Erikshjälpen nr 4
Nr 4. 2011 handl rättvi a i vintest r Livet som ung tjej i norra Kenya Hivsmittade Zipporah fick nytt hopp och startade eget Nasra Katastrofen på Afrikas horn Hjälpen till hennes by räddar liv och skapar framtidstro I backspegeln Solpaneler gjorde Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 skolarbetet lättare Engagemang Karin fick familjen på fötter för barnen Porträttet Magnus MackAldener om när livet tar en annan vändning 1 hallå där Vad blir fördelarna för Erikshjälpen? – Erikshjälpen är beroende av enskilda människors engagemang och gåvor. Skattereduktionen gör att de som vill kan öka sitt givande utan att det blir dyrare för dem själva. Om en månadsgivare som ger 150 kronor per månad höjer sitt månadsbelopp till 200 kommer Erikshjälpen att få 600 kronor mer per år. Motsvarande belopp får givaren tillbaka på skatten följande år. n Foto: Tommy Hvitfeldt Från första januari kan privat-personer få skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Mattias Ingeson, ekonomiansvarig på Erikshjälpen, hur funkar avdragsrätten? – Enligt regeringens förslag ska man kunna få en skattereduktion motsvarande 25 procent av gåvobeloppet. Detta på gåvor upp till 6 000 kr per person och år. För att en gåva ska räknas med måste den vara på minst 200 kronor. Man måste också skänka minst 2 000 kronor under året för att skattereduktion ska bli aktuell. Avdraget gäller gåvor till organisationer som hjälper behövande eller främjar vetenskaplig forskning och som har godkänts av Skatteverket. Hur går man till väga? – Det ser ut att bli ett enkelt system där skattereduktionen görs automatiskt. Man behöver alltså inte hålla ordning på en massa kvitton eller krångla med sin deklaration. Läs mer om möjligheten att göra avdrag för gåvor, och därmed kunna hjälpa fler utsatta barn, på www.erikshjalpen.se. tyckt och tänkt Ärligt om könsstympning Det kom en fråga… Läste reportaget om kvinnlig omskärelse (2/2011). Har aldrig läst ett så öppet och ärligt reportage kring frågan förr. Det får mig att tänka på att vi tror att vi är så fria från tabun och gamla seder. Ändå låter vi bli att prata om frågor som gör ont. Tyvärr speciellt när det handlar om kvinnliga och kulturellt betingade sådana. Det är så bra och så viktigt att ni lyfter ämnet. Heja Erikshjälpen! Har ni behov av stickade babyplagg? Det finns flera damer här i Vrigstad som stickar och gärna vill bidra med något. Hälsningar Eva Petersson, Pingstkyrkan i Vrigstad årgång 57 Utgivare Erikshjälpen Box 1 570 15 Holsbybrunn Besöksadress Bergmossevägen 5 Telefon 0383-46 74 50 Fax 0383-502 30 E-post info@erikshjalpen.se Hemsida www.erikshjalpen.se Redaktion Bengt Swerlander, ansv utg Louise Nordlund Isaksson Camilla Sköld Monica Samuelsson, red Peter Toftgård Rosemarie Engblom Hanna Blixt Tina Andersson Utgåvor Erikshjälpens tidning ges ut i mars, juni, oktober och december Upplaga 39 000 Omslagsbilden Foto: Monica Samuelsson Tryck V-TAB Vimmerby Tidningen trycks på miljövänligt papper Grafisk formgivning Prinfo Bergs ISSN 0284-950X plusgiro 90 09 28 - 3 90 29 04 - 2 (det senare används endast då OCR-kod finns) Bankgiro 900 - 9283 Port rätt et pa ”Vi måste stop ns kö ig nl in kv g” in pn stym Ifrah Kirih vågar undraårigt tabu trotsa ett mångh Bästa hälsningar Johanna Lindberg, journalist, Malmö kvinnorna som igår. Hon minns a som vore det hennes mamm hon fått och hur liklänningarna att hon egent samlats, de fina in henne, trots de rakblad duschat och smort omsorgsfullt Hon minns också själv. det att göra Smärtan försökt dölja. gen var stor nog framför henne de n kvidan kvinna eget och saxar som Inte heller sitt er hon aldrig. mig.” Nu bär de bort och blodet glömm ville inte det här. ”Nu dör jag. Pappa HON miNNs dageN text foto ett där vänner sitta och äta och där vi brukade de, som många som Ifrah ett kunde ligga när i det förgångna gjorde inte pappa till mina föräldrar et finns mycket tuggar kat. Det del av respekt i östra Afrika, ibland och då låg prata om. En och sina gör Kirih inte vill hade med sig det föräldrar, syskon myck- men hans vänner och fortsätter; och hänsyn till själv. Det är de där, säger Ifrah respekt för sig barn, en del av uppväxten i Somaliär vanligt i Somalii minnena från utropai skolan. Det 1991 gå som et som gör ont fick sina pojkar till delen av Somalia, in- – Vi barn och främst skickar få land*, den norra men som fortfarande saknar flickorna också land att man först sedan råd kan en de självständighet de. skolan. Har man alla barn i skolan, alla utom gick också och kanternationellt erkännan hjälpa till gå. I vår familj härliga minnen vara hemma och får börja just Det finns många aldrig mig som skulle om Ifrahs berättelse som dotter syster till vars mamma heller berättar Ifrah ske är det bäst upp i staden Hergeisaattiden arbe- i hushållet, att gå i skolan. där. Ifrah växte skriva men fick möjlighet som under protektor inte läsa eller e Ifrahs hade affärsman Nu en fortfarand kvinna till nnen. – Hon kan hon är en klok med engelsmä Mamma var en bra familj och berättar Ifrah med tat tillsammans och egen mataffär. fy- hon är från mycket annat, pappa eget företag om parets båda söner och väldigt kan som hand i rösten. hemma och tog tvingades söpåtaglig värme i Somalia. Ifrah Vi hade alltid ra döttrar. Mogadis1988 utbröt krig det ganska bra. i huvudstaden Ifrah – Familjen hade andra, hos en morbror svälta, berättar behövde aldrig i cen- ka skydd resten av familjen, som så många mat att äta och dag på ett café de Etiopien. tidig vårförmid kakel- hu medan gränsen till det närliggan att när vi träffas en in på det rutiga flydde över och sorgen över g. Solen skiner än idag rädslan trala Jönköpin m, Ifrah minns och vita plattor. två vardagsru golvets svarta bra hus. Vi hade – Vi bodde i ett D Ifrah Kirih men kom till Föddes i Somaliland Sverige 1994. i sina tre barn Familj Bor med Jönköping. engagerad Högskolan, är Gör läser vid om och föreläser i kommunpolitiken ning. kvinnlig könsstymp lag som få igenom en Brinner för att lever ade flickor som ger alla könsstymp ”det är att bli öppnade. i Sverige rätten för.” t lidande de utsatts ett omänsklig ju inte måste ”vi kar. Gillar Kulturkroc om sånt som vi kan ju prata bara skratta. lära oss människor kan vi också. är svårt prata med varandra”. mycket av att 21 Erikshjälpen svarar Hej Eva! Vi tar gärna emot stickade babyplagg! De kommer till stor nytta. Vi har många sygrupper som ägnar sig åt att göra babypaket som vi skickar med då vi levererar sjukvårdsutrustning till sjukhus i bland annat Afrika. Allt är lika välkommet! Tack! Vad ett babypaket kan innehålla ser du på sidan 27. 20 plats för nån litenoch uppmaning Välkommen medEv dina frågor, funderingar synpunkter du också! Kontaktuppgifter hittar du i spalten här bredvid! 2 Citera oss gärna men glöm inte att ange källan Erikshjälpen är en biståndsorganisation verksam i 25 länder. Insatserna bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen och en kristen värdegrund. Arbetet finansieras till stor del av regelbundna gåvor från allmänheten. Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar. Foto: Monica Samuelsson, Dece, Klick Photo Välkommen avdragsrätt på gåvor Innehåll NR 4. 2011 Erikshjälpen på Afrikas horn Mamma Binto håller lilla Sumaia i famnen. Hon sitter med många andra kvinnor i skuggan under ett stort träd och väntar på sin tur. Hon väntar på majsmjöl, bönor, matolja och vatten. Hjälp som känns gudasänd för människorna här, hårt plågade av långvarig torka och brist på mat. Den största delen av byns boskap är redan död. Nu både längtar man efter och fruktar den dag då regnet kommer 6-13 Så gick det sedan 19 Hivsmittade Zipporah fick ny framtidstro. Porträttet 6 20 Magnus MackAldener: ”Vi berövades känslan att sånt aldrig händer oss.” De gjorde skillnad Karins engagemang präglade familjen 16 Pengar blev till solpaneler för skola 18 Flinka fingrar i arbete för barnen 27 Ingers ljus skapar försörjning för utsatta 28 Krönika 25 Magdalena Vogt om rösterna som ingen hör. Du kan hjälpa 28 Julklapparna som räcker längre. Bildkrysset 26 Klurigheter på höjden och bredden. Läs, titta och låt dig inspireras till rättvisare shopping. Sidan 24 Att både hjälpa och påverka Temat för detta nummer är svältkatastrofen på Afrikas horn, en katastrof som drabbar miljoner utsatta människor. Människor som redan lever i svår fattigdom plågas nu av både torka och inbördeskrig. Krig som underminerar ländernas förmåga att förebygga och hjälpa. Utsatta människor blir brickor i ett pågående spel om makt och värdefulla råvaror. Tack vare många generösa givare har Erikshjälpen tillsammans med vår lokala samarbetspartner Womankind kunnat göra akuta hjälpinsatser i östra Kenya. Vi vill också jobba långsiktigt i denna Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 region. Genom utbildningsinsatser och hjälp till självhjälp kan vi bidra till att ge utsatta barn och familjer möjlighet att själva klara sin försörjning. Samtidigt försöker vi få myndigheter och politiker att ta sitt ansvar för att minska samhällets sårbarhet. sätt är med så generöst och bidrar till en bättre värld. Så här i slutet av året vill jag tacka er alla som bidragit till att Erikshjälpen kunnat vara med och göra skillnad för ännu fler utsatta barn och deras familjer i år. Tack till dig som skänker varor, jobbar eller handlar i våra second hand-butiker. Och till dig som ger gåvor via autogiro, månadsbrev eller på annat Bengt Swerlander Jag önskar dig en fridfull advents- och julhögtid. Erikshjälpens generalsekreterare bengt.swerlander @erikshjalpen.se 0383-46 74 63 3 nyheter Fred på agendan Barnombudsmannen vill skapa dialog med barn och unga och öka deras kunskap om barnkonventionen och vilka rättigheter unga människor har. För att nå det målet har en webbplats anpassats för dialogen. Här kan personer upp till 18 år göra sin röst hörd och ge sin bild av hur Sverige lever upp till barnkonventionen. Idag känner bara vart femte barn till konventionen och vad den innebär. Nobels fredspris delas i år mellan tre kvinnor; Leymah Gbowee, Tawakkul Karman och Ellen Johnson Sirleaf som är president i Liberia. Ellen Johnson Sirleaf är en stor inspirationskälla och hon är också en högt respekterad ledare världen över. Utan hennes skickliga diplomati med det internationella samfundet och hennes kunskaper om konfliktorsakerna i Liberia och närområdet hade inte fredsprocessen där varit så lyckosam. Att presidenten får Nobels fredspris sätter fokus på frågor om bl a könsrelaterat våld och det väcker hopp. Källa: Sida På Central Kampala Taxipark trängs resenärer med olika resmål. Med en så kallad matatu, minibuss, tar du dig vart du vill i staden för 1 000 Ugandashilling, eller drygt två kronor. Men du kan också åka vart du vill i landet med minibuss. En minibuss tar fjorton passagerare. Höga hastigheter och riskfyllda omkörningar äventyrar ofta säkerheten på landsvägarna. Även inne i stan kör minibussarna offensivt och risken för olyckor är stor i trängseln. Foto: Alexander Eriksson Källa: www.barnombudsmannen.se 12 Foto: shutterstock Koll på sina rättigheter Foto: monica