Ska du ta fram energi- /klimatstrategi? Här har vi samlat tips!
Ska du ta fram energi/klimatstrategi? Här har vi samlat tips! Exempel från ett omfattande europeiskt coachningsprogram för kommuner som tar fram och implementerar energi- och klimatstrategier. Vägledning för beslutsfattare och tjänstemän i kommuner. Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union www.covenant-capacity.eu capaCITY for taking action Capacity building of local governments to advance local climate and energy action – from planning to action to monitoring, is the primary goal of one of the most important European projects that has ever been co-funded by the Intelligent Energy Europe programme. Covenant capaCITY takes up the urgent challenge to develop and enhance sustainable energy communities across Europe. This helps to create regional added value chains through enhancing energy efficiency and the use of local renewable energy sources. There is an unprecedented interest as well as pressure at local government level to achieve energy security for the economy and at the same time an affordable supply of electricity and heating for citizens. The build up of a smart, decentralised and efficient energy system that is powered by local renewables is the key solution for both challenges. Moreover the low-carbon urban and rural redevelopment contributes to the bigger picture and the core of ICLEI’s work, namely the sustainable use of natural resources including our climate, and ensuring that political, economic and social systems guarantee a high quality of life for everyone. Awareness, knowledge, and capacity gaps are the first obstacles for local governments to engage in climate and energy action. Therefore a specific approach was developed to move beyond the usual ad hoc, single theme concepts. Covenant CapaCITY is a comprehensive, well-struc tured European capacity building programme for political and technical municipal decision-makers, which supports all the phases of implementing a Sustainable Energy Action Plan (SEAP). For this flagship project we are proud to have brought the expertise of 19 renowned European partners together to combine hands-on information and guiding examples ready to be replicated within 8 thematic modules. The result is a unique, interactive online-training package for start-ups as well as advanced communities. With this capaCITY Package as well as the support of our national capaCITY Trainers, already dozens of local governments gained confidence and the capacity to pursue more ambitious goals, implement their SEAPs and continue to demonstrate their achievements in key initiatives such as Covenant of Mayors and carbonn City Climate Registry. I would like to wish you inspiring thoughts while reading this booklet to replicate and bring the sustainable energy transition to your community. Wolfgang Teubner Regional Director Europe and Managing Director of the European Secretariat of ICLEI – Local Governments for Sustainability Vad är Covenant CapaCITY? En kostnadsfri, webbaserad kunskapsplattform för politiker och tjänstemän i som jobbar med energi och klimat i kommuner. Den innehåller idéer, processtips, exempel och verktyg uppdelade enligt åtta nyckelområden. Träningsplattformen har anpassats till tolv länder: (Bulgarien, Kroatien, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Polen, Rumänien, Slovenien, Sverige och Storbritannien), och det finns även en generell European version. Målgruppen är kommuner som ska ta fram eller utveckla en energiplan eller klimatstrategi. More info: www.covenant-capacity.eu “Covenant capaCITY has enabled us to support Wychavon District Council in the development of its Home Energy Conservation Plans, this in turn has led to the roll-out and delivery of a high efficiency boiler scheme for residents.” Rachel Jones, capaCITY Country Leader, Act on Energy, United Kingdom “The capaCITY online platform is an excellent tool for local governments to learn how to kick-off or improve the full set of sustainable energy planning and implementation of action at local scale.” Daniela Luise, Head of Agenda21 Office, City of Padova, Italy “The establishment of Sustainable Energy Action Plans introduces new practises of energy policies and their management of environmental and societal processes among many European cities and towns. Such practises concerning climate and energy issues are examples of excellent social innovations: They advance problem solving and acceptance of change in administrations and resident populations concerned, leading to beneficial social and ecological impact even beyond the local communities.“ Univ. Prof. Dr. Josef Hochgerner, Centre for Social Innovation, Austria “Thanks to Covenant capaCITY Polish municipalities found an opportunity to gain a comprehensive perspective on how to develop and improve Low Emission Economy Plans for a greener and more sustainable environment for their citizens.” Piotr Pawelec, capaCITY Trainer, President of the Institute of Good Ecosolutions, Poland Innehåll I) Att göra en energi-/klimatstrategi.................................................................................................................. 7 II) Kartlägg era utsläpp ....................................................................................................................................... 12 III) Involvera nyckelaktörer ................................................................................................................................. 13 IV) Grön upphandling .......................................................................................................................................... V) Byggnader.............................................................. ................................................................. ........................ VI) Transporter..................................................................................................................................................... VII) Avfall............................................................................................................................................................. 16 19 21 23 VIII) Vatten.......................................................................................................................................................... 28 IX)Länkar ............................................................................................................................................................ 32 X) Kontakter ........................................................................................................................................................ 