RÅDAPORTEN - Råda församling
RÅDAPORTEN RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING NR 4 2007 ÅRGÅNG 27 Musikens helande egenskaper kyrkan på köpcentrat namntrender Julen är bäst i kyrkan Välkommen till öppet hus första helgen i advent 2 RÅDAPORTEN RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING R Å D A PORTEN NR 4 2007 Utkommer i 6 600 exemplar, 4 nummer per år. RÅDA FÖRSAMLING Svenska kyrkan i Mölnlycke, Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke info@rada.nu ANSVARIG UTGIVARE Lars T Gåreberg tel. 338 21 21 lars.gareberg@rada.nu REDAKTÖR Elin Carlson tel. 338 21 05 elin.carlson@rada.nu Det goda ljuset Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus. Dessa profeten Jesajas´ ord från Gamla Testamentet är tidlösa. De leder fram till den stjärna som strålade över Betlehem i den stund Jesus föddes. Som vuxen blev Jesus det ljus som kan vägleda människor i alla tider och lysa upp natten för jordens alla folk. TRYCK Sandstens Tryckeri AB RÅDA FÖRSAMLING Reception ........................................ 031 - 338 21 00 Telefax ......................................................... 338 21 38 Kyrkoherde Lars T Gåreberg .................. 338 21 21 Kyrkoherdesekr. / Informatör Elin Carlson ................................................ 338 21 05 Pastor Jan Wennergren ................................ 338 21 11 Kykogårdsvaktmästare ............... 338 21 08 eller 09 Vaktmästare helger ........... 0703-14 46 08 eller 09 Ekonomichef Roger Frantzich .............. 338 21 20 Verksamhetskonsulent Anna-Lena Näsström .............................. 338 21 22 Barnens miljöark ....................................... 338 21 18 www.rada.nu RÅDA KÖ K & KAFÉ BESÖKSADRESS Råda församlingshem Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke Tel. 338 21 04, 0703 - 14 46 04 www.radakok.nu VI STÅR FÖR MATEN TILL KONFERENSEN BRÖLLOPET ÖPPET DOPET FESTEN Mån-fre 10.00-16.00 (även senare vid bokning) Lunch serveras: Mån-fre 11.30-14.00 Julen är den mänskligaste av alla högtider – påstår jag varje år i december. Den är så nära med det oskyddade barnet i Betlehem och med Maria och Josef på flykt. Historien blir nutid var gång vi läser julens Evangelium. Det som var verklighet då är realitet än idag. Det gäller världens lidanden men också mitt personliga lidande vid sjukdom eller sorg och saknad – det behövs ljus som värmer och vägleder. vill jag betona att Jesajas ord om ljuset lika väl som Betlehems stjärna med sitt sken – har sin rot i en ljus och positiv kristendom. Så försöker vi att än en gång förmedla ett gott ljus som kyrka och församling. Det är ett ljus som vill finnas med året om och ett ljus som inte bygger på prestation. Alla har råd att ta emot det. När jag ser alla ljus försöker jag tänka på Jesus som livets ljus – mitt i vardag och samhälle – i köpcentra som i våra hem. Du är välkommen att se ljuset och höra den härliga musiken i våra många gudstjänster under advent. Vi gör vårt bästa för en genuin julstämning som ger kraft i livet. En skön helg önskar Lars T Gåreberg Din kyrkoherde Våra köpcentra och handelsidkare har insett detta. Det är fascinerande att gå på Kungsgatan i Göteborg eller strosa på Avenyn i december. Ljusen blir fler och fler för varje år – tycks det som. Varje butik med självaktning har tingeltangel och färgsprakande ljus. Så långt är allt väl – om vi nu för ett ögonblick blundar för att det är energislukande. Jag vill gärna göra det, för att med öppna ögon se ljusen i samhället. Jag gillar att varje år plocka fram adventsstakarna i Råda prästgård – jag tror vi har tolv stycken – de ger ett sådant behagligt sken såväl inne i huset som när man ser det utifrån. Jag har inget emot julskyltning – även om