kyrkoblad Svenska kyrkan, Lindome församling, Vinter 2013/2014 tema Var för fred - 2–4 - Israel och Palestina Ny askgrav - 6 Det händer - 7 Julefrid i det heliga landet? tema Gränsövergång. ” Mur mellan Palestina och Israel. Don’t be pro Israel, don’t be pro Palestine – be pro peace! Var för fred! Don’t be pro Israel, don’t be pro Palestine – be pro peace! D et stod storvuxna män med maskingevär på flera ställen när vi gick igenom och det kändes trångt och instängt trots att det var i princip folktomt. Att veta att det bara några timmar tidigare hade varit tusentals människor där som skulle passera checkpointen på samma yta kändes hemskt. För de flesta människor i Palestina är det tyvärr som vilken dag som helst, en vanlig vardag. Detta var när vi besökte Checkpoint 300. På grund av konflikten i landet Israel går det runt stora delar av det palestinska området en 9 meter hög betongmur. Ett enormt stort antal palestinier måste varje dag ta sig igenom muren för att komma till sina arbeten i Israel. För att ta sig igenom muren måste man passera så kallade checkpoints. Vi alla tyckte det var oerhört speciellt att gå igenom checkpoint 300. Den 27 oktober 2012 åkte jag, Anna Landström, tillsammans med Kalle Ardenheim till Israel/ 2 - kyrkoblad vintern 2013/2014 - Palestina under en vecka. I församlingen känns vi mest igen från ungdomsgruppen LUKAS. Det var en resa som ordnades för ungdomar från ett par olika församlingar inom Göteborgs stift. Det första vi besökte när vi kom fram till Jerusalem var Svenska Teologiska Institutet. Där träffade vi en av deras svenska medarbetare och fick en kort föreläsning om landet vi kommit till och även information om Israel, Palestina och den konflikt som finns mellan dessa områden och som vi skulle komma att märka av under vår tid i landet. Fokus på vår resa var dels att se olika sevärdheter kopplade till den kristna tron, men också att möta människor från både Israel och Palestina och höra dem berätta om sig själva, deras liv och deras syn på konflikten. De första dagarna spenderade vi i Jerusalem. Ungdomar på resan. Tempelplatsen i Jerusalem, Klippmosken. Kalle Ardenheim. Målning av Banksy i Betlehem. Vi besökte många viktiga religiösa platser så som Västra muren och Heliga gravens kyrka. Det var otroligt fascinerande att betrakta de människor som besöker dessa heliga platser och se hur mycket dessa platser betyder. För oss, nykomna turister, var det fräckt att bara sätta foten på den plats där man tror att Jesus är begravd och att uppleva judarnas intensiva böner vid Västra muren som inte ligger långt därifrån. Att turista och se sevärdheter och viktiga religiösa platser är spännande och lärorikt. Men något som är ännu mer spännande och givande är möten. Vår resa fokuserade mycket på att få olika perspektiv på konflikten och folket som lever i den, detta genom möten med människor från både Israel och Palestina. - kyrkoblad vintern 2013/2014 - 3 tema Graffitimålning på muren. Andra dagen på vår resa träffade vi representanter från en organisation som kallar sig Parent Circle. Medlemmarna i den organisationen är föräldrar som förlorat sina barn och syskon i konflikten. De vi fick träffa var en man som förlorat sin dotter och en annan man som förlorat sin bror i konflikten. Det var både sorgligt och gripande att höra dem berätta hur det gått till. Något de båda männen poängterade och som även var utmärkande för organisationen var sammansättningen av människor i den. Medlemmarna i gruppen är både judar, muslimer, israeler och palestinier. Trots konflikten i landet kan dessa människor känna en samhörighet på grund av vad de varit med om. Ett citat som sades under mötet var ett citat som hela gruppen berördes av och det sades många gånger under resten av resan. Det lyder ”don’t be pro Israel, don’t be pro Palestine – be pro peace” (var inte för Israel, var inte för Palestina – var för fred). 