34 Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring I) SEAp development and improvement 1.1 Vad är en energi-/klimatstrategi? Syftet med att ta fram en klimatstrategi är att få ett helhetsgrepp avseende klimatpåverkan. Under framtagningen identifieras lämpliga metoder, åtgärder och investeringar som bidrar till minskad klimatpåverkan i kommunen. Klimatarbetet kan även bidra till andra positiva miljöeffekter på t.ex. luftkvaliteten. I vissa fall kommer de även att leda till lägre driftskostnader. En klimatstrategi kan även anpassas så att den tillgodoser det lagstadgade kravet på att en kommun har en energiplan. Strategin kan användas i kommunikationen med lokala aktörer och invånare kring klimat- och energifrågor. Klimatkommunerna har identifierat åtta steg för arbetet med att ta fram en klimatstrategi. Dessa beskrivs kortfattat här nedanför, och mer utförligt på Klimatkommunernas webbplats under “Tips och material” -> “Processguide – klimatstrategi”. Förankring Inom projekt klimatcoachning har vi försökt förtydliga vad vi anser är bra förankring. http://http://www. klimatkommunerna.se/sv/ Tips-och-material/ Klimatstrategi---processguide/Processguide---steg-forsteg/Omvarldsanalys/ Idé Det är vanligt att en tjänsteman eller en politiker inom den kommunala organisationen lyfter fram förslaget att kommunen skall ha en klimatstrategi. Drivkrafter bakom initiativet kan exempelvis vara ett ökat engagemang för klimatfrågan, dvs. att man vill att kommunen drar sitt strå till stacken för att de nationella klimatmålen skall nås. Andra drivkrafter är minskade kostnader som en följd av minskad energianvändning. Omvärldsanalys En omvärldsanalys innebär att man skapar sig en bild av det arbete som klimatstrategin kommer att innebära. Det handlar primärt om att ta reda på hur andra kommuner arbetat med frågan, genom att läsa in sig på klimatkommunernas eller andra klimatprojekts hemsidor samt fundera på hur man bör organisera sig internt (se vidare ”intern organisation”). http://www.klimatkommunerna.se/sv/Tips-och-material/ Klimatstrategi---processguide/Processguide---steg-forsteg/Omvarldsanalys/ Beredning och beslut Det är viktigt att arbetet med klimatstrategin startas på rätt sätt. En erfarenhet från projekt klimatcoachning är att en tydlig uppstart, med rätt tågordning, inneburit att arbetet blivit stabilare och övergått från projektkaraktär till en arbetsprocess som tillhör den ordinarie verksamheten. Idén om klimatstrategin bör därför lyftas till lämpligt politiskt organ, förslagsvis kommunstyrelsen. “Om man inte vet vilken hamn man seglar till är ingen vind gynnsam Seneca 7 8 COVENANT CAPACITY “Adopting an SEAP is an excellent tool to bring together people who do not to talk to each other otherwise. Still, adopting it is only a first step: An SEAP is first and foremost a management tool, which means time and energy to develop new habits and trans-sectorial communication within the organisation! The SEAP should therefore set goals in the short and long term to keep efforts for the duration of the mandate.” Damien Dussut, SEAP Officer, Agglomération Plaine Commune, France capaCITY Module: SEAP Development and Improvement http://www.klimatkommunerna.se/sv/Tips-och-material/ Klimatstrategi---processguide/Processguide---steg-forsteg/Beredning-och-beslut/ Intern organisation Ett vanligt sätt att organisera arbetet är att utse en samordnare, en arbetsgrupp samt en styrgrupp för arbetet med klimatstrategin. Det är dock viktigt att poängtera att man i största möjliga mån bör utnyttja redan befintliga grupper och strukturer som finns inom kommunen. http://www.klimatkommunerna.se/sv/Tips-och-material/ Klimatstrategi---processguide/Processguide---steg-forsteg/Intern-organisation/ Rapportskrivning I takt med att arbetsgrupp och styrgrupp börjat samla ihop förankrade mål och åtgärder kan samordnare (eller annan person i arbetsgruppen som utses ansvarig för detta) börja skriva ihop själva klimatstrategin. Den omfattar bakgrundstext, statistik, mål och åtgärder och plan för uppföljning. http://www.klimatkommunerna.se/sv/Tips-och-material/ Klimatstrategi---processguide/Processguide---steg-forsteg/Rapportskrivning/ Remiss När arbetsgruppen kommit fram till en färdig handlingsplan och klimatstrategin är färdigskriven Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring är det dags att skicka den på remiss inom kommunen. I vissa fall kan det även vara befogat att skicka klimatstrategin till olika intresseorganisationer samt regionala aktörer. http://www.klimatkommunerna.se/sv/Tips-och-material/ Klimatstrategi---processguide/Processguide---steg-forsteg/Remiss/ Beslut Klimatstrategin bör antas av kommunfullmäktige. Detta för att dokumentet ska få högre status samt att åtgärderna blir ytterligare förankrade. I det fall klimatstrategin även utgör energiplan finns ett lagkrav på att planen skall antas i fullmäktige. http://www.klimatkommunerna.se/sv/Tips-och-material/ Klimatstrategi---processguide/Processguide---steg-forsteg/Beslut/ Uppföljning och revidering När klimatstrategin är antagen av fullmäktige är det viktigt att följa upp att åtgärderna i handlingsplanen genomförs. Det är även viktigt att ta fram indikatorer (även kallade nyckeltal) för att följa upp att kommunen rör sig i riktning mot klimatmålen. En indikator är data som valts ut för att undersöka och åskådliggöra förändringar inom klimatområdet. En indikator förser målgruppen med underlag för att denna skall kunna vidta beslut om åtgärder. http://www.klimatkommunerna.se/sv/Tips-och-material/ Klimatstrategi---processguide/Processguide---steg-forsteg/Uppfoljning-och-revidering/ 1.1.1 Varför är det bra för en kommun att ha en energi-/klimatstrategi? Kommunen har många kontaktytor med medborgare, företag och föreningar. Genom att sätta upp mål, besluta om åtgärder och budget och leda det strategiska energi- och klimatarbetet kan kommunen involvera dessa aktörer i omställningen till ett energismartare samhälle. Alla behöver energi för uppvärmning, kylning, transport och elektricitet. Med ökad konkurrens om de fossila bränslena stiger också energipriserna, och behovet av att använda energin på ett smartare sätt blir större. Att planera och följa upp omställningsarbetet är ett komplext uppdrag, som kräver ett helhetsgrepp, det vill säga planering, implementering och uppföljning av åtgärder som: • Minskar energiförlusterna • Främjar lokal, säker energiproduktion för att minska transmissionsförluster • Optimerar användningen av lokala förnybara resurser i energiproduktionen, exempelvis vind, sol, småskalig vatttenkraft och geotermi. De direkta och indirekta positiva effekterna kan exempelvis vara att det skapas fler lokala jobb och att mer pengar behålls i den lokala ekonomin, eftersom min inte är beroende av import på samma sätt som tidigare. 9 10 COVENANT CAPACITY capaCITY Module: SEAP Development and Improvement 1.1.2 Vad bör man göra innan man sätter igång att arbeta fram en energiplan/klimatstrategi? Kommuner rekommenderas at t göra en basårsinventering (kan jämföras med “före”-bilden i ett före- och efterreportage) innan man sätter igång med att ta fram en energiplan/klimatstrategi. Med hjälp av datan man tar fram kan man se vilka olika sektorer (t.ex. invånarnas transporter, byggnader, m.m.) som ger upphov till störst utsläpp av växthusgaser, och planera åtgärder för att minska utsläppen. Transporter, byggnader och industri brukar vara de sektorer som har störst utsläpp. Andra saker att undersöka är om det i de olika sektorerna finns förutsättningar för att använda mer lokal förnybar energi och/eller göra energieffektiviseringar, hur säker energikällan är och eventuell påverkan till följd av ett förändrat klimat i framtiden. 