kommersen kan bli aningen hetsig fram till julafton. Men i sammanhanget LARS T GÅREBERG KYRKOHERDE RÅDAPORTEN Kort och gott Foto Peter Knutson Julkonsert med Lotta Engberg Onsdagen den 12/12 kl. 19.00 i Råda församlingshem. Råda församlings körer samt musiker medverkar i konserten. Pris: 250 kr, med “Kyrkvärdet” 200 kr. 150 kr t.o.m. 15 år. Biljetterna är slutsålda men ev. avbokningar kan köpas från och med 4/12, ring 031-338 21 00. Råda Kök & Kafé serverar middag från kl. 17.00 i samband med julkonserten. Kött- eller fiskalternativ. Pris: 190 kr, med “Kyrkvärdet” 175 kr. Endast bokade sällskap: 031338 21 04. Välkomna! Julbön för barn På julafton kl 11.00 är alla barn och vuxna välkomna att höra julens budskap i Råda kyrka. Predikar gör Jan Wennergren och Kristian Gustafsson leder sången. Alla barn som är med i församlingens barnkörer, har varit med, eller tror sig kunna Kristians julspelslåtar är välkomna till kyrkan för att framföra några väl valda hits. Vinn “Varma ögonblick”! Vi lottar ut ett ex av Even Ruuds bok “Varma ögonblick” (läs mer på sidan 4) till de som svarar rätt på följande fråga: Hur många vuxna körsångare har vi i Råda församling? Skicka in svaret på ett vykort tillsammans med ditt namn och adress eller lämna det i vår reception senast den 11 januari. Råda församling, Tävling, Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke. Rätt svar i förra numrets tävlingen är 12 minuter. Vinnare i förra numrets tävling är Gullan Gustafsson. Vinnaren meddelas per post. Suads kofte 2 kg ris 2 kg nötfärs 1 påse mandel 1 påse russin 1/2 kg lök 100 gr persilja 1 tsk salt och peppar 1/2 kg lammkött 1 kg kikärtor 2 l vatten Curry och salt Tvätta riset och blanda det med 1/2 kg nötfärs. Krydda med salt och peppar och kör i matberedare till en smet. Stek resten av nötfärsen. Hacka löken fint och bryn med färsen. Skålla mandeln och blanda mandel och russin i färssmeten. Krydda med persiljan. Tag lite av rissmeten och tryck ut till en kaka i handflatan. Lägg en klick av färssmeten på kakan och rulla kakan runt färsen till en boll. Riskakan skall vara som ett skal runt färsen, helt tätt. Detta är en kofte! Häll olja i en kastrull. Lägg i lammköttet och en gul lök. Tillsätt kikärtor, curry och salt. Låt allt koka upp. Lägg i kofterna och låt koka i 1,5 timmar. För att göra rätten extra god kan man koka spagetti och blanda i grytan. grönsallad. Suad är med i “Sill och kebab” som är en verksamhet för daglediga 55+ här i Mölnlycke. 3 4 RÅDAPORTEN Musikens helande egenskaper M Musik är roligt och livsviktigt. Den påverkar hur vi känner oss och ger livskraft och hopp. När man öppnar sig för något nytt vågar man också mycket mer. Musikens egenskaper är helande. 300 körsångare från Musik i Västs körprojekt sjöng Verdis opera Nabucco på konserthuset häromdagen. De gjorde två fullsatta föreställningar. Tacktalet till dirigenten och körledaren Simon Phipps visar med vilken glädje och livslust människor satsar sin fritid på att lära sig ny musik och nya sånger. Man kämpar med toner och röster och alla säger att det är roligt och livsviktigt! Jag tänker att boken ”Varma ögonblick” av Even Rude, så härligt beskriver musikens möjligheter att komplettera livet med känslan av sammanhang, livskraft och hopp. Körsång tränar din förmåga att ta plats men verkar ändå för samspel. Du prioriterar din tid och satsar på att göra något som du tycker är roligt. Flera vetenskapliga undersökningar beskriver det som händer i kroppen när vi lyssnar på musik eller sjunger. Genom att göra saker du tycker är roliga, träffa människor du gillar att umgås med och helt enkelt njuta av livet ökar du produktionen av endorfiner i kroppen. T ex bra sångandning frigör lite extra av dessa ”må-bra-hormoner”. Stressnivån sjunker, smärttröskeln höjs för att ta några exempel. 