andra växtdelar på grenarna i en tät buske. Vintern tillbringar de däremot i ett väl ombonat
bo under trädrötter, i trädhål och liknande. Under vinterdvalan sjunker kroppstemperaturen jättemycket.
Hasselmöss är allätare och gillar att äta bok- och ekollon, hasselnötter, bär och andra växtdelar. De äter även
insekter, fågelägg och mindre ryggradslösa djur. Hasselmusen får ungar två gånger per år, 3-6 ungar per kull.
Text: Sofia Säljö3
Du behöver:
• Bomullstyg
• Sytråd eller garn
• Vliesofix eller fållfix
• Sax
• Strykjärn
• Penna och papper
Vliesofix och fållfix finns i
hobby- och tygaffärer, det
är som dubbelhäftande
tejp men du styrker ihop
dina tygbitar. Det behöver
vara minst 7,5 cm brett.
3.
Pyssel
Färgglada och djurvänliga
fjädrar i riset!
Använd en utsliten skjorta, ta en sväng på loppis eller leta i
gömmorna efter tunt och färgglatt bomullstyg. Följ beskrivningen
och du får fina påskfjädrar som är färgglada och snälla mot både
djur och natur. På 1700-talet dekorerades ris med tyg och papper,
det var först i mitten på 1800-talet som påskfjädrar började
användas. Använd din fantasi och gör ett riktigt fint ris av det
du har hemma.
Vik fram och tillbaka som de streckade
linjerna på mallen. Vira några varv sytråd
mitt över vikningen och knyt.
4.
Fixa ris och knyt
fast fjädrarna.
Mall för
fjäder
1.
Stryk ihop bomullstyg med vliesofix eller fållfix.
Du börjar med att stryka på det på den ena
tygbiten och då sitter pappret kvar. Sedan tar du
bort pappret och stryker fast den andra tygbiten.
Tygets finaste sidor ska vara utåt och strykjärnet
inställt på 2 prickar.
2.
Rita av mallen och klipp ut
den. Rita av mallen på tyget
och klipp igen.
Pyssel och bilder av:
Ida Ahlström
4
5
Att vara viltrehabiliterare
Suzzie blev viltrehabiliterare för att hon bryr sig mycket om djur och
natur. Hon menar att människan orsakar mycket skada på naturen och
för djur att det då är viktigt att vi också hjälper till så mycket vi kan
när djur far illa. Hon tar emot samtal dygnet runt från människor som
behöver hjälp med skadade djur.
– Privatpersoner är jätteviktiga och duktiga på att uppmärksamma och
hjälpa djur, säger hon till Rädda Djuren.
Gå in
på vår webb:
www.raddadjuren.se
Där finns fler tips på
hur du kan hjälpa
vilda djur!
På Lilla Vilthuset har hon tillstånd att ta hand om de flesta mindre fåglar
men även igelkottar, ekorrar och harar. Snart får hon också tillstånd för att
ta hand om ugglor. Under vintern är det nämligen vanligt att ugglor skadar sig
när de flyger in i bilar, så då behöver de ibland hjälp att repa sig. Det kan vara
jobbigt när djur inte klarar sig, men det finns också mycket glädje på Lilla Vilthuset.
– Man skrattar mycket, djur har mycket roligt för sig, säger Suzzie.
Det är mycket att göra för Suzzie på våren när alla små fågelungar kläcks ur sina ägg.
Då kan det vara fågelungar som ramlar ur sina bon och skadar sig som kan behöva lite
hjälp för att kunna klara sig i naturen.
Många människor kommer till vilthuset med skadade djur. Ibland kommer också djurpoliser eller djurambulansen med djur som behöver Suzzies hjälp. Ofta är det fåglar som
flugit in i fönster eller skadat sig på andra sätt som behöver hjälp. Suzzie jobbar ensam
på Lilla Vilthuset men samarbetar jättemycket med andra viltrehabiliterare och veterinärer.
– Det är viktigt att vi samarbetar för djurens skull, säger Suzzie.
När fåglarna sedan vilat upp sig och är starka nog att klara sig själva så är det dags att
släppa tillbaka dem i naturen. Suzzie berättar att hon brukar bjuda in personen som
hittade djuret så att den kan få vara med. När hon släpper tillbaka fåglar i naturen
brukar hon alltid försöka vara på samma plats som fågeln hittades.
