Änglamusikal med barn och ungdomar Fjärås - Förlanda församlingsblad 2 / 2014 Kyrkoherden har ordet FÖRENTA NATIONERNAS BÖN Herre, vår jord är bara ett stoftkorn i världsalltet. Det är vår uppgift att göra den till en planet där ingen skall behöva plågas av krig, hunger eller fruktan eller vara utestängd från andra i meningslöst främlingskap för sin härstamnings, hudfärgs eller världsåskådnings skull. Ge oss mod och förutseende att ta itu med detta redan nu, så att våra barn och barnbarn en gång med stolthet kan bära namnet människa. Amen. Jesus uppmanar oss att inte känna någon oro inför framtiden, morgondagens och evighetens, utan i stället vila. (Joh 14:1) Men det gör vi av och till ganska mycket, men att vara orolig och att känna oro är inte att vila. Visst har vi mycket att vara oroliga över men oron kan bli farlig för oss och vår tro om vi inte gör något av den. Jesus vill att vi skall vila d.v.s. lämna över oron till Honom, lägg ner all vår oro, våra frågor inför Honom och han skall då skänka oss vila i utbytet som äger rum. När Jesus uppmanar oss att inte vara oroliga hänvisar han till tron, han säger tro på Gud och tro på mig. Där finner vi vilan hos Gud, hos den som skapat, frälst dig och kallat dig vid namn. Detta förunderliga, när vi med trons ögon ser Jesus, ser vi Gud. Tro på löftena som han har gett att han skall vara med oss alla dagar till tidens slut. Tro att Gud har allt i sin hand och det som verkar obegripligt vet endast Gud utvägen på, därför Tro. Vi behöver tro, världen behöver människor som tror, som är frimodigt glada över att ha en tro. Vi har inget att skämmas över, för den stolte skall ha sin stolthet i Herren. ”Inget får skada dig, inget förskräcka. Allting skall klarna.Gud är densamme. Vänta och vaka. Allt skall du vinna. Den som har Gud kan ingenting sakna. Gud ensam räcker. Varför gör jag mig bekymmer? Det är inte min sak att tänka på mig. Min sak är att tänka på Gud och Guds sak att tänka på mig.” Rossaredsvägen 639 439 72 Fjärås www.fjäråskyrka.se fjaras.pastorat@svenskakyrkan.se Telefon: 0300-431100 Telefontid/Öppettid: Mån-Fre 10-12 Reducerade öppettider v. 25-34 Fjärås-Förlanda församlings församlingsblad... ...utkommer 4 gånger per år. Det delas ut till alla hushåll i Fjärås-Förlanda församling. Ansvarig utgivare: Kh Patrick Lind Redaktör: Jonas Sverneborn Tryck: Bröderna Töpels Tryckeri, Billdal Upplaga: 3200 ex Distrubition Fjärås: Kyrkans unga Förlanda: Församlingsbor Framsida: "Ängel utan vingar" - Musikal Foto: Jonas Sverneborn Baksida: Rapsfält i Hanhals Foto: Jonas Sverneborn Vinnare av något från Sackeusbordet är: Tore Jonsson, Kungsbacka Välkommen att hämta ditt pris på expeditionen. Nu önskar jag dig en rik och vilsam sommar! Nästa nummers rätta lösning vill vi ha inskickat senast 14 juli. Kh Patrick Lind Märk kuvertet ”Korsord” och glöm inte att skriva ditt namn och din adress. Lycka till! Fjärås-Förlanda Församling Rossaredsvägen 639 43972 Fjärås .se -34 Präster Patrick Lind, kyrkoherde Kyrkomusiker Kyrkovaktmästare 0300-43 11 09 kerstin.odeberg@svenskakyrkan.se Heldor Köbi Kerstin Odeberg 0300-43 11 01 patrick.lind@svenskakyrkan.se Johannes Lindh, komminister Fjärås Maria Salekärr-Johansson 0300-43 11 02 johannes.lindh@svenskakyrkan.se 0300-43 11 10 maria.salekarr-johansson@svenskakyrkan.se Diakoner Församlingsassistent Iréne Thagesson Jonas Sverneborn 0300-43 11 04 Telefontid: Tisdagar 08.30 - 09.00 irene.thagesson@svenskakyrkan.se 0300-43 11 05 jonas.sverneborn@svenskakyrkan.se Husmor Mona Simfors 0300-43 11 11 annicka.karlstrom@svenskakyrkan.se Kanslist Catharina Eriksdotter-Wingbro 0300-43 11 06 catharina.eriksdotter@svenskakyrkan.se Korsordet Anna-Karin Siösteen 0300-431113 anna-karin.siosteen@svenskakyrkan.se Magnus Åhsberg 0300-43 11 14 magnus.ahsberg@svenskakyrkan.se FörlandA Annicka Karlström (vikarierande diakon) 0300-431108 0300-43 