Snabelposten

SnabelPosten
Resespecial:
Gran Canaria &
Jämtland
Hundspecial
Hunduppfödning
Att skaffa hund
Rocky
Åmynningen:
Årets goda
arbetsplats 2009
Sandra Stojiljkovic
Radio Fyris
Nummer 1 2010
Pris 25 kronor
Vi har
träffat
Rongedal
1
Senaste nytt
På webben
Åmynningen är Årets
goda arbetsplats 2009
i Uppsala kommun
www.snabelposten.se
Nytt extramaterial på vår hemsida:
• Radio Fyris - en längre artikel
Text: Christopher Lundgren
• Om hamstrar
• Stefan Holm
• Hedmans tankar
• TV-serier, skådespelare, karaktärer
• Om Esters musikverksamheter
Vad betyder det för er att ni fick det här priset?
För oss betyder det oerhört mycket, att det syns vilket
gott arbete hela arbetsgruppen har gjort under många år.
Det allra största tycker jag är att alla som är anställda
själva kände att de gör ett sådant himla bra jobb så att de
själva ansökte om att bli nominerade. Att man hade den
känslan att åh vilken bra arbetsplats vi har, vi söker, och
sedan att andra faktiskt, dom högsta i kommunledningen
och politikerna såg att ”ja, dom här Åmynningen, dom är
bäst”.
Foto: Nina Lejonhufvud UNT
Under hösten 2009 var Åmynningens dagliga verksamhet en av alla arbetsplatser inom Uppsala kommun som hade chans att bli ”Årets goda arbetsplats”,
ett pris som skulle delas ut för första gången.
I slutet av året fick vi veta att Åmynningen var en av
sju nominerade arbetsplatser. När vi i Åmynningen
fick veta detta ordnades en fest vid Restaurang Ugglan dit alla som tillhör Åmynningen fick vara med och
äta god mat och lyssna på musik och se lite underhållning.
Kommer priset att påverka Åmynningen på något
sätt?
Priset kommer att påverka oss så att vi har fått bekräftat att vi är den bästa arbetsplatsen, att vi är bra, och vi
kommer att använda oss av det och påminna oss och alla
andra om det att fortsätta vara bland dom bästa. Att fortsätta hålla i kvalité.
I samband med att personalen hade planeringsdag nästa
dag blev det prisutdelning. Även om alla visste att Åmynningen hade stor chans att bli ”Årets goda arbetsplats”
kom beskedet ändå som en glädjande chock.
Vet ni vad ni ska göra med pengarna?
Alltså, pengarna gjorde vi faktiskt av med där dagen
innan med en jättestor fest för alla som finns på Åmynningen.
Vi hade en fest där vi var ungefär 130 personer på där vi
firade att vi gör ett sådant himla bra arbete allihopa. Där
bjöds alla på två rätters middag, underhållning och trubadur. Det var en helkväll helt enkelt.
För att veta lite mer om att få priset på 25000 kronor
och hur god stämningen var för personalen intervjuade jag Åmynningens enhetschef Mari Ekh.
Hur var stämningen när beskedet kom, att Åmynningen blev ”Årets goda arbetsplats”?
Det första som hände var att vi allihopa blev chockade
och inte förstod riktigt vad som hände när det kom in en
hel delegation med folk och blommor och pressen och
radion.
Det andra var nog att vi blev väldigt överväldigade och
människor ställde sig upp, klappade händerna, skrattade,
hoppade och några grät av glädje. Så att det var total
glädje.
Det var väldigt häftigt. Jag tror aldrig att jag har varit
med om en sådan reaktion på så många samtidigt.
Tror ni att Åmynningen har chans att vinna priset
nästa gång också?
Nej, jag tror inte att man i en kommun kan utse samma
pristagare år från år.
Inte i framtiden heller, om man säger om fem till tio
år?
Det vet jag inte men nästa år tror jag att det är helt uteslutet, att man räknar med att vi var bäst 2009 och vi kommer att fortsätta att vara bra, att man vill sporra andras
platser till att man vill komma i närheten av oss.
2
Vilken vinter
En riktig vargavinter har det varit.
En vit jul är ju kul, men riktigt så kallt, riktigt
så länge känns inte nödvändigt.
Därför kan det väl kännas skönt att få längta
till varmare platser så här i februari.
Snabel-@
Själv var jag på Gran Canaria i början på året
och det var väldigt skönt. Vår reporter Magnus Hedman var också där i slutet av förra
året. Läs hans rapport därifrån i detta nummer. Dessutom har vi ytterligare resereportage
från en sommarresa i Jämtland som Mattias
Persson gjort. Och så har vi träffat bröderna
Rongedal och skådespelerskan Sandra Stojiljkovic.
Knivstagatan 6
753 23 Uppsala
018-727 40 03
snabel-a@uppsala.se
www.snabelposten.se.
Ansvarig utgivare: Mari Ekh
Åmynningens DV 018-727 71 57
Chefredaktör: Christer Arvidsson
Redaktionssekreterare: Christopher Lundgren
Redaktion
Redaktionen har utökats med två nya medarbetare; Eleonor och Lena. Eleonor debuterar
redan i detta nummer med en artikel om att
skaffa hund. Vår praktikant Alexandra har bl a
skrivit en artikel om Stefan Holm, som du kan
läsa på vår hemsida.
Och som en del av er redan vet har Åmynningens dagliga verksamhet, som vi tillhör, blivit
utsedd till årets goda arbetsplats 2009 i Uppsala kommun.
Jonas Bennemark; Magnus Hedman; Tati
Palestro; Erica Westerlund; Magnus Sjöquist;
Mattias Persson; Carina Lemhagen; Eleonor
Belin; Lena Öhman; Josefin Tenefors; Natalia
Georges.
