1. No category

- s
a
g
o
i
b
r
i
l
b
Matavfall fem goda exempel
Inspiration för er som skall påbörja eller vill förbättra insamlingen av matavfall
Inledning
Den här rapporten visar på tillvägagångssätt för att kommunicera matavfallsinsamling till
hushåll och att genomföra kampanjer för insamling. Rapporten kan användas som en hjälp,
vägledning och inspiration för de kommuner och regioner som planerar att införa insamling
av matavfall, eller för de aktörer som behöver gå ut med ny information för att underhålla
SGLYX}OEFI½RXPMKMRWEQPMRK
Bakgrund
Biogas Öst är ett projekt med målet att underlätta samverkan inom biogasbranschen i östra
Mellansverige. Verksamheten omfattar Uppsala, Stockholm, Västmanlands, Sörmlands, Örebro
och Östergötlands län. En av våra prioriterade uppgifter är att sprida erfarenheter mellan
aktörer som påverkar utvecklingen på biogasområdet.
Biogasen expanderar i Sverige. Både marknad och produktion ökar. En del av potentialen för
biogasproduktion ligger i matavfall. I rapporten Den svenska biogaspotentialen från inhemska
VIWXTVSHYOXIV0MRRqQ¾ beräknade man att det med dagens tekniska och ekonomiska
förutsättningar skulle vara möjligt att röta 60 procent av allt matavfall i Sverige. Det skulle ge
en energimängd nära 760 GWh.
Sverige har haft ett nationellt miljömål om att senast år 2010 återvinna 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker genom biologisk behandling. Målet
uppnåddes inte. Enligt Naturvårdsverket gick 21 procent av matavfallet till rötning eller komTSWXIVMRKYRHIVOSQQYRIVFMHVSK-HEK½RRWIXXJ}VWPEKXMPPVIZMHIVEXQMPN}QoPJ}V
avfall: År 2015 ska minst 35 procent av matavfallet tasomhand så att växtnäringen kan utnyttjas.
(IX½RRWIRWEQLmPPWIOSRSQMWOR]XXEMEXXXMPPZEVEXERmVMRKWmQRIRJVoRQEXEZJEPPoXIVJ}VE
dem till jordbruket och sluta kretsloppet. Genom att röta matavfall istället för att kompostera
det kan energi utvinnas i form av biogas. Biogasen kan användas till produktion av el, värme
eller fordonsbränsle. Växtnäringen och möjligheten att ersätta fossilt bränsle inom transpor tsektorn utnyttjas inte om matavfallet istället eldas upp med övrigt hushållsavfall.
Innehåll
Ju bättre vi sorterar våra sopor, desto bättre fungerar återvinningen av energi och material.
För att uppnå hög kvalitet och kvantitet i matavfallsinsamlingen behövs aktiva och genomtänkta
informationsinsatser. I den här rapporten presenteras exempel på det kommunikationsarbete
som har genomförts av kommuner och avfallsbolag i Biogas Östs region. Positiva och negativa
erfarenheter förmedlas för att underlätta framtida informationssatsningar.
Rapporten baseras på fem intervjuer som tagit upp frågor om:
ˆ hur man har kommunicerat insamlingen av matavfall till hushållen
ˆ vilka satsningar som har upplevts som mest effektiva
ˆ hur man har styrt med avfallstaxorna
ˆ vad man har för råd och tips till andra kommuner och avfallsbolag.
-­
Västmanland en mästare i regionen
I Västmanlands län samlas 60 procent av hushållens matavfall in för biologisk behandling. Det är nästan
40 procentenheter mer än riksgenomsnittet. Insamlingen av avfallet sköter kommunerna själva medan
Vafab Miljö AB står som mottagare av avfallet vid deras avfallsstationer och återvinningscentraler. Vafab
Miljö AB ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings
kommuner i Uppsala län. Arbetet med att samla in matavfall star tade på 1990-talet som ett samarbete
mellan Vafab Miljö AB och ägarkommunerna. Det utsor terade matavfallet blir sedan 2005 till biogas och
biogödsel i Svensk Växtkrafts biogasanläggning vid Gryta avfallsstation i Västerås.