650 000 människor i Sverige har redan hittat dit. De sjunger i kör! 300 av dem fanns på konserthuset med VERDI. 100 vuxna körsångare finns i Råda församling. Fler än 100 sångare är med i ungdoms- och barnkörerna. Som körledare vill jag hitta repertoar med olika svårighetsgrad för olika körsångare som också kan bidra till ett ”musikaliskt husapotek”. Ett apotek som ger svängrum, utmaning att försöka något nytt, ett friskvårdspaket utan negativa biverkningar, en stund med gemensamma upplevelser och sociala nätverk. ”Om du börjar att gnola en visa” – är alltid en bra start. Våga sjunga med i psalmerna i kyrkan, dra igång sången på festen, ta sånglektioner fastän läraren i skolan sa att du skulle vara tyst på sånglektionerna! Också du som känner att du kan sjunga - ta sånglektioner och lär dig mer! Varför inte gå på Allsång på Liseberg eller Julsång i City i Domkyrkan? När man öppnar sig för något nytt vågar man mycket mer. Leta på nätet efter en kör som passar dig. Unna dig en stund i veckan där någon annan ger dig ingredienserna till din sångmåltid. Even Ruuds bok “Varma ögonblick - Om musik, hälsa och livskvalitet” kan du vinna på sidan 3. David Lega som är trefaldig VM- guldmedaljör i handikappsim , föreläsare och inspiratör, säger- ” VÅGA BLI BÄTTRE –STRUNTA I ATT VARA BÄST”. Jag tycker att det är en sund inställning även för den som vill sjunga i kör. Tänker Anna-Lena Näsström, Körledare sedan länge och nybliven kantor i Råda församling RÅDAPORTEN Julen är bäst i kyrkan F Öppet hus i Råda första helgen i advent För femte året i rad har vi öppet hus i Råda församlingshem första helgen i advent. Du är hjärtligt välkommen själv, eller med nära och kära, för att uppleva julstämning i kyrkan och församlingshemmet. I restaurangen kan du fika eller avnjuta årets, kanske första, jultallrik. Första helgen i advent, den 1 och 2 december kl. 12.00 - 16.00 har vi öppet hus i församlingshemmet. Kom hit och upplev julstämning. Vi bjuder bland annat på julpyssel för stora och små barn, julspel för barn med församlingens barnkörer, luciatåg, körsång, musik och inspiration till julens blomsteruppsättningar. Som vanligt finns Rådakretsen på plats med sin basar och fina vinster. Försäljningens intäkter går till församlingens Rumänienprojekt. Råda Kök & Kafé serverar god jultallrik, glögg och fika. Har du med dig vårt medlemskort “Kyrkvärdet” så får du rabatt. Församlingen visar upp sina verksamheter i en utställning och under dagarna har vi olika programpunkter varje timme på stora scenen. p stora scenen: Lördag 1 december Kl 13 Just 4 Christmas Kl 14 Hej å hå med Peter Kl 15 Julspel med barnkörerna Söndag 2 december Kl 13- Härryda Lucia Kl 14 Happy Boys Kl 14.30 Julevangeliet (på nedre plan) Kl 15 Just 4 Christmas i rda kyrka: Lördag 1 december Kl 16 Luciakröning, Jan Wennergren. Söndag 2 december Kl 11 Gudstjänst, Lars T Gåreberg, Jan Wennergren, Björn Larsson - sång, Niklas Romàn - piano, Malin Glenneskog - trumpet, Gabriel Henningson - orgel, kören Röster i Råda, Anna-Lena Näsström - körledare. Kl 14 Finsk gudstjänst. Tom Blåhed. Kl 17 Sånggudstjänst, Lars T Gåreberg, kören Loud´ n Proud, Kristian Gustafsson - körledare och pianist, Claes Nilsson, trumpet. under Rådakretsen har en stor basar med fina vinster helgen... 