1.1.3Budgetplanering De ansvariga politikerna behöver besluta om en budget (för personal och pengar) för under tiden som strategin tas fram (ca 12-18 månader). Viktiga poster att ha med är: • Samordnare • Tekniskt kunniga personer (internt eller externt) • Facilitatorer för workshops med företag m.fl. Eftersom det ofta är konkurrens om resurser mellan olika kommunala verksamheter är det bra att lyfta fram vilka positiva effekter man kan förvänta sig av de olika planerade åtgärderna utöver utsläppsminskningar (jobb, hälsa, livskvalitet, sparade pengar etc.) På Klimatkommunernas hemsida (Borgmästaravtalet/ Finansiering) finns ett avsnitt om finansiering av klimatåtgärder. http://www.klimatkommunerna.se/ sv/Borgmastaravtalet/Finansiering/ 1.1.4 Hur har andra gjort? E x e m p e l p å k l im a t s t r a t e g i e r f in n s p å Klimatkommunernas hemsida (Klimatkommunerna/ Medlemmar) http://www.klimatkommunerna.se/sv/ Medlemmar/ Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring 1.1.5 Vad ska vår SEAP till Borgmästaravtalet innehålla? Borgmästaravtalet är ett avtal för kommuner inom EU som vill gå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet om 20 % minskning av CO2 till 2020. Syftet med avtalet är att lyfta fram det klimatarbete som görs på lokal nivå. Under 2013 kom antalet deltagande kommuner upp över 5000-strecket. Om du ska ta fram en klimatstrategi som även ska godkännas som en Sustainable Energy Action Plan (SEAP) enligt Borgmästaravtalet/ Covenant of Mayors, hittar du information på Klimatkommunernas hemsida (Klimatkommunerna/Borgmästaravtalet/SEAP) om vad den ska innehålla. http://www.klimatkommunerna. se/sv/Borgmastaravtalet/SEAP/ Mer information finns också på http://www.covenantcapacity.eu/eu/training-platform 11 12 COVENANT CAPACITY capaCITY Module: Greenhouse Gas Inventories II) Greenhouse gas inventories “Om du inte kan mäta det, kan du inte kontrollera det” Innehåll i denna modul: • Vad är en växthusgasinventering och varför är det viktigt att göra en? • Behöver en kommun en växthusgasinventering för att vidta klimatåtgärder? • Vilka utsläpp ska man titta på (systemgränser), och hur kan man övervaka dessa? • Var kan man hitta statistik och emissionsfaktorer? Svaren på dessa frågor, och f ler, hittar du i Klimatkommunernas lathund för växthusgasinventering. L athunden skapades för at t under lät t a kommunernas arbete med att göra inventeringar av växthusgasutsläpp, och är fritt tillgänglig för alla kommuner. Här nedan hittar du några snabba fakta om växthusgasinventeringar och en kortfattad steg för steg-guide till processen att göra en. Case: Uppsala Climate Protocol Uppsala kommun har tillsammans med 22 lokala aktörer (företag, vård, universitet, avfallsbolag, bostadsföretag, byggföretag m.fl.) gått ihop och bildat sammanslutningen Uppsala Klimatprotokoll., för att minska utsläppen av växthusgaser i kommunen. De medverkande aktörerna förbinder sig att kartlägga sina mest betydande växthusgasutsläpp, och har sett att dessa motsvarar 12 % av de totala utsläppen inom kommunen. 2011 överträffades målet på 3,7 procent minskning av utsläppen – tillsammans nådde man hela 7,6 procent. www.uppsala.se/klimatprotokollet Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring III) Involvera intressenter 3.1.1 “En lyckad åtgärdsplan – när det händer saker!” 3.1.2 Hur ska vi involvera intressenter? När man ska arbeta med lokala klimat- och energiåtgärder är det väldigt viktigt att få med intressenterna i arbetet. Utan deras engagemang kan du inte nå dina mål. Det är också viktigt att förstå hur man kommer från intresse till verkligt engagemang i det arbetet. När man planerar att involvera intressenter utanför kommunen behöver man fundera på syftet, vilka aktiviteter man vill involvera dem i och vem som behöver involveras. Flertalet relevanta aspekter kommer att belysas i nedanstående text - vem bör vara/ska vara involverad när man utvecklar, implementerar och följer upp en klimat- och energiplan (Sustainable Energy Action Plan - SEAP), och deras roller i processen. Där presenteras olika val, vinklar och metoder för en kommun/region (local government – LG) att arbeta utifrån. Utöver det presenteras intressanta erfarenheter och idéer för hur ditt eget intressentarbete kan införlivas med klimat- och energistrategiprocessen. Med intressenter menar vi individer, grupper eller organisationer som påverkar och/eller kan påverkas av energi/klimatstrategin. Exempel på intressenter är lokala beslutsfattare och tjänstemän, kommuninvånarna, lokala företag/industri, energibolag, energikontor, universitet, byggföretag, föreningar m.fl. Det bör tidigt i processen finnas en väldefinierad strategi för att involvera intressenter, med tydliga mål, tidplan, budget och ansvarsfördelning. Viktiga frågor att fundera på är; Hur mycket kan egentligen förändras? Finns det resurser att arbeta med detta? Finns det några risker (t.ex. dåligt rykte, otillräckliga resurser, skadade relationer efter dåliga erfarenheter)? Vad har gjorts förut? Vilka har inflytande inom området? Vilka kommer att påverkas av beslut? Vilka intresseorganisationer finns lokalt? Finns det någon som kan ställa till med problem om de inte involveras? Vilka har varit involverade tidigare? Finns det någon som inte har, men borde ha involverats innan? Lokalpolitiker och ledare: Finns det någon kommunpolitiker som är ansvarig för eller särskilt intresserad av energifrågor? Det är bra att ha en synlig ledarfigur som håller frågorna på agendan och ser till att kommunen tar fram en vision för ett hållbart samhälle, prioriterar energi- och klimatåtgärder, blir en förebild och inspirera andra invånare, företag m.fl. till att minska sina utsläpp och se över sin energiförbrukning. Här är ett exempel från Worcestershire (video). “Stakeholders can help you with information. Without the engagement and commitment from key stakeholders across the county we would have been unable to formulate an action plan with appropriate targets and monitoring processes that are meaningful to the local area. Without this we would have had to rely on national data monitoring for key sectors.” Heather Lammas, Worcestershire County Council, UK 13 14 COVENANT CAPACITY capaCITY Module: Stakeholders’ Involvement Municipal staff: Oftast finns det en arbetsgrupp av tjänstemän som håller ihop arbetet med energi/ klimatstrategin. Att inkludera tjänstemän från många förvaltningar i gruppen är ett bra sätt att förankra energioch klimatarbetet i organisationen. Det är viktigt att det gemensamma målet och ansvarsfördelningen är tydlig. Civilsamhället: För att ha en chans att nå sina klimatmål för kommunen som geografiskt område måste man involvera medborgare, företag, föreningar m.m. Kom ihåg att ni kan ta hjälp av ett proffs som kan fungera som facilitator och hjälpa till i planeringen av era aktiviteter för intressenter, om det känns nytt och obekant. 