– Det är en härlig känsla när de flyger iväg, säger Suzzie, det är en värdefull del av mitt
liv att vara viltrehabiliterare.
Text: Camilla Bergvall Foto: Suzzi Engström
Suzzie Engström
tar hand om skadade
och föräldralösa djur
så att de kan bli
friska och starka
Suzzie Engström driver sedan fem år tillbaka ”Lilla vilthuset”
i Norrtälje. Där tar hon hand om skadade och föräldralösa
nog att släppas
djur så att de kan bli friska och starka nog att släppas tillbaka
till naturen. Till Suzzie och andra viltrehabiliterare kan du ringa
tillbaka till
om du till exempel hittar en skadad fågel eller en föräldralös
fågelunge. Viltrehabiliterare betyder att du har tillstånd från
naturen.
Länsstyrelsen och Naturvårdsverket att ta hand om skadade djur.
Vem som helst får nämligen inte ta hand om vilda djur, man måste ha
en utbildning så att man vet hur man ska göra.
6
Om du hittar en skadad fågel:
Ring en viltrehabiliterare och få råd
På Katastrofhjälp – Fåglar och Vilts hemsida
www.kfv-riks.se hittar du en kontaktlista till din
närmaste viltrehabiliterare som kan hjälpa dig med
vad du ska göra.
Se till att det är mörkt och tyst
48 timmars regeln
Du får lov att ta hand om ett vilt djur i 48-timmar
ifall djuret bara behöver vila upp sig. Är djuret skadat så kan det däremot behövas hjälp av veterinär
och sedan får djuret vila upp sig en längre tid hos
en viltrehabiliterare. Men ring alltid och få råd av
en viltrehabiliterare först!
Fåglar och andra djur kan bli väldigt stressade runt
människor. Därför är det viktigt att de får det tyst
och mörkt så att de kan känna sig lugna.
7
Fågelskådning
Foto: Joachim Karlsson
Benjamin Rodling är en fena på att spana fåglar. När han fyllde sex
år började hans intresse för fågelskådning att blomma upp. Han
blev då nyfiken på pappa Johans hobby och började följa med
honom ut i skog och mark. Nu är han åtta år och har lyckats bocka
av hela 245 olika fågelarter på sin krysslista. Pappa Johans eget
intresse började när han var liten och satt och tittade ut genom sin
mormors köksfönster och jämförde fåglarna utanför med en av
hennes böcker om fåglar.
Benjamin och Johans tips till den som vill börja fågelskåda är att
börja med att mata fåglarna där du bor. Då kommer fåglarna till dig
och du kan i lugn och ro sitta och titta genom ett fönster och
jämföra med en bok eller med bilder på datorn. Benjamin och
Johan brukar hålla sig i Västerås där de bor när de fågelskådar, men
när de åker på semester till Öland eller Västkusten så brukar de
passa på att se ifall de kan få syn på några nya fåglar där.
Namn: Benjamin Rodling
Ålder: 8 år
Bor: Västerås
Har sett: 245 arter
Pappa Johan har sett: 266 arter
En svartmes som
Benjamin Rodling
fotograferat.
Benjamin och
Johans bästa tips:
Det brukar vara tydligt utmärkt på skyltar, så läs noga på dem
innan du börjar. Förutom att titta på fåglarna så tycker Benjamin
dessutom om att fotografera dem.
Benjamin skulle hemskt gärna vilja se en gråspett. Det är en
hackspett som lever i skogen nära där han bor, men den kan vara
ganska skygg och svår att hitta. Den häftigaste fågeln pappa Johan
har sett är blåstjärten.
– För den har inte Benjamin sett, skrattar han.
Det märks att det finns lite tävling i fågelskådningen, men mest
glädje. Ung som gammal är man alltid välkommen med sin kikare,
lovar Benjamin och Johan.
Text: Camilla Bergvall
De tycker båda två att det är roligt att kunna kryssa fåglar på sina
listor, men det roligaste är ju att vara ute i naturen och leta. Listorna
kommer lite i andra hand för de flesta fågelskådare. Det är ganska
nytt med att göra listor och hålla ordning på vilka fåglar man sett,
berättar pappa Johan. Men nuförtiden kan man rapportera på
internet vilka fåglar man har sett och då hjälpa andra att veta var
de ska leta för att kunna se samma art.
