1. No category

posten
N Y H E T S B R E V
F R Å N
S W E A
# 6 3
H Ö S T E N
2 0 1 0
Dublins händiga Sweor
REDAKTÖRERNAS RADER
Hej Sweor,
Välkomna till detta
höstens nummer där vi
har allt från intressant
information om Svenska
Skolan i Dublin (som snart
firar 25 år!) till Dublins
uteliv, och förstås våra
sedvanliga artiklar om
SWEA-aktiviteter.
Vi önskar er ett Gott Slut
SWEA Irland har en ny aktivitet som visat sig otroligt populär!
Dessutom med både unga tjejer och mogna damer som glada
deltagare.
"Vad kan nu detta vara för något spännande?!" undrar du - jo
det är vår nya Syjunta!
Syjunta Idéen föddes efter många suckar över
knappar som konstigt nog aldrig syddes i, trasiga blixtlås som
aldrig blev utbytta och oavslutade projekt som samlade damm
i skåp och lådor. Mycket roligare att fixa sådant under en
pratstund och med andra man kan be om goda råd!
Vi träffas minst en gång per månad. Vid varje syjunta
bestämmer vi nytt datum och plats så att alla kan se fram emot
nästa gång.
på 2010 (redan!) och ser
Vill du vara med? Maila någon ur styrelsen
eller till irland@swea.org så får du veta
vem som är värdinna härnäst. Och om du
inte är händig så var inte orolig, vi har
många kunniga personer som gladeligen
lär dig att sticka, virka eller vadhelst du är
nyfiken på att lära dig Hjärtligt Välkommen!
fram emot ett nytt spännande SWEA-år!
Linda & Josefine
PS. Hör gärna av er med
kommentarer och synpunkter på tidningen!
Erika Tiefensee
Bild: Sven Rosvall
Ett av våra mest populära arrangemang
är julmarknaden som hålls i Monkstown, och
Just nu är det klart väder med kall luft och
jag har hört från säkra källor att självaste
vackra höstlöv i gyllene färgtoner.
tomtemor kommer dit på besök i år!
Jag har tagit fram mina gotländska
Tillsammans med SCCI (Svenska
fårskinnstofflor och laddat upp skafferiet
Handelskammaren) har vi tagit över
med intressanta tepåsar och en burk
arrangemanget kring Luciakoncerten som i år
O’Boy. (Tack för det paketet mamma!)
kommer att vara i vackra Christchurch.
Det finns gott om värmeljus i byrålådan och
Hoppas ni kan komma!
en handvävd filt ligger ihopvikt på soffan i
Vill nu passa på att tacka vår fantastiska
väntan på att få göra nytta.
styrelse för deras energi, samt alla som
Kort sagt kan man säga att jag rustat mig
framgångsrikt engagerat sig i alla kommittéer.
för den kommande vintern och jag hoppas att Tack ska ni ha allesammans, det är ni som
den blir kall. Ja kanske inte alltför många
gör vår SWEA-förening en sådan härlig plats
minusgrader, då blir elräkningen på tok för
att vara!
dyr, men lite lagom myskall tycker jag
Kram Erika
gott den kan vara.
Erika Tiefensee, Ordförande SWEA Irland
Med hösten har också SWEAs aktiviteter
irland@swea.org
kommit igång.
ORDFÖRANDENS RADER
Hej alla Irlands-Sweor,
SIDA
2
SWEAs kräftskiva 2010
Årets kräftskiva gick av stapeln hemma hos familjen Linder i Churchtown lördagen den 4:e
september. Det blev en liten och väldigt familjär tillställning. Förutom de sex medlemmar som
infann sig, så tillkom också en make och två barn/bebisar.
Formatet för kräftskivan hade blivit lite ändrad sedan föregående år och detta innebar i år att
det var knytkalas som gällde. Alla hade med sig något eget i matväg att bjuda på samt egen
dryck. Bordet hade dagen till ära pyntats med röda miniatyrkräftor (vilka upplysningsvis
inhandlats i en Euro shop under utförsäljning efter förra årets Halloween, tips till alla som eventuellt skall hålla
kräftskiva kommande år!) samt för tillfället passande servetter och även ett litet specialdesignat sånghäfte.
Det bjöds naturligtvis på kräftor, som inte bara räckte till, utan det blev till och med en ganska stor hög över, trots våra
goda föresatser att barskrapa faten på de saftiga skaldjuren. På buffébordet fanns även allt från canapéer till
västerbottenspaj, goda sallader, lax och sill samt ett antal mumsiga efterrätter. Värdinnan Ulrikas make Henrik hade
även varit driftig nog att tillverka egen hemmagjord snaps (i två olika smaker till och med).
Kvällen förflöt under gemytliga former och det åts och dracks i kopiösa mängder, med korta avbrott för skönsång
däremellan. Nåja, skönsång såtillvida nu skrålning av snapsvisor kan klassas som skön. På det stora hela var kvällen
oerhört lyckad med undantaget att den stackars värdinnan fick halta ut och in i köket, då hon dagarna innan lyckats
med mästerstycket att bryta foten och därför hade benet i skena. Men hon var ändå glad i hågen, då paret dagen
därpå skulle fara iväg på överraskningssemester för makens 30-årsdag (vilket han då ännu inte visste om, så det blev
lite hysch pysch och smussel också, vilket hör ett glatt kalas till). Så humöret låg på topp bland alla gäster och det
klingade glatt i glasen.
Vi vill passa på att tacka värdparet för en lyckad tillställning och hoppas kunna säga på återseende inför nästa år!
Vid pennan satt Lisa Groarke
SWEAs underhållningspatrull on tour
Vi är tre glada Sweor i bilen, det är fredag och vi är på
väg till Ikea.
Detta är i och för sig inget ovanligt, som svensk åker man
ju gärna dit lite då och då. Men vi bor i Dublin och sitter
på motorvägen upp mot Belfast, så en vän av logik
kanske undrar hur det står till med vårt lokalsinne.
Förklaringen är enkel, vi är på väg till IKEA Belfasts
kräftskiva!