Vafab Miljö AB anordnar ett evenemang där de informerar om sortering
av matavfall.
Arbetet inledningsvis
Vid införandet av matavfallsinsamling från hushåll i Vafab Miljös region var ett mål att komma i direkt
kontakt med de berörda invånarna. Det personliga mötet bedömdes som viktigt, därför blev det första
steget att anordna stormöten där ca 500 hushåll bjöds in per tillfälle, oftast till någon närliggande skola.
Ungefär 10 procent av de inbjudna kom till dessa stormöten. Som steg två så anordnades mötesplatser
på skolor och i mataffärer. För att nå resterande hushåll blev steg tre att knacka dörr och steg fyra att ta
kontakt genom telefonsamtal. Målet att nå 80 procent av hushållen med muntlig information uppnåddes.
Kostnaden för tryckt 1informationsmaterial uppgick till 25-30 kr per hushåll. Utskick via brev har därefter
genomförts upprepade gånger under årens lopp. Vafab Miljö har utöver detta satsat mycket på information
till skolelever, eftersom barn är betydelsefulla kanaler för att nå föräldrarna.
Variera och repetera
Annika Westerberg, informationschef på Vafab Miljö, understryker att brevutskick är effektiva - broschyrer
och textmaterial hem i brevlådan har varit en viktig del i informationsarbetet. – Men för att informationen
ska nå ut till alla är det värdefullt att ha en variation i sätten att förmedla budskapet, säger Annika.
I Vafab Miljös region används bruna papperspåsar för matavfallet och mycket tid har lagts ner på att
informera om påsarna. – Det är pedagogiskt att använda papperspåsar, eftersom det då blir ”svårare” att
PmKKEJIPWEOIVMToWIRQIREV%RRMOE,SRToTIOEVSGOWoEXXHIX½RRWIXXWXmRHMKXFILSZEZR]EOEQTERNIV
-­
Västmanland en mästare i regionen
för att motivera hushållen till att fortsätta sortera. Att informera om hur det går, hur mycket som har
samlats in och hur mycket producerad biogas det har medfört är viktigt som återkoppling och motivation. Ett exempel är att kommunicera att en brun påse räcker till 2,5 kilometers bilkörning.
Avfallstaxa
Nästan alla i Vafab Miljös region har valt att styra avfallstaxan så att den som komposterar sitt matavfall
hemmaerhåller lägst taxa och näst lägst för den som lägger matavfallet i den bruna påsen. I Surahammar
½RRWmZIREZJEPPWOZEVREVSGLHmVTVMSVMXIVEWHIXEFSRRIQERKIXJ}VWXMEZJEPPWXE\ER(]VEWXmVHIXEXXMRXI
sortera sitt matavfall alls. Systemet ger valfrihet åt individen men styr ändå åt rätt håll. Det är en mycket
liten andel av invånarna som slänger allt i samma påse.
Råd och tips
Annika Westerberg vill ge följande råd till kommuner som vill införa matavfallsinsamling:
ˆ Massiv information i början har gjort att matavfallet i Vafab Miljös region idag är mycket välsorterat.
Det lönar sig att satsa i början av processen, det är svårare att komma igen och göra om.
ˆ Det får inte dröja för länge från det att information har skickats ut till dess att hushållen får praktisk
möjlighet att börja sortera ut matavfallet.
ˆ Tydlighet i hur sorteringen ska gå till samt att ständigt repetera informationen är väsentligt för att
bibehålla kvalitet och kvantitet på det insamlade matavfallet.
ˆ Samverkan med fastighetsägare är fördelaktigt för att nå ut till så många hushåll som möjligt.
