September 2010 2 Årgång 15/45 nr INNEHÅLL Kräftor kräva dessa drycker. Trädgårdens marodör: mördarsnigel. Foto: Hans Marin 2 LUF—information 3 Ordföranden har ordet 4 Rapport från sista april 5 Herrmiddag 6 Midsommarfirande 7 Midsommarlotteriet 7 Vi väcker frågan igen 8 Hantverkspaviljongen 13 Gröna sidorna 17 Karamell teatern 18 Stugfogderapport 19 Tupparna 23 Jumpan 24 Barnsidan 26 Lenningejokern 28 Till sist Funktion/aktivitet Namn Ordförande: Kassör: Medlemsregister: Sekreterare: Vakant Katrin Andersson Anders Brolin Jörgen Robèrt Ledamöter: Therese Duveskog Jan Eskilsson Ingela Svensson 073-1823258 Gunnar Wååg Peter Wengelin Suppleant: 23144 23005 23018 26129 23069 mobil 23084 23124 Revisorer: Margareta Lenneby 23030 Ulf Persson 23070 Valberedning: Hans Dunder Conny Clahr 23068 23063 Byabladet: Monica Clahr Eva Björklin Martha Nilsson Hans Marin Mobil 070-4852332 23063 23201 23013 23111 Josefin Clahr 23063 Utkörare Byablad: Funktion/aktivitet Namn Stugfogde Vik. stugfogde Pelle Embretzen Monica Robèrt 24656 23018 Gymnastik Johanna Fällene Anita Edling 23104 23024 Festansvarig: Ingela Svensson 073-1823258 Ungdomsrepresentant Johanna Säll Karin Wååg mobil Isbana: Rinkbandy: Badplatsen: Gunnar Wååg Jonas Fällene Peter Wengelin 23084 23104 23124 Lotteri: Örjan Unogård 23080 Lenningejokern Ingrid Olevik 23068 Valborgsfirande Fyrverkeri: Vårkase: Katrin Andersson Jan Eskilsson Sten Olsson 23144 23069 23017 Hemsida: Hasse Bjelke 073-1823259 mobil 23009 23084 Lenninge Bystuga Prislista nedan Icke medlemmar Medlemmar Festlokalen med kök per dygn 990 kr 600 kr Festlokalen med kök hel helg Föreningsmöte, kök & lokal / tillfälle Föreningsmöte, kök eller lokal /tillfälle 1300 kr 900 kr 250 kr 250 kr 150 kr 150 kr Barnkalas disco mm /tillfälle 200 kr 200 kr För samtliga aktiviteter gäller att bokning måste ske hos stugfogden samt att aktuella uthyrningsregler skall gälla. Vid uthyrning till kommersiella organisationer gäller priser för utomstående även om bokning sker genom LUF-medlem Betalning till LUF's postgiro: 69 24 43-5 Medlemsavgifter Familj 250 kr Vuxna 125 kr Barn under 18 år 50 kr Ringa bastun tel: 231 22 2 Ordförande har ordet Vem vill axla manteln. 3 Rapport från sista april. Tiden går fort och det är inte lätt att skriva en rapport från sista april. Lenninge Ungdomsförening fick ihop en kase i år också. Bra väder var det om jag minns rätt. Stort fyrverkeri avfyrades, effektfullt och vackert med älven mellan åskådare och avfyrningsplatsen. Det kom mycket folk som vanligt, inte så många i början av kvällen utan de droppade in så småningom. Det serverades fika och hembakt gott bröd. Särskilt bullarna var mycket goda tyckte jag, som hade bakats av Inger Ekström. Det såldes även varmkorv, som gick åt fort. Innan fyrverkeriet satte igång så var det dragning på lotteriet, som såldes av Lars-Erik Säll som vanligt. Några gick därifrån nöjda och glada med vinster som var skänkta av företag runt om. Vinsterna hade Tommy och Katrin tiggt ihop. Bra gjort! Mycket pengar till föreningen blev det. Skrivet av Carina Säll Påminnelse! Har ni glömt att betala medlemsavgiften? LUF’s postgiro 69 24 43-5 4 Herrmiddagen 4 juni "Herrfesten började med ett studiebesök på Lenninge kraftverk där Mats Roos berättade om turbiner och diverse tekniska data på kraftverket. Besöket i stationen delades upp i 2 grupper, för den invändiga rundvandringen. Mats avtackades med en flaska av en god dryck. Sedan blev det tipsrunda med läxförhör om kraftverket och många hade redan glömt vad Mats sade. Allt avslutades med grillning och sedvanliga funderingar kring borden." Vid pennan Gunnar. Festarrangörer var Gunnar Wååg och Olle Andersson. Foto: Hans Marin 5 Midsommarfirande i Bastun Kvällen före pyntades stången. Ett tjugotal bybor kom för att hjälpa till med att klä midsommarstången inför midsommardansen. Midsommarfirandet är ett välbesökt och uppskattat arrangemang med lotterier, Bamsespår, fika och dans. Några av dom som jobbade var Johanna Säll, Karin Wååg, Carina Säll, Thomas Nilsson och Judit Nymansson som fixade bamsespåret. 