HuvudJournalen 95 - Svenska Migränförbundet
M I G R Ä N F Ö R B U N D E T S T I D N I N G ■ 2014 ■ Tema bilaga MÄN & HUVUDVÄRK NR 95 Det här är Migränförbundet Migränförbundet bildades 9 mars 1990. Förbundet är en medlemsstyrd demokratisk ideell organisation. Inriktningen på vårt arbete beslutas av medlemmarnas representanter på årliga förbundsstämmor. Den löpande verksamheten leds av en förtroendevald förbundsstyrelse. Till sitt stöd har styrelsen ett kansli med tre halvtidsanställda medarbetare lett av en kanslichef. Se mer på hemsidan www.migran.org. Alla kontakter med styrelseledamöterna tas via kansliet. Ordinarie: Förbundsordförande Ingemar Färm, Stockholm, vice ordförande Bo Svensson, Jönköping, kassör Anne Svensson, Alingsås, sekreterare Bertil Rickäng, Borås. Övriga styrelseledamöter: Angela Glad, Blekinge, Mats Åkesson, Hortonföreningen, Göran Råberg, Stockholm. Ersättare: Camilla Andersson, Västerås, Torbjörn Lövendahl, Skåne, Tina Hedell, Värmland, Amanda Sandholm, Stockholm, Maria Jansson, Värmland, Anders Glad, Blekinge. Kanslichef: Helena Elliott. Ekonomiansvarig: Yvonne Sandin. Informationsassistent: Charlotte Magnusson Förbundets medlemsföreningar LÄNSFÖRENINGAR Ordförande: Angela Glad, Karlskrona, 0455-108 38, Under bildande. Kontaktpersoner: Anne Svensson, och Angela Glad, Ordförande: Tina Hedell, Munkfors, 0563-724 94, Se Umeå nedan. Ordförande: Suzanne Brostedt Lind, Färnäs, 0250-362 13, Ordförande: Marianne Karlsson, Väckelsång, 0705-93 91 18, Förening saknas. Ingen startaktivitet planerad ännu. Förening saknas. Ingen startaktivitet planerad ännu. Ordförande: Olle Björklund, 0703-56 57 71, Ordförande: Camilla Andersson,Västerås, 021-41 04 87, 0705-37 88 43, Förberedelser för bildande. Kontaktperson: Helena Elliott, Ordförande: Leif Stålhammar, Ystad, 0768-26 72 70, Ordförande: Gunnel Mikaelsson, Kullavik, 031-93 27 75, mobil: 0702-31 77 14, Ordförande: Renata Horakova, Halmstad. Kontaktperson: Gerd Johansson, 035-309 46, Ordförande: Anette Falk, kansliet 08-663 61 05 Kontaktperson: Ingemar Färm, Ordförande: Mia Sundvall, Ordförande: Eva Wallin, Eskilstuna, 016-12 77 69, 016-35 46 97, Kontaktperson: Ingemar Färm, Ordförande: Bo Svensson, Ordförande: Christina Sandh, kontaktperson: Ingrid Olausson, Sollebrunn, 0322-453 64, Ordförande: Ewa Vittnäs, kontaktperson: Anne Svensson, 0513-300 29, (Förberedelser för bildande.) Kontaktperson: Hanna Meixner, Söderköping, 2 Ordförande: Laila Blideskog, Uppsala. (Förberedelser för bildande.) Kontaktperson: Frida Bäckström, 0730-46 09 24, Ordförande: Emilia Goodwill Keller, Hässelby, 0708-66 66 35, Förbundet behöver kontaktpersoner i alla större städer. Vill du bli kontaktperson ? Om du vill hjälpa till att bilda en förening på din ort, hör av dig till vårt kansli, kanslichef Helena Elliott, helena.elliott@migran.org. Du kan då bli vår kontaktperson. Naturligtvis medlemmar på din ort. Förbundskansliet kommer att hjälpa dig att kontakta dem.Vid lämpligt tillfälle bjuder vi sedan in till en föreläsning, en självhjälpsgrupp eller annan verksamhet. HuvudJournalen 2/14 ORDFÖRANDEN HAR ORDET ges ut fyra gånger per år av Migränförbundet (SMIF) och handlar om frågor som är viktiga för personer med migrän, Hortons huvudvärk och annan svår huvudvärk. Framförda åsikter i tidningen delas inte nödvändigtvis av Migränförbundet. Kontaktuppgifter se Migränförbundet nedan. E-post huvudjournalen@migran.org Redaktionskommitté Ingemar Färm, ansvarig utgivare, Helena Elliott och Charlotte Magnusson Grafisk form Ateljé Hunting Flower AB Tryckeri Danagård LiTHO AB, Ödeshög ISSN 2001-8967 Tryckt på Arctic Paper, miljöcertifierat Omslagsbild Staffan Boström. Foto: Jessica Andersson. Sista materialdag för nästa nummer, nr 96 som kommer ut den 5 september 2014, är den 10 augusti 2014. Varför är migrän så osynligt när det är så många som har sjukdomen? Det är en sak som förvånar mig mer än det mesta. Hur kan en kronisk sjukdom som kraftigt påverkar 100 000-tals människors liv vara så osynlig i media och samhälle? På nästa sida beskriver vi en kampanj som förbundsstyrelsen beslutat att dra igång för att göra migrän mer synligt och kunna påverka opinionsbildare och beslutsfattare. Vi är väldigt glada över det stöd vi fått av bl.a. professorerna Lars Edvinsson och Mattias Linde. Samtidigt blir jag fundersam över varför inte alla tidigare insatser från förbundet har gett bättre politiska resultat. För 10 år sedan, drog förbundet igång en kampanj ”Migrän, en folksjukdom i skymundan”. Ett utmärkt pressmaterial togs fram, som beskrev hur vanlig migrän är, vilka samhällskostnader den medför, hur migrän yttrar sig, viktiga triggers och behandlingar. Ingenting har egentligen blivit bättre sen dess. Förbundet har agerat i media, ordnat seminarium i riksdagen, deltagit i mängder av konferenser och seminarier och är representerat i en rad samrådsorgan mellan Handikappförbunden, HSO, och olika myndigheter. t Migrän är, enligt mångas uppfattning, en kvinnosjukdom. Är det därför de drabbade har blivit osynliga? HuvudJournalen har bl.a. av den anledningen gjort Män och huvudvärk till ett tema i det här numret för att ge en bredare bild av migrän och annan huvudvärk. t En annan orsak kan vara att många, även viktiga beslutsfattare, inte har förstått att migrän är en kronisk neurologisk sjukdom och inte en anfallssjukdom, som man kan bli fri ifrån bara man sköter sig. t En tredje orsak kan vara att det finns väldigt litet statistik och andra konkreta uppgifter om personer med migrän, när det gäller vården, socialförsäkringarna, samhällskostnaderna, arbetslivet och skolan. Vi bearbetar berörda myndigheter för att få fram fler uppgifter. Nästa nummer blir ett valnummer. Vi hoppas att det på ett konstruktivt sätt kan påverka beslutsfattare och opinionsbildare och bli ett tändande inslag i förbundets kampanj. Migränförbundet Ingemar Färm, förbundsordförande Besöks- och postadress Banérgatan 55, 115 53 Stockholm Telefon 08-660 55 35 Telefontid Måndag–torsdag, kl. 10.30–14.00 Telefax 08-660 01 77 E-post kansliet@migran.org Hemsida www.migran.org Webbansvarig: Helena Elliott Ordförande Ingemar Färm, ordforande@migran.org ideell demokratisk organisation, religiöst och partipolitiskt obunden. * ärär enmedlemsstyrda med bas i läns- och lokalföreningar. Medlemmar är människor * med migrän eller annan svår huvudvärk och deras anhöriga. är en kamratstödsorganisation, som ger gemenskap, råd och stöd. * ger ut information om och har verksamhet för olika medlemsgrupper t.ex. ungdomar, * barn och äldre migränforskning med bidrag till Hjärnfonden, (www.hjarnfonden.se). * stöder arbetar med opinionsbildning för att förbättra villkoren för människor med migrän * och annan svår huvudvärk. INNEHÅLL Kansliet Kanslichef: Helena Elliott Ekonomiansvarig: Yvonne Sandin Informationsassistent: Charlotte Magnusson Medlemsavgift 200 kr. Familjemedlemmar bosatta på samma adress betalar 50 kr. Plusgiro 52 14 87 -9 Svenska Migränförbundets symbol Lena Wennersten Insändare, intervju- och artikeluppslag tar vi gärna emot på redaktionen! HuvudJournalen 2/14 2 3 4 5 Medlemsföreningar Ledare 2014 års förbundsstämma Migränförbundet 25 år: · Migränföreningen i Stockholm fyller 20 år · Värmland gör något speciellt för medlemmarna varje år 6 Föreningsnytt 7 Temabilaga: Män & huvudvärk · Skratta varje dag · Skillnaden mellan mäns och kvinnors hälsa 15 16 17 18 19 I · Lyssna på kroppens signaler · I huvudet på en fotograf · Det får bli som det blir... · Öppen dialog Öppet brev till Jönköpings läns landsting Krönikan: Lars Lööw: Hur kommer vi vidare? Debattsidan: Den nya diskrimineringslagen är en besvikelse Informationsmaterial och böcker Lättsamma sidan 3 2014 års förbundsstämma den 24 maj på Tollare folkhögskola Text Ingemar Färm Efter två år i Nynäshamn återkommer stämman till Tollare folkhögskola. Stämman ska bland annat handla om: ■ Diskussion om en kampanj för att göra migrän synligt och erkänt som en kronisk neurologisk folksjukdom. ■ Behandling av tre motioner: om huvudvärkssjuksköterskans verksamhet, om ändring av förbundets namn samt om Försäkringskassans karensregler. Förbundsstyrelsen tillstyrker i huvudsak alla motionerna. ■ Val till förbundsstyrelsen ■ Förbundets besvärliga ekonomiska situation Kampanj för att göra migrän synligt och erkänt som en kronisk neurologisk folksjukdom Förbundsstyrelsens förslag till vision för kampanjen är ”att få migrän erkänt som en kronisk neurologisk sjukdom med samma möjligheter och rättigheter som andra kroniska sjukdomar”. De politiska målen föreslås vara: A. I regeringens uppdrag om att ta fram strategier för vården av personer med kroniska sjukdomar ska migrän finnas med på likvärdig basis som andra kroniska sjukdomar. B. I de s.k. Öppna Jämförelserna, som gäller en mängd kroniska sjukdomar, ska migrän finnas med. C. Migrän ska finnas med i de nationella kvalitetsregistren. D. Nationella riktlinjer och nationella vårdprogram för migrän ska utarbetas, eventuellt som en del i motsvarande riktlinjer för neurologiska sjukdomar. E. Socialstyrelsens beslutsstöd till Försäkringskassan måste revideras. F. Alla landsting måste sluta avtal med neurologer, så att människor med migrän kan få