5 6 RÅDAPORTEN Kyrkan på köpcentrat TEMA: T Till Allum köpcenter i Partille kommer varje år omkring 6 miljoner besökare och här är 600 anställda. Att gå ut och möta människor i deras arbete och vardag är tanken bakom diakon BrittMarie Svantessons uppdrag i Allum. Med Britt-Marie kan man prata om vardagliga saker, men också om relationsproblem, stress, sorg, konflikter och existentiella frågor. Till Britt-Marie kan man komma helt anonym och hon har tystnadsplikt. Inne i det stora köpcentrat vimlar det av folk och butiker. Mitt ibland kommersen i en någorlunda avskild hörna har Britt-Marie Svantesson, diakon i Partille församling, sin kyrkbänk. Här finns hon varje onsdag året om under ett par timmar. Här kan man sätta sig ner och få en kopp gott kaffe och småprata en stund i all enkelhet. Aktiviteter är viktigt De flesta människor hon möter är väldigt positiva. En del kommer fram bara för att säga det. Men i början var det inte helt självklart med kyrkans närvaro i köpcentrat. Britt-Marie fick marknadsföra sig genom att presentera sig för personalen i butikerna och även idag fokuserar hon mycket på att vara med i, eller anordna aktiviteter såsom stresshantering för personal, barn- och ungdomsmusikal, fasteaktion och ljuständning i advent. En neutral plats Britt-Marie har också, sedan ett par månader tillbaka, ett litet rum på Allum som kan användas till enskilda samtal. En del kanske drar sig för att komma till kyrkan och församlingshemmet, därför är det viktigt att finnas även på andra mer neutrala platser, dit folk ändå går. Varje onsdag möter hon människor på kyrkbänken. Det brukar komma fem till tio personer varje gång. Många ansikten är nya, men många kommer också tillbaka. Samtalen brukar börja stående och det kan dröja en liten stund innan besökaren känner sig trygg nog att våga sitta ner. En av hennes återkommande besökare är sjukpensionär. Han kommer varje vecka och hjälper till med att hämta kaffe. Även en tävling där man kunde vinna sitt bröllop har arrangerats i köpcentrat. Då var Britt-Marie delaktig i juryn och från församlingen kom en präst och vigde paret. Församlingen ställde även upp med altare, röd matta och såg till att det blev en viss avskildhet. Det var mycket uppskattat och stämningsfullt, tycker Britt-Marie. Stresshantering för butikspersonal Att finnas till för personalen i köpcentrat är självklart. Britt-Marie är även utbildad sjukgymnast och har kompetens inom psykologi, själavård, avslappningsmetoder och massage. Framöver hoppas hon RÅDAPORTEN kunna fokusera mer på stresshantering för anställda i butikerna. För butikspersonal har krävande jobb, både fysiskt och psykiskt. Redan nu erbjuder församlingen After Work för kvinnor med intressanta föreläsningar och en gemenskap utanför arbetet. Det har också varit lunchmeditationer i kyrkan. Det har dock visat sig vara en utmaning att hitta tider som pas- sar även butikspersonal som jobbar både dagar, kvällar och helger. En trygg motvikt Kyrkan vill vara en trygg motvikt till det kommersiella på Allum, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi är gäster här, säger Britt-Marie. Vi är tydliga med vår identitet, att vi är representanter från Svenska kyrkan, fortsätter hon. Vi finns till för alla och dömer ingen. 7 Förra årets uppskattade ljuständning inför advent återkommer i år. På fredagar kl 15.00 under julshoppingstid erbjuds besökarna att deltaga. I år medverkar körer från församlingen och präst som talar om söndagens tema. Förhoppningsvis väcks en härlig känsla i besökarna som får dem att stanna upp en stund i, den ofta så stressiga, julshoppingen. Elin Carlson 8 RÅDAPORTEN Världens bästa teamåkare T Teamåkning är konståkningens lagsport. Det är fortfarande en relativt okänd sport och vad många inte vet är att i Landvetter Konståkningsklubb finns världsmästarna Team Surprise. Liselott Nilsson är lagkapten och uppvuxen och bosatt i Mölnlycke. Man tävlar i lag om 16 personer och bildar olika formationer, lyft, cirklar, transitioner och piruetter på isen, allt ska vara samspelt och i harmoni med musiken. Teamåkning är mest jämförbart med den vanliga konståkningens