6 Vinnarna i midsommarlotteriet! Lott Vinnare Pris 1 30 Gun Lundh 4000 kr 2 1 Jonas Fällene 500 kr 3 26 Annelie Larsson 300 kr 4 99 Thomas Wolff 200 kr 5 37 Sara Wikén 6 57 Ulf Persson 7 55 Carina Säll 8 98 Anna Maria Östling 9 53 Jan-Olof Strandberg 10 87 Malou Hesselman 11 64 Ingemar Nyström 12 38 Johanna Fällene 13 14 Lasse Westerberg 14 2 Fredrik Eskilsson 15 32 Åke Strid 16 54 Yvonne Persson 17 3 Inger Ekström 18 28 Britt Wallner 19 7 Claes Eskilsson 20 88 Hans Marin Vi väcker frågan igen! Jag och Gun Lundh har tänkt att starta en studiecirkel runt gamla bilder från byarna. Vi identifierar och katalogiserar människor och platser. Min tanke är att vi kan använda en del av fotona till att göra en ny almanacka för år 2011. Kanske blir temat i svart/vit. Om intresse finns, så anmäl er snarast via min mailadress, hans_marin@hotmail.com. Mitt mobilnummer är 070-4852332. Eller till Gun, tel. nr. är 0278-23055 Vi hoppas på respons. Hans Marin 7 Välkommen till Hantverks Hantverks-Paviljongen Bollnäs ÖPPET DAGLIGEN 11 11--19 FÖRSÄLJNING & KAFFESERVERING Säkert har ingen i våra byar undgått att det varit viss turbulens den sista tiden på Paviljongen i Lenninge. Efter ett år då Idéknuten hyrt in sig och skött försäljningen är vi tillbaka på ruta ett igen. Och vi, det är Berit och K.G. Sundling och sonen Mårten. Dock med vissa påtagliga förändringar som kommer att märkas allt eftersom planerna förverkligas fullt ut. Det kan vara på sin plats med en tillbakablick på åren som gått. Efter många år av förfall såg Paviljongen inte mycket ut för världen när vi köpte den i januari 1992. För två generationer ungdomar i bygden var paviljongen den självklara samlingsplatsen åren 1929 till -58 med några års uppehåll i slutet av 40-talet. Många historier har berättats om episoder och händelser som utspelats i och omkring denna populära plats. Jag kan inte undanhålla läsarna ett par. En av de första dagarna vi tagit itu med att röja upp i en massa bråte på golvet i den halvskumma byggnaden, då helt utan belysning, fick vi besök av ett par i 60-årsåldern som stod i dörröppningen och frågade om de fick titta in. De stod länge hand i hand innanför dörren och jag undrade efter en stund om de ville något speciellt med sitt besök? Mannen såg sig omkring och noterade all bråte som låg i drivor runt väggarna. – Vi såg att någonting var på gång här på Paviljongen och ville gärna titta in och tänka tillbaka på hur det var en gång. Han pekar mot den bortre delen av lokalen där en upphöjd scen kan skönjas i allt gammalt skräp som slängts in där under åren. Så ser han på sin fru och lägger armen om hennes axlar. 8 -Där , till höger om scenen stod alla flickor och väntade på att bli uppbjudna. Vi pojkar fanns i mitten runt centrumstolpen. Även jag fanns som vanligt där den kvällen. När musiken spelade upp lät jag blicken svepa utefter raden av danssugna flickor. Och där, där stod du. Det lyste om dig i halvdunklet. -Och Du var 17 år ! - Nä, säger hon med ett småleende – jag var 15 ! Vid ett annat tillfälle fick vi ta del av en helsidesartikel i dåvarande Aftontidningen, där journalisten beskrev verksamheten på Paviljongen i början av 50-talet med många bilder på deltagande ungdomar. Det berättades bl.a. att Bollnäs jazzklubb bildades där och att basen i verksamheten var förlagd till Paviljongen. Till historien hör att hon som kom med urklippen fanns med på en av bilderna men enligt föräldrarna fanns hon på sitt rum hela den aktuella lördagskvällen. På söndagen kommer grannen som köpt AT med avslöjandet! En liten historia i nutid vill jag gärna berätta från den första tiden. Mårten då 21, tog på sin uppgift att bygga upp en bagarstuga i den sidobyggnad som tidigare använts som serveringslokal och kök fram till 40-talet. Efter att vi lyft hela stugan med domkrafter (golven låg rätt på marken) installerades en bakugn. Vi fick såga upp gaveln för att få in den, dörren var för smal! Hela första tiden fick vi regelbundet besök av Harald Wååg som bodde i ett av de närmaste husen på andra sidan vägen. Han tyckte det var trevligt att följa arbetet med att återställa Paviljongen i användbart skick. Särskilt intressant tyckte han att det var när vi tog oss an den gamla serveringslokalen som han hade så många minnen av från sin ungdom på 30-talet. Att dessutom en ung grabb skulle börja baka tunnbröd tyckte han var extra roligt. När Mårten gjorde första provbaket fanns han på plats och en av de första brödkakorna som togs ur ugnen lämnade Mårten över till Harald. Någon kasse att ta kakan i tyckte han var onödigt. Han tog sin kaka i nypan och vandrade hemåt. Efter en stund kom han tillbaka. Han såg lite moloken ut och Mårten frågade hur det stod till? –Jo , säger Harald, -Det blev så här att när jag gick med min kaka efter vägkanten kom det en långtradare och tog den. Och där stod jag med en bätta i nypa! Han fick en ny kaka med sig hem, den här gången i en kasse. När man tänker tillbaka 80 år förstår man att förhållanden och förutsättningar förändrats radikalt genom åren. Bara att ta sig till dansstället vintertid kunde bli ett äventyr. Från Ängasidan åkte man ofta