1. No category

PARKINSONBLADET
Information till medlemmar i Parkinsonföreningen i Västra Götaland
April 2014
www.parkinsonforbundet.se
Nu sjunger jag: kom, ljumma regn, kring blad och
nya barr,
och spela milt på säv och strå din dämpade gitarr!
Mitt hjärtas port jag låtit upp för vind som dansar
in,
i vår, i vår, o bröder, är all världens glädje min!
Ur:
Sången till våren
av Dan Andersson
Anhörigmöte den 12 mars
Dagens möte genomsyrades av Parkinsonvården
i Göteborgsregionen. Av de tio närvarande var
det bara en som kände sig nöjd och väl
omhändertagen. Det talar sitt eget språk!
Någon hade försökt att få en hudsalva (!)
utskriven av makens neurolog. Nä ! Det gick inte
för neurologen var på semester och ”vikarien”
kunde inte skriva ut något till en pasient, som han
inte kände till. Så småningom lovade man att
skriva ut salvan, som var viktig för den
Parkinsonsjuke. När den anhöriga kom till
apoteket fanns ingen salva utskriven. Detta
upprepade sig ett antal dagar, med meningslösa
besök på apoteket.
Som anhörigvårdare till en Parkinsjuk anförvant
har man faktiskt annat att göra än att gå till
apoteket dag efter dag utan att någon brytt sig om
att skriva ut en ynkas liten, men nödvändig,
hudsalva. Detta var bara ett av alla upplevda
motigheter av anhörigvårdarna.
Var ligger felet ? 2014 i Sverige ?
Andra talade om svårigheten att få komma till sin
neurolog. En gång om året eller varje halvår fick
man
tid,
annars
hänvisades
man
till
Vårdcentralen !
Man var överens om att makthavarna inte förstod
vad de utsätter anhörigvårdare och deras
närstående för, när det inte finns tillräckligt med
neurologer i regionen eller en brist på tid för den
Parkinsonsjuke att få tala med sin neurolog.
Nää ! Anhörigvårdarna vid detta möte var inte
glada !
Utan anhörigvårdare kollapsar Vårdsverige !!!
Bladansvarig Inger Celion
Länsföreningar
Västra Sverige
Föreningsmötet den 26 mars.
Nu var det fullt till sista
plats. Det var många
som hade kommit för att
få lyssna till Astrid Borg,
kunnig
Parkinsonsjuksköterska – den enda i
Sverige som själv har
Parkinsons sjukdom författare till ett flertal
böcker om Parkinsons
sjukdom,
föreläsare,
distriktsjuksköterska,
styrelsemedlem
i
Parkison
Stiftelsens,
för att bara nämna
något av allt Astrid
Borg sysslar med. Hon har själv haft sin Parkison
sjukdom i 17 år så hon vet verkligen vad hon talar
om.
Dagens tema var
Medicinering vid Parkinson sjukdom.
Att få Parkinsons sjukdom innebär en förändrad
livssituation inte bara för mig utan även för mina
närmaste. Det finns inga bot- eller bromsmediciner
men väl mediciner som minskar besvären. Då
symtom och förlopp av sjukdomen varierar från
person till person varierar även läkemedelsval och
dosering. Valet bör ge bra kontroll av symtomen och
minimalt med biverkningar, ansåg Astrid Borg.
Vilka mediciner används mot Parkinson?
Det finns tre viktiga typer av läkemedel:
1. Levodopa: (L-dopa): Madopark® och
Sinemet® vilka minskar dopaminbristen och
förbättrar nervfunktionen.
L-dopa är fortfarande den mest effektiva
medicinen vid Parkinsons sjukdom.
2. Dopaminförstärkare: (hämmar nedbrytningen
av L-dopa) Eldepryl®, Selegilin®, Azilect®,
Comtess® och Tasmar®, vilka förlänger verkan
av levodopa. Stalevo® är en kombinationstablett
om består av Sinemet (L-dopa + karbidopa) och
Comtess (entakapon).
3. Dopaminhärmare: (dopaminagonister):
Pravidel®, Cabaser®, Permax®, Requip®,
Sifrol® och Apomorfin.