behandling till samma kostnader som andra. G. Alla landsting måste ta ansvar för rehabilitering av personer med migrän på samma villkor som för andra grupper med neurologiska sjukdomar. H. Hälso- och sjukvården måste organiseras så att primärvårdens läkare får sådant stöd 4 och sådana kunskaper att de kan besluta om diagnos för personer med huvudvärkssjukdomar inom ett år. I. Försäkringskassans regler för sjukskrivning inklusive karensdagar måste revideras och anpassas till de förhållanden som gäller för personer med migrän, särskilt när det gäller personer som har deltidsarbete, se motionen. Motionerna till stämman Om förbundets rådgivningsverksamhet från föreningen i Västra Götaland Föreningen anser att nuvarande rådgivningsverksamhet från huvudvärkssjuksköterskan behöver kompletteras med möjlighet till telefonrådgivning. Förbundsstyrelsen föreslår: Att motionens inriktning ska vara vägledande, när förbundsstyrelsen fattar beslut i frågan. Om förbundets namn från föreningen i Blekinge Mot bakgrund av diskussionen om namnändring av förbundet föreslår föreningen i första hand att nuvarande namn behålls och i andra hand att namnet ändras till Migränoch huvudvärksförbundet. Förbundsstyrelsen föreslår: Att motionens alternativförslag ”Migrän- och huvudvärksförbundet” bifalles och att förbundsstyrelsen ges mandat att välja tidpunkt för genomförandet samt att på lämpligt sätt marknadsföra det nya namnet. Om Försäkringskassans karensregler från föreningen i Borås Föreningen konstaterar och ger exempel på hur Försäkringskassans karensregler är djupt orättvisa för personer med migrän. Föreningen begär att förbundet påverkar riksdag, berört utskott och regering för att få en ändring. Förbundsstyrelsen föreslår: Att motionen bifalles. Förbundets ekonomi Förbundets ekonomiska situation är besvär- lig. 2013 års verksamhet ledde till ett underskott på 114 000 kr. Förbundet har dock ett eget kapital på drygt 900 000 kr. De viktigaste orsakerna är kraftigt vikande annonsintäkter samt att kostnaderna för styrelsemöten och förbundsstämman 2013 blev cirka 80 000 kr högre än budget, främst beroende på fler tvådagars styrelsemöten och dyrare stämmolokal. Trots fler medlemmar och föreningar är statsbidraget i stort sett oförändrat. Ett överlevnadsvillkor för förbundet är ännu fler medlemmar och föreningar. Budgeten för 2014 är mycket stram med enbart endagars styrelsemöten och en bantad förbundsstämma samt stor försiktighet i övrigt med utgifter. Val till förbundsstyrelsen Förbundets nestor Angela Glad och styrelsens sekreterare Bertil Rickäng lämnar styrelsen. Valberedningen föreslår till nya ordinarie ledamöter Amanda Sandholm, Stockholm, och Tina Hedell, Värmland. Förbundsordföranden Ingemar Färm föreslås bli omvald. Till nya ersättare föreslås Ewa Wittnäs, Borås, och Mia Sundvall, Jämtland. NYHET Kvinnor som drabbas av smärtfulla migränanfall med aurasymtom – synfenomen – löper 50 procent större risk att utveckla de riskfaktorer som kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Både kvinnor och män med migrän utvecklar oftare riskfaktorer för hjärt- och hjärnsjukdomar, men kvinnorna är något mer utsatta än männen, visar den norske läkaren och forskaren Bendik Winsvold i en färsk avhandling. Statistiskt drabbas 6 av 100 000 kvinnor mellan 20 och 45 år av hjärnblödning. Bland kvinnor i samma åldersgrupp, som lider av migrän med aura, drabbas 19 av 100 000. Uppgifterna pre28 april. Winsvold presenterar sina slutsatser på sajten forskning.no. HuvudJournalen 2/14 Migränföreningen i Stockholms län fyller 20 år! Foto: Britta Hjort Ekström Föreningen, som är en länsförening inom Svenska Migränförbundet, bildades 1994 och firade i samband med årsmötet den 27 mars 2014 sitt 20-årsjubileum. Medlemmar och samarbetspartners bjöds på snittar, kaffe och tårta. Ungdomar från Stockholms Estetiska gymnasium i Liljeholmen underhöll gästerna med sång och musik. Det var en trevlig kväll med många glada återseenden. Deltagarna i en samtalsgrupp om migrän blev den första styrelsen när föreningen bildades. Ewa Bäckström valdes till föreningens första ordförande. Anette Falk, som valdes vid årsmötet 2014, är ny ordförande. Föreningen har cirka 800 medlemmar. Vi ser fram mot de kommande 20 åren och hoppas att många fler vill bli medlemmar hos oss! Med flera medlemmar blir våra resurser att verka för förbättringar för människor med migrän eller annan huvudvärk större. Vi kan lättare framföra budskap som: – Behov av huvudvärksteam inom primärvården. Huvudvärkssjuksköterskor i samarbete med huvudvärkskunnig läkare och sjukgymnast. – Tillgång till riktad rehabilitering för oss med svår huvudvärk. – Tillgång till huvudvärksintresserade neurologer inom landstinget. Text: Marie Lundberg Anette Falk, nyvald ordförande i föreningen, och Ewa Bäckström, föreningens första ordförande för tjugo år sedan. Varje år gör vi något speciellt för medlemmarna Det har gått tjugo år sedan Migränföreningen i Värmlands län bildades. Elisabeth Skoglund och Berit Johansson har varit med sedan början och de tycker att arbetet med föreningen är både roligt och givande. Föreningen försöker varje år göra något speciellt för sina medlemmar. – Vi fick bidrag från en kyrklig syförening här i Värmland under många år. De pengarna ”öronmärkte” vi och gav en del skolor cdspelare och skivor med avslappnande musik, berättar Berit. Genom skolsköterskan fick barnen vila och lyssna på musik när de hade huvudvärk. Möjligheten för medlemmarna att komma i kontakt med föreningen har blivit bättre genom att de numera även nås på Facebook och e-post. – Vår önskan är ändå att vi skulle kunna samla fler medlemmar HuvudJournalen 2/14 och andra intresserade på våra informationsmöten. Vi vill ju kunna ha kvar föreningen länge till, säger Elisabeth. Avslutningsvis undrar jag hur de tänker fira sitt 20-årsjubileum och de berättar att styrelsen planerar för fullt. – Vi startade föreningen i december 1994 och kommer nog under hösten att ordna en dag med föreläsningar och fika med mera. Dessutom kommer vi att skicka ut en liten present till alla medlemmar innan jul. Text: Charlotte Magnusson Foto: Mia Jansson I höst firar Migränföreningen i Värmland 20 år. Två kvinnor som varit med sedan starten och fortfarande är aktiva i styrelsen är Elisabeth Skoglund och Berit Johansson. Elisabeth arbetar inom sjukvården och Berit är numera pensionär men var tidigare kantor i Svenska kyrkan. – Gemensamt för oss båda är att vi har vuxit upp med en mamma som hade migrän. Migränen har varit kopplad till mensen och även till stress. Man har jobbat, kommit hem, slappnat av och blivit liggande, berättar Elisabeth. Under de här tjugo åren märker de att det har det blivit lättare att prata om och erkänna att man har migrän. Situationen i Värmland har också förbättrats för personer som har huvudvärk och migrän. – Läkarna tar det mer på allvar. Det finns fysioterapeuter som arbetar särskilt med personer med migrän och naprapater som jobbar med yoga speciellt för migränpatienter, säger Berit. Elisabeth Skoglund och Berit Johansson. 5 FÖRENINGSNYTT Migränföreningen i Västra Götalands län Migränföreningen i Jönköpings län Migränföreläsning i Göteborg den 9 september Yogapass? Migrän — diagnos, förekomst och behandling Föredragshållare: Professor Carl G.H. Dahlöf, leg.läkare och huvudvärksspecialist. Tid: Tisdag den 9 september 2014 kl. 18.00–19.30. Plats: Malmstensalen på Handelshögskolan, Vasagatan 1 i Göteborg. Förfriskningar i pausen. Fri entré. Styrelsen har talat om möjligheten att anordna ett särskilt yogapass som är anpassat till personer med migrän. Tanken är att genomföra passet vid fyra tillfällen och man bör närvara vid alla dessa fyra tillfällena. Det kan vara maximalt 12 personer i gruppen och är ni intresserade så skickar ni ett mail med er intresseanmälan. Priset får vi återkomma med så intresseanmälan är inte bindande i det här läget. Vi kommer att genomföra detta ihop med den kvinna som redan vid två tillfällen besökt våra månadsmöten. Maila intresse till migran.jkp@gmail.com så får vi återkomma med uppgifter om pris och dag om det finns ett intresse. Samtalsträff i Göteborg den 8 oktober Migränföreningen inbjuder medlemmar och icke medlemmar till samtalsträff om migrän och huvudvärk. Tid: Onsdag den 8 oktober 2014 kl. 19.00–21.00. Plats: Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12 i Göteborg. Rum: Prinsen. Vi bjuder på kaffe/te och goda smörgåsar. Ingen föranmälan. Arrangör: Migränföreningen i Västra Götalands län Styrelsen hälsar medlemmar och allmänhet hjärtligt välkomna! Gemensam lagerstatusfunktion för alla apotek nu på plats (Ur pressmeddelande från Sveriges Apoteksförening den 5 maj.) Från och med 5 maj finns en lagerstatusfunktion, gemensam för landets samtliga apotek, som gör det möjligt för kunder att i förväg kontrollera om ett läkemedel finns tillgängligt eller om det måste beställas. Tjänsten är ett resultat av ett samarbete mellan Sveriges Apoteksförening och LIF och finns tillgänglig både för datorer, läsplattor och mobiler via Fass.se och Sverigesapotek.se. Idag finns runt 15 000 varor som en patient kan få utskrivet på recept. Ett normalstort apotek har runt 3 000–4 000 