samuelsson Fara å färde Tolv miljoner människor i världen lever, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, utan statstillhörighet eller medborgarskap. Som statslös saknar man grundläggande mänskliga rättigheter. Man har heller exempelvis ingen automatisk tillgång till skolgång. Källa: DN.se Förbättrad hälsa – men långsamt Erikshjälpen utökar arbetet för barn med funktionshinder i Tanzania med hjälp av Sida-medel. I landet finns liten eller ingen kunskap om dessa barns rättigheter och många göms undan. En särskilt utsatt grupp är barn som föds utan pigment och har albinism. – Dagen innan jag kom till Tanzania hade en nioåring med albinism kidnappats. Man hade skurit av barnets arm. Kroppsdelar från albinos tros ha magiska krafter, berättar Kent Larsson, Erikshjälpens programkoordinator som besökt projektet. En första och mycket viktig del i projektet är därför att arbeta med policyoch påverkansarbete på nationell nivå. Erikshjälpens uppgift är även att verka för att barnen ska få gå i vanliga skolor. Flera barnråd startas där barn med funktionshinder kan göra sina röster hörda i samhället. Erikshjälpens uppgift är även att verka för att barnen ska få gå i vanliga skolor. Foto: Monica samuelsson Barnadödlighet högst i Somalia 4 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Enligt den rapport som UNICEF och WHO presenterade i september har barnadödligheten i världen minskat med 35 procent sedan 1990. Det gäller dock inte för Somalia där 18 procent av alla barn under fem år dör av orsaker som skulle kunna förebyggas. År av konflikter, politisk instabilitet och återkommande torka har gjort att Somalia nu är världens svåraste land att överleva i. Över 70 procent av befolkningen saknar tillgång till rent vatten. – Även innan svältkatastrofen dog ett av sex barn innan de fyllt fem år. Det är rimligt att tro att de siffrorna nu kommer att bli ännu högre, säger Rozanne Chorton, chef för UNICEF i Somalia. Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Foto: pelle Wahlgren Foto: kent larsson Gömda får plats i samhället På tjugo år har dödstalen bland nyfödda i världen sjunkit. Högst är den fortfarande i utvecklingsländer och minskningen går långsamt i Afrika. Ändå har man märkt att insatser som gjorts för förbättrad hälsa hos kvinnor och barn gett resultat. Mellan år 1990 och 2009 gick antalet dödsfall under de fyra första levnadsveckorna ned från 4,6 miljoner till 3,3 årligen. 99 procent av dödsfallen bland nyfödda inträffar i utvecklingsländerna, varav Indien, Kina, Kongo-Kinshasa, Nigeria och Pakistan tillsammans står för hälften. Enbart i Indien dör 900 000 nyfödda varje år. Allt enligt en studie publicerad i tidskriften PLoS Medicine. Ökad öppenhet i Kenya I Kenya har regeringen beslutat om att, tillsammans med Världsbanken, lansera en digital informationstjänst som ska göra det lättare för landets invånare att ta del av offentlig information. Förutom invånarstatistik innehåller hemsidan uppgifter om offentliga utgifter på både lokal och nationell nivå. Genom webbsiten www.opendata. go.ke har ett litet steg tagits för att skapa ett öppnare informationssamhälle. Medborgarna ska genom att kunna ta del av och granska information också kunna ställa krav på landets politiker. Källa: Sida 5 TEMA svältkatastrofen • Gudo berättar om livet som mamma mitt under svälten 10 • Erikshjälpen redo att göra mer för de drabbade 13 ”Nu räddar vi liv” Erikshjälpen på plats hos de drabbade Det är varmt och det är torrt. Den pågående katastrofen på Afrikas horn har under lång tid skapat rubriker ut över världen. Men här i byarna i Kenyas nordöstra provins, som vetter mot den somaliska gränsen, har de allra flesta bara ett för ögonen; att överleva dagen och rädda återstoden av en starkt decimerad boskap. – Familjerna här är helt och hållet beroende av sin boskap för att överleva, berättar Kent Larsson, programkoordinator på Erikshjälpen. Tillsammans med den lokala partnerorganisationen Womankind har han varit på rundresa i de- lar av den drabbade regionen. Här genomför Erikshjälpen omfattande utdelning av vatten och förnödenheter till byar och familjer. Majsmjöl, bönor, matolja och rent vatten har distribuerats och fortsätter att delas ut. En hjälp som känns gudasänd för många av de familjer som redan varit med om att begrava både små barn och äldre. – Jag slås av hur oerhört anpassningsbara människor är. Trots eländiga yttre förhållanden får många på något sätt ändå ihop vardagen. Men jag blir också väldigt upprörd över att människor som redan har det svårt drabbas hårdast av orsaker de inte själva varit upphov till. Då tänker jag både på klimatförändringar, råvarupriser, terrorism och korrupt politik, fortsätter Kent Larsson. Parallellt med Erikshjälpens katastrofinsatser pågår en kartläggning av hur behovet av hälsovård, utbildning och vattenförsörjning ska kunna tillgodoses här när den värsta katastrofen är över. Men också hur familjerna här ska bli mindre sårbara genom att fler försörjningssätt introduceras. – De minsta barnen och de äldsta människorna i byarna har svårast att klara långvarig torka. De har för små egna vätskereserver i kroppen, säger byordföranden Mahamud i en av byarna Afrikas horn Plågat av torka, konflikter och svält Afrikas horn kallas den triangelformade halvön i nordöstra Afrika. Här ligger Eritrea, Etiopien, Djibouti och Somalia. Även de östra delarna av Kenya är starkt berörda av katastrofen, både genom långvarig torka och stora flyktingströmmar till lägren i bl a Dadaab. Afrikas horn är ungefär 2 000 000 kvadratkilometerstort och bebos av drygt 80 miljoner människor, däribland ett stort antal kringflyttande nomader. Det är inte ovanligt att även ganska små barn sätts att vakta byns djur. Kameler används av nomaderna här för transporter och klarar lång tid utan vatten. 6 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 7 TEMA svältkatastrofen – När man är svag och nedsatt är det väldigt lätt att drabbas av lunginflammation och andra sjukdomar när vädret slår om och det börjar regna. Det gäller både människor och boskap. Eftersom det varit torrt så länge har många kvinnor inte heller kunnat täta sina hyddor som de annars brukar, berättar Hubbie Hussein från Womankind och fortsätter; I by efter by gapar vattencisternerna idag tomma. Kvinnorna tvingas vandra långa och farliga vägar för att hitta vatten till sina familjer. Rent vatten är en stor bristvara efter år av torka. – Männen ansvarar för djuren men i takt med att boskapen decimeras mister de sin självkänsla och sitt hopp. Boskapen står för trygghet och identitet. Så länge man har sina djur vet man att man kan försörja sin familj. Den katastrof vi nu ser är därför mycket allvarlig på flera plan. Och trots att torkan fortfarande pågår och svältkatastrofen biter omkring sig så planerar Erikshjälpen och Womankind redan idag hur det fortsatta arbetet ska se ut i provinsen när katastrofen är över. – Vi behöver dubbla fokus, förklarar Kent Larsson som är inriktad på ett långsiktigt utvecklings- och påverkansarbete i regionen. som besöks. Särskilt utsatta är också gravida och kvinnor som just gått igenom förlossning. Mahamud bekräftar att den mat som delas ut räddar liv. Hur många man ändå mist vill han inte tala om. Döden är tabu i en tillvaro som går ut på att klara dagen. – När vi inte har mat och vatten så blir många sjuka, fortsätter Mahamod. Näringsbrist och uttorkning men också förorenat vatten gör att smittor och åkommor sprider sig snabbt. Alarmerande idag är att så stora områden drabbats och att torkan pågått så länge. I Kenyas nordöstra provins är den övervägande delen av befolkningen somalisk. Här har man i generationer levt uteslutande av boskapsskötsel. Och så ser det ut i stora delar av Afrikas horn. När det varit torka på en plats har männen begett sig iväg med sina djur för att hitta vatten och bete på annat håll. Oberoende av land- 8 – Vi vill ge mat och vatten för att rädda liv i det akuta skedet. Och vi vill ge hjälpen till människor som ännu är kvar i sina byar. Detta för att förhindra att ännu fler ansluter sig till de snabbt växande flyktinglägren. Har människor väl hamnar där är det så mycket svårare att återskapa ett normalt liv. Samtidigt måste vi lyfta blicken och se längre. Alltför långvarig katastrofhjälp riskerar att passivisera. Vi vill så tidigt som möjligt introducera fler och nya försörjningsformer. Att, som idag, vara helt beroende av boskapsskötsel, gör människor oerhört sårbara. Med fler, om än små, inkomstkällor står man sig bättre även i mer extrema situationer. gränser har man vandrat långa sträckor. Så har det fortsatt och så har människor i långa tider klarat sitt uppehälle. Det som är alarmerande idag är att så stora områden är drabbade och att torkan pågått så länge att det idag är omöjligt för befolkningen här att faktiskt hitta föda till sina djur. Vägar kantas av kadaver efter boskap som aldrig hann fram till något vatten. Det är ett luttrat folk som bor här. Torrperioder är man van vid. Men Mahamod, som också är en av byns äldsta invånare, har aldrig förr upplevt något liknande. Samma vittnesmål kommer från många av de äldre som samlas i skuggan under det stora trädet. En sådan här torka har man aldrig sett maken till. Normalt väntar folket här korta regn mellan oktober och december och sedan längre regn mellan mars och april. Men nu har det inte regnat ordentligt på flera år. Och trots att man idag längtar och väntar mer än någonsin efter regn vet man att det, den dag det faktiskt uppenbarar sig, också kommer att skörda sina offer. Glädjen är stor när hjälpen kommer. Den ger näring och tänder framtidshopp. Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Det Erikshjälpen och Womankind nu planerar, med stöd bland annat från Radiohjälpen och Världens Barn, är att uppmuntra till och introducera även odling, skinnberedning och andra näringar. Detta är ett långsiktigt arbete men det finns goda exempel. – Att få boskapsskötare att alls ägna sig åt odling är omvälvande. Det tar tid. Eftersom människor här levt som nomader innebär det verkligen en stor förändring, säger Sophia Abdi Noor som grundat Womankind. Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 – Men vi har sett familjer som vågat ta steget och det gör oss hoppfulla. Genom att både odla och hålla boskap finns det möjlighet till bredare försörjning. Det hjälper också familjerna att bli bofasta så att barnen kan gå i skolan, vilket på många håll är ovanligt idag, fortsätter Adbi Noor. Trädens berättelser Långsiktiga insatser krävs för en mer hållbar livssituation. – I den här regionen är flickor och kvinnor väldigt utsatta, även i tider då det inte är torka. Här praktiseras grövsta formen av kvinnlig könsstympning. Här finns många exempel på barnäktenskap och månggifte. Här har de allra flesta, både män och kvinnor, aldrig fått lära sig läsa och skriva. Det behövs verkligen långsiktiga insatser för att en mer hållbar livssituation ska kunna slå rot. Text och Foto: Monica Samuelsson I trädkrona efter trädkrona är paket uppknutna. Detta vittnar om att många familjer är på flykt undan torkan. När nomader lämnar ett område i sökandet efter vatten och bete till djuren binder många upp sina tillhörigheter i träden som för att säga ”vi är borta men bor här när vi kommer tillbaka”. ”Många kommer för sent” Man väntar alldeles för länge på att söka vård. En del verkar hoppas att sjukdom ska försvinna på samma sätt den kom, men det gör den sällan. Tvärtom blir det svårare att rädda de allvarligt sjuka när förloppen är långt framskridna, säger Franz Nuijten, anestesiläkare i tjänstgöring på sjukhuset i Garissa. Hit har Erikshjälpen sänt läkare genom Skandinaviska Läkarbanken under många år. Idag, under pågående katastrof på Afrikas horn, fyller sjukhuset i Garissa en än mer central funktion. Hit remitteras nämligen de allvarligt sjuka patienter som inte kan tas om hand på de stora flyktinglägren i bland annat Dadaab. På sjukhuset i Garissa finns en stor, provisorisk anläggning som uteslutande tar emot sjuka och skadade från flyktinglägren ett tiotal mil bort. – Vi ser många uppsvällda magar, mycket undernäring och uttorkning. Men här finns också de som blivit svårt sjuka av smutsigt vatten och av epidemier som sprids snabbt i värmen, smutsen och bland människor som tvingas leva alltför trångt i överfulla flyktingläger, säger Franz Nuijten. n – Vi har kunnat rädda många men inte alla. Små barn och äldre drabbas allra hårdast eftersom de inte har så stor vätskereserv i kroppen. Gravida och nyförlösta kvinnor är också oerhört sårbara i så här extrema lägen, säger läkare Franz Nuijten. 9 TEMA svältkatastrofen I by efter by möter vi människor som kämpar för sin överlevnad. Rent vatten är en bristvara liksom mat som kan ge näring och mättnad. På nätterna är hungern som värst. Gudo, mamma till nio barn, berättar att hjälpen som delats ut har räddat liv. Gudo berättar att den långvariga torkan drabbar familjer på många olika sätt. ”Vi har förlorat allt” Text och foto: Monica Samuelsson – Eftersom det inte regnat hittar jag inte längre något att täta vår hydda med, berättar Gudo och pekar på stora hål i taket på familjens hydda. – Vi har inte skydd mot solen på dagen och inte mot kylan på natten. Och vad ska hända med oss om regnet kommer, frågar hon sig. G Så kan du hjälpa! Vill du också hjälpa de drabbade på Afrikas horn? På sidan 32 kan du läsa mer om hur delad glädje kan bli dubbel glädje! Välkommen med din gåva på plusgiro 90 09 28 -3. Märk din inbetalning Erikshjälpens katastroffond. Tack! 10 udo är trettioåtta år och har hunnit föda tio barn, fem pojkar och fem flickor. En av flickorna dog redan som nyfödd. Under de senaste årens torka har familjen dessutom förlorat det mesta av sin boskap, något som starkt påverkar möjligheterna till försörjning. Vi träffar Gudo, maken Siat och barnen i en by ute på landsbygden i höjd med Ijara i Kenyas nordöstra provins. Härifrån är det inte långt till den somaliska gränsen och även Gudo och hennes familj är, precis som de allra flesta här, av somaliskt ursprung. Gudo fortsätter att visa oss familjens hydda, eller rättare sagt hyddor. Föräldrarna bor med de mindre barnen i en hydda. De äldre barnen bor i en annan precis bredvid. Gudo har själv byggt båda två. Här är det kvinnans uppgift och Gudo är duktig, både på att bygga hyddor och att fläta staket. Det har Så kan du hjälpa! hon gjort länge för att tjäna pengar till familjens uppehälle. Hon har samlat kvistar och pinnar som hon sedan noga flätat samman till både vackra och hållbara staket som många i grannskapet efterfrågat. Idag hittar Gudo inte längre något material att bygga staket av. Torkan har förstört det mesta. – Tidigare skar och sålde jag också gräs till att täta hyddor med, men gräs har vi inte haft i området på flera år nu, fortsätter Gudo och pekar med handen på det torra landskap som breder ut sig runt familjens boplats. Någon utbildning har hon inte. Varken Gudo el- Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Vill du bidra till en hållbar utveckling för både människor och natur? Välkommen med en gåva till plusgiro 90 09 28-3. Använd gärna bifogat inbetalningskort och märk med Hållbar utveckling. Tack! Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 På många håll i världen vilar ett tungt ansvar på barns axlar att vara med och försörja sin familj. Så även här i norra Laos där Erikshjälpen är på plats för att långsiktigt verka för hållbar utveckling och för barns rätt att få gå i skolan. 11 TEMA svältkatastrofen Gudo med barnen Baroako, Nasra, Abdi och Marian i en av familjens två hyddor. gör gröt. Nu håller vi hungern borta och bönorna ger bra näring. Tidigare fick familjen torkade majskorn från den statliga utdelningen. Men den majsen var rutten och det kröp larver och andra insekter i den. – Både vi själva och de djur vi då hade blev sjuka av det vi åt. Barnen fick bloddiarré och jag blev också dålig och kräktes, berättar Gudo som är tacksam över att den hjälp familjen nu får består av bra majsmjöl, matolja, bönor och rent vatten. Men utmaningarna är inte över för att familjen fått sina tilldelningar av mat. I träden runt hyddorna kommer babianer fram när Gudo kokar välling. De känner lukten och närmar sig ofta för att få tag på maten. – De gör aldrig närmanden när min man är här men när jag är ensam har det flera gånger hänt att de gått till anfall, säger Gudo som berättar att barnen också flera gånger blivit bitna av aporna. Råttor och vårtsvin är andra djur som också gärna ger sin in i kampen om familjens mat. Hasinur Av den utdragna torkan har Gudo och maken Siat blivit fysiskt nedsatta. Energin saknas och familjens motståndskraft mot sjukdom är kraftigt reducerad. Barnen får oftare infektioner och trots att vatten nu är det man längtar mest efter så är rädslan för regn stor. – Börjar det regna vet vi att många människor och djur kommer att dö av det också, precis som av torkan. När vi inte haft ordentligt med vatten och mat på länge så drabbas vi lätt av lunginflammation och andra sjukdomar när vädret slår om, förklarar Gudo som också öppenhjärtligt berättar om det äktenskapliga samlivet också påverkas av katastrofen. – När vi under lång tid saknar vatten så kan vi inte hålla oss rena. Då känns det inte heller bra att vara nära varandra, säger Gudo och berättar att detta blivit en sorg både för henne och hennes man. Många familjer har redan lämnat området där Gudo och familjen bor. Även om tanken ibland varit lockande att söka sig någon annanstans för att säkra sitt uppehälle har det inte varit något alternativ för familjen. – Vi är för svaga för att flytta och barnen är för små. Vi skulle aldrig orka bryta upp härifrån och ta oss till någon bättre plats. Men Gudo har sina tankar och idéer för hennes och familjens framtid. Någon gång kommer ju regnet tillbaka. Någon gång ska hon väl återfå sina krafter. – Vi är beredda på förändring. Vi är villiga att lära oss nya saker och hitta andra sätt att försörja oss. Jag tänker på hur det brukar vara när de långa regnen kommer. Då är det svårt att ta sig till stan. Kanske kunde jag då ha en kiosk här i byn. Kanske kunde det bli ett sätt att tjäna pengar till mat och skola, säger Gudo som också är positiv till tanken på att lära sig odling och andra former av försörjning. – Min dröm är att barnen ska kunna fortsätta läsa. Min äldsta dotter är tretton år nu och går i sjätte klass. Hon är vacker och skulle vi gifta bort henne så skulle vi få en del pengar. Men det sker bara över min döda kropp och det vet min man om. Jag ger honom inte rätt att gifta bort henne. Nu hoppas vi på framtiden. n ”Vi är redo att göra mer” ler Siat har gått i skolan. Läsa och skriva kan de inte och även på den punkten är det Igor med dem som med de flesta andra i regionen. Analfabetismen är mycket utbredd. Kenya – Jag kan inte läsa själv men jag älskar utbildning och har gjort allt jag kunnat för att barnen ska få gå i skolan trots att skoluniformer och böcker kostar mycket, berättar Gudo. Den torka som drabbat Afrikas horn har slagit hårt mot stora delar av befolkningen här. Gudo och Siat har själva fått se sin boskap dö. I takt med det har Siat blivit mer och mer inåtvänd. Han mår inte bra, var- Nu håller vi hungern borta och bönorna ger bra näring. ken fysiskt eller mentalt, säger Gudo som konstaterar att makarna alltid delat på 12 ansvaret för familjen. Det är annars inte ovanligt här att kvinnan ensam bär ansvaret för att det ska finnas mat att äta. Men Gudo och Siat har varit bra på att jobba tillsammans. Och Gudo är på många sätt mer frispråkig än vad många andra kvinnor i området skulle vara. – Torkan och bristen på vatten och mat är svår. Den påverkar oss på så många sätt. Fortsätter det så här kommer vi att förlora många fler liv, säger Gudo utan att närmare precisera. Men läget är allvarligare än någonsin. – Den mat vi fått har räddat våra liv. Så är det. Vi har blivit välsignade, säger Gudo som inte nog kan förklara hur glad och tacksam hon är för det vatten och den mat familjen fått genom Erikshjälpens distribution. – Av majsmjölet kokar jag välling till barnen. På så sätt räcker det längre än om jag Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 – Rent vatten och mat fortsätter vi bistå människor med så länge situationen är akut, säger Kent Larsson på Erikshjälpen som berättar om åtskilliga byar som nåtts av hjälp i form av rent vatten, majsmjöl, bönor och matolja. En ständig dialog förs med samarbetspartnern Womankind i regionen för att styra insatserna så att de kommer till allra störst nytta. – Vi har beredskap för att fortsätta våra katastrofinsatser och vi känner ett värdefullt stöd från svenska gåvogivare som verkligen visar ett stort hjärta för människor i de drabbade områdena. Det är fantastiskt att se, fortsätter Kent Larsson som för år 2012 planerar att integrera katastrofhjälpen i det långsiktiga arbete som då tar fart. – Idag ger vi hjälp i byarna för att få människor att faktiskt stanna kvar och inte ansluta sig till de stora flyktinglägren. Väl där kan det ta åratal innan man lyckas återvända till sitt hemområde och få en fungerande vardag igen. Vi vill rusta lokalsamhället så att människors grundläggande behov kan tillgodoses på bynivå. Här handlar det om vattenförsörjning, hälsovård, skola men också att hitta fler sätt att försörja sig på. Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Idag är människor helt beroende enbart av sin boskap. Genom att introducera odling och andra näringar hjälper vi människor att klara framtiden bättre. – Både katastrofhjälp och långsiktiga insatser kostar pengar. Det gör varje gåvogivare till en central person i hjälpoch utvecklingsarbetet här. Läs mer och se filmsekvenser på www. erikshjalpen.se. 13 ”Stor skillnad mellan kille och tjej” Läs hela samtalet med Mary på www. ungfadder.se Mary, 21 år, får stöd genom Erikshjälpens stipendieprogram för tjejer i norra Kenya. Här möter hon praktikanterna Lisa och Sofie över chapatis och bönor på en servering i Marsabit. Det blir ett samtal om flickor och kvinnors situation och om framtiden. Mary lyser upp och vinkar när hon anländer ”bara” en halvtimma sen. Inte så farlig ”afrikatid”, tänker vi. Hon riktigt sprudlar, energiknippe som hon är. Och hon har mycket att berätta, inte minst om skillnaden mellan män och kvinnor i regionen. – Män har mycket större frihet att göra vad de vill. Som kvinna blir man lätt beskylld för att vara lat och lösaktig. Det krävs nästan ingenting. Folk älskar att prata. – På serveringarna är det alltid fullsatt av män. Kommer en kvinna dit ses hon antingen som väldigt lat som inte lagar sin egen mat. Eller så tror man hon är prostituerad. Det är så samhället ser det. Som tjej i Marsabit måste man verkligen tänka på hur man ser ut. – Klär man sig för ”vågat”, då är ryktena igång direkt. På samma sätt kan de starta om en tjej skulle fråga sin manliga lärare något efter lektionens slut. Att hämta vatten tillhör kvinnans sysslor i Marsabit. Ett tungt arbete eftersom det ofta är långt att gå till brunnar och pumpar. Foto: Lisa Johansson Mary säger att man visst kan ha manliga vänner. Man får bara se till att inte prata för mycket med dem och inte utan någon annan i sällskap. Men att gå ensam med en man på stan drar snabbt till sig uppmärksamhet. När vi ätit klart passerar vi några killar som sitter under ett träd. Mary förklarar att det skulle bli ramaskri om tjejer gjorde likadant. Kvinnor kan ju inte sitta och lata sig! När det kommer till giftermål och vem en kvinna ska gifta sig med finns stora skillnader familjer emellan. Mary berättar att om föräldrarna är utbildade, och om flickan själv gått i skolan, då är chansen mycket större att hon själv får vara med och välja vem hon ska gifta sig med. På landsbygden håller man mer på traditionen och familjen kan då gifta bort sin dotter vid vilken ålder de vill och med vem de vill. Det händer att flickor blir bortgifta redan nio eller tio år gamla och så snart flickan får mens kommer första graviditeten. En kvinna i Marsabit får alltid mer respekt om hon föder en son än om hon föder en dotter. – När min mamma födde fem döttrar i rad gifte min pappa sig med en kvinna till, bara för att han så gärna ville ha en son också. Precis efter det andra giftermålet, fick även Marys mamma en son. – Vi är sex systrar och en bror som är födda av min mamma, berättar Mary. Vi frågar Mary hur hon själv ser på framtiden och egen familj. Hon berättar att hon vill ha tre eller fyra barn, och allra helst av båda könen. n Text: Lisa Jonsson och Sofie Persson som under året haft praktikantplats i Kenya genom Erikshjälpen. Livet på gatan ibland självvalt Åttaårige Kizza är ett av många barn som söker lyckan på Ugandas gator, eller kanske snarare flyr olyckan från svåra familjesituationer med dålig ekonomi och små framtidsutsikter. Han har valt att bo på gatan, trots att han har kvar båda sina föräldrar. Erikshjälpens samarbetspartner Child Restoration Outreach arbetar med den svåra uppgiften att ge barnen nya möjligheter och att få dem att själva ändra sina val. Hårt arbete är vardag för barn här i Uganda. Mat för dagen är en ständig osäkerhet och det förekommer även barnmisshandel. Vissa barn kommer i skymundan av skilsmässor, där styvföräldrarna stöter bort dem. Andra barn har förlorat sina föräldrar i malaria eller aids. Medellivslängden är så pass låg, att idag bor det fler barn än vuxna i Uganda. Även om detta gör att fler föräldralösa barn tvingas att bo på gatan, så är det långt ifrån alla gatubarns historia. Det är vanligt att släkten tar hand om barn som blivit föräldralösa. Att leva på gatan är ofta barnens egna val, för i de flesta fall så finns åtminstone en förälder i livet, eller som i Kizzas fall, båda. Som nykomling på gatan säger Kizza att han trivs, men att han får stryk av äldre gatubarn och även av polisen. Han har bott på gatan i fem månader och försörjde sig i början på att sälja skrot. Idag säljer Kizza och en kompis tunnbröd, så kallade chapatis. Ibland hjälper de en dam att sälja minibananer och får som tack ibland mat och husrum. På frågan varför Kizza lever på gatan berättar han att föräldrarna mycket riktigt lever, men att de separerat. Kizza skulle kunna bo hos sin pappa, men att han skaffat ny fru och ny familj. Det gör att Kizza känner sig utanför och oönskad. När han tidigare bodde hos sin pappa tvingades han jobba hårt för knappt någon mat alls. Kizza beslutade sig då för att rymma. Han skulle bege sig långt hemifrån till en plats där hans föräldrar inte skulle kunna hitta honom. Kizza säger att han älskar sina föräldrar men att han är rädd eftersom han många gånger fått ta emot stryk. Text: Alexander Eriksson som Kizza är glad över att ha kommit i kontakt med centret. Ännu är han inte redo att återvända hem. Men han vet att hjälp finns den dag han känner sig mogen för det beslutet. Men då vill Kizza hem till sin mamma istället. Att få gatubarn att själva fatta beslutet att återvända hem är en lång och ofta arbetssam process. Men på centret får barnen ändå möjlighet att vara just barn. n också han haft praktikantplats genom Erikshjälpen. Illustration: Sara Bergqvist Kizza tog sig till staden Masaka, sex mil från hemstaden Mateete. Idag kommer han regelbundet till det center som stöds av Erikshjälpen och som arbetar med att fånga upp barn på gatorna. Organisationen verkar i fyra städer i Uganda och jobbar med att försöka återförena barnen med sina familjer. 14 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 15 KULTUR Några brev har Karin Lundin inte kvar från brevväxlingen med Erik Nilsson. Men några bilder och bokmärken finns sparade i familjealbumet. Rent och snyggt 16 1953 gifte sig Karin med Alvar som var pastor och som fick sin första tjänst i Dikanäs i Västerbotten. Även där fortsatte Karin att sälja tidningen De sjukas vän. – Vi fick med åren fem barn. Eva, Stefan, Micael, Samuel och Elisabeth. Alla har faktiskt cyklat runt, knackat dörr och sålt tidningen, skrattar Karin som berättar att familjen genom makens pastorstjänst Foto: Magnus Boijsen Humöret på topp Jag sålde tidningen överallt. Det var verkligen roligt. För två år sedan blev Karin änka. Ett fint fotografi av en älskad och nu oerhört saknad make står på det lilla bordet i hallen. – Visst är livet märkligt. Först är man ensam. Sedan träffar man den som man vill gifta sig med. Då blir man ett. När sedan den andre går bort, då känner man sig halv, säger Karin Lundin som under alla år fortsatt att stödja Erikshjälpens arbete för utsatta barn. – Det känns bra att ge till Erikshjälpen. Ibland är det något särskilt upprop som känns extra angeläget. Annars ger jag dit det bäst behövs. Text och foto: Monica Samuelsson Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Med hjälp av en ranglig stege tar sig den laotiska geten in i sin egen lilla bambuvilla. Att dela ut getter och träna bergsbefolkningen i Laos i hur de ska skötas är ett sätt för Erikshjälpen att hjälpa fattiga familjer att få inkomst och mat. Framgångsrik affärsidé Att hålla skärpan Hur gör du när du slipar knivar? Så här smidigt kan det vara för den som tänkt till. Egen härd guld värd Foto: Magdalena Vogt – Denna lilla flicka hade fallit och brutit båda lårbenen och fick sträckbehandling i tre veckor, berättar Magnus Boijsen, kirurg som för en tid sedan tjänstgjorde för Skandinaviska Läkarbanken i Nepal. När det inte finns samma utrustning som hemma får man ta till sin kreativitet och skapa hjälpmedel av det material som finns. – Det gick bra och den här tjejen var fantastisk. Hon var lika glad hela tiden, trots det hon varit ute för. Foto: Johanna Lidholm – Vi bodde i Vendel i Uppland som barn och far var körledare i Missionskyrkan. I samband med en julfest gjordes det en in- samling för Erik Nilssons arbete. De pengar som då kom in bekostade Eriks första skrivmaskin. Sedan dröjde det inte länge förrän tidningen De sjukas vän började ges ut, minns Karin som blev en flitig försäljare också av tidningen. – Jag sålde tidningen överallt. Det var verkligen roligt. Att hjälpa till hemma är en självklarhet för de allra flesta barn i världen. Många får göra sina egna sopborstar av ris och hjälpa till att hålla rent runt hemmet. Foto: Magdalena Vogt (Barnkonventionen artikel 26) – Tyvärr har jag inte breven från Erik Nilsson kvar men visst hade det varit roligt att kunna läsa dem idag, fortsätter Karin som aldrig träffade Erik Nilsson personligen. – Det var nog många som skrev till Erik Nilsson. Det var ju fantastiskt att han orkade så mycket trots att han periodvis var väldigt svag, säger Karin Lundin som fascineras över den utveckling organisationen haft och som också fortsatt att stödja Erikshjälpens arbete för utsatta barn. Karin Lundin har under nästan hela sitt liv följt Erikshjälpens arbete och utveckling. Redan som mycket ung började hon sälja bokmärken och små kort till förmån för den verksamhet som sedermera kom att bli Erikshjälpen men som då ännu var i sin linda. – Jag brevväxlade faktiskt med Erik Nilsson några år. Det var mor och far som hade läst en artikel om honom och i den hade det efterfrågats brevvänner. Mor tyckte gott att jag kunde skriva och så blev det, berättar Karin Lundin när vi möter henne i lägenheten i Uppsala. Foto: Monica Samuelsson ”Varje barn har rätt till social trygghet”. kom att flytta ganska mycket. Efter Dikanäs blev det Mora och efter Mora blev det Lycksele. Sedan gick färden till Koppom i Värmland och så till Avesta innan det blev Lycksele igen för en andra period där. – Det var bra gjort av honom! Tänk att vara så sjuk och ha det så svårt och samtidigt ändå tänka så mycket på andra. Han hade verkligen nöd för sjuka barn. På många håll i Afrika, Asien och Latinamerika äter man tamarind. Namnet är arabiska och betyder ”indisk dadel”. Tamarinden är en ärtväxt, träden blir höga och dess ved är mycket hård. Fruktbaljor och frön används i matlagning. Den omogna tamarindskidan äts som grönsak. Frukten är mycket syrlig. I det västerländska köket förekommer tamarinden bl a i HP-sås och Worcestershiresås. Tamarind har ofta använts som medicin och anses av många stimulera matsmältning och dämpa feber. Att gurgla tamarindvatten anses också kunna lindra halsont och ha antiseptisk verkan. Foto: åsa dahlgren Karin har följt arbetet från start …eller kanske hårdvara och mjukvara sida vid sida. På marknaden i utkanten av Chimoio, Mocambique ligger byggvaruhandeln ”vägg i vägg” med textilbutiken. En syrlig skida Foto: åsa dahlgren Järnspikar Foto: Monica Samuelsson Brevväxlade med Erik Nilsson Under regnsäsongen stiger vattnet i floderna kraftigt vilket gör framkomligheten svår i bergstrakterna kring Boun Tai i Laos. Denne man har dock vänt problemen till en möjlighet. Med en egenhändigt snickrad bambuflotte drar han mopedister över den översvämmade vägen. 5 000 kip kostar resan enkel väg. Det motsvarar fyra kronor. Får han mer än två passagerare per dag – och det får han – tjänar han mer pengar än de flesta här i trakten. Erikshjälpens personal i området tillhör stamkunderna. 