Klädda i blågult ska vi sprida svenska traditioner genom
Pyntat till kräftskiva på Ikea Belfast
att demonstrera hur man enligt konstens alla regler äter
en kräfta. Och inför c:a 200 personer ger vi oss också på
att sjunga diverse snapsvisor för att ge festen en autentisk prägel. (Ikeapersonalens favorit är Helan Går som flera
av dem redan kan sedan sist). Fredagströtta efter jobbet inser vi dock att riktiga snapsar är en dålig idé, istället
fuskar vi och häller alkoholfri cider i glasen. Killarna i bandet kommer dock på oss och flinar förtjust över att "the
vikings have lost their edge". De utmanar oss sedan att sjunga några Abba-sånger. Tyvärr kan vi inte riktigt hela
texten, men ingen verkar ha något emot att höra samma vers flera gånger om, så vi showar bäst vi kan och
hoppas att Björn och Benny förlåter oss. Både gäster och personal är nöjda med festen och som tack för våra
artistiska ambitioner får vi med oss en korgkoffert och en mysig filt – som du kan vinna i julbasarens lotteri!
SWEAs underhållningspatrull bestod av Ida Renner, Josefine
Karlsson och Erika Tiefensee – som välkomnar fler artister att
följa med upp nästa år!
Text & bild: Erika Tiefensee
Jossan visar hur det går till!
NYHETSBREV
FRÅN
SWEA
SIDA
Regionmöte i Marbella
Det var inte svårt att hitta salen där välkomstminglet hölls;
roade skratt och ett uppsluppet sorl spred sig som en glad
dimma ut över terrassen. Sweor från hela Europa hade
samlats i Marbella för att ta del av VEMAs regionmöte.
Förutom SWEA Irland ingår Telemark, Oslo, Barcelona, Costa
Blanca, Holland, Lissabon, Malaga, Mallorca, Göteborg, Sydafrika, London samt den avdelning som stod
värd(inna); Marbella. Det var också några långväga deltagare från t.ex. SWEA Orange County och
SWEA Seoul.
Det är mycket inspirerande att träffa kvinnor med så vitt spridda erfarenheter och bakgrund. Under
samma kväll talade jag med en bankchef, en journalist och en ung mamma med eget företag. Samtidigt
har vi något som binder oss samman, vi är ju alla engagerade i SWEA!
Alla ordförandena för de olika avdelningarna sitter först i ett förmöte en dag och sedan själva
beslutsfattande regionmötet nästa dag. Det är full rulle med korta avbrott för lunch och kaffepaus, det är
mycket som ska hinna stötas och blötas när alla är på plats. De olika avdelningarna har mycket varierad
demografi och tillsammans med Barcelona är vi på Irland den med yngst medlemmar. Alla ordföranden
rapporterar om vad som händer i den egna avdelningen, och idéer
och goda råd flög i en strid ström över konferensbordet. Mycket
positivt gensvar fick min berättelse om vår nystartade syjunta!
För de som var där mera av sociala skäl fanns flera utfärder
arrangerade och efteråt avgick också en resa till Marocko. MarbellaSweorna hade allt planerat till perfektion och det gick som på räls.
De hade även goda relationer med den lokala pressen så alla
evenemang täcktes av fotograferande journalister, något som säkert
uppskattades även av sponsorerna.
Kvällsunderhållning stod också på
programmet och vi fick uppleva
flamencons passionerade rytm och en
VEMAs ordförande Monica Haglund
lång middag med allsköns lokala
specialiteter.
En duktig och
kunnig guide tog oss på promenad i
gamla stan och berättade
SWEA-fiesta!
om stadens arv upplandat med några roliga anekdoter om hur
Lucia i Christchurch
Luciakonsert i Dublin: Söndagen den 5 december kl 18 i
Christchurch.
Det finns två typer av biljetter, general och premium.
General tickets kostar 15 euro för fri sittning i kyrkan. Biljetter på
Ticketmaster, www.ticketmaster.ie. SWEA kommer också att ha
100 general tickets för försäljning på SWEAs julmarknad den 28
november.
Premium tickets kostar 35 euro för
en reserverad sittplats längst fram i kyrkan och inkluderar en
glöggmottagning i kryptan efter konserten. För att köpa en premium ticket kontaktar man
Handelskammarens sekretariat, Anna Idbrant, sccireland@gmail.com.
Hjärtligt välkomna!
Vänliga hälsningar SWEA Irland och Svenska Handelskammaren
3
SIDA
4
SWEA Art
International
SWEA Art är ett privat organiserat
nätverk mellan enskilda Sweor.
Idag finns SWEA Arts
kontaktpersoner i c:a 30 chapters
med mer än 350 deltagare.
Syftet med SWEA Art är att vara ett
nätverk och ett stöd för alla
skapande kvinnor inom SWEA, och
en inspirationskälla att börja
skapa för de som ännu inte vågat.
Ambitionen är att många Art-Sweor
träffas några dagar (s.k. kreativa
dagar) minst en gång per år, med
ett tema, för ny kunskap,
inspiration och trevlig samvaro.
För mer information och kontaktuppgifter,
besök SWEA Arts hemsida: www.chapters-swea.org/art
SWEA Arts Kreativa Dagar i Torredembarra, Spanien,
Kari Rosvall med sitt bidrag.
SWEA Irlands program för vintern 2010 / våren 2011
December:
Luciakoncert i Christchurch
Söndagen den 5 december kl 18.00 i Christchurch
Luciafirande på Ikea
Söndag 12 dec kl 12.00
Glöggafton
Onsdagen den 15 dec 19.30 - värdinna sökes, se hemsidan
Februari:
”Tack för att du jobbade på julmarknaden” – fest
Årsmöte
Mars:
Våffeldag
Varje månad:
Onsdagsfika, syjunta.
Se hemsidan för mer utförlig info om dessa, samt andra aktiviteter som lekparksträffar eller Kort varselvarselgruppen.
Alla är hjärtligt välkomna att komma med idéer & förslag till vilken typ av aktiviteter man skulle vilja se i
SWEA Irland! Maila förslag till Swea Ireland: swea_ireland@hotmail.com
NYHETSBREV
FRÅN
SWEA
SIDA
“When I die, Dublin will be written in my heart.”