Som gruppnamnet anger härmar läkemedlen
hjärnans dopamin. Effekterna av medicinen är
minskade Parkinson-symtom, då de dämpar
skakningar och muskelkramp och verkar
utjämnande på rörligheten. Läkemedlen kan
användas som enda behandling, men oftast
används de som komplement till Ldopabehandlingen.
L-dopa eller dopaminhärmare?
I de flesta fall används L-dopa ( grupp 1 här
ovanför)
som
är
det
mest
effektivt
symtomlindrande läkemedlet. Ibland väljer
läkaren att starta behandlingen med en
dopaminhärmare ( grupp 3 här ovanför) som
också den minskar Parkinson symtomen och
även kan dämpa svängningar i sjukdomen. Ibland
får man pröva flera sorter av dopaminhärmare för
att hitta den som fungerar bäst. Behandlingen
skall alltid börja med en mycket låg dosering som
sedan ökas successivt under en tid av cirka två
månader ansåg Astrid Borg. Äldre personer får
ofta endast L-dopa läkemedel för att minska
risken för biverkningar.
Brukligt är att medicineringen delas upp i flera
mindre doser under dagen redan från början.
Detta för att undvika höga halter av dopamin i
kroppen och biverkningar såsom illamående, lågt
blodtryck och risk för symtom på överdos (främst
ofrivilliga rörelser i armar och ben). Det är viktigt
med samma tidsintervall mellan doserna. Det ger
dessutom jämnare koncentration i blodet vilket
motverkar ojämn läkemedelseffekt Att ta små
doser minskar även risken för biverkningar!
Ett gott råd från Astrid Borg var också att man
tillsammans med sin läkare ska gå igenom sitt
medicinintag med jämna mellanrum. Det kan bli
för mycket av det goda ibland och då kan
biverkningarna slå till.
MEN det är inte bara piller som hjälper den
Parkinsonsjuke.
Motion, gymnastik och alla former av
rörelseövningar är nödvändiga från allra första
början. Försök att hitta en motionsform som du vill
fortsätta med regelbundet till exempel,
promenader,
stavgång,
vattengymnastik,
gruppgymnastik, skidåkning, dans etc.
Vattengymnastik har en positiv inverkan på
rörligheten. Dans liksom skidåkning förbättrar
balansen och håller igång musklerna. Glöm
sedan inte att stretcha så att dina muskler tänjs
ut. Det kan vara bra att träffa en sjukgymnast för
att få tips om övningar och stretching.
Hur går mat och mediciner ihop?
Astrid Borg sa att L-dopa är en aminosyra, (en av
äggviteämnenas byggstenar) som konkurrerar
med andra aminosyror från den smälta kosten om
att bli upptaget från tarmen till blodet och från
blodet till hjärnan. Detta gör att om man samtidigt
tar sin medicin och äter mat så minskar effekten
av läkemedlet. Man ska också undvik
mjölkprodukter och fet mat samtidigt med L-dopa.
då dessa passerar magsäcken långsamt och
äggviteämnen i maten kan medföra sämre upptag
av medicinen.
Ta L-dopa minst en halvtimme före mat så att
medicinen snabbt kan passera magsäcken till
tarmen, innan maten kommer och stänger nedre
magmunnen under någon tid. Vid utebliven
medicineffekt – drick ett glas vatten till rådde oss
Astrid Borg.
Vi har hört det många gånger:
Ät fiberrik kost och drick rikligt så att du slipper
besvär med trög mage … Ät rikligt med frukt och
grönsaker, det är bra för magen och de innehåller
viktiga vitaminer poängterade Astrid Borg.
Miljöombyte inverkar positivt!
Om du har möjlighet, res till ett varmare land
under vintertid eller på en skidsemester. Det är
välgörande och ger för de flesta en lindring av
symtomen.
Tyvärr är det inte alla förunnat att kunna göra
detta, men att gå ut i dagsljuset minst en halv,
helst en hel timma varje dag, kan man sträva
emot att göra. Dagsljuset är viktigt!
Tack,
Astrid, för en fin
föreläsning, där det också fanns
bra utrymme för frågor och
funderingar från oss närvarande.
Det blev; My one and only love,
Clap your hand, Someone like you"
och Again.
Onsdagen den 2 april
Åter igen var det dags för en av Wivi och Anders
Marklunds uppskattade och välbesökta
musikträffar, där man lyssnar på både klassisk
musik och modernare tongångar.