17 så gick det sedan Nu skiner solen även på kvällen ” De fem nya solpanelerna på skolan i Munteme ger ljus över undervisningen på många sätt. En vanlig dag räcker strömmen från att det blir mörkt fram till midnatt och två timmar på morgonen. Men att kunna erbjuda elektricitet och ljus i lärarbostäderna på kvällen är också viktigt för att kunna rekrytera och behålla bra lärare. Ungefär fyrtio minuters bilfärd på regnsargade, röda grusvägar, utanför staden Hoima i norra Uganda, hittar man Munteme School. Skolan grundades 2002 av Erikshjälpen tillsammans med den lokala samarbetspartnern Redeemed of the Lord Evangelistic Church (RoLEC) och har nu cirka 310 elever inskrivna från förskoleklass till sjundeklass. Munteme School utmärker sig resultatmässigt som en av de bästa i Uganda. Men rektor Rwehobuganzi Owen har, tillsammans med sin lärarstab, siktet inställt på att bli nummer ett. Då behövs bra lärare, något som kan vara svårt att få ute på landsbygden. Roland Nissfolk, programkoordinator på Erikshjälpen förklarar: – En lärare i Uganda har mycket låg lön, ungefär 750 kr i månaden. Ofta kommer de inte från trakten utan bor på skolområdet under terminerna. Många vill inte flytta ut på landsbygden där det sällan finns elektricitet. Så att ha el i lärarbostäderna gör att det är lättare att få bra lärare till skolan och att få behålla dem längre. Erikshjälpen har i år haft möjlighet att finansiera solpaneler till skolan och redan i januari var installeringen igång. Idag finns Solpanelerna gör det möjligt att alltid kunna bedriva morgon- och kvällsundervisning. fem solpaneler på skolan kopplade till varsitt batteri. Solpanelerna gör det möjligt att alltid kunna bedriva morgon- och kvällsundervisning. De förser lärarbostäderna, anslutande latriner samt klassrummen för sjätte och sjunde klass med ström. Den ordinarie strömtillförseln på skolan är både opålitlig och begränsad. – Lärarna brukade klaga över att de inte kunde förbereda sina lektioner på kvällstid på grund av att det var för mörkt. Alla lärare har inte möjlighet att köpa egen olja till sina lampor och undervisningen blev då lidande, säger rektor Owen. Att kunna förbereda sin undervisning utan avbrott och även kunna använda strömmen för fritidsaktiviteter då den ordinarie strömförsörjningen inte fungerar är viktiga aspekter för lärarna på skolan. Sedan solpanelerna installerades i januari har Owen anställt tre nya lärare och han tror att solpanelerna är en av de bidragande faktorerna till varför många lärare nu söker sig till skolan. Tre av de fyra skolor som drivs i Uganda med pengar från Erikshjälpen har nu utrustats med solpaneler för att säkra eller förse skolorna och lärarbostäderna med ström. För elever och lärare på dessa skolor skiner solen även när den gått ner! n Foto: Philip Albertsson, praktikant Text: Jessica Albertsson, Praktikant – När jag berättar om solpanelerna för mina kompisar från andra skolor blir de imponerade och lite avundsjuka, berättar Peninnah, tolv år. 18 Zipporah fick en ny chans och öppnade restaurang ”Mina gäster vet att jag är smittad” – Jag ville ta livet av mig. Jag ville ta gift för att få slut på allt. Men en väninna bad mig gå till sjukhuset istället. Idag är jag glad att jag lyssnade på henne. Zipporah sitter vid ett bord i den servering hon öppnade för en tid sedan. Att hon skulle orka driva egen restaurang och därtill ha tre anställda kunde hon inte drömma om för några år sedan. Då hade hiv-infektionen gjort henne så svag att hon bara orkade gå mycket korta sträckor åt gången. – Jag fick veta redan för tio år sedan att jag var smittad. Min man hade lämnat mig och jag fick snart höra att han hade dött. Vi pratade aldrig om att han skulle ha haft hiv. Det var något jag fick veta senare, säger Zipporah som själv var smittad i fyra år innan hon äntligen tog sig till läkare för att få bromsmedicin. – Då hade jag redan flyttat hit till Emali för att kanske kunna starta en ny tillvaro här, berättar Zipporah som har en son till- Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 sammans med sin förste man och sedan ytterligare en dotter som idag är sex år gammal. – Hon är smittad från födseln men det vet barnen inte om. Jag tycker det är svårt att prata om det. Jag vill att hon ska få vara barn. Hon har problem med ögonen och hon är väldigt känslig för infektioner, men vi ser ändå att hon blir starkare av de bromsmediciner hon får, fortsätter Zipporah som under lång tid besökt de samlingar för hivsmittade som Erikshjälpens samarbetspartner anordnat. I gruppen har ett antal smittade också fått möjlighet att ta mindre lån för att komma igång med näringsverksamhet av olika slag. Zipporah är en av dem och idag är hon stolt över att kunna driva lunchserveringen. – Mina gäster vet att jag är hiv-positiv. Därför vill de inte att jag lagar maten. Men de kommer gärna hit och äter om jag serverar, berättar Zipporah vars servering på kort tid lyckats få en trogen kundkrets. – Jag har anställda som lagar maten. Själv serverar jag och tar betalt. Jag håller allt rent och snyggt omkring mig och det uppskattar gästerna. Jag betalar också lön till mina anställda varje dag. Och dessutom Det är fasansfullt att tänka att ens barn skulle lämnas ensamma. äter de gratis här tre gånger om dagen, säger Zipporah som inte kan dölja den glädje hon idag känner. – Tidigare var jag skräckslagen av tanken på vad som skulle hända med barnen om jag dog ifrån dem. Det är fasansfullt att tänka att ens barn skulle lämnas ensamma. Idag mår vi bra och min dotter blir hela tiden bättre. Nu vill jag leva och se mina barn växa upp. Det är mitt stora mål. n Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren 19 porträttet –Jag tror att något går förlorat i livet om vi förnekar döden. I Sverige är döden tabu. Människor får inte dö och absolut inte barn. Och dör barn på sjukhus så måste det vara någons fel. Jag är glad för läkare som vågar göra det de kan. Barn kommer inte med en manual. Många gånger handlar det om att våga spänna bågen och göra det man inte gjort förut, säger Magnus, här med minstingen Hannes i knät. Magnus MackAldener ”När livet är en lövtunn glasbubbla” ”En morgon när Ellen var fem månader gick Maria och jag över sjuk- husets parkering. Vi var medvetna om att vi denna dag skulle stänga av respiratorn. Det var inte meningsfullt att fortsätta. Tankarna trasslade till sig. Hur gör man, vad säger man när ens barns liv ska sluta? ...men vi stängde inte av. Det gick en dag. Och så en till. Det gick en månad, ja flera. En dag när Ellen var drygt ett år fick vi åka hem för gott.” text Monica Samuelsson foto Tommy Hvitfeldt M agnus MackAldeners tal vid invigningen av Lilla Erstagården* i Stockholm ifjol är svårt att glömma för den som var med. Många berördes av hur han och hustrun Maria redan i vecka tjugofyra fick en dotter på 700 gram. – Det såg inte ut som någon dotter. Det såg inte ut som någon son heller. Det såg ut som en fågelunge med gladpackstunn rosa hud, berättade Magnus. Drottning Silvia, som skulle hålla invigningstalet, fick be om en extra minut för att samla sig. Och sanning å säga skulle ingen av oss klarat strupen efter Magnus berättelse. Därför ringer jag också nu, långt senare, upp Magnus MackAldener och frågar om jag kan få höra lite mer. Magnus MackAldener Född Som Magnus Aldener i Stockholm 1970. Uppvuxen i Norra Botyrka. Familj Gift med Maria Mack. Tillsammans har de Joel (11 år), Ellen (9) och Hannes (4) vilket gör att släkten MackAldener idag har fem medlemmar. Till vardags Är ingenjör och leder en organisation inom research och utveckling av avgasrening för lastbilar. Gillar Att springa och cykla. ”Folk säger att jag har sådan karaktär som ger mig ut i regnet. Det är inte karaktär. Det handlar om välbefinnande och att få tid att tänka fritt.” Tycker också om att föreläsa, både om erfarenheterna som förälder till ett tidigt fött barn och om kreativt ledarskap. 20 Vi backar bandet. Vi tar oss tillbaka till 1970. Magnus är nyfödd son till lärarparet Ulf och Lena. För att vara med och bygga upp en kyrklig gemenskap flyttar de till den nyetablerade förorten Norra Botkyrka söder om Stockholm. Miljonprogram. Nya ti- Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 der. Nya möjligheter. Magnus uppväxtmiljö är akademisk. Kunskap är viktigt liksom betoningen av alla människors lika värde. – Det var en tid av mycket ”vi sätter oss i ringen och tar varandra i hand”. Mamma och pappa var väldigt engagerade. De var statligt anställda och befann sig mitt i en tid av samhällsbyggande. Vår förort växte från noll till trettio tusen på bara några få år, säger Magnus som nu gick i mellanstadiet, var lite hemkär och redan ganska prestationsorienterad. – Det poängterades ju att man skulle förvalta sitt pund. Jag var en dålig läsare men mamma och pappa lät mig inte misslyckas. Mamma högläste ur mina läxböcker. Jag lyssnade och lärde. De tog mig över puckeln tills jag insåg att jag faktiskt hade det ganska lätt för mig. Det tekniska intresset tilltog. Inte minst under långa somrar hos morfar i Värmland. Varje år fick Magnus ett nytt verktyg med sig hem från morfars aldrig sinande förråd. 21 porträttet – Det blev väl som det ofta blir. Det man tycker är roligt det gör man bra, säger Magnus som sökte till tekniskt gymnasium och sedan till ingenjörsutbildning vid Kungliga Tekniska Högskolan. Efter examen blev han industridoktorand på Scania där han sedan fick chefstjänst efter avslutad forskning. På Scania är han kvar. Idag leder Magnus en organisation som utvecklar system för avgasrening. Parallellt med skola och utbildning ägde privatlivet rum. Magnus och Maria möttes på en scoutledarutbildning. Han 20, hon 19. – Tre år senare gifte vi oss. Det är en förmån att få träffas så tidigt även om vi aldrig skulle låta våra egna barn gifta sig så unga, skrattar Magnus. *Lilla Erstagården i Stockholm är Nordens första hospis, dvs avdelning för vård i livets slutskede, för svårt sjuka barn och ungdomar. Medicinskt ansvarig läkare är Ann Edner som arbetade på Karolinska sjukhusets neonatalavdelning när Ellen MackAldener kom till världen. Att ekonomiskt stödja Lilla Erstagården är ett av Erikshjälpens åtaganden för barn i Sverige. – Maria och jag har samma slags bakgrund. Men jag är förortskid och hon har bott på mindre orter. Maria är en fantastisk kvinna. Hon är konstnärlig och kreativ. Så levande och stark som en obändig enebuske. Hon är glad, öppen och spontan. Utan henne hade jag varit en ganska odräglig och tråkig grubblare. Jag har aldrig under våra tjugo år tillsammans tvivlat på att det är vi som hör ihop, säger Magnus som menar att relationen är en ovanligt bra match. Utan Maria hade jag varit en ganska odräglig och tråkig grubblare – De flesta par i världen har det nog faktiskt inte så bra som vi. Det handlar om att tro på beslutet och att relationen är något vi skapar tillsammans. Vore det inte för vetskapen om vad makarna MackAldener gemensamt gått igenom kunde ett sådant uttalande naturligtvis låta provocerande. Magnus är heller inte den som lindar in och suddar ut. Han säger det han tänker och tänkt har han hun- – Vid Ellens kuvös delade Maria och jag många timmar. Jag kan inte säga att det var en olycklig tid. Trots att vi inte visste hur det skulle gå var vår relation meningsfull. Vi hade en sjuk dotter som vi båda ville göra det bästa för, säger Magnus. 