1. No category

Nytt från Nämdöskärgården • Nummer 22/April 2010 • Pris: 20 kr
Och så blev det äntligen vår...
En lång och hård vinter går mot sitt slut. Alla som
kämpat med isar, skotrar, svävare, sparkar, snöplogar,
skyfflar, isgator, sjunkna båtar (nåja- de problemen kanske
kvarstår...), kan snart njuta av att fara fram på blåa öppna
fjärdar. Isen la sig ordentligt i Nämdöskärgården redan
veckan före jul, rekordtidigt enligt Waxholmsbolaget.
Båttrafiken har tuffat på, men slitaget på fartygen är stort.
En av de gladaste i vinter är kanske Leffe Eriksson, som
köpte Skarpö av Waxholmsbolaget. Han har haft fullt upp
som inhyrt ersättningsfartyg när bl a de nybyggda Gällnö
och Nämdö gått sönder och legat still nästan hela vintern.
Någon gång har Nämdölinjen trafikerats med bogserbåten
Korsö, men trots allt har det alltid kommit någon båt i alla
fall. Det är mer än man kan räkna med i busstrafiken när det
är snökaos!
När snön nu smälter och isen släpper ska allt som vanligt
göras på en gång. Och på något konstigt sätt så hinner man
med det, och pigg blir man när solen går upp. Nog är det
väl så, att man samlar på sig sömn under den mörka tiden
och sedan kan leva lite på räntan under sommaren? Några
som haft det extra jobbigt under vintern, är skolbarnen i
Nämdöområdet som måste åka hemifrån redan före halv
sju för att med svävare, båt och bussar ta sig till Runmarö
eller Djurö. Och några har fått inackordera sig i Dalarö
hela veckorna för att sedan flyga helikopter hem till helgen.
Att bo i Stockholms skärgård året om kan vara väldigt
annorlunda, fast det bara är 5 mil till Sergels torg!
Framme i Dalarö på väg till Sikomöte på Utö
Inga Winroth, Conny Matsson, Nilla Söderqvist
Nämdö Hembygdsförening
Föreningen arbetar för att främja bygdens intressen, såväl inom kultur och miljö
som näringsliv och övriga samhällsfrågor. Vi äger och förvaltar Nämdö Hembygdsgård.
Alla är välkomna som medlemmar, ej mantals-skriven i nämdöskärgården blir
stödjande medlem.
Ansvarig utgivare
Christer Glaad
Postadress:
Nämdö Hembygdsförening
130 36 Nämdö
Hemsida:
www.namdohbf.se
I redaktionen:
Camilla Strandman (camilla@ostanviksgard.se) Inga Winroth, Nilla Söderqvist,
Carina Öhman
Redigering & layout:
Olle Strandman (olle@strandman.se)
Tidningens postadress:
Box 11, 130 36 Nämdö
Isen kom så fort att fåren fick åka Waxholmsbåt till Runmarö,
foto: Johan Nilheimer
Nästa nummer utkommer i juni 2011, manusstopp 23/5
Årsmötesprotokoll Nämdö Hembygdsförening 5/2 2010
Mötet hölls i Nämdö Hembygdsgård, kl 14- 16.30, i närvaro av 24
röstberättigade och 8 stödjande medlemmar.
Protokoll 4 sidor samt bilagor: Närvarolista, verksamhetsberättelse,
ekonomisk redovisning, verksamhetsplan 2011.
1. Mötet öppnades av föreningens ordförande Nilla Söderqvist med
några inledande . ord om personer i Nämdöskärgården som gått bort
under senaste tiden.
2. Utsänd dagordning godkändes efter några förtydliganden på punkt
14 och 16.
3. Per Fjärdhäll valdes till mötesordförande.
4. Camilla Strandman valdes till mötessekreterare.
5. Lotten Hjelm och Lasse Fogleberg valdes till protokollsjusterare
och . rösträknare.
6. Beslöts att cirkulerande närvarolista ska utgöra röstlängd. Se
bilaga.
7. Godkändes mötets behöriga utlysande.
8. Stina Molander fördrog verksamhetsberättelsen, se bilaga.
Konstaterades att . föreningen haft ännu ett år fyllt av aktiviteter och
ordföranden tackade särskilt alla . dem som lagt ner massor av ideell
tid och arbete. Medlemsantalet växer stadigt . och vid årsskiftet hade
föreningen 290 medlemmar .
9. Anne Horngren kommenterade den utdelade ekonomiska
redovisningen, se . bilaga. . Konstaterades att föreningen trots att
vi nu inte har stadiga hyresintäkter . ändå lyckas att visa positvt
årsresultat, helt tack vare de många frivilliga krafter . som ställer
upp, inte minst vid våra ekonomiskt viktigaste arrangemang: .
Nämdödagen . och pubkvällarna.
. •Beslöts att upplösa "Nämdö ungdomsfond" men mötet betonade
att föreningen . fortsatt är mycket positiv till att stötta riktade
satsningar för bygdens ungdomar.
10. Ingen av föreningens revisorer, Lasse Letterhag och
Ulf Haeggström, kunde delta . på årsmötet. Deras skriftliga
revisionsberättelse, som lästes upp av Stina M, . rekommenderade
årsmötet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för det gångna .
verksamhetsåret.
11. Den presenterade balans- och resultaträkningen fastställdes.
12. Årsmötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret
2010.
13. Årsmötet beslutade att årets vinst 92 199 kr förs i ny räkning.
14. Styrelsen presenterade förslag till verksamhetsplan och budget,
se bilaga.
. Mötet diskuterade livligt problematiken med de hårda krav som
ställs på . vattenkvalitet när man har kommersiell verksamhet.
Konstaterades att vi genom . att använda flaskvatten och/eller hämta
i dunkar i skolan kan klara kraven . hjälpligt men på sikt är det
önskvärt med en stabilare lösning. Conny Mattsson . redogjorde
för olika alternativ för vattenrening och berättade att begäran om .
offerter är utsänd till olika företag.
. •Beslöts att det rör sig om så stora kostnader att ett konkret
underlag måste . finnas innan man kan ta ställning. Frågan tas upp
igen på höstmöte eller extra . medlemsmöte.
. Även belysningen i hembygdsgårdens stora sal diskuterades ännu
en gång.
. •Beslöts att framföra till styrelsen att medlemmarna tycker att det är
2
en viktig . fråga som bör prioriteras.
. Budgeterade underhållsåtgärder i övrigt är bl a nytt golv i hallen
och i lägenheten.
. Lotten H tog upp frågan om vilka rutinuppgifter som bör vara
arvoderade och vad . som ska ingå i vaktmästaruppdraget. Hon
menade att många gör stora ideella . insatser i löpande driften och att
man bör se över vem som ska göra vad och till . vilket ev arvode.
. • Beslöts att styrelsen gör en uppdatering av rutinuppgiftslistan
och utformar . lämpliga tjänstebeskrivningar samt tar beslut om
arvodering.
. Diskuterades höjning av medlemsavgiften till 200 kr/person
och år. . Provomröstning visade att mötesdeltagarna var positiva
men frågan ska tas upp . igen på höstmötet. Även frågan om
gamla föreningshemsidors eviga (?) liv på . internet ventilerades.