- James Joyce
En litterär resa genom Dublins pubar!
Vad har Seamus Heaney, Bernard Shaw, Oscar Wilde, James Joyce och Jonathan Swift gemensamt? De är bara några
av de kända författare som vid någon tid i sitt liv kallade Dublin ”hemma”. För att vara ett litet land har Irland
producerat ett otroligt stort antal kända författare, varav fyra vunnit Nobelspriset i litteratur. Dessa författare levde
och skrev i en stad, som på många sätt såg likadan ut som den gör nu och på många andra sätt såg helt annorlunda ut.
Vilka gator gick de nedför varje dag? Vilka pubar satt de på när skrivkrampen knackade på dörren?
Jag promenerar varje dag förbi den staty av James Joyce som står vid början av Talbot Street. Just James Joyce är den
kanske mest kända irländska författaren som flest människor utanför Irland känner till. Hans mest kända verk, Ulysses,
utspelar sig under en dag i karaktären Leopold Blooms liv i Dublin. Varje år den 16 juni firas fortfarande Bloomsday
som en hyllning till boken. Senast nu i år tänkte jag att jag måste ge mig på Ulysses igen…den har legat på mitt
nattduksbord i 2 år….
När jag i våras hade besök av två vänner från Sverige som också kan anses vara stora bokmalar bestämde vi oss för att
prova på den kända Dublin Literary Pub Crawl. Mina vänner har dagen innan börjat sin kulturella resa genom att
besöka the Dublin Writers’ Museum så det var med stora förväntningar vi gick till the Duke Pub en
lördagseftermiddag. The London Times säger följande:
“This is the most ingenious crash course in Irish literature, history, architecture and pub bonhomie yet devised…It
combines street theatre with the “craic” that makes Dublin pubs the liveliest in Europe and successfully avoids the
clichés that would otherwise ruin an evening of high art and low life.” –The London Times
The Dublin Literary Pub Crawl börjar alltid på The Duke och varar i ungefär två timmar. Som guider har vi två
talangfulla irländska skådespelare som ska ta med oss på den litterära resa som inkluderar pubar som O'Neills, the
Palace Bar, the Long Hall och Davy Byrnes. Guiderna börjar med att introducera resan framför oss, de kommer att
presentera verser, prosa, drama och sånger ur de olika författarnas verk, samtidigt som vi vandrar på samma gator
som författarna själva gjorde. De börjar sedan med att citera ett antal av de 27 verserna av ”Waxie’s Dargle”-en känd
traditionell dryckessång som bland annat the Pogues har spelat in. Detta skapar direkt en skämtsam stämning bland
gästerna på turen, men det är efter en scen från “Waiting for Godot” av Samuel Becket som man verkligen ser våra
guiders talang och de har vår fulla uppmärksamhet resten av kvällen.
På vägen mot O’Neills på Suffolk Street flanerar vi genom Trinity College för att få en kort överblick av skolans litterära
historia som tycks sitta i varenda sten. Här lyssnar vi till ett brev som Oscar Wilde skrev till sin mamma. Han berättar
om ett gäng gruvarbetare i Iowa som misslyckas med att dricka honom under bordet på hans senaste resa till USA.
Efter ett par pubar till och ett par pints till kommer vi tillbaka till Duke Street och en sista historia på Davy Byrne’s .
Alla blir kvar ett bra tag till och guiderna fortsätter att imponera med sitt breda register av anekdoter och historier om
författarna och pubarna. När vi är på väg hem genom Temple Bar hör vi faktiskt Waxie’s
Dargle sjungas av en trubadur inne på en pub
och stannar till för att lyssna…
"What'll ye have? Will ye have a pint?"
"I'll have a pint with you, sir."
And if one of us doesn't order soon
We'll be thrown out of the boozer.
Josefine Karlsson
5
SIDA
6
Svenska Skolan i Dublin
Regina (bak t.höger) och
Maria (mitten t.vänster)
med eleverna i Svenska
Skolan
I Dublin har Kompletterande svenskundervisning i utlandet, eller ”svenska skolan” som vi kallar den, bedrivits i
snart 25 år. De första åren bedrevs undervisningen hemma hos Maj O’Cathain, och de senaste åren har
undervisningen ägt rum i Taney Parish Centre i Dundrum.
Skolan vänder sig till barn mellan 7-18 år som talar svenska i hemmet. Det rör sig om ”kompletterande”
undervisning och inte undervisning i ett nybörjarspråk. Barnen ska alltså kunna tala och förstå svenska men de
behöver inte kunna skriva på svenska. Undervisningen sker lördagar 11.30 - 13.00 i Taney. Höstterminen brukar
hålla på i 15 lördagar och vårterminen i 20. De senaste åren har antalet elever i skolan varit c:a 20.
Undervisningen bedrivs av två lärare, Maria Pettersson, som började för fem år sen, och jag som tog över ansvaret
efter Maj O’Cathain för tio år sedan.
Anledningarna till varför många väljer att gå till svenska skolan på lördagar varierar. En del är här i Irland tillfälligt
och vill att deras barn ska uppehålla svenskan skriftligt och muntligt. Men de flesta är permanent bofasta
svenskar som vill uppmuntra sina barn att bli tvåspråkiga i både tal och skrift. För elever som tar sin
gymnasieexamen (Leaving Certificate) här finns möjligheten att få betyg i svenska och därmed öka på sina poäng
inför ansökan till universitetet.
Det är svenska staten via Skolverket som finansierar lärarnas löner och skolböcker. Föräldrarna betalar för
barnens försäkring och lokalhyra.
För att kunna bedriva en meningsfull undervisning och med tanke på att det är svenska skattebetalare som
finansierar verksamheten förväntar vi oss 70% närvaro av eleverna.
Kontaktperson mellan skolan och Skolverket är Christina Albertini, en av pionjärerna bakom skolans grundande
och som också lobbade för att få svenska som ämne i det irländska gymnasiets Leaving Certificate.
Anmälningar till Svenska skolan kan göras till Regina Harkin via email reginahark@eircom.net. För närvarande är
det kö för att komma in men många barn i kön är så unga att det inte borde orsaka en alltför lång väntetid.