1
-­
Enköping jobbar för växande sortering
Enköpings kommun är en av ägarkommunerna i Vafab Miljö och har i samarbete med avfallsbolaget
infört insamling av matavfall från hushåll. Det matavfall som sor teras ut i Enköpings kommun är av
mycket bra kvalitet. Kommunen arbetar nu med att öka kvantiteten. Bland annat riktar man sig mot
hushåll på landsbygden genom Mulljaktsprojektet. Inledningsvis skickas ett dubbelsidigt informationsblad
ut till samtliga hushåll. De hushåll som anmäler intresse för att sor tera ut sitt matavfall får därefter ett
mer informationsrikt blad. Utöver Mulljaktsprojektet har kommunen varit delaktig i en kampanj som
Avfall Sverige genomfört, med bioreklam och reklam på Willys. Bioreklamen handlade om att matavfall
blir biogas när det samlas in på rätt sätt. Även andra kampanjer har genomförts, bland annat Sopan¯IR½PQ
J}VWOSPSV*}VHIRMRXVIWWIVEHIQIHFSVKEVIR½RRWQ]GOIXMRJSVQEXMSREXXLMXXEToOSQQYRIRWLIQWMHE
Dessutom skickar Enköpings kommun årligen ut en sop-tips-broschyr till alla hushåll med information om
sopsortering.
Var med och
bidra till en
bättre miljö.
Sortera ut matrester?
Matavfallet är en självklar och naturlig resurs som kan bli fordonsbränsle och ekologiskt gödningsmedel
om du sorterar ut det. På så sätt bidrar du till en bättre miljö och du hjälper också till att förhindra resursslöseri.
För bra för att slängas bort
Matavfallet är alldeles för bra för att slängas bort i de övriga soporna. Det kan nämligen användas av både jordbruket
och trafiken.
Mat - bränsle för kropp och fordon
Matavfallet innehåller energi – energi som kan utvinnas genom s k rötning.
Avfallet behandlas tillsammans med vallgrödor i Växtkrafts biogasanläggning i Västerås. Det bryts ned av mikroorganismer i en syrefri miljö och då
utvinns energi i form av biogas. Biogas är ett miljövänligt fordonsbränsle för
både bussar, sopbilar och personbilar. Eftersom det görs av matrester är
det dessutom ett förnyelsebart bränsle. En påse matavfall räcker till ca 3 km
bilkörning.
Ekologiskt gödningsmedel till jordbruket
Vid rötningen bildas även en restprodukt, biogödsel, som blir ett utmärkt
gödningsmedel. Biogödslet är så rent att det kan användas för ekologisk
odling. Fosfor och kväve tas tillvara och vi minskar mängderna konstgödsel
som kan orsaka övergödning.
1
Nu kan du också vara med i Mulljakten
Källsortering av matavfall är det som vi i Enköpings kommun kallar Mulljakten. Det har pågått ett antal år i tätorterna
och nu utökar vi Mulljakten så att alla som bor eller har fritidshus på landsbygden också kan vara med. Genom att helt
enkelt lägga dina matrester i en speciell påse och sedan i en separat soptunna kan du göra en stor insats för miljön.
Under 2010 samlade vi in så mycket potatisskal, kaffefilter och annat bioavfall att det ersatte cirka 180 000 liter bensin
– bara från Enköpings kommun. Det är det mest miljövänliga du kan göra med ditt matavfall.
Påsarna delas ut kostnadsfritt av kommunen.
Informationsblad när det är dags att välja abonnemang
-­
Enköping jobbar för växande sortering
Erfarenheter och slutsatser
Sandra Lindblom arbetar som renhållningschef i Enköpings kommun. Hon menar att de informationsvägar
som har varit mest effektiva är direktutskick och det suveräna arbete som skolinformatörerna har gjor t
när de har vart ute och pratat med eleverna. – Vi upplever däremot inte att direktkontakt med invånarna
alltid har fungerat, säger Sandra. – Bland annat var uppslutningen från invånarna mycket låg när kommunen
arrangerade informationsmöten. Däremot fungerade direktkontakten väldigt bra när man knackade dörr
när Mulljakten/källsorteringen infördes i tätorterna i slutet av nittiotalet.
– I nuläget har många kommuninvånare uppfattningen att alla sopor blandas. Därför har kommunen ett
behov av att vara tydligare i sin information, säger Sandra. Ett konkret exempel är att ha en bild på en
tvåfackssopbil i informationsmaterialet. Många invånare tror också att matavfallet fortfarande går till
kompost och känner inte till att det rötas till biogas och biogödsel i Västerås.
– Att berömma och uppmuntra har stor betydelse för att folk ska fortsätta att sortera, menar Sandra.