Så ett lappkast över till
Sverige och Birger Sjöberg.
Christer Sjögren tolkade:
Den första gång jag såg dig
text och musik: Birger
Sjöberg
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
på förmiddan då solen lyste klar,
och ängens alla blommor av många hundra slag,
de stodo bugande i par vid par.
Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden,
där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti sanden.
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag,
den första gång jag tog dig uti handen.
Wivi inledde med att
presentera sin ”barnmelodi”,
Ave Maria.
Vi är väl många som har njutit
av Franz Schuberts vackra
Ave Maria.
Ni som missade dagen kan
lyssna på YouTube och
Luciano Pavarottis fina
framförande.
Wivi fortsatte sedan sin del av
dagen med att illustrerade sitt
ursprung med att bl.a. spela
Gammal Fäbodpsalm från
Dalarna.
Till kaffet var det inte bara dopp
utan även musik – Elvira Madigan
Vem minns
inte den
vackra men
tragiska filmen ?
Så blev det Anders tur och han
fortsatte där han slutade
sist, då han talade om, och
spelat skivor med Doris Day.
Den första gång jag såg dig, då glänste
sommarskyn,
så bländande som svanen i sin skrud.
Då kom det ifrån skogen, från skogens gröna bryn
liksom ett jubel utav fåglars ljud.
Då ljöd en sång från himmelen, så skön som inga flera;
det var den lilla lärkan grå, så svår att observera.
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn
så bländande och grann som aldrig mera.
Och därför när jag ser dig, om ock i vinterns dag,
då drivan ligger glittrande och kall,
nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag
och vågens brus i alla fulla fall.
Nog tycker jag ur dunig bädd sig gröna växter draga
med blåklint och med klöverblad, som älskande behaga,
att sommarsolen skiner på dina anletsdrag,
som rodna och som stråla och betaga.
Musikstunden led mot sitt slut och Christer
Sjögren fick sjunga;
Ack Värmeland du sköna, även kallad
Värmlandssången eller Värmlandsvisan, som är
en svensk sång från 1822, baserad på en
traditionell folkmelodi, och med text av Anders
Fryxell och Fredrik August Dahlgren. Texten
skrevs först för sångspelet Wermlandsflickan
(1822) men lades senare till folklustspelet
Värmlänningarna (1846) av Dahlgren. Visan ingår
i den svenska visskatten
Välkomna till sista träffen den 14 maj
kl. 14.30 – 16.00.
Tack Bosse Lundgren för foton och underlag till
text.
Vad händer under
Anslagstavlan
april månad ?
Onsdagen den 9 april
Till Anhörigträffen hälsas både nya och gamla
anhöriga inom föreningen välkomna. Ni vet att ni
inte behöver anmäla er. Det är bara att komma
kl. 15.00. Välkomna !
Världsparkinsondagen
den
11
april.
Vi kommer att ha öppet hus i föreningslokalen på
Storgatan mellan kl11.00-14.00
Preliminärt program:
11.00 Två från Neuroteamet, Angereds
Närsjukhus, presenterar sin verksamhet.
11.15- 11-45
Föreläsning av neurolog Filip Bergqvist
Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
11.45 – 14.00
Ansvarig inom Äldreomsorgen kommer och
berättar och svarar på frågor.




Vi kommer att ha bok- och
informationsbord.
NYP ( Nätverket för personer i
Yrkesverksam ålder med Parkinson)
kommer att närvara och ha med sig
information.
Vi bjuder på lite tilltugg (mingel).
Annons kommer att införas i GP
Vårens bussutflykt
Onsdagen den 21 maj
Bussen avgår kl. 9.00 och far söder ut.
Förmiddagskaffe får vi på Rit- och Målerigården
i Tvååker
Här har konstnären/illustratören
Lena Petersson sin ateljé,
utställning och butik. Lena har
bl.a. blivit uppmärksammad för
sina stämningsfulla julmotiv, I
butiken hittar du alla Lenas produkter såsom
bordstabletter, brickor, kort, barnböcker m.m.
Vi fortsätter österut till Österöö Fårfarm och en
spännande lammsafari som är helt
handikappanpassad.
Vi stannar och äter
lunch - lagad av
gårdens ekologiska
produkter- och får möjlighet att
handla av gårdens produkter - allt
från gårdens charkuterier till sylter,
ullvaror och fårskinn.
