2012-10-25 Vad är en häst? • “Stäpplevande uddatåigt hovdjur med förmåga att överleva på det mest näringsfattiga gräset” Vallfoder till hästar AgrD Cecilia Müller Inst. för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala http://scienceblogs.com/clock/2007/02/phy siology_coordinated_respons.php 2 …oavsett vad de används till. Hästar är beteendemässigt och digestionsmässigt anpassade för att äta gräs – de är grovtarmsjäsare 3 Ätbeteende 4 Forts. ätbeteende • Hästar i frihet betar 14-18 h/dygn – samma gäller för uppstallade hästar med fri tillgång ppå ggrovfoder • Betar aningen längre på vintern än på sommaren men skillnaden är liten, äter under ca 10 perioder per dygn • De längsta uppehållen i ätandet är ca 4 h • 90 % av alla uppehåll i ätandet är < 2 h • För stora avvikelser från de naturliga förhållandena, t ex för korta ättider eller för lite g grovfoder kan leda till stereotypier yp ((t ex krubbitning) och problem i mag-tarmkanalen (t ex magsår, kolik) (Archer & Proudman, 2006; McGreevy et al., 1995). • Pelleterat foder tuggas annorlunda än hö – betydelse för tändernas slitage? (Bonin et al., 2007) 5 6 (Janis, 1976; Salter & Hudson, 1979; Duncan, 1980,1992; McGreevy et al., 1995) Cecilia Müller, SLU 1 2012-10-25 Hästens mag-tarmkanal Hästens digestion Ur: Allt om hästen – ursprung, biologi, avel LTs Förlag. G. Björnhag/ B. Furugren Ur: Allt om hästen – ursprung, biologi, avel, LTs Förlag. G. Björnhag/B. Furugren Ca 80 % av digestan 7 8 Grovfoderregeln • ALLA hästar måste få MINST 1 KG TS grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn • De allra flesta hästar bör utfodras med mer än minimigivan • Ju större del av hästens näringsbehov vi kan fylla med grovfoder desto bättre är det • Maximal konsumtionsförmåga? 2,5 – 3 % ts av kroppsvikten (ev. upp mot 3,5 %) 9 Vad är rätt vallfoder för… • • • • • • • • Avelsston? Växande unghästar? Tävlingshästar? Ridskolehästar? Hobbyhästar? Terapihästar? Arbetshästar? …. Cecilia Müller, SLU • JJu större tö andel d l av hästens hä t foderstat som består av grovfoder desto bättre är det för hästen, men, detta ställer också krav på att rätt vallfoder används till rätt hästkategori. 10 Hästens näringsbehovnäringsbehov- underhåll • Underhållsbehov – för att “bara vara” • Energibehov relaterat till kroppsvikten och typ av häst (lättfödd, svårfödd) samt kön (hingstar har ca 10 % högre energibehov än ston och valacker) Foto: E. Bexelius 11 12 2 2012-10-25 Hästens näringsbehov, avel och tillväxt Hästens näringsbehov, arbete • Arbetande hästar: underhållsbehov plus arbetstillägg. • Olika hårt arbete kräver olika stort arbetstillägg 13 Hästars näringsbehov och krav på vallfodrets näringsinnehåll • Högdräktiga ston underhåll plus dräktighetstillägg • Digivande ston underhåll plus digivningstillägg • Växande unghästar behöver underhåll plus tillägg för tillväxten (hög eller låg) Foto: E. Bexelius 14 Vallfodrets näringsinnehåll avgörs av: 1. Det botaniska utvecklingsstadiet vid skörd (blad:stjälk, grad av lignifiering, etc) Högdräktiga & digivande ston, växande unghästar ca 7-9 g smb rp/MJ, högre energikoncentration (>10 MJ/kg ts) 2. Botanisk sammansättning, dvs de ingående arterna (andel gräs:baljväxter, ogräsförekomst) 3. Kvävegödsling (hög, låg, fördelning 1a/2a