Det är bra att visa hur mycket som har samlats in lokalt i kommunen och till exempel jämföra det med
hur långt man kan köra en bil på motsvarande biogas.
Avfallstaxa
Liksom för de övriga ägarkommunerna inom Vafab Miljö gäller att lägsta taxan erhålls för hemkompostering.
Nästa avgiftsnivå är hämtning av matavfall och dyrast är att lägga allt i samma påse.
Råd och tips
Sandra Lindbloms råd till den kommun som vill samla in matavfall är:
ˆ Var tydlig i informationen kring hur insamlingen fungerar så att felaktiga uppfattningar inte uppkommer.
ˆ Beröm och uppmuntra ständigt sorteringen av avfallet. Ge exempel på vad det insamlade matavfallet
bidragit till.
1
ˆ Om man ska producera biogas är det viktigt att ha ett samarbete med energibolag och lantbrukare så
EXXQERZIXEXXHIX½RRWEZWmXXRMRKJ}VFoHIKEWIRSGLV}XVIWXIR
ˆ Att inte ordna egna informationsmöten utan istället besöka tillställningar som redan lockat folk.
-­
I sollentuna är varje påse viktig
Insamling av matavfall startade 1994 i Sollentuna kommun i samband med att en ny avfallsplan togs fram.
-RWEQPMRKEZQEXEZJEPP½RRWYXF]KKXJ}VWEQXPMKEOYRHOEXIKSVMIVWQoLYW¾IVFSWXEHWLYWSGLZIVOWEQLIXIV
-7SPPIRXYREOSQQYR½RRWQoRKE&VJ7EQJmPPMKLIXIVSGLHmVJ}VLEVQERToPEKXRIVQ]GOIXEVFIXIToEXX
utveckla ett nätverk för att nå hushållen i fastigheter med gemensam hämtning. Sedan år 2010 går insamlat
matavfall till biogasproduktion vid Uppsala Vattens rötningsanläggning i Uppsala.
Information om utsortering av matavfall
MOYRHXMHRMRKIR/SRXEOXRV
1
Kommunikationsarbetets inriktning
Eftersom det är fastighetsägaren som abonnerar på sophämtning, så har det varit naturligt för det
kommunala infrastrukturbolaget Sollentuna Energi att kommunicera med fastighetsägarna i första hand.
Information till småhusägare har främst spridits via Viktigt att veta - tjänster, taxor och lite till (en handbok
som distribueras till samtliga hushåll och verksamheter i början av ett nytt år) samt genom Sollentuna
Energis kundtidning Kontakt som ges ut ca 3-4 ggr/år samt Internet. Även material för mer lokal
användning har tagits fram, som t.ex. sorteringsanvisningar till soprum och dekaler till bruna kärl. När
det gäller mer formella ärenden, som exempelvis införandet av ny taxa, så följer information t.ex. med
fakturan till husägaren, men förändringen annonseras även i lokaltidningen bland annat. Framtagning av
-­
I sollentuna är varje påse viktig
styrdokument som avfallsplan och renhållningstaxa sker i samråd med berörda aktörer, bland annat villa- och
företagarföreningarna i kommunen, Brf/Samfälligheter men även det kommunala fastighetsbolaget Sollentunahem samt föreningslivet.
Hushåll i flerbostadshus
Kristina Sjöblom, avfallschef på Sollentuna Energi menar att man måste variera sitt sätt att kommunicera för
EXXRoJEWXMKLIXWmKEVIXMPP¾IVFSWXEHWLYW*EWXMKLIXWmKEVREOSQQYRMGIVEVWIHERWNmPZEZMHEVIMRJSVQEXMSRIR
till sina hyresgäster på en rad olika sätt, via hemsidor, medlemstidningar eller genom personlig kontakt.
– När det gäller bostadsrättsföreningar är en svårighet att deras styrelser ständigt ändrar sammansättning.
Det gör det svårt att få en kontinuitet i kommunikationen, säger Kristina. För att försöka avhjälpa problemet
har Sollentuna Energi utvecklat ett digitalt nyhetsbrev som riktar sig till nya styrelsemedlemmar. Genom
nyhetsbrevet kan man upprätthålla kontakten med föreningarna, informera om renhållning och bjuda in till
informationsmöten.