isdans som har många lika steg, dock ska vissa moment alltid finnas med i lagens program. VM är årets höjdpunkt Liselott berättar att inför varje ny säsong görs nya program, ett kort och ett långt. Man tränar ett helt år och som allra intensivast inför tävlingarna som går av stapeln under årets första tre månader. Tävlingssäsongen når sin topp under VM som är det största man kan vinna. Teamåkning som OS-gren hoppas åkarna på i framtiden. Började redan som 4-åring Liselott började åka skridskor som 4åring och menar att man brukar börja senast som 7-8-åring om man vill bli riktigt bra. Något av det allra första man lär sig är att bromsa riktigt. Lärarna på skridskoskolan såg att Liselott hade talang och hon satsade först på singelåkning för att några år senare börja i Team Bluebird, klubbens yngsta teamåkningstrupp. Teamåkning passar henne utmärkt för det har alltid varit stegen som varit roligast och dem är det många av i sporten. Man är beroende av varandra i team Det är speciellt att åka i team. Man måste alltid ta hänsyn till de andra i laget. Allt måste fungera för alla om det ska bli ett perfekt åk. Man är beroende av varandra. Liselott menar att alla kan göra en miss och snubbla. Ett enda skär som blir fel kan påverka hela programmet, då det är små marginaler. Ett år hade laget 5 fall i VM. Klart att det känns väldigt ledsamt och frustrerande för den som gör misstag under tävling, men det är sånt som kan hända och det har alla förståelse för. Som lagkapten ska man ha lite extra koll Som lagkapten för tredje året i rad har Liselott uppgiften att ha extra kontakt med tränaren Andrea Dohany, men också att finnas till hands för de andra i laget. I samråd med vice lagkapten Maggie ska hon hålla lite extra koll och medla i eventuella konflikter. Men hon har även mer praktiska uppgifter som att lotta ordningen inför tävlingar, att åka på nationella möten för lagkaptener inom sporten, ta hand om nya åkare samt att representera laget vid presskontakter. Lagledarna, som är föräldrar till åkare eller före detta åkare, hjälper till med allt det administrativa. Det skulle ta för RÅDAPORTEN mycket tid att boka hotell inför träningsläger och tävlingsresor. Tränaren Andrea Dohany är ett välkänt namn internationellt och en viktig del av lagets framgångar. Tränaren skapar programmet och väljer musiken i samråd med åkarna. Mental träning är viktigt Mental träning är en annan del av framgångarna. Åkarna i laget har blivit coachade och fått verktyg för att själva kunna ladda mentalt. Liselott brukar visualisera det perfekta åket inför en tävling och precis innan det stora åket brukar alla samlas och släcka ner i lokalen en stund för att tillsammans visualisera och tänka positivt. Vissa är mer nervösa än andra och behöver vara det för att prestera till max. Det är också viktigt med rutiner och fasta tider när laget är på plats inför tävlingar. Tränar 5-6 dagar i veckan Team Surprise är ett glatt gäng som trivs ihop och tur är väl det med tanke på att de tränar 5-6 dagar i veckan och då minst 2 timmar per gång. Visst tar teamåk- ningen mycket tid, men ger desto mer tillbaka, säger Liselott. Gemenskapen, resorna och känslan på tävlingar och prispallen är mycket värt. Det är en fantastisk känsla att tävla och vinna guld tillsammans. Vi gläds verkligen med varandra, säger Liselott. Blåmärken och skavsår är vardagsmat och hjärnskakningar händer då och då, så det finns risker i sporten. Att ramla rätt är något av det första man lär sig på isen. Glitter och paljetter på tävlingar Det visuella är viktigt. Tävlingskläderna ska gärna glittra och vara fulla med paljetter för rätt effekt. Kläderna syr de själva och med hjälp av föräldrar. Nytt sedan två år tillbaka är att tjejerna