Genom Åkullas vackra
bokskogar går färden
och hemåt ………..
via Grimetons
Radiostation – ett av Världsarven.
PÅSK 18 – 21 april
Annandag Påsk den 21
april är det stängt på
Föreningslokalen.
Välkommen åter
den 28 april.
Vi är hemma ca kl. 16.00
Detta vill väl ingen missa? Vik dagen!
Kostnad omkr. 300:- ……..men bara 35 platser!
Anmälan: Först till kvarnen…….
via mail: gbg@parkinsonforbundet.se
telefon till expeditionen 031- 13 43 42.
Om det är en telefonsvarare: Tala långsamt och
tydligt. Tack !
Medlemsmöte 23 april
Björn Foghammar, är licensierad Life Kinetik
tränare. Han kommer och talar om en tysk metod
där man arbetar med koordination för att få
vänster och höger hjärnhalvor att samarbeta.
tillönskas alla våra medlemmar
av
Styrelsen och Red.
Parkinsonfonden har glädjen att skicka ut
fondens elektroniska nyhetsbrev,
DATORTEKNIK HJÄLP VID
PARKINSON
Forskning & Behandling vid Parkinsons
sjukdom Nr 2 2014.
NYHETSBREV
2 # 20/3-2014 FORSKNING &
BEHANDLING VID
PARKINSONS
SJUKDOM
PARKINSONFONDEN *
NY NEUROLOGI APP
Make an Impact on Neurological
Disorders
(MIND) är GE Healthcares app som nu finns på iTunes
Store
eller
www.mindonlinecampaign.com.MINDappen ger en unik upplevelse för personer med
neurologiska sjukdomar och deras anhöriga
genom att erbjuda meningsfulla aktiviteter som
de kan njuta av tillsammans. Till exempel,
många Parkinsonsjuka upplever en tillfällig
paus från symtom medan de är engagerad i en
kreativ verksamhet, se Parkinsons’ Disease
Foundation – Getting Involved.
http://www.pdf.org/en/gallery.
Appen engagerar sina användare med en
mängd funktioner t.ex. ett virtuellt konstgalleri
där användare kan observera stora konstverk,
skapa sin egen version av mästerverk, arbeta
tillsammans för att lösa pussel och spela
matchande spelaktiviteter. I den
rörelseintegrerade delen av MIND-appen kan
användare skapa sin egen musik, titta på dans
och motionsvideor och njuta av musik från olika
länder. Källa: Neurologi i Sverige
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR
PARKINSON
Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta
fram nationella riktlinjer för MS och Parkinson som ett
led i satsningen mot en bättre vård för personer med
kroniska sjukdomar.
Martin Gunnarsson, ordförande i Svensk
neurologisk förening, är glad. Neurologerna har
efterfrågat dessa riktlinjer i flera år.
- Det har varit en väldigt snabb utveckling inom
de här fälten och vi ser stora ojämlikheter över
landet. Vi tror att riktlinjerna blir ett viktigt steg
mot en mer jämlik sjukvård, säger Martin
Gunnarsson. I december 2016 ska
slutversionen vara klar.
Källa: Dagens Medicin
Figur till vänster ritad av en patient med
medelsvåra symtom, figur till höger av en patient
med svåra symtom.
Bild: Högskolan Dalarna
Med hjälp av en pekskärm och speciella
dataprogram kan behandlingen av Parkinsons
sjukdom förbättras. Det visade Mevludin
Memedi i sin doktorsavhandling i informations-teknologi vid
Örebro universitet och Högskolan
Dalarna. Han har utvecklat och utvärderat ett
datorstött bedömningssystem för distans-övervakningav
patienter med Parkinsons
sjukdom. Sjukdomssymptomens svårighetsgrad
kan bedömas i hemmet och läkarna får en mer
komplett bild av hur patienten dagligen upplever
hälsotillståndet. - Medan en läkares bedömning
av en patient alltid är subjektiv, ger systemet en
tillförlitlig och objektiv bedömning, säger
Mevludin som har disputerat med sin
avhandling: "Mobile systems for monitoring
Parkinson's disease".