Undanröja sorteringshinder
I Sollentuna lägger man ner mycket omsorg på att göra insamlingen av matavfall enkel och undanröja så
många hinder som möjligt. Till exempel ska det vara lätt att få tillgång till påsar och tillbehör. Därför har
man byggt upp självplocksstationer med påsar i samtliga bostadsrättsföreningar och samfälligheter med
gemensam sophämtning. Småhus med egna abonnemang får utdelning av påsar vid grinden och möjlighet
EXXFIWXmPPEFYHEHLIQPIZIVERWEZ¾IVToWEVZME7SPPIRXYRE)RIVKMWLIQWMHEWEQXLmQXEWNmPZMVIGITXMSRIR
i kommunhuset och hos kundtjänst på Sollentuna Energi.
Avfallstaxa
Hushåll som sorterar ut sitt matavfall från de vanliga soporna erhåller en lägre grundavgift än om man väljer
att inte sortera ut sitt matavfall. För att erhålla den lägre grundavgiften kan man antingen välja att kompostera
hemma (detta ska då först anmälas och beviljas av miljökontoret) eller att lägga matavfallet i ett brunt kärl
som hämtas med en 2-facksbil i samband med insamling av brännbart avfall.
Råd och tips
Kristina Sjöblom har tre tips för att lyckas med matavfallsinsamling:
1
ˆ Tryckt information och hemsidor är bra, men man ska inte räkna med att mängden matavfall snabbt ökar
genom stora satsningar på tryckt information och marknadsföring enbart. I Sollentuna har det varit viktigt
med personlig kontakt med dem som ska sortera sitt matavfall samt att påsar och påshållare är tillgängliga
nära där man bor.
ˆ Med en blandning av olika sätt att kommunicera, som fungerar utifrån de lokala förutsättningar som råder,
kan man med små medel och begränsade resurser nå goda resultat. Det är viktigt att ge återkoppling till
dem som sorterar, liksom att tydliggöra att alla kan bidra med något. Varje påse är viktig!
ˆ Det är viktigt att göra insamlingen enkel, att undanröja praktiska hinder för att sortera sitt matavfall.
-­
Uppsala Nu blir matavfallet biogas
Insamling av matavfall började i Uppsala på 1990-talet. Vid den tiden gick det insamlade matavfallet till
kompostering. Sedan dess har hushållen haft möjlighet att ha två kärl, ett för brännbart avfall och ett för
komposterbart avfall. Sorteringsguider och information har funnits tillgängliga under hela perioden. Ett
skifte från kompostering till biogasproduktion har skett successivt sedan 2007. Målet är att allt insamlat
matavfall ska gå till biogasproduktion vid det kommunala VA- och avfallsbolaget Uppsala Vattens
biogasanläggning vid Kungsängens gård.
Information från kampanjen
”Tack för maten”
1
Nu blir matavfallet biogas
Våren 2010 började en ny kampanj för att förmedla att ”nu blir matavfallet biogas”. Detta innebar att allt
existerande informationsmaterial behövde ändras så att informationen stämde. Informationsmaterialet i
kampanjen kostade cirka 500 000 kr.
9RHIVoVIRLEVMRJSVQEXMSRTVIWIRXIVEXWMFVSWGL]VIVSGLJSPHVEV8MPPI\IQTIP½RRWHIXIRMRJSVQEXMSRW
folder som förklarar varför det är viktigt att sortera rätt och varför biogasanläggningen inte klarar av vissa
typer av avfall. Mycket information har även förmedlats via kommunens och Uppsala Vattens hemsidor.
En del information har gått ut till hushållen tillsammans med Uppsalatidningen och Uppsala Nya Tidning.