Titta gärna in på vår hemsnickrade hemsida om svenska skolan! Den uppdateras tyvärr inte så ofta pga tidsbrist
men lite information om skolan, Leaving Cert och olika examina i svenska språket i Irland står där:
http://homepage.eircom.net/~svskdub/index.html
Regina Harkin
Brännboll & glass i Marlay Park
Julpyssel hemma hos Regina
NYHETSBREV
FRÅN
SWEA
SIDA
Svenska Skolan –så började det
När jag nu ska försöka minnas Svenska skolans tillkomst Hos mig hade vi en stor trädgård att leka i under rasten
blir jag förskräckt och förvånad över hur minnena från
(på svenska!). Det stora äppelträdet var som gjort för att
den tiden har bleknat bort, som suddiga gamla
klättra i. Jag bakade bullar till barnens raster. Det har
fotografier.
antytts att det var tack vare bullarna skolan hölls vid livDet har gått nästan 25 år sedan vi började, i september
jag tyckte i alla fall att de utgjorde lite svensk kultur!
1987. På den tiden fanns inte så många svenskar på
I Skolverkets råd och anvisningar hette det även att
Irland och kontakten mellan familjerna och deras barn var inblick i svensk kultur skulle delges barnen i möjligaste
inte särskilt intensiv. Men antalet svenskar började öka
mån, så utöver bullar introducerade jag lite historieungefär vid den här tiden, "helsvenska" familjer. En av
undervisning för de äldre eleverna. Till stor del var det
dessa nya svenskar var Göran Libell, chef på Alfa Laval.
deras föräldrar som uttryckte det intresset. Vi omfattade
Man kan gott säga att han var något av en eldsjäl. Under också en del svenska traditioner så som pepparkaksbak
våren och sommaren 1987 ordnade han möten för de få i mitt kök, samt påskpynt och påskkärringar.
barnfamiljer som fanns i landet då och presenterade all
Under de här första åren hade vi tur såtillvida att vissa
den gedigna information han skaffat fram från Skolverket svenska evenemang gick av stapeln. I samband med en
i Sverige om regler för undervisning i svenska.
'Swedish Week' kom skeppet Carlskrona på besök i maj
I september 1987 började vi alltså, jag som lärare, och
1988 och våra svenska skolbarn fick en specialvisning en
c:a 10 elever i olika åldrar, från 7 till 13 år. Lektionen
eftermiddag. En annan stor svensk händelse hade vi i
ägde rum, som idag, lördagar 11.30-13.00. Då höll vi
april 1992 när kung Carl Gustav och drottning Sylvia kom
till hemma hos en av familjerna i deras trevliga hem i
på statsbesök. Vid en mottagning på residenset för "alla"
Sandymount. Vi satt alla bänkade runt ett stort mysigt
vuxna svenskar i landet, var det just svenska skolans
träbord, men förstås, var och en försedd
barn som fick vara med. Ja, de fick t.o.m.
med övningsbok för sin nivå. Eftersom
”Det har antytts att utgöra välkomstkommitté vid residensets
Göran Libell kom från Lund och hade
entré. En av dem, en söt 7-årig liten flicka i
anknytning till Gleerups där, var det från
det var tack vare nationaldräkt, fick överlämna blommorna.
dem jag köpte skolböckerna. Denna
Till slut hade många nya svenskar flyttat till
eldsjäl, Göran och hans familj, har flyttat
bullarna skolan hölls Dublin och eleverna blev många. Först inledde
från Irland för många år sedan, tyvärr, och
jag ett system med att en förälder per vecka
Gleerups ersattes av en annan bokhandel. vid liv- jag tyckte i alla fick assistera. Den lilla historieundervisningen
Det administrativa arbetet som Göran stod
fick upphöra och vi koncentrerade oss helt på
för, främst kontakten med Skolverket i
fall att de utgjorde lite språket. De flesta barnen som började kom
Sverige, övertogs av Christina Albertini,
direkt från Sverige och svenska skolor, på
svensk kultur!” längre eller kortare tid. Det betydde ett
som har skött det så väl i alla år och gör
det fortfarande. Genom hennes insats och
uppsving i alla barnens svenska kunskaper.
stöd har undervisningen gjorts mycket lätt för mig.
Men trängsel! Efter mycket letande fick jag tag på
En liten parentes i skolans historia kan vi kanske kalla
lokalerna i Taney Parish Hall i Dundrum. Bullarna
den svenska skola som samtidigt pågick i Cork det första fortsatte, men inget äppelträd att klättra i, ingen ugn att
året. Genom entusiastiske Görans försorg kom den
baka pepparkakor i, men gott om plats.
gruppen till Dublin för att möta Dublingruppen. Den 20
Till slut hade antalet elever växt så att det blev nödvändigt
februari 1988 skedde besöket- hur kan jag glömma den
att anställa ännu en lärare. Till min stora glädje fick vi
dagen!? Göran hade bokat skridskoåkning på
Regina Harkin som lärarinna år 2000, som nu alltså kan
inomhusisbanan som då fanns i Dolphins Barn, och jag
fira 10-årsjubileum som fröken i svenska skolan. Hon fick
hade gått flera söndagar i förväg för att träna upp mig i
ta över hela ansvaret år 2002, då jag slutade med
skridskoåkning inför den här träffen. Efteråt hade vi en
undervisningen.
trevlig dag hemma hos Libells med varm mat och våfflor. Jag måste säga att det var ett svårt beslut att ta, för det
Corkskolan upphörde dock ganska snart.
hade varit underbart givande år med fina härliga barn och
Eleverna hade inte vistats särskilt mycket i Sverige och
ungdomar och trevliga positiva föräldrar. Dessa pojkar
hade inte talat svenska hemma, och idag skulle deras
och flickor tyckte inte alltid det var så kul att stiga upp en
svenska kunskaper förmodligen inte räcka till för att delta lördagsmorgon och gå i skolan, men hur motvilliga de än
i svenska skolan, med nya krav. Men under de första
var, så var de alltid artiga och snälla mot mig- aldrig ett
åren var situationen en annan. Skolverket gav råd om hur uppkäftigt ord. De kunde inte varit mer underbara.
de icke svenskkunniga barnen skulle "bada" i de
Förresten kom de över olusten så snart de piggnat till och
svenskspråkiga barnens flytande svenska.
fick vara tillsammans med sina svenska kompisar. Och
I huset i Sandymount bjöds på god saft och 'digestives'
bullarna på rasten- kanske var det ändå bullarna som
samt gott kaffe till den tacksamma lärarinnan. En lärare
gjorde det....
räckte, förstås, och inga assisterande föräldrar behövdes.