Konstaterades att det är svårt att få bort något som en gång . lagts
upp, man får se det som historiska lämningar...
.• Presenterad budget och verksamhetsplan fastställdes efter
ovanstående . påpekanden.
Val av föreningsfunktionärer:
15a). Christer Glaad valdes till föreningens ordförande på 2 år.
b). Nilla Söderqvist och Conny Mattsson valdes till
styrelseledamöter på 2 år.
c). Per Fjärdhäll, Stina Molander, Klas Horngren valdes till
suppleanter på 1 år.
. (Petter Öhman och Annika Wallin har 1 år kvar på sina
mandatperioder som . ledamöter.)
. Styrelsen har således följande sammansättning: Christer G, Nilla S,
Conny M, . Petter Ö, Annika W, samt suppleanter:Per F, Stina M och
Klas H.
d). Lars Letterhag och Ulf Haeggström valdes till revisorer på 1 år.
e). Märta Öhman och Franz Latos valdes till revisorssupplenater på
1 år.
f). Johan Bergman (sammankallande), Bosse Holmberg och Lotten
Hjelm valdes till . valberedning på 1 år.
g). Delegerades till styrelsen att till sig adjungera intresserade
ungdomar som . särskilda ungdomsledamöter. Konstaterades att det
är väldigt viktigt att, även om . ungdomar jobbar och bor på annat
håll, ändå kan hålla sig uppdaterade om . Nämdöskärgården och vad
som händer här. Därför fyller ungdomsledamöter en . uppgift även
om de inte kan delta så aktivt i styrelsens arbete.
h). Som delegater till SIKO:s årsmöte 2012 valdes Christer G,
Nilla S, Per F, Stina . M. Val av föreningens representanter till
SIKO:s styrelse (förutom självskrivna . föreningsordföranden),
Värmdö Kommuns . skärgårdsråd, UROSS+ ev fler . delegerades till
styrelsen.
.Avgående ordföranden Nilla S avtackades med en varm applåd.
16. Diskuterades frågor om materialåtervinning, insamling av
grovsopor m m.
. • Uppdrogs åt Camilla S att å föreningens vägnar skriva till
Värmdö . kommun och framföra förslag om att ett nytt sopskjul
byggs i Sand där det . förutom hushållsavfall också finns plats för
kärl fär materialåtervinning; plåt, . plast, papper samt batteriholk.
Hembygdsföreningen kan mot ersättning åta sig . skötslen av
materialåtervinningsstationen. Vidare ska förslag framläggas om att
. grovsopeinsamling bör ske även i Nämdöskärgårdens yttre delar,
eventuellt . genom anslutande mindre färjor.
17. Rapporter:
Nilla rapporterade från diverse olika möten där föreningen varit
representerad . under 2010; SIKO:s intressanta höstmöte som
handlade om bl a . Strandskyddslagen och dess betydelse för
skärgårdens utveckling. Vidare om . Bygdegårdarnas Riksförbund
och inspirerande besök på Visingsö. . Skärgårdsråden, det
kommunala respektive regionala, och den långbänk som . många
. frågor tyvärr hamnar i där. Dessutom informerades om UROSSprojektet . om småskalig vintertrafik och Visit Värmdö som ska göra
en bygdegårdskatalog.
18. Övriga frågor:
.• SIKO:s årsmöte hålls den 26/2 2011 på Utö. Föreningens delegater
är Nilla S, . Conny M samt som ersättare Annika W och Christer G.
Hembygdsföreningen . betalar deltagaravgift för övriga medlemmar
som vill åka med. Anmälan ska . göras till Nilla när inbjudan
kommer.
.• Vidare finns på kommunens hemsida en inbjudan till
medborgardialog 6/5 på . Djurö skola om skärgårdens utveckling
i anslutning till nya Översiktsplanen. . Konstaterades att den typen
av möten brukar vara ganska meningslösa och . dåligt besökta.
Uppdrogs till våra representanter i kommunala skärgårdsrådet . att
framföra det samt föreslå att flera möten hålls ute på öarna i stället.
. • Camilla S berättade om arbetet i regionala skärgårdsrådet med
skapande av . skolskjutsnätverk för skärgårdskommunerna samt
om inventering av . bredbandssituationen i övärlden. Uppmanades
medlemmarna att komma med . förslag på frågor som kan vara
viktiga att ta upp i de olika råden. Ett ord på rätt . ställe kan trots allt
ibland ge resultat...
19. Ordföranden avslutade mötet och tackade för visat intresse och
därpå övergick . församlingen till pubaktiviteterna!
Vid protokollet: Camilla Strandman
Mötesordförande: Per Fjärdhäll).
Justeras: Lotten Hjelm, Lars Fogelberg
Styrelsen i Nämdö Hembygdsförening- en presentation
Nu när föreningen får allt flera medlemmar som kanske
Petter Öhman, tel 0705-577374, EPost: jan.petter.ohman@gmail.
com
Petter bor i Bunkvik och jobbar i snickarbranschen. Tre rätt vuxna
(och långa;) söner, Kalle, Johan och Erik finns också ibland i stugan.
Ordförande: Christer Glaad, tel 073-396 25 35, EPost:cilla.fors@
brevet.nu
Christer bor tillsammans med Cilla Fors och sina två barn Linus
och David ute på Långviksskär och jobbar bl a som målare i egna
företaget...
Suppleanter: Stina Molander, tel 0705-642374, EPost:stina@
inte självklart känner till alla som bor och verkar i Nämdöskärgården
kan det vara på sin plats med en lite utförligare presentation av den
nyvalda föreningsstyrelsen och övriga funktionärer:
Vice ordförande: Conny Mattsson, tel 0708-652650,
EPost:conny@stromskar.se
Conny bor tillsammans med Kicki Hannberg på Strömskär vid
Ladholmen. Han driver företaget Strömskärs konsult med bl a
svävartransporter.
Adjungerad kassör: Anders Gillinger, tel 0707-590822, EPost:
anders@gillinger.se
Anders, pensionerad sjökapten som förut bodde på Gillinge,
fortsätter att sköta föreningens ekonomi från sin fastlandsposition i
Årsta, där han bor tillsammans med fru Kerstin.
Sekreterare: Gunilla-Nilla-Söderqvist, tel 0707-971736,
EPost:nilla.soderqvist@telia.com
Nilla bor tillsammans med Jesper Skogsrydh i Bunkvik, jobbar
med en massa saker: Postutdelning, elritare, och dessutom
föreningens representant i många olika samanhang som Kommunalt
skärgårdsråd, SIKO m m.
Övriga ledamöter:
Annika Wallin, tel 073-3904812, EPost:annika-m.wallin@spray.se
Annika bor i Sunnansund på Uvö och är elektriker.Två utflugna
barn, Emma och Fredrik samt några katter igår också i familjen.
Arbetshelg 14 & 15 maj
gillinge.net
Stina bor tillsammans med Per Fjärdhäll i Villingshamn på Gillinge.