Praktikant: Alexandra Bivald
Layout & redigering: Christer Arvidsson
Tryck: Fenomentryck · X-O Graf Tryckeri AB
Och då skulle man väl med fog kunna säga att
Himlen är gränsen!
Du vill väl läsa fler nummer av
Christer Arvidsson
SnabelPosten
Innehåll
Kontakta Snabel-@!
Se redaktionsrutan
Helårsprenumeration kostar 150:inklusive moms
Senaste nytt................................ 2
Gran Canaria................................4
Sandra Stojiljkovic........................6
Rongedal.....................................8
Radio Fyris..................................10
Hunduppfödning..........................11
En resa till Jämtland.....................12
Rocky.........................................14
Att skaffa hund............................15
Lösnummer till försäljning finns på
Snabel-@
Knivstagatan 6
Omslagsfoto: Christer Arvidsson
3
RESOR
Gran Canaria
Text & Foto:Magnus Hedman
G
ick upp 0405 klädde på mig drack ett glas
fil och åt ett päron och rätt var det var stod
Erik i dörrn och sa hej. Därefter packades såväl
familjemedlemmar som packning in i vår gamla kärra
och sedan bar det av till Arlanda. Full fräs.
timmar att bara ligga och jäsa i våra solstolar. Solen sken
på både kropp och ben, så då är det dumt att resa sig
menar jag om man har det bra. Några timmar på sin höjd.
Solen sken ganska bra vart man än gick och havets brus
alltså inget går upp mot vindens sus och vågornas brus.
Medan detta skrivs hör jag vågorna mot klippan slå och
se människor på stigen sakta gå.
Ja vi rullade som sagt till Arlanda. Skulle flyga till
Spanien detta härliga land med ljusan sand. Vi skulle till
en ny del av Spanien där vi hittills inte satt vare sig fot
eller ben. Gran Canaria ligger som de flesta kanske vet,
nära Afrikas kust.
Att ha stranden och havet så nära in på husknuten eller
hotellet det ger en frihetskänsla
I en solstol på Gran Canaria
Flygtiden: 5 timmar och 48 minuter.
Framme på Gran Canaria
Det är väldigt avkopplande ja rent rogivande att ha närhet
till havet, närhet till såväl havet som poolen. Än så länge
är ingen sol över våra huvuden eller på våra kroppar,
men vi hoppas det ändras för det vore rent underbart i så
fall. Dock blåser det en behaglig vind len mot min kind.
Det kom en buss som skulle ta oss till vårt hotell.
Utsikten från bussen var magnifik, bedårande helt
enkelt. Samt alldeles sagolik och allt var som man hört
berättas att det skulle vara. Jag söp in allt. Vi såg vajande
palmer som hälsade oss välkomna.
Vi planerar att hoppa i böljan den blå om bara en liten
stund, men just nu skall vi bara ha det bra och njuta av
vår tillvaro som vi drömt om så länge.
Hotellet var sagolikt vackert
Utan tvekan. När man väl kom fram blåste en varm
och behaglig vind som smekte allas kind. Det var stort,
ståtligt och väldigt vackert. Något att kasta ett eller två
ögon på då och då om man säger så. Det låg inte alls
långt från havet vilket var en klar fördel. Hade det gjort
det skulle det klart vara en nackdel.
Jag har nyss badat i havet. Vattnet var rätt kallt. Det måste
jag medge, men vadå nu har jag i alla fall gjort det pappa
och mamma inte hade lust med eller hur.
Till vågornas sus och trädens brus
Det där var väl smått poetiskt eller hur? Rent teoretiskt
måste en sådan här text ha en passande början och ett
vackert slut när ljuset blåses ut. Idag tillbringade vi några
4
På varm sand med sin mamma i hand
Från sol och hav till papper och arbete
Ja mor å jag gick ned till stranden å dä måste en annan
säga att det var större vågor idag mot vad det var igår
och i förrgår, men asså dä ändras allt eftersom hajar du
eller.
Jämmer å elände jag vill inte arbeta och stå i. Jag vill vara
fri. Det är min melodi.
Det skulle utan tvivel vara toppen för kroppen och
knoppen, men arbetet väntar, men jag längtar tillbaks.
Vill stanna här i solens sken som värmer mina ben.
En biltur jag inte glömmer
Om jag kommer tillbaks är jag dock något osäker när den
”Hedmanska familjen” kan göra det. Då skulle jag bra
gärna vilja att hela familjen kunde följa med och inte bli
delad på det vis som det nu blev.
Pappa och jag skulle ut på en liten biltur. Helt på egen
hand. Vi hade en karta som vi då använde oss av för att på
så sätt lättare bestämma vart vår bil skulle föra oss.
Sista dagen sanden, den värmande sanden
Vad säjs exempelvis om en biltur 570 meter över havet
på en väg som var mer krokig än den var rak? Alltså
jag lova’re alltså det var ungefär som en anakonda hade
ringlat ihop sig i solgasset och fick man möte fick en
annan köra med snigelfart. Som jag sa fick man möte
på fel ställe på den vägen vilken låg uppe på berget,
kunde det få ödesdigra
konsekvenser.
Ja nu är vår avkopplande semester och återhämtning
över. Nu väntar en sista veckas arbete. O du bittra värld.
I mångt och mycket har dagen mestadels varit bra och
merparten av den har gått åt till att packa det man för
precis en vecka sedan så prydligt packade upp.
Sov så gott!
