Inom naturreservatet är det inte tillåtet att:
Välkommen till Torrakberget Örtensjöområdet Djurliv Den dramatiska terrängen i Örtensjöområdet med branta berg och djupa sjöar har sin förklaring i berggrunden. Torrakberget består av gnejs till skillnad från de omgivande bergen som utgörs av hyperit. Både gnejs och hyperit är hårda bergarter som stått emot de nedbrytande krafterna, vittring och erosion. Området kring Östra Örten är av riksintresse för naturvården och är ett Natura 2000område, dvs del i ett nätverk över EU: s mest skyddsvärda naturområden. Ytterliggare fyra naturreservat finns i Örtensjöområdet: Nordbyberget, Råglundaberget, Edeby och Pannkakan. I Örtenområdet finns en fast lodjurstam där Torrakberget ingår som en viktig del i stammens hemområde. Andra naturskogsgynnade arter som kan påträffas i reservatet är tofsmes, tjäder, orre, olika hackspettar, ugglor och vissa rovfåglar. Tillgången av död ved och gamla träd skapar också goda förutsättningar för ett rikt insektsliv med förekomst av sällsynta arter. Tofsmes. Utsikt över Västra Örten från toppen av Torrakberget. Naturreservatet Torrakberget bildades 1994 av Karlstad kommun i syfte att bevara ett större sammanhängande naturskogsområde med flertalet hotade naturskogsarter. Torrakberget är det största kända sammanhängande naturskogsområdet i Karlstads kommun. Bergets namn visar att det här funnits gott om torrakor – stående döda torra träd. En orangemarkerad vandringsstig leder upp till en utkiksplats på toppen av berget med en vacker utsikt över Västra Örten med omgivande bergslandskap. Bortsett från stigen är Torrakberget relativt svårtillgängligt då berget omges av blockrika och branta sluttningar. Tretåig hackspett. Tjäder. Växtliv Torrakbergets topparti ligger ovanför högsta kustlinjen (HK) som finns tydligt utbildad i terrängen ca 180 meter över havet. Högsta kustlinjen är den nivå havet nådde som högst när isen smälte bort efter den senaste istiden för ca 10 000 år sedan. Vegetationen i området består av tallskog på toppen, hällmarkstallskog vid och strax nedanför HK och längre ned i sluttningen breder granskogar, barrblandskogar och blandskogar ut sig. Tallskogen på Torrakberget är i huvudsak över 200 år gammal, i vissa delar av området är tallöverståndarna över 300 år. Den äldsta borrade tallen är 370 år gammal. Granskogen är ställvis över 200 år. Fältskiktet i reservatet domineras av blåbär, lingon, odon och ljung medan bottenskiktet domineras av gulvit- och grå renlav samt fönsterlav. I de fuktigare gran- och blandskogsdominerande partierna växer istället vitmossa och kvastmossa. Naturmiljön på Torrakberget skapar goda förutsättningar för många hotade och ovanliga arter som är knutna till orörda skogar och i området finns en mycket fin moss-, lav- och svampflora. Naturreservatet Torrakberget är 68 hektar stort och förvaltas av Karlstads kommun. Naturreservatet har en yttre och en inre avgränsning. I den inre avgränsningen kommer skogen att lämnas för fri utveckling medan det i den yttre avgränsningen är tillåtet med skogsbruksåtgärder för markägarna. De flesta växtarter som är beroende av naturskog finns i de fuktigare svackorna och sluttningarna i gran- och blandskogen. Speciellt intressant är norr-nordväst- och östsluttningarna där det finns partier med gammal granskog, grova aspar, branter, klippskrevor och stora block. Den här typen av miljö skapar gynnsamma lokalklimatiska förhållanden och utgör lämpliga substrat för hotade och ovanliga arter. Några av de arter som växer här är: lunglav, norsk näverlav, violettgrå tagellav, kandelabersvamp, aspgelélav, rävticka och krusig ulota. Översiktskarta över Örtensjöområdet. Högsta kustlinjen och jordarterna i terrängen Tallskog Hällmarkstallskog Vid den senaste istiden pressade ismassornas tyngd ner landet. När isen sedan smälte började landet återigen så sakta höjas. Under denna tid låg stora delar av södra Sverige och Norrlands