av dessa i sitt lokala lager. Mer ovanliga läkemedel eller läkemedel med ovanlig styrka eller beredningsform hålls normalt inte i alla apotekslager eftersom det vore både ekonomiskt ohållbart och ett miljöproblem att kassera läkemedel vars bäst-före-datum gått ut – eftersom de efterfrågas så sällan. Lagerinformation är alltid en färskvara. Tjänsten kommer därför att ge en indikation på var ett läkemedel finns just nu eller om det är en beställningsvara. Den tekniska lösningen innebär av konkurrensskäl ingen generell och kontinuerlig insamling av lagerstatusinformation, och sådan information kommer heller inte att lagras. Varje gång en fråga ställs via Fass.se och Sverigesapotek.se om tillgänglighet för ett visst läkemedel inom ett visst geografiskt område hämtas just denna information in via apoteksaktörernas egen lagerinformation. Informationen presenteras på frågeställarens webbläsare, med uppgifter om apotek inom det valda området har varan i lager eller om det är en beställningsvara – och även tillkommande information som öppettider, adress och telefon. Informationen ska ständigt vara aktuell och alla av Läkemedelsverket godkända apotek kommer bli sökbara. För att ta reda på om ett läkemedel finns i lager eller måste beställas, söker man på produktens namn eller varunummer, varpå lagerstatustjänsten kommer visa följande information: tOm ett läkemedel finns: i lager, fåtal i lager eller ej i lager. tOm utbyte finns (apotek är enligt lag skyldiga att byta till billigaste läkemedlet om alternativ finns – vilket är den vara som därför lagerförs i första hand). t Kontakta apotek – vid tillfälliga problem i tjänsten och för det 20-tal fristående apotek som inte svarar med lagerstatus från början. 6 Styrelsen Efter årsmötet består styrelsen av följande personer: Bo Svensson ordförande, Ann-Margrete Fäldt sekreterare, Eva Svensson kassör. Migränföreningen i Stockholms län Må-bra-kryssning Må bra-kryssning till Åland söndagen den 7 september – för dig som är intresserad av yoga och ayurveda! Vi åker med Viking Lines Rosella från Kapellskär till Åland söndagen den 7 september (kryssning över dagen). Bussanslutning från Cityterminalen i Stockholm. Per Söder, yogalärare och ledare för migränyogagrupper, föreläser och ger oss möjlighet till prova-på-övningar. Resan, lunch (grill- och stekbord), kaffe/kaka/frukt, föreläsning och prova-på-aktiviteter kostar 300 kronor. Deltagare från andra migränföreningar är välkomna! Migränföreningen i Norrbottens län Årsmöte Årsmöte i Norrbotten ägde rum den 26 mars. Ordförande: Olle Björklund, tel 070-35 65 771 Sekreterare: Britt Kastrén, tel 070-54 11 715 Kassör: Anna-Lena Holgersson, tel 070-66 80 723 Suppleanter: Anna-Karin Carlsson och Gudrun Lindquist Föreläsare i samband med årsmöte var smärtläkare Tomas Eriksson. Föreningen bjöd på kaffe och te Varför blir man medlem? Neuroförbundet, f.d. NHR, har gjort en undersökning bland medlemmarna om vad man som medlem uppskattar mest av förbundets verksamhet. Vi redovisar här de nio alternativ, som kom högst. Vi vill betona att de tre 1 Förbundstidningen. 2 Nyhetsbrev för olika diagnosgrupper 3 Att förbundet driver intressepolitiska frågor för medlemmarna 4 Att förbundet stöder forskning. 5 Information om rättigheter via förbundets lokala representanter. 6 Träffa andra med samma diagnos. 7 Möten/konferenser om olika diagnoser. 8 Möjlighet att fråga en neurolog på förbundets hemsida. 9 Information om din diagnos via förbundets diagnosombud Vad kan Migränförbundet lära av undersökningsresultaten? – HuvudJournalen är nummer ett. – Diagnosinformation och information om rättigheter är nummer två. – Intressepolitik är nummer tre. HuvudJournalen 2/14 Temabilaga MÄN OCH HUVUDVÄRK Skratta varje dag HuvudJournalens omslagsman Staffan Boström har Hortons huvudvärk. Ett av hans tips är att se till att få en professionell diagnos men också att skratta varje dag och försöka vara lycklig även över det lilla. TEXT Charlotte Magnusson FOTO Jessica Andersson NAMN: Staffan Boström ÅLDER: 35 år BOR: Skåne DIAGNOS: Hortons huvudvärk Hur gammal var du när din huvudvärk debuterade? Jag var 27 år och fick mitt första anfall kort efter en lungoperation som gick galet. Först trodde läkarna att det berodde på att min ryggbedövning hade satts för djupt. Men när huvudvärken försvann och kom tillbaka med cirka 6 månaders intervall under ett par år, som är typiskt för Hortons, sattes den diagnosen. CIVILSTÅND: Sambo BARN: Dotter på 15 månader YRKE: IT-branschen Märker du att din dotter är huvudvärksbenägen? Min farfar hade trigeminusneuralgi, båda mina föräldrar har migrän och jag har Hortons. Självklart kan jag känna lite oro för att mitt barn ska behöva utstå något av detta. Min dotter är dock väldigt ung fortfarande och med tanke på vilken solstråle hon allt som oftast är, har jag svårt att tänka mig att hon har huvudvärksproblem i dagsläget. Män, män, män... Responsen från killarna som ville ställa upp för intervju och deltagarantalet på undersökningen har varit långt över förväntan. Med stor glädje har vi utökat antalet sidor för temat och placerat det i tidningen så att bilagan är lätt att ta ur. På hemsidan publiceras fler intervjuer. Berättelserna berör mig och jag hoppas att innehållet kommer att upplevas som intressant. Varmt välkommen till temat: Män och huvudvärk! Helena Elliott Möts du av huvudvärksfördomar? 90% Tyvärr finns det alltför få specialiserade läkare inom Hortons huvudvärk och forskningen har än så länge varit bristfällig, vilket har gjort att allmänbildningen kring sjukdomen är låg. Jag upplever därför generellt att det är svårt för gemene man att inse vilken oerhörd smärta ett Hortonanfall för med sig. Även vilken energidödande och i viss mån deprimerande effekt det har under hela sjukperioden. I mitt fall brukar det handla om cirka två månader åt gången. Dina bästa tips för att lindra huvudvärk? Utöver mediciner tror jag starkt på ett sunt leverne. Ät varierad kost, motionera mycket och se till att slappna av vid alla tillfällen du kan. Testa yoga, meditation, massage och akupunktur med mera. HuvudJournalen 2/14 av männen talar öppet om sin migrän. 59% har varit sjuk- skrivna för huvudvärk. 3% har halv sjukersättning. Staffan Boström i Lissabon 7 Tema MÄN OCH HUVUDVÄRK Skillnader mellan mäns och kvinnors hälsa TEXT Ingemar Färm Det finns både verkliga och ”inbillade” skillnader mellan män och kvinnor, när det gäller olika sjukdomar. Migrän, fibromyalgi och bröstcancer är kända som ”kvinnosjukdomar”. Med den självbild många män har kan det vara svårt att erkänna att man har en ”kvinnosjukdom”. Det innebär i sin tur att många män inte söker den vård och behandling de borde ha. Men det finns också andra aspekter, till exempel att många män anser det som en svaghet att bli sjuk och behöva ta hjälp av andra för att bli frisk. Det ska man klara själv. Det finns ett gammalt talesätt, när det gäller folkhälsa: ”Män dör och kvinnor blir sjuka.” Man kan förtydliga det hela genom att konstatera att män oftare dör av mer våldsamma orsaker – självmord, alkoholism, olyckor – vilket i sin tur är en effekt av att många mäns levnadsvanor är sådana att de utsätter sig för större risker. Statistiskt kan man se att mönstret går igen över hela världen. Mäns genomsnittliga livslängd är kortare än kvinnors. Skillnaderna minskar dock, vilket en del tolkar som att kvinnors levnadssätt mer och mer liknar mäns. Professor Ian Banks, ordförande i EMHF European Men´s Health Forum, EMHF Europeiska läkare, European Patients´ Forum med flera har startat ett nätverk för att diskutera och komma med förslag för att förbättra mäns hälsa. Mot bakgrund av olika europeiska undersökningar vet man att: Dubbelt så många män som kvinnor dör i arbetsför ålder. Män söker behandling i mindre utsträckning än kvinnor. Män ställer färre frågor hos primärvården och har kortare besök där. Män tar till sig förebyggande insatser i mindre utsträckning än kvinnor, vilket påverkar deras hälsa negativt liksom de två föregående konstaterandena. På ett seminarium den 11 juni 2013 i Bryssel framkom en rad förslag för att förbättra situationen. Enligt min uppfattning är det förslag som, mer generellt formulerade, skulle vara bra för såväl män som kvinnor. Här nedan presenterar vi några förslag från konferensen. 1 Identifiera vilka som är hindren för män att vända sig till primärvården. 2 Utveckla hälsovårdsservicen när det gäller till exempel mer flexibla öppettider och bättre koppling till arbetsplatser. 3 Inför ”one-stop-shop”, det vill säga att mäns samtliga hälsoproblem kan tacklas på samma plats och samma tid. 4 Uppmärksamma frågan om mäns hälsa, och särskilt hindren för män att söka vård, i all utbildning av hälsovårdspersonal. 5 Ge stöd till männens partners att uppmuntra männen att använda hälsovårdsservicen mer effektivt. 