4 - kyrkoblad vintern 2013/2014 - Detta möte efterföljdes direkt av ett annat. Denna gång var det istället två judiska tjejer i vår egen ålder. Vi fick berätta lite om vilka vi var, vår kristna tro och vad vi gjorde i Israel. De i sin tur berättade lite om dem och deras judiska tro. Vi fick även möjlighet att ställa frågor till varandra om tro, Israel/Palestinakonflikten och allmänt om hur det är att leva i Sverige respektive Israel. Flera av oss i gruppen har kontakt med dem fortfarande. Ytterligare en person vi stiftade bekantskap med var en kvinna som bodde i en annan del av Jerusalem. Trots sina åttio år var hon en pigg och glad kvinna med huvudet på skaft. Vi besökte henne i hennes hem där hon berättade för oss om sitt liv. Hon var ursprungligen från Tyskland men hade fått fly till Israel under andra världskriget eftersom hon var judinna. Samtidigt som hennes pappa hade blivit hämtad av tyska soldater hade hon själv flytt. Hon hade sedan fortsatt att skriva brev till sin mamma tills mamman senare avled. Det var otroligt gripande att höra hennes berättelse och få en inblick i hur hon tagit sig igenom det hon varit med om. Tack vare Lindome församling och Göteborgs stift fick vi vara med om en oförglömlig resa! Vi har fått upp ögonen för många nya saker i landet, både positiva och negativa. Dessutom var det många nya möten och intryck som har gjort avtryck för livet. Text: Anna Landström. Bilder: Anna Landström och Andreas Thalenius I konfliktens mitt F ör några år sedan bodde jag i Betlehem under tre månader. Jag var ekumenisk följeslagare med uppgift att vara vid skärningspunkterna mellan israeler och palestinier för att rapportera om vad som skedde. Muren och bosättningarna påverkar alla. Ibland kunde jag gå till födelsekyrkan och då sökte jag mig gärna till kryptan under kyrkan, platsen för Jesu födelse. Köerna ringlade långa för det var många som ville komma dit från alla delar av världen. Man ville se platsen för undret, där Gud av kärlek till oss kom till vår värld som ett litet värnlöst barn. En del fotograferade, andra föll på knä och kysste den silverstjärna som markerar platsen för födelsen. Jag vet inte hur många av de som kommer som ser de paralleller som finns mellan hur det var då och hur det ser ut idag. Då som nu lever man under en ockupationsmakt. Jesus föddes i ett stall, för det fanns inte plats inne i härbärget. Hur många är det inte idag, som inte får rum inne i härbärget, den trygga delen av världen, utan som söker sig tillfälliga sovplatser i våra storstäder eller på andra håll ute i världen. Jesus föddes inte in i en trygg och ombonad tillvaro. Makten kände sig hotad av det lilla barnet och sökte döda det. Familjen flydde för sina liv och Jesus levde som flyktingbarn de första åren. Han delade våra villkor i allt, också de onda och svåra. Tillvaron är inte lugn och trygg i Betlehem idag heller. Staden begränsas av den mur som Is- rael byggt på mark som tillhör Betlehem. Flyktingarna i lägren trakasseras ofta av patrullerande soldater, som godtyckligt hämtar in människor, också barn, till förhör. Arbetslösheten är hög och tillvaron stressig pga. alla begränsningar som livet bakom muren innebär. Israels illegala bosättningar runt Betlehem växer hela tiden, medan det är svårt för palestinier att få tillstånd att bygga. Israel har tagit 75 % av den mark som Betlehem hade och staden stängs in allt mer av bosättningar och av muren. För att ta sig från Betlehem till Jerusalem, knappt en mil bort, krävs tillstånd som är svåra att få. Om man får ett utsätts man ändå för en förnedrande behandling av unga soldater vid vägspärren. Då som nu ser det mörkt ut på många håll. Men julen påminner oss om att Gud inte väjer för det mörka och svåra. Han kommer hit för att dela våra villkor och tända ljus i mörkret. Vi är kallade att göra som han, inte väja för det mörka och svåra utan tända ljus i