– Det är väldigt socialt på det sättet – vi fågelskådare samarbetar
mycket, berättar pappa Johan.
Det finns många olika sorters fåglar att titta på – året runt. Men på
våren och hösten är det bäst att vara ute och spana eftersom fåglarna håller på att flytta då. Benjamin och hans pappa Johan är ute
minst en gång i veckan, men på våren är de ute mycket mer än så.
När man är ute och fågelskådar så är det viktigt att tänka på vilka
regler som gäller. Allemansrätten gäller överallt och i områden som
naturreservat och fågelskyddsområden finns det fler regler.
8
Foto: Nils-Gunnar Karlsson
En nötkråka,
fotograf Benjamin
Rodling.
• Sällskap – ta med en kompis
eller fågelskåda tillsammans
med en förening där du bor,
det brukar finnas barn- och
ungdomssektioner i fågelklubbarna. Är man fler så blir
det lättare och roligare!
• Börja hemma – börja titta på
de vanligaste fåglarna som
ofta finns nära ditt eget hus.
När du lärt dig de vanligaste
fåglarna så blir det lättare
att hitta dem som är lite mer
ovanliga.
• Var försiktig – många
fåglar är bra på att gömma
sig, ibland kan det vara nära
att man trampar på dem bara
för att de gömt sig så bra. Så
titta noga så att du inte stör
några fåglar när du är ute.
• Fågelbok med läten – lär
dig hur de olika fåglarna låter
genom att lyssna på dem i
böcker där det går att spela
upp deras läten. Det blir
lättare att hitta fåglarna ute
om du vet hur de låter och
inte bara hur de ser ut.
• Matsäck – åk aldrig ut och
fågelskåda utan mat. Har du
några mellanmål med dig så
kan du vara ute och spana
längre.
• Utrustning – det behöver
inte vara dyr topputrustning
men inte heller leksaker. En
handkikare, anteckningsbok,
fågelbok, torra och varma
kläder och en bra ryggsäck
till matsäcken är bra att ha.
9
U
ndulat är en liten papegoja. Namnet
undulat kommer från mönstret på deras
vingar som kallas ondulerat och betyder
”format som vågor”.
Undulaten är en av de vanligaste fåglarna som
hålls som sällskapsdjur i Sverige. Vilda undulater
har grönt bröst och gul hjässa. De andra färger
som finns är framavlade av människor och inte
undulatens riktiga färg.
Undulater bildar par som lever tillsammans i
flockar över stora delar av Australien. Undulater
lever som nomader och kan flyga långa sträckor i
jakt på vatten och föda. Att de är nomader betyder att de flyttar omkring till olika platser där det
just då finns mat och vatten – de bygger inget bo
där de stannar hela livet.
En del undulater håller ihop som par hela livet.
De lever sedan med flera andra par i större
flockar. I f locken håller sig paren nära varandra.
De matar varandra och putsar varandras fjädrar.
Om en undulats partner dör så händer det ofta
att undulaten som lever kvar inte försöker hitta
en ny. Undulater är väldigt sociala djur och även
mycket intelligenta.
Undulater blir lätt tama och det är nog därför
som de blivit ett så populärt sällskapsdjur. De kan
bland annat lära sig att härma olika ljud eller
människors ord. Det är dock inte bra för undulater
att leva i burar eftersom de trivs med att flyga
runt på stora områden. Det bästa för alla djur är
om de får leva så naturligt som möjligt.
Minifokus
Skojig fakta om fåglar
Det finns fåglar som inte kan flyga.
Till exempel kiwifågeln som finns på Nya Zeeland.
De har jättesmå vingar som gömmer sig under
fjädrarna och därför kan de inte flyga. Inte heller
strutsen kan flyga, men de kan istället springa
jättefort, i upp till 70 kilometer varje timme.
Den största fågeln i världen är:
Strutsen. De lägger också de största äggen
och har den snabbaste maximala hastigheten
när de springer.
Fo
to
:Ju
lia
nn
aO
lah
Den minsta fågeln i världen är:
Bikolibrin. Det är en art som tillhör fågelfamiljen kolibrier. Den är
bara 5 cm lång och väger 1,8 gram – det är lättare än en enkrona!