6 Reglera möjligheten att köpa läkemedel på internet hårdare för att försäkra sig om att män får rätt diagnos och behandling av utbildad personal. SKILLNADER MELLAN MÄN OCH KVINNOR NÄR DET GÄLLER MIGRÄN Inom huvudvärksområdet vet vi att migrän är lika vanligt bland pojkar och flickor upp till puberteten. Därefter ökar andelen flickor/kvinnor påtagligt. Det finns bara en förklaring och det är skillnader mellan hur manliga respektive kvinnliga könshormoner påverkar de faktorer som utlöser migränattacker. Ska man vara riktigt noga så är det nog så, att andelen personer med migrän inte förändras men att andelen som får anfall förändras. Det finns ytterligare en faktor, som stöder teorin om kvinnliga könshormoners betydelse för migränattacker. När kvinnor kommer i klimakteriet, det vill säga när för8 ändringar i utsöndringen av kvinnligt könshormon sker på grund av ålder, så minskar andelen kvinnor som får migränattacker och attackerna blir mindre vanliga och mindre allvarliga. Teorin har delvis behövt revideras under senare år. Främst därför att alltfler kvinnor är aktiva i yrkeslivet och i övrigt, betydligt längre upp i åldrarna än tidigare. Det belyser en annan viktig förklaringsdel: Det finns inte en förklaring till varför man får eller inte får attacker, men könshormoner och aktivitet är två viktiga pusselbitar. Vad vi vet har ingen tagit reda på om skillnaderna mellan män och kvinnor i ”högre åldrar” har utjämnats och kanske återgår till relationen mellan pojkar och flickor före puberteten. HuvudJournalen 2/14 TEXT Helena Elliott FOTO Annie Ericsson Lyssna PÅ KROPPENS SIGNALER När pappa Eric får migrän märks det tydligt. ”Jag märker det eftersom han säger det och blir nedstämd. Pappa går och vilar och jag försöker hitta på något som får mig på andra tankar”, berättar sonen Christian, 12 år. E RIC ERICSSON, 49 år, är skåningen som läste juridik i Lund och flyttade till Stockholm för att starta egen advokatpraktik. Han träffade Lila och de har idag barnen Carl Eric 19, Annie 16 och Christian 12. Migrän finns i släkten och i familjen är yngste sonen och pappan drabbade. Christian berättar: – Det känns som att jag har en varm grej som spänner runt huvudet. Om det är lite huvudvärk, ignorerar jag det, men när det är mer så tar jag Magnecyl eller Treo och sover. Eric beskriver att familjelivet påverkas. – Det är tydligt för mig att stämningen i familjen blir dämpad när jag har migrän. Jag märker att min familj blir besviken när vi måste ställa in eller avstå från något som jag inte klarar av eller vågar göra. Det värsta är nog ändå inte de konHuvudJournalen 2/14 kreta situationerna utan den långsiktiga, outtalade känslan av att vi inte kan leva livet fullt ut, säger han. REDAN I SKOLÅLDERN fanns huvudvärken, men det första riktiga migränanfallet fick han som 27-åring. Det var pressande sociala situationer som utlöste en stark huvudvärk med illamående. I 35-årsåldern tog migränen fart på allvar och Eric fick då dra ned på jobbambitionerna i takt med att migränen förvärrades. Han lämnade först ett chefsjobb och sedan advokatbyråvärlden helt. HUVUDVÄRKEN HAR INTE påverkats av att Eric blivit förälder. Att vara pappaledig fungerade fint och han ser ingen skillnad på att ha små barn eller tonåringar i huset. Idag har han ungefär 16 migrändagar per månad och har klarat sig från sjuk– skrivning tack vare flexibiliteten med att ha egen advokatfirma. – Jag arbetar i praktiken halvtid. Ett av huvudskälen till att jag valt att ha en egen firma, utan anställda, är att kunna anpassa arbetstiden efter hälsan. Jag planerar inte in mer än en halv dags arbete per dag och sedan gäller det att vara snabb med medicineringen när ett anfall sätter igång. Med medicin och en timmes vila brukar jag kunna slutföra dagens arbete ändå, säger Eric. MEDICINERINGEN består av munsönderfallande triptan och en tablett mot illamåendet. Ljudböcker är ett bra sätt att distrahera värken och skingra tankarna. Eric och sonen Christian har båda migrän Något mönster som tyder på ”enkla” triggers såsom viss föda finns inte utan Eric upplever det mer som en mental överbelastning, en slags hjärnstress som efter att ha byggts upp utlöser ett migränanfall. Han har ofta migrän i 3–5 dagar i sträck och mår sedan bra i några dagar, innan det sätter igång igen. Oron finns där varje dag, han går ofta och känner efter. – Jag försöker undvika att bli ”överkänslig”, men är samtidigt rädd att jag ska missa de första signalerna, berättar Eric. Det sociala livet är begränsat och kompisarna vet om huvudvärken men Eric undviker samtalsämnet. – Jag vill inte att det skall vara migränen som folk tänker på först när de tänker på mig. När jag ändå har talat om det så har jag oftast mött förståelse. Förvånansvärt många män berättar då att de också har migrän, säger Eric. ERIC HAR GÅTT på Migränskolan där han fick lära sig hur migränen fungerar och vad man kan prova för att förebygga den. Bäst nytta har han haft av migränyoga. – Om jag idag skulle få chansen att ge några råd till mig själv för 15 år sedan, så skulle det vara att lyssna mer på kroppens signaler (som jag uppfattar som ett slags protest mot en ohälsosam livssituation) och att anpassa livsföringen till en nivå som jag inte mår dåligt av. Då kanske jag hade kunnat hejda migräntillväxten. Det verkar vara mycket svårare att vända utvecklingen när den gått så här långt, avslutar Eric. 9 Tema MÄN OCH HUVUDVÄRK I HUVUDET PÅ EN FOTOGRAF För drygt ett år sedan kom vändpunkten för Peter Alendahl då han provade Botox för första gången. Tidigare kunde han ha migrän upp till 20 dagar per månad. Nu har han mer än halverat antalet anfall. TEXT Charlotte Magnusson FOTO Rickard Larsson 10 D ET ÄR EN TISDAG i mars och Peter Alendahl kommer cyklande till kansliet för intervju. Han bor i Stockholm och arbetar som frilansfotograf med reklamuppdrag åt större företag. Hans familj lade märke till att Peter, idag 42 år, började få mycket huvudvärk när han gick i mellanstadiet. Peters mamma som själv lider av svår migrän kände igen symtomen och tog honom till läkare. Där gjordes en grundlig undersökning och de kom fram till att han har migrän. – Redan min mammas farmor hade problem med huvudvärk så det finns långt tillbaka i släkten, berättar Peter. När han var yngre och under skolåren kunde han ofta sova bort sin migrän. Det var först i vuxen ålder som det blev värre. Peter som har både migrän och spänningshuvudvärk gick i flera år till en allmänläkare som bara skrev ut Citodon och ännu starkare mediciner. Någon annan migränbehandling kom aldrig på tal. – När det var som värst hade jag migrän ungefär 20 dagar per månad. Då hade jag inte värkstopp utan det var huvudvärk från det att jag inte kunde göra någonting, till att jag kunde jobba lite. Till slut fick jag nog och sa att jag inte tänker ta det här en dag till, utan vill få en remiss till en neurolog, berättar han. FÖR ETT ÅR SEDAN kom vändpunkten då Peter provade Botox. Han berättar om den glädje han kände när han kom till en läkarmottagning och träffade personer som äntligen kunde förstå och hjälpa honom. – Sedan jag började med Botox i kombination med akupunktur och sjukgymnastik har jag minst halverat antalet anfall. Visst, jag har fortfarande migrän men det är inte alls lika påtagligt längre. Och det är helt fantastiskt, säger Peter och hela ansiktet lyser av glädje. Peter försöker, i den mån det går, att inte låta huvudvärken styra hans liv. Att vara aktiv och röra på sig hjälper honom få kontroll över migränen. Han säger att han inte på något sätt är hälsofreak men försöker äta en bra kost och kombinera det med träning. Med sjukgymnastik förebygger han spänningar i nacke och axlar. Vid svårare anfall tar han Zomig nässpray men att sova fungerar också väldigt bra för honom. – Tack och lov, som frilans kan jag planera jobbet och åka hem och lägga mig om jag behöver det, säger Peter. Att avboka och ställa in har mest drabbat familjen. HuvudJournalen 2/14 ÄR DU VÄDERKÄNSLIG? UNDRAR JAG. – Ja gud ja, verkligen, jag är en levande barometer, svarar Peter och skrattar. Vissa dagar blir migränen mer som ett tillstånd. Det är så svårt att förklara, men det känns i hela kroppen som något obehagligt stickande, krypande, med illamående och molvärk i huvudet. Värken behöver inte vara det värsta men man blir helt av banan. Man klarar inte av någonting annat än att bara sova. Det kan jag känna i några dagar och då vet jag att nu kommer ett riktigt svårt anfall. Vid några tillfällen har Peter fått så svår migrän att han tvingats åka till akuten. En gång hände det när han var ute och cyklade mountainbike. Hjälmen tryckte på vissa punkter som gjorde att Peter fick så ont i huvudet att allt bara svartnade och han visste inte vart han skulle ta vägen. Det blev ambulansfärd in till sjukhuset. PETER HAR TVÅ BARN på 5 och 7 år men än så länge har han inte märkt att barnen fått migrän. – Tack och lov, säger Peter. Det är min värsta mardröm att mina barn ska få det. Migränen blir en så stor del av ens liv och det är inte den delen man vill ha. Man vill inte identifiera sitt liv med värk. – Ibland kan jag uppfatta det som att migrän inte tas riktigt på allvar för det är ingen dödlig sjukdom, utan det är ”bara” huvudvärk. Men då tror jag inte folk riktigt vet vad de pratar om. Det blir som ett handikapp man lever med. Vissa delar av livet och tillvaron tas bort från en. För man har ju så ont att man faktiskt inte kan göra någonting. Och det är ett lotteri att man aldrig vet om man kan göra något eller inte. – Jag önskar jag hade vetat om Botox