kuststräcka under vatten. Högsta kustlinjen bildar en viktig gräns i landskapet som påverkat såväl människans bosättning och markanvändning som vegetationens utveckling. Vid HK bildades isälvsdeltan framför smältvattenälvarnas mynning. Under HK har vågornas rörelse och landhöjningen bidragit till en omformning av jordtäcket. Vid Torrakberget syns den tydliga kopplingen mellan jordart och vegetation. På Torrakbergets topparti ovanför HK växer tallskog, moränen är osvallad (opåverkad av vatten och vågor) vilket medför att det finkorniga materialet finns kvar och skapar en relativt bördig mark. Vartefter landet steg bearbetades vissa stränder vid Torrakberget hårt av vågorna. Resultatet blev kalspolade hällar och en terräng med grövre stenar och block som nu är bevuxen med hällmarkstallskog, vilket är utmärkande för högre terrängpartier vid och strax under HK. Det grövre sorterade materialet, klapper och grus, som sköljts ur stranden avlagrades längre ner i sluttningen av berget. Det fina materialet, mo, mjäla och lera, höll sig svävande under lång tid och spreds över stora områden innan det slutligen sedimenterade på botten av havet. På de områden vid Torrakberget som låg någorlunda skyddade för de kraftigaste vågorna är moränen svallad. Det innebär att de fina partiklarna sand, mo, mjäla och lera svallades ur moränen av vågornas och bränningars påverkan. De grövre kornstorlekarna blev kvar, ofta lite rundnötta i formen. På den svallade moränen och på de områden längre ned i sluttningen där allt löst material avsatts växer barrblandskogar, granskogar och blandskogar. I de här områdena är marken bördigare, en bidragande orsak är det finkorniga materialet och det rörliga grundvattnet i sluttningarna som för med sig näring och syre och fungerar som gödning för vegetationen. Granskog Naturskog Skillnaden mellan en naturskog och en urskog är att urskogen aldrig påverkats av människan medan naturskogen har en viss påverkan av människan. Utmärkande för en naturskog är att den fått utvecklats fritt under lång tid och är självföryngrad. Naturliga processer som vind, vatten och eld har fått verkat under lång tid och skapat en skog med stor strukturell variation, där träd av olika trädslag och olika åldrar förekommer. I en Död ved utgör en viktig livsmiljö för olika mossor, lavar, svampar och insekter. naturskog är förekomsten av död ved i olika nedbrytningsstadier vanligtvis stor. Död ved finns i olika former, dels som stående döda träd – torrakor, omkullfallna döda träd – lågor och dels som naturliga stambrott och stubbar. Andelen död ved i en naturskog utgör ofta en hög andel av det totala virkesförrådet. I de skogar där modernt skogsbruk bedrivs är andelen död ved relativt låg. Många hotade och ovanliga lavar, mossor, svampar och vedlevande insekter kan bara förekomma i skogar som lämnats orörda under lång tid. Ofta är arterna specialiserade på ett visst trädslag och ett specifikt nedbrytningsstadium av trädet. FOTON: DAN MANGSBO, GÖRAN EKSTRÖM, JAN SCHÜTZER, FREDERIC FORSMARK OCH KARLSTADS KOMMUN. Morän Höga kustl injen Glacial lera Postglacial lera Norsk näverlav. Violettgrå tagellav. Lunglav. Inom naturreservatet är det inte tillåtet att: § • bryta grenar, fälla eller på annat sätt skada levande och döda träd och buskar, • gräva upp eller plocka växter. Förbudet gäller såväl kärlväxter som kryptogamer, • göra upp eld, • framföra motordrivet fordon, • klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa djurlivet. Kalspolad zon Klapper Berg grund Lager följd en i ett om råde omk Grus och sand Glacial lera ring högsta kustlinjen . ILLUSTRATIO N : NILS FO RS H E D Svallad m orän SYNPUNKTER OCH FRÅGOR Grus sand och mo Kontakta Karlstads kommuns teknik & fastighetsförvaltning (natur & parkenheten) på telefon 054-29 50 00. Mer information om naturvårdsarbetet i kommunen samt tips på andra naturutflykter i kommunen får du på vår hemsida www.karlstad.se
© Copyright 2024