Dels arbetar hon i egna firman med diverse syltkokning, städning
mm, dels i hemtjänsten och så även tillsammans med Per som
tillsynsman för SE-bankens personalstiftelse och stuguthyrningen
på Gillinge/Villinge. Per Fjärdhäll, tel0708-467220, EPost:per@
gillinge.net. Per är utbildad sjöingenjör och driver företaget
Ö-tekniken, förutom tillsynsmannajobbet tillsammans med Stina
enligt ovan.
Klas Horngren, tel 0707-788289, EPost: klas@abhorngren.se. Klas
bor tillsammans med fru Anne Horngren på Alkläppen, Nämdö.
Han arbetar med försäljning och service av avsaltningsanläggningar.
Barnen Malin och Lotta är vuxna men syns ofta på Nämdöbesök.
Malin Horngren, tel 073-9924673, EPost:horngren@hotmail.com, är
ungdomsledamot i styrelsen.
Revisorer: Lars Letterhag, bor på Uvö året om och är även
i yrkeslivet inom revision och ekonomi. Ulf Haeggström, bor
mestadels vid Kalkberget på Nämdö och jobbar med byggeri mm.
Valberedning: Johan Bergman, bor på Hemskär tillsammans med
fru Kajsa och tre barn, har taxibåtsföretaget Bergmans på sjön. Bosse
Holmberg, Uvö, välkänd mångkunnig fixare inom diverse branscher
samt Lotten Hjelm, Jungfruskär, också välkänd skärgårdsentreprenör
med krog, gästhem mm på Rögrund och en massa annat.
Mycket att fixa med efter vintern- kom och hjälp till du också!
Lörd kl 9-17, sönd start kl 10. Föreningen bjuder på lunch
båda dagarna, på lördag planeras för knytkalas till kvällen. På
söndag har SIKO styrelsemöte på Nämdö och vi äter lunch
tillsammans med styrelsen.
Pubkvällar under våren
Lördagarna 2/4, 7/5 & 4/6 är det
Pub i hembygdsgården.
God mat, trevligt folk,
alla välkomna!
Öppet kl 18-23.
3
Lite mer om kommande verksamheter
Årsmötet uttryckte önskemål om att styrelsen ska
prioritera belysningen i hembygdsgården, förutom
de beslutade golvrenoveringarna i lägenhet och hall.
Vattenfrågan jobbar vi vidare med, redan nu har vi kollat att
det går att få bidrag från Boverket till investeringar i filter
mm. Men det är minst ett års beslutandetid, så om ansökan
skickas in under 2011 tar de beslut maj 2012- gott om tid
för utredning alltså. När det gäller fördelning av poster inom
styrelsen, se artikel där styrelsens ledamöter presenteras
närmare. Gruppfoto är utlovat till kommande nummer!
Årsmötet delegerade en del val till styrelsen, och där har
man nu utsett Nilla Söderqvist och Stina Molander som
representanter i kommunens skärgårdsråd, Nilla och Christer
Glaad till SIKO:s styrelse. Föreningen har via SIKO även fått
in Nilla som ersättare i regionala skärgårdsrådet samt som
ledamot i styrelsen för Svealands Kustvattenförbund. Johan
Bergman är vald som ledamot i SIKO:s valberedning. SIKO
kommer att ha ett ordinarie styrelsemöte på Nämdö den 15/5.
Skolskjutsar och bredband
Vid regionala skärgårdsrådets höstmöte tillsattes två
arbetsgrupper för att få fart på arbetet kring skolskjutsar
över vatten samt utbyggnad av bättre bredband i skärgården.
Skolskjutsgruppen ordnade ett möte i januari där
skärgårdskommunernas skolskjutshandläggare träffades
under SIKO:s ledning (som här utgörs av Barbro Nordstedt
från Söderöra och Camilla Strandman). Mötet diskuterade
den speciella problematiken när det gäller resor över
vatten, säkerhetsfrågor, upphandlingar, kommunallagen
och inte minst skolskjutsverksamhetens betydelse för att
barnfamiljernas skärgårdsboende ska fungera. En önskan som
uttrycktes var att all "samhällsnyttig trafik" ska upphandlas
via regionalt organ, typ Waxholmsbolaget. Då skulle det
också bli självklart att den kommer in i allmänna turlistor
och kan nyttjas av fler än bara skolbarnen. Ett möte med
landstingets sjötrafikberedning ska hållas under våren.
När det gäller bredbandsfrågan har SIKO tidigare gjort en
kartläggning hos brukarna i skärgården vilken nu ytterligare
uppdaterats. Vidare har gruppen , som leds av SIKO:s Pia
Södergren och Camilla Strandman, gjort enkäter hos såväl
skärgårdskommuner som olika brebandsoperatörer. Dessa
kartläggningar presenterades på ett möte den 17/3 då en
mängd aktörer; operatörer, kommunfolk, länsstyrelsen m fl,
träffades. Beslut togs om att försöka starta ett förstudieprojekt
med syfte att mer i detalj göra marknadsanalyser och
kostnadsberäkningar för att ha en grund att söka projektstöd
till utbyggnader. Det finns nämligen mycket pengar
avsatta såväl EU-medel som nationella som stöd till
bredbandsutbyggnad i områden där inte marknaden kan
beräknas fungera tillfredsställande då det saknas tillräckligt
befolkningsunderlag. Det brådskar, först till kvarn gäller
för stödpengarna, så ambitionen är att klara av förstudien
till sommaren. SIKO kommer förhoppningsvis att kunna
leda projektet. Målsättningen är att det ska bli så bra
uppkopplingsmöjligheter det går överallt, dock inte med
samma tekniska lösningar. Utbyggnad av fiber på de större
öarna där STOKAB-kabeln redan finns och sedan olika typer
av samarbete när det gäller infrastruktur som master mm är en
bra början.
SIKO:s årsmöte 26-27/2 på Utö
Ett fyrtiotal skärgårdsbor kom via Årsta brygga med
Waxholm II i strålande motljus, över den isbelagda Mysingen,
till Sikos årsmöte. Nämdö hembygdsförening representerades
denna gång av undertecknad, Annika Wallin och Inga
Winroth. Trots att vi geografiskt har ganska nära till Årsta
brygga, och Utö med för den delen, hade vi lite huvudbry
hur vi skulle komma i tid till avgången vid kvart över tio på
lördagen från Årsta brygga. Med vår egen waxholmsbåtstrafik
från Nämdö hade vi fått åka redan på fredag förmiddag (vi
har ju ingen båt till fastlandet fredagkvällar). Ett alternativ
var att med egna skotrar ta sig till Runmarö/Styrsvik och
där tajma första båten som kommer från Sandhamn. Men de
skotrar vi hade tillgång till var inte helt kuranta så till slut
tog vi det säkra före det osäkra och beställde svävartaxi till
Fiskehamnen på Dalarö. Kändes rätt bra att åka åt rätt håll
faktiskt. Utanför hamnen var det delvis öppet vatten och inne
i hamnen fanns massor med sjöfågel som låg och kurade
bakom infrusna båtar. Från Dalarö fick vi sedan bilskjuts med
en medlem från Södra Skärgårdens Intresseförening och var i
god tid till Waxholm II:an denna lite kyliga morgon. Som tur
var fick vi gå ombord med en gång men kaffet fick vänta till
en halvtimme före avgång.