spark över isen. Då som nu kunde isen vara förrädisk mitt på Varpen. För att minska risken lade man en hässjeröa eller planka över sparken om olyckan skulle vara framme. Att tolka efter fullsatta taxibilar och bussar var tydligen ganska vanligt. På 50-talet när nylonstrumpor tillverkade av heldragen nylontråd kom i ropet, berättas att flickor pulsade i nysnö den långa vägen genom skogen från Görtsbosidan. När de kom fram till Paviljongen och tog av sig stövlarna hade strumporna frusit fast på benen. Det föll sig så att vi fick tillfälle att köpa en stuga vid Varpen strax bortom Paviljongen. När vi rev en yttervägg för att utöka köket visades det sig att den var isolerad med ett stort antal ihoprullade tidningar. Ljusnan från år 1935 fyllde en hel säck (Lösnummer 10 öre). När vi varsamt slätade ut ett par fredagsexemplar från sommaren -35, visade det sig att Paviljongen annonserade dans varje lördag. Dessutom fanns samtidigt dans i Lottefors, Långnäs, Hamre festplats, Kilafors (Knöttas) Regnsjö och Hällbo. Inträdet på samliga platser 50 öre! 9 Som bekant brann Paviljongen ner efter två säsonger i sin nya skepnad som hantverkscentrum. Det hände julafton -94, men redan i November -95 reste sig en ny ur askan med samma utförande, nu i förbättrad standard och anpassad till användning året runt. Om vi nu blickar framåt kan vi berätta att det är Mårten som övertar verksamheten på Paviljongen. Gradvis kommer inriktningen att förändras men grundkonceptet med lokalbetonat hantverk och småskaligt framställda matvaror består. Sortimentet ”produkter för hälsa och kroppsvård”, utökas allt eftersom. En webbshop är under uppbyggnad, där framförallt lokalproducerat samt egentillverkat kommer att saluföras. En annan nyhet är att Mårten förverkligar sitt stora intresse för massage och laserbehandling. Ett speciellt hälsorum har iordningställts för ändamålet. Det är något visst med att stiga in i en åttkantig rotunda med öppen planlösning. Man kan inte undgå att fråga sig varför huset ser ut som det gör, och vad det använts till från början. Vi berättar gärna om att lokalen var bygdens samlingsplats redan för 80 år sedan. Vi avser nu att skapa en plats där besökarna kan stanna upp, ta en fika och koppla av från vägbrus och vardagsstress. Och varför inte unna sig en stund av avslappning för kropp och själ på hälsorummets massagebänk. 10 11 12 Gröna sidorna av Eva Björklin ”Hösten är kommen, hör stormarna gry Svanen tar avsked, och svalorna fly Blomman har bäddat i mossan sin grav Vågorna brusa på villande hav. Näcken mot klippan guldharpan slår Skogsbruden fäller sitt grönskande hår”. Äpplen Äpplet är ofta en symbol för kunskap. Det kan också representera vishet, kärlek, skönhet, rikedom och makt. Äpplet har en vacker rund form. Det kom därför tidigt att bli en bild av det sköna och fullkomliga. Äpplet användes också tidigt som en bild av världen. Riksäpplet kallar vi det. Till de gamla svenska riksregalierna hör kronan, spiran, svärdet, äpplet och nyckeln. Det är dyrbara, juvelprydda föremål som kungen förr bar vid högtidliga tillfällen. Kronan, svärdet och spiran pryddes ofta med ett eller flera små riksäpplen. Äpplet var ett stort vackert riksäpple som kröntes med ett kors. Det skulle kungen bära i vänster hand som tecken på sin regeringsmakt. Erik XIV:s riksäpple, som tillverkade 1561, är graverat som en jordglob. Detta och de andra riksregalierna kan du se i skattkammaren på Stockholms slott. Äppelträdet tillhör en stor familj som kallas Rosaceae. Det är rosväxterna och dit hör många av våra trevligaste växter: smultron, jordgubbe, björnbär, hallon, päron, körsbär, rönn, nyponros och andra rosor. Äppelträdet och nyponrosen är kusiner, skulle man kunna säga. Tittar du noga på blommorna så ser du likheterna. Båda har 5 kronblad. Blommorna förvandlas i båda fallen till en frukt som är god att äta. Ett äppelträd känns igen på sina rosa knoppar. Blommorna däremot ser vita ut. Hur hänger det ihop? Kronbladen är rosa utanpå och vita inuti. Knoppen visar kronbladens utsida. Sedan öppnar sig blomman och de utslagna kronbladen lyser vita mot ögat. 13 Det är de långa ljusa sommardagarna och de kyliga höstnätterna som ger dem alla dess fina egenskaper. Vill man plantera ett svenskt äppelträd så finns det ett antal att välja på. Här är några exempel Alice (höst), Katja (höst), Aroma (vinter), Kim (vinter), Sävstaholm (höst) och Åkerö (vinter). Sedan finns det ju ett otal andra sorter. Det finns mer än 200 kända äppelsorter i vårt land. Det viktiga är att man tar reda på om trädet passar just i vår zon. Frukten lever Man bör veta att