innan. Nu kanske jag har riktigt svår migrän 4–5 gånger per månad från att ha haft perioder som har hållit i sig i veckor. Det är en sådan skillnad så det liknar ingenting, berättar en glad Peter. MIGRÄN TEXT Charlotte Magnusson HuvudJournalen 2/14 En av våra vanligaste folksjukdomar är migrän som runt 1,2 miljoner svenskar lider av. Migrän är en ärftlig, kronisk och neurologisk sjukdom. Den kan för många människor innebära ett väldigt handikappande liv. Före 11–12 års ålder är det lika många pojkar som flickor som har migrän men efter puberteten dominerar det hos flickor/kvinnor. Det finns siffror som visar att nästan var tionde man har migrän. Migrän kännetecknas av en mycket smärtsam pulserande eller bultande huvudvärk. Smärtan sitter oftast på ena sidan av huvudet men kan vara dubbelsidig. En obehandlad migränattack pågår vanligtvis mellan 4 och 72 timmar. Huvudvärken förvärras av rörelse och normal fysisk aktivitet och man kan bli känslig för ljus, ljud och dofter. Ofta känner man sig illamående, (ibland kräkningar), trött, har svårt att koncentrera sig och tappar matlusten. Peter Alendahl Utlösande faktorer ,”triggers”, kan vara stress, muskelspänningar, väderomslag, dofter, ljus, ljud, hormonsvängningar, viss mat och dryck, oregelbundna mat- och sovvanor. Migrän är en individuell sjukdom. Både symtom och utlösande faktorer kan skilja från person till person och kan även skilja från gång till gång. För att behandla migrän finns det dels läkemedel som lindrar ett migränanfall och dels de som förebygger. Vilken medicin som hjälper varierar, så det som fungerar för en person kanske inte hjälper en annan. Därför kan man behöva prova sig fram innan man hittar den behandling som ger bäst resultat och det finns flera olika läkemedel att testa. Många får även bra effekt av avslappning, akupunktur, sjukgymnastik, massage och yoga. Ett tips är att fylla i en huvudvärksdagbok för att hitta ett mönster och se vad som triggar igång migränen. 11 Tema MÄN OCH HUVUDVÄRK Det får bli SOM DET BLIR... TEXT Charlotte Magnusson FOTO Matilda Ottosson Erik oroar sig aldrig i förväg för att han ska bli dålig utan försöker leva som vanligt. Han planerar saker och hoppas må bra trots kronisk Hortons huvudvärk. P LÖTSLIGT EN DAG för två och ett halvt år sedan vaknade Erik Börjesson av en otrolig smärta i ögat. Det gjorde så ont att han bara skrek rätt ut. Hans föräldrar tillkallade ambulans och ambulanspersonalen trodde först att Erik hade drabbats av en stroke. – Vi åkte in till sjukhuset och efter ett ryggmärgsprov kom det fram att jag inte hade en stroke. Då började de fundera på om jag hade en cysta eller något liknande på hjärnan. Men det hade jag inte heller. Så här fortsatte de med tester i fem dagar då jag fick stanna på sjukhuset, men till slut så kom de på att det är nog Hortons huvudvärk, berättar Erik. ERIK ÄR 20 ÅR, bor i Växjö och beskriver sig själv som en social och pigg person. Han berättar att så länge hans minns har han haft migrän. När han var åtta år flyttade familjen till USA och det var då han började få mer problem med huvudvärk. – Allt var helt nytt och jag kunde ingen engelska men började direkt i en vanlig andra klass. Det gjorde att hjärnan gick på högvarv nästan hela tiden och jag missade väldigt mycket av skolan, säger han. Huvudvärken har märkbart påverkat Eriks liv. Det är många gånger han har tvingats vara hemma från både skola och arbete. När Erik läste till svetsare kunde han vara borta från skolan hela månader och situationen blev så ohållbar att han till slut fick hoppa av. Nu jobbar han som säkerhetskonsult på ett alarmbolag. – Det passar mig bra då jag jobbar med människor och jobbar runt klockan 14–22. Mina anfall kommer på natten så jag missar inte så mycket jobb, säger Erik. SITT FÖRSTA HORTONANFALL fick Erik för två och ett halvt år sedan och idag har han kronisk Hortons huvud12 värk. Han kallar sina Hortonanfall för ”gå i väggen-anfall”. – Smärtan kommer på några sekunder och sedan är det kört. Det börjar med att kännas lite som om ögat, och runt ögat har somnat. Sen blir det starkare och starkare tills det inte går att beskriva hur ont det gör. Jag brukar gå runt på nedervåningen i lägenheten och småskrika och hålla något fruset emot sidan där det gör ont. UNDER ÅREN HAR Erik provat mängder med mediciner och behandlingar. Han berättar om en kur då man skulle dricka tre liter vatten om dagen och en annan där man skulle ta flera olika vitaminer. Men ingen av dem fungerade. Idag tycker han att Botox i kombination med den förebyggande medicinen Sandomigrin hjälper honom väldigt bra. När Erik skrev huvudvärksdagbok upptäckte han vad som gör honom sämre. – Jag äter alla måltider runt samma tid varje dag, för hunger ger mig anfall. Sedan tränar jag 4–5 gånger i veckan för att hålla mig frisk. Jag har märkt om jag skippar gymmet i en vecka får jag fler anfall. När jag provade Botox för första gången var jag väldigt skeptisk men det visade sig göra underverk och nu har jag ett anfall i veckan i stället för 10–15 om dagen, berättar Erik. TROTS ATT ERIK har missat mycket på fritiden då han har varit sjuk, eller haft så ont på natten att han inte fått sova, går han inte omkring och oroar sig för att bli dålig. Han avstår inte heller från att planera saker. – Nej, det får bli som det blir. Jag brukar planera och hoppas att jag mår bra. Alla mina kompisar vet om att jag har Hortons huvudvärk. Ingen har betett sig annorlunda eller reagerat på något särskilt negativt sätt, säger Erik. HuvudJournalen 2/14 HORTONS HUVUDVÄRK Hur står det till med männens huvudvärk? Inför temanumret om män och huvudvärk skickade vi ut en digital enkätundersökning till våra 422 manliga medlemmar. Frågorna gick även ut på Facebook och Twitter. Det var 139 män som hörsammade oss och svarade på de 14 frågor vi satt ihop. Störst andel svar kom från män över 40 år. TEXT Charlotte Magnusson Det som är typiskt för Hortons huvudvärk är att huvudvärksattackerna uppträder i perioder varvade med helt huvuvärksfria perioder. Den är strikt ensidig och attackerna kommer på samma sida om och om igen. Det är en mycket plågsam sjukdom. Många har svårt att ligga still utan går rastlöst omkring. En del kan, för att avleda smärtan, slå sig själva i huvudet eller dunka det i väggen. En attack börjar med smärta i, bakom eller omkring ena ögat. Smärtan strålar ut mot tinningen, näsan eller överkäkens tänder. Under attackerna kan man få symtom som ögonrodnad, tårflöde, nästäppa, näsdropp, ögonlockssvullnad, hängande ögonlock och förminskad pupill. Alla symtom uppträder endast på samma sida som smärtan. Illamående och kräkningar är ovanligt. Attackerna kommer ofta på natten. Hortons huvudvärk drabbar cirka 0,2 procent av befolkningen och är vanligare hos män. En ärftlighet har konstaterats i cirka 5 procent av fallen. Om man befinner sig i en huvudvärksperiod kan en attack utlösas av vissa läkemedel (nitroglycerin), alkohol, nitrat i kosten, upphetsning, sömn, kyla, kallt drag, värme eller varm luft som blåser mot ansiktet. Hortons huvudvärk kan behandlas med akut attackbehandling som till exempel sumatriptan (injektioner) eller inandning av syrgas. Det finns andra läkemedel som kan hjälpa men som tar lite längre tid till effekt. Förebyggande behandling är vanligen ett tillägg till attackbehandling för de som har fler än två attacker per dygn. Vet du om att Migränförbundet har en Hortonförening där du kan få stöd, råd och gemenskap med andra i samma situation! HuvudJournalen 2/14 De flesta män har haft huvudvärk i mer än 10 år och så många som 89 procent har fått en huvudvärksdiagnos. Migrän stod för lite mer än hälften av diagnoserna och därefter kom spänningshuvudvärk, Hortons huvudvärk (se figur nedan). Huvudvärken har hindrat mig i: 81 personer jobbar heltid, 42 jobbar inte och 19 stycken har sjukersättning. När det gäller huvudvärksrehabilitering svarar 75 procent att de inte har fått någon form av rehabilitering. Det var två svar som stack ut och överraskade oss. Nämligen att hela 90 procent Arbete 29 % av männen talar öppet om sin huvudvärk Socialt 32 % och att 70 procent oroar sig för att huvudFamiljeliv 27 % värken ska hindra dem från att genomföra det som de har planerat. Vi trodde nog inte att männen var så öppenhjärtiga och att de oroade sig i förväg. Där kom våra fördomar på skam. Det är ganska jämt fördelat vilka personer i männens omgivning (familj, släkt, kompisar, chef, kollegor) som känner till att de har huvudvärk. Den som vet minst är chefen. Studier 12 % Vi fick många vitt skilda svar på frågan hur de behandlar sin huvudvärk. Flertalet skrev att de har provat det mesta. De använder både förebyggande och akutläkemedel. Motion, avslappningsövningar, massage, akupunktur och migränyoga får flera av männen hjälp av. Du kan läsa hela undersökningen på hemsidan. Vilken huvudvärksform har du? 53 % Migrän 13 % Hortons huvudvärk 22 % Spänningshuvudvärk 8 % Kronisk huvudvärk 4 % Annan huvudvärk TEXT Charlotte Magnusson 13 MÄN OCH HUVUDVÄRK ÖPPEN DIALOG TEXT Helena Elliott FOTO Irene Nelson Studenten Peter från Stockholm, som har migrän och spänningshuvudvärk, talar öppet om sin sjukdom. ”Förr eller senare brukar folk i min omgivning