3.1.2.1 Viktigt att tänka på Kom ihåg att det krävs resurser inte bara för själva involverandet av intressenter, utan också för att ta hand om resultaten och för att göra eventuella ändringar utifrån de ideer och synpunkter som kommit fram i processen. Kommunikation är viktigt längs hela resan – först för att få folk intresserade, sen för att hålla dem informerade under processens gång, och sist för att följa upp och berätta vilka förändringar deras medverkan har lett till. 3.1.3 Identifiera era intressenter Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring Genom att kategorisera era intressenter i olika grupper kan man bedöma vilka som är viktigast att involvera. Detta kan man exempelvis göra genom att placera in olika intressenter i en “interest and power quadrant” (Bryson 1995), då blir det direkt lättare att avgöra hur man ska kommunicera med de olika aktörerna. Kommuner har en rad naturliga kontaktpunkter med grupper i samhället. Dessa kontakter kan gärna användas i arbetet med energi/klimatstrategin. Exempel är företag (genom näringslivsavdelningar), skolor, direktkontakt med medborgare, samarbete med regionen. m.m. intressenter i arbetet med sin energi/klimatstrategi: • Att göra intressanta presentationer - Att skriva för allmänheten/icke-experter • Verktyg för intressentdeltagande – fördelar och nackdelar • Vilken metod passar er? • Fler ideer: Toolbox of Methodologies Climate and Energy. Mer information finns också på http://www.covenantcapacity.eu/eu/training-platform Det finns många olika sätt, här är några exempel: • Utställningar • studiebesök • Telefonnummer specifikt för frågan, • öppna möten • enkäter • Workshops • Fokusgrupper • Forum • Intervjuer • Öppet hus • Enskilda intervjuer med nyckelaktörer Se gärna till att komma överens om hur ni ska fortsätta kommunicera framöver. 3.1.4 Exempel – så här har andra gjort Här är några exempel på hur andra har involverat Influence/Power of stakeholders 3.1.3.1 Vilken metod ska man välja? Meet their needs • Engage and consult on interest area • Try to increase level of interest • Aim to move into right-hand box Least important • Inform via general communications: newsletters, website, mail shots • Aim to move into right-hand box Key player • Key players focus efforts on this group • Involve in governance/ decision making bodies • Engage and consult regularly Show consideration • Make use of interest through involvement in low risk areas • Keep informed and consult on interest areas • Potential supporter/ goodwill ambassador Interest of stakeholders 15 16 COVENANT CAPACITY capaCITY Module: Green Public Procurement Iv) Grön upphandling Embed sustainable procurement practices in municipal processes Upphandling handlar om inköp, hyra och leasing av varor, tjänster och byggentreprenader. Miljöanpassad upphandling innebär upphandling som har en minskad påverkan på miljön, med noggrann behovsanalys, minskade växthusgasutsläpp och andra positiva effekter för kommunen. Det kan handla om allt från att köpa miljömärkt papper till stora projekt som exempelvis energismart renovering av offentliga fastigheter, eller ett hållbart transportsystem. Offentlig upphhandling kan med sina stora volymer påverka marknaden mot mer hållbara produkter och tjänster. Lär dig mer om hur miljöanpassad upphandling kan hjälpa dig att spara pengar och minska utsläppen på medel till lång sikt. Här beskriver vi kortfattat de viktigaste frågorna, ger grundläggande vägledning om olika alternativ inom upphandling och ger dig användbara verktyg och exempel. Det finns naturligtvis lågt hängande frukter att plocka, men större projekt är ofta mycket intressanta ur ett långsiktigt kostnadsbesparingsperspektiv. Positiva effekter av grön upphandling: • Ökad kostnadseffektivitet tack vare noggrannare behovsanalys • Livscykelperspektivet ger kvalitet och värde för pengarna • Utsläppen av väx thusgaser och andra luftföroreningar minskar • Effektivare användning av naturresurser • Ökar marknadens konkurrenskraften hos leverantörerna • Kommunen går före och visar handlingskraft 4.1Den grundläggande juridiken Miljökrav får ställas i offentlig upphandling så länge som de inte motsäger principerna om likabehandling, icke-diskriminering, transparens och proportionalitet. Alla kriterier ska nämnas uttryckligen i upphandlingsdokumenten och/eller kontraktet. Alla krav måste vara tydligt kopplade till kontraktets föremål, och vara specifika och verifierbara. Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring Case: Delivering energy efficiency in rural communities Kolding kommun i södra Danmark har 8000 anställda och är det största företaget i regionen. Man började jobba redan 1998 när man antog en policy för grön upphandling. Idag ställs miljökrav i princip i alla upphandlingar av varor, tjänster och byggnation. Kolding är internationellt känd som en pionjär inom grön upphandling. Exempel på framgångsfaktorer som hjälpte Kolding att lyckas: • Miljöavdelningen utbildar regelbundet sin personal i grön upphandling. The Environmental Department is regularly training all staff working in procurement on GPP. • Alla stora upphandlingar måste innehålla miljökriterier. Upphandlarna och miljöstrategerna samarbatar kring detta. • Kolding har regelbundna dialoger med marknaden inom alla produktgrupper. På så sätt får leverantörerna information i god tid. • Kolding samarbetar med en nationell upphandlingsgrupp och internationellt (i Procura+) och håller sig uppdaterade om goda exempel från andra europeiska kommuner. 4.1.1 Får jag använda miljömärkningar och standarder som krav i upphandling? En del miljömärkningar (typ 1 enligt ISO 14024) och standarder som ISO kan användas för att sätta upp miljökrav i offentliga upphandlingar. Men man kan inte kräva att en produkt har en specifik märkning, utan bara att den uppfyller kriterierna. Ofta hänvisas exempelvis till en produkts energiprestanda, som en bärbar dator, genom att använda Energy Starmärkningen som minimikrav. Många kommuner har goda erfarenheter av att ha en dialog med marknaden inför upphandlingar, för att scanna av vilka produkter och tjänster som finns tillgängliga. Mer information om detta finns här: http://www.smart-spp.eu/guidance. Tips och verktyg • Sustainable Procurement Resource Centre: www.sustainable-procurement.org • EU-kommissionens sida om hållbar upphandling: http://ec.europa.eu/environment/gpp • Andra upplagan av Buying Green Handbook • Procura+ , kampanj för hållbar upphandling: www.procuraplus.org • Procuring Sustainable Construction & Innovation - SCI-network • Goda exempel inom grön upphandling • Miljöstyrningsrådet “Europe’s public authorities are major consumers. By using their purchasing power to choose environmentally friendly goods, services and works, they can make an important contribution to sustainable consumption and production – what we call Green Public Procurement, or GPP.” Mer information finns också på http://www.covenant-capacity.eu/eu/training-platform Janez Potocnik, EU Commissioner for Environment 17 18 COVENANT CAPACITY capaCITY Module: Green Public Procurement Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring v) Byggnader 5.1 Vikten av hållbara byggnader Byggnader anses vara en av de största energislukarna i världens städer (byggnader står för 42 % av EU:s slutliga energiförbrukning och 35 % av alla växthusgasutsläpp, men samtidigt är potentialen för utsläppsminskningar och energibesparingar stor). Hus som byggs idag kommer att stå I minst 50 till 100 år och förbruka eller producera energi. Gamla byggnader är sällan energieffektiva och kräver mycket underhåll. Åtgärdspotentialen är stor. Vissa kulturminnesmärkta byggnader är svåra att göra omfattande renoveringar på, men dessa är relativt få. 5.2Nyckelfrågor för att lyckas med ett hållbart byggande i kommunen • Följ upp energiförbrukningen systematiskt (helst månadsvis) för at t identif iera besparingsmöjligheter. • Arbeta med att optimera energianvändningen efter när byggnadedr används och står tomma. • Påverka användarnas beteende, rätt utfört kan detta ge ca 10 % energibesparing. • Analysera byggnader och planer för att hitta potential och problem att lösa • Upphandla förnybar energi 5.3EU-finansiering • Den europeiska energieffektiviseringsfonden European Energy Efficiency Fund (EEEF) har 265 miljoner Euro att fördela till projekt som rör energieffektivisering (70 %, förnybar energi (20 % ) och hållbara stadstransporter (10 %). • 6,5 miljarder Euro i Horizon2020 kommer att gå till forskning och utveckling av “säker, ren och effektiv energi” under 2014-2020. 