mörkret, här hemma och ute i världen. Leif Dahlin (f d kyrkoherde i Bergsjön, tidigare vikarie i Lindome) - kyrkoblad vintern 2013/2014 - 5 nyheter GRANRIS OCH KRANSAR På kyrkogården har vi tidigare tagit bort dekorationer och ris från samtliga gravar. Detta har uppskattats av många, medans andra har haft andra synpunkter. Vi kommer därför att sluta med detta. Det är gravrättsinnehavarens rätt och ansvar att sköta graven. Därför bör vi inte ta bort dekorationer m.m. På skötselgravar ingår borttagandet. När ni själva tar bort ert granris ber vi er att lägga detta på anvisade platser jämte soptunnorna, då dessa annars blir överfulla. Vaktmästarna NY ASKGRAV Vår kyrkogård har berikats med ännu en Askgrav. Den ligger i kvarter 10, innanför den västra grinden som ligger ner mot Kyrkängen. Här har vi planterat lök och perenner som är tänkta att avlösa varandra från tidig vår till sen höst. På denna plats finns 17 stenar/gravplatser. Varje gravplats rymmer två urnor, så nära anhöriga kan här vila tillsammans. Vid stenen är det tillåtet att sätta snittblommor och ljuslykta. Kostnaden för skötsel i 25 år är 6000 kr plus namnbricka för ca 1500 kr. Camilla Kjellman, vaktmästare 6 - kyrkoblad vintern 2013/2014 - det händer Julfest trettondag jul Välkommen till församlingens julfest på trettondagen måndagen den 6 januari efter gudstjänsten som är i kyrkan kl. 16.00. Festen börjar ca kl. 17.15 i Kyrkans Hus dit alla åldrar är välkomna till de dukade borden. Anmäl dig (så vi vet hur mycket gröt vi ska koka) till diakon Ingela senast 3/1. Kostnad: 50 kr. Vill du bli lycklig? Gör en ideell insats för någon annan! Vi behöver dig som volontär i den secondhandbutik som vi tillsammans med Johanneskyrkan och Pingstkyrkan i Mölndal tänker öppna här i Lindome. Hör av dig om du är intresserad av att vara med. Vi behöver dig som kan ställa upp någon gång i månaden, varannan vecka eller varje vecka med sortering, transporter, försäljning m.m. All hjälp, även om den är liten, är tacksam! För intresseanmälan och frågor, ring diakon Ingela. Kvinnofrukostar Kvinnor i alla åldrar är välkomna till lördagsfrukost med föredrag i Församlingscentrum kl. 9.30-11.30. Ingen föranmälan behövs. Kostnad: 20 kr för frukostfika bestående av kaffe, juice, smörgås, frukt och kaka. Föredragen arrangeras i samarbete med studieförbundet SENSUS. Soppluncher med program Lör 25/1 ”Att arbeta med romer”. Märtha Håkansson delar med sig av sin erfarenhet från tre års tid som volontär i Rumänien samt sitt arbete i Göteborg för Räddningsmissionen och tidningen Faktum. Soppan kostar 30 kr för vuxna. Lunchprogrammen anordnas i samarbete med studieförbundet SENSUS. Lör 22/2 ”När deodoranten inte räcker till”. Anna Mårlind berättar om det härliga och besvärliga att leva tillsammans med barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Välkommen till sopplunch i Församlingscentrum varje tisdag kl. 12.00–13.30. (Vi har uppehåll 3/12–7/1). Vi börjar med en enkel andakt. En gång i månaden har vi ett program som börjar kl. 12.45. 14/1 ”Mitt liv till sjöss”. Rättarns Kalle, KarlAnders Berntson från Lindome berättar om alla sina resor under olika flagg. 11/2 ”Den farlige mannen från Vallda”. Kyrkoherde Göran Lehnberg berättar om läsarrörelsen under 1800-talet och framåt. - kyrkoblad vintern 2013/2014 - 7 Gudstjänst barn & vuxna med Krunch Välkommen till kyrkan på Gudstjänst för barn & vuxna i Lindome kyrka. Lejonet Leah dyker upp och det är söndagsskola för barnen. Efter är det Krunch i kyrkans hus med saft, kaffe, pannkakor och mackor. Gudstjänsten börjar kl 11.00. Följande datum gäller; 9/2, 2/3, 6/4 Julavslutning Tisdag 17 december har vi julavslutning på kyrkans öppna förskola. Kl 11 kommer tomten och delar ut jul klappar till alla små, och efter det serveras det jullunch. Lunch kostar 30 kr. Denna dag har vi öppet som vanligt mellan kl 9.30–14.00. Kyrkans Öppna förskola Öppna förskolan har öppet måndag, tisdag och fredag kl 9.30–14.00 fram till den 17 december då vi stänger för jullov. Våren på Öppna förskolan Fredagsmys Inled helgen med litet skönt Fredagsmys i Församlingscentrum. Träffa gamla och nya vänner, ät taco, pyssla och fika. Mellan kl 14.00–16.00 följande datum; 7/2, 28/2, 4/4. 