Varför är flamingon egentligen rosa?
Fo
t
o:
Ke
frie
s
Ugglor har mycket stora ögon för sin storlek. Det är för att de ska
kunna se så bra som möjligt när det är mörkt eftersom de är vakna
på nätterna. Men eftersom de har så stora ögon kan de inte röra
dem i sidled utan måste då vända hela huvudet. De kan snurra sitt
huvud nästan hela vägen runt. Ugglor har 14 nackkotor som gör att
de kan vrida sina huvuden så mycket, vi människor har bara sju.
Je f
Ögon i nacken?
vin
Text: Camilla Bergvall
B al a ra m a n
10
:Ar vind
undulater
Foto
Vilda
Att flamingon är rosa beror på att den äter mat som är
rik på två ämnen som heter alfa- och betakaroten. Vi
människor kan få i oss de ämnena av till exempel morot
och pumpa, men vi blir inte rosa av det. Flamingon föds
grå och sedan blir den rosa ju mer de äter som innehåller
alfa- och betakaroten. Oftast är det genom att äta räkor
och kräftor som de hittar på havsbottnen. På vissa platser
där det varit ont om de ämnena i flamingons mat så är
fåglarna gråa hela sina liv och blir aldrig rosa.
11
Lite kul fakta om hönor, kycklingar och tuppar
De flesta fåglars skelett är väldigt anpassat för att de ska
kunna flyga. Det är extremt lätt men ändå tillräckligt
starkt för att de ska kunna lyfta och landa utan att skada
sig. De flesta fåglar har ihåliga ben. Det varierar mellan
olika arter hur många ihåliga ben dem har. Fåglar
som inte kan flyga, som till exempel pingviner,
har inga ihåliga ben alls.
De tama hönor som finns i Sverige idag härstammar från djungelhönor i Asien. För ungefär 5 000 år sedan började människor
fånga in hönor i djungeln. Först för att använda dem i
tuppfäktningstävlingar men sedan började människan använda
hönorna för att få kött och ägg. Fast att människan avlat
mycket på hönorna som finns i äggfabrikerna idag så är de
fortfarande väldigt lika sina förfäder i hur de beter sig.
Foto
il l i ps
: Ed Ph
Ihåliga ben hjälper fåglar att flyga
Att bli kallad ”hönshjärna” brukar inte direkt vara en
komplimang, men hönor är faktiskt väldigt kloka. De kan
till exempel uppfatta tid och tänka på framtiden.
De är också väldigt duktiga på att prata med andra hönor
med över trettio olika läten. De har olika läten för att
varna för olika rovdjur till exempel. Tuppar kan ibland
använda läten för att imponera på en höna.
Annorlunda pingviner
Pingvinen är den enda fågeln som kan
simma, men inte flyga. Det är också den
enda fågeln som kan gå upprätt.
En liten historia
Fot
Visste du att hönan är den
närmaste levande släktingen till
Tyrannosaurus rex?
o:
Ra
ld
iS
om
er
Hönrietta satt vid sitt skrivbord och skrev ner kråkfötter
på ett papper. Då kom Örnjan förbi stolt som en tupp och
Hönrietta anade genast ugglor i mossen.
– Du eldar för kråkorna, här är ju kallt så jag storknar!
– Nu tycker jag att du gör en höna av en fjäder, svarade Hönrietta.
Men hon stängde ändå fönstret så att Örnjan skulle slippa frysa.
En sann vän är ju en sällsynt fågel.
s
År 2005 gjorde en paleontolog en spännande upptäckt.
En paleontolog är någon som forskar om förhistoriskt
liv och om hur organismer och djur utvecklats genom
tiderna. Den här paleontologen upptäckte att ett ben
från en T rex avslöjade att deras närmsta levande
släkting idag är den tama hönan. Detta stödjer mångas
teori om att alla fåglar härstammar från dinosaurierna.
Några vitsar om fåglar
Smarta kråkor
– I vilken stad blir du ofta förkyld?
– Här-nös-and!
– Vet du vilken
som är den
socialaste fågeln?
Fo
I staden Sendai i Japan har kråkorna lärt
sig att öppna hårda nötter genom att
låta bilar köra över dem vid övergångsställen.
