gullabo_tidningen_nr2-1
Gullabo Gullabo a l l t i s k o g e n Tidningen Fö r a t t d e t f i n n s a l l t i s k o ge n , ä ve n n y h e t e r ! I dettta numret: Gullabo, Edition mars ’08 20 år Karaokeafton på Gullabo Värdshus Café Alla Hjärtan 2008 sida 3 sida 3 sida 7 Gullabo Swingers Albins film vann pris i Berlin Flygplanshaveriet i Skruvemåla - av Inger Johanssons Kortfilmen ”Min morbror tyckte mycket om gult” med Albin Johansson i huvudrollen, vann juryns specialpris på filmfestivalen i Berlin. Albin är 13 år och är uppvuxen i Gullabo. Förra vintern skickade han in en anmälan till webbsidan statist.se, några månader senare blev han uppringd med en förfrågan om han ville provspela för en kortfilm. Efter utgallring fick han rollen tillsammans med den mer erfarne Claes Månsson. Inspelningen gjordes i trakterna av Vittsjö under sommaren 2007, senare under vintern lades det på ljud, då fick Albin åka till Stockholm och fortsättning på sida 2 > - av Lena Persson En pärla mitt i byn! - av Marita Ehrnborg I centrum av Gullabo samhälle hittar vi Gullabo Värdshus, en plats där man kan äta en bit mat, ta en fika eller beställa något från baren. Värdshuset drivs sedan 2 år tillbaka av Erik och Linda Hinsch från Köpenhamn, numera boende i Troxhult. som sitter i väggar och inredning blandas med lite nyare tankegångar. Det är lätt att känna sig hemma där, trivsamt att kunna blicka ut genom fönstren mot landsvägen. Under den varmare delen av året kan man sitta utomhus på terrassen på husets baksida, eller ute i den gröna, lummiga trädgården. ”Vi trivs väldigt bra, människorna här Målet med verksamheten är att männisär så öppna och vänliga”, säger paret. kor ska ha någonstans att träffas på ett Ide´n att driva värdshuset enkelt sätt. ”Man ska känna ”Man behöver en att man kan komma hit difick de helt enkelt när de såg att stället var till salu. Lin- plats där man kan rekt efter arbetet, t.ex. efter da har arbetat i kök i många sätta sig ner, ta en ett arbetspass i skogen”, säår, senast i Köpenhamn på bit mat och prata ger Erik. ”Man behöver en en restaurang på flygplatsen plats där man kan sätta sig en stund.” Kastrup. Vid sin sida i arbener, ta en bit mat och prata tet har de Inger Johansson från Torhult. en stund.” ”Inger betyder väldigt mycket för oss, hon är alltid glad och trevlig och har Förutom människor från bygden och mycket idéer. Dessutom känner hon till olika håll i kommunen kommer det gäsbygden, och det är viktigt”, menar de. ter även längre ifrån. Större festsällskap Inomhusmiljön på värdshuset är varm, kommer gärna för att njuta av de danska ljus och rofylld. En gammaldags känsla fortsättning på sida 4 > Vi tänker oss tillbaka till den 14 juni 1971, sommarlovets första dag. En vacker sommardag, blå himmel med en och annan molntuss över Skruvemåla. Det är tyst, så tyst som det är en dag i juni då fågelkvitter och vindsus i björkarna är det enda som hörs. Någon ko som råmar. Möjligtvis lite slammer från någon av verkstäderna i byn. På långt håll hörs flygplan närma sig. Ingenting att reflektera över – än så länge. Flygplansljudet växer, flera plan flyger över byn. Det är militär flygövning, och det bullrar och mullrar i luften. Med på övningen finns ett militärplan av modell A32 Lansen. Planet är närmare 15 meter långt och har en spännvidd om 13 meter. Plötsligt ändras just detta plans motorljud karaktär, låter annorlunda. Det kanske hostar till, hörs högre och högre – låter det inte väldigt konstigt? Kanske tystnar det plötsligt? fortsättning på sida 10 > 2 Gullabo Tidningen, mars ‘08 > fortsättning av sida 1 Malmö. Filmen är tragikomisk, mycket känslosam. Den handlar om 12 årige Martin och hans något blyge och försiktige morbror Helmer. Filmen hade premiär på