Källa: Neurologi i Sverige
MEDICINSK NÄRINGSDRYCK
Nu finns en ny medicinsk näringsdryck med
kliniskt dokumenterad effekt av att stödja
hjärnans funktion hos personer i ett tidigt
stadium av Alzheimers sjukdom. Souvenaid är
den första näringsdrycken i sitt slag och blev
tillgängligt för patienter i Sverige alldeles
nyligen. Souvenaid bygger på mer än tio års
internationell forskning och riktar sig mot
specifika näringsbehov hos personer med
Alzheimers sjukdom. Souvenaid innehåller en
patenterad sammansättning av näringsämnen
(Fortasyn Connect™) som är nödvändiga för att stödja
synapsernas välmående i hjärnan. De viktigaste
beståndsdelarna är långkedjade
fleromättade omega-3-fettsyror (DHA och EPA), kolin,
uridin (UMP), fosfolipider och andra kofaktorer.
Sammansättningen av näringsämnen är noga
framtagen och kombinationen är svår att uppnå med
vanlig kost. Souvenaid är tillgänglig på apotek och bör
endast användas på inrådan av hälso- och
sjukvårdspersonal, av patienter med diagnostiserad
Alzheimerssjukdom i tidigt skede. Priset för Souvenaid
i rekommenderad dosering är cirka 35 kronor per dag.
Drycken finns i vanilj- och jordgubbssmak. Doseringen
är 1 flaska à 125 ml dagligen med energi-innehållet av
125 kcal per dos. Dosen kan tas när som helst på
dagen.
Källa: Neurologi i Sverige
The effect of souvenaid on functional brain
network organisation in patients with mild
Alzheimer's disease: a randomised controlled
study.
de Waal H, Stam CJ, Lansbergen MM, Wieggers
RL, Kamphuis PJ, Scheltens P, Maestú F, van
Straaten EC.
PLoS One. 2014 Jan 27;9(1):e86558.
ETISKA ASPEKTER PÅ HJÄRNIMPLANTAT
ANTIKROPPAR KAN BLI
GENOMBROTT I
ALZHEIMERBEHANDLING
Behandlingar med antikroppar som angriper en
skadlig molekyl i hjärnan har visat lovande
resultat i tester på Alzheimers-patienter.
Behandlingarna redovisas i två så kallade fas 3-studier
som genomförts av ledande forskare vid amerikanska,
brittiska och svenska universitet.
I två stora läkemedelsstudier kan forskare nu
visa att två speciella antikroppar bapineuzumab och solanezumab - tycks vara
verksamma mot beta-amyloid. Resultaten, som
publiceras i New England Journal of Medicine,
kommer båda från så kallade fas III-studier som är
bland de sista stegen innan ett läkemedel kan
tillverkas för marknaden.
Artiklarna Two Phase 3 Trials of Bapineuzumab in
Mild-to-Moderate Alzheimer’s Disease och Phase 3
Trials
of
Solanezumab
for
Mild-to-Moderate
Alzheimer’s Disease publicerades i NEJM den 23
januari.
Källa: Göteborgs universitet
STIMULERING AV RYGGMÄRG
FÖRBÄTTRAR RÖRLIGHET I
DJURMODELL AV PARKINSONS
SJUKDOM
I en redan tidigare mycket uppmärksammad artikel
visar Fuentes et al att man genom
stimulering av ryggmärg (”Dorsal
Column Stimulering, DCS”) med
epiduralt implanterade bipolära
elektroder
kan
förbättra
rörligheten i djurmodeller av
Parkinsons sjukdom. Effekten höll
i sig även ett tag efter det att
stimuleringen hade upphört. Detta
är en tekniskt lätt och föga invasiv
metod enligt forskar Nyligen rapporterar forskarna att
när DCS applicerades två gånger i veckan hos råttor
som behandlats med bilaterala 6-OHDA striatala
infusioner ledde det till en signifikant förbättring av
symtomen. DCS-behandlade råttor uppvisade en
högre täthet av dopaminerg innervation, bättre
försörjning i striatum och högre neuronalt cellantal i
substantia nigra i jämförelse med en kontrollgrupp.
Dessa resultat antyder att DCS har en kronisk
terapeutisk och neuroprotektiv effekt, vilket ökar dess
potential som ett nytt kliniskt alternativ för behandling
av patienter med Parkinsons sjukdom.