22 nit göra en del. Inte minst under otaliga timmar av oviss väntan på sjukhus. Vi kommer till det. Medan Magnus läste och skaffade jobb utbildade sig Maria till textillärare och makarna köpte hus. År 2000 föddes sonen Joel. – Så här i efterhand tänker jag ”vad lätt det var”. Visst är det en stor omställning att få barn men vi var redo. En del verkar kasta allt annat åt sidan när de blir föräldrar. Det gjorde aldrig vi. Vi har båda haft intressen som vi vårdat och värnat både före och efter, berättar Magnus. Starkt påhejade av de svenska bidragsreglerna, som Magnus uttrycker det, valde de strax att börja planera för ett barn till. – En kväll var vi inbjudna till Stadshuset på bal. Det var frack och storband. Maria var i vecka tjugofyra. Någon mage syntes inte än men hon kände sig lite konstig till mods, säger Magnus. Morgonen därpå skulle familjen upp tidigt för att åka på utflykt med kyrkan. – Vi var lite sena och jag höll på att packa bilen. Joel i barnstol och väskor i bagaget. Men så ropade Maria på mig. Hon mådde inte bra. Hon kände som att hon hade kissat på sig. Vi tänkte nog båda att det får ju inte vara vattnet som gått. Samtidigt förstod vi nog att det var just det som hade hänt, minns Magnus som berättar att allt sedan gick i ilfart med ambulanstransport till Karolinska. – När jag tänker på det idag blir det tydligt hur lite vi visste då. Visst hade vi läst solskenshistorier om för tidigt födda barn, ibland inte större än en hamburgare, som klarat sig bra och som nu sprang och lekte framför kameran. Men där i ambulansen insåg vi att detta var på allvar. På sjukhuset sade läkare att barnet kanske, om Maria låg stilla, skulle kunna hållas kvar i magen ytterligare någon månad. Kanske kunde till och med fostervatten återbildas. Men för alla eventualiteter fick makarna veta vad som skulle hända om barnet ändå skulle göra för tidig entré. – De visade mig akutrummet längst ned i korridoren dit barnet i så fall skulle tas. Där skulle det finnas specialister som skulle göra allt för att rädda och hjälpa. För anknytningen skulle det vara viktigt att jag som pappa fanns med så jag kunde berätta för Maria vad som hade hänt. Men saker och ting blir inte alltid som man planerar. Helt plötsligt ropar Maria att barnet kommer. En ensam barnmorska inser vad som sker, klipper navelsträngen, lägger knytet i en servett och springer iväg. –Jag kommer bara ihåg att jag såg en liten fot som dinglade från hennes händer. Det var som en fågelunge utan fjädrar. I akutrummet var det tomt. Klockan tickade. På bordet under lampan låg fågelungen till synes livlös. Personal strömmade till men ingen tog befälet. Plågsam väntan. Efter två evighetslånga minuter kom så läkaren och det drog en kollektiv suck av Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 lättnad genom rummet. Lugna och tydliga order satte händer i arbete. Kvar på sitt rum låg Maria. – Det gick fort från en bal på slottet till något helt annat. Helt plötsligt säger läkare Ann Edner att jag kan ta min dotters händer. Var det en dotter vi hade fått? De första veckorna och månaderna kom att innehålla många kritiska situationer. Mer än en gång verkade slutet vara kommet. – En dag frågade personalen om vi ville låta döpa Ellen. Bakom ett draperi fanns dopfunt, vatten och skärmar. Det stod där som ett kit för akut bruk. Här fanns en vana att hantera barns död. Vi kommer från en tradition där vi välsignar våra barn så vi bad att få ringa in vår pastor. Sedan sjöng vi några psalmer och bad tillsammans, berättar Magnus som säger att de hunnit sörja Ellen flera gånger, men att hon hela tiden klarat sig igenom. Så även den där dagen när hoppet syntes ute och hjälpapparaturen hade kunnat stängas av. – Läkare frågade ibland hur vi såg på att få ett handikappat barn. Ibland blev det tydligt att det fanns ett val. Att låtsas något annat vore hyckleri. Hade en av tio apparater stängts av hade det inneburit slutet för Ellen. Att fortsätta kampen blev också ett medvetet val, säger Magnus som kände att han och Maria på sätt och vis blev granskade och att de bestod provet. – Vi bedömdes nog kapabla att ta emot en handikappad flicka. Jag tror faktiskt det spelade en roll för utgången av vår berättelse, säger Magnus som på ingenjörens vis räknat ut vad all vård och hjälp kostat under åren. – Ellen har kostat samhället över tio miljoner kronor. Allra störst resurser sattes in i början för att rädda hennes liv. Ibland kan man undra var logiken finns när vi som föräldrar idag måste kämpa med näbbar och klor för att hon ska få en bra assistent i skolan. Om det är samhällets absoluta vilja och mål att rädda små barn så borde det vara lätt för familjer att också få fortsatt stöd. Ibland undrar jag om vi har råd att rädda och bota fler än vi har råd att sedan ta hand om. Det finns mycket som det är tabu att prata om. – Vi vet att Ellen inte kommer att klara livet på egna meriter. Med tiden kommer hon att inse att hon är annorlunda och hon kommer att bli ledsen. Samhällets spann för vad som är normalt är så smalt. Det gör livet tufft för den som avviker från normen, fortsätter Magnus. Ellen är idag en söt och go tjej på nio år. Hon har en utvecklingsstörning, autism och ett synhandikapp som gör det svårt för henne att tolka det hon Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 ser och som ibland påverkar balansen. – När vi tänkte på framtiden förstod vi att Joel behövde ett syskon till. När man har ett barn med särskilda behov flyttas perspektiven ganska långt fram. Vi ville inte att Joel en dag ska stå ensam med gamla föräldrar och en syster som också behöver hans omsorg, säger Magnus och berättar att lillebror Hannes nu är fyra år gammal. Joel och Hannes är väldigt tighta, trots några års skillnad. Ellen kan också vara med på det mesta, till och med skidåkning och simning, men det är som om hon saknar egen motor och hon behöver bli pushad för att det ska hända något. Lillebror Hannes energi är till stor hjälp och Joel har gått en kurs för att bättre förstå sin lillasyster och hennes handikapp. Under Ellens tre första levnadsår hade hon assistent hemma dygnet runt. Hon satt fast i en tolv meter lång syrgasslang och fick mat genom en knapp på magen. Maria fungerade länge som något av platschef i hemmet. Idag ser familjelivet lite mer normalt ut och Ellen går i vanlig skola och har assistent. En helg i månaden tillbringar hon hos en kontaktfamilj. Jag såg en liten fot som dinglade från hennes händer. – För killarna är mycket av godo att de har en syster som Ellen. De får erfarenheter som de kommer ha nytta av i ett annars ganska hårt samhällsklimat. De lär sig att vi människor är olika och att man måste omfamna det. Vi är så glada och tacksamma för att vi har Ellen. Hon betyder så mycket i vår familj. n 23 inspiration krönikan Handla rättvisare i vinter! Att handla rättvist är inte alltid lätt. Här finns ett axplock av härliga produkter att njuta av i vinter. Att välja produkter som ger odlare och tillverkare skäligt betalt är ibland en konst, men som gynnar både kropp och själ, både här och där. Bidra till en rättvisare värld med din handling. Snyggaste vintermössan Kaffe med mått Ett gott ekologiskt kaffe som levereras i dekorativ skyddspåse gjort av jute. Ett kaffemått i trä följer den fina presentförpackningen. Finns på www.manniskohjalp. se och innehåller 280 g. Vakumförpackat så klart! Frukt är godis! Geobars är knapriga müslibars eller varför inte kalla dem godsibitar, fyllda med russin, tranbär & blåbär, som ger en söt smakupplevelse. Innehållet kommer från bl a Sydafrika och Chile. En internationell smakupplevelse som även finns i kombinationen russin och choklad. Beställ den på www. sackeus.se Handgjorda mössor från Dece i Rumänien ger arbetarna en skälig lön. De anställda som ingår i ett självhjälpsprogram för de allra fattigaste kan arbeta hemifrån och försörja sina familjer. Mössorna har snygg design och finns i många färger och mönster, med eller utan tofs. Beställ på www.decehats.com Fira nyår med mango chutney Kanske prova något nytt till nyår? Använd Eswatini Mango Chutney, utsökt kryddad med kanel, ingefära, vitlök och cayenne. Finns även med tomat och chilismak. Producerad av kvinnokooperativet Eswatini i Swaziland. www.sackeus.se Världen i min famn Är du på jakt efter innovativa, ekologiska och rättvist tillverkade leksaker? Ekokul har saker som är både roliga och meningsfulla. Flyg till månen i en återvunnen raket eller varför inte gosa med ekologiska kramdjur. Gör dina egna smycken av eko-reko pärlor. Skippa batterierna och kör på solkraft. Eller ge vår jord en välbehövlig kram! Beställ på www.ekokul.se Foto: Ekokul Rättvisa möss Klassiker på skidturen Vem minns inte barndomens skidutflykter där varm choklad var ett måste? Locka fram dina barndomsminnen och njut av rättvis och kravmärkt choklad från Dominikanska republiken och Paraguay. Chokladdryckspulvret som har en kakaohalt på 25 procent blandas med varm eller kall mjölk. Mmmm…. Finns på www.sackeus.se 24 För den som gillar sega råttor finns Rättvisa Möss. De söta råttorna är helt utan konserveringsmedel och de glada färgerna kommer från naturen. Gelémöss är ett original från 1931 och de finns i olika smaker. Salt för den som föredrar det. Eller surt, kanske? Tillverkas i Sverige av Aroma. Finns på www.sackeus.se Piggar upp frusna fötter En knallrosa pepparmintscrème Viola för dina kära fossingar! Fair Trade kakaosmör, mandelolja, glycerin och lanolin mjukgör och binder fukt i huden. Trädgårdsmyntaolja och pepparmintsolja stimulerar blodcirkulationen, lindrar värk och bekämpar svamp och bakterier. Mynta är en ren och uppfriskande doft och dina fötter blir inget annat än oerhört tacksamma (och pigga)! Du hittar fler produkter på www.lush.se Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Magdalena Vogt bor med sin man och son i norra Laos, där de tillsammans jobbar med byutveckling i några mycket fattiga minoritetsfolksbyar. Magdalena är anställd av Erikshjälpen med särskilt ansvar för informations- och utbildningsfrågor. ”Människor vars röst ingen hör tystnar också” Dimman lättar sakta över de djungelbeklädda bergstopparna runt akha-byn Nam Hin, men innan vi hinner vakna somnar en liten pojke in. För gott. Han är knappt fyra fyllda och ligger ensam i sin bädd när man hittar honom. Mamman, som också är sjuk, hade gått för att ta hand om djuren. Snart fylls tystnaden av sorgetjut. Bykvinnorna stämmer in i mammans otröstliga gråt och strax är hela byn på fötter. Yrvaket undrar vi vad som hänt. Och när vi får veta undrar vi hur i hela världen det kunde få hända. Där vi kommer ifrån dör inga barn av diarré. Jodå, förklarar byborna, man hade tänkt att försöka ta honom till sjukhus. Men han hade ju redan haft diarré i tre veckor, säger ni? Och inte ätit eller druckit på flera dagar? Har ingenting gjorts? Man skakar på huvudet. Antagligen hade mamman, som sedan ett år tillbaka är änka, heller aldrig haft råd att ta honom till sjukhuset. ”Men…” stammar vi. ”Vi hade ju kunnat…”. Men var fanns ”vi” när vi ”hade kunnat”? Jag inser att det här är människor vars nöd i princip ingen ser och vars röst ingen hör. När klagoropen klingat av mellan bergen återstår