Göteborgs Filmfestival i slutet av januari, tillsammans med en massa andra, både långa och kor- ta filmer. För Albin gick mycket av sommarlovet till att läsa manus, han fick läsa varje dag innan inspelningarna, vilka tog några dagar. Men för Albin var ju alltihopa en väldigt stor upplevelse. Filmen kommer att visas i SVT, men något datum är ej satt i skrivande stund. ute i världen Gullabobor - av Ida Ehrnborg Albins film vann pris i Berlin Naturrapport Vintern som gått, om man nu kan kalla den så, blev den varmaste på mycket länge. En enda gång hade jag skidorna framme och kunde med mycket möda ta mig en runda runt skogen. bina ute och luftade sig i det vackra vårvädret. Även myrorna var ute och solade sig. Om man försiktigt klappar på myrorna sprutar de myrsyra på handen, det är en så härlig vårdoft tycker jag. Den rensar verkligen upp i vintertäppta näsor. Redan i januari blommade snödropparna och det är väl inte så ovanligt, men att även vintergäck och primula står i full blom så tidigt har inte hänt förut i min trädgård vad jag kan minnas. Redan i början av februari var Nu är vi redan framme i mars och vi får väl hoppas att det inte blir något bakslag i vädret. Vi får istället tro att vi har en härlig vår och sommar framför oss med mycket roliga aktiviteter i Gullabo. - av Ann-Christin Gustavsson Början av mars och för andra gången är det dags att uppleva våren i Oslo. Tiden går fort här borta. Det var i början av oktober 2006 som tre Gullabotjejer packade väskorna och tog bussen till Norges huvudstad för att tjäna storkovan. Enligt planerna skulle byxfickorna vara sprängfyllda med guld och benen redo att utvandra vidare efter ungefär sex månader. Planerna föll isär och nu sitter vi här, samma tjejer, i samma lägenhet, i samma stad ett och ett halvt år senare. Det vi förutsåg som ett kortlivat pengaäventyr visade sig istället bli ett kärt hem. Det är lätt att fastna Oslo är en fin stad med trevliga människor och när man bor tätt tillsammans med sina bästa vänner på ett ställe där man trivs så är det svårt att tänka framåt. Nuet är något man lärt sig uppskatta här. Allt som oftast lär man känna nya, härliga personligheter. Däremot får man lika ofta lära sig säga hej då. För även om många stannar här har ännu fler kvar modet och viljan att dra vidare. För oss kvarvarande är frågan då hur länge det faktiskt är tillåtet att gömma sig undan den seriösa och allvarliga vuxenvärlden. Oslo erbjuder ett fundera-över-framtiden- liv där du fortfarande har ett ansvar -ett obundet sådant- men tar livet en dag i taget. Du får en chans att lära dig uppskatta ögonblicken och de små möjligheterna, samtidigt som din syn på arbetslivet förstoras och får dig att tänka framåt. Ett slags stadie mellan stor och liten. Från by till storstad Att flytta från Gullabo till Oslo var ett stort steg. Likheterna mellan den lilla byn och den stora staden är få och man upptäcker och lär ett helt nytt sätt att leva. Men faktumet att man bär sin barndomsby med sig hela tiden kommer aldrig förändras. Omtanke, hjälpsamhet och vänskap skildrar ens uppväxt. Uppfostran att ge alla människor en chans och inte döma ut någon. - Vare sig man befinner sig på landet eller i en storstad. “Du kan ta flickan från bygden men du kan aldrig ta bygden från flickan”. Vart du än tar vägen så gäller samma verklighet: - Det kommer alltid vara personerna runt omkring dig som gör platsen. Och sanningen är att hur många mil bort du än befinner dig, så är den perfekta uppväxten definitivt ingenting du kan flytta ifrån. 