11 12 heldor.kobi@svenskakyrkan.se Margareta Johansson 0300-43 11 15 Jennie Johansson Kyrkokamrer Annika Axén 0300-43 11 07 annika.axen@svenskakyrkan.se 0300-431116 jennie.johansson@svenskakyrkan.se Namn: Adress: STÅTLIGA FÅGLAR BRITS VICTOR I REOLEN ÅT GRÄSHOPPOR OCH VILDHONUNG STAT I VÄSTAFRIKA GOD BETYDER DETTA NAMN SKÄLVER STAD MED JOSÉ FÖRSVINN ! HOPPAS VI VÄDRET BLIR UNDER SEMESTERN FÖRMÖGEN SATTE IGÅNG KÄRV VIADUKT HELIG I TREENIGHETEN SMYG LAVETT FÅR SKRAPOR . . . AV CLAIRVAUX VÄCKELSERÖRELSE HÅLLIT TILL STAD I SIBIRIEN GÖR LIVET STUNDOM STANK TIDEVARV ÄR GLAD PÅ BAD INGALUNDA SKIVA SENT NÖJE KNOG SMÅTT I VÅTT HAR BOK I GT OBAMANIX BREDA I NL ALICE SOM FICK NOBELPRISET I LITTERATUR P SA L MEN NU ÄR DET HÄRLIGT ATT LEVA! NU ÄR DET TID FOR MUSIK . NU VILL VI SJUNGA OCH SPELA SOMMARENS SOLMELODI! VÅGORNAS MODER MURRE DEN HAR OFTA GUDSMODERN MED JESUSBARNET SOM MOTIV MEDELHAVSSTAD JOK F42 Kors - nu slutar Bengt! F örsamlingens komminister och vår arbetskamrat, Bengt Svensson, avslutar sin tjänstgöring här i Fjärås-Förlanda den 1 juni. En vacker vårdag fick jag möjlighet att samtala med Bengt om åren här hos oss, men även om hela hans prästtid och lite om framtiden. Vad visste du om Fjärås och Förlanda när du sökte komministertjänsten? När jag kom hit i januari 2005 visste jag väldigt lite om församlingarna. Jag hade tittat på hemsidan och fått positiva intryck. Jag kände ingen, men hade träffat Stig några gånger i fortbildningssammanhang. Efter många år i Falkenberg som komminister, kände jag 2001 att jag ville prova något annat än en vanlig prästtjänst. Undervisning och pedagogik lockade mig och därför var det roligt att komma till en folkhögskola. Jag hade några kortare prästvikariat utanför Falkenberg under de här åren, men precis innan jag började i Fjärås och Förlanda jobbade jag på Helsjöns folkhögskola. Jag arbetade även en tid på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. När jag tänker på de år vi arbetat tillsammans så tänker jag just på dig som pedagogen Bengt. Du har verkligen undervisningens gåva. Ordet pedagog betyder ”leda barnet”. Hur leder du ”barnet”? 4 andra yrken, men kan du beskriva din kallelse? Jag växte upp i Örby, i ett kristet hem. Vi gick i kyrkan varje söndag. Jag gick i söndagsskola och andra grupper, Kyrkans Ungdom, när det blev dags för det. Några tankar på att bli präst hade jag inte. Även om man har vuxit upp i ett kristet hem måste man själv göra valet om man vill vara kristen, leva ett kristet liv, och det valet gjorde jag nog egentligen inte förrän ett par år efter konfirmationen. Vår KU-grupp var stor och livaktig. Vi hade mycket utbyte med andra KU-grupper. Efter gymnasiet tog jag ett sabbatsår och vikarierade bland annat som lärare på högstadiet. Jag fortsatte i KU och deltog i läger och kristna studentmöten. Under det här året mognade det fram att det var präst jag skulle bli. Kanske hade första kallelsen till präst kommit redan under högstadiet när min tysklärare sa till mig, när jag inte visste vad jag ville bli: ”Du kan ju bli präst”! ”Nej, det kan jag inte”, sa jag och slog det ifrån mig! Vad ville du bli? Jag hade funderat lite på gymnastiklärare, men så småningom insåg jag att det nog skulle bli tufft i längden. Men lärare av något slag kunde jag tänka mig. Spontant skulle jag nog säga att jag går före men samtidigt går jag vid vid sidan om. Jag är inte den typen av pedagog som går bakom och föser på. Så blev det då prästvigning, 1978, och om vi tänker oss att du får resa tillbaka i tiden till det året. Den nutida Bengt får träffa den nyprästvigde Bengt, som då arbetar i Harplinge-Steninge. Vad ser du och vad säger du till honom? Vi brukar tala om att den som är präst har fått en kallelse att bli präst. Det gäller förstås många Jag ser oerfarenheten och att han är omogen i sitt arbete! Han vet relativt lite vad det handlar om. Men