När det sedan blir rött ljus
för bilarna plockar
fåglarna upp de
knäckta nötterna
för att äta.
t o:
Mo
s tPh
otos
– Um-gås.
Text:
Camilla Bergvall
12
– Värst vad tuppen beter sig konstigt?!
– Ja, snacka om att vara en gal-ning..
– De där fåglarna sjunger fint!
– Ja, det låter som mås-art (Mozart).
– Vilken är världens
slarvigaste fågel?
– Vilken fågel har blivit van vid att förlora?
– Hafsörnen
– Duvan (Du vann!).
13
Du behöver:
5 dl frysta gröna ärter
1 pkt sojagrädde
1 tsk buljongpulver eller en halv tärning
2 del vatten
1 liten hackad gul lök
1vitlöksklyfta
Salt och peppar
Denna soppa är supergod och busenkel att
göra! Ta fram en kastrull och lägg i ärterna,
sojagrädden, buljongen, vattnet, löken och
vitlöken. Låt soppan koka upp och låt den
sedan stå på ganska låg värme i fem minuter.
Mixa soppan med en stavmixer tills den är
riktigt fluffig och fin! Smaka av med salt och
peppar!
Häll på en termos, lägg ner den i ryggsäcken
och du är redo för skogen!
Soppan är mjölkfri och glutenfri.
Text & bild: Sofia Säljö
Att få syn på en fjäril på sommaren är inte så
ovanligt. Men att rädda livet på en fjäril som är
skadad är ingenting som vem som helst skulle göra.
Men det gjorde Saga. Och det är precis det som nu
har gjort henne till djurens hjälte!
Saga har haft djur i familjen hela livet. Just nu har
hon två katter, Linus och Frasse. Hon tycker att de
flesta djur är söta men spindlar och slemmiga
sniglar kan hon klara sig utan. Om hon ska välja
det djur hon tycker bäst om blir svaret häst.
Det var under sommarlovet förra året det hände.
Saga och hennes kompis var ute i trädgården.
Plötsligt fick de syn på en liten, brun fjäril. Men
någonting var fel. Fjärilen kunde inte flyga.
– Vi såg att fjärilens ena vinge var lite sönder och
förstod att den var skadad, berättar Saga.
Saga och hennes kompis bestämde sig direkt för att
de ville hjälpa det lilla djuret. Försiktigt lyfte de upp
fjärilen med händerna och bar in den i huset. De la
den i en liten låda som de hade bäddat i med tyg så
att det skulle bli mjukt. De la också in några blad
och en skål med vatten så att fjärilen skulle kunna
dricka om den blev törstig.
– Det var inte svårt att fånga in den eftersom den
inte kunde flyga, säger Saga.
Efter några dagar verkade fjärilen må bättre och
Saga och hennes kompis bestämde sig för att släppa
ut den. Så fort de kom ut i trädgården flög fjärilen
iväg. Vingen hade läkt.
Saga tycker att det är viktigt att människor bryr sig
om djur. Även små djur.
– Om ingen bryr sig om djuren så får de ingen mat
och då kan de dö, säger hon. Om vi inte hade
hjälpt fjärilen skulle den inte ha klarat sig.
När Saga blir stor vill hon bli djurskötare. Hon vill
hjälpa föräldralösa djur att må bättre. När hon inte
går i skolan eller gör läxor
brukar Saga träffa sina kompisar eller spela
Minecraft. På lördagar rider hon på ridskola.
Att ha blivit djurens hjälte tycker Saga känns
jättebra. Det finns saker som hon önskar att
människor gjorde annorlunda när det kommer
till hur djur behandlas. Ibland testas olika saker
på djur innan det säljs till människor. Det tycker
Saga är helt fel.
– Vi ska vara snälla mot djuren, säger hon.
Djurens Hjälte
Namn: Saga Cambring
Ålder: 11 år
Favoritdjur: Häst
Bor: Hallsberg
Text: Petra Holmberg
14
15
Bli medlem i
Rädda Djuren-klubben!
Bli medlem
på webben:
raddadjuren.se/medlem
eller ring 08-555 914 40
Roligaste klubben där du
får lära dig om djur! Som
medlem får du tidningen Klubbnytt
5 gånger varje år samt en liten
present som klistermärken,
en knapp eller affisch.