3 Gullabo Tidningen, mars ‘08 Sportlovskul i Skruvemåla Skola - av Lena Persson Karaokeafton på Gullabo Värdshus - av Pamela Nilsson Denna lördag kväll, runt klockan åtta, knallade Marita och jag iväg till Värdshuset för att ”kolla läget”. Jodå, musik och entusiastisk, om kanske inte helt klockren, sång mötte oss när vi öppnade dörren. Där inne i värmen satt en grupp människor i blandad ålder. Man pratade och trivdes, drack en öl eller något ur det alkoholfria sortimentet. För karaokesången fanns flera olika skivor att välja bland, både gammalt och nytt. Och valdes gjor- de det. Mycket schlager var det som sjöngs, ibland var det bara en eller två sångare och ibland var det en hel grupp. I några av melodierna deltog nästan alla i refrängerna. Det blev lite av allsångs-stämning! Våra värdshusvärdar och servitrisen skötte serveringen och såg nöjda ut, jag tror de trivdes minst lika gott som vi andra denna kväll. Nu ser vi fram mot nästa evenemang på Värdshuset, som lär vara en irisk afton, den 15:e mars (läs ikväll!) Sions ungdomsverksamhet arrangerade en sportlovsdag i Skruvemåla skola under sportlovsfredagen. En gammal tradition som legat i träda ett tag, men som kanske kan återupptas som ett återkommande evenemang? Tyvärr lyste snön inte vit på taken utan mer med sin frånvaro, så skidturer och snölek byttes mot en rolig tipsrunda istället. Det bjöds på korv och när sista tuggorna svaldes började ett kallt regn dugga över skolgården. Men det spelade ingen roll – lekarna fortsatte inomhus under ledning av Mathz och Henrik Runesson. Det blev frågesport som slutade med två finalister, syskonen Nadja och Noa Martinsson. Det blev till sist Nadja som gick segrande ur finalstriden. Det bjöds på varm choklad och hembakade semlor, och hela evenemanget avslutades med att Henrik Runesson höll en kort andakt om att man inte alltid behöver vara stark för att gå segrande ur strider, man kan komma än längre även om man är liten och svag. Se till exempel på maskrosen – den kan tränga igenom asfalt i sin litenhet! Rättning av tipsrunda! Dansklubben Gullabo Swingers 20 år - av Pamela Nilsson Om Gullabo Swingers kan man inte annat säga än att det är en mycket aktiv förening! Man har flera kurser, på flera olika nivåer och även flera par som mer eller mindre regelbundet är ute och tävlar och ofta placerar sig riktigt bra! Hela söndagseftermiddagen och kvällen är det dans på olika nivåer i Gullabo Bygdegård. Det börjar med pardans för de riktigt duktiga redan klockan tre på eftermiddagen. Efter pardansen kommer nybörjarna och den gruppen är riktigt stor! De är runt fyrtiofem personer som jobbar idogt för att få in alla steg och turer man behöver kunna för att det ska se ut och kännas som dans. Nybörjargruppen är bokade från halv fem till klockan sex. Därefter kommer steg två. Det är de dansare som har klarat av nybörjarkursen och nu vill lära sig lite mer om hur man kan göra på dansgolvet. När steg två-kursen är färdiga klockan halv åtta tar steg tre över. Här försöker man finslipa tekniken lite. Ledarna Ingemar och Lena Skotheim kör hårt med kursdeltagarna, tempot är bitvis högt och, jag lovar, duschen när man kommer hem är inte obehövlig… Denna sista grupp för söndagskvällen håller på fram till klockan nio, men det är inte alltid musiken tystnar direkt där ändå. Det händer att något av paren som finns kvar vill prova någon tur till. Onsdag kvällen finns det övningsmöjlighet för klubbens medlemmar i Gullabo Bygdegård. Då dyker man upp parvis för att öva och ha lite roligt tillsammans. Eftersom klubben bildades 1988 fyller man alltså tjugo år i år. Detta kommer att firas med en jubileumsfest i Björkängen, Gullaboås lördagen den 31 maj. Denna fest kan man anmäla sig till, och tycker man om att dansa så ska man nog göra det, för är det någon stans man borde få dansa så är det väl när en dansklubb har jubileumsfest? 