5.4Länktips: • Energimyndigheten om hållbar stadsutveckling: http://www.energimyndigheten.se/Offentlig-sektor/ Hallbar-stadsutveckling/ • Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF har i samverkan med andra tagit fram ByggaE, en metod för att arbeta med energi frågorna genom hela byggprocessen. Det innebär kvalitetssäkrad kravformulering (programskede), projektering och produktion. Metoden bygger på att kvaliteten, i respektive process, säkerställs genom att arbetet löpande dokumenteras, kommuniceras, kontrolleras och verifieras med hjälp av kvalitetsstyrande rutiner och checklistor som utvecklats i metoden. http:// www.sbuf.se/ProjectArea/Documents/InfoSheets/ PublishedInfoSheet%5C2CB92F75-17BD-4A04-88A25CE36278649E%5CSBUF_12255_1322_p.pdf “If we want to transform our society into an energy ef f icient and decarbonised one, energyintelligent buildings will play a vital role.” Günther Oettinger, EU Commissioner for Energy 19 20 COVENANT CAPACITY “In the City of Padova the Local Agenda 21 process has been effectively used to develop not only the SEAP, but also to engage stakeholders in the development of a new Municipal Building Code that now sets ambitious energy performance standards.” Michele Zuin, Department of Environment, City of Padua, Italy capaCITY Module: Buildings • Build Up Portal – energilösningar för bättre byggnader – med tips, rapporter, fallstudier, verktyg m.m. • Green Building Specif ication Platform med detaljerad information och inspiration om energieffektiva byggnader • Construction21.eu – The European platform for • green building practitioners – fallstudier, tips på produkter och forum. • Procuring Innovative and Sustainable Construction - A guide for European public authorities, SCINetwork, 2012. • Mer information finns också på http://www. covenant-capacity.eu/eu/training-platform VISSTE DU ATT? Case: Energiledningssystem i Škofja Loka Mer än 50 % av allt material som utvinns ur jordskorpan omvandlas till byggnadsmaterial och –produkter, och bygg- och rivningsarbeten står för ca 33 % av allt avfall som genereras årligen. Škofja Loka, en kommun i Slovenien, kartlade energianvändningen och –kostnaden i offentliga lokaler. Systemet innehåller en handlingsplan för att öka energieffektiviteten. Att bygga med passivhusstandard ökar bara konstruktionskostnaderna med ca 5-15 % och renoveringskostnader med ca 12-18 % jämfört med de nuvarande energikraven. Kort efter starten har det månatliga uppföljningssystemet, där de kommunanställda och lokalansvariga aktivt deltar, bidragit till att minska energi- och vattenförbrukningen bara genom att införa hushållningsåtgärder. Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring vi) Mobilitet 6.1 Vad är hållbar mobilitet? Transporters hållbarhet mäts ofta i hur effektiva transportsystemen är, och vilken miljöpåverkan de innebär. Resvaneundersökningar i kommunen och lokala företag kan fungera som ett underlag får mål och åtgärder. En kommun kan jobba för hållbara transporter genom att: • Se till att även rörelsehindrade kan använda sig av kollektivtrafiken. • Prioritera åtgärder som främjar hälsosamma transportsätt, exempelvis cykel- och gångvägar. • Skapa punkter där cykel- och gångvägar länkas samman med kollektivtrafik och cykelgarage. • Uppmuntra resenärer att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. • Skapa omlastningszoner för godstransporter som ska in i staden • Införa lägre parkeringsavgifter för fordon med lägre utsläpp • Ha få och dyra parkeringsplatser i stadskärnan. • Införa miljözoner för vissa tunga fordon • Införa ett system för lånecyklar • Se till att erbjuda kommunanställda möjlighet att duscha och byta om i samband med cykelpendling • Dela ut reflexvästar till medborgare och anställda Case: 100 elbilar i Göteborg på två år Göteborgs stad satte 2012 ett mål om att ha 100 elbilar i den kommunala organisationen innan 2015, ett mål som uppnåddes två år före deadline. Nyckeln till framgång var I detta fall samverkan mellan trafikkontoret som samordnade arbetet, energibolagets satsningar på infrastruktur och personalens vilja att byta ut sina gamla bilar mot elbilar. “Mobilitet är en del av den urbana livsstilen, och att göra den kodioxidfri borde vara naturligt.” 21 22 COVENANT CAPACITY capaCITY Module: Mobility 6.2Länktips: Case: Brixton CAFOD Välgörenhetsföreningen CAFOD i Brixton, Storbrittanien, fördubblade antalet anställda som cykelpendlade, genom att börja arbeta enligt en mobilitetsplan, som innehöll följande: • • • • • Installation av 10 fasta cykelställ En cykla till jobbet-kampanj där anställda fick köpa en cykel och sen betala via månadslönen Cykelpool för medarbetare Nya duschar och omklädningsrum En anslagstavla för att hitta resesällskap Globalt nätverk och plattform för goda exempel om hållbara transporter: www.ecomobility.org • Moving Sustainably – Stöd för stadsplanerare och beslutsfattare om hur man bäst hanterar utmaningarna i en Sustainable Urban Transport Plan (SUTP) • Sustainable Urban Mobility Plans (SUMP): www. mobilityplans.eu • EPOMM är en europeisk plattform inom Mobility Management: www.epomm.eu Mer information finns också på http://www.covenant-capacity.eu/eu/training-platform VISSTE DU? Transportsektorn representerar ungefär 30 % av den slutliga energiförbrukningen i EU. Analytiker förutspår att de ökade transportutsläppen kommer att vara den största utmaningen för EU:s klimatarbete framöver. Stadstrafik står för 40 % av alla koldioxidutsläpp från vägtrafiken och 70 % av övriga föroreningar från vägtransporter. Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring Vii) Avfall Avfall kan vara en källa till både intäkter och besparingar i kommunens ekonomi. Utsläppen av växthusgaser från avfall utgör vanligtvis inte en så hög andel i jämförelse med kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Men avfall är helt klart en viktig sektor inom din klimatstrategi. En optimerad avfallshantering innebär att man först fokusera på förebyggande åtgärder och minimering av avfall, följt av återvinning och återanvändning och som sista steg sörja för en ansvarsfull och hållbar sluthantering av avfallet som ändå uppstår. Up-cycling är en metod där man använder avfallsmaterial, ibland i kombination med andra material, för att skapa nya produkter med nya funktioner. Avfall kan också användas som energikälla till el och värme genom rötning av biologiskt avfall för att generera biogas och förbränning av kvarvarande fast avfall. Avfallshantering berör en lång rad offentliga myndigheter och kräver nära samarbete mellan lokala och regionala myndigheter. Kommunerna arbetar under ekonomiska begränsningar. Detta påverkar ofta kvaliteten och omfattningen av avfallstjänster. Kommuner står inför en situation där de måste höja intäktsnivåer och finansiella resultat av sina avfallstjänster. Avfallsbolaget- eller förvaltningen måste både säkra intäkter från sina kunder och samtidigt jobba för att Optimera och utöka avfalls processer – minska, återanvänd, återvinn! 