frukten är levande även sedan man plockat den. Den andas, förbrukar syre och avger koldioxid. Vid andningen utnyttjas fruktsockret som energikälla och frukten tär på detta förråd under lagringen. För att förlänga hållbarheten bör andningen minskas. Det kan man göra genom att förvara frukten kallt, +2-+4. Idealiskt är gamla jordkällare eller vinden. Men även andra ouppvärmda utrymmen går bra, huvudsaken är att man då isolerar lådorna med papper eller filtar mot frost. Viktigt är också att gallra frukten då och då och ta bort de som är fula eller angrips av svamp. SPAR BARA FELFRI FRUKT!! Bra att veta? Den första olympiaden som finns omtalad i skrift ägde rum i Grekland år 776 före Kristus. Segraren fick ett äpple i pris! Det vore väl någonting att ge till dagens olympier. Hur långt äppelskal kan du skala? En tjej i Amerika skalade ett 52meter långt äppelskal! Det tog henne nästan 12 timmar och äpplet var förstås ovanlig stort. Slå det om ni kan! Staden New York kallas ofta ”Det stora äpplet”,”The big apple”. Detta kom sig av att man började säga det i jazzkretsar, och New York var jazzens huvudstad på 1930-talet och eftersom äpplet symboliserar både makt och kunskap så är det inte så konstigt att man började kalla New York för ”The big apple”. 14 ” Ett äpple hänger i trädets grönska. Vad kan man mer önska? Jo kanske att det till marken vill falla, Då skulle jag göra en paj falleralla!” Här kommer några mumsiga recept med äpplen Äpplen i frasiga paket (4pers.) Kärna ur 2-3 äpplen. Skär i cm-tjocka klyftor. Hetta upp en stekpanna. Lägg i 2msk smör. Stek äppelklyftorna i ca 3min. Strö över 2-3 msk farinsocker och ca ¼ tsk kanel. Blanda ner ca 50g valnötskärnor som hackats grovt, knappt 1tsk vaniljsocker, 1/2dl kokosflingor. Rör om väl. Värm ugnen till 200 grader. Kavla ut 2 plattor fryst smördeg. Skär varje bit mitt itu i två delar. Kavla lätt så att kvadraterna blir tunnare och lite större. Lägg ut äppelblandningen mitt på degbitarna. Pensla längs kanterna med uppvispat ägg, vik ihop till trekantiga ”paket” och tryck till runt om med en gaffel så att det håller ihop. Pensla paketen med ägg. Grädda dem mitt i ugnen i ca 25min. Låt svalna lite, sikta över generöst med florsocker och servera dem ljumma eller avsvalnade. Mazarinäpplen (4 pers.) Smält 75g smör, ställ åt sidan. Riv 75g mandelmassa och blanda med 1st. finriven bittermandel, 1dl socker, 1/2tsk kanel, 1ägg och 3/4dl vispgrädde. Ta sist i det smälta avsvalnade smöret. Rör ihop det hela till en smet. Kärna ur och skala äpplena (4st). Skär av ett lock på varje äpple. Placera äpplena trångt i en smord ugnsform . Ringla mandelsmeten ovanpå äpplena och sätt tillbaka locken. Grädda i 175 graden i ca 25min. Servera med grädde! Njut!! Äppelringar, Sommarens frukter -vinterns glädje Skölj äpplena, skala dem och kärna ur. Skär frukterna i ringar. Lägg dessa genast i vatten med 1tsk salt i så att de inte blir bruna. Klappa dem torra. Trä upp på t.ex. grillspett och ställ in äpplena i 40 grader. Efter ett par timmar höjer du till 60-70 grader, låt stå så 6-7 timmar, sänk sedan till 40 igen låt stå till dess du känner att de är torra (kan ta mellan 6-12 timmar det beror på äppelsort). Mums mums!! 15 Äppelchips Dessa kan du använda för att dekorera tårtor, efterrätter, drinkar eller vad du nu vill. 1äpple Sockerlag: 2dl strösocker, 2msk honung, saft av citron (4msk). Koka upp socker och vatten. Låt koka någon minut. Skumma av. Tillsätt honung och koka på nytt. Dra av kastrullen och ha i citronsaft. Skiva äpplet ytterst tunt. Skalet och kärnhus skall vara kvar. Lägg ner skivorna i den varma lagen och låt dem ligga i 30min. Sätt ugnen på 75grader. Gärna varmluft. Ta upp skivorna och lägg dem på bakplåtspapper på en plåt. Torka till chips mitt i ugnen i ca 4 timmar. Kom ihåg att ett äpple om dagen håller doktorn borta. Kan man verkligen hålla sig frisk med hjälp av äpplen? Javisst! Äpplen är verkligen ett nyttigt godis. Det innehåller socker som ger oss energi. Det ger oss fibrer som är viktiga för att hålla oss lagom lösa och fina i magen. Det innehåller viktiga mineralämnen, som t.ex. järn och fosfor. Och sist men inte minst så innehåller äpplet de värdefulla vitaminerna, framförallt C-vitamin. Så ät och njut! Ja det blev bara en massa prat om äpplen på gröna sidorna denna gång och jag skulle kunna skriva sida upp och sida mer om detta ”trädgårdens guld” men jag slutar här. Håll till godo! 16 Teater för delaktighet och förståelse För att blir bekräftad måste man bli sedd. Då gäller att ha en roll på den scen som är livet – en roll där man känner trygghet och där man får