Vägen var smal och bilen
bred. Den väg jag talar om
gick tämligen sicksack,
krokigt, slingrigt och
vådligt kan man nog säga.
Hemma igen
Visst kan man tycka att när man än gång satt sin fot på
torran sand vill en ogärna besöka något annat land. Men
jag vill mena det att det finns inte en kotte här hemma
som kan skriva artiklar av alla de slag i mitt ställe inte
lika bra som jag i alla fall, men helst vill man inte arbeta.
Återigen en lat dag till vårt förfogande
Sannerligen förhåller det sig så käre läsare. Dessa dagar
av värmande sol och härliga bad, havsstänk med smak av
salt och en behaglig skugga och en sandstrand med ljusan
sand var precis vad den ”Hedmanska familjen” behövde.
Ladda batterierna inför kommande krävande tider.
Emellertid är vår vistelse här snart till ända. Snart är
semestern, avkopplingen och det så ljuva, och sällsamma
över och allt återgår till det vanliga igen.
Slutrader
Nu har också familjen Hedman, ja delar av den
åtminstone, satt sin fot för första gången på Kanareaöarna
och det var en fantastisk upplevelse måste jag säga. Nu
har jag skrivit lite om vår semester, men det säger jag att
jag är i tankarna och skvätter sand ned tårna.
Jag skådade en av de vackraste solnedgångar jag skådat,
så jag fort upp med kameran och plåtade några bilder på
härligheten.
En nygammal tradition
Mamma och jag har nu några dagar tagit för vana att
börja våra dagar med att gå en vända på stranden vid
8-snåret med ett uppfriskande dopp i det atlantiska havet
innan dagen inleds. Det måste jag tillägga att sanden är
synnerligen finkornig och varm, mjuk och härlig.
När detta skrivs sitter jag och pappa i våra solstolar. Solen
jagar bort knott och annan mygg på min rygg . P.S. pappa
har lånat min Allt om vetenskap (tidningsmagasin) och
läser denna med som det verkar stort intresse. Vidare har
han en badhandduk till skydd mot solen över huvudet.
Mamma tycker det ser dumt ut, men jag tycker som
pappa att det var en bra idé.
Magnus Hedman.
Skribent på Snabel-Posten, en riktigt bra tidning
5
KULTUR & NÖJE
Sandra Stojiljkovic
- En tjej med många
färdigheter
Text: Christopher Lundgren
Foto: Christer Arvidsson
S
andra Stojiljkovic är främst
skådespelare, men har också
varit instruktör för Body Balance
och utövat olika kampsporter. Vid
sidan om dessa sysselsättningar
sjunger hon också samt spelar
gitarr.
Första gången jag fick reda på
vem hon var, var genom att ha sett
Wallander - Cellisten. Då ville jag
veta lite mer om henne som skådespelare och hittade då intressant
information via internet.
Detta resulterade i att jag tog kontakt
med henne och frågade om en intervju vilken hon tackade ja till. Den 22
december 2009 åkte jag och min arbetshandledare och fotograf Christer
till Stockholm för att intervjua henne
vid Globen shopping, byggnaden
som ligger vid Globen.
Sandra som skådespelare
Sandra Stojiljkovic växte upp med
en granne som var skådespelare då
hon ofta fick fribiljetter till premiärer
och olika teaterföreställningar och
generalrepetitioner. "Jag hängde sen
jag var liten på teatern så jag blev jätteintresserad", säger hon.
Eftersom Sandra har dyslexi, alltså
läs- och skrivsvårigheter, var teatern
också ett sätt för henne att uttrycka
sig. "Så att jag började rätt tidigt på
lågstadiet och mellanstadiet att göra
små sketcher istället för att skriva
redovisning", fortsätter hon.
Pjäsen bygger på Sandras egen uppväxt. Sedan köpte Malmö stadsteater
föreställningen och den framfördes
hundra gånger.
Sandra säger att ”Panik Panik kom
inte hit” ligger henne nära om hjärtat.
Genom föreställningarna träffade hon
också många barn vilket hon tycker
är kul med tanke på att hon "älskar"
barn.
Namn: Sandra Stojiljkovic
Född: 1981
Bor: Johanneshov
Yrke. Skådespelare.
Teaterpjäser i urval:
”Panik Panik kom inte hit” 2009
”Zlatans Leende” och
”Jösses Flickor” 2008 på Malmö
stadsteater
”Panik panik kom inte hit”
(Eget projekt) på teaterhögskolan i
Malmö
”Roberto Zucco” (2008) Statens
högskola i Köpenhamn
När hon gick ut teaterhögskolan för
några år sedan gjorde hon ett eget
projekt som heter ”Panik Panik kom
inte hit” vilket är en pjäs som handlar
om en liten tjej.
6
Jag gick in djupare på hennes yrke
som skådespelare. För det första undrade jag vad hon föredrar, att spela på
teaterscen eller att spela in film. " Det
är så olika. Jag föredrar både och.
Nu har jag ju jobbat mer med att stå
på scen än att spela in film, men jag
är jättenyfiken och skulle vilja göra
massor av film", säger hon.
Apropå film så hade Sandra rollen
som Irina i "Wallander - Cellisten",
vilket hon tyckte var jätteroligt.
"Det var otroligt lärorikt för mig och
dessutom var det en sån fantastisk
roll eftersom jag fick göra så mycket.
Jag fick slåss, jag fick ligga och spy"
berättar hon. "Så tränade jag i tre månader på cello så att det var verkligen
en utmaning".
Hon säger också att hon inte kan
spela cello särskilt mycket. Men för
att göra henne glad sa jag att hon spelade jättebra, för just det stycket hon
framför i filmen spelar hon och man
kan tro att hon är cellist på riktigt.