4
Dagens digra program började med lunch på Utö Värdshus
och fortsatte sen med att Utö kontakt och Intresseförenings
Charlotte Schröder berättade om Utö och dess speciella
historia som mycket kretsat kring gruvdriften men som
under förra seklet även präglats av societetslivets glada(?)
dagar. Därefter var det dags för årsmöte. Efter mötet
rapporterade Sune Fogelström om UROSS-projektet
Småskalig Vintertrafik. Därefter fick vi en presentation av
Skärgårdarnas Riksförbund och organisationens EU-projekt
Skärgårds Leader. SIKO presenterade också ett förslag på
ett nytt intressant projekt: Skärgårdskunskap för politiker
och tjänstemän som har skärgård som område, mötet gillade
förslaget och SIKOs styrelse kommer att jobba vidare med
detta.
På kvällen serverades vi en mycket god trerättersmiddag på
Utö Värdshus och så småningom kom alla i säng för att sova
lite innan det var dags för en diger frukostbuffé och hemfärd i
lite mulet väder.
Nilla Söderqvist
Nyfiken på Elof Winroth, Västerängen
Vad gör du nuförtiden?
Hej. Jag läser i Lund. Är inne på fjärde året utav fem på
vägen till civilingenjör -industriell ekonomi, en rörig
utbildning med massa matte blandat med företagsekonomi
och diverse tekniska kurser. Vid sidan om studierna driver jag
och min vän Nils läxhjälpsbolaget HögreBetyg.
Det ryktas att du finns i Bryssel, stämmer det?
Ja! Denna termin läser jag på Université libre de Bruxelles
och deras ekonomidel Solvay Business School
Hur fick du den här fina chansen att prova på livet på
kontinenten?
Genom det utomordentligt trevliga ERASMUS systemet. Jag
är gäststudent här en termin och en annan EU medborgare får
läsa i Lund istället för mig. Bra grej!
Beskriv lite vad du gör ?
Läser på heltid här så om dagarna är det föreläsningar,
grupparbeten och självstudier så mycket man orkar. Kraven
och tempot är faktiskt lite högre här, iaf på Solvay, jämfört
med Lund och LTH. Men på kvällarna testar jag belgiska
ölsorter tillsammans med ett väldigt heterogent gäng
kanadensare, spanjorer, sydkoreaner.. Det är en härlig
stämning. Under helgerna har vi varit på turer till närliggande
ställen såsom Amsterdam och Brugge.
Hur bor du?
Boende ja. Det var lite struligt med det i början. Pendlande till
bekant i Antwerpen och vandrarhem gick i en vecka ungefär.
Sedan tog jag första bästa alternativ till boende i Bryssel.
Men insåg snabbt att det stället inte heller var hållbart i
längden. Killen jag bodde hos hade badrum med toalett helt
öppet i sitt sovrum!! Nej det gick inte så nu bor jag i ett litet
korridorsrum med delat kök på campus. Det är ok.
Hur länge ska du vara där?
Någon gång i mitten av juni är jag klar här.
Och vad ska du göra när du kommer hem?
Oklart. Kanske öppnar jag ett våffelbageri vid Sand.
Våfflorna här är delikata.
Karl-Henrik Jansson
är död.
Nämdös "Pastor Jansson"
har avlidit 84 år gammal.
Han var en välkänd person i
Nämdöskärgården då han under
trettio år var sommarpräst här,
och massor av konfirmander,
brudpar och dopbarn har
särskilda minnen av KarlHenrik och hans fru Alice.
Han började sin yrkesliv som
bankman, lärare och blev så 1975
prästvigd. Sin fasta bas hade han
i Katarina församling, ända till
pensioneringen 1993.
Höskörd på Gillinge 1970-tal
Hö lastas i Horngrens glasfiberfärja för vidare transport till Tistronskär.
På bilden ses fr v:
?+?, Olle Fernlöf (med ryggen mot kameran), Bengt Fernlöf, Anne Horngren, Åke
Fjärdhäll och Klas Horngren Traktorn är en Ferguson Grålle
Foto: Tomas Carlsson, ur familjen Fjärdhälls samlingar
Vi gratulerar!
Inga Winroth som blivit mormor
till lilla Esmeralda och förstås
Julia Winroth som blivit mamma
och Hampus som är pappa.
5
Malin Åberg Aas (MP)- kommunalråd
med ansvar för hållbar utveckling
Efter valet 2010 styrs Värmdö kommun av en
koalition bestående av M, FP,KD och MP. Vi har talat
lite om skärgårdsfrågor med Malin Åberg Aas, MP:s nya
kommunalråd.
Du var med på ditt första kommunala skärgårdsråd rätt
nyligen, och det var ett ganska stormigt möte med en del
kritik mot hur skärgårdsrådet fungerat hittills. Hur ser du på
skärgårdsrådet och dess roll i Värmdö?
- Det har nog varit lite oklart att det just är ett råd som inte
tar beslut. Det handlar om att väcka förslag och utbyta
information. Men där ska jag arbeta för att kommunen ska
bättra sig och verkligen föra ut och återkoppla information
om frågor som är viktiga för skärgårdsborna.
Vad säger du om skärgårdspolitiken i stort i Värmdö- det
finns en viss frustration hos de bofasta och man påpekar
att man hela tiden måste kämpa för alla vardagsfrågor. Ett
aktuellt exempel är P-platserna i Sollenkroka?
- Självklart måste en skärgårdskommun verkligen se vilka
frågor som är viktiga för att det på ett rimligt sätt ska gå
att leva och verka på öarna året om. När det gäller Värmdö
Hamnar så finns ett uppdrag om översyn av ägardirektiven.
Det kan hända att vi måste vara tydligare för att bolagets roll
i skärgårdspolitiken ska fungera. Generellt måste man se lite
praktiskt på skärgårdsfrågorna, och det kan ju leda till viss
särbehandling. Men samtidigt har vi lagar som styr många
verksamheter och det kan bli krockar. Ett område som berör
skärgårdsborna speciellt är ju strandskyddet, något som vi i
MP är noga med. För att utveckla verksamheterna för öbor
behövs vissa strandpåverkande saker, till exempel bryggor.
Samtidigt är det viktigt
att se till att stranden inte
privatiseras, utan är fortsatt
tillgänglig för allmänheten.
Hur blir det med gamla
lärarbostaden på Nämdöden har stått tom i flera år
nu?
- I underhållsplanen för
2011 finns det avsatta
pengar till renovering, så
jag förutsätter att en sådan
kommer att ske i år.
Från Nämdö HembygdsFoto: Annar Aas
förening har kontakter
tagits med Samhälls-planeringskontoret, du är ju vice
ordförande i Samhällsplaneringsnämnden och har också fått
vår skrivelse. Vad säger du om möjligheter till sopsortering
för dem som bor i Nämdöskärgården
- Jag tycker att det ska vara ungefär samma möjligheter
och service på de olika kärnöarna, så det är rimligt att
vi satsar lite för att även Nämdö ska få någon typ av
återvinningsmöjlighet. För en Miljöpartist är ju detta lite av
en hjärtefråga. Men jag vill inte lova några belopp eller låsa
fast mig vid någon speciell modell. Ni ska ju ha en träff med
renhållningsavdelningen och då kan ni säkert komma med bra
förslag som de får räkna på.