påverka och improvisera efter sina förutsättningar. Detta är lite av filosofin bakom Karamellteatern i Bollnäs där ensemblen består av utvecklingsstörda och normalstörda från Dagligverksamheten i Bollnäs kommun. – Vi tror på att människor som får stimulans och uppskattning utvecklas mer än de själva vågar tro, säger Karin Kvick som tillsammans med Bengt Tegnér och Annika Morin från Dagligverksamheten håller i 16 utvecklingsstörda vuxna som utgör Karamellteaterns kärntrupp. Dessutom finns manusförfattaren och musikern Marie Larsson med. Karamellteatern växte fram ur det nationella utvecklingsprojektet ”Över gränserna” där Bollnäs var en av sju utvalda kommuner. I projektet får ”normalstörda” och utvecklingsstörda närma sig varandra i en miljö där man fokuserar på likheterna och skrotar de olikheter och begränsningar genom funktionshindret som annars tenderar att prägla umgänget. – Vi ska samverka med skolor, gymnasieprogram, professionell teater, musiker, hantverkare, företag och organisationer och den vägen bygga in oss i samhällsstrukturen. På så sätt kan vi nå delaktighet och förståelse som sedan leder till bättre bemötande och ökat självförtroende för de funktionshindrade, förklarar Karin Kvick. Tre föreställningar har visats redan. Den första föreställningen ”Allt kan hända” utspelade sig på Brotorget med kända Bollnäsprofiler som Snoddas, ”Rosen” Qvick ”Stig-Arne med hjälmen” m.fl. I ”Resa tur i oturen” gick resan till Sibiriens vargavinter och Hawaiis böljande, varma surfarvågor. Den tredje föreställningen ”Vår älskade Folkets Park” bjöd på mycket musik med nostaliska tillbakablickar mot 1950- och 1960-talen. Söker bonde fru? Är namnet på karamellteaterns nya föreställning som visa på Folkets Hus i november. Premiären går av stapeln söndagen den 21/11 kl. 16.00. Övriga föreställningar blir den 23/11 kl.9.30, 25/11 kl.19.00, 26/11 kl.19.00 och den 27/11 kl. 16.00. Planera redan nu in ett besök på någon av föreställningarna, så kanske vi ses. Monica C 17 Stugfogderapport När jag nu går in på mitt andra år som Stugfogde. Så hoppas jag på bättre tider för oss alla. Under det gångna året har vi sett en viss nedgång på hyresintäkter, det finns ju en viss förståelse för detta. Men 2010 har börjar rätt bra med bokningar så vi hoppas väl på en fortsättning. Vi har ju verkligen tillgång till en fin lokal som bör utnyttjas mer. Mycket har gjorts på vår lokal under det gångna året. Stort tack till våra vaktmästare som har gjort ett mycket bra jobb. Tror detta uppskattas av många. Vi det senast årsmöte så hoppade Karl-Erik av sin post som ordförande, tror att han kommer finnas kvar på något viss i alla fall. Jag hoppas också på namnändring från Stugfogde till Stugvärd, det låter helt enkelt bättre. Pelle Embretzen Sommarens mest använda smycke har varit det läckra halsbandet som Gunnar Wåågs syster Anita tillverkat och som Ingela Svensson varit återförsäljare av. – Va duktig hon är, hon kommer säkert klara galant att öppna butik med sina alster där nere på Kreta! Lena Marin 18 TUPPARNA...(1948) Den här sommarmorgonen vaknade jag med en bestämd känsla att något skulle hända här i stugan. Jag kröp ner från överslafen, passerade köket och rummet innan jag var ute på yttertrappan. Där i hammocken satt redan mamma Dagny och pappa Hilmer i solen och drack sitt morgonkaffe. – Jaså, du är redan uppe, sa pappa! – Sover din syster ännu? – ”Ja, det gör hon”, jag sträckte på mig för att få tröttheten att gå över. – Då hämtar jag chokladen, så du får något i dig, innan du startar dagen, sa mamma. – Vad säger du om att cykla till Axel och hämta hem tupparna, sa pappa. – Ja, det har jag väntat på i flera dagar, sa jag glatt. Pappa och jag hade förberett en gammal hundkoja som boplats för dem uppe vid uthusen. Med hönsnät hade vi inhägnat området, så att tupparna kunde vara ute och gräva och sprätta i sin rastgård. Jo, jag hade varit med att ordnat med det mesta och det bästa för dem, innan de skulle anlända. Min syster Ingmor hade vaknat och kom nu ut tillsammans med mamma som bar på en bricka med vår frukost som hon placerade på bordet framför hammocken. Jag intog snabbt morgonmålet, sedan rusade jag in i stugan och klädde mig. – Jag är klar att åka nu, hojtade jag! – Det var en som fick brått, sa pappa. Jag är nästan klar, ska bara fixa några saker. För att komma till vår stuga så fick man gå längs en stig ett par hundra meter. Pappa och jag ledde cyklarna fram till huvudvägen. Sedan trampade vi på mot det håll som pappas kusin bodde. Han hade samma förnamn som min farfar. Under själva färden pratade vi om hur man skulle sköta