4 Gullabo Tidningen, mars ‘08 Stensmåla runt... - av Pamela Nilsson En lördag i början av februari, närmare bestämt den nionde, stegade två glada ”damer” iväg på en promenad som visade sig ta ungefär en timme. En pärla mitt i byn! > fortsättning av sida 1 specialiteterna, bl a har man haft en hel del besök från Kalmar, Jönköping och Skåne. Efter öppnandet i mitten av januari är det fler yrkeschaufförer som stannar till och tar sin lunch i Gullabo. En lastbilschaufför blev så glad när han fick se att det var öppet igen så han utbrast: ”Det har jag väntat på länge! Gullabo Värdshus är en riktig pärla!” För närvarande är värdshuset öppet alla dagar mellan 12:00-15:00, då man serverar dagens lunch. Pensionärer äter för samma rabatterade pris (48 kr )som man kan göra på exempelvis Mariahemmet i Torsås. På fredagskvällar har man after-workträffar. Då öppnar man kl.18:00 igen och serverar lite lättare mat. Längre fram i vår kommer man att ha samma sak på onsdagskvällarna. Även på lördagskvällar har man öppet från kl.18:00 igen, och då kan man välja från en traditionell middagsmeny. Sedan en tid tillbaka har värdshuset gemensamma utskick med Matsleven, livsmedelsbutiken i Gullabo. Där visar man två veckors menyer samt annan aktuell information. Det här utskicket har gett positivt resultat, antalet matgäster har ökat i snitt. Fler satsningar görs, i februari hade man karaokeafton som gav god respons – ca 40 gäster besökte värdshuset under kvällen. Första veckan i mars (v.10) hade man en specialvecka för pensionärer, då de erbjöds äta dagens lunch för 35 kronor. Lördagen den 15 mars (läs idag) är det dags för irländsk afton, med musik av Shoutoutstout. Levande musik kommer för övrigt att erbjudas en gång i månaden. Erik och Linda har också haft lite tankar om Bingo-kvällar och kortspelskvällar. ”Vi tar gärna emot idéer och önskemål från befolkningen, vi vill att alla ska känna sig välkomna och trivas hos oss”, betonar de. Kanske är det läge för lite funderingar över ett danskt smörrebröd? Vi startade från Gullabo i ett härligt solsken och en 6-7 plusgrader. Det var ljumma vindar och Gullabo Tidningen, mars ‘08 Gullaboaffären AB rapporterar Gullabo Marknad - av Harald Jonsson vi valde att följa den, mitt mellan husen och vidare in i skogen bakom. Nu var vi på väg mot Kyrkebo. Här är vägen av lite sämre kvalitet, det går bra att gå men väljer man cykeln är det vissa, kortare bitar där det nog är enklare att leda cykeln än att försöka cykla vanligt. Trots det är vägen enkel att följa där den vår i luften, fast det borde ha varit vinter och skidföre. Vi valde att gå upp genom Gullabo för att sedan svänga av mot Skruvemåla. Eftersom vi försökte titta efter det där ”lilla extra” för att kunna få fina bilder att presentera den här rundan med, så var vi extra uppmärksamma på vad som fanns på och utmed vägen vi vandrade fram. Några av bilderna vi tog kan ni se här. När vi kom till vägskälet mot Öjebomåla lämnade vi asfalten och vek av in på den lilla grusvägen. Här passerades både fina gårdar och små porlande bäckar. Vår småländska natur är verkligen både fin och varierande! Promenaden fortsatte ända till ”vägs-ände”, på gårdsplanen i Öjebomåla. När man kommit så långt ser man den gamla väg som går mellan de båda gårdarna och 5 går genom skog och över hyggen. Även här ser man rinnande vatten på flera ställen och man kan omöjligt missa att man befinner sig i det ”stenrika” Småland. På många av de här stenarna växer det en sann mosaik av mossor och lavar och var det någon som såg oss när vi gick så undrade de nog varför vi gick och ”nosade” och klappade på stenarna… Nåväl, så småningom öppnade sig skogen och vi kom ut i Kyrkebo, på ”Gunnars gata”. Därifrån valde vi att gå sista biten tillbaka till Gullabo på vår gång- och cykelled, den gamla banvallen. När vi kom fram till