Camilla Strandman
GRRRRRRRR!
Inte så trevligt att höra den typen av ljud från sin egen hund,
inte från någon annans hund heller för den delen.
Men vad betyder det när hunden morrar, egentligen?
Vi människor kopplar genast ihop ”morret” med elakhet och
ilska och som vanligt leder det oftast till missförstånd. Hundar
talar sitt språk och människor talar människospråk. Att lägga
mänskliga aspekter i hur hundar uttrycker sig resulterar oftast
i trista missförstånd.
Att som hund uppleva att matte/husse inte förstår vad jag
menar skapar en väldig osäkerhet. Tänk dig själv att dina nära
och kära aldrig verkar förstå dig, ständigt misstolkar dig osv.
När hunden morrar är det en signal för att hunden inte är
bekväm i situationen.
Den kan vara rädd för något, ha ont någonstans, känna sig
trängd, inte lita på en person osv.
Att i det läget framhärda och fortsätta tvinga sig på hunden
bara för att den ”minsann inte har rätt att morra åt mig”, jaaa,
vad tror du händer då?..
Har du otur hugger hunden dig, och faktiskt med all rätt! Den
hade ju redan försökt tala om för dig att den inte ville ha dig
så nära inpå sig och du lyssnade inte! Tänk dig själv in i en
situation där du kanske har ont och/eller är rädd, skulle du inte
försvara dig då?
6
Oftast dröjer det väldigt länge innan en hund hugger så de har
ju ett väldigt tålamod med oss måste jag säga.
Hur ska du då agera om din, eller någon annans hund,
plötsligt morrar åt dig?
Respektera signalen!!
Morr = öka avståndet mellan er, hunden är obekväm och
säger ifrån.
Vänd dig bort från hunden och visa på så sätt att du är ofarlig,
skapa det utrymme hunden behöver.
Stirra inte en främmande hund i ögonen, det är en direkt
utmaning!
Ta reda på varför din hund morrar.
Om du väljer att framhärda och ignorera morret känner
hunden att den inte kan göra sig förstådd, den blir otrygg och
tappar tilliten till dig och, som sagt, den kanske känner att den
måste bita ifrån.
Nästa gång kanske den inte morrar alls utan hugger direkt,
eftersom du ändå inte lyssnar.
Lyssna på din hund, och andras också. Då blir du en person
som hunden känner tillit till och respekterar.
Trevlig vår!
Carina Öhman
www.hundkompass.se
Sommargästens längtan
Aldrig någonsin har väl sommargästen längtat så till våren
som i år. Vintern som brukar tilltala sommargästen med sin
okomplicerade tillvaro i stadens bekvämlighet har varit så
lång med snö och is redan i november.
Så stark blev längtan när marsmånaden gav sig till känna
med ljus och lite sol och en och annan plusgrad mitt på dagen
att sommargästen i smyg smugglade ner kikaren i väskan på
söndagspromenaden för att kanske, kanske kunna se tecken
på spirande liv i någon snöfri glänta.
Och en dag blev längtan så stor att sommargästen bara måste
ut och titta på sommarparadiset som legat i träda under
snö och dubbla rader av minusgrader i många långa mörka
månader.
På Slussen mötte en kö till Stavsnäsbussen så lång
att sommargästen började tvivla. Där stod inte bara
skridskonissarna utan också skidåkare, barnvagnsförare och
en hel rad av sommargäster. Sommargästerna avslöjar sig
direkt med sina 5-litersdunkar med vanligt vatten.
Glada tillrop möter sommargästen när sommarvännerna
vinkar och hojtar men nogsamt behåller sina platser i kön.
”Vi får prata mer på båten” hojtar vi till varandra, uppspelta
som små barn och inte så lite oroliga för vattenledningar och
annat som kan ha frusit sönder. Kanske en glömd vinflaska i
vitrinskåpet har målat om sin omgivning.
Men tack gode gud för årstiderna, tänker sommargästen.
Vinterns mödor och faror kan förutses och skadorna
förebyggas och kanske också överlevas om de ändå visar sig.
För sommarparadiset står på mångmiljonår gammalt urberg
som inte flyttar sig i första taget.
Visserligen lyfte sig Sverige en centimeter när Japan skakade
sönder men efter ett par minuter las sig gamla Svea på plats
igen och att jordaxelns lutning ökade något sägs inte förändra
klimatet heller. Så det är bara att fortsätta att njuta vårsommar-höst och vinter, var och en på sitt vis.
Tänk jorden när den börjar dofta, blåsippan när den kryper
fram och den oemotståndliga lilla tussilagon som trotsar det
salta väggruset på vägrenarna och lyser upp tillvaron för alla
som vill, trots att hon kallas för ogräs.
Hon ger livet ett ansikte för oss alla som är gäster i tillvaron.
En tacksam sommargäst
Tassa på Östanvik
Nu har Fixa fått en ny jobbarkompis på Östanvik, Tassa. Hon kommer
från en gård i Örbyhus, och flyttade till Nämdö i november 2010. Nu vid ca 7
månaders ålder börjar allvaret och träningen till att bli en duktig vallhund som
ska hjälpa till med såväl höns som får och kor.
Border collies är ju den vanligaste vallhundsrasen i Sverige, Tassa är en sådan
och av den korthåriga sorten som är lite ovanligare. Bc får se ut hur som helst,
det finns ingen exteriör standard som för andra raser, utan det som är avgörande
är att de kan valla. (Vallhundsklubbens slogan: Brain before beauty!) De är
extremt lyhörda när det gäller samarbete med människor, eftersom det har
varit ett huvudavelsmål under lång tid. Ni kanske har läst om den amerikanska
hunden som kan mer än 1 000 ord, och är så smart att den lär sig nya ord direkt,
ibland efter att bara ha sett en sak på bild! Även om inte Tassa kommer upp till
den nivån, så hoppas vi förstås att hon under många lyckliga år hos oss kommer
att göra nytta både som vän och jobbarkompis.
Camilla Strandman
Berta på Orrö
Hej! Jag är en Jack Russellterrier som heter Berta, jag är född 21 juni
2009 i Knivsta. Egentligen har jag ett stiligt kennelnamn men det tyckte inte
husse och matte om, så jag blev omdöpt. Jag bor på Orrön med min familj
(ibland i Gustavsberg också) min husse har en stor brummig båt som heter
Arbetsbåten, den är rolig att åka med. Jag gillar också att leka och busa med
andra hundar, eller titta på dom på TV. Sedan har jag gått i skolan hos fröken
Carina på Nämdö och lärt mig att gå fint och leta kantareller, men då blev jag
köttbullsmätt. Det är roligare att busa med andra hundar. Hej då från Berta på Orrön!
7
Katten Sune
Katten Sune, en äkta svensk bondkatt med ¼ del norsk
skogskatt i generna.
föddes i september 1991 hos Monica o Janne Weimers,
Skärvassaholme.
Han kom till oss medelst fyrhjuling i november-oktober.