fåglarna. Efter att ha tillryggalagt så där en fyra km, från rävmorbacken i Vik, så var vi framme hos Axel och Ida i Sunnerstaholm. – Jaså, ni kommer nu, sa Ida och plirade med ögonen. – Då skulle det väl sitta bra med saft och bulla, så här efter cykelturen. – Ja tack. För jag visste att hennes svartvinbärssaft smakade ljuvligt gott. I ena kökshörnet stod en märklig sak med tända lampor. Jag frågade vad det var för konstig makapär. – Den här använder jag för att kläcka fram kycklingar med, sa Axel. – Se, här ligger äggen. Jag får vända dem vid bestämda tidpunkter, precis som hönan gör. – Hur lång tid ska de ligga där innan de kläcks? – Efter sådär en tre veckor så hör man små pip innanför skalen och sedan tar det någon dag till innan de tagit sig ut genom att picka sönder skalet. Pappa och Axel pratade länge om tupparna och vad de behövde för sitt uppehälle. (Axel var en småjordbrukare, näst intill torpare. Han var filosofisk av sig, målade tavlor och skrev en del. Han var utbildad ekonom på Påhlmans i Stockholm. Men han ville vara med djuren och blev istället jordbrukare). – Ska vi gå och hämta ungtupparna då, sa Axel? Hönshuset ligger bakom ladugården. Axel var som sagt en mångsysslare, han födde även upp mink, mot åkern han hade fyra rader med minkburar. Bakom ladan hade han inhägnat en rastgård där de halvstora tupparna gick och sprätte i jorden, för att finna något ätbart. Axel hade med sig en apelsinlåda i trä som var delad i mitten och täckt med hönsnät. Han öppnade grinden och vi gick in i rastgården. Runt om oss kacklandes det högljutt. Ett par höns flaxade iväg och lämnade några fjädrar i luften. Axel fångade en vit hönsfågel som han sa var en tupp, den hängde och flaxade under Axels händer. Med ett vant tag i tuppen placerade han den i lådan. Nästa som han fångades hade en gyllenbrun färg. 19 Det där var en stilig och grann fågel – Var är det för slags ras? – Det är en New Hampshire och den vita är en Leghorn, sa Axel. – Idag var det lätt att fånga in dem, ibland brukar de trilskas och flaxa av bara den. – Sköt om dem väl, så blir de trogna. – Ja, ja lovar, de ska inte lida nöd på något sätt. – Tack så mycket för de fina tupparna. Hemvägen verkade kortare, eller var det att stämningen var hög. Passerade skogspartiet innan vi åter var vid stugan. Ropade på långt håll efter mamma och min lillasyster. – Kom så får ni se på granna tuppar! – Åh, var söta dom är, sa min syster. – Då lastar vi av allt som vi fått med oss, sa pappa. Förutom fåglarna så var vi lastade med havre, annat hönsfoder samt en vattenbehållare som skulle spännas fast i hönsnätet, vattnet matades ner från flaskan. Fåglarna släpptes in i inhägnaden och lämnades ifred, då vi skulle till att äta. Under tiden som vi hade varit borta, så hade min syster och mamma varit i jordgubbslandet och plockat av dem mogna bären. Jag såg en stor skål med röda jordgubbar stå framme på bordet och intill mjölkkannan som brukade förvaras i jordkällaren. Under natten däri blev mjölken så kall och härlig att dricka. Vi köpte mjölken av farbror Lars, bonden i Vik. Varje morgon brukade mamma skumma av grädden ovanpå. Sommarmöblerna hade pappa själv snickrat ihop, även hammocken som han under många vinterkvällar gjort på bilverkstaden (Hellströms Bil AB, Stationsgatan 22 hade sin verkstad och försäljning av Volvo bilar med reservdelar, han arbetade där som lagerchef). Vi mumsade i oss av de goda gubbarna med socker och mjölk. Det blev någon liter kvar i skålen. Jordgubbslandet hade gett oss flera liter denna dag. – Vad ska vi ge tupparna för namn, sa jag? – Ska vi döpa dem till Kalle och Putte. – Det gör vi, sa min syster och dansade runt. – Putte ska han heta, den som är vit! Dagarna gick och fåglarna blev mer och mer vana vid oss. De släpptes ut på stugtomten. För varje steg vi tog så följde de efter. Dom brukade flaxa upp och sätta sig på någons axel. Där satt de och spanade runt. Putte var mest talför, småkacklade, som om han förstod vad man pratade om. Hösten närmade sig och pappa pratade med oss att vi måste göra något åt tupparna innan vi flyttar in till stan. Vad som skulle hända visste vi inget om, förrän han en dag kom fram med yxan i ena näven och en av tupparna i den andra. – Nej, nej, du får inte nacka dem, ropade jag högt. – Vi måste, vi kan inte ta med oss dem in till stan och inte kan dom vara kvar här. – Se du, Axel och jag hade kommit överens om detta. – Kan vi inte försöka ha dem kvar här, snyftade jag. – Går inte, räven kommer och tar dem. – Gå nu och lek bakom huset. Jag lommade min väg, men vände tillbaka bakom de höga och täta