Kollokvium om första- och andraspråksinlärning Tisdagen den 4 februari 2014, kl. 13:15 – 15:00 Vid Institutionen för nordiska språk (Engelska parken 16-2041) David Haas Masterstudent vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Gymnasieelevers skriftliga argumentation En jämförande studie av gymnasieelevers skriftliga argumentation i nationella proven i svenska och svenska som andraspråk 1 Abstract I den magisteruppsats som jag skrev under hösten 2013 tittade jag på hur elever i svenska och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnader mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argumentation, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter. En anledning till att det är intressant att jämföra argumentationen mellan första- och andraspråkseleverna är att bedömningsanvisningarna för nationella proven ställer samma krav på eleverna i ett antal innehållsliga aspekter, medan alla andra bedömningsaspekter anpassats utifrån förutsättningarna att skriva på ett första- och ett andraspråk. Detta samtidigt som det finns forskning som pekar mot att även innehållet kan påverkas negativ när man skriver på ett andraspråk. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- och ett andraspråk innebär. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska och svenska som andraspråk 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger elevgrupper i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F). Metoden är en analysmodell som inbegriper analys av i vilken utsträckning texten är argumenterande, vilka teser som drivs, hur argumentationen är förankrad i logik och empiri, hur vissa språkliga medel används samt vilka brister argumentationen uppvisar. Resultatet visar att eleverna främst använder värdeargument som vilar på deduktiv logik. Användningen av empiri är mest omfattande i elevgrupp S-E. Så även S-E:s användning av de språkliga medlen garderingar och bärarbestämda referenser, medan generaliserande ord/fraser är vanligare i SVA-E och SVA-F, och bärarobestämda referenser i S-F. En central slutsats som diskuteras är att andraspråkselevernas texter innehåller flest brister i logiken, och att elevgrupp S-E bedriver den mest fungerande argumentationen sett till användningen av logik, empiri och språkliga medel. Detta tycks bekräfta tidigare forskningsresultat om skillnader mellan att skriva på ett förstaoch ett andraspråk, samtidigt som det i viss mån står i konflikt med att innehållsliga aspekter av bedömningskriterierna är desamma för eleverna i svenska och svenska som andraspråk. Referenser Cassirer, Peter, 2003: Stil stilistik & stilanalys. Stockholm: Natur och Kultur Cumming, Alister, 2001: Learning to write in a second language. Two decades of research. I: International journal of English studies. Murcia: University of Murcia. S. 1–23. (29.09.2013) http://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/211075.pdf Geist, Uwe, 1996: En invasion af Haiti har ikke en skid at gøre med Haiti. En argumentationsanalyse. I: Jørgensen, Keld Gall & Geist, Uwe (red.), Det nye korstog. Sproganalytiske vinkler på en sagprosatekst. Roskilde: Roskilde Universitetsforlag. Jansson, Gunilla, 2000: Tvärkulturella skrivstrategier. Kohesion, Koherens och argumentationsmönster i iranska skribenters texter på svenska. Uppsala. Uppsala universitet.