se mig få anfall så det är lika bra att berätta för dem”. J AG HAR EN STRATEGI för tentor. Jag skriver dem så snabbt som möjligt för att bli klar innan anfallet kommer. Som tur är har jag alltid varit snabb på att skriva prov och tentor, brukar alltid vara en av dem som lämnar in först, berättar 30-åriga Peter Nelson. Att studera fungerar si så där men är ett bättre alternativ än Peters tidigare jobb som elektrikerlärling. Det var 2009 som hans migrän blev kronisk. Han sjukskrevs både av husläkare och neurolog men Försäkringskassan vägrade bevilja sjukskrivningen. – Efter tre månader utan pengar var besparingarna slut. Jag kunde inte gå till- Peter Nelson baka till arbetet på grund av min migrän, så jag såg inget annat val än att säga upp mig och börja studera, säger Peter. När komvux var avklarat vägde det mellan att läsa vidare med inriktning på data eller arkeologi. Arkeologin vann, då den lockade mer och Peter gissar att migränen blir bättre när han slipper sitta vid en dator hela dagarna. DET FINNS FLERA huvudvärksformer inom familjen. En farmor och en syster med migrän och en far med Hortons. Han minns ej den första migränattacken men kommer ihåg att han hade problem med huvudvärk i fjärde klass. Grundskoleåren och gymnasietiden fungerade bra. Huvudvärken kom sällan och när det hände gick han till sjuksyster och la sig i vilrummet. Med åren har migränen blivit mer frekvent och vid 25 års ålder klassades den som kronisk migrän. – Orsaken tror jag var en kombination av att min hund blev sjuk (och dog några månader senare), ett stressigt jobb som elektrikerlärling och att min fru fick diagnosen MS, säger Peter. I dagsläget handlar det om 15–20 anfall i månaden och Peter har baserat sitt liv kring migränen. Vissa saker undviks helt för att han vet att det leder till anfall. Sömnbrist, uteblivna eller oregelbundna måltider och stress är saker han vet kan utlösa migränen. För att lindra värken har han testat betablockerare, Botox, mindfulness, akupunktur, massage, KBT mot stress och triptaner. PETER OROAR SIG varje dag för att få migränanfall och undrar hur det ska bli när han är färdigutbildad. Hur det ska gå att arbeta om migränen inte blir bättre? Han försöker ha rutiner och låta bli att stressa. Peters bästa tips för att klara sina studier trots huvudvärk: Ha en dialog med lärarna om nödvändigt. Vänta inte med att göra allt till sista sekund. Planera i god tid för att minimera stressen. Dina bästa tips för att lindra huvudvärk Mikael Sanfridson, 47 år Verksamhetsutvecklare ABF Tommy Svensson, 46 år Trädgårdsskötsel och vedhantering Johnny Widegren, 47 år Egenföretagare F J A asta rutiner, mat, sova och så lite stress som möjligt. Undvik produkter med vissa E-medel. För mig har undvikandet av citronsyra och liknande tillsatser minskat migränen. 14 ag har blivit mycket bättre tack vare långvarig och regelbunden qigongträning. Jag äter bara 1/4-del så mycket medicin nu jämfört med när det var som värst. En annan sak som funkar för mig är att fasta ett dygn var fjärde vecka. tt se till att sova bra och tillräckligt är viktigast för mig. Bra kost och motion minskar frekvensen och styrkan på anfallen. Det är också viktigt att umgås mycket med människor som ger energi och begränsa kontakten med de som stjäl energi, så gott det går. Layout/illustrationer temabilagan: Charlotte Magnusson och Lena Berglund Tema HuvudJournalen 2/14 Huvudvärkskunskap Referat från föreläsning i Halmstad Monicha Norén, SSK och klinikchef på Värnamo Migränklinik, höll föreläsning på Halmstad bibliotek den 19 februari. Publiken, ca trettio personer, ställde många frågor och delade med sig av sina erfarenheter. Man kunde klart märka ett kunskapstörstande hos åhörarna. Föreläsningen handlade om olika slags huvudvärk som migrän, Hortons och spänningshuvudvärk. Fokus låg på migrän och spänningshuvudvärk. Monicha nämnde att WHO (World Health Organization) klassar migrän som den 10:e mest handikappande sjukdomen i världen. Vidare att c:a 15 procent av befolkningen lider av migrän, men fyra gånger så många har spänningshuvudvärk. Däremot har endast 0,1 procent (enl. Monicha) av befolkningen Horton. Monicha förklarade varför man får migrän och tillade att det har ändrats. Idag säger man att det är en påverkan på nervcellerna i hjärnbarken, framförallt i nackloben, och följden blir ett vaskulärt problem. De drabbade får ofta höra att migrän ”bara” är en huvudvärk, som man kan ta en vanlig huvudvärkstablett mot, men det stämmer inte. Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom. Därefter diskuterades ”triggers”, utlösande faktorer. Ibland tål man dem, men ibland inte. Exempel är vin, sömn, träning, väderomslag, övervikt och rökning, men även viss mat som t.ex. ost och choklad. Läkemedelsutlöst huvudvärk blir problematiskt när medicinen man tar för huvudvärken utlöser fler anfall, men den största ”triggern” är stress. Monicha gav en metafor. Hon sa att när det gäller hur mycket ”triggers” man tål innan anfallet börjar kan liknas vid en bägare som rinner över, men man vet aldrig när sista droppen kommer. Hon förklarade vidare att chokladen och vinet på fredagen ofta får skulden för helgens migrän, men huvudvärken hade nog kommit i vilket fall som helst, därför att migrän är en egen distinkt sjukdom. Inget nytt på läkemedelsfronten för tillfället utan beprövad medicin diskuterades. De som togs upp var triptaner och betablockerare. Topimax (med sina biverkningar) diskuterades. En nyhet var att man inte avgiftar längre. Man försöker istället minska på läkemedelsintaget genom att lägga större fokus på andra behandlingar. Monicha nämnHuvudJournalen 2/14 Brev från Migränföreningen i Jönköpings län Till Berörda politiker och tjänstemän i Jönköpings läns Landsting Kunniga läkare för personer med migrän I Sverige finns 1,2 miljoner personer med migrän, varav 400 000 med svår, handikappande migrän. Trots att det är så vanligt är okunsk apen om sjukdomen och dess behandling mycket varierande inom sjukvården. Undertecknad uppmanades, vid förnyelse av recept, att besöka vårdcentralen och möttes av en oförstående läkare, som konstaterade att min migrän kan ju inte gå över i övergångsåldern, eftersom jag är man. En annan medlem, som var i 65 års-åldern, skulle förnya ett recept och fick veta av vårdcentralen att hon, som var så gammal skulle inte ha migrän. Ibland kan läkaren säga: Jaha, och vad vill du ha. Det tyder på att patienten har mer kunskap än läkaren. Vi kan räkna upp åtskilliga exempel på okunnigt bemötande från vårdcen traler och dess läkare. I distriktsläkarnas utbildning finns inte en enda timma om migrän, trots att sjukdomen är så vanlig. De som kan detta är neurolo ger, men möjligheten att träffa en neurolog på Ryhov är i stort sett omöjligt . Vi vet att neurolog Jonas Lindh söker möjlighet att ta emot patiente r inom högkostnadsskyddet, men har ännu inte fått något klarteck en. Vi från Migränföreningen i Jönköpings län vädjar till er politike och tjänstemän, att vi som har migrän, skall få möjlighet att r träffa en läkare, som kan migrän och hjälper oss till en drägligare tillvaro. Hälsningar Jönköpings läns Migränförening Bo Svensson Ordförande de studier som gjorts, vilka visar att om man håller på med egenbehandling som stresshantering, kroppskännedom, fysisk och psykisk avslappning eller mental träning kan man drastiskt reducera anfallen och deras intensitet. Det poängterades att egenbehandling är färskvara och något man måste väva in i sin livsstil. Andra behandlingar som diskuterades var bland annat Botox (en nerv- och muskelcellsblockering, som har visat sig effektiv på vissa patienter) och PNS (peripheral nerve stimulation) också kallad ONS (occipital nerve stimulation). Den förstnämnda kräver injektioner med en mycket liten och fin nål, närmare bestämt 31 ”stick” på ett område över nacke, ansikte och skalp. Den sistnämnda kräver ett medicinskt ingrepp där man lägger in en liten dosa under huden (kan liknas vid en ”pacemaker”) som avger elektriska impulser, vilka i sin tur ger domningar och smärtlindring. Det framgick att det råder brist på migränkliniker i Sverige och att få remiss till migränskola kan vara omständligt och svårt. Text: Birgitta Pettersson Quiroa 15 Foto: Anna Hillelson/Peritos. K KRÖNIKAN Lars Lööw, VD på Peritos Ungdomsrekrytering. Sedan sista numret 2011 har Migränbladet haft en krönika i varje nummer skriven av en person som är aktiv i samhällsdebatten, men som inte behöver vara medlem i Migränförbundet.Vi hoppas att krönikorna väcker diskussion och handling. Åsikterna i krönikorna är författarnas egna. Lars Lööw har sedan början av 1990-talet arbetat med olika roller kopplade till delaktighet och rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Lars har bland annat varit: Förbundsjurist på FUB, ordförande i HSO (Handikappförbunden), Handikappombudsman, direktör på Samhall. Lars är VD på och en av grundarna av Peritos Ungdomsrekrytering, som på ett nytt sätt erbjuder arbetsgivare att rekrytera ungdomar med funktionsnedsättning. Läs mer på www.peritos.se Hur kommer vi vidare? Den 1 april hörde jag ett nyhetsinslag om bedrägerier med assistansersättningen. Det som fick mig att fundera, var en bedrägerijagande tjänsteman på försäkringskassan som började prata om de svagaste i samhället som vi givit något till. Sen slår han fast att det handlar om en rättighetslag. Gott så, men samtidigt vet jag att försäkringskassans vanliga språkbruk är att det som erhålles är förmåner, sjukförmån t.ex. Kan något vara både en förmån och en rättighet undrar jag? Det är en tanke som ofta dykt upp sedan funktionshinderpolitikens utveckling för 25 år sedan blev en del av min vardag. Som 25-årig juridikstuderande blev jag pappa till Carl Fredrik, en nu ung man som är lite mer människa än de flesta då han har en kromosom extra. Jag fördjupade mig i den lagstiftning som berörde honom och hamnade mitt i en spännande utveckling. Samma år som Carl Fredrik föddes tillsattes den senaste större utredningen om funktionshinderpolitik (Handikappolitik, sa vi då). En utredning som sedan ledde till 1994 års Handikappreform. Jag har sedan dess haft förmånen att i olika roller fått följa, betrakta och reflektera över utvecklingen. Det är klart att mycket har hänt, men har det egentligen hänt något alls? Visionen har länge varit att människor med funktionsnedsättning ska bli jämlika med andra i levnadsvillkor och fullt delaktiga i samhällslivet. 