granarna som växte intill jordkällaren. I skydd av träden smög jag mig fram och såg när pappa höjde yxan ovanför sig. Tuppen flaxade och kacklade som om den visste var som var på färde. Jag hörde ljudet av yxans sving och när eggen klöv nacken på Kalle. Blodet sprutade ur halsöppningen. Pappa la ner tuppen på marken, den flaxade fortfarande, reste sig och sprang iväg några steg samtidigt som blodet pulserade ur halsöppningen och färgade de vita fjädrarna röda. 20 Sedan sjönk den ihop i sin dödskamp med ryckningar i de spretande och utbredda vingarna. Inne bland grenarna såg jag pappa gå och hämta Putte som stod därinne i hönsgården. Gråten satt hela tiden i halsen. Jag brottades med känslorna inom mig, visste med mig själv att det skulle bli så här till slut. Där låg nu Putte på grindstolpen som var fläckat av Kalles blod. Än en gång föll yxan och pappa satte ner resterna av fågeln. Under tiden hade jag kommit fram ur granen och såg slutfasen när den huvudlösa kroppen sprang sin väg med flaxande vingar. Märkligt han flög, satte sig i en gren på tallen bortom hammocken. Där satt den en stund innan kroppen sakta vek sig framåt och föll ned på marken med ryckningar i vingarna. – Gråt ut du, min pojke, sa pappa. – Det kommer att kännas bättre efteråt. – Vad ska du nu göra med dem, snörvlade jag. – Ska plocka bort fjädrarna och ta ut inkråmet. – Gå in till mamma, så tröstar hon dig. De dagar som Kalle och Putte var på matsedeln åt jag inget. Jag kunde inte vara inne hos de andra, utan satt nere vid jordgubbslandet och grät. Till vänster: Kalkonen Cesar Samtliga foton ur Ulla och Sven Erik Svedbergs fotoalbum. Kring åren 1948-50. Ulla är dotter till Axel och Ida Reit. Till höger: Ida Reit med sina ankor och kalkoner. 21 Ovan: Höbärgning på Våtlåg, Axel och Ida Reit samt John (Lorting) Andersson Till vänster: John, Axel, mågen Sven-Erik och Ida tar in det torkade höet. Nedan: Axel bland sina höns. Text: Hans Marin 22 Måndag den 13 september börjar gympan igen. Vi fortsätter som förra året med mixgympa kl 19.00 på måndagskvällarna. Damerna bastar ojämn vecka och herrarna jämn vecka. Våra duktiga ledare Anita, Johanna och Malou fortsätter ännu en termin att leda oss. OBS ! Har ni något av intresse för byabladet maila till oss, det går också att lämna bidrag i pappersform. Monica Clahr monica.clahr@gmail.com Eva Björklin eva.bjorklin@helsingenet.com Hans Marin hans_marin@hotmail.com 23 Här får ni ett litet recept på hur man gör banankaka  Färdigt på: 40 min Ingredienser 1 1 dl strösocker 2 2 dl florsocker 150 150 g mjukt smör 3 3 st mogna bananer 2 2 st ekologiska ägg 3 3 dl vetemjöl 1 1 tsk bakpulver 0.5 0.5 tsk malen kanel 0.5 0.5 tsk malen ingefära 50 50 g valnötskärnor smör och ströbröd till formen Gör så här: 1. Sätt ugnen på 175 grader, varmluft. 2. Vispa strösocker, florsocker och smör poröst och krämigt. 3. Mixa bananerna och blanda dem i smeten, tillsätt äggen. 4. Blanda de torra ingredienserna och vänd försiktigt ner dem i smeten. 5. Fyll en smord och bröad 24 cm i diameters kakform med löstagbara kanter. 6. Grädda kakan mitt i ugnen, i cirka 30-35 minuter. 24 Finn fem fel ! Svaret finns på sid 26. Just nu är det så att vi har fullt upp och hinner inte alls med barnsidorna här på Byabladet, så nu söker byabladet någon eller några nya barn som skulle vilja hålla i barnsidorna. Om ni är intresserade kontakta någon av oss på bybladet Ni kan om ni vill mejla till oss om ni är intresserade: Emilia.bw@hotmail.com Kristin.olovsson@hotmail.com Vi från redaktionen vill rikta ett varmt tack till Emilia och Kristin för det arbete som ni i flera års tid har lagt ner på barnsidorna. Det är jättetråkigt att ni slutar. Ni har varit en stor tillgång för Byabladet och nu önskar vi er lycka till med allt ni företar er i framtiden. Vi hoppas nu på värdiga efterträdare. Redaktionen 25 LUF´s Jokerspel Lenningejokern har nu varit igång i snart sex år. Många vinster har delats ut sedan starten i maj 2004. Varje omgång sträcker sig över tio veckor och ger föreningen en vinst på 5000 kr. En lycklig vinnare får dessutom 500 kronor varje vecka. Efter 34 omgångar har Jokerspelet nu inbringat 170.000 till föreningen. Att gå med i Lenningejokern är ett bra sätt att sponsra Lenninge ungdomsförening. Vilka som vunnit hittills kan ni se i listan intill. Där kan du även se vem som är ditt ombud. Vinnarna presenteras även på hemsidan varje vecka. www.lenninge.se Det vinnande jokernumret hittar ni även på Svenska spels lördagsdragning. www.svenskaspel.se De två sista siffrorna på jokernumret vinner. Vill du gå med i Lenningejokern? Ring Ingrid