skörd) Vuxna hästar och ponnyer ca 6 g smb rp /MJ, och lägre energikoncentration (<10 MJ/kg ts) Vuxna högpresterande hästar ca 6 g smb rp/MJ, hög energikoncentration (>10 MJ/kg ts) 15 16 Inverkan av skördetidpunkt på energiinnehåll 1:a skörd, mellersta Sverige 1:a sk, sk, mellersta Sverige Innehåll av smältbart råprotein g smb rp/kg ts 180 160 140 gräs 0 kg N/ha 120 gräs120 kg N/ha 100 gräs 240 kg N/ha 80 blandvall 0 kgN/ha blandvall 120 kg N/ha 60 blandvall 240 kg N/ha 40 20 0 2/6 9/6 16/6 skördedatum Vallboken, 1991 Cecilia Müller, SLU 17 23/6 Ur: Vallboken, 1991 18 3 2012-10-25 Exempel: 1:a skörd, gräs, mellersta Sverige, N-gödsling ca 120 kg/ha totalt 11 120 Energi, M MJ/kg ts Ca 8,5-9 g smb rp/MJ 10 80 60 Ca 6 g smb rp/MJ 9,5 Smb rp, g/kg s 100 10,5 Juli 9/6 16/6 skördedatum Augusti g smp rp/kg ts Ökande rödklöverandel, från 0.3 % i juni till ca 30 % i augusti 0 2/6 Data från 2009, Uppsala 1:a skörd vid alla tillfällen Smb rp 20 8,5 Juni Energi g 40 9 MJ/kg ts 14 12 10 8 6 4 2 0 23/6 19 Vallboken, 1991 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Juni Exempel: Digivande fullblodssto, ca 500 kg, laktationsmån 1-3 Juli Augusti Behov vs. energiinnehåll i vallfoder 140 120 • Behov: 116 MJ, 1020 g smb rp per dygn 100 80 • Innehåller vallfodret 8 MJ och 38 g smb rp per kg ts, eller 12 MJ och 96 g smb rp/kg ts? • 10 kg ts av vardera foder ger… Behov Vallfoder 1 Vallfoder 2 60 40 20 0 Energi, MJ 21 Inverkan av 1:a/2:a/3:e skörd på näringsinnehållet? Behov vs. proteininnehåll i vallfoder 1200 1000 800 Behov Vallfoder 1 Vallfoder 2 600 400 22 • Beror på vilka arter vallen huvudsakligen består av: - bladgräs återväxer med blad (eng. rajgräs, ängssvingel, hundäxing) strågräs åg äs åte återväxer vä e med ed nya ya stråskott st ås ott från å basen base - st (foderlosta, timotej) 200 0 Smb rp, g 23 24 www.linnaeus.nrm.se/flora Cecilia Müller, SLU http://www.galleri.andeoliv.com/timotej.jpg 4 2012-10-25 Näringsinnehåll i vallfoder avsett för hästar, 2002--2003; 2005 2002 Konserveringsmetodens inverkan på näringsinnehållet? Energi, MJ/kg ts Smältbart råprotein g/kg ts Kalcium, g/kg ts Fosfor, g/kg ts Ens/Hösilage Hö 6.0-12.5 6-12 6-196 1.5-14.8 0.9-4.8 0-175 1.1-11.1 0.6-4.2 (Jansson, A., 2004) 25 Ensilage, hösilage och hö från samma skörd, samma vall Ensilage, hösilage och hö från samma skörd, samma vall (Müller & Udén, 2006; 2007) I fodret: Ensilage Hösilage Hö Energi, MJ/kg ts 2006 2007 11.6 9.7 11.6 9.5 Smb rp, g/kg ts 2006 2007 134 74 11.6 9.8 111 75 26 123 70 I fodret, g/kg ts ts:: Ensilage Hösilage Hö P Torrsubstans (g/kg) 343 a 548 b 815 c <0.0001 Lättlösliga kolhydrater ” k ” ”socker” 80 a 126 b 116 b <0.0001 pH 4.40 a 5.60 b 5.96 b <0.0001 Mjölksyra 43.0 a 1.3 b 0.3 b <0.0001 Totala organiska syror 50.6 a 2.6 b 0.5 b <0.0001 Inga skillnader i energi- och proteininnehåll. Finns andra skillnader som kan ha betydelse? 27 Utfodring med: Ensileringsprocessen WSC + LABhomo anaerobt Glukos/Fruktos pH Sker i vattenfasen i fodret! Summa: Glukos/Fruktos + 2 ADP + 2 Pi 2 Laktat + 2 ATP + 2 H2O via Embden-Meyerhof-Parnas glycolytic pathway (Gibbs et al., 1950). 