Dackehed hade lite drygt en timme gått sedan vi startade och jag lovar, kaffet efter promenaden smakade verkligen gott! Lions som är en världsomspännande hjälporganisation bildades i Chicago 1917 av en försäkringsman Melvin Jones. Rörelsen finns idag i 192 länder med ca 46.000 klubbar och drygt 1.3 miljoner medlemmar. I Sverige startade Lions 1948 i Stockholm som var första klubb i Europa. Nu finns det 544 klubbar med drygt 14.600 medlemmar. Vår klubb bildades 1969 på initiativ av Erik Nilsén på Kroka. Han var då medlem i Lions i Kalmar. Han kontaktade ett antal personer och av de 20 chartermedlemmarna finns i dag 4 aktiva medlemmar kvar. Efter en bra start med loppmarknad till förmån för Hylands Röda Fjädern, och en del andra aktiviteter, så kom Oscar Norrliden på hösten 1975 med idéen om att starta en marknad i Gullabo. Han hade läst en artikel i Barometern om den gamla marknaden i Gullaboås. Vi började spåna lite kring detta och det visade sig att det hållits marknad i Gullaboås på 1800-talet. Men det blev mycket trallarevatten och slagsmål och t.o.m. ett mord. Då stoppades marknaden bl.a av nykterhetskämpen och riksdagsmannen Jonasson i Gullaboås. Men även i själva Gullabo hölls det marknad i början av 1900-talet Två på våren och tre på hösten. Det var mer en kreaturs och hästmarknad men även alster av ortens handaslöjd och lantmannaprodukter, som det står i kungörelse, såldes. Våra förberedelser inför marknaden bestod bl.a. i att kolla med SMHI när på våren det var minst risk för regn. Svaret var första veckan i maj och det har stämt ovanligt bra. Vi satte igång och gjorde ett ”flygblad” om vår marknad och sedan åkte Göran Peterson och jag runt till olika marknader i början av 1976 och lämnade det till alla knallar. Vi hade också hjälp av Torsås Marknads dåvarande general Martin Svensson och hans register. Naturligt nog hade vi första året inte så många knallar och bara någon lokal hantverkare. Göran och jag hade varit runt hela Pingsthelgen till en massa slöjdare men det var bara Tupp-Arvid i Gullaboås som ställde upp. Första året byggde vi också en dansbana för att ha marknadsdans på gammalt sätt med dansbiljetter osv. Men det blev ingen höjdare och orsaka- de t.o.m. insändare i tidningen om det olämpliga i att dansa så nära kyrkan. Nu år 2007 efter 32 år hade vi ca 200 knallar. Vi klarar av administrationen tack vare ett specialgjort dataprogram med utskrift av fakturor och listor på alla knallarna och vad de säljer. Det finns två knallar som varit med från starten och varit på alla våra 32 marknader nämligen hemmasonen Kenneth Svensson i Troxhult med sina trätofflor samt Råbergs Läder från Örntorp i Läckeby. Alla dessa försäljare el. knallar, som jag väljer att kalla dem, kommer från hela södra Sverige. Från Uppsala i norr, Göteborg i väster, Malmö i söder och Öland i öster. Det är många lokala hantverkare, företrädare för Torsåsbygdens Slöjdförening, som är med samt ett antal lokala föreningar och institutioner. Marknaden 2007 blev mycket lyckad. Mycket folk, bra försäljning och bra väder. Uppskattat var också barnteatern som vi bjöd på. Nu är förbedelserna för årets marknad i full gång. Det blir den 33:e marknaden i ordningen. De första anmälningarna fick jag i september i fjol och sedan strömmar det in i jämn takt.I början på mars skickas fakturor ut med inbetalningskort. Platshyran skall vara betald senast 1 april för att vara garanterad plats. De sista 14 dagarna innan marknaden jobbar jag heltid med marknaden. Kartor skall ritas och alla knallar skall läggas in och sedan skall allt mätas och läggas ut på marken. När knallarna kommer måste allt stämma annars blir det kaos om det saknas en meter eller någon inte är utlagd. Årets program är inte klart ännu. Det