Efter ett par år i Sandymount flyttade undervisningen
Maj Ó Catháin, fröken i Svenska skolan 1987 - 2002.
1990 till min bostad. Många av de första eleverna
började försvinna och många nya tillkom.
7
NYHETSBREV
FRÅN
SWEA
SIDA
Temaarbete i Svenska skolan
Flera gånger under de senaste åren har vi arbetat med får göra i Irland och i Sverige. Här trodde jag att frågan
olika teman i Svenska skolan. Detta för att kunna
var svår men läs vilka exempel de kom på (tillrättalagd
fördjupa oss i ett ämne och för att bättre kunna dra
svenska): barn får bada i jacuzzi i Sverige men inte i
nytta av barnens kunskaper och erfarenheter. Tidigare Irland/ man får köpa fyrverkerier i Sverige/man får
teman har bl a varit Astrid Lindgren, OS, pengar, sagor, prata i mobilen när man kör bil/ i Sverige får man vara
mat och tecknade serier (då kom Arja Kajermo till
på privat mark. Dessa exempel kom från åldersgruppen
lektionen och berättade om sin seriefigur Tuula).
runt 10, alltså inte de äldsta barnen. Under det här
I höst föll det sig naturligt att arbeta med VALET. Lite
arbetet framkom det tydligt att barnen hellre använder
riskabelt kanske, för vad vet barnen (våra 7-18-åringar) ”kan” istället för ”får” vilket förmodligen beror på det
om svensk politik? Vi inledde med en gruppdiskussion engelska inflytandet: ”I iland du can inte go in en jacusi
där vi fokuserade på ordet ”bestämmer” och frågade
och i Sverige du can.” skrev en flicka. Innehållet är
barnen vem det är som bestämmer hemma. – Mamma, glasklart men det här visar att eleverna behöver öva
ropade en del. – Pappa, sa några andra. Därefter
hjälpverb och speciellt lära sig använda ”får” på
vidgade vi vyerna och pratade om skolan, kompisarna, svenska. Veckan därpå övade vi särskilt på orden ”vill”,
mammas och pappas jobb. Barnen försökte komma på ”kan”, ”måste” och ”får. De fick skriva egna meningar
ord som de inte kunde t.ex. ”rektor” och ”chef” men
om vad de vill och inte vill göra osv. En pojke använder
som de därmed fick möjlighet att lära sig. Slutligen
samma verb i flera exempel: ”jag kan sparkas”, ”jag vill
frågade vi oss då vem som bestämmer i Irland. Vi skrev sparka David” och ”jag får inte sparka David”. En pojke
upp de politiska partier och politiker som
jämför sig med världseliten ”jag kan inte
barnen kände till. Efter denna inledande
springa fortare en Usaine Bolt” och en
diskussion berättade vi att det var val i
annan pojke skriver stolt och läser högt för
Sverige dagen efter. Givetvis var ”val”
de andra ”jag for tenda brasan”. Pojken som
”Vi försöker anknyta
och ”rösta” också nya ord. Nu blev det
skrev ”sparkas” hade från början skrivit
svårare med faktakunskaperna. Men vi
till barnens egna ”sparka” i meningen ”jag kan sparka”. Här
lärare var ju inte efter politiska fakta
dök ett tillfälle upp att prata om de s.k.
tankar och aggressiva s-verben på svenska: sparkas,
utan vilket språk vi kan lära barnen
under processen. Ord som
rivas, bitas, kittlas etc. Det språk barnen
erfarenheter” själva producerar får alltså till viss del styra
”statsminister”, ”politiker”, ”kung”,
”demokrati” och ”monarki” kom upp på
undervisningens inriktning. På det här sättet
blädderblocket.
försöker vi anknyta till barnens egna tankar
Klassen delades in i sju grupper där
och erfarenheter och använda dem i
varje grupp fick ett parti att läsa om. Eftersom många
övningarna istället för att använda färdigproducerade
grammatiska fylleriövningar.
barn är ganska unga och inte kan läsa långa
Ett mer lekfullt inslag var, när vi veckan efter vi berättat
komplicerade texter lät vi dem arbeta med relativt
för eleverna om valresultatet, att varje grupp fick
enkla konkreta frågor som partiets namn/symbol/
försöka para ihop laminerade bilder av partiledarna,
förkortning/partiledare och partiledarnas utseende
partiledarnas namn, blomsymbolerna, namnen på
(även här fanns ord att lära som t ex ”glasögon” och
blomsymbolerna (vitsippa, tussilago mm), och
”flintskallig” eller helt enkelt som en pojke skriver om
förkortningarna. Det klarade de oerhört bra.
Maud Olofsson: ”hon ser snelt ut”. De allra äldsta
Blommorna var svåra förstås och de blandade ihop
barnen fick långa texter på lätt svenska att läsa.
förkortningarna S (för Socialdemokraterna) och SD (för
Huvuduppgiften var att göra en egen valaffisch. Det
Sverigedemokraterna) men det inträffade tydligen
blev lite bråttom att hinna med men i slutet av
också i Sverige under valet!
lektionen satt alla valaffischer uppe på väggen och vi
lät alla barnen rösta. Med 100%-igt valdeltagande blev När vi inte arbetar med tema håller vi på med
läsförståelser, läser sagor och tidningsartiklar och
de två största partierna Moderaterna och
Vänsterpartiet (utan påverkan från vare sig lärare eller grammatik och ordkunskap. Vi spelar spel och leker
medhjälpande förälder). Mellan blocken blev det jämnt den bland alla åldrar mycket populära bokstavsleken.
men seger för Alliansen som fick 53% och de röd-gröna Om den och vårt nästa tema GODIS kanske jag kan
skriva en annan gång.