7XEHWXVE½OIRWFMSKEWFYWWEVLEVLEJXVIOPEQPmRKWWMHSVRESGLYRHIVL}WXIRToKMGOIXXEVFIXIQIHEXX
XEJVEQWO]PXQEXIVMEPWSQOERWmXXEWYTTMQMPN}VYQQIRM¾IVFSWXEHWLYW
-­
Uppsala Nu blir matavfallet biogas
Kampanjstrategi
Kampanjen 2010, om att matavfallet numera blir biogas, delades upp i två delar där man informerade intensivt
under två veckors tid och sedan avvaktade något innan ytterligare information gick ut. – Metoden fungerade
mycket bra, säger Teresa Frykman som är marknadschef på Uppsala Vatten AB. – Det är alltid nödvändigt med
upprepning av informationen för att bibehålla ett gott resultat.
Kampanjen upprepades under våren 2011, men Teresa skulle också gärna ha sett att den hade genomförts
ytterligare en gång under hösten 2010. Hon menar också att det hade varit en fördel om skyltarna till miljörummen hade varit klara i samband med kampanjen.
Avfallstaxa
-RSQ9TTWEPEOSQQYR½RRWMRXIQ}NPMKLIXIREXXZmPNEEXXMRXIWSVXIVEWMXXQEXEZJEPP:EPIXWXoVQIPPEREXX
sortera ut matavfallet i egen godkänd kompostbehållare eller att sortera ut matavfallet i ett separat kärl
med hämtning. Om man väljer att få sitt matavfall hämtat tillkommer en extra avgift för hämtningen.
Grundavgiften är densamma i båda fallen.
Råd och tips
8IVIWE*V]OQERLEV¾IVEVoHEXXKIHIROSQQYRWSQZMPPWXEVXEQEXEZJEPPWMRWEQPMRK
ˆ Det är viktigt med en mix av olika sätt att förmedla information för att den ska nå ut till alla.
Tilltalande och rolig reklam är viktigt för att få folk med sig.
ˆ Informationsrika och förklarande broschyrer har varit bra. Det har ökat förståelsen hos dem
som sorterar avfallet. Om kommuninvånarna förstår varför de ska göra på ett visst sätt blir
sorteringskvaliteten bättre.
ˆ Det är viktigt att ge feedback till dem som sorterar sitt matavfall och berömma dem som varit duktiga. Uppsala Vatten har bland annat gett ut ”Tack för maten”, en broschyr för att tacka
för välsorterat matavfall. Positiv feedback kan man aldrig ge för mycket av.
1
ˆ Man vinner på noggrant förarbete innan man gör en informationssatsning. Ett tydligt mål, bra
projektbeskrivning och en bra projektgrupp är viktigt för att undvika problem.
-­
SÖRAB och Solna stad
SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö,
Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Insamlingen av matavfall
från storkök, restauranger och butiker började som en gemensam satsning mellan SÖRAB och de 10
ägarkommunerna. Projektet kallas Gröna linjen. Det insamlade matavfallet skickas till Uppsala för rötning i
Uppsala Vattens biogasanläggning. Vilket år matavfallet började gå till biogasproduktion varierar från
kommun till kommun. I Solnas fall skedde det 2006.
I Solna stad har det varit enklare att genomföra insamling av matavfall från verksamheter än från hushåll.
1IVTEVXIREZLYWLoPPIRM7SPRE½RRWM¾IVJEQMPNWLYWSGLFSWXEHWVmXXIV(IPWMRRIFmVHIXEXXLERHPmKKRMRKWtiden är lång innan beslut om medverkan fattas, dels har brist på utrymme för extra sopkärl utgjor t ett
problem i många fastigheter. Verksamheter har ofta en ensam ägare som kan fatta beslut om medverkan
och arbetet påbörjas därför fortare.