även får åka i byxor. Lagen får vara mixade, både killar och tjejer tävlar tillsammans. Nästkommande stora tävlingar är SM i Jönköping i början på nästa år och VM i Budapest 2008. Vill man se Team Surprise på närmre håll uppträder de 9 dagar på Lisebergs Spegeldamm i november och december. Elin Carlson man r beroende av varandra i teamkning 9 10 RÅDAPORTEN N Namntrender När man tittar i våra gamla församlingsböcker, där bland annat födslar, dop och andra förrättningar registrerades för hand under många år, kan man se att det även förr fanns trender i namn och att många gamla namn blivit populära igen idag. Vad är det då som påverkar våra val av namn? Förr i tiden gick ofta ett namn i arv i flera generationer. De trendiga namnen var då färre och dominerade starkare, man ville inte sticka ut för mycket. Idag vill man gärna sticka ut och namntrenderna skiftar allt snabbare, liksom andra trender i samhället. Så kallade gammalsvenska namn är en stor trend just nu. Det verkar som om det behöver gå minst 80 år för att ett namn ska få ett återuppsving. I församlingsböckerna år 1920 var namnen Ida, Linnéa, Hugo och Gustav populära och det är de även idag. En teori kan vara att vi namnger efter äldre släktingar. Namn som däremot var populära för 50-60 år sedan behöver mogna till sig. De namnen påminner oss för mycket om våra föräldrar och lärare och många av dagens nyblivna föräldrar tycker inte att Stig, Kurt, Ulla och Inger passar på deras nyfödda. De namn som var populära under 70-talet som Jenny, Malin, Magnus och Mikael påminner om klasskompisar. En annan trend är att ge ovanliga namn till sina barn. Man vill vara unik. Här finns bland annat namn som också är företeelser såsom Sippa, Orm, Juni och Tindra. Varje år tillkommer massor av nya namn som ingen hetat tidigare i Sverige. Flera av namnen kommer från andra länder, men många är också helt nybildade. Vad som ofta händer när man valt ett ovanligt namn är att när barnet sedan börjar skolan, finns det plötsligt flera barn med samma namn i klassen. De ovanliga namnen har blivit vanliga. Detta beror på att man är mer påverkad av trender än man tror. Många inspireras av kultur. Böcker som inspirerar är fantasy- och science fiction-böcker, Astrid Lindgrens och andra sagoböcker samt Bibeln. Film, TV och kändisar kan tänkas ligga bakom namntrender som Nicole, Neo, Liam, Angelina, Kevin, Jolie, Viggo och Tilde. Många föräldrar vill ha namn som fungerar internationellt och då associerar vi i Sverige namnen med kändisar. Idag ska man uppge barnets namn innan det är tre månader till Skatteverket. De kan i sin tur välja att godkänna eller avslå namnförslaget. Skatteverket utgår från namnlagen (www.riksdagen.se): ”Ett förnamn får inte vara sådant att det kan uppfattas som stötande eller leda till obehag för barnet. Det får inte heller ha påtaglig efternamnskaraktär.” Dock har Skatteverket blivit mer godkännande med åren för att spegla samhället. I Råda församling har vi omkring 250 dop varje år. Dopet är en kärleksgåva från Gud och inte en namngivningsceremoni. Det är ändå vanligt att man pratar om att döpa sitt barn till namn. De namn som ligger överst på topplistan från 2006 är: Emma, Maja, Julia, Agnes och Alva. Lukas, Oskar, William, Elias och Filip. Vill du läsa mer om namn så är internet en guldruva. Från dessa sajter har jag hämtat min information: www.svenskanamn.se, www.scb.se samt från Råda församlingsböcker. Elin* Carlson * Elin är ett mycket gammalt namn. Det kommer från Helena men är känt redan från det svenska helgonet Sankta Elin från Skövde som levde i mitten av 1100-talet. RÅDAPORTEN N andrum: 11 Pilgrimens väg När man går och handlar i en livsmedelsbutik, finns det ett tillfälle som är avgörande om man