som fick 47%. Sverigedemokraterna hade vi inte tagit
med eftersom vi bara valt partier som redan fanns i
Regina Harkin
riksdagen. Veckan därpå fick barnen arbeta med frågor
som handlade om rätt och fel och vad man får och inte
8
NYHETSBREV
FRÅN
SWEA
SIDA
CONSUL GENERAL OF SWEDEN IN DUBLIN: PAUL KEANE
Paul Keane, the managing partner of the Dublin law firm Reddy Charlton McKnight,
has been appointed Honorary Consul General of Sweden. The consulate’s offices are
based in the law firm’s offices at 12 Fitzwilliam Place, Dublin 2. Paul is assisted in the
consular matters by his colleague Maeve Walsh. Paul says that his interest in Sweden
started when he attended a conference organised by their associated law firm, Delphi, in Malmö: “I really enjoyed
Lund and Malmö and the countryside of Skåne. Later, when Reddy Charlton McKnight was asked to join the Swedish Chamber of Commerce in Ireland, I needed no persuasion. As a result, we now act for a number of Swedish
companies doing business in Ireland and have set up a Nordic desk to assist Irish companies to do business in return.” This year Paul and his wife spent their summer holiday travelling by car from Stockholm to Lund and Malmö.
The castles, countryside and cooking of Sweden are treasures that Irish people will rejoice in discovering, Paul
feels. The Keanes particularly enjoyed the wonders of Mariefred, the beautiful sunset over Lake Vättern and the
friendliness of Torekov. “We really had a wonderful holiday. There is so much to discover. We are looking forward to going back again next year.”
Paul is so enthusiastic about Sweden that he has taken on the ambitious project of learning Swedish. He complains,
however, that we all speak English so well that he rarely gets a chance to practice!
The Consulate General together with the consuls in Cork, Limerick and Galway, provide consular support to
Swedes in Ireland now that the Ambassador is based in Stockholm. These services include the issuing of emergency passports and the delivery of permanent passports and drivers licenses. Unfortunately applications for new
passports can only be made in person in Sweden or in London. Full details of the services provided by the
Consulate General and the contact details are available on www.swedenabroad.se
RAPPORT FRÅN ÅRETS STIPENDIAT: NIAMH HOLLY
Jag har tagit en svenskkurs i Lund mellan 9:e och 20:e
augusti. Det var cirka 25 elever som tog kursen. I min klass
det var bara sex elever, två tjejer och fyra killar. Vi kommer
från hela världen: Irland, Kroatien, England, Frankrike,
Tyskland och Australien. Läraren namn var Astrid och hon
kommer från Lund. Hon är en jättebra lärare. Vi hade
svensklektion med grammatik, vokabulär, hörförståelse och
läsning på morgonen. Kursboken heter På Svenska! På
eftermiddag hade vi olika kulturella aktiviteter. Vi hade en
stads-rundvandring i Lund, färdledarens namn var Lars och
han hade en stark skånsk dialekt!! Men han talade inte så
snabb och jag kunde förstå mycket! Lund är en gammal
universitetsstad och är jättevacker. Vi hade också två
gästföreläsningar, båda på lätt svenska. Jag förstod men
jag tror inte att nybörjareleverna förstod så mycket. Vi
tittade på en svensk film ”Låt den rätte komma in”, filmen
var intressant men många elever tyckte inte att filmen var
så bra. Skådespelaren i filmen talade inte så mycket så det
inte var så svårt att förstå. Men filmen hade också engelsk
textning och alla elever förstod filmen. Jag besökte museer i
Lund också, vi var i Skissernas museum och i Kulturen.
Kulturen var jätteintressant, det fanns många gamla hus
från hela Sverige och en kyrka från
annan tid i historia. Vi åkte också till
Sofiero i Helsingborg, det hade en
jättevackert och stora trädgård. Det har
världens största rhododendron
kollektion.
Därför att det var många aktiviteter var kursen
jätteintressant. Lektionerna var också intressanta, jag läste
mycket och kan nu förstå, tala och skriva mera svenska än
innan kursen. Vi hade varje dag hemarbete och spelade olika
vokal- och grammatiklekar så att fyra timmar verkade snabbt.
Vi studerade nya vokaler, satsverb, konjunktioner och
ordföljder i satsen. Det är inte lätt så jag måste öva
jättemycket! Vi läste i läroboken intressanta saker om
Sverige, svenska språket samt viktiga och berömde
svenskarna t.ex skandaldrottningen Sylvia som abdikera (inte
nuvarande drottning), Jean Baptiste Bernadotte, Vilhelm
Moberg, Astrid Lindgren, Selma Lagerlöf och också om
vikingarna och svensk utvandrare.
Jag bodde med min pojkvän i hans mammas lägenhet i
Malmö. Jag åkte bussen varje dag och min klasskamrat
Zrinka tog också bussen från Malmö med mig. Varje morgon
åkte vi till konditoriet och beställde kaffe ”ta med” på
svenska. En eftermiddag gick vi till Akademibokhandeln och
köpte svensk böcker. Jag köpte ”Petrinideckarna” som är för
barn och jag köpte också tonårsböcker. Jag har också lånat
böcker från min sambos syster, Marian Keyes på svenska. Vi
köpte också många svenska filmer. Så i Dublin vill jag inte
glömma min svenska och kan läsa mycket och
titta på ”Beck”! Jag har fortfarande min
svenskkurs på torsdagskvällar i Dublin.
Niamh Holly
9
SIDA
10
SWEA Irlands
Restaurangguide
Allt från italienskt till libanesiskt, från sushi till
tapas, från eleganta glasscaféer till ryska barer!
Den här delen av staden som börjar på norra sidan av floden Liffey och sedan går
igenom Temple Bar och upp till South William Street är en av de mest restaurangtäta
i staden. Det mesta du kan tänkas vilja äta eller dricka finns antagligen här eller i
närheten. Om jag skulle spendera en dag med att äta gott i Dublins innerstad, då skulle jag välja de här ställena (jag
har besökt alla fyra, men inte på samma dag!).
Lemon Jelly. 10.00. Ett stojigt och trivsamt café i the Italian Quarter, även känd som the Millenium Walkway.