Han var då ingen rultig liten kattunge utan en smäcker liten
ungkatt och den första dagen kröp han mest under sängarna.
Jag förstod att han var rädd o omtumlad av att så plötsligt
blivit placerad i en annan miljö än den som han var van vid så
vi lät honom vara ifred. När han väl dyker upp i köket så blir
han utspisad med nystekta pannkakor för det hade Monica
sagt att han tyckte om.
Det tog bara ca ett dygn för honom att acklimatisera sig och
snart hade han gjort vår lilla tvårumslägenhet till sitt hem och
adopterat oss fem tvåbeningar som sin nya familj. Vår dotter
Ru var i tvåårsåldern och sov middag varje dag, antingen i sin
säng eller ute i barnvagnen. Sune insåg fördelen med det och
brukade lägga sig bredvid henne och sov gott han också. På
den tiden hade vi en liten hund också och ibland var det rena
cirkusen när de lekte med varandra, och vi fick oss många
goda skratt åt deras kurragömmalekar, plötsliga skenanfall
och krumsprång.
Sune växte upp till en stilig och något kaxig katt. Han tyckte
att han var störst och vackrast, och stundom smög han sig
efter dom andra katterna här på gården och jagade dom
och slog dom, vilket utlöste en del hårda ord oss kattägare
emellan. Men mot oss människor har han alltid varit mycket
tillgiven och lätthanterlig, aldrig morrat utan funnit sig i
vårt hanterande av honom. Dock har det inte varit helt lätt
att tvinga i honom tabletten mot mask som han fått lite då
och då under årens lopp. Han har älskat att vara ute och blev
specialist på att ta vattensorkar, plus vanliga möss förstås.
Fåglar tog han bara undantagsvis.
Sune har aldrig varit någon annan stanns än här på Nämdö,
han blev steriliserad av en vetrinär från Ornö som kom hit
och hade praktik en dag i skollokalen.
En gång för ca tio år sen var Sune borta bara. Efter några
dagar började jag gå ut och leta efter honom, och efter
ungefär en vecka fick jag höra ett ynkligt jamande till svar
vid sjöängen i Sumpkrok . Det var Sune som var på väg hem,
men han kunde bara hoppa fram på tre ben, det ena bakbenet
hängde och han stödde han sig inte på det alls. Han satte sig
för att vänta på mig. Försiktigt lyfte jag upp honom i famnen
och bar hem honom. Han var spänd i kroppen och visade
Annons:
tydligt att han hade
ont. Sen fick han
ligga på en kudde i
köket och vila sig.
Han drack vatten och
lite mat och efter
ett par dagar kunde
han linka hjälpligt
på även det skadade
benet. Jag vet inte
vad som hade hänt
honom. Han hade
inga ytliga skador i pälsen men hans lår/ höftben hade fått sig
en ordenlig smäll. Det läktes ihop så småningom, lite snett
men ändå hyfsat bra.
En annan gång fick jag se att han var alldeles svullen på ena
sidan i ”ansiktet”, jag trodde att han blivit biten av en orm,
men jag kollade och då fick jag se att det stack ut något gult ut
ur hans kind och det visade sig vara ett par sorktänder! Nåja,
de främmande föremålen trängde ut och bort och svullnaden
gick ner.
Vår katt Sune är uppväxt med en hund men det är också den
enda hund som han kunnat tolerera. Han har haft bra koll
på de hundar som under årens lopp gått förbi på vägen och
märkte direkt om dom gick i koppel eller om de var lösa. Var
de lösa sänkte han ryggen och smög sig undan i säkerhet i
god tid innan de kom nerstörtande på gården.
Nu har det gått snart tjugo år sedan han föddes och åldern
tar ut sin rätt även på en katt. Han hör väldigt dåligt och har
blivit en riktig innekatt som ogärna tillbringar någon längre
stund utomhus, ialla fall inte nu på vintern. Annars gillar han
att göra sig ett ”bo” i gräset under någon syrenbuske och
sover hoprullad och nästan osynlig.
Numera behöver han även hjälp att hålla sin päls ren. Han har
blivit så stel att han inte kommer åt att putsa sig överallt. Jag
försökte tvätta honom med schampo och duscha honom men
det funkade inget bra så numer nöjer jag mig med att borsta
honom och klippa bort de tovor som jag inte kan reda ut med
borsten. Han har alltid varit mycket ”pratsam”av sig och
tydligt visat vad det är han vill ha. När jag går och lägger mig
kommer han lunkande efter och lägger sig också.
Jag är glad att Sune kom till oss och glad så länge han finns
och verkar må bra. Det är en berikande upplevelse att få lära
känna ett djur under så lång tid som jag har haft Sune och
även att få vara med om de sista åren av hans liv.
Inga Winroth
Gillinge skärgårdsupplevelse & konferens
kajakturer, båtutflykter m m
Tel +46 8 571 580 38 Olle +46 709 300 478 Erika +46 709 350 810 infogillinge@gmail.com www.gillinge.eu
8
Ännu en känd skärgårdsprofil har gått ur tiden
George Öhman "Jojje" , allas vår handelsman. Engagerad
i allt som rörde bygden. Jojje arbetade tidigt för en
sammanslagning av alla föreningar som fanns på Nämdö
under 40 och 50-talet vilket så småningom resulterade i
Nämdö hembygdsförening. Han var också djupt engagerad i
Nämdö kyrka på den tiden Nämdö var egen församling.
Vi kommer att sakna dig Jojje för många bra saker du gjort
här på Nämdö och inte minst din underfundiga humor.
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.
Frid över ditt minne och vila i ro
Styrelsen i Nämdö hembygdsförening
Nämdö Kyrka
Påskdagen sönd 24/4 gudstjänst kl 15,
Nämdökören medverkar.
Sönd 22/5 gudstjänst kl 11,
Nämdökören medverkar och kyrkorådet är på
Nämdöbesök
Georg"Jojje" Öhman. Född på Ekholmen 17/2 1927, död i Solvik
1/3 2011. Här tillsammans med maka Gun utanför affären i Solvik,
bilden tagen av Bertil Rubin för ca 30 år sedan.
Känner du igen någon på bilden? I mitten läraren Anna Andersson
9
Samtal med Erik Lundin
Minnesanteckningar från 13/maj år 2010, och ett trevligt
samtal med Erik Lundin och hans fru Birgitta som var med
och stöttade.
Erik föddes 1928 som äldste sonen till Mara och Harry
Lundin. Familjen bodde i Bromma. Runt 1937 började pappa
Harry att letade efter ett sommarställe och Erik fick ibland
följa med. Erik minns när han första gången åkte till Nämdö.
Han cyklade ensam från Bromma till Räntmästartrappan där
båten Prins Gustav låg. Hans mamma som hade åkt spårvagn
mötte honom vid kajen och hon vidtalade besättningen att
hålla ett vakande öga på sin pojke, som skulle åka själv hela
vägen ut till Bunkviks brygga. Resan gick bra och väl framme
vid Bunkvik tog Eriks pappa hand om honom och man
färdades med cykel på ön. Den första natten på Nämdö tog
man logi i Lugnet.