bara tystnaden. Människor vars röst ingen hör tystnar också. Det verkar vara så det fungerar. Den sjuka änkan är bara en i raden av många fattiga vi möter som slukats upp av tystnadens kultur, återvändsgränden där man slutligen parkerar i brist på gensvar. August (vår son) har en bok med djur som vinkar, ”vinkboken” heter den. På baksidan står det med stora bokstäver: ”Det bästa med att vinka är att alla vinkar tillbaka”. Det är ju så vi vill att det ska vara. Alla vinkar tillbaka. De flesta som läser den här texten är nog uppvuxna i en kultur där man ska ”stå Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Magdalena och maken Jason tillsammans med sonen August på besök i en by. Foto: privat upp för sig själv”, ”höja sin röst” – reflektera, verbalisera, argumentera till leda. Ögonen som sett är många, öronen som hört likaså. Feedback, bekräftelse, nätverk och alla dessa utvecklingssamtal och utvecklingsplaner som ska följas upp och Det bästa med att vinka är att alla vinkar tillbaka förbättras, från förskolan tills döden skiljer oss åt. Att någon kan se sitt barn långsamt tyna bort utan att ens då höja sin röst för att orka be om hjälp – för oss är det oerhört svårt att fatta. Men någonstans i min förtvivlan och ilska förstår jag att rösterna måste växa fram i ljuset av tillvända ansikten och öron som lyssnar med intresse. Det är också därför det känns extra vik- tigt att få finnas på plats i delar av världen där många verkar ha gått vilse i tystnadens mörka skogar. Avslutningsvis, jag menar inte att alla ska, eller ens kan, ta ansvar för och söka upp all världens nöd för att se, höra och möta. Men jag tror att vi alla kan öva på att lyssna och därmed kanske ge liv åt rösterna som inte hörs. De tystnade ropen finns överallt. På ålderdomshemmet, flyktingförläggningen, i skolan – men också i de stilrena kvarteren och i den stålkalla, rostfria lyxen. Hör vi? n Magdalena Vogt 25 Så kan du hjälpa Konstruktion: Jakob Nilsson@lokalkrysset.se Foto: Åsa Dahlgren Bildkryss 4/11 På Erikshjälpen är det alltid mycket på gång. För att kunna hjälpa så många som möjligt vill vi naturligtvis också vara fler som hjälps åt. Då blir det också mycket roligare! På de rosa sidorna här i tidningen kan du hålla dig uppdaterad om vad som händer och sker. Här kan du både läsa om pågående kampanjer och hur du på många olika sätt kan ta del i det viktiga arbetet för barnen. Välkommen! Från vänster; Siv Rydén, Margaretha Elofson, Rose-Marie Rydstrand, Birgitta Möller och Annika Ekholm Snart nytt år Psalmanackan Beställ Charlotta Folkelinds Psalmanacka för 2012 med vackra utdrag ur vår rika psalmskatt. Charlotta arbetar bl a med kalligrafi och akvarell. Pris 150 kr (inkl frakt) varav 60 kr går till Erikshjälpens arbete. Beställ på www.erikshjalpen. se, 0383-46 74 50 eller använd bifogat inbetalningskort. Ange då namn, adress, antal och märk talongen ”Psalmanackan”. Minnes- och högtidskort När det finns något att fira eller när det blivit tid att ta farväl av en vän som gått bort. Det är tillfällen Lyckönskningar som lämpar på högtidsdagen sig väl för en Högtidsgåva eller Minnesgåva till Erikshjälpen. Nu finns nya kort Till minne till uppvaktning eller minne att beställa på Till minne www.erikshjalpen.se eller på tel 0383-46 74 50. rˆd m arkering = Du kan vinna Mästarprov – PostkodMiljonären, som är både bok och familjespel i ett. Spelet innehåller 2 500 frågor och en digital spelenhet ställer frågor och ger svar. Ett spel för dig eller hela familjen, där ni själva väljer svårighetsgrad. Böckerna är skänkta av bokförlaget Max Ström. Skicka in din lösning till Erikshjälpen, Box 1, 570 15 Holsbybrunn och märk med Bildkryss 4. Senast 25 januari vill vi ha din lösning. Namn . ............................................................................................................................. Adress ............................................................................................................................ Postnr ........................................ Postadress ..................................................... big Babypaket till Afrika Det är många syföreningar som ägnar nyförlösta mammor en extra tanke. Några damer från Järnforsen har levererat hela femton påsar med fint sydda babypaket till Erikshjälpen i Holsbybrunn. – Först satt vi och stickade ensamma på var sitt håll, men det är ju mycket roligare att göra något tillsammans, berättar Birgitta Möller som är en flitig stickare av täcken och strumpor. Efter överlämnande av babypaketen till Annika Ekholm fick gruppen en genomgång av Erikshjälpens verksamhet och depån där babypaketen nu packas in i containrar för vidare färd till förlossningskliniker i Afrika. Vill du själv tillverka babypaket? Innehållet ska vara: • • • • • • • • En filt En frottéhandduk En tvättlapp En barntvål Tre tygblöjor i mjukt, skönt tyg Två babyskjortor Två babybyxor Fyra säkerhetsnålar Ibland kan paketet även innehålla något extra, som en stickad tröja eller en liten mjuk mössa. n Text: Rosemarie Engblom Foto: Louise Nordlund Isaksson Alla barn är lika mycket värda Söker du material om alla barns lika värde? Om hur det är att leva i andra länder? Lekar och pyssel? Du hittar material för skola och barngrupper på nya hemsidan www.rafiki.se Världen är full med nya kompisar! 26 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 Erikshjälpens tidning • Nr. 4.2011 2011 Nr.4. 2727 Julklappar som räcker längre Du kan ge uppskattade julgåvor till vänner som har det mesta. Som julgåva kan du ge ett odlingspaket till en familj i Malawi. Du får ett fint kort med fröpåse på köpet – att ge bort till den som redan har allt. Denna julgåva för 165 kr (varav 150 kr går till projektet) ger en familj försörjning. Nytt för i år är en julgåva till Afrikas horn, se annons på baksidan av tidningen. Stöper ljus för utsatta I mitten av oktober varje år drar aktiviteten igång i Inger Larssons garage i Julita. Långt fram i december lyser sedan flitens lampa. Sedan trettio år tillbaka har Inger ägnat sig åt att stöpa ljus i många olika storlekar och varianter. – Det är väldigt populärt och jag får ofta frågor från vänner, bekanta och gamla kollegor som gärna kommer och stöper, berättar Inger som nu är pensionär efter många år som barnmorska. – Att stöpa ljus tar nästan en hel dag. Det är ett mysigt sätt att umgås på och att samtidigt få göra något trevligt tillsam- mans, säger Inger som bara tar betalt för ljusmassa och omkostnader. Men de senaste åren har hon också ordnat med en insamling till förmån för Erikshjälpens arbete med mikrokrediter till familjer som saknar stabil inkomst. – Man får betala så mycket man själv vill och så brukar jag berätta om mikrolånen. Jag tycker det är ett bra sätt att få utsatta familjer på fötter igen, säger Inger som årligen har uppemot åtta ljusstöpardagar. Nu är julens ljus snart klara och när de så småningom tänds är hjälpen redan på väg till fler. n l u J d o G a tro Vi måste våg t frö vi sått att varje lite p att gro kan få ett hop lden gott a vär och göra hel Så ett frö ... Det finns även julgåvor för 50 kronor, där 40 kronor går till verksamheten för barn. Du får ett fint julkort att ge bort, där det framgår att Erikshjälpen fått en gåva. God Jul Beställ på www.erikshjalpen.se eller ring 0383-46 74 50. Konserter i advent Välkommen till Välkommen till stämningsfulla konserter till förmån för Erikshjälpens arbete. Möt den uppskattade duon Lars Mörlid och Peter Sandwall som bjuder på älskade och välkända advents- och julsånger i kyrkor runt om i södra Sverige och även i Norge. Gruppen FOLK och Jonas Sandwall drog fulla hus förra året och de gör gemensam sak även i år. Den folkkäre sångaren och låtskrivaren Roland Utbult finns också chans att lyssna till och dela julens glädje med. Väl mött på konserter som inbjuder till eftertanke, inspiration och engagemang. Foto: Garbis F. Sarafian Lena Karlsson, Siw Lundin och Gunilla Jonsson tog chansen att stöpa juleljus. Stilla natt med Roland Utbult Lovsång i juletid med Mörlid & Sandwall Söndag 27 nov kl 19.00 Mamrelunds missionshus Fredag 2 dec kl 19.00 Bethel, Fredrikstad, Norge Lördag 3 dec kl 18.30 Ekenässjöns kyrka Söndag 4 dec kl 18.00 Hults kyrka Fredag 9 dec kl 19.00 Moheda Filadelfia Lördag 10 dec kl 18.00 Hestra Missionskyrka Söndag 11 dec kl 11.00 Pingstkyrkan, Jönköping Söndag 11 dec kl 18.00 Ölmstad Allianskyrka Onsdag 14 dec kl 19.00 Nässjö Missionskyrka* Torsdag 15 dec kl 19.00 Nässjö Missionskyrka* Fredag 16 dec kl 19.00 Nässjö Missionskyrka* Söndag 18 dec kl 11.00 Filadelfiakyrkan, Stockholm Söndag 18 dec kl 18.00 Skogakyrkan, Kungsängen Torsdag 22 dec kl 19.00 Lommaryds kyrka Måndag 26 dec kl 18.00 Norra Sandsjö kyrka Fredag 16 dec kl 20.00 Norrköping, Pingstkyrkan Lördag 17 dec kl 18.00 Huskvarna, Pingstkyrkan Söndag 18 dec kl 18.00 Skara, Vinköl kyrka Jonas Sandwall och FOLK Allianskyrkan, Jönköping Söndag 27 nov kl 18.30 Fjällstugan, Jönköping Biljett 80 kr, förköp hos Nya Musik 036-16 97 50 eller Fjällstugan 036-35 19 60. *Med Nässjö Missionskyrkas kör. I Nässjö krävs Text: Monica Samuelsson Foto: Privat platsbiljett, 30 kr. Boka på tel 0380-741 60. Krysslösning nr 3-11 EH nr 3 20110828 STAD I RUMÄNIEN SAMEGRUPPEN DE HAR TAGGAR ÖVER H C R A I O V A RIKTNING I TERMODYNAMIKEN Ö S T L I G A D I A B A T KYRKA I SUNDSVALL TÄNKER BARA PÅ SIG SJÄLVA V E M SOM EN VETTVILLING B ÅTRÅN J E H U MATAKDEMI BISARRA MENINGAR RÄKNAR UPPLAGA B F SLÅR UT VÄLKROSSAD ENG. ROCK DUMBOM LÄNGDMÅTT PARTI TAR PAUS O R S A URTRIST DIKT O E B TIGGA HAN FINNS I BÅT RIKE S T A T FILFORMAT KAN FAMN VARA E P FÖRFLYTTNINGEN PLUGG DERDIYOK FOTBOLLSSPELARE BLEKINGE MILITÄR TITEL N A BILA FÖRST NR 18 TIDAN BLOMMIGT I BILDEN OVAN SKOTSK MAN RIDDARE BALK T BILDER I SKALA AVISA PINAL L A FRÅN JOLLAR K JAMES D E A N IN I AFRIKANSKT ORD FÖR STOR SJÖ PIPA A V BÅTBYGGARE 100 O R N E R E F R Å N ENVÅLDSHÄRSKARE E ABRAMS HEMSTAD BAKREDSKAP MAGER G FÖRR ÖSTPAKISTAN RUSA U R ÖKA N N A G G K N A L N J A N S A GAS GATT A R VITAMINER FÄRSKA P L A T S Ä N D R I N G E N E GALTEN VAJAR PÅ LÅNGT STRÅ T Ä L J Y X A A R N S C S P I N T A B S E G L A R E N T A N D R A D I SALT LADE D Ö D T R Å K I G T HJÄLPER MINNET E H O G Å S F L I C K O R LÅNEINSTITUT DALAORT SEPT.-TÖS I LONDON NÄSTA SOMMAR G A S T R O N O M I S K A S Ä L L S A M M A TÄVLING S K I V A FÖRR OM FILM KASSA A L N Ö N O A A N T E C K N I N G A R Vinnare Bildkryss nr 3-11 Grattis! Följande har vunnit Noveller för Världens Barn med cd: Birgitta Lindstedt, Örebro Helge Siggelin, Lyrestad Kristina Norlén, Sollefteå 28 28 S K HANDLAS MED I BANGKOK ÄR STOLT ÖVER A D I SKOLÅR E Naturkalendern 2012 Du har väl inte missat årets bästa julklapp! Med foto och bibelord för varje månad får vi följa naturens skådespel och skiftningar under året. Fotograferna Reine Jonsson och Kenneth Johansson delar med sig av vackra ögonblick fångade i den svenska naturen. Du får boken, inklusive ljudbok, för endast 200 kronor. Hela 100 kronor går samtidigt till Världens Barn. Priset inkluderar moms och frakt. Inga andra avgifter tillkommer. Sätt in på PlusGiro 160 58 86-6 (glöm inte att skriva namn och adress). Eller gå in på bokens egen hemsida: www.noveller.org välj »företag« eller »privatperson« och beställ dina böcker där. Kalendern kostar 85 kronor inklusive porto. Vinsten på 30 kronor per kalender går oavkortat till Erikshjälpens verksamhet. Y V S B A T H Beställ kalendern på tel 0383-46 74 50 eller genom att sätta in 85 kronor på Erikshjälpens pg 90 09 28-3. Ange namn och adress samt märk med ”Naturkalendern 2012”. NYHET 2011: I varje bok finns en cd med novellerna inlästa av svenska skådespelare! Radiohjälpens insamling för Världens Barn i samverkan med Informationsförlaget. Begränsad upplaga! Erikshjälpens tidning Nr. 2011 Erikshjälpens Erikshjälpenstidning tidning•••Nr. Nr.3.4. 