23 24 COVENANT CAPACITY capaCITY Module: Waste minska avfallet som är grund för intäkterna. Detta kan leda till konflikter och kan lamslå planeringen och genomförandet av avfallsåtgärder. För att utveckla en hållbar finansiell ram för avfallshantering bör du ha rätsida på följande: • Identifiera de politiska och institutionella förändringar och intäktskällor som krävs för att komma täcka upp för de långsiktiga kostnaderna för verksamheten, samt uppfylla de kortsiktiga behoven av investeringar; • identifiera åtgärder som krävs för att stärka de finansiella resultaten; • Undersök människors krav på avfallstjänst. 7.1 Vad är typiska utmaningar inom hantering av avfall med avseende på insamling och destruktion? • kostnader för sopbilar som drivs av bränslepriserna ökar och utgör en allt större andel av kommunernas budget; • mängder avfall växer snabbare än kommuners förmåga att ta itu med det; Case: Betalningssystem för att förebygga och energiåtervinna Freiburg i Tyskland har lyckats reducera invånarnas avfall från 190kg till 109kg per person, på 15 år. Det har man lyckats med genom att ha ett tariffsystem som gör att de som återvinner mer betalar mindre. Samtidigt har man mött upp med att ha återvinning i många fraktioner och erbjuda återvinningskärl för elskrot och textil inom gångavstånd. Det avfall som blir över förbränns och genererar 15 MW el. Biologiskt avfall rötas till biogas som används i fjärrvärmesystemet. Olika aktörer kan ha motstridiga intressen. Därför är det att rekommenderat att du involverar berörda aktörer redan från början. Men detta betyder inte att du involverar alla grupper samtidigt och hela tiden. Beroende på i vilket skede av planeringen och genomförandet bör du välja det bästa sättet för interaktion - informera, samråda och/eller samarbeta - med olika aktörer vid olika tidpunkter. Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring Du kan undersöka dina intressenters genom enkät eller intervju som syftar till att fånga upp kunders åsikter, framtida önskemål och betalningsvilja för förbättringar i avfallstjänster. 7.2 Fyra energirelaterade metoder för att stödja optimering av kommunala avfallsprocesser 1) Integrerad strategi för avfallshantering För att garantera insyn och långsiktighet är det viktigt att definiera omfattningen av avfall. För kommuner som kommit en bit på väg är det lämpligt att inkludera allt hushållsavfall liksom allt övrigt avfall. Avfallshanteringsplanen ska innehålla följande information: • B esk r ivning av organisation/ak töre r/ ansvarsområden; • typ av bef intliga avfallsf löden inom din kommun information om minskning av avfall, återanvändning, återvinning, energiåtervinning och destruktion, • antal hushåll/offentliga och privata anläggningar i förhållande till antalet personer och uppkomsten av avfall; • total kärlvolym; geografiska fördelningen av uppsamlingsplatser; insamlingsintervall; • insamlingsfordon(antal, volym, bränsle, effektivitet). 2) Pre-avfall metodik - spara energi och resurser genom starka förebyggande planer och åtgärder 3) Förbättring av ekonomisk och finansiell analys 4) Grön, urban ekonomi Om du vill veta mer, besök Covenant Capacity:s utbildningsplattform: www.covenant-capacity.eu I syfte att stärka systemet kan kommunen: främja second hand-butiker; skapa lokala program med cashback-lösningar för återanvändbara, tvättbara blöjor; öka återvinningen och förebyggande av avfall från shopping; öka medvetenheten i förskolor och skolor; optimera nätverket av återvinningscentraler; finjustera insamlingssystem för källsortering för offentliga platser eller anläggningar; utveckla handeloch industrispecifika koncept för förebyggande av avfall tillsammans med berörda parter; laga en Disco Soup och utveckla en förebyggande avfallsplan för livsmedel. VISSTE DU ATT? Varje år genererar hushåll och företag cirka 2.5 miljarder ton avfall. I genomsnitt kastar vi 5 ton avfall per person varje år. 11 miljoner ton mat hamnar i Tysklands sopkärl årligen. Detta skulle kunna fylla 275 000 lastbilar. Uppställda på en rad efter varandra skulle lastbilarna nå hela vägen från Madrid till Berlin, 4500km. Återvinning av en enskild plastflaska kan spara lika mycket energi som behövs för att driva en 60 watts glödlampa i 6 timmar. 25 26 COVENANT CAPACITY capaCITY Module: Waste 7.3 Förbät tra uppföljningen och utvärderingen Indikatorer är ofta en kompromiss mellan olika faktorer, inklusive budgeten för att mäta dem. Avfallsexperterna föreslår tre grupper av indikatorer: 1. indikatorer för resurser: ekonomiska resurser, personal, kommunikationsverktyg, utrustning; 2. resultatindikatorer: förändring av beteende (medvetenhet bland invånare, delta i en förebyggande verksamhet för avfall), evolution av avfall (insamlad mängd, potential att minska mängder, etc.); 3. effektindikatorer: miljömässiga, ekonomiska och sociala indikatorer. 7.4Kommunikation I den externa kommunikationen med intressenter för att få dem att minska avfallet rekommenderas att din kommunikationsplan omfattar (åtminstone) följande aspekter: • en avfallskalender med information om sopsortering, återvinningstips mm; • tematisk hemsida (på olika språk) med kortfattad information och kontakter, inklusive “gröna sidor” som ger en översikt om lokal återvinning, reparation och uthyrning; • broschyrer och flygblad om särskilda frågor; • regelbundna pressmeddelanden om ny teknik, avfallsprojekt och erbjudanden; • diskussionsforum, föreläsningar, tävlingar och utställningar med exempel på hushållens och företagens smartaste lösningar. • utbildningsaktiviteter och material för lokala skolor, gärna med experiment; • guidade turer till återvinningscentraler; • råd om alla avfallshanteringsfrågor via en “avfallstelefon”. Lokala myndigheter ska föregå med gott exempel i kommunala förvaltningar och byggnader. Utöver dessa interna åtgärder, som skickar starka signaler till allmänheten, kan kommunen kräva att kulturella evenemang och festivaler har en avfallsplan, använder återvinningskärl och jobbar förebyggande. Detta gynnar alla parter genom att man uppnår: • kostnadsbesparingar - genom energieffektivitet, minskat avfall och konsumtion av närproducerat; • innovation - främjande av innovativ teknik kan hjälpa dig att använda resurserna mer effektivt; • bra rykte och ökad medvetenhet; • påverkan på beslutsfattandet - inspirerar till förändring genom att engagera intressenter, förändra beteenden och normer. Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring 7.5Länktips Guider • Inventory of the Policies and Stakeholders of Waste Prevention in Europe, RREUSE et al. • European Week for Waste Reduction – Guide of Good Practice, EWWR. • Handbook on Sustainable Heat Use from Biogas Plants and good practice examples, Biogasheat. • 33 good practice cases of waste prevention in Europe and beyond, DG Environment. • Integrated Product Policy and Building on Environmental Life-Cycle Thinking, Position paper for the European Commission, RREUSE. Verktyg • Variable Rate Pricing based on Pay-As-You-Throw, TU Dresden. • Miniwaste tool aims to support LGs in charge of waste prevention to define, implement and evaluate actions to reduce organic waste, ACR+. Nätverk • ACR+, Association of Cities and Regions for Recycling and Sustainable Resource Management: www.acrplus.org • Zero Waste Europe: www.zerowasteeurope.eu För att lära dig mer, besök Covenant Capacity:s träningsplattform: www.covenant-capacity.eu 27 28 COVENANT CAPACITY capaCITY Module: Water viii) Vatten Vattna inte ihjäl dina klimatmål 8.1 Vad är länken mellan vatten och energi? Länken mellan vatten och energi (”Water-energy nexus”) används för att beskriva den starka kopplingen mellan vatten och energi under dess production, distribution och användning. För att kunna bibehålla tillräcklig tillförsel av båda dessa värdefulle resurser i framtiden, bör en samlad strategi tas fram för dess hållbara användning i staden. Energi- och klimatstrategin är ett utmärkt verktyg för att styra den processen som inkluderar kommunen, energi- och vattenverk samt eventuellt andra viktiga intressenter. En start för kommuner/regioner är att undersöka energianvändningen i vattenrening och –pumpning, liksom effektiv vattenanvändning, uppsamling och återanvändning, liksom vatten som energiproducent (vattenkraft). En minskad användning av vatten och energi kan ha direkt eller indirekt ha en betydande roll för samhällets koldioxidutsläpp. 