8 - kyrkoblad vintern 2013/2014 - Vi öppnar måndag 13 januari och kommer ha öppet måndag, tisdag och fredag kl 9.30– 14.00. Tisdagar har vi ”Klapp & klang” för barn från 1 år kl 10.30–11.00 och ”Babyrytmik” för barn 0–1 år kl 11.15–11.45. Måndagar och fredagar har vi sångsamling kl 11. Varje dag serverar vi lunch för den som vill. Det är ex paj med sallad eller pastasallad för de vuxna och pannkakor för barnen. (Det går även bra att äta medhavd mat.) Lunch kostar 30 kr för vuxna. Om bara barn äter kostar det 10 kr/barn för pannkakor, men om vuxen köper mat äter barn gratis. Våra pannkakor är alltid mjölkfria. Välkomna! Musik i Lindome församling Musik i Lindome församling Barnkören: torsdagar från 9/1 kl 17.00–17.40 Våga-sjunga-kören: torsdagar från 9/1 kl 19.15–20.15 Ledare: Charlotte Edin, 0734-03 94 27 Kyrkokören: torsdagar från 16/1 kl. 19.15-21.00 Vokalensemblen/Projektkör: lördagar från 11/1 kl 10.00–13.00 (en lördag/mån) Ledare: Ellen Finnilä-Göranson, 0703-15 81 25 Samtliga körer är i Församlingscentrum. Gudstjänster med extra musik Lördagsmusik/ musikgudstjänster/konserter I kyrkan kl 17.00 14/12 ”Vi sjunger julens sånger” Familjer, församlingsbor, kör, instrumentalister, Charlotte Edin och Ellen Finnilä-Göransson. 25/1 ”Mässa i midvintertid”. Samlad julmusik från Advent till Kyndelsmäss! Glumstenskören från Falkenberg och Lindome Vokalensemble Instrumentalister och solister Piano: Annika Finnilä-Eker, Dirigent: Ellen Finnilä-Göranson I kyrkan 24/12 kl 17.00 Julbön med sång och instrument 22/2 OBS! Kl 18.00 ”Vandra varsamt” med av familjen Payerl/ Media Vita. Blandad körsång under ett angeHåkansson läget tema. kl 22.30 Samlingsmusik kl 23.00 Midnattsmässa med extra musik 25/12 kl 07.00 Kyrkokören i Julottan 31/12 kl 18.00 Nyårsmusik med bl a Ellen Finnilä-Göranson vid Nyårs bönen 6/1 kl 16.00 Kyrkokören i Gudstjänst vid Ljus Vill du vara med i Lindome församlings Luciakör? Alla barn och ungdomar är välkomna att sjunga med. Luciakören övar torsdagarna 5 och 12 december kl 17.00–17.40 i Församlingscentrum, Annestorpsvägen 1 Luciatåget är på Lindome bibliotek den 13 december kl 17.00. Luciakören leds av Charlotte Edin, tel 0734-03 94 27 - kyrkoblad vintern 2013/2014 - 9 inblick En kväll om ondska En kväll om ondska. Det låter allt det. Men det var temat då Ann Heberlein besökte Lindome kyrka den 8 oktober och talade om ondska. Ann är teol.dr. i etik och tjänstgör vid Lunds universitet. Hon är en flitig skribent och medverkar i Sydsvenskan, Dagens Nyheter och andra tidningar. Hon tillhör också en av Sommarpratarna, då hon medverkade i detta program 2009. Ann Heberlein fick sitt stora genombrott som författare med boken ”Jag vill inte dö jag vill bara inte leva”. Hon har också skrivit ”Det var inte mitt fel – om konsten att ta ansvar” och hennes senaste bok heter ”Ett gott liv”. Hon är även en flitigt anlitad föreläsare och debattör. Och just denna kväll var hon i Lindome Kyrka. Hon utgick ifrån frågan om människan är ond eller god eller om det är något som vi formas till. Hon citerade Dostojevskijs bok ”Brott och Straff ”, finns gränser att gå över? Finns det onda människor? Om det bara är omständigheterna som formar, är vi inte som gummi som manipuleras? Vad blir då med vår fria vilja? Ann berättade hur huvudpersonen, Raskolnikov, inte ansåg sig behöva följa de moraliska lagar som vanliga människor måste följa. Ann flyttade sig sedan framåt i tiden och till Sverige, då hon berättade om mordet på Engla. En sådan vedervärdig handling som mordet på ett oskyldigt barn gjorde att mördaren