jag försöker uppmuntra honom till att ta vara på möjligheterna. Det är en fantastisk utmaning och spännande på många sätt! Nu avslutas din prästtid som fast anställd, när du nu ser tillbaka, vad är bättre, vad är sämre? Det som finns på minussidan är att färre är trogna i sitt engagemang. Men trots allt har vi väldigt många frivilliga i Fjärås-Förlanda församling som är engagerade och vi behöver det. Men kärnan av troget kyrkfolk är mindre. Man är inte lika trogen i sitt gudstjänstfirande som tidigare. Förr gick man varje söndag, nu är man regelbunden om man går var tredje eller var fjärde söndag. Detta är en synlig skillnad. Sekulariseringen märks mycket i samhället men också bland kyrkans eget folk. Man har inte den närheten till kyrkan som man hade tidigare. Det är ett tuffare klimat i kyrkan än när jag kom ut som nyprästvigd. Positivt är ekumeniken, det vill säga det samarbete av olika slag som finns samfund emellan. Det har vi mer av nu. Jag har lärt mig och utvecklats mycket av att möta andra kyrkliga traditioner. Vi lär mer av varandra idag än vi gjorde tidigare. Inte minst har den karismatiska traditionen betytt mycket för mig. Redan under mina första år som präst kom jag i kontakt med den traditionen. Vad tar du med dig som glädjeämnen och orosämnen från Fjärås-Förlanda och Svenska kyrkan i stort? Glädjeämnen är att här finns en god och positiv stämning, en god gemenskap, många positiva, glada fint ungdomsarbete där vi ur varje konfirmandgrupp lyckats få med många ungdomar som faddrar och ledare. Jag vill även passa på att tacka alla engagerade och härliga personer i församlingen som jag fått lära känna under åren här i Fjärås och Förlanda. Tack vare dig har vi fått lära oss vad NFU är. Hur skulle du beskriva det? och engagerade människor, och ett väldigt harmoniskt arbetslag. Orosämnen är att vi har väldigt svårt att nå nya människor. Vi måste komma utanför kyrkans väggar mera. Det vi kallar evangelisation, helt enkelt! Jag känner en viss oro över att det är så svårt att hitta rätt i detta arbete. Kanske handlar det om att vi måste vara tillräckligt frimodiga och ta nya steg. Det gäller inte bara Fjärås-Förlanda utan Svenska kyrkan i stort. Jag oroas också av att Svenska kyrkan i alltför hör grad fastnar i vad vi kallar inomvärldsligt engagemang. Det kan handla om sociala angelägenheter. Detta är jätteviktigt och kommer som en naturlig del för en kristen människa, men ibland oroas jag över att det stannar vid det inomvärldsliga. Jag brukar använda treeningheten för att pröva var Kyrkan och kristna människor står. Svenska kyrkan präglas av första trosartikeln, den som handlar om Fadern, Skaparen, miljön och människovärdet, men tappar andra artikeln som handlar om Jesus, Frälsaren och lärjungaskapet och den tredje artikeln som handlar om Anden, Livgivaren och Jesu närvaro idag. Du har mött många människor här hos oss och under din prästtid. Antalet begravningar vågar jag inte ens försöka räkna ut. Säg något om detta arbete! Det är en fantastisk förmån att få träffa människor i så vitt skilda livssituationer som dop, vigslar och begravningar. Det är spännande möten i viktiga skeden i livet. Ofta sker dessa möten i hemmen. Det är inte många som får den möjligheten att komma människor så nära som vi präster får. Jag är glad över alla jag fått möta på det sättet och följa en bit på vägen. Varje situation är unik och med det för ögonen måste man gå in i arbetet. Livssituationen är till exempel vid en begravningsgudstjänst densamma, den har ett visst innehåll varje gång, men varje situation är helt unik. Vi har ett socialt ansvar och det gäller att visa omsorg om människorna vi möter. Samtidigt har vi det största av allt att visa på – livet med Jesus Kristus. Konfirmandverksamheten vill jag gärna nämna. Den kommer jag alltid att bära med mig som ett stort glädjeämne. Här har jag haft