Stans bästa smoothies (ingen underdrift) och matiga crêpes. Personalen har varit densamma under flera år och har
alltid ett stort leende på läpparna. Bra potential för att spana på folket som promenerar förbi utanför.
Vad: The Henry Crêpe med kyckling, spenat och ost samt en Tropical Sunset smoothie!
Yamamori on the Quays. 14.00. Långsmal, stilren och luftig lokal. Känns mer intim och mysig än dess systerrestaurang på George Street, trots allt liv som kommer från det öppna köket man ser in i. Buddhastatyer och
vinkande katter. Det här är ett av mina absoluta favoritställen och deras långa och varierande meny gör att det
finns något för alla! Speciellt sushin är bland de bättre i Dublin!
Vad: Misosoppa, california roll, salmon och prawn nigiri. Sticky Toffee Pudding.
Lu Fattarelle. 16.00. Om man går ner Crow Street hittar man en liten arkad som går rakt igenom huset. Där
samsas bland annat en brasiliansk mataffär med en affär som säljer ”cirkus”-utrustning som jongleringsbollar etc.
Här hittar du ett liten italienskt deli med underbart gott kaffe och alla olika slags godsaker som Marta (den unga
italienska föreståndarinnan) själv bakar efter sin mammas recept. Det finns alltid något nytt att smaka på.
Vad: Cappucino och Martas mammas chokladdoppade biscotti.
Salamanca. 20.00. Varm och inbjudande! Varma toner i rött och gult överallt. Personalen i långa svarta förkläden
far fram och tillbaka med jättelika brickor fyllda med väldoftande tapas. Alltid fullt av kvinnor som dricker rött vin
och skrattar högt. På söndagar vankas det även flamencomusik! Jag rekommenderar att ta med ett gäng vänner och
beställa in massor av rätter och dela på allt!
Vad: Pollo Al Ajillo, Gambas Al Pil-Pil, Tapa De Marisco, Tortilla Espanola, Patatas Al Ajillo, Pan Catalan.
Om man inte är nöjd efter detta utan vill fortsätta ut i natten rekommenderar jag St. William
Street för en Cosmopolitan bland det vackra folket på Dakota eller en Mojito bland de dansanta
på St. Williams.
Eller något helt annat, det finns ju det mesta du kan önska inom ett par minuters promenad!
Josefine Karlsson
För mer info www.menupages.ie
Nationalmuseum– med oanad spännvidd
Filmen som skapades med SWEAs hjälp finns ute
på Nationalmuseums hemsida. Den är 35 minuter
lång och heter Nationalmuseum - med oanad spännvidd. Nedan finner ni länken.
http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-samlingarna1/Film-Nationalmuseum---medoanad-spannvidd/
NYHETSBREV
FRÅN
SWEA
SIDA
SWEA Irlands serietecknarserietecknar- och skrivartävling för dig mellan 7 och 18 år!
För tredje året utlyser SWEA Irland tre tävlingar för svensktalande barn och ungdomar som
bor i Irland:
Teckna en serie (för dig som är 77-11 år) - Gör så här: Ta ett A4-papper. Vik det på mitten på
längden och gör så många rutor du behöver för din serie. Teckna din serie och tänk på att
skriva på svenska i pratbubblorna. Skicka in den till: Erika Tiefensee, c/o ServiceSource,
The Chase, Arkle/Carmanhall Road, Sandyford Industrial Estate, Dublin 18
Skriv en uppsats (för dig som är 1212-14 år och 1515-18 år) - Skriv en uppsats på svenska på 250-500 ord (1-2 A4sidor). Ämnet för tävlingen är: ”Om jag fick bestämma ...”
Skriv en uppsats där du skriver vad du skulle vilja göra om du fick bestämma hemma, i skolan, på jobbet, i det land där du bor
eller i världen. Berätta gärna i din uppsats vad som är fel, beskriv situationen och förklara hur du skulle vilja ändra på saken.
Du kan utgå från din eller någon annans verklighet. Skriv realistiskt eller fantisera! Du bestämmer!
Uppsatsen skrivs med dubbelt radavstånd på dator och emailas till: irland@swea.org
1:a1:a-pris i de tre tävlingarna är en helårsprenumeration på en svensk tidning.
2:a2:a-pris i de tre tävlingarna är biobiljetter.
Alla övriga deltagare i de tre tävlingarna får en svensk tidning.
Det gör inget om du stavar fel ibland. Det viktiga är att vi förstår vad du skriver och att din serie eller uppsats är
intressant och rolig att läsa! Vinnarna utannonseras under december månad via mail/telefon och på SWEAs
hemsida. Tävlingsbidragen kan komma att publiceras.
Skicka in era bidrag med namn, adress, telefonnummer och ålder senast den 6:e december!
Pojkar med gitarrer…Manliga trubadurer eller singer-song writers. Kalla dem vad ni vill, i grund och botten är de
pojkar med gitarrer, och dem är jag väldigt svag för.
Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen- Lars Winnerbäck
Sommaren 2006 upptäckte jag Lars Winnerbäck. En kompis till mig sa ”Vem är han att säga precis vad jag
känner, men mycket bättre än jag någonsin kan.” Och det var verkligen så. För allt jag kände fanns det en låt.
Alla minnen från den tiden är färgade av låtarna, en personligt soundtrack. Han beskrivs mer av den
engelska termen singer-song writer än av vårt mer svenska trubadur. Ordet härstammar från franskans de
trubadurer, "en som finner, hittar på". Men det är inte det han gör, utan beskriver verkligheten. Det är med
dessa förväntningar som jag köper den senaste skivan, men med för stora förväntningar blir jag såklart
besviken. De flesta sångerna låter rätt lika, ingen av melodierna sticker ut. Monotont är ett ord. Det är mer
stråkar och synt än Winnerbäck brukar använda men inget fastnar. Två sånger som mer liknar hans tidigare verk är Jag får liksom
ingen ordning och Du min vän i livet. Absolut hade jag för höga föväntningar på den här skivan, med ett sånt bra namn! Kanske
känner jag bara inte igen mig, eller har samma behöv av att bli ”igenkänd”. Ett som är säkert är att skivan inte är hans bästa men jag
http://www.myspace.com/larswinnerback
ser fram emot nästa!