Övriga sysselsättningar
Dessutom tyckte hon att det var roligt
att spela in film tillsammans med
Krister Henriksson och Lena Endre.
"Det är en jätterolig erfarenhet",
säger hon.
För nyfikenhetens skull frågade jag
om hon hade kollat på Wallander-filmer, och det hade hon gjort inklusive
Wallander - Cellisten.
Med tanke på alla skådespelare som
finns i vårt avlånga land undrade jag
om det fanns någon speciell av dessa
som hon skulle vilja spela tillsammans med. Dock kunde hon inte
namnge någon särskilt skådespelare
utan tycker att det finns så många att
välja bland.
Det sista jag undrade vad gäller
Sandras yrke som skådespelare var
hur hennes framtidsplaner såg ut.
Från och med januari i år börjar hon
ett nytt jobb nere i Linköping på Ung
scen/Öst vilket är en scen för barnoch ungdomskultur. " Det ska bli
skitkul att få jobba med det som jag
älskar, barn och ungdom. Så därför
kommer jag att ha kontrakt i ett och
ett halvt år" berättar hon.
Sandra tycker mycket om att träna
och hon har jobbat som instruktör i
Body Balance vilket är en blandning
mellan yoga, pilates och tai-chi. Det
är ett koreograferat pass som är under
Les Mills (träningsföretag) och som
finns på de flesta träningsanläggningarna i Sverige.
Hon tycker också om att sjunga
och spela gitarr. På gitarr föredrare
hon att spela små lugna visor. När
hon sjunger föredrar hon att sjunga
jazzvisor.
Dessutom tycker hon om att pyssla.
"Nu har jag också kommit in i en
pysselperiod. Jag tycker att det är
jättekul att virka och pyssla hemma",
berättar hon.
Jag undrade också vilka kampsporter
hon utövar med tanke på att jag hade
läst Sandras CV på internet. Hon berättar att hon skulle instruera sig till
Body Combat-instruktör och genom
detta lärde hon känna flera kampsporter. För er som inte vet vad Body
Combat är för någonting kan jag säga
att det är en träningsform som är en
blandning av alla kampsporter.
På Sandras CV stod det också att
akrobatik var en av hennes färdigheter men när jag frågade henne om
detta skrattade hon och sa: "Jag får
nog uppdatera mitt CV". Akrobatik
ingick dock i Sandras undervisning
på scenskolan, men hon uppträder
aldrig som akrobat på cirkus.
Resmål Sandra vill resa till:
Det är lite olika men jag har aldrig
varit i Asien så dit skulle jag tycka att
det skulle vara mysigt att åka till.
Resmål Sandra vill resa tillbaka
till:
Jag tycker väldigt mycket om Italien,
dit åker jag gärna tillbaks. Nu senast
var vi i Paris (Frankrike) och jag blev
helt förälskad i den staden alltså. Jag
åker gärna tillbaka till Frankrike och
undersöker kusterna där.
7
Dröm Sandra vill uppfylla:
Ja... Min dröm är det att man får
jobba med det man tycker om och att
ha en härligt bra familj.
Det är klart att man alltid vill utvecklas och bli bättre på det man gör.
Lyssnar på för musik: Det är mycket jazz men också
mycket serbisk musik.
Jag har ju mina rötter från Serbien
så jag tycker jättemycket om serbisk
folkmusik.
Har du provat på att spela TVspelen Guitar hero eller Sing star
någon gång?
Ja, Guitar hero är jag grym på faktiskt. Det var min man som introducerade det så att... Skitkul. Han är på
dom här värsta nivåerna, ... och jag
är på typ "Medium" men jag tycker
ändå att det är bra.
Vad tror du att du gör om tio år?
Jag hoppas att jag får fortsätta jobba
som skådespelare. Jag tror jag jobbar
som skådis. Jag tror att jag har en
familj då och var jag bor vet jag inte,
om jag bor i Stockholm eller nån annanstans i Sverige. Men jag tror och
hoppas att jag får jobba kvar med det
jag älskar och umgås med dom jag
tycker om.
INTERVJU
Namn:
Magnus Rongedal
Födda:
Bor:
Hus Mälarhöjden
Yrke:
Favoritfilm:
Star Wars
Henrik Rongedal
i Uppsala 16/4 1965
Lägenhet Liljeholmen
Artister
Trollkarlen från Oz
Rongedal
Text: Tati Palestro
Foto: Christer Arvidsson
R
ongedal är en svensk grupp som består av två bröder som heter Henrik och Magnus.
Dom har tidigare varit med i olika band och körat bland annat med Electric Banana
Band och Jerry Williams. Dom har också varit med i olika TV-program.
Måndagen den 14 december åkte jag till Stockholm för att intervjua Rongedal.
Vi träffade dom på Centralen i Stockholm.
Sen gick vi och satt oss på ett Café för att göra interjun. En av bröderna frågade den andre
om han ville ha något att fika. Ja säger den andre, en dubbel latte.
Sen satte vi oss till bords och börja fika. En av bröderna köpte en kaka, då var den andra
brodern i farten och smakade. Det var ganska roligt.
Hur länge har ni hållit på med musik?
Om hålla på med musik är att ha kul med musik
så har vi gjort det hela livet, sedan vi var barn.
Vi har sjungit väldigt mycket i kör som barn,
barnkör, och sedan när vi blev vuxna och insåg att
”oj, det här kan man göra på riktigt” och till och
med ha det som yrke så är det väl ungefär i tjugo
år som vi har hållit på som yrke.
Brukar folk ta fel på er?