förmånen att uppleva ett väldigt NFU betyder Naturlig Församlings Utveckling. Jag kom i kontakt med det när jag studerade missionsvetenskap och skulle skriva en uppsats om just församlingsutveckling. En NFU-undersökning tar temperaturen på en församling, en slags hälsoundersökning. Undersökningen visar var församlingen befinner sig rent andligt. Hur upplever människor som är engagerade församlingen. Resultatet i undersökningen ligger sedan till grund för hur man kan arbeta vidare med områden som man kanske inte är så stark, så välutvecklad i, som församling. Vi har gjort två undersökningar i Fjärås. Redan första gången stod det ganska bra till, en bra utgångspunkt att komma vidare med. Andra gången såg vi att kvaliteten i arbetet höjts. Vad händer nu i ditt liv? Först blir det en lång semester hela sommaren!!! Jag räknar med att få mera tid till hus, trädgård, golf, Falkenbergs IP och barnbarnen. Sedan får vi se vad framtiden utvisar, så småningom lär det väl bli inhopp och vikariat av något slag. Text: Kerstin Odeberg Bild: Jonas Sverneborn 5 Å påsken varar än till midsommar - Det var inte sant för däremellan kommer pingsten Johan Glans ritual Innan påsk cirkulerade ett filmklipp på sociala medier där ståuppkomikern Johan Glans skojade om hur vi svenskar firar påsk (går lätt att hitta på youtube, sök på: ”Johan Glans påsk”). Han börjar med att tala om våra olika traditioner, och hur det skulle vara om en företrädare för kyrkan idag hade gått till en pr-byrå för att be om hjälp med att skapa lite uppmärksamhet kring sin frälsare som blev uppspikad på ett kors och dog under fruktansvärda former. Och så ironiserar han över pr-byråns förslag: Vi ska ha kycklingar! Massor av kycklingar, och fjädrar, och ägg, det kommer handla till 90% om ägg egentligen. Och sill. Och must. Och nu är det dags för nästa tradition, antingen kanske du som läser har satt dig ner för en liten paus i förberedelserna för midsommar, eller så har du väntat med att läsa församlingsbladet till efter helgen och ligger nu i hängmattan och mumsar på en av de överblivna sillbitarna. Ännu en av våra högtider avklarad. Den när vi dansar kring en lövklädd fallos-symbol. Men varför har vi egentligen dessa mer eller mindre märkliga traditioner? Har Johan Glans rätt, är enda anledningen till att de ändå uppfattas som normala att alla andra gör samma sak? Låt oss reflektera vidare kring detta. Melodifestivalen som ritual Vi människor använder oss av traditioner och ritualer av olika slag. När man hör det ordet, ritual, så tänker man kanske på olika saker som man gör i kyrkan, dop, konfirmation och vigsel osv. Men egentligen har vi har en mängd olika ritualer för oss, de flesta är inte religiösa 6 och därför tänker vi kanske på dem som ritualer. Att köpa kläder, kolla på melodifestivalen eller byta bil är också exempel på ritualer som vi ägnar oss åt. Hur kan man påstå något sådant? Jo, alla dessa saker som vi ägnar oss åt har betydelse för oss, för de gör att vi får gemensamma upplevelser. De får oss att tänka på oss som del av en gemenskap. Kanske kan man säga att det gör oss till medborgare i vår kultur. Tänk er exempelvis att missa melodifestivalen om alla som man umgås med har sett den. Man känner sig troligtvis utanför. Alltså kollar vi på melodifestivalen, inte nödvändigtvis bara för att vi själva gillar det, utan för att vara del av gemenskapen. Nu kommer nästa påstående. Dessa ritualer formar oss som människor. Därför var det inte så konstigt att flera av exemplen på ritualer gällde att handla. Vårt samhälle bygger på att de ekonomiska hjulen snurrar, alltså har vi ritualer som uppmuntrar oss att handla. Vi känner gemenskap genom att handla samma saker och genom att berätta för varandra om fördelar och nackdelar med det vi köpt, och samtidigt är vi goda samhällsmedborgare genom att vi bidrar till det gemensamma bästa, det som