i pres�sen beskrevs som att ”Engla mötte ondska” och ” mördaren var djävulen själv”. Ann menade att det 10 - kyrkoblad vintern 2013/2014 - finns en risk i att inte kunna acceptera att en människa faktiskt kan utföra sådana handlingar. Men hur ska vi förstå sådan ondska? Om ondska är något biologiskt, kanske medfött, kan man då inte fånga ondskan i en provskål i laboratorier eller se den på en hjärnröntgen eller hitta en ondskans gen? Ann berättade hur amerikanska vetenskapsmän efter andra världskriget ställde frågan om man hos nazistiska krigsförbrytare kunde finna några särskilda biologiska kännetecken. Man fann inget särskilt förutom att de sov dåligt och var deprimerade. Det kunde man inte. Det enda man såg var att de hade dålig aptit och sov dåligt. Vilket kanske inte var så märkligt med tanke på att de riskerade dödsstraff. Ofta kan vi tro att de vi kallar onda människor måste se ut som riktiga monster. Men författaren Hanna Arndt som bevittnade rättegången mot Adolf Eichmann, såg inget monster, utan en ”fantasilös byråkrat”. Hon myntade uttrycket ”ondskans banalitet”. Inte att det onda som Eichmann åsamkade sina medmänniskor var banalt, men att han såg mördandet som ett arbete som orsakade honom besvär med logistik och pressande arbetsvillkor. Ann kom in på varför människor kunde utföra sådana saker som nazisterna gjorde. Mycket ansåg hon bero på att man följde en pliktkänsla. Man skulle göra det som var ens plikt, det man var ålagd. Ansvaret var inte ens eget utan det var chefens. De flesta i nazismens tjänst gjorde det som ett arbete. Därför är det viktigt att inte bara lyda, utan tänka på vad ens handlingar leder till. Ond- ska är inget som finns i speciella personer utan något som finns i oss alla. Ann skojade om att hennes vänner tycker att de böcker hon skriver alltid är så tunga, så kunde hon inte skriv en kokbok istället? Men, sa hon och skrattade, det blev ingen kokbok, men jag skrev en bok om godhet ”Ett gott liv”. För vad kan vi göra för att motverka ondska? Ann redogjorde för hur det ligger till inom aktuell lyckoforskning. Det är inte så att vi blir lyckligare av att köpa mer och mer. Däremot blir man lyckligare av att uppleva att man betyder något i samhället, i olika grupper. Ann slutade med att ge ett konkret tips för att sprida lycka. Nästa gång du går in på en bensinstation eller på en hamburgerrestaurang, säg då till personalen i kassan att ”Jag vill köpa en kopp kaffe extra. Den är inte till mig, men ge den åt nästa kund som kommer in”. Det är väldigt bra, fortsatte Ann, för du blir glad av att göra lite gott mot någon annan, personalen bakom disken tycker att det är en kul idé och den som får en gratis kopp kaffe blir ju också glad. Alla vinner! Pehr Vitalis Altarbuketter på tillväxt Församlingscentrums framsida har fått en ny blomsterplantering. Här finns hela v äxtperioden och färgskalan representerad i form av lökväxter och perenner. Förutom att välkomna be sökare med färg och härlig blomdoft, kommer växterna att användas till våra altarbuketter och andra blomsterarrangemang. Våra svenska årstider har mycket att erbjuda och det är roligt att få ta tillvara på detta. Camilla Kjellman, vaktmästare - kyrkoblad vintern 2012/2013 - 11 det berättas Det berattas Krönikören Lars Åshammar berättar denna gång om upplevelser på och i trakten av kyrkogården. På 1940-talet hade min lillebror och jag uppdraget att hämta mjölken till vår familj hos Fritz i Sinntorp varje kväll. Det var spännande att gå i kolmörkret på höst- och vinterkvällarna och inbilla sig att älgar och mördare skulle kunna möta upp då vi kom. Gatlyktor och ytterbelysningar fanns inte på den tiden, så mörker var verkligen mörker. Ännu mera spännande var det att ta vägen över kyrkogården och därefter gå i skogskanten öster om ängarna förbi Karls gård och till Fritz’. Jag kunde ju som storebror få min yngre bror att tro på de mest