Det gör de, senast igår var vi i Göteborg på
Allsång med Lotta Engberg och vi har ju träffat
henne några gånger, men det är ju helt hopplöst
för henne att se skillnad på oss förstås, men då
kallar man oss ”men hej, det är ni”. Man säger
inte Henrik eller Magnus utan man säger ”här är
ni igen”, det är enklast så.
När var ni med i melodifestivalen?
Det var 2008.
Hur vet man vem som är vem?
Henrik: Magnus har ring i örat, det har inte jag.
Jag fick en men jag har inte gjort hål än.
Vill ni vara med några fler gånger?
Ja alltså det är ju så himla roligt att vara med, det
är en så enormt stor apparat som dras igång. Hela
musiksverige stannar ju till lite grann under den
här melodifestivalen som de har, så det är alltid
lika spännande att se efter vilka som är med och
vilka låtar som man kommer tycka är bra. Jag
skulle gärna vara med igen om vi hittar en låt
som vi tycker passar till melodifestivalen, det ska
passa TV-programmet Melodifestivalen och så
ska det passa oss också. Kanske det är svaret helt
enkelt.
Vad tycker ni om för musik?
Allt möjligt skulle jag vilja säga och det är det
som är så kul med musik också att bra musik
behöver inte betyda en viss typ av musik utan
all musik kan vara väldigt bra, nästan all musik.
Det är nästan enklare att säga den musik man
inte tycker om, det finns så mycket bra.
Vi är uppväxta på sjuttiotalet, åttiotalet, så
mycket av sjuttiotalsmusiken är ju bra tycker
vi. Pop och rock från sjuttiotalet, till exempel
Queen, men mest pop och rock.
8
Har ni någon favoritmat?
Ja! Vad intressant! Just nu längtar jag väldigt
efter julmat faktiskt. Hemlagat skulle jag vilja
säga, att laga mat själv. Jag tycker väldigt mycket
om att laga mat så att egentligen vad som helst
bara jag får laga det själv.
Magnus: Tycker Henrik då. Jag uppskattar
japanskt, det är himla gott med vilken japansk
mat som helst egentligen. Det är mest spännande
med sushi och alla dessa varianter.
Hur många skivor har ni gjort?
Vi har egentligen bara gjort en som Rongedal så
att säga, vi håller på med nummer två precis nu.
Vi är alldeles strax klara, så vi lämnar ifrån oss
och säger ”nu är vi färdiga, nu har vi spelat och
sjungit” och så ska den bara åka till tryck och bli
en färdig skiva som kommer i februari.
Henrik: vi släpper skiva nummer två i februari
men jag och Magnus vi var med i ett annat band
på nittiotalet som hette Big Money, vi har körat
på jättemånga skivor med andra artister. Till
exempel Magnus Uggla, Glenmark, Carola, Orup
och Lena Philipsson, vi har körat jättemycket
på många skivor men som egna artister, som
Rongedal, så är det skiva nummer två som vi
håller på med nu.
Vem kom till världen först?
Det var Henrik, tretton minuter före Magnus. Att
tretton minuter kan göra så mycket på utseendet
det trodde man inte.
Vilka program har ni varit med i?
På TV under tjugohundratalet? Vad ska vi säga?
Enklast är väl Så ska det låta, Sommarkrysset,
Världens barngalan, Go’ Kväll, TV4morgon,
sedan är det alla dessa galor som vi har stått och
körat bakom andra artister under 90-talet, förr i
världen.
Har ni några barn?
Henrik: Tre stycken barn faktiskt, jag har en
sextonåring, en fjortonåring, och en tolvåring.
Magnus: jag har en femtonåring, en trettonåring
och en tolvåring.
9
KULTUR & NÖJE
Vad minns ni mest av när ni var
små?
Det var väldigt långa somrar då man
var liten, och då alltid fyllda av fiske.
Fiske var nog väldigt viktigt, en insjö
i Värmland, ut i båten och jaga gädda
och abborre. Fisket var nog väldigt
viktigt. Sommarstuga och båt och
fiske.
Vad gör ni på fritiden?
Fiskar. Vi försöker förstås träffa våra
familjer så mycket som möjligt och
barnen har en massa saker som de
vill göra och då gör man gärna vad
de vill göra. Att umgås med barnen
när man hinner, det är fantastiskt kul.
Hem till Värmland och fiska, det är
kul.
Om ni är ute på krogen, vad
dricker ni helst då?
Då dricker jag nog ett glas rödvin
mest tror jag.
Rött vin är gott.
Har ni några spelningar som ni ska
göra i Uppsala?
Nej, vi har inget inbokat. Det var
länge sedan vi spelade här, vi invigde
nya IKEA.
Det var fruktansvärt kallt, vi stod
utanför tidigt på morgonen, klockan
åtta. Det var jättekonstigt.
Det finns inte så många ställen att
spela på i Uppsala heller, det är
ganska svårt så. Just nu vet vi inte,
men vi hoppas att få komma dit.
De får gärna ringa.
Radio Fyris - en radiostation
som drivs av Daglig verksamhet
Text: Christopher Lundgren
Foto: Natalia Georges
R
adio Fyris började sända
20 november 2009
på www.fyrisradio.se. Det är Fyris
dagliga verksamhet, Uppsala kommun, som driver stationen.
Anders Johansson, som är koordinator i Daglig verksamhet, hade sedan
en tid tillbaka haft tanken att starta
en grupp i Daglig verksamhet som
sysslar med radio.
När Fyris dagliga verksamhet fick sin
nya enhetschef Elin Lindberg slog
Anders Johansson och Elin Lindberg
ihop sina kloka huvuden och radiogruppen Radio Fyris blev ett faktum.