stavas tillväxt. Det vi ägnar oss åt formar oss, och gör oss lojala mot vår gemenskap. och såg sig själva som en gemenskap där alla kunde umgås med alla. Slavar och fria, män och kvinnor, människor med olika etnicitet, och själva kärnan i denna nya sorts gemenskap var den gemensamma måltiden, efter Jesu exempel. Detta verkar inte så provocerande för oss, men när de kristna började med denna främmande ritual utmanade det romarrikets makthavare så mycket att kristna blev förföljda och dödade, för att deras ritual vände upp och ner på hur människor relaterade till varandra. Och poängen är att våra ritualer formar oss som människor. Olika ritualer gör oss till olika sorters människor. När de kristna firade nattvard var det för att de var övertygade om att det hjälpte dem att se på andra människor på ett annat sätt än hur man enligt samhället skulle se på varandra, som jämlika, som befriade. Kyrkan är en miljö med ett antal sådana ritualer, eller varför inte kalla det övningar, som vi tror formar oss. Exempelvis firar vi ju fortfarande den där måltiden vecka efter vecka, eftersom vi tror att det gör oss till människor som tar oss an livet med tacksamhet, bön, och lovsång. Och vi fortsätter fira jul och påsk och midsommar och våra andra högtider. Inte för att vi tror att det ger En ny ritual någon ekonomisk tillväxt eller för Med detta som bakgrund väckte att vi gillar sill så mycket, utan för det stor uppmärksamhet när den att det ger något ännu viktigare: att kristna kyrkan var alldeles ung och det ger en mening åt våra liv, att det började med en alldeles ny ritual, sätter oss i relation till vårt ursprung som plötsligt krockade med ro- och vårt mål, vår skapare och vår marrikets. De firade en måltid till- Herre. sammans, nattvard. Det romerska samhället var strikt hierarkiskt, alla Vecka efter vecka. Välkommen du skulle veta sin plats och mellan de också! klasserna fick man inte umgås. Men de kristna ifrågasatte denna ordning, Johannes Lindh Sommarmusiken i Förlanda Kyrka 2014 Söndagar 19:00 22/6 Kerstin Odeberg och Söndagskvällskören 29/6 Bo Nyberg och David Bäck Flöjt, saxofon och piano 6/7 Felix Bäckström och Karin Birgersson Fiol och piano 13/7 Friluftsgudstjänst på Äskhult Syskonen Gunnarsson Sång, fiol och djembe 20/7 Marcus och Lisa Gillsjö Sång, flöjt och piano 27/7 Sofia Gustavsson och Beatrice Seyzeriat Marimba och klarinett 3/8 Syskonen Sjöwall Sång, gitarr, flöjt m.m. 10/8 Viscirkeln i Förlanda 7 P r e d i k o t u r e Förlanda kyrka Vad och När? Fjärås kyrka Midsommardagen 21/6 22:00 Musik i sommarnatten 10:00 Högmässa Johannes döparens dag 22/6 10:00 Högmässa 19:00 Musikgudstjänst Andra ef Trefaldighet 29/6 10:00 Högmässa 19:00 Söndagsgudstjänst Tredje ef Trefaldighet 6/7 10:00 Högmässa 19:00 Söndagsmässa Konfirmation 10:00 Konfirmation 1 12:30 Konfirmation 2 16:30 Konfirmation 3 Fjärde ef Trefaldighet 13/7 10:00 Högmässa 19:00 Friluftsgudstjänst Äskhults by Apostladagen 20/7 10:00 Högmässa 19:00 Söndagsmässa Sjätte ef Trefaldighet 27/7 10:00 Högmässa 19:00 Söndagsgudstjänst Kristi Förklarings dag 3/8 Renovering* 19:00 Söndagsmässa Åttonde ef Trefaldighet 10/8 Renovering* 10:00 Högmässa 19:00 Musikgudstjänst Nionde ef Trefaldighet 17/8 Renovering* 10:00 Högmässa Tionde ef Trefaldighet 24/8 10:00 Högmässa 10:00 Gudstjänst Elfte ef Trefaldighet 31/8 10:00 Högmässa 10:00 Gudstjänst Tolfte ef Trefaldighet 7/9 10:00 Gudstjänst 10:00 Högmässa Måhaga 10:30 onsdag 25/5Andakt 2/7 Mässa 9/7Andakt 16/7 Gudstjänst 30/7Mässa 13/8 Gudstjänst 27/8 Mässa 3/9Andakt 10/9Gudstjänst r Musik i Midsommarnatten ”I denna ljuva sommartid” 21 juni 22:00 Fjärås kyrka Nya MotettEnsemblen från Skepplanda församling *Fjärås kyrka stängd under vecka 31-33 p.g.a. golvslipning. Under dessa veckor hänvisar vi till Förlanda. Med reservation för eventuella ändringar. Håll även utkik på vår hemsida www.fjäråskyrka.se