fruktansvärda historier om spöken mm på kyrkogården, särskilt om det blåste och granarna vajade och kunde gnälla ibland då grenarna gneds mot varandra. En sådan kväll i oktober med molnflak som då och då släppte fram månljuset såg vi båda ett ljus bland gravarna till vänster om gångvägen upp mot kyrkan. Det rörde sig, och min bror såg tydligt att det var en svart ängel som svävade längs marken. Vi vände och sprang så fort orkade tillbaka hem. Andfådda och skräckslagna berättade vi för fader Walter vad som pågick på kyrkogården, varpå han gick med en vettskrämd gosse i varje hand upp mot platsen för det förfärliga. Vi såg då inget ljus… men där kom det, och försvann! Vår far lugnade oss så gott det gick, och så gick vi darrande mellan gravarna in mot stället där det lyst. Och där kom det igen! Ni kan ju tänka er hur det kändes att ha hjärtat nere i knävecken någonstans. Ljuset kom från månen, som mellan molnen då 12 - kyrkoblad vintern 2013/2014 - och då lyst på en blank gravsten! Men det hände mer på vägen mot Sinntorpsgårdarna… I våningen över oss bodde i början av femtitalet läraren Soldan Ekberg, och han ägde en fågelhund, settern Boy. Denna hund var fridfull och vänlig, och feg. Här kommer en händelse som bevisar fegheten: När min bror hade mycket läxor att syssla med fick jag själv gå till Sinntorp och byta ut den tomma tvålitersplåtkannan mot en fylld. Ofta brukade då Boy få följa med, och jag hade en flera meter lång bit av en flagglina som koppel, så han kunde gå lite som han ville och ha det trevligt. Jag brukade binda honom (i detta långa koppel) vid en lönn i den rad av träd som flankerade Karls gärdsgård (om Ni förstår), eftersom Fritz (Karls granne med mjölkkorna) hade en schäfer som inte gick av för hackor. Det var inte den galna svarta som han skaffade sedan, utan detta var den schäfer som var grå och som fick hönsloppor så svårt att den fick avlivas. (Nu vet Du precis.) Schäfern var alltid bunden och kom ut genom ett hål i ladugårdsväggen. Men, som sagt; denna gråa hund var relativt vänlig, och jag hade alltid egenhändigt stulet knäckebröd i fickan som jag gav honom. Men han var kraftfull och bet gärna andra människor (som inte hade knäckebröd i fickan). Detta börjar låta som bruket att ha koks i stövlarna när man jagar grävling, för då slutar grävlingen bita när han hör att benpiporna (koksen) krasar. Nåväl, denna gång jag talar om var schäfern lös! När Boy och jag närmade oss Sinntorp i halvmörkret kom han skubbande, glatt vrålande, varpå Boy sprang runt mig i skräck och lindade därmed kopplet runt mina ben, så jag blev orörlig och kunde inte ta ett steg. Därpå hoppade Boy upp i min famn, och den som stått med en setter i famn, koppel runt benen och en glatt hoppande schäfer som letade efter knäckebröd i fickorna på mig vet hur det kändes. Då det inte fanns något knäckebröd att rota fram på grund av att knäckebrödskällan hade hund i famn övergick schäfern till att äta lite på Boy, varpå denne kissade ner sig (mig!) i skräck. Nu vet Du, käre läsare, hur feg Boy var. Advent och jul i din kyrka! Gudstjänster i kyrkan om inget annat anges. Välkommen till kyrkkaffe/te/saft efter söndagens gudstjänst i Kyrkans hus. december 1 1:a sönd i Advent 8 2:a sönd i Advent 12 Torsdag 14 Lördag 15 3:e sönd i Advent 22 4:e sönd i Advent 24 Julafton 25 Juldagen 26 Annandag Jul 29 Sönd e jul 31 Nyårsafton januari 1 Nyårsdagen 5 Sönd e Nyår 6 Trettondedag Jul 9 Torsdag 12 1:a sönd e Trettonde 16Torsdag 18 Lördag 19 2:a sönd e Trettonde 23Torsdag 25 Lördag 26 Septuagesima 30Torsdag 11.00 Adventsgudstjänst, kör, trumpet, klarinett 11.00 Söndagsmässa 18.30 Luciagudstjänst med Lussekör och Lions 17.00 ”Vi sjunger julens sånger”* 11.00 Gudstjänst med barn och vuxna. Krunch efteråt. 