29 Cecilia Müller, SLU I grovtarmen: Ensilage Hösilage Hö P Torrsubstans, g/kg 81 117 50 NS pH 6.81 6.64 6.75 NS Mjölksyra, mM 0.16 0.08 0.05 NS Ättiksyra mM Ättiksyra, 43 37 48 Propionsyra, mM 11 12 12 NS i- och n-smörsyra, mM 4.4 4.3 4.7 NS i- and n-valeriansyra, mM 1.2 0.8 1.2 NS Totala organiska syror, mM 60 54 66 NS Mjölksyra Mjölksyra 28 Müller et al., 2008 Müller et al., 2008 NS 30 5 2012-10-25 Utfodring med: I träcken: Ensilage Hösilage Hö P Torrsubstans, g /kg 233 242 236 NS pH 6.23 6.36 6.07 NS Mjölksyra, mM 0.08 0.08 0.11 NS Ättiksyra mM Ättiksyra, 23 27 36 NS Propionsyra, mM 8 8.5 10.3 NS i- och n-smörsyra, mM 2.8 3.4 3.7 NS i- och n-valeriansyra, mM 0.9 1.3 1.1 NS Totala organiska syror, mM 35 41 52 NS 31 Müller et al., 2008 - något högre smältbarhet för ensilage (ADF-smältbarhet 53 % för hö, 61 % för ensilage), ngt större värmeproduktion på ensilage = ökat vattenintag kan ha betydelse för hästar som utsätts för stora vätskeförluster under tävling och träning (t ex distanshästar i varma klimat) Jansson & Muhonen, 2007; 2008 32 • Tillväxt av mögel (aerobt) - mögelsporer RAO (kvickdrag) - mykotoxiner (mögelgifter) • Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt) - snabb förskämning, varmgång • Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt) • Fodret skall vara fritt från allt som kan skada eller skapa ohälsa hos djur • Fodermedelslagen, Fodermedelslagen Djurskyddslagen • EG 183/2005: från 1 jan. 2006 gäller ”Foderhygienförordningen” (gäller även hästar/hästhållare) (www.sjv.se) Cecilia Müller, SLU • Utfodring med ensilage eller hö till högpresterande hästar: Mikrobiella hygienfel i vallfoder Hygienisk kvalitet Foto: L. Steiner Inplastat vallfoder eller hö – påverkan på prestation? - feljäsningar (smörsyra och ammoniak) - sjukdomsframkallande bakterier och bakterietoxiner 33 34 35 36 6 2012-10-25 Mykotoxiner Mykotoxinförgiftning (beror på toxintyp och mängd): - Fusarietoxiner - ELEM ”mouldy corn disease” Alveoler – där utbytet av syre och koldioxid sker Störningar i nerver, hjärna, muskler, dödsfall, reproduktionsstörningar hos sto och hingst, sår i munnen - Aflatoxiner – tex Aspergillus flavus Aborter, leverskador hos unghästar, dödsfall, centralnervösa störningar Även andra Aspergillusarter, t ex A. fumigatus – gliotoxin (nervpåverkan) - Penicilliumtoxiner – flera olika , t ex roquefortin Studier på häst saknas i hög utsträckning. Andra djurslag: Neurotoxiska, immunotoxiska, mutagena effekter, aborter, nedsatt fertilitet, ökad känslighet för infektionssjukdomar, ”Illthrift” etc. 37 38 (Asquith, 1991; Smith & Girish, 2008; Carloni & Cartinovis, 2009) 120 Relativ luftfuktighet Log CFU mögel/g hö 7 Motverka mögel i hö 6 100 • Skulltorkning krävs (i allmänhet) för att få ett hygieniskt bra hö • Skydda allt hö mot fukt (från mark, golv, vägg, luft etc), lägg på pall, täck med halm Mö l k d äär vanliga li i hö ä kil lagerskador l k d pga • Mögelskador hö, särskilt återfuktning • Var särskilt uppmärksam på höet i ytterkanterna, de två yttersta lagren är påverkade redan i oktober 5 80 4 Mögel i höyta CFU/g 60 3 Relativ luftfuktighet omgivning 40 2 20 1 (Sundberg et al., 2008). Sundberg et al., 2008 39 0 0 40 Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Motverka mögel i inplastat vallfoder • Pressa balarna hårt – hög baldensitet viktigt • Skydda balarna mot plastskador: - tillräckligt mycket plast väl dränerad lagringsyta, fri