Radio Fyris startade som grupp
i september 2009 och dom hade
smygpremiär den 20 september.
Dock startades stationens sändningar
på allvar den 20 november där ett av
programmen heter Fyren.
Trots att Radio Fyris fortfarande är
en ganska ny grupp så har det redan
kommit in omkring tio personer sammanlagt, dock har vissa av dessa varit
där på prövoperioder.
Medarbetarna i gruppen trivs väldigt
bra. " Måste säga att jag trivs här
mycket bra faktiskt. Så att äntligen
hittar jag någonting som jag verkligen vill jobba med, utveckla", säger
Sebastian, en av medarbetarna på
Radio Fyris.
Det finns några olika program att
lyssna på. Fyren är namnet på det
programmet som Radio Fyris kommer att ha som huvudprogram och
mest koncentrera sig på. I efterhand
arbetar dom med programmen TippEx och SebVoice.
Mer om Radio Fyris
Framöver tänker medarbetarna på
Radio Fyris att deras program ska
kunna sändas på lokalradion eller i
P4 Uppland.
"Vi är inte riktigt där än men det är
det vi hoppas på. En och en halvtimme skulle det bli i så fall. Sedan
kommer vi att ha möjlighet för folk
att göra egna program som man kan
uppdatera och ha på Internet", säger
Andreas Olander, som är arbetshandledare på Radio Fyris.
Till en början var tanken att Radio
Fyris skulle göra ett radioprogram i
veckan som skulle läggas ut på Radio
Fyris hemsida www.radiofyris.se.
Radio Fyris kommer inte att ha en
egen frekvens på FM-bandet, man
kommer alltså inte att kunna lyssna
på kanalen via vanlig radio, utan
enbart via internet.
10
DJUR & NATUR
Hunduppfödning
Namn: Pia Eriksson
Född: 1960
Bor: Tierp
Yrke. Hunduppfödare.
Text: Erica Westerlund
Foto: Christopher Lundgren
J
ag och en arbetskollega åkte till Tierp för att intervjua en hunduppfödare.
Vi genomförde intervjun utanför stationspizzerian. Det var kallt då vi gjorde intervjun utomhus, brrr.
Vi avslutade intervjun med en god pizza som blev vår lunch.
Pia har ett stort fritidsintresse och passion för hundar.
Hon har haft hundar sedan 20 år tillbaka, men har varit
hunduppfödare sedan 2001.
dar som också passar bra i en familj. Hundarna ska vara
friska och må bra så det är massor att tänka på om man
ska bli hunduppfödare.
Hon har haft olika hundraser genom åren, men efter att
en vän till henne hade finsk lapphund blev hon förälskad i
den rasen och har sedan dess bara haft finska lapphundar.
Just nu har hon fyra vuxna hundar och sju valpar.
Pia går också mycket kurser med valparna och dom tränar
agility, att hoppa över hinder och gå genom tunnlar. Hon
går också på utställningar med valparna. Per år blir det
mellan åtta och tio utställningar.
Hon har också gått egna kurser för att bättre ta hand om
hunduppfödningen, till exempel så har hon gått en hunduppfödningskurs. Dessutom har hon gått flera lydnadskurser.
Det är krävande att vara hunduppfödare då valparna
kräver mycket tid. Det kan också vara svårt att vara
hunduppfödare, exempelvis när det gäller förlossningar
och när valparna får sjukdomar och att man måste åka till
veterinären.
Pia tycker att det är bra att ha en viss erfarenhet av hundar, att man har haft egna hundar ett tag, innan man blir
hunduppfödare. Dessutom tycker hon att man ska ha ett
intresse av hundar och veta vad man ger sig in på. Hon
säger också att man måste försöka följa det rastypiska
med raserna och försöka föda upp bra hundar.
Det ska inte vara vilka hundar som helst, utan bra hun-
Vad föredrar du, att åka till
Gröna Lund eller att åka på
en kryssning?
Då åker jag på en kryssning.
Vilket land skulle du vilja
åka till på en solsemester?
Thailand kanske.
Det ovan nämnda programmet SebVoice är redan ett eget program av
medarbetaren Sebastian som försöker
göra två program i veckan där han
har debatt i studion och det pratas om
aktuella ämnen.
Att tänka på som radiostation
I programmen spelas också ganska
mycket musik, ungefär som i Sveriges radios kanaler P3 och P4 där det
varvas med musik och prat.
"Vi har betalat STIM-licens (på ungefär 1000 kronor per år) så vi har rätt
att sända musik hälften av tiden på
ett år för det betalar vi för i alla fall"
säger Andreas Olander. "Då räknar vi
också med att vi har stängt en månad
totalt med jul och sommarledighet".
För att överhuvudtaget driva en
radiostation måste man ha utrustning.
För Radio Fyris del är det Uppsala
kommun som har betalat utrustningen eftersom Daglig verksamhet hade
ett bra år rent ekonomiskt.
11
I intervjun som jag gjorde med Radio
Fyris framkom många uppgifter som
inte kan få plats i denna artikel. Därför hänvisas ni läsare till Extramaterialet på vår hemsida
www.snabelposten.se.
RESOR
En resa till Jämtland
och Norge
Text: Mattias Persson
Foto: Privat
Jätten Jorm som staty vid hembygdsgården
i Strömsund och artikelförfattaren
J
ag åkte med mina föräldrar
på en sommarresa till Jämtland, eftersom jag ville se Strömsund, där Beppe Wolgers bodde,
och där filmen Dunderklumpen
är inspelad.
Vår resa började på morgonen den
27 juni, en lördag. Det var fint väder,
och vi åkte norrut.