&QņM@KHMIDMĖQGĖLSMHMF@UL@S@UE@KKEQęM
ATSHJDQNBGQDRS@TQ@MFDQ
9LOOGXYHWDPHUNRQWDNWD6DQWLDJR9HJDWHOHOOHU
HSRVWVDQWLDJRYHJD\DQHV#VROQDVH
5HMMTS@MRUHMMũ
(ÒTFKIUQOCTDGVCTOGF
NKXUOGFGNUXGTMUCOJGVK5QNPC
5HKKCTG@GIĖKOLDC@SSGHSS@CHM
KņRMHMFOęJĖKKRNQSDQHMFDM
6ROQDVWDGKDUHWWVDPDUEHWVDYWDOPHG5HF\FODVH/ÁPQDHQ
RIIHUWSÂUHF\FODVHRFKGHKMÁOSHUGLJDWWKLWWDUÁWWOÓVQLQJIÓU
DYIDOOVKDQWHULQJHQtXWDQNRVWQDG
/ÁVPHUSÂVROQDVHUHF\FOD
!Q@KĖMJ@Q
ZZZPLQVNDDYIDOOHWVH$4OQNIDJS3HOROċ@JSHUHSDSDQ
ZZZVODQJLQWHPDWHQVH%ijQGTRGċKK1DRSQDBDOSNBGAQ@JTMRJ@ORA@MJ
ZZZODQWPDQQHQVH%ijQGTRGċKK1DRSQDBDOS
ZZZVOYVH(MENQL@SHNMNLLĈQJMHMFK@FRSHESMHMFNBGQHRJDQLDCL@S
8ÀNMQOOGP
O
KW
CT
VKNNUGOKP
DM
7RUVGDJP
NO
XV
6ROQDVWDGVK
#POÀNCP
VHQDVWP§QGDJPDM
YLDVROQDVHPDWVYLQQ
HOOHUWHO
Inbjudan till seminariet ”vinn utan svinn”
1
Gröna linjen
9RHIVL}WXIRKIRSQJ}VHIWIRWEXWRMRKJ}VEXXPSGOE¾IVPMZWQIHIPWERPmKKRMRKEVEXXZEVEQIHM
insamlingen av matavfall. Konceptet är att verksamhetsutövare som medverkar i SÖRAB:s Gröna linje kan
marknadsföra sig som miljömedvetna. Verksamhetsutövaren tilldelas titeln BIOGAStronom och får ta del
av ett diplom, informationsblad och dekaler som kan klistras på fönstren.
Inför satsningen hösten 2010 gjordes ett nytt informationshäfte kring vad som händer med matavfallet efter
insamling och varför det är viktigt att samla in det. Kommunerna inom SÖRAB har alla tagit del av samma
informationsmaterial och själva kunnat välja tillvägagångssätt för att sprida informationen till verksamheterna.
-­
SÖRAB och Solna stad
Livsmedelsinspektörer informerar
I Solna stad sker ett samarbete med livsmedelsinspektörerna som lämnar ut information till de verksamheter de besöker. En broschyr överlämnas till verksamhetsutövaren tillsammans med kontaktuppgifter
till stadens avfallshandläggare. Livsmedelsinspektörerna följer den av SÖRAB framtagna checklistan för
livsmedelsanläggningars avfallstillsyn. Via checklistan samlas anteckningar om vilka livsmedelsanläggningar
som är intresserade av att bli kontaktade för ytterligare information kring avfallshantering och deltagande
i Gröna linjen. Meningen med arbetssättet är att på ett kostnadseffektivt sätt komma i direktkontakt med
livsmedelsföretagarna i samband med ett vanligt tillsynsbesök. – Eftersom fokus för besöket gäller livsmedelshanteringen och ibland tar väldigt lång tid har livsmedelsinspektörerna inte alltid lyckats förmedla syftet
med Gröna Linjen till verksamhetsutövarna. Sedan mars 2011 har de en projektanställd som hjälper
till att tydligare informera om just Gröna Linjen och tar tag i de verksamheter som uppgett att de vill bli
kontaktade, samt att han besöker även andra verksamheter enbar t med syftet att informera om Gröna
Linjen, berättar Tina Molin, Miljöinspektör i Solna stad.
Satsning mot fler verksamheter
:oVIR½RRWTPERIVToEXXKIRSQJ}VE]XXIVPMKEVIIRWEXWRMRKM7SPREFPERHERREXJ}VEXXJoOSQQYREPE
verksamheter att gå med i Gröna linjen. Det ska hållas ett seminarium om insamling av matavfall och
vikten av att minska svinnet. Det vänder sig till alla Solnas livsmedelsverksamheter, från förskolor till personalmatsalar. – Att nå ut till stora livsmedelsföretag har fungerat mycket bra, de hör ofta av sig på eget initiativ
och är mycket intresserade av att gå med i insamlingen, berättar Tina Molin. Svårare har det varit att nå ut
till de mindre verksamheterna, exempelvis små matställen. Med sina begränsade avfallsmängder upplever
de inte att de kan göra en viktig insats. – Där har vi en pedagogisk uppgift att lösa!