Det ställe som Harry Lundin var intresserad av att köpa var dr
Isbergs fastighet i Grönvik. Det hade då varit till salu i två år.
Harry och Mara köpte det för 12 500 kr (summan är
tagen ur Mara Lundins bok) på våren1938, och familjen
Lundin tillbringade sin första sommar på Nämdö. I slutet
på 1940-talet tillköptes det sk. Blomsterberget som låg i
anslutning till den först införskaffade fastigheten.
Husen som tillhört dr Isberg + en tandläkarfamilj var i behov
av renovering, och Erik minns att Bernard Nilsson i Bråvalla
anlitades för det arbetet.
Det stora huset hade en gång tjänstgjort som affär, åt en
Goffin. Ett lågt enplanshus lite längre upp i backen var det
äldsta fritidshuset på Nämdö, byggt redan år 1886-87. Det
huset fick så småningom Erik, sedan han bildat egen familj
disponera.
Vid Isbergsudde låg en ångbåtsbrygga, resterna av 2
stenkistor går fortfarande att se. Till ångbåtsbryggan hade
man anlagt en väg rakt ner genom Grönviksäng som på
den tiden ännu var ren jordbruksmark. Isbergs hade många
prominenta gäster inom bla den socialdemokratiska rörelsen.
Hjalmar Branting lär ha varit en av dessa gäster.
År 1948 elektrifierades Nämdö. Familjen Lundin anlitade
Eriksson i Granparken för att gräva ner en kabel till udden.
Denne Eriksson var en sjuhejare på att jobba. Han hade
sitt eget talessätt ” det ska vara en skyffel i luften och en i
jorden”!
Det gick åt mycket ved i det Lundinska hushållet. Man
eldade i vedspisen, i en öppen spis, en kakelugn och i en
täljstenskamin. Kalle Hedström i Västanvik kom med sin
bågsåg och sågade knubbar som var exakt lika långa.
Erik berättar att han i sin ungdom dansade på Bunkviks
brygga. Musiken stod Roland Carnolf för med sitt dragspel.
En familj som Lundins umgicks med var Brolins på
Ekholmen. En sjökapten Wessman hyrde en tid gamla skolan.
Hans dotter Ulla behövde förbättra sin tyska och fick då
lektioner av Eriks mamma Mara på sommarlovet. I gengäld
undervisade Ullas pappa Erik i navigation.
Erik kommer ihåg Karlsson i Krokvik. Denne man hade
reumatism och brukade ibland krypa iland på bryggan, om det
berodde enbart på reumatismen eller om också alkohol var en
orsak, tror Erik att det kunde vara en kombination.
När Harry och Mara köpte sitt sommarställe i Grönvik så
ingick även en liten segelbåt som låg på land. Den var tung
och full med vatten. En doktor Önell hjälpte sen till att rusta
och rigga båten med loggertsegel. Ett centerbord hjälpte till
10
att hålla båten på rätt ”köl”.
Sommarloven 1941-42 jobbade Erik på Västeräng hos
Wille och Gunhild Winroth. Han kom även ut ensam under
höstlovet och fick lära sig plöja (med häst) kalka och gödsla.
Han var med på höskörden och fick lära sig bla att sätta upp
hässjor. De stor hässjorna skulle ha nio störar och de små
sju. Ibland hade man inte tagit med sig tillräckligt många
störar från gården utan Erik skickades att hämta fler. Det
var ett helsickes jobb att balansera nio störar på axlarna
ner till ex Brakkärret. Erik trivdes hos Wille och Gunhild.
På söndagarna hände det att Wille och Erik tog Eriks lilla
segelbåt och begav sig ut till Hemskär för att titta till kvigorna
som gick på somarbete där.
Hästarna på Västeräng var två ardennrar som hette Cesar
och Kalle. Gunhild brukade cykla och leverera mjölk till
sommargästerna tidigt på morgonarna. Sen kom hon med
kaffe och nybakade bullar till de som arbetade ute på fälten.
Erik minns de stunderna med glädje. Höet slogs med hjälp
av en hästdragen slåttermaskin. Men dikena och andra ställen
som inte gick att slå med maskin slogs för hand med lie. Höet
handräfsades och lades upp i volmar, därefter kunde man
släppa dit kreaturen på bete.
Erik berättar också om hur man skördade havre. Man slog
då havren med en slåttermaskin som skar och lade axen i en
sträng. Därefter bands havrekärvar för hand, man slog om
ett par av stråna sist för att kärven skulle hålla ihop och sen
ställde man upp dem så att de skulle torka. Sen tröskade man
havren på vintern. Erik fick blåsor i händerna av arbetet med
att samla ihop och binda havrekärvar. Men när han tänker
tillbaka på tiden som ”lilldräng” anser han att det var nyttigt
att jobba med kroppen och att han blev stark av det, något
som han haft nytta av senare i livet.
Hans slutord till oss alla är att man ska tänka över sin livsstil.
Att alla som vistas i skärgården borde åläggas att vaccinera
sig mot TBE eftersom det är en mycket farlig sjukdom som
kan innebära invaliditet och död.
Ett gott råd från Erik Lundin som utbildade sig till
röntkenläkare och tjänstgjorde många år på Nyköpings
Lasarett.
Varmt TACK Erik för att Du tog dig tid och orkade komma
till Nämdö och delge oss dina hågkomster!
av Inga Winroth
Två samspelta despoter
Kalle Kjellman skriver om belägenheterna på 1700-talet,
fortsättning nästa nummer!
Under Gustav III:s år på tronen uppstod inom adeln en
häftig opposition mot kungen, till vilken även häradshövding
Magnus Blix på Nämdö anslöt sig. När så kungen år 1792
mördades av en hatisk adelsman och polisen gjorde ett svep
bland de misstänkta konspiratörerna, var Blix en av dem som
skulle arresteras. Han undgick dock att gripas.
Kungamördaren Anckarström avrättades med tidens brutala
metoder, men hans medbrottslingar slapp i det stora hela
lindrigt undan eftersom många av makthavarna ogillade
Gustav III eller rent av var inblandade i mordet på honom.
Den förmyndarregering som tillsattes i väntan på att
Gustav III:s son skulle bli myndig leddes formellt av den
förre kungens bror, hertig Karl, som dock saknade alla
förutsättningarna att klara av uppgiften och därför överlät
den åt en god vän. Honom hade hertigen lärt känna i
Frimurarorden där de tillsammans hade ägnat sig åt mystik
i skilda former: spöken, änglar, andar, seanser, magnetism,
medeltida symboler och nattliga kyrkogårdsbesök.
Hertigens gode vän, som stod i nära kontakt med sina döda
föräldrar och hade begravningsritualer och gravmonument
som sitt särskilda intresse, hette Gustav Adolf Reuterholm
och kom att styra Sverige despotiskt från 1792 till 1796.
Hans ställning var visserligen beroende av hertig Karl,
men eftersom hertigen var så svag och obeslutsam kunde
Reuterholm styra efter eget huvud, och den möjligheten
tog han tillvara genom att effektivt samla makten i sina
egna händer och energiskt förfölja gustavianerna, den förre
kungens anhängare.