Efter ett antal timmar kom vi till
Järvsö, där vi åt lunch och tittade
på kyrkan, som står på en ö i älven
som flyter igenom Järvsö.
Sedan for vi vidare, och efter
ytterligare några timmar, kom vi fram
till Klövsjö, där vi skulle bo,
när vi var i Jämtland.
Huset där vi skulle bo var jättefint.
Det är egentligen avsett för vintersemestrar, så det fanns braskamin,
dusch och bastu. Vi använde inte
bastun, eftersom vår resa var på
sommaren, och det var varmt både
inne och ute, men jag såg bastun
genom dörren, och den var ganska
liten. Fönstren var stora, med underbar utsikt över Klövsjö och berget
på andra sidan dalen.
När vi kom fram, var klockan redan
sex, och vi åt mat på husets lilla
altan, och sedan gick vi till sängs.
Vi blev överraskade över att det
nästan inte var några insekter, vi hade
nog förväntat oss att det skulle vara
massor med mygg, för man har ju
hört talas om att det är mycket mygg
i Norrland.
På söndagsmorgonen åkte vi ut
på vår första resa i resan.
Den gick västerut, och faktiskt,
så lämnade vi både Jämtland och
Sverige under denna resa. Vi åkte
som sagt västerut, genom en del
av Härjedalen, först kom vi till
Vemdalen, och sedan till Funäsdalen,
där vi såg Sveriges enda kända
postglaciala meteoritkrater (det vill
säga, den uppkom efter den senaste
istiden, för cirka 2000 år sedan,
när en meteor slog ned), och vidare
in i Norge, till Röros, där vinterscenerna av Pippi Långstrumpfilmerna är inspelade.
Röros var en annorlunda upplevelse,
det kändes nästan som om platsen låg
vid havet, fast den inte alls gör det,
med sina backiga gator.
12
Vi åt lunch i Röros. Jag åt renkött och
spagetti, det var gott. När vi ätit,
åkte vi vidare i sommarvärmen,
tillbaka in i Sverige, och upp
på kalfjället, till en plats som kallas
Flatruet. Där såg vi snö, både
på marken och på fjälltopparna,
fast det var över 25 grader varmt!
Flatruet påminner en del om Alvaret
på Öland, tycker jag.
Från Flatruet åkte vi tillbaka till
Klövsjö, och då såg vi faktiskt lite
snö på berget även i Klövsjö!
På söndagskvällen märktes det
tydligt att Klövsjö ligger längre
norrut än Uppsala, eftersom solen var
uppe ända till efter elva på kvällen.
På måndagen åkte vi via Svenstavik
till Hoverberget, som vi åkte upp till
toppen av.
Vilken utsikt det var därifrån!
Från Hoverberget åkte vi till
kretsloppshuset i Mörsil, där de
hade ett växthus med stora fikonträd,
vinrankor och citronträd.
Vi åt lunch där, innan vi åkte vidare
till Åre, som var mer utbrett än vad
jag trodde innan resan. Orten låg på
en fjällsluttning, och syntes lång väg
i det klara solskenet.
Thailändska Paviljongen i Utanede
Åre är känt för sina skidbackar, och
sådana såg vi många av under vår
resa, inte bara i Åre, utan på många
ställen.
Vi åkte sedan till Tännforsen, som är
en mäktig fors, som är cirka 37 meter
lång. Där forsade verkligen vattnet,
men det var inte så lätt att ta sig dit,
eftersom vägen var så brant.
På vägen tillbaka hem till Klövsjö,
åkte vi till Njarka sameby, men där
var det stängt, så vi såg bara vanliga
stugor, och en kåta på avstånd.
Vi hade nog hoppats på att få se
åtminstone en ren, men vi såg många
samiska flaggor, som är röda och
blåa, med lite grönt och gult.
På tisdagen åkte vi till Hammerdal,
och sedan vidare till Strömsund,
där vi såg jätten Jorm från
Dunderklumpen stå staty
vid hembygdsgården.
Vi tog bilder av honom, innan vi åkte
för att leta efter Beppes museum,
men när vi väl hittade det, verkade
det inte vara mycket att se, så vi åkte
bara förbi det, och åkte vidare
till Östersund i stället.
Liksom Åre, var Östersund mycket
större än vad jag hade väntat mig,
och syntes lång väg. Vi tittade
även på Frösön, som ligger nära
Östersund.
Delar av Östersund ligger faktiskt
på Frösön.
På vägen tillbaka till Klövsjö åkte vi
igenom Hackås och Åsarna.
Åsarna är nog mest känt för att
det kommer många bra skidåkare
därifrån, och man brukar höra talas
om orten när det talas om Vasaloppet.
På kvällen, när vi kommit hem
till Klövsjö, småregnade det,
och senare under kvällen, blev
det ett kortvarigt åskväder, som
orsakade ett strömavbrott mitt under
matlagningen.
Det gick dock bra, maten blev inte
förstörd, men den blev lite sen.
Det kom fram en del insekter med
regnet, mest små knott, men också
några myggor.
På onsdagen, den första juli,
var det dags för hemfärd, som gick
via Ånge, Bräcke och Hammarstrand
13
till Döda fallen, som är en plats där
det förr fanns ett stort vattenfall
eller en stor fors, som torrlades när
en man. som kallades Vildhussen,
försökte använda vattnet till
någonting, men misslyckades,
och älven bytte lopp, det vill säga,
började rinna en annan väg.
Vi åt lunch på en liten restaurang
som fanns vid Döda Fallen, innan
vi for vidare till den Thailändska
paviljongen i Utanede, som är ett
tempel, som byggts till minne av den
Thailändska kungen Chulalongkorns
besök i Sverige år 1897.