11.00 Söndagsmässa 10.30 ”Samling vid krubban” 17.00 Julbön med musik* 23.00Midnattsmässa 07.00 Julotta, kör 17.00 Gudstjänst med julens psalmer 11.00 Söndagsmässa 17.00 Nyårsbön med musik* 11.00 Nyårsgudstjänst 11.00 Söndagsmässa 16.00 Ljusgudstjänst, kör. Efteråt Julfest i KH. 18.30 Veckomässa i FC 11.00 Gudstjänst 18.30 Veckomässa 11.00 Konfirmation ”Intensiv” 11.00 Söndagsmässa 18.30 Veckomässa 17.00 Lördagsmusik* 11.00 Gudstjänst ”predikantbyte” med Johanneskyrkan 18.30 Veckomässa februari 2 Kyndelsmässodagen 11.00 Söndagsmässa 6 Torsdag 18.30 Veckomässa 9 5 e Trettond 11.00 Gudstjänst med barn och vuxna, Krunch efteråt 13 Torsdag 18.30 Veckomässa 16 Septuagesima 11.00 Söndagsmässa 20 Torsdag 18.30 Veckomässa i FC 22Lördag 17.00 Lördagsmusik* 23 Sexagesima 11.00 Gudstjänst, kör 27 Torsdag 18.30 Veckomässa i FC FC=Församlingscentrum, Annestorpsvägen 1 KH=Kyrkans hus, Barnsjövägen 19. Information och predikoturer kan Du finna i GP, MP, Norra Halland, samt på hemsidan under kalender: http://www.lindomeforsamling.se. Reservation för ändringar. * Mer info i Kyrkobladet. kontaktuppgifter Församlingsexpeditionen vardagar 09.00–12.00, 13.00–15.00 Ingela Thylin 99 68 60 Kyrkokamrer Christina Ek Sjösten 99 68 66 Ungdomsledare Roland Dahl 99 68 74 Musiker Organist Ellen Finnilä-Göranson Musiker Charlotte Edin 99 68 73 0703-15 81 25 0734-03 94 27 Församlingsvärd Gabriella Araya 99 68 65 Öppna förskolan 99 68 70 Kök Marie Wranggård 99 68 69 Kyrko- & kyrkogårdsvaktmästare Exp och telefontid säkrast mån–fre kl 10.00–10.30 0702-71 33 78 99 68 78 Diakoner: Eva Svensson Ingela Skarin Håkansson Präster: Andreas Thalenius Martin Lokrantz Pehr Vitalis Staffan Tobjörk, kyrkoherde, exp och bostad 99 68 67 99 68 63 Besöksadress: Annestorpsvägen 1 E-postadress: lindome.forsamling@svenskakyrkan.se Webbplats: www.lindomeforsamling.se Fotografi Lindome församling om inget annat är angivet. Framsidans bild: Julvandring för skol klasser. Tryck: Risbergs Information & Media Ansvarig utgivare: Staffan Tobjörk 99 68 71 99 68 72 99 68 64 99 68 68 För epost till personal och kyrkoråd se hemsidan. 14 - kyrkoblad vintern 2013/2014 - Annestorpsvägen 1 437 33 Lindome Fax 99 68 79 Kyrkobladet är ett gruppkorsband till hushållen i Lindome som utges med fyra nummer om året. Kyrkobladet skall delas ut till alla hushåll i Lindome. Om du inte har fått ett eget exemplar i brevlådan så får du gärna ringa till expeditionen eller komma in och hämta ett. Kyrkobladet skall även gå till den som undanbett sig reklam. Får du trots detta inte Kyrkobladet för att du undanbett dig direktreklam så kan du ringa postutdelningen i Lindome och hänvisa till att det är samhällsinformation och att det skall delas ut till alla. andakt Julfrid i Betlehem? Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Dessa rader ur Lukasevangeliet känner många av oss igen, och många av oss kan dem utantill. Precis som början på en riktigt klassisk saga eller berättelse. När vi lyssnar till denna text, antingen av prästen i predikstolen eller av farfar, som sätter sig i den gamla fåtöljen och läser med andakt för hela släkten, då känner nog många med mig att Julen är här, det blir genast familjärt och mysigt. Men Julevangeliet är ingen mysig saga! Den handlar om en mycket ung liten familj som tillsynes har trasslat till det för sig. Det var nog ingen utom Josef som trodde på Marias berättelse om hur barnet blev till. Detta unga par fick vandra till fots femton mil, med Maria höggravid och med värkar. Det är förståeligt att kyrkokonsten har gett henne en åsna som hjälp, men det är långt från säkert att de hade en sådan lyx. Vilken mardrömsvandring! Och tänk om barnet hade kommit på vägen till Betlehem! Varför ger man sig ut på en sådan vandring med en höggravid ung flicka? Vem är så dum? Josef och Maria hade inget val. Israel var ockuperat av Romarriket, som genom våld och förtyck styrde landet. Romarna behövde pengar och därför behövde de att folk gav sig till känna så att de kunde betala skatt. Var och en skulle skattskriva