4.2011 2009 Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 4. 2010 2011 2011 2929 Present till sjuka barn Till barn som är sjuka och behandlas eller är inlagda på sjukhus i Sverige skickar Erikshjälpen uppmuntrande presenter. Det var så Erikshjälpen startade på 30-talet och arbetet för sjuka barn fortsätter än idag. Nyligen kom en speciell hälsning från en sjuksköterska på ett av sjukhusen som tar emot Erikshjälpens presenter som gosiga nallar, spel, pussel, lego eller andra grejor som kan sysselsätta och glädja barn som har det svårt. Mottot som Erikshjälpens grundare Erik Nilsson hade var Sjuka barn kan bli glada barn, när han redan som barn gav presenter till andra sjuka barn. ”Hej Erikshjälpen! Jag har idag träffat Mustapha och han har fått presenterna ni skickade till honom. Han blev jätteglad och det blev hans syster också. Familjen bad mig kontakta er och tacka. Mustapha har det jobbigt. Familjen har ingen fast adress och de talar dålig svenska. Men han blev jätteglad och familjen vill att ni ska veta det. Hälsningar syster Linda på ett sjukhus i Stockholm.” Om Presenten Arbetar du på sjukhus och har behov av att kunna uppmuntra barn som är inlagda eller är sjuka och regelbundet får behandling? Erikshjälpen står för kostnaden. Hör av dig för mer information om Presenten på tel 0383-46 74 50 eller info@erikshjalpen.se fynda p secon å d hand! Ny medlem i ECPAT Erikshjälpen har nu antagits som medlemsorganisation i ECPAT Sverige. Om Systers hemliga låda Systers hemliga låda innehåller små presenter som passar för barn i olika åldrar. Lådan finns för beställning till exempelvis sjukhus, vårdcentraler, barnavårdscentraler och tandläkarmottagningar i såväl privat som statlig regi. Den hemliga lådan innehåller bl a Bamsestickers, tatueringar, tapperhetsmedaljer och andra småsaker som kan delas ut till barn som behandlas inom sjukvården. Lådan finns i olika varianter, till självkostnadspris från 550 kr. – ECPAT är en barnrättsorganisation som arbetar för barns rätt att inte utnyttjas i sexhandel. För Erikshjälpen är barns rättigheter det viktigaste som finns och flera av våra projekt är direkt eller indirekt inriktade på att motverka att barn utnyttjas, säger Mattias Ingeson, Erikshjälpens biträdande generalsekreterare. – Tillsammans med ECPAT och de andra medlemsorganisationerna kan vi vara med och skapa opinion och påverka beslutsfattare. Medlemskapet är ett sätt för oss att ta ställning och visa hur viktigt vi tycker att detta arbete är. Erikshjälpen arbetar redan idag genom olika samarbetspartners med utbildning och påverkansarbete med målsättning att sätta stopp för sexuellt utnyttjande och trafficking. – Genom ECPAT hoppas vi kunna lära oss mer om traffickingfrågor och om hur vi kan ta vår del av ansvaret för att förebygga övergrepp och skydda utsatta barn, avslutar Ingeson. n För mer information, se www.erikshjalpen.se eller ring 0383-46 74 50. Arvika Erikshjälpen Second Hand Rosendalsvägen 17 Tel 0570-80 000 BODAFORS Erikshjälpan Second Hand Skolg. 4 Tel 0380-37 06 92 BOLLNÄS Erikshjälpen Second Hand Renshammarvägen 10 Tel 0278-19000 BROBY Allt Möjligt Second Hand Storg. 38 Tel 044-41761 DALA-JÄRNA Erikshjälpen Second Hand Industriv. 15 Tel 0281-20172 EDSBYN Arken Second Hand Rotebergsv. 40 Tel 0271-22200 Erikshjälpen bygger sina insatser på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, samt en kristen värdegrund med dess betoning på alla individers lika och unika värde. 30 30 Foto: Monica Samuelsson Erikshjälpen arbetar aktivt för att FN:s millenniemål ska förverkligas och att barns rättigheter ska tillgodoses. Erikshjälpens insatser syftar till att utveckla samhället och sker i samarbete med lokala organisationer runtom i världen. Insatserna är inriktade på: • Utbildning • Försörjning • Hälsa Erikshjälpens arbete finansieras till stor del av regelbundna gåvor från allmänheten. I Sverige riktar sig Erikshjälpen till barn, exempelvis genom skolprogrammet Rafiki och genom stöd till ungdomar i riskzon. På sjukhus är Erikshjälpen känd genom Systers hemliga låda med tapperhetsmedaljen och andra uppmuntringar till sjuka barn. Sundsvall Återkommande Mode by Erikshjälpen Second Hand Birsta City Gesällvägen 1 Tel 060-52 57 15 KARLSTAD Gengåvan Second Hand Blockgatan 5 Tel 054-21 14 00 Kramfors Erikshjälpen Second Hand Gränsg. 11 Tel 0612-100 30 Kristianstad Erikshjälpen Second Hand Karlsg 43 Tel 044-785 96 00 LINDESBERG Erikshjälpen Second Hand Löpargatan 8 Tel 0581-80610 FILIPSTAD Erikshjälpen Second Hand Tegnérg. 3 Tel 0590-10336 MALMÖ Erikshjälpen Second Hand Volframg 5. Tel 040-131730 FRÄNSTA Erikshjälpen Second Hand Fränstavägen 235 (vid ICA) Tel 0691-31527 NORRKÖPING Erikshjälpen Second Hand Hagebyg. 31 Tel 011-180710 GENARP Erikshjälpen Second Hand Risav. 2 Tel 040-48 0041 Gävle Erikshjälpen Second Hand Södra Skeppsbron 35 Tel 026-18 50 60 Göteborg Erikshjälpen Second Hand Fältspatgatan 6 (Högsbo) Tel 031-20 90 70 HUSKVARNA Erikshjälpen Second Hand Birkag. 38 Tel 036-143090 Härnösand Erikshjälpen Second Hand Magasinsgatan 11 Tel 0611-260 40 HÖÖR Erikshjälpen Second Hand Handelsg. 1A Tel 0413-22100 Fotbollsdoktorn Onsdagen den 11 januari kl 20:00 sänder SVT2 filmen ”Fotbollsdoktorn” om kirurg Carl-Axel Ekman som under många år arbetat för Läkarbanken i nordöstra Kenya. Filmen berättar både om Ekmans bakgrund och uppväxt och om hans mångåriga engagemang för flickors och kvinnors situation i den nordöstra provinsen. Mycket sevärd! JÖNKÖPING Erikshjälpen Second Hand Solåsrondellen, Bangårdsg. 23 Tel 036-16 23 32 LUND Erikshjälpen Second Hand Stora Söderg 25 Tel 046-130035 HELSINGBORG Erikshjälpen Second Hand Måndagsgatan 6 Ny butik Tel. 042-495 31 00 Erikshjälpen är en biståndsorganisation som arbetar i 25 länder. Ända sedan starten 1946 har barnen stått i centrum. Det var då den svårt blödarsjuke Erik Nilsson som 17-åring grundlade organisationen till förmån för utsatta barn. Erikshjälpens vision är att förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar. Erikshjälpen arbetar för att barn ska bli sedda och tagna på allvar och ges förutsättningar att genom egen drivkraft skapa en bättre framtid. sundsvall Erikshjälpen Second Hand Kretsloppsparken, Blåberget ESLÖV Erikshjälpen Second Hand Kvarng. 4 Tel 0413-555128 HEDEMORA Erikshjälpen Second Hand Gussarvsg. 3 Tel 0225-774606 Kort om Erikshjälpen idala Idalaboden Hallen, Frillesås Tel 0340-652080 RÄTTVIK Erikshjälpen Second Hand Reparatörv 5. Tel 0248-10264 SKENE Erikshjälpen Second Hand Örbyv. 16 Tel 0320-322 20 SKÄRBLACKA Etiopienhjälpen Bergslagsv 25 Tel 070-5770050 SKÖVDE Gengåvan Second Hand Kvantumhuset, G:a Kungsv 54 Tel 0500-486400 stockholm/SPÅNGA Erikshjälpen Second Hand Skogängsv. 59 Tel 08-36 88 20 stockholm/VÅRBY Erikshjälpen Second Hand Vårby allé 53 Tel 08-680 00 20 SUNDSVALL Erikshjälpen Second Hand Bosvedjan Centrum Bäckebov. 12 Tel 060-170830 SUNDSVALL Återkommande Mode / Erikshjälpen Second Hand Nybrogatan 20 Tel 060-616675 HÖGSBY Human Bridge Second Hand Storg. 38 Tel 0491-21380 GAMLEBY Human Bridge Second Hand Varvet, Hamnen Tel 0493-51169 HJO Human Bridge Second Hand Fredsverkstan, Mekens ind.omr. Strömsdalsvägen 22 Tel 0503-14209 KALMAR Human Bridge Second Hand Larmg. 6 N Tel 0480-27120 Drottning Margaretas väg 23 Tel 0480-49 19 90. SÄFFLE Erikshjälpen Kvarnhjulet Second Hand Säterivägen 20 Tel 0533-10909 SÄVSJÖ Erikshjälpen Second Hand Hantverkaregatan 5 Tel 0382-12300 Söderhamn Erikshjälpen Second Hand N Hamng. 41 Tel 0270-103 01 TIMRÅ Erikshjälpen Second Hand Verkstadsv. 2 Tel 060-580895 TOMELILLA Erikshjälpen Second Hand Rundelsgatan 6 Tel 0417-511482 TRANÅS Erikshjälpen Second Hand Storgatan 20 Tel 0768-197 019 VALLENTUNA Gengåvan Second Hand Svedjevägen 2 Tel 08-511 76222 VETLANDA Erikshjälpen Second Hand Brudabäcksv 3 Tel 0383-17410 VIMMERBY Erikshjälpen Second Hand Mässbrog. 1 Tel 0492-13030 VRIGSTAD Erikshjälpen Second Hand Gästgivareg. 4 Tel 0382-305 10 VÄNERSBORG Erikshjälpen Second Hand Vassbotteng. 16 Tel 0521-17327 VÄRNAMO Erikshjälpen Second Hand Västbovägen 51 Tel 0370-161 60 VÄXJÖ Erikshjälpen Second Hand Smedjeg. 5 Tel 0470-777200 ÅKARP Erikshjälpen Second Hand Lundavägen 51 Tel 040-430017 Ånge Erikshjälpen Second Hand Lagergatan 2 Tel 0690-614 10 ÖREBRO Erikshjälpen Second Hand Åbyvägen 1 Tel 019-764 01 00 VÄXJÖ Human Bridge Second Hand Kungsgatan 11 Tel 0470-456 50 KARLSKRONA Human Bridge Second Hand Kungsmarksplan Tel 0455-145 50 Kärrtorp Human Bridge Second Hand Kärrtorpsplan 1 Tel 08-648 31 31 För öppettider och inlämning av varor, kontakta närmaste butik eller gå in på www.erikshjalpen.se och www.humanbridge.org Erikshjälpens 2011 Erikshjälpens tidning tidning •• Nr. Nr.4. 4.2011 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2011 2011 3131 Posttidning B foto: monica samuelsson Avsändare: Erikshjälpen, Bergmossevägen 5, 570 15 Holsbybrunn 20 skolluncher + julkort 165 kr e j d ä l g l e b dub julbrödet: Foto: Åsa För bara 165 kronor kan du ge ett barn i svältdrabbade Kenya skolmat under en hel månad. Svälten på Afrikas horn drabbar barnen särskilt hårt. I Kenya, på gränsen till Somalia, ger Erikshjälpen akut hjälp i form av mat, vatten och medicin. Samtidigt pågår ett långsiktigt arbete med att hjälpa familjer att skaffa sig en egen försörjning. l u J od da eller Ge bort skolluncher! Foto: matil dahlgren ellen? i kall ugn Jullimpor kryddpÅsen Enklaste sponsras av r ä e j d ä l g Delad Din hjälp gör skillnad. Som gåvobevis får du ett fint julkort att ge till någon som redan har allt. I kortet finns en påse brödkryddor. Liksom en deg jäser till ett stort bröd växer din gåva till glädje och liv för många. Delad glädje är mmar ns drö liv åt bar om att ge dubbel glädje! världen gen Förändrar 1 hg jäst 1 l vatten 1 ägg sirap 1 ½ dl bröd ikt (2 kg) 1 påse rågs krydda I pkt bröd r 2 msk smö 4 tsk salt da i t och blan n fingervarm ser Värm vatte ingredien tt samtliga ut jästen. Tillsä igt. Baka degen kraft och bearbeta läggs på baklimpor som smör lite fyra bröd la Pens er på plåt. i kall ugn, plåtspapp in ställ en och ter. mellan bröd t 35 minu total er, n. 225 grad jäsa i ugne alltså bara Brödet ska hjalpen.se www.eriks Gör din beställning på www.erikshjalpen.se allt vi kan Låt oss göra iskor i nöd för medmänn är stark och sann Med kärlek som vårt bröd av dela med oss G Bergmossev. 5 Holsbybrunn · Tel 0383-46 74 50 · Plusgiro 90 09 28 -3 · www.erikshjalpen.se
© Copyright 2024