Olevik om du är intresserad! Kommande Jokeromgångar Omg. 35 vecka 45 den 13/11 Omg. 36 vecka 03 den 23/1 Omg. 37 vecka 13 den 2/4 Omg. 38 vecka 23 den 11/6 Dessa datum är under 2010 även markerade i den fina byakalendern producerad av Hans Marin. Hoppas vi får en ny byakalender 2010. Ombud Hans Dunder Inga-Lill Karlsson Ingela Svensson 230 68 230 39 184 20 Anna-Karin Olovsson 66 52 94 Sten Olsson 230 17 Utbetalning av jokervinster Ingrid Olevik 230 68 Svaret på finn fem fel. 26 Nr 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Namn Malou Hesselman Katrin Andersson Hans Dunder Kerstin Fällene Peter Clahr Ingrid Olevik Bo Wilhelmsson Ulf Persson P-M Lindberg Olle Andersson Anders Brolin Tatiana Pivovarova Lina Wallin Conny Clahr Karin Nilsson Eva Rubeling Ulla Nilsson Kristine Ask Britt Wallner Vivianne Englund Vinst Ombud 2 Anna-Karin 2 Inga-Lill K 6 Hans D 2 Sten O 8 Anna-Karin 5 Hans D 7 Anna-Karin 5 Inga-Lill K 5 Anna-Karin 3 Anna-Karin 5 Inga-Lill K 4 Hans D 2 Anna-Karin 2 Anna-Karin 2 Anna-Karin 3 Inga-Lill K 2 Sten O 7 Ingela S 3 Sten O 5 Hans D Nr 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 Namn Johanna Säll Sylvia Brodin Peter Lenneby Inga- Lill Karlsson Monica Clahr Hans Marin Gunnar Wååg Eje Johansson Carina Persson Karin Lenneby Lena Rönn Pelle Ekström Staffan Lenneby Lars-Erik Säll Tord Karlsson Olov Ekström Hans Dunder Pelle Brodin Ellen Robèrt Lisa Hedström Vinst Ombud 3 Hans D 4 Sten O 1 Ingela S 2 Inga-Lill K 0 Anna-Karin 3 Ingela S 5 Ingela S 6 Sten O 3 Inga-Lill K 3 Anna-Karin 10 Ingela S 4 Ingela S 3 Anna-Karin 3 Hans D 3 Sten O 0 Anna-Karin 5 Hans D 5 Sten O 4 Anna-Karin 2 Hans D 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Monica Robèrt Toni Duveskog Olle Bergman Lisa Nilsson Karin Kvick Tommy Johansson Jonas Fällene Eva Björklin Gun Klarström Olle Klarström Sven Fager Ingela Svensson Yvonne Hansson Tomas Nilsson Maria Olsson Rolf Hedberg Stefan Åkerström Pelle Embretsen Unogård Ellen Stolt Arne Fällene K-E Eskilsson B-O Andersson Peter Wengelin Eva Söderberg Britt-M Rosenqvist Strandbergs Bosse Orrhult Ulf Persson Ulf Lekstrand 5 Anna-Karin Anna-Karin Ingela S Anna-Karin Anna-Karin Inga-Lill K Sten O Hans D Inga-Lill K Inga-Lill K Ingela S Ingela S Hans D Ingela S Hans D Hans D Ingela S Inga-Lill K Hans D Hans D Sten O Sten O Inga-Lill K Ingela S Hans D Hans D Hans D Anna-Karin Inga-Lill K Inga-Lill K 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 Åke Strid Irene Clahr Sonia Olsson John Wååg Carina Nyman Gun-Britt Eskilsson Mats Ek Micke Crona Susanne Andersson Gun Lundh Karl Erik Eskilsson Bosse Orrhult Henrik Olsson Anders Eriksson Margareta Lenneby Tomas Arvidsson Gösta Lindberg Lars-Erik Ling Alf Persson Anitha Brolin Yngve Lundh 4 4 9 3 2 4 6 5 3 2 1 6 1 5 4 5 3 1 3 2 5 5 1 2 1 7 3 0 4 3 27 Nils Nilsson Thomas Wolff Inger Ekström Elisabet Strid Arne Wallin Torgny Persson Birgitta Säll Carina Lenneby Anita Edling 5 2 4 3 4 4 3 4 3 1 2 2 9 4 4 2 4 5 5 7 6 5 7 2 2 3 5 5 7 Sten O Anna-Karin Sten O Ingela S Ingela S Sten O Anna-Karin Ingela S Anna-Karin Anna-Karin Sten O Anna-Karin Sten O Ingela S Ingela S Ingela S Anna-Karin Sten O Hans D Inga-Lill K Anna-Karin Anna-Karin Hans D Anna-Karin Sten O Sten O Ingela S Anna-Karin Ingela S Inga-Lill K Till sist Våren och sommaren har gått fort. Det vackra vädret har lyst med sin frånvaro. Bara i maj och i början av juli var det varmt och då var det rejält med värme, upp mot 31 grader. Sedan kom gråväder med regn och rusk. Men en händelse som många såg fram emot, var när pojken som härstammar från grannbyn Granbo/Acktjära, gifte sig med vår prinsessa och tog halva kungariket. Jag tror att många satt klistrade framför Tv-rutan den dagen, 19 juni. Som jag såg det så var dom skurna för varandra. Jag är inte rojalist men satt ändå, då och då och tittade på galaföreställningen. Frugan min däremot satt och tryckte sin näsa mot rutan, jag tror hon tyckte det var fascinerande. Jag hoppas att ordförandefrågan löses så att det blir lite fart på föreningen. Sedan ser jag fram mot att de yngre tar för sig och visar i vilken form och riktning föreningsverksamheten och tidningen ska gå. Runtom i våra byar händer det saker och ting som ni skulle kunna dela med er av, till oss andra. Ta och skriv ner några rader och bifoga gärna bilder. Vi få se om det blir något 3:e nummer i år? Tack för alla bidrag som kommit in till detta nummer. Det här var mitt första försök till en sammanfattning. Hans Marin Bya-bladet kan även läsas på hemsidan www.lenninge.se Tryck: Handels- och Administrations Programmet, Höghammarskolan, Bollnäs, 2010 28