sig i den stad de hade sitt ursprung. Och mitt i denna fruktansvärda situation väljer Gud att bli som en av oss. Han väljer att födas in i vår värld som ett litet oskyddat barn. Ni vet hur det gick till. Krubba, herdar och djur i ett stall. Gud kommer in i vår värld för att förändra både den och oss, och ge oss kärlek och riktig frid. Idag är också Betlehem en ockuperad stad. Inte av Romarna utan av Israel. Förhållanden för de som bor där är svåra. De är omringade av murar och taggtråd som gör ett normalt liv omöjligt. Julfriden finns inte där. Konflikten ser ur vårt mänskliga perspektiv omöjlig ut med våld och övergrepp från båda sidor. Den riktiga friden och freden kan vi människor inte uppnå genom vapen och makt. Den riktiga freden i Palestina/Israel kommer inte att komma så. Den riktiga friden i ditt hjärta kommer inte så. Den riktiga friden kommer bara genom att vi ser och vänder oss till barnet i krubban. Att vi vänder oss från vår egen strävan efter kontroll och makt och istället låter Gud ha makten i vårt liv. Att vi väljer att vandra med Jesus på fridens och kärlekens väg. Andreas Thalenius, präst - kyrkoblad vintern 2013/2014 - 15 Kyrkoherdeord Kyrkan har renoverats utvändigt. Nu kan vi se resultatet, och märka hur fantastiskt vacker vår kyrka är. Den är ommålad och koppartaket lagat där det har behövts. Det är ett bra tag sedan detta gjordes förra gången. Även det gamla bårhuset har fått en utvändig uppfräschning. Till detta har vi fått ett statligt bidrag på ca 30 %. Det är första gången vi har fått ett så rejält bidrag i Lindome, men i och med momsen går ju i och för sig dessa pengar tillbaka till staten igen. Från och med år 2016 kommer det att införas en gemensam begravningsavgift i hela Sverige har regeringen nyligen bestämt. Lindome har för närvarande en ganska låg begravningsavgift på 13 öre för varje beskattningsbar hundralapp, men efter denna förändring kommer den kanske att stiga till ca 25 öre. Alltså nästan en fördubbling för oss som betalar begravningsskatt i Lindome och en sänkning för dem som ligger högt. Detta gäller för alla, oavsett om man är med i Svenska kyrkan, betalar avgift till annat samfund eller inte betalar någon avgift. Fässbergs, Stensjöns och Kållereds församlingar och pastorat har varit en samfällighet men kommer från och med årsskiftet bli ett pastorat med tre församlingar. Så sker även på en del andra håll i landet, men berör inte Lindome församling. Lindome har både lägre kyrkoavgift och begravningsavgift än Mölndal och de flesta andra församlingar i Sverige. På kyrkogården har vi använt en återlämnad gammal stor grav nära Kyrkans Hus som askgrav. Den har så många velat ha så vi har behövt göra en ny vid grinden som vetter mot Kyrkängen. Kostnaden för iordningställandet tas från begravningsavgiften, men skötseln står de som betalar kyrkoavgiften för. Förhoppningsvis täcker avgiften de tjugofem årens skötselkostnader. Vill du ha information om vad det finns för olika sorters gravar och gravskötslar så kan du höra av dig till personalen i församlingen eller titta på församlingens hemsida. Advent, Lucia och Jul har inte bara gamla kristna rötter eller är en köp- och konsumtionsfest, utan har en stor glädje och ett djup i kyrkans gudstjänster och liv. Välkommen att tända böneljus i mörkret, att glädjas och tacka Gud för allt gott i sång och musik, att ta emot Guds eviga kärlek till oss genom Jesusbarnet i Betlehem och att dela med dig av dina gåvor till andra på samma sätt som de vise männen en gång gjorde. Det är fantastiskt att vi har mycket av detta i våra hem, ute i våra affärer och vårt samhälle. Tänk på de speciella dagarna som man oftast är ledig på, att vi vill möta nära och kära lite extra och att vi tillsammans gör det ljusare och festligare mitt i vinterns mörker och kyla. Mycket god och välsignad Advent, Jul och 2014 önskar Staffan Tobjörk, din kyrkoherde