8.1.1 Förbättra vatten- och energieffektivitet Många städer överexploaterar sina färskvattenresurser. Ofta kompenserar man underskottet med ökad energianvändning för att ”importera” vatten från floder och reservoarer som ligger långt ifrån samhällena eller att man pumpar upp vatten från slutna ”fossila” akviferer. Många europeiska städer har ett läckage av vatten som varierar mellan 20 och 40 procent. Förlusten sker i läckande rör, konsumentslöseri och ineffektiv distribution. Allt detta resulterar i energianvändning för att leverera vattnet till slutanvändaren. 8.1.2 Vatten som en förnybar energikälla Energiproduktion från avloppsvattenrening: Avloppsvattenrening kan vara väldigt energikrävande eftersom konventionella reningsverk är beroende av en tillförlitlig energitillförsel. Å andra sidan så kan avloppsvattenrening producera energi genom produktion av biogas och på så sätt bli en förnybar energikälla. Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring 8.2 Hur kopplas en vatten- och energief fektiviseringsstrategi till kommunala processer? • Övergripande kommunal planering: vattenoch effektiviseringsstrategin behöver ta hänsyn till integrerad planering genom att involvera f lera kommunala förvaltningar och bolag, energiproduktion och –distribution, vattenrening och –distribution, stadsbyggnadskontor och avloppsreningsverk. • Service: förbättringar i det befintliga systemet kommer att krävas för att kunna uppnå satta mål och åtgärder. T ex genom att installera ett detektionssystem för vattenläckage i rörsystemet, installera smar ta mätare och förbättra pumpstationernas energiprestanda. • Drift och underhåll: strategin behöver stärka regelbundet underhåll och uppgrqadering av utrustning för uppnå energieffektivitet i systemet. Detta kopplas till strategin för offentlig upphandling. 8.2.1 Sektorer och aktörer inom den kommunala vatten- och energieffektiviseringsstrategin Det är kritiskt viktigt att förstå de ansvarsområden som kommer med att använda vatten- och energiresurser. Det berör alla från statliga verk, privat industri till individuella slutanvändare. Förhållandet mellan vatten och energi borde innebära planering och drift på ett sätt som följer båda vatten- och energiflödet. Det är därför av största vikt att involvera: • Energibolag (el, värme och kyla) • Vattenverk • Avloppsreningsverk • Privata sektorn (slutanvändarna) inkl invånare, näringsliv och industri • Byggnader 8.2.2 Mål för att förbättra din åtgärdsplan Att ha tydliga mål och åtgärder är användbart eftersom det ger ett tydligt fokus och utvecklingen kan mätas, t ex: • Minska vattenläckaget i distributionssystemet med 15% till 2020; • Förbättra energieffektiviteten i vattenpumparna med 12% till 2015; • Installera ny energieffektiv och vattensparande utrustning i 30% av hushåll, kontor och Exempel: Att bli ett energisjälvförsörjande avloppsreningsverk Det största reningsverket i Wien, Österrike, har som mål att bli helt självförsörjande på energi. Detta uppnås delvis genom nybyggnationen av ett avloppsslamsbehandlingsverk. Ett integrerat värme- och elverk använder rötgasen till att generera 78 GWh el och 82 GWh värme från ungefär 20 miljoner m³ metangas per år. Ifrånsett den förnybara energiproduktionen, ska energianvändningen reduceras kraftigt genom processoptimering och infrastrukturella förändringar (energisnål belysning, värmeteknologi). Till följd av den höga egenproduktionen av energi och den låga energianvändningen så kommer man att ha ett energiöverskott på 15 GWh el och 42 GWh värme årligen. (Source: www.umwelttechnik.at). VISSTE DU ATT? IEA har varnat för att energisektorn redan använder 15% av de globala vattenresurserna, och förmodligen kommer den att använda 20% till 2035. Energianvändningen i de flesta vattentillförselsystem i världen skulle kunna reduceras med minst 25% genom kostnadseffektiva effektiviseringsåtgärder. Vatten- och avloppsvattenrening bidrar med ca 5-7% till de globala växthusgasutsläppen. I hushåll är det största koldioxidutsläppet ofta orsakat av varmvattenanvändning, varav 46% kommer från uppvärmning, diskmaskinen 17% och tvättmaskinen 11%. 29 30 COVENANT CAPACITY capaCITY Module: Water kommersiella lokaler i kommunen till 2025. 8.2.3 Identifiera förbättringar på anläggningen och ändra driften • Rätt utrustningsstorlek och automatiserat kontrollsystem. Att använda två mindre pumpar istället för en stor ger möjlighet att onödig pumpkapacitet kan stängas av. Stäng av icke nödvändig utrustning vid höga effektuttag av energi. • Installera effektiva motorer. Effektiva motorer är 2-10% effektivare än standardmotorer. • Utför regelbundet underhåll av pumpar – samla in data och skapa en pumpkurva, underhåll pumparna. Motorunderhåll kan ge besparingar på 2-30% på hela motorsystemets energianvändning. • Installera variable-speed teknologi för att förbättra systemeffektiviteten – t ex introducera Variable Frequency Drives (VFDs) för att anpassa hastigheten till belastningskraven för pumparna. VFDs kan innebära motorenergibesparingar mellan 10-50% med en återbetalning på 1-8 år. • Minska energibehoven för vatten genom att introducera behovsanpassad distribution och tryckutjämningsmetoder. Genom att minska pumptrycket i vattensystemet under tider med låg belastning, t ex mellan 23.00 till 07.00 – när vattenbehovet är som lägst – så kan mycket energi sparas. Även mängden vatten som läcker ut genom stora sprickor liksom små oupptäckta brister i distributionsnätet kan reduceras kraftigt. Tryckutjämningssystemet reducerar också mängden av rörbrott i nätet och det spara underhållskostnader. • Naturliga behandlingssystem kan bidra med fördelar för minskad energianvändning och driftskostnader. 8.2.4Vattenbesparing Vattenbesparing innebär energibesparing. Det finns en rad olika åtgärder som man kan implementera i din energi- och klmatstrategi för detta: • Inför ett läcksöknings- och reparationssystem/ utbytesprogram för att minska vattenförlusterna. • Installera vattenbesparande apparatur i verksamheterna och erbjud bra vattenmätyare till slutanvändarna för att få kontroll på efterfrågan och leverans. • Erbjud vat tenbesparande ”pr ylar ” till Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring konsumenterna. • Styr upp stor-volym-användare och erbjud storskalig vattenbesparande åtgärder. 