Källa:
Yadav AP, Fuentes R, et al. Chronic spinal
cord electrical stimulation protects against
6-hydroxydopamine lesions. Sci Rep. 2014
Jan 23;4:3839.
Att föra in elektroder i hjärnan är idag ett sätt att
behandla svåra fall av Parkinsons sjukdom och (på
försöksstadiet) depression. Tekniken kan kanske i
framtiden också användas mot ryggmärgsskador,
stroke, Alzheimers och andra neurologiska sjukdomar.
Men den har sina risker – implantat i hjärnan kan
påverka beteendet och personligheten hos en patient.
Veronica Johansson disputerade nyligen i Lund.
En av hennes artiklar handlar om autenticitet,
depression och DBS. Hon pekar som ett exempel på
en parkinsonpatient som efter DBSbehandlingen
förklarade att hon fått "en tredje version av sig själv".
Hon var inte samma människa som innan hon fått
sjukdomen, och eftersom behandlingen tagit bort
hennes plågsamma symtom var hon inte längre en
sjukling, utan hade fått ett nytt, tredje jag.
Veronica Johansson har inte avsett sin
avhandling som en text som ska ge handfasta,
praktiska råd på det etiska området. Målet är
snarare att identifiera, granska och komplettera
etiska resonemang som den framtida
forskningen bör ta hänsyn till.
Avhandlingen:
Stimulating the Brain : Ethical Perspectives
on Deep Brain Stimulation & Nano Scaled
Brain Machine Interfaces.
Källa: Lunds universitet
*********************
Från Medicinsk
Access
Nya nervceller i
sjukdomsdrabbad del
av hjärnan
Posted on Feb 22, 2014 |
Ny forskning från
Karolinska Institutet visar
att det hos människa
bildas nya nervceller under
hela livet i en del hjärnan
som kallas stratum, något
som skiljer oss från andra
däggdjur. Bakom studien, som publiceras i
tidskriften Cell, står professor Jonas Frisén
som nu hoppas hitta ett sätt att stimulera
nybildning av nervceller för att bota olika
typer av neurologiska sjukdomar.
Vi föds och dör med samma nervceller, med
undantag för några typer av nervceller som
kontinuerligt byts ut under hela livet. En stor del
av nybildningen hos både människa och däggdjur
sker i ett område av hjärnan som kallas Hippo
campus och som är viktigt för många kognitiva
funktioner. Hos alla däggdjur utom människa sker
också nybildning av nervceller i luktbulben, den
del av hjärnan som bearbetar luktintryck. Detta
har Jonas Frisén och hans forskargrupp vid
institutionen för cell- och molekylärbiologi visat i
flera tidigare studier.
I den nu publicerade studien i Cell har forskarna
gått vidare för att undersöka nervcellsnybildning i
andra delar av hjärnan. För att avgöra när exakt
nervcellerna bildas använde de sig av tekniken att
mäta hur mycket av isotopen kol-14 från
kärnvapensprängningar under det kalla kriget
som tagits upp i nervceller i hjärnans olika delar.
Resultaten visar att det hos människa även bildas
nya nervceller i striatum, ett område centralt
beläget i hjärnan som bland annat är viktigt för en
viss typ av inlärning och koordinering av rörelser.
Striatum är ofta påverkat vid neurologiska
sjukdomar. Forskarna fann också att de nyfödda
nervcellerna i detta område hade förlorats vid
Huntingtons sjukdom, en ovanlig och ärftlig
neurodegenerativ sjukdom.
– Striatum ligger precis bredvid ett område i
hjärnan där de stamceller finns som hos andra
däggdjur ger upphov till nya luktbulbsnervceller.
Det är möjligt att nya nervceller bildas i samma
del av hjärnan hos alla däggdjur, men att de
vandrar till en unik del av hjärnan just hos
människa. Att nervcellsnybildning sker i olika
delar av hjärnan hos människa och övriga
däggdjur kan möjligtvis bidra till att förklara den
mänskliga hjärnans unika formbarhet och
förmåga att anpassa sig till nya situationer, säger
Jonas Frisén.
Tillsammans med sin forskargrupp ska han nu gå
vidare och studera hur nervcellsnybildningen
påverkas vid olika typer av sjukdomar – och om
det är möjligt att stimulera nybildning för att
ersätta förlorade nervceller i denna del av hjärnan
vid exempelvis stroke.
**********************************