1989 års Handikapputredning visade på den relativa skillnaden och den var stor. Sedan dess har många utredningar och rapporter visat att ojämlikheten består. Det enda undantag jag sett var att forskningen kring år 2000 visade att de 16 som fått personlig assistans relativt sett fått det bättre. Så även om människor med funktionsnedsättning fått det bättre så består den relativa skillnaden. Visionen är fortfarande en vision. Vad beror det på? Jag tror att det beror på skillnaden i att bära och ta emot. Skillnaden att vara mottagare av samhällets stöd (förmåner) eller bärare av rättigheter. Så länge en del ses som mottagare kommer de heller inte bli jämlika med de som anser att de ger. Det ligger i en sådan strukturs natur, något som i bland annat Bengt Lindqvist bemötandeutredning döptes till offentlig välgörenhet. Jag vill förtydliga att man måste skilja på några saker: En människa eller en grupp människor kan råka ut för något oförutsett som en naturkatastrof som gör att man behöver akut och kortvarig hjälp. Det är klart att vi andra då solidariskt kan och ska bidra. Det är något annat än att det i ett samhälle finns en naturlig variation i förutsättningar. Variationer på individnivå som ofta är långvariga eller livslånga som t.ex. ett rörelsehinder, en utvecklingsstörning eller diabetes. Grunden för de människornas rättmätiga förutsättningar och plats i samhället kan inte byggas på vad andra människor för stunden känner att de kan dela med sig av. Intentionerna må vara hur goda som helst, men de bygger på ingivelse och annat som kan fluktuera. Det system för mänskliga rättigheter som byggts efter andra världskriget ger en annan grund för att angripa utmaningar i hur vi i organiserar våra samhällen. Men det är ett angreppssätt som är annorlunda än vi är vana vid i Sverige. Extra svårt blir det då vår svenska självbild säger oss att mänskliga rättigheter är något vi redan har. Mänskliga rättigheter delas ofta upp i medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, men en enormt viktig regel är att rättigheterna är odelbara. Varför är det viktigt? För mig handlar det om att förstå att man inte kan förminska hjälpmedel och medicin till ”mindre viktiga” sociala rättigheter. Det handlar istället om insikten att för en person med en kronisk sjukdom kan medicin vara viktigt för möjligheten att rösta, bli vald eller skriva en debattartikel. En svensk invändning är ibland att rättigheter är så individuella och vi har oftast löst frågor utifrån kollektivet, men en rättighet behöver inte tillgodoses individuellt. Vi behöver inte överge svenska sätt att lösa frågor bara för att vi får nya perspektiv. Med generella byggregler kan vi få skolor som inte stänger ute på grund av allergier eller rörelsehinder. Ett system med solidarisk och gemensam finansiering av läkemedel ger kroniskt sjuka bättre förutsättningar att delta i den politiska debatten och försörja sig själva. Visst är rättigheterna individens men det betyder inte att ensam är stark. Lika viktigt är att delaktighet byggd på rättigheter är lättare att utkräva om vi gör det tillsammans, med rättighetsperspektivet kan vi vitalisera och stärka många folkrörelser. Det kommer alltid finnas konflikter mellan olika intressen men de tvister det leder till ska slitas genom att alla intressen ska bli beaktade. Det kan de bara bli om alla intressen byggs på samma grund, grunden att vi är människor. Människor som bär, slåss för och utkräver rättigheter och inget annat. HuvudJournalen 2/14 DEBATT Den nya diskrimineringslagen är en besvikelse Vårens mest diskuterade funktionshindersfråga i media var förslaget till lag att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. En rad ledande företrädare för organisationer inom funktionshindersområdet skrev en kritisk debattartikel i Svenska Dagbladet. Artikeln följdes upp av Dagens Eko och en rad tidningar och tidskrifter. Vi presenterar en förkortad version av artikeln här nedan. Se också argumentationen i Lars Lööws krönika. Sverige har för många år sedan ratificerat FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I den ingår att bristande tillgänglighet är diskriminering. Frågan har varit på den politiska agendan många gånger, men har alltid stoppats av företrädare för näringslivet och Sveriges kommuner och landsting. Det är för dyrt, säger de, d.v.s. mänskliga rättigheter handlar om pengar och inte om rättigheter. ”Undantagen gör Ullenhags förslag tandlöst (Svenska Dagbladet, den 20 mars 2014) Lagförslaget om att se bristande tillgänglighet som en form av diskriminering kommer inte i någon större utsträckning att bidra till ett samhälle där fler kan delta på lika villkor. - - Lagrådsremissen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering presenterades av regeringen den 3 mars. Efter drygt 20 års väntan fick vi inom funktionshinderrörelsen äntligen känna en gnutta glädje. Nu skulle vi få det verktyg som vi så hett eftertraktat för att få slut på den utestängning som många av oss utsätts för dagligen när vi ska ta oss till arbetet, ta del av skolundervisningen, handla i närbutiken, gå på restaurang, ta del av kulturutbudet eller göra en semesterresa. Vi stärktes i vår uppfattning när ansvarig minister Erik Ullenhag i en debattartikel på dessa sidor tydliggjorde att det var dags att se åtgärder för tillgänglighet som en rättighet och inte som ett resultat av andra människors välvilja. Att skapa ett samhälle där alla kan delta är en fråga om mänskliga rättigheter, slog Ullenhag fast. - - Det är särskilt två delar (varav vi redovisar den ena) i förslaget som vi anser gör diskrimineringsskyddet i stort sett verkningslöst. Verksamhetsutövare som har färre än tio anställda behöver inte följa förbudet. Man kan bara ta en promenad genom vilken stadskärna som helst för att inse hur många kaféer, restauranger och butiker det är som inte behöver se till att alla gäster kan komma in i deras lokaler eller tillhandahålla menyer eller prisuppgifter på ett sätt så att alla kunder kan få del av informationen. Enligt statistik från SCB kommer 92 procent av företagen inom handel inte att påverkas av förbudet. Liknande siffror gäller andra branscher: 89 procent inom hotell och restaurang, 90 procent inom transport, 93 procent inom hälso- och sjukvård och hela 99 procent inom kulturen. Tanken på att sätta upp liknande villkor för vilken annan diskrimineringsgrund som helst är fullständigt absurd. Skulle det någonsin vara acceptabelt att stänga ute en kvinna från kvarterspuben för att den har färre än tio anställda? Eller att hindra en person av utländsk härkomst från att köpa blommor från butiken på torget, eller en hbtq-person från att handla i livsmedelsbutiken på hörnet? Regeringens argument att inte vilja öka verksamhetens administrativa börda är inte hållbart i det här sammanhanget. I sitt yttrande över förslaget finner Lagrådet det inte godtagbart att vid bedömningen av om diskriminering föreligger ta hänsyn till verksamhetsutövarens ekonomi. Vår tolkning av yttrandet är att det föreslagna undantaget för små företag måste tas bort från lagtexten. Diskriminering är diskriminering oavsett ekonomi eller antal anställda. Det är värt att notera att det inte finns någon liknande begränsHuvudJournalen 2/14 ning av diskrimineringsskyddet i andra länder där bristande tillgänglighet redan klassats som en form av diskriminering – som USA, Storbritannien och Norge.” Ordförandena i HSO Ingrid Burman, Afasiförbundet Lars Berge-Kleber, RSMH Jimmy Trevett, Neuroförbundet Lise Lidbäck och ytterligare 15 förbundsordförande — — — — — Vad är tillgänglighet för oss i Migränförbundet? Vad menas med tillgänglighet? Det är en aspekt, som är viktig för Migränförbundets medlemsgrupper. För många är tillgänglighet = fysisk tillgänglighet. Men egentligen handlar det om att samhället ska fungera så att alla människor kan delta på lika villkor. Annars är man diskriminerad. För våra medlemsgrupper är sådant som utestänger personer från skola och arbetsliv, d.v.s. som inte är flexibla och inte tar hänsyn till människors förutsättningar, diskriminering. Det måste bli ett starkare lagligt eller avtalsmässigt stöd för rätten till flexibla arbetsvillkor. Det är ett krav, som vi delar med många andra organisationer för människor med kroniska sjukdomar. Andra hinder för delaktighet är t.ex. starka dofter och parfymer, där vi skulle kunna samarbeta med t.ex. Astma- och allergiförbundet eller starkt ljus och ljud, där vi skulle kunna samarbeta med andra organisationer. Tillgänglighet måste alltså ses i ett betydligt bredare perspektiv. Ingemar Färm, förbundsordförande i Migränförbundet VIDARKLINIKEN – HELHETSSYN SOM GER LIVSKVALITET Vidarkliniken bedriver kvalificerad vård och rehabilitering för patienter med långvariga smärttillstånd. Vi ger en vård som berör och som präglas av respekt för varje människa, dess unika behov och förmåga. Vidarkliniken har avtal med flera landsting men tar även emot patienter genom andra finansieringsformer. Kontakta oss gärna för att veta vad som gäller för just dig. Hjärtligt välkommen! 