Avfallstaxa
Avfallstaxan inom SÖRAB:s område skiljer sig något från kommun till kommun. I Solna är målsättningen att
det ska vara billigare att sortera sitt matavfall än att inte göra det. I vissa fall då verksamheterna är små och
avfallsmängden är liten kan det dessvärre bli dyrare.
Råd och Tips
1
Tina Molins främsta råd till andra kommuner och avfallsbolag är :
ˆ Det är viktigt att inte dröja för länge med att ge återkoppling till de verksamhetsutövare som har
visat intresse för att delta i matavfallsinsamling, alternativt att vara tydlig med hur länge det kan
komma att dröja innan de blir kontaktade för vidare information.
ˆ Skapa en väl genomtänkt avfallstaxa innan projektet drar igång! En smart taxa innebär att verksamheterna, även de minsta, kan tjäna pengar på att börja sortera sitt matavfall.
.
.
.
T
T
A
TE DU VISS
ån ett fallet fr
v
a
t
a
m
de
n kan ma a tsortera
Av det u d fyra personer
ör
k
e
för att
hushåll m as som räcker
ra g
produce
cka.
m per ve
k
,2
7
l
i
b
km a 2,5 l.
r
ö
k
l kan
avfal
sonbi rötat mat
r
e
p
En
åse
sopp
på en
ner 0 perso ler 3
7
4
n
l
å
allet fr riva en buss e
f
v
a
t
a
M
r.
d
t helt å
för att
räcker ilar under et
pb
fem so
Det m
a
driva tavfall d
u slä
en p
ng
er
sträc
kor t sonbil ca er varje å
/r til
l jobb 25 mil. H r kan ur
et mo
tsvar många ar de
t?
Om allt matav
fall i Sverige sorteras ut o
biogasproduk
ch går till tion så kan 1
48 miljoner l
ersättas. Det
it
er bensin ta motsvarar
ett minskat k
utsläpp på hel
oldioxid-­
a 355 000 ton
/år, vilket mo
utsläppen frå
tsvarar n 49 000 reso
r runt jorden
vanlig bensin
m
ed en driven perso
nbil.
154 av S
veriges
t
helt ell
er delvi otalt 290 kom
m
s
ut mat
av alla S
avfall. N uner sorterar
veriges
ästan h
k
insamli
älften ngssyst ommuner har
alltså i
em för m
nget atavfal
l alls.
ill pphov t
u
r
e
g
k
s
en
er år.
Varje sv
tavfall p
a
m
g
k
00
nästan 1
Vad är biogas (och de andra gaserna)?
Biogas uppstår genom en naturlig process där bakterier i en syrefri miljö bildar metangas när de bryter ned biologiskt
material, t.ex. gödsel, matavfall eller avloppsslam. Biogas är koldioxidneutralt och bidrar inte till den globala uppvärmningen. Biogasen kan användas till produktion av el och värme, men används alltmer som fordonsbränsle.
NaturgasFIWXoVEZQIXERKEWWSQToWEQQEWmXXWSQSPNE½RRWPEKVEXYRHIVNSVHWOSVTERSGLFMPHEHIWJ}V¾IVEmiljoner
år sedan. Naturgas bidrar vid förbränning till den globala uppvärmningen, även om en bil som drivs med naturgas har ca
25 procent lägre koldioxidutsläpp per mil än en bensinbil.
Fordonsgas är samlingsnamnet för gas som används som fordonsbränsle. Fordonsgas består till mer än 97 procent av
metan och kan komma från uppgraderad (förädlad) biogas, från naturgas eller en blandning av de båda. Fordonsgas
3 Energiinnehållet i en Nm3
3 fordonsgas motsvarar ungefär en liter diesel.
mäts vanligen i Normalkubikmeter, Nm3.
Rapporten är framtagen av Emelie Torgnyson inom projektet InfraBiogas Öst
För mer information, besök www.biogasost.se eller www.energikontor.se