skall komma därifrån med bevarad sinnesro. Det är när man nått fram till kassan och har lastat upp alla sina varor på transportbandet och ser kassören med stor skicklighet och frenesi föra dem förbi streckkodsläsaren, för att låta dem samlas i en enda stor och osorterad hög i det ena av de två varufacken längst ner. Man står där, med fem papperskassar under armen, och undrar med stigande förskräckelse hur man skall lyckas få ner alla dessa varor i kassarna innan nästa kunds varor trycker på. Man kör sitt kort genom kortläsaren - och vänder naturligtvis kortet åt fel håll - och svarar jakande på kassörens fråga om det skall vara på beloppet. Om man då svarar, för att lätta upp stämningen lite, nej inte på beloppet men gärna femhundra kronor lägre, inser man lätt att man valt fel publik. “Stå inte där och försök vara rolig, vi har bråttom!” Det är då kallsvetten börjar bryta fram i pannan. Nu stundar eldprovet. Man skall ha ner den där jättelika högen varor i fem papperskassar. Och varorna skall sorteras: det frysta för sig, konservburkarna för sig och mjölken gärna på lagom avstånd från de frysta hokiblocken. (Bara detta kan göra en förtvivlad: skulle jag kanske ha tagit torsken i stället, den börjar ju repa sig står det i tidningarna. Det kan väl inte vara så särskilt bra med hoki som kommer från Stilla Havet, säkert flygfraktad hit!) Men sådant har man inte tid att fundera över nu - för nu är det gjort! Ingen återvändo! Betalt och klart - på beloppet. Och alla varor skall ner i kassarna - och där rev en mjölkkartong hål i påsen. Och där gick handtaget av, och plötsligt är kundvagnen full! Till slut är man ute - och nytt rekord har man slagit: 1 och 35 blankt - fast det verkade som en evighet. Och man är helt utmattad, darrig i knäna och blodtrycket ligger på topp. Frågan är om man inte har lite andningssvårigheter, det sticker i bröstet. När man kommer hem får man lägga sig, för man är inte i stånd att göra något vettigt på flera timmar. Och det är ju inte bara kroppen, som måste vila upp sig. Det allra värsta är att man måste lämna in hela psyket - eller själen -på några timmars rekonditionering! Att handla mat är ett halvt dagsverke! Det är väl ett framsteg, att det inte tar mer än en halv dag (om man inkluderar rekonditioneringen) att ordna med mat för en hel vecka. Tänk på hur det var förr! Men ibland kan jag tycka att det går lite väl fort, och jag har upptäckt att återhämtningsprocessen efter sådana här ryck tar längre och längre tid. Nu kommer en tid, då vi skall stå i många kassor och varubergen skall torna upp sig framför oss. Då gäller det att ha tid till återhämtning! Men den kanske inte bara ska ske i fåtöljen framför tv:n eller med en bok. Det finns andra sätt att återhämta sig till kropp och själ, nämligen om de får tid och ro att samverka med varandra. Eftersom kroppen har sina begränsningar, till exempel när det gäller hastigheten. Man går inte lika fort som man cyklar. Man springer inte ens lika fort som man kan cykla. Kroppen, utan andra hjälpmedel än sig själv och ett par hyfsade skor, har sin maxhastighet, som inte är särdeles stor. Men den är ganska uthållig, så länge den har bränsle (ett gott humör och ett par smörgåsar). Och man kan ta sig ganska långt. Det märkliga är att när man förflyttar sig enbart med hjälp av sin kropp, anpassar sig själen till samma lunk. Och även själen kan då ta sig ganska långt. Detta har pilgrimer upptäckt för länge sedan, eftersom de flesta pilgrimer färdades till fots och gör så fortfarande. Allt fler upptäcker vikten av att låta kropp och själ samverka och pilgrimsvandringen är ett uttryck för detta. Jag tror att det är synnerligen viktigt för oss idag, att vi låter våra liv pendla mellan den hektiska