8.2.5 Förnybara energikällor Förnybar energi från avloppsvatten (toalett) kan bidra till gröna hushåll eller t o m gröna distrikt. Avloppsvatten kan användas till att göra biogas, som sedan kan användas till att göra el, värme eller fordonsgas. Energiutvinning från BDT-vatten (bad, disk och tvätt) är ofta en bortglömd potential. BDT-vatten är inte alltför förorenat och hushåll kan återvinna mest värme ur duschvatten (41%) och andra vattenhoar (27%), tätt följt av tvättmaskiner (12%) och diskmaskiner (12%). Energiproduktion från avloppsreningsverk: Moderna avloppsreningsverk ses inte längre som energianvändare utan istället energiproducenter. Energi utvinns från olika delar av vattenreningsprocessen för att producera biogas och/eller el. 8.3Länktips Hitta inspiration från European Green Capital; best practice exempel från europeiska städer som Malmö, Vicotia Gastez, Nantes och Barcelona. Användbara verktyg: Global Water Partnership Toolbox Beräkna: The Water efficiency calculator for new dwellings 31 32 COVENANT CAPACITY ix) Länkar Initiativ Material Covenant of Mayors Europeisk rörelse av kommuner och regioner som lovar ett mer ambitiöst klimatarbete än EU, 20% minskning av CO2 till 2020. www.iclei-europe.org ENERGY for MAYORS Toolbox of Methodologies on Climate and Energy and support package for Covenant Coordinators and Supporter. www.energyformayors.eu Mexico City Pact Global pakt där kommuner och regioner förbinder sig att arbeta med utsläppsminskning och klimatanpassning. www.mexicocitypact.org LG Action Results of EU and international energy and climate advocacy process; incl. 30 case studies, 3 positioning papers, 30 country profiles and 5 benchmarks of local-national dialogues. www.lg-action.eu Green Climate Cities Europe Stödprogram för städer som vill skala upp sitt klimatarbete, rapportera enligt globala standarder, nätverka m.m.. www.iclei.org/our-activities/our-agendas/low-carbon-city/gcc.html carbonn City Climate Registry Global rapporteringsplattform för städer som jobbar med klimat och energi. www.citiesclimateregistry.org Community Power Good practise and policy recommendations for mobilising public-private financing for community based sustainable energy projects. www.communitypower.eu 100% RES Communities Action of 100% Renewable Energy Source Communities delivers four key services to the rural area: RE quantification, methodological support, recognition, networking. www.100-res-communities.eu MESHARTILITY Practical and policy guidance on how to improve data quality for BEIs and MEIs and better cooperation between LG and energy utilities. www.meshartiliy.eu Capacity building of local governments to advance Local Climate and Energy Action – from planning to action to monitoring REGIONS 202020 Inspirational material for regions to achieve the EU 20-20-20 climate and energy targets themselves. www.regions202020.eu EC-LINC Training material for energy scouts to conduct energy-checks in low income households. www.ec-linc.info OPTIMUS Optimising energy use in cities through smart decision support systems. www.optimus-smartcity.eu SMART SPP Guidance on public procurement and tool for calculating Life-Cycle Costs and CO2 emissions of products and services. www.smart-spp.eu CONURBANT Insights how large cities engage with their conurbation towns to develop joint SEAPs / action. www.conurbant.eu topten.eu Topten is a web portal guiding LGs to the most energy efficient appliances in Europe. www.topten.eu RESCUE District Cooling Support Package for LGs including decision making support tools. www.rescue-project.eu SCI-Network Comprehensive material on Procuring Innovative and Sustainable Construction Solutions. www.sci-network.eu Ecoheat4eu District heating and cooling statistics database. www.ecoheat4.eu Clean Fleets Support to LGs to purchase and lease clean and energy-efficient public vehicles. www.clean-fleets.eu 3EnCULT Passive and active solutions for conservation and energy efficient retrofit of historic buildings. www.3encult.eu ENDURANCE Assistance for cities and regions to develop Sustainable Urban Mobility Plans (SUMPs). http://epomm.eu/endurance/index.php 33 34 COVENANT CAPACITY x) capacity country contacts Austria, Germany and Slovakia Giorgia Rambelli - ICLEI Europe, Germany giorgia.rambelli@iclei.org Carsten Rothballer - ICLEI Europe, Germany carsten.rothballer@iclei.org Bulgaria Kalinka Nakova – EcoEnergy, Bulgaria knakova@eneffect.bg Ivaylo Trendafilov – City of Burgas, Bulgaria i.trendafilov@burgas.bg Georgi Stefanov – WWF Danube Bulgaria gstefanov@wwfdcp.bg Croatia Nebojša Kalanj – City of Koprivnica, Croatia Nebojsa.Kalanj@koprivnica.hr Estonia Reljo Saarepera –ERKAS, Estonia reljo@erkas.ee Poland Dorota Zawadzka-Stepniak – WWF Poland dzawadzka@wwf.pl Romania Ion Dogeanu – AEEPM, Romania ion.dogeanu@managenergy.ro Slovenia Saša Kek – SOS, Slovenia sasa.kek@skupnostobcin.si Sweden Malin Norling – City of Malmö, Sweden Malin.Norling@malmo.se Linda Scott Jacobsson – CM, Sweden linda.scott.jacobsson@lund.se United Kingdom Rachel Jones – Act on Energy, UK Rachel@actonenergy.org.uk Finland Milla Toivonen – FCG, Finland Milla-Kaisa.Toivonen@fcg.fi France Nicolas Szczepan –CAN-F, France reljo@erkas.ee Greece Nikolaos Zografakis – REAC, Greece nzograf@pta.gr You can access the full list of capaCITY Trainers and contacts under: www.covenant-capacity.eu Consortium ICLEI European Secretariat (ICLEI Europe) www.iclei-europe.org Centre for Social Innovation (ZSI) www.zsi.at Municipal Energy Efficiency Network EcoEnergy www.ecoenergy-bg.net City of Burgas www.burgas.bg WWF Danube-Carpathian Program Bulgaria (WWF DCP Bulgaria) www.wwf.bg City of Koprivnica www.koprivnica.hr Estonian Regional and Local Development Agency (ERKAS) www.erkas.ee Contact FCG Finnish Consulting Group (FCG) www.fcg.fi ICLEI Europe Giorgia Rambelli Carsten Rothballer Tel: +49 761 36892-0 E-mail: covenant-capacity@iclei.org Web:www.covenant-capacity.eu © 2014 ICLEI European Secretariat, Freiburg, Germany All rights reserved. No part of this publication may be reproduced or copied in any form or by any means without written permission of the ICLEI European Secretariat. Photos: Dreamstime, Fotolia, iStock & Stephan Köhler Design: Rebekka Dold / www.rebekkadold.de Marek Mihok | marek.mihok@nyu.edu This leaflet is printed on 100% recycled and totally chlorine free (TCF) paper and meets the criteria of the Blue Angel and Nordic Swan. This project is co-funded by the European Commission under the “Intelligent Energy – Europe” (IEE) Programme. Disclaimer The sole responsibility for the content of this publication lies with the authors. It does not necessarily reflect the opinion of the European Union. Neither the EACI nor the European Commission are responsible for any use that may be made of the information contained therein. Climate Action Network – France (CAN-F) www.rac-f.org Region of Crete – Energy Agency (REAC) www.crete.gov.gr COMUNE di PADOVA SETTORE AMBIENTE City of Padova www.padovanet.it Sogesca www.sogesca.it WWF Poland www.wwf.pl Agency for Energy Efficiency and Environment Protection (AEEPM) www.managenergy.ro Association of Municipalities and Towns of Slovenia (SOS) www.skupnostobcin.si City of Malmö www.malmo.se/sustainablecity The Climate Municipalities (CM) www.klimatkommunerna.se Institute for Housing and Urban Development Studies (IHS) www.ihs.nl Act on Energy www.actonenergy.org.uk Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union
© Copyright 2024