08-551 509 07 inskrivning@vidarkliniken.se Växel 08-551 509 00 Studiebesök 08-551 509 77 studiebesok@vidarkliniken.se Inskrivning www.vidarkliniken.se/sjukhus 17 Informationsmaterial och böcker om huvudvärk Kan laddas ner från Hemsidan www.migran.org Kan beställas från Kansliet Har du huvudvärk? Migränförbundets informationsbroschyr, som ger kortfattad information om diagnoser och behandlingar. Vardagshjältar – om barn med migrän och annan svår huvudvärk Författare: Inger och Kjell Isaksson. Beskriver på ett trevligt sätt vardagen för fyra ungdomar med huvudvärk – Blixten, Hanna, Samira och Sebastian. Mindre migrän Mera liv Utgiven av Migränförbundet. Den har tryckts i flera upplagor och använts både i studiecirklar och för individuella studier. Kapitlen heter: Hur är det att ha migrän? Leva livet med migrän? Vad kan man göra för att må bättre? Vilken väg leder till välbefinnande? Huvudboken Huvudvärk? Frågor och svar om huvudvärk hos ungdomar och unga vuxna. Maskerad – migränfri på Piazza Navona Författare: Migränförbundets tidigare ordförande Eva Ermenz. Hur tacklar man sin migrän som frilansande journalist, chef och bara människa i största allmänhet? Kan beställas från olika nätbokhandlar, t.ex. Bokus www.bokus.com och Adlibris www.adlibris.com Det är ju bara huvudvärk Författare är Britt Inger Loman och boken handlar om hennes kamp för erkännande och vägen tillbaka till arbetslivet. Migrän – förebygg anfall, minska symptom och lev som vanligt Författare: Carol A. Foster. Den är upplagd som en ”frågor och svar-bok” med kapitel som Att förstå vad migrän är. Vad utlöser migrän? Att leva med migrän. Migränyoga – bli fri från huvudvärk med yoga och ayurveda Av yogainstruktören Per Söder. Han bestämde sig för tio år sedan att göra något åt sin svåra migrän. Idag gör han tjugo minuter yoga per dag och är fri från migränsmärtor. 18 Migrän och mina auror Första delen innehåller fakta om migrän och Gunilla Gellersjös egna upplevelser av sina migränauror. Den andra delen beskriver alternativa metoder. Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och tonåringar Redaktör Bo Larsson. Återkommande huvudvärk är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland barn och tonåringar och verkar öka under senare år. Förlag: Studentlitteratur. www. studentlitteratur.se/ Kan huvudvärk eller migrän bero på en förskjuten atlaskota? Vår behandling med ATLANTOtec® metoden har som mål att balansera atlaskotan samt att minska spänningar i axlarna och nacken. . en kunduppföljning uppgav: Vid 87% med huvudvärk, samt 82% med migrän, att deras besvär minskat efter behandlingen Ring så berättar vi mer Läs mer på www.atlaskotan.net 010 330 00 88 HuvudJournalen 2/14 Lättsamma sidan Näst sista sidan har vi tänkt ska bli den mer lättsamma sidan med klurigheter, roliga historier m.m. Vi tar gärna emot bidrag från er läsare. Väldigt gärna skulle vi vilja ha ett korsord här. Så, är det någon som är duktig korsordsmakare – välkommen att kontakta redaktionen. av Tomas Weitoft publiceras i den oberoende tidskriften Medicinsk Access i varje nummer. De finns samlade i ett antal böcker på T&M Media Förlag. Här kommer några av hans humoristiska funderingar, som i böckerna är kompletterade med teckningar: Frågesport Här kommer några förslag till frågesport/quizz, som du kan lösa själv eller tillsammans med andra på t.ex. ett föreningsmöte. Rätt svar kan du få om du kollar på förbundets hemsida, www.migran.org. Text Ingemar Färm Vilka är namnen? 1. Kan man slå på snöret 2. Där ärmen är fäst vid kroppen 3. Så mycket pengar har den kvar som är pank 4. Gjorde hon när hennes gamla kom bort 1. 2. 3. 4. 5. Väckarur Björntassen Nej till friaren GreNoLi Stängda dörrar Ett par på besök hos doktorn för utredning om barnlöshet. Hon säger: ”Vi har det i släkten doktorn. Både min mor och jag är barnlösa.” ● En äldre man: ”Jag minns att jag sprang efter brudar som ung – men inte varför.” ● Allvarligt skadad man på akuten. Sköterskan: ”Men inte kan man få såna skador av att publiken kastar tomater!” Han svarar: ”Burktomater!” 1. 2. 3. 4. ● En man på operationsbordet. Doktorn frågar: ”Vad har hänt?” Patienten svarar: ”Jag kom som vanligt hem efter jobbet och slängde mig i soffan, men frugan hade möblerat om!” Vilka är ordspråken? Läkaren under en operation: ”Jag önskar att jag inte glömt glasögonen!” ● Läkarsex: Han: ”Hur kunde du gissa att jag är narkosläkare?” Hon: ”Jag kände ingenting!” KLASSISKA SPORTGRODOR ■ Den här putten är från ett sådant avstånd att antingen går den i eller så missar han. GÖRAN ZACHRISSON, TV6 ■ Går den in får Thorsvedt svårt att ta den. SVENNIS ■ 5. 6. 7. 8. Vad gör det under oväder Finner man fågelägg i Möter man i Tallin Kan man möta i norrlandsskog 9. Vad orden elever och beteenden är Vad på din cykel är...? ● ● | Quizz 6. 7. 8. 9. Bankpapper Regeringen Insekten Ryskt fotbollslag Kryddor Inte alla lika Elektriker Gör laget före matcher Säger man till gråtande barn 5. Blomma vid havet 6. Där båten lägger till 7. Man på finlandsbåten 8. Duktig trafikant 9. Kavallerist 10. Manlig Fröken ur 11. Inrutat jag 1. Vokala manifestationer av triumfkänsla bör uppskjutas till en tidpunkt hinsides överskridandet av en smärre naturlig viadukt. 2. Verbal expansion förenas ofta med ett objektivt sett ringa format på planeten Tellus. 3. Objekt, vilka kamoufleras av en säsongsbetonad kristallinisk form av H2O, blottlägges vid dennas övergång till större molekylär rörlighet. Information... Ju högre ribban ligger, ju svårare är det att komma över. FRIIDROTTSFÖRBUNDETS LEDARE ULF KARLSSON, EM I GLOBEN ■ Jag förstår inte varför domaren blåser, jag förstår egentligen ingenting. ANKAN PARMSTRÖM ■ Mika Nieminen har stor show och här gör han mål på sitt eget skott. LEIF BOORK, TV3 ■ Man ska inte kasta skit i stenhus. ROLLE STOLTZ ■ Det är inte speciellt lätt att göra mål om man drar frisparken utanför. GLENN STRÖMBERG, VM I FOTBOLL ■ Innern går ohyggligt fort – och han faller !! Nej ursäkta mig, det var en längdhoppare. ... på en restaurang i Cypern om hur man öppnar dörren till toaletten. Utifrån? Inifrån? BO HANSSON, SVT HuvudJournalen 2/14 19 POSTTIDNING B BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Avsändare Svenska Migränförbundet (SMIF) Banérgatan 55, 115 53 STOCKHOLM Vid definitiv eftersändning återsänds Vi behöver dig! Så vi kan stötta, informera och påverka ännu mer. du är med och ökar trovärdigheten när vi framför viktiga saker. Som medlem får du tillgång till ■ ■ ■ ■ gratis råd och stöd av förbundets huvudvärkssjuksköterska, specialist i arbetsrätt, försäkringskassejurist och skolsköterska. tidningen HuvudJournalen 4 gånger per år. inbjudningar till föreläsningar, samtalsgrupper samt flera aktiviteter. gemenskap med andra i samma situation. För att bli medlem kan du ■ ■ gå in på hemsidan www.migran.org, klicka på Medlemskap och fylla i dina uppgifter eller sätta in 200 kr direkt på vårt plusgiro: 52 14 87-9. Ny Hortonfolder :eTgg\fH__T finns att beställa eller ladda ner från Migränförbundets hemsida Ulla Månsson i Skåne erhåller ett presentkort på Må-Bra behandling för sin insats i vår värvningskampanj. Stort tack för allas medverkan! 2015 – Migränförbundet 25 år Hela 2014 kommer vi att ta in artiklar, som belyser förbundets historia och där ni läsare gärna får bidra med berättelser om vad ni varit med om, som kan vara roligt och intressant att berätta för andra. yoga mot huvudvärk Yogamottagningen erbjuder yoga, massage, konsultationer & ayurveda mot stressrelaterade symtom, migrän och spänningshuvudvärk. Migränyogahelg i Umeå 16–17 augusti. 1 850 kr. Migränyoga terminskurs 3 september kursstart Stockholm. 2 200 kr. Migränyoga Retreat i Skåne 5–6 september 3 600 kr (inkluderar boende, mat och yoga). Vi håller till i det idylliska Västra Torp utanför Trelleborg. Vi bor, äter och gör yoga i byn på bland annat Hedmanskrogen och Hedmans Pensionat. 10% rabatt på kurserna för medlemmar i Migränföreningen. Armfeltsgatan 23, Gärdet www.yogamottagningen.se tel. 0708-398229 per.soder@smartyoga.se HuvudJournalen 2/14
© Copyright 2024