aktiviteten i arbete och fritid och det tillstånd där kroppen och själen får bestämma takten. Den gamle biskopen St Aidan på Lindisfarne (600-talet) har i en dikt beskrivit denna växelverkan mellan aktivitet och vila: Lämna mig ensam med Gud så länge som möjligt! När tidvattnet minskar stränderna gör mig en ö, en tillflykt, ensam med dig, Gud, avskild för dig. Och när ebben kommer, gör mig beredd att bära din närvaro till bruset i världen bortom. Den värld som nästan dränker mig, innan ebben vänder till flod och sköljer mig tillbaka till dig. (min övers.) fortsättning nästa sida På Lindisfarne, ön utanför norra Englands östkust är tidvattnet kännbart. Det var där som St. Aidan på 600talet byggde ett kloster, en missionsstation för hela norra England. Ön med sitt tidvatten levde (och lever) med i den pendelrörelse, som är pilgrimens strategi. Vila och rörelse. I den tidiga keltiska andligheten är denna rörelse grunden för det kristna livet. Där finns avskildheten, men också det utåtriktade, den ivriga rörelsen. Den rörelse som vänder sig mot de fattiga och nödställda, de sjuka och utanför stående. Hela vårt liv är en pilgrimsvandring. Och det är en beskrivning som använts så ofta att den nästan blivit trivial. Men likafullt är den sann. Och livet består av sabbat och vardag, av vila och verksamhet. Det går inte att vandra ständigt, vägen måste ha viloplatser. Det går en väg från fastlandet ut till Lindisfarne, som kallas The Pilgrim’s Way. Den kan bara vandras när det är ebb. Om man inte är van vid väderleken och tidvattnet, rekommenderas man att söka hjälp av någon med lokalkännedom, innan man går. Vägen är utmärkt med höga stolpar, ungefär lika höga som en vanlig telefonstolpe. Med jämna mellanrum (men långt emellan) finns också små torn, lika höga som stolparna. Överst finns en liten plattform. Där är det meningen att man skall kunna rädda sig undan floden. Och om man överraskas på vägen av floden, får man vänta tills tidvattnet vänder igen. Den som råkat ut för något sådant glömmer det inte. “Pilgrimsvägen” har ett synnerligen passande namn. Det är så den är. Vi behöver vägmärken. Vi behöver reträttplatser om tillvaron pressar på. Vi behöver heliga platser i ordets riktiga betydelse: ‘avskilda’ platser. Vi behöver lugn för att klara oron. Vi behöver vila för att komma i rörelse. Ge mig en ö, där tidvattnet avskärmar och öppnar i en ständig pendelrörelse. Jan Wennergren Pastor Gudstjänster i Råda kyrka december Lördag 1 Söndag 2 Söndag 9 Söndag 16 Söndag 23 Julafton 24 Juldagen 25 Annandagen 26 Torsdag 27 Söndag 30 Nyårsafton 31 16.00 Luciakröning, Jan Wennergren 11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg och Jan Wennergren. 14.00 Finsk gudstjänst, Tom Blåhed 17.00 Sånggudstjänst, Lars T Gåreberg 11.00 Mässa, Anders Jernbratt 11.00 Gudstjänst, Jan Wennergren 11.00 Mässa, Anders Jernbratt 11.00 Julbön för barn, Jan Wennergren 17.00 Julbön, Lars T Gåreberg 23.30 Midnattsmässa, Anders Jernbratt 7.00 Julotta, Jan Wennergren 17.00 Julsånger, Lars T Gåreberg 11.00 Mässa, Jan Wennergren 16.00 Finsk julgudstjänst, Tom Blåhed 17.00 Gudstjänst, Risto Paavola 16.00 Nyårsbön, Risto Paavola januari Tisdag 1 Söndag 6 Söndag 13 Söndag 20 Söndag 27 18.00 Ekumenisk gudstjänst, Jan Wennergren 11.00 Mässa, Anders Jernbratt 11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg 11.00 Gudstjänst, Jan Wennergren 17.00 Gudstjänst, Anne Liisasdotter februari Söndag 3 Söndag 10 Söndag 17 Söndag 24 11.00 Gudstjänst, Anne Liisasdotter 11.00 Mässa, Jan Wennergren 11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg 17.00 Gudstjänst, Anne Liisasdotter RÅDA FÖRSAMLING Råda församling, Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke, info@rada.nu
© Copyright 2024