från vassa stenar och växtlighet fågelnät skyddar (eller linor 0,5 m över balarna) lagra ej rundbalar på mantelytan gärna skuggigt läge om möjligt 41 Cecilia Müller, SLU 10 lager sträckfilm ger endast ett 0.25 mm tjockt plastlager = känsligt för: - stickhål (stubb, lagringsyta) - hanteringsskador - ju torrare & grövre gröda desto fler lager plast behövs 42 7 2012-10-25 Öppnad ensilage/hösilagebal bör lagras skyddat mot regn och jord: Balens volym – mängd i olika segment Log CFU/g 7 20 / 20 / 20 cm 6 5 4 57% 32% ** 11 % Inomhus Utomhus 3 2 dvs yttersta 20 cm utgör mer än hälften av balens volym 1 0 Jäst vid öppning Jäst efter 6 dagar Dessutom: balar med synligt mögel innehåller mer mögel även i foder där möglet inte syns, jämfört med balar som inte har något 43 synligt mögel alls (O’Brien et al., 2007). Mögel vid öppning Mögel efter 6 dagar (Müller, 2002). 44 Jästsvamp • • Två huvudtyper av jäst i vallfoder: anaerob, sockerfermenterande jäst (ger etanol) aerob, laktatassimilerande jäst Har främst betydelse för fodrets hållbarhet efter balöppning (varmgång), ej hälsofarligt i begränsade mängder • Ökar i antal med ökad förtorkningstid i ensilage/hösilage (McDonald et al., 1991; Woolford, 1975) • Finns i ytan på fuktigt hö (Sundberg et al., 2008) 45 Oönskade bakterier Botulism • Klostridier – bildar smörsyra eller ammoniak • Enterobakterier – bildar ammoniak • Inblandning av jord, gödsel, gammal förna och kadaver är riskfaktorer (för både hö och inplastat vallfoder) llf d ) Spridning av fastgödsel i växande gröda kan ej rekommenderas för vall som skall ensileras (Rammer, 1996). Cecilia Müller, SLU 46 47 • Förgiftning som orsakas av toxinet botulin botulin,, vilket bildas av bakterien Clostridium botulinum • ”Motsats” till stelkramp – förlamning • 90 % dödlighet men mycket ovanlig sjukdom • Det finns 8 olika typer - hästar har drabbats av B, C (D?). Endast B i Sverige, dock C i Danmark • Vaccin finns mot typ B • Produktion, lagring och utfodring av allt foder bör utföras förebyggande – botulism är ej förknippat med något särskilt fodermedel, men med dålig foderhygien 48 8 2012-10-25 Jämn tsts-halt viktigt för att undvika hygienfel Enterobakterier • Stort släkte med både ofarliga och farliga arter • E. coli misstänks kunna orsaka diarré hos föl (Browning et al., 1991) och vuxna hästar (van Duijkeren et al., 2000). • Salmonella spp. orsakar bl a diarré (aborter) • Mycket kunskap saknas om samband mellan enterobakterier i foder och sjukdom hos hästar. ”Rulltårteprincipen” - Orörda strängar är torra på ytan och blöta undertill – denna olikhet följer med in i rundbalar och kan skapa mikronischer där bl a klostridier trivs (Pauly, 1999). 49 50 Mer information: www.hastsverige.se Rätt ts viktigt för att lyckas med balkonserveringen • Över ca 70 % ts mycket stor risk för jäst- och mögeltillväxt, särskilt vid utdragen förtorkning och hög porositet i balen (låg baldensitet). • 4545-65 % ts är lämpligt för produktion, prod ktion hantering och utfodring av inplastat vallfoder till häst • Under ca 3535-40 % ts större risk för oönskad bakterietillväxt, ej lämpligt för balar, dessutom dyrare (mer vatten = fler balar). Kräver i allmänhet tillsats av ensileringsmedel för lyckad konservering. 51 Cecilia Müller, SLU 52 9