White Lies- Mick Flannery
Det var bara meningen att jag skulle lyssna på den här skivan. Jag är på Tower Records på
Exchequer Street en dag och ser hans skiva. Jag har aldrig hört honom tidigare, men något talar
till mig och jag köper skivan utan att lyssna på den innan. Och det här är sant. Den är fantastisk!
Den 25 åriga Mick är uppvuxen i Blarney, County Cork, och är stenhuggare om dagarna, singersong writer på kvällarna. Mick tycker inte om att tala om sig själv, förutom att han gillar att
spela poker och vill äga en Gibson ES-335. Han skriver all musik själv, spelar piano samt gitarr
och sjunger med en sträv och själfull röst. White Lies är hans andra skiva, den första, Evening
Train, gavs ut när han studerade musik i Cork. Efter detta spenderade han en tid i USA och är
den första irländska musiker som vunnit The International Songwriting Competition i Nashville.
Största delen av skivan White Lies går i ett bekvämt balladtempo, från den stillsamma Smiling
Girl till den mer funkiga Tomorrows Paper. Trots detta blir det aldrig tråkigt. Stråkar och kvinnlig skönsång ramar in den själfulla
stämningen som går genom hela skivan. Varje sång är en historia i sig och man möter ett brett register av karaktärer. Till skillnad
från Winnerbäck kan man verkligen kalla honom för trubadur. Hela skivan är lika bra som bakgrundsmusik på en rökig bar, som
till en stillsam lördagsmorgon i soffan. Skivan är en lovande fortsättning på en stark början och jag ser även här fram emot nästa!
http://www.myspace.com/mickflannery
Josefine
Karlsson
11
NYHETSBREV
FRÅN
SWEA
SIDA
Bli medlem i SWEA Irland!
Genom medlemskap kommer du med i vårt lokala nätverk med 60-70 medlemmar och samtidigt i SWEA International med inte mindre
än 8500 medlemmar i nära 80 lokalavdelningar på 5 kontinenter.
Oavsett om du är nyligen utflyttad från Sverige, har bott utomlands länge eller har lärt dig svenska så har SWEA något att ge dig. Som
nyutflyttad ger nätverket möjlighet till råd och information om hur det är att leva just här. Om du har bott utomlands länge ger SWEA
möjlighet till umgänge med andra som har växt upp i liknande miljö och kultur.
En av styrkorna med SWEA är att vi har roligt över generationsgränser när vi träffas och när vi jobbar med att uppfylla våra mål om att
värna om det svenska språket, eller genom att stödja och sprida kännedom om svensk kultur och svenska traditioner till irländare.
Som medlem i SWEA har du tillgång till:
•Varierande programpunkter såsom pubkvällar, syjunta, fikaträffar, lekparksträffar och utflykter.
•Vår populära julbasar och firande av Svenska Nationaldagen, midsommar, kräftskiva och Lucia.
•SWEAposten samt SWEA Internationals tidning Forum och nätbrevet SWEA-Nytt.
•Nätverk med över 8000 medlemmar.
•SWEAs träffar över hela världen.
Dessutom får du våra regelbundet återkommande email med påminnelser om våra aktiviteter och
information om andra svenskrelaterade evenemang.
För mer information se vår hemsida www.chapters-swea.org/irland
Ditt stöd i form av medlemskap hjälper oss också att sprida kunskap om Sverige, vårt språk och vår kultur.
Medlemskort för 2010
Vi är mycket stolta över att kunna länka förmåner till vårt medlemskort
och tar gärna emot förslag på fler sponsorer.
Följande företag erbjuder medlemsförmåner:
Blarney Woollen Mills, Blarney, Co. Cork, Tel 021 451 6111.
Här får vi 10 % på ordinarie pris. www.blarney.ie/blarneyshop.htm
The Blue Door, Wolf Tone Street, Naas, Co Kildare, Tel 045-90 15 73.
Här får vi 10 % rabatt på ordinarie pris förutom på Norrgavel möbler och på köp online. www.thebluedoor.ie
Enowine, Mayor Square, IFSC, Dublin 1, Tel 01-636 06 16 och Enowine, 23 The Crescent, Monkstown, Co Dublin, Tel 01-230 35 00.
Här får vi 10 % rabatt på ordinarie pris i båda butikerna. www.enowine.ie
Kilkenny Design Shop, 6 Nassau Street, Dublin 2, Tel 01-677 70 66.
Här får vi 10 % på ordinarie pris. www.kilkennyshop.com
Swea Irlands styrelse 2010
Erika Tiefensee, ordförande
Regina Harkin, vice ordf.
Nyfödda
Linda Mercer, medlemssekreterare
Lisa Kelleher fick en Ella
Josefina Ritzén, skattmästare
Ulrika Forsman fick en Aina
Linda Sahlin McConnell fick en Emily
Anna Tholse, sekreterare
Elin Åhlund
Frida O’Neill
Malin Pålsson
Lisa Groarke
Sweaposten
Linda Sahlin McConnell
Josefine Karlsson
Kontakta oss: lindasahlin@hotmail.com
SWEA, Swedish Women’s International Educational Association Inc., är en global ideell förening
för Svenska och svensktalande kvinnor som är
eller har varit bosatta utomlands. Genom att
samla Sweor kring vårt gemensamma språk, vårt
Svenska ursprung och kulturarv blir SWEA både
en träffpunkt och ett skyddsnät med länkar över
hela världen som gör livet utomlands lättare och
ger stöd vid utflyttning och återkomst till Sverige.
SWEAs syfte är att värna om det Svenska språket,
stödja och sprida kännedom om svensk kultur och
svenska traditioner, förmedla personliga och
professionella kontakter, samt etablera ett nätverk
Sweor emellan över hela världen. SWEA stöder
utbildning genom SWEA Internationals stipendiefonder och annan stipendie-verksamhet.
Ordförande: Åsa-Lena Lööf.
Webbadress: www.swea.org
Swea Irland bildades 1992.
Webbadress: www.chapters-swea.org/irland
12