Paviljongen var mycket vacker,
med guldfärgade takkanter.
Det visade sig att den faktiskt var
tillgänglig också för handikappade.
När vi hade tittat färdigt på paviljongen, och handlat småsaker i den
tillhörande lilla butiken, åkte vi via
Sundsvall och Gävle hem till vårt
sommarställe i Östervåla, dit vi kom
strax före klockan nio på kvällen.
Det var skönt att komma hem igen borta bra men hemma bäst, ändå.
KULTUR & NÖJE
Martin Kellerman
& Rocky
Text: Magnus Sjöquist
Foto: Michael Kellerman & Gunar Sveen
Serietecknare: Martin Kellerman
J
ag har intervjuat Martin Kellerman som gör Rockyserien, som man bland annat kan läsa i UNT.
Namn: Martin Kellerman
Född: 1973
Bor: Stockholm
Yrke: Serietecknare
Läs mer serier på www.rocky-digital.com
Eftersom jag tycker att serierna är kul att läsa i tidningen
och för att jag tycker att Rocky är en bra serie bestämde
jag mig att intervjua honom. Intervjun gjordes över e-mail,
och jag fick svar dagen efter jag hade skickat mitt e-mail,
så det gjorde mig överraskad.
Min första fråga handlar om var han föddes och om han
läste mycket serier när han var yngre. Kellerman svarar
att han föddes i Växjö. Då han var yngre läste han mycket
serier som Mad och Gaston, dem läste han oftast.
Idén till att skriva Rocky kom efter att han var trött på att
rita serier, men att han inte kunde annat. Han prövade på
att göra andra saker inom serierna, att rita annat. Han började skriva om sitt liv och ritade djur istället för människor
och skrev i formen av en dagsstrip.
Inspirationen till skrivandet får han genom sina vänner,
samtal och tankar.
Jag frågar om Rocky är hans alter-ego eller om han tar
med drag från andra i karaktären. Han svarar att Rocky är
han och tillägger:
14
”Det var något nytt för mig, och lättare och roligare än att
hela tiden bara försöka vara lustig.”
Nästa fråga handlar om ifall han tycker att det är viktigt
att ha med politiska budskap i sina serier. Han svarar att
det inte är viktigt för honom och fortsätter:
”Allt är inte politik i världen, även om alla verkar tro
det.”
Fråga nummer sex handlar om vad han har för fritidsintressen. Han svarar att han tycker om att ”Dricka öl, kolla
på film, läsa böcker, lyssna på musik och titta på tjejer.”
Jag avslutar intervjun genom att fråga vad han har för
framtidsplaner. Han svarar att han ska försöka skriva en
roman ”innan e-böckerna tar över.”
DJUR & NATUR
ATT SKAFFA HUND
Text & Foto: Eleonor Belin
Vad kostar de att köpa hund?
En schäfer kostar allt ifrån 5000 - 20000kr.
Vad vill man göra med hunden?
F
örst väljer man ras!
Jag har valt schäfer.
Bakgrund
Den tyska schäferhundklubben, som grundades 1899,
baserades på hundar som härstammade från central- och
sydtyska vallhundar, med slutmål att skapa och avla fram
en hund, i högsta grad lämplig för bruksändamål, tysk
schäfer.
Jag vill tävla lydnad med hunden.
Det kostar att ha hund, har du råd att ha hund?
Som mat, koppel, skålar, hundgodis, tuggben, försäkring,
veterinären, kurser.
Jag läger ut 2000kr/mån på hunden i mat, kurser och
försäkring.
Att ha hund är inte att ligga
i soffan å mysa bara
Nej det är promenader 8-9
gånger om dagen, den är
ett ansvar som man har i
14-16 år framåt.
Allmänt
Schäfern är en medelstor hund. Den ska vara något
långsträckt, stark och muskulös. Den ska ha ett jämnt
humör och goda nerver, vara självsäker och frimodig och
fullständigt godlynt och därtill ska den vara uppmärksam
och följsam.
Storlek & vikt
Mankhöjden för hanhund ska vara 60-65 cm och för tik
55-60 cm. Kroppslängden överstiger mankhöjden med ca
10-17%. Hanhunden ska väga ca 30-40 kg och tiken ca
22-32 kg.
En schäfer skall ha ett jämnt humör och ha goda nerver,
vara självsäker, frimodig godlynt och därtill skall den
vara uppmärksam och följsam. Den måste besitta mod.
Kamplust och hårdhet för att vara lämplig som vakt-,
skydds -, tjänste- eller vallhund.
Sen ska en valp till en början äta 4 gånger om dagen.
Den ska lära sig att man
ska klippa regelbundet.
Gå i koppel.
Den ska försäkras. Om
olyckan är framme så är
det bra att man har en
försäkring.
Då betalar man bara självrisken.
Sen ska man lära valpen att bada 4 gånger per år.
Foder finns det en mängd av. Det som passar din hund vet
uppfödaren.
Jag vill tävla med min hund så jag har gått en massa kurser i SHK (Svenska Hund Klubben)
15
Snabel-Postens
Redaktion
Januari 2010
Bakre raden från vänster: Natalia, Eleonor, Christopher, Jonas, Magnus H, Christer.
Mellanraden: Lena, Tati, Alexandra. Längst fram: Erica, Mattias, Josefin.
Saknas: Magnus S, Carina.
Foto: Anna Nylund
Ett stort tack till våra sponsorer
Nästa nummer:
Vill du vara med och sponsra oss?
Kontakta Snabel-@!
Kommer 1 april 2010
16