På Nämdö styrde och ställde Magnus Blix. Alla öns invånare
brukade hans mark, bodde i hans hus och gjorde dagsverken
åt honom. Han dominerade på sockenstämmorna, hade
stor makt över församlingens präst och bestämde var öns
kyrka skulle stå. Magnus Blix var en bemärkt person, vars
inflytande sträckte sig långt bortom Nämdös stränder för
han ägde talets gåva, gav ut flera skrifter och framträdde
på riksdagar. T.ex. berättar hertiginnan i sin dagbok om en
debatt på Riddarhuset, i vilken Blix inlägg mottogs med
ljudligt bifall och allmänna tacksägelser av de församlade
adelsmännen.
Magnus Blix, som var engagerad i samhällsfrågor, hade
Annons:
mycket höga tankar
om Reuterholm och
valde att i brev till
honom framföra
sina synpunkter
i de mest skilda
ämnen. I drygt
tjugo sådana
brev, som finns
bevarade i den
Reuterholmska
samlingen på
Riksarkivet, öser
Blix sitt beröm över
Reuterholm, ger honom
råd och delar hans
oro för gustavianernas Gustav Adolf Reuterholm 1756 - 1813
stämplingar. Det framgår att Reuterholm tackar för hjälpen,
uppmuntrar Blix att fortsätta skriva och nådigt tar emot
honom vid åtminstone ett par tillfällen.
Reuterholm hade sina goda sidor, men i den svenska historien
är han en beryktad figur och redan av samtiden var han djupt
hatad och förlöjligad för sin maktlystnad och fåfänga. Mot
den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att Reuterholm
tackar när Blix frivilligt anmäler sig som en rapportör av
stämningarna i folkdjupet och som en energisk idégivare till
hur Reuterholm ska kunna förbättra förmyndarregeringens
dåliga anseende. Blix vill rapportera både när den allmänna
rösten är sträv och när den är obeskrivligt angenäm. Han vill
vara statens nitiska brandvakt, eftersom han är en person som
misstänker eld då han ser rök. Däremot vill han inte vara
Reuterholms spion, skriver han uttryckligen och inte utan
orsak, för Reuterholm var ökänd för att ha hålla ett stort stall
av spioner.
När stämningen i landet för regeringen är uppåt är det ett rent
nöje för Blix att rapportera.
– Det är roligt att här i min vrå, bakom skymundan, betrakta
människorna och tonen i våra dagar.
Men ofta är det problem.
– Mina bönder kommer tillbaka till Nämdö efter sina
Stockholmsbesök och ser brydda ut. De frågar sig hur det står
till i huvudstaden. De menar att hertig Karl saknar vänner
bland borgarna, att ryske ministern ska resa hem och att krig
hotar landet. Officerarna är missnöjda. Försöker man förleda
soldaterna? Är polisen att lita på? För Guds skull, min nådige
Herre, ta reda på vad det pratas om på krogarna.
Just krogarnas betydelse återkommer Blix till i ett annat brev.
– Skärgårdsallmogen har hittills älskat hertigen men börjar nu
förföras av borgarna, förmodligen av krögarna, som hämtar
sina åsikter där de hämtar sin öl. Om krig bryter ut, måste
Stockholm vaktas lika sorgfälligt mot svenskarna som landets
gränser mot ryssarna.
Blix berättar också om en vän som återvänt från Västmanland
och förmedlat vad allmogen där tycker och tänker om
inflationen och om en vid den tiden uppmärksammad
skottlossning vid Drottningholms slott, som ytterligare sänkt
Reuterholms anseende.
– Jag är rädd, min nådige Herre, skriver Blix. Med dyrheten
hetsar man obeskrivligt mot hertigen. Danskarna delar ut
pengar, något intenderas.
fortsättning nästa nummer
11
Hyr Nämdö Hembygdsgård!
Hembygdsgården innehåller en stor samlingssal (80 kvm),
nyrenoverat kök med restaurangstandard, handikapptoa m
m. Porslin, bord och stolar för 80 personer. Dansbana och
utomhusmöbler. TV, digitalprojektor, stor duk, musikanläggning.
Lokalerna passar för fest, möten, konferenser eller
kursverksamhet. Vi kan hjälpa till med kontakter till lokala
företag inom catering, städning, transport m m. Nära till Nämdö
kyrka och Sands brygga.
Vill du veta mer kontakta Carina Öhman 070- 496 13 15, epost: carinapanamdo@gmail.com
Se också bilder på föreningens hemsida
www.namdohbf.se
Tipsa gärna vänner och bekanta!
Kalendarium
April
2
11
14
15
24
Planeringsmöte 21/5, idéer och tips
mottages gärna av gruppen:
Nilla (0707-971736, nilla.soderqvist@telia.
com), Anna Horngren, Kajsa Bergman, Anders
Söderberg, Inger Eriksson, Bibbi Walden, Gunilla
Bering, Stina Molander.
5
14-15
15
22
23
Tors Bokbåten till Sands brygg kl 09.45-10.30
Fre Waxholmsbolagets vårtidtabell
Sön Påskdagen, gudstjänst kl 15, kyrkan med
Nämdökören
Tor Regionala skärgårdsrådet
Lör Pub i Hembygdsgården kl 18-23
Städhelg vid hembygdsgården
Sön SIKO styrelsemöte Nämdö
hembygdsgård
Sön Kyrkorådet besöker Nämdö, gudstjänst kl
11, Nämdökören medverkar
Mån manusstopp Nämdö Nu nr 23
Juni
4
10-13
12
18
Annons:
Må Värmdö kommuns skärgårdsråd kl 10-15
Maj
7
Nämdödagen 2011
lördag 30 juli
Lör Pub i Hembygdsgården kl 18-23
19
20
21
Lör Pub i hembygdsgården kl 18-23
Nämdökören på turné till Fårö! Konsert i Fårö
kyrka Pingstafton kl 16
Sön Grovsopefärjan Bunkvik kl 10-12, Sand kl
13-14
Lörd Grovsopefärjan Aspö kl 10-13, Tjusvik kl
14-15, Östanvik 15.30-16.30
Sön Uvö kl 10-11.30, Sunnansund kl 12-13,
Mörtö Södra kl 14-15
Sommarnumret av Nämdö Nu utkommer
Tis Östanviks gårdsbutik öppnar för säsongen
”Lanthandlaren ger sig ut på nya äventyr”
Vi utgår från Hemskär utanför Nämdö och
trafikerar hela skärgården.
Vi hämtar er när och var ni vill
och tar er dit ni vill.
Båten har ett stort akterdäck som kan ta
mycket eller skymmande gods.
Bergmans På Sjön AB
Johan & Kajsa
Tele 08-571 560 13
Båten 070-954 94 40
www.pasjon.se
I sommar på museet kommer vi att utöka museiutställningen men även ha olika gallerister som
ställer ut, fast i mindre skala.
Vi efterlyser därför minnes- och kulturföremål
från skärgården och gärna gamla kort. Allt är av
intresse. Vi efterlyser också personer som vill ställa
ut några/något alster.
Tag kontakt med
Maria Nilsson
mille.nilsson@gmail.com • tel 0707 684039
Irene Westlund
westlund.irene@telia.com • tel 0707 551492