kommer att anordnas en hel del olika arrangemang under ”Våryran” den 1/5 – 4/5. Gullabo Marknad är då en del av detta program. Det blir en Gullabodag som avslutning på ”Våryran” är det tänkt. Vi hoppas att årets marknad skall bli lika välbesökt som vanligt och att detta skall sätta lite glans på tillvaron både för Gullaboborna men även för alla andra besökare. att man har bytt uppvärmningssystem till fastigheten. Kompressorerna som stod utanför affärens framsida har flyttats ner i pannrummet. Där avger de värme som används till att hjälpa upp värmen i affären. Därutöver har man en luftvärmepump och en luftvattenpump. På ovanvåningen har 10 fönster bytts ut, och detta arbetet har skötts ideéllt av Hans Svensson, Alvar Svensson, Per Svensson och Anders Ehrnborg. Vi tackar Er för ett utsökt arbete! Vi riktar även ett stort tack till Åke och Ella Ehrnborg som har skänkt fönstren till affärsbolaget. Utan era insatser hade det varit betydligt svårare att genomföra dessa förändringar! Styrelsen, Gullaboaffären AB Kalender Lördag 15 mars Irisk Afton i Gullabo Värdshus med ‘Shout out Stout’ Tisdag 18 mars (kl. 19.00) Skruvemåla Skolrotes Byggnadsförening har årsmöte i Skruvemåla skola Lördag 3 maj Gullabo Marknad Torsdag 1 - söndag 4 maj Våryra 2008 i hela Torsås kommun. Alla möjliga aktiviteter och roligheter kommer att arrangeras. 6 Gullabo Tidningen, mars ‘08 Gullabos blivande barnparadis (del II) - av Lena Persson Många har väntat på besked om när Prästgården ska kunna tas i anspråk för förskole- och fritidsverksamheten i Gullabo. Förhoppningarna var starka om att man snart efter förvärvandet från politikerhåll och skolledning skulle rulla upp skjortärmarna och sätta igång! Men det hände ingenting…? Den tidsangivelse som nämnts, att det inte kunde bli någon förskola i Prästgården innan hösten 2009, och som från början upplevts som ett osannolikt och orimligt rykte började plötsligt upplevas som en skrämmande realistisk tanke. Skulle det bli en tummetott av hela Prästgården? te i skolans matsal den 26/2, då information skulle ges om hur framtida planeringen såg ut. Representerade på mötet var arbetsgruppens ledamöter (förutom Markus Johansson som fått förhinder varför Bert Appert inträdde som ”möteshållare”) och rektor Inger Sandbäck. Många föräldrar var starkt kritiska mot hur arbetet hittills bedrivits (eller snarare inte bedrivits), en kritik som Bert Appert höll med om. Vad som också oroat många är känslan av att det hela blivit ett politiskt spel där motståndarna till Prästgårdsköpet medvetet förhalar processen, något som absolut förnekades av Sören Bondesson. Han bygglov. TFAB har efterlyst en mer detaljerad beskrivning om hur man avser använda fastigheten vilket kommer att kunna presenteras dem i slutet av vecka 10, varefter en sakkunnig teknisk konsult måste anlitas för färdigställande av ritningsunderlag. Appert menade att man naturligtvis måste kunna förbereda och planera så långt som möjligt i väntan på nödvändiga beslut för att förkorta väntetiden. Det framkom också under mötet att personalen inom förskole- och fritidsverksamheten inte ens hade fått tillträde att gå in och titta på lokalerna i Prästgården. Det utlovades omedelbart att personalen skulle få nyckel och tillåtelse att använda tomten om så önskades. På det hela upplevdes de besked och den information som gavs under mötet som positivt lugnande, man vet att det aktivt arbetas för att komma igång och förhoppningarna har ökat igen. Att dags- Föräldrarna i Gullabo skola och förskola inbjöds till föräldramö- menade istället att man måste se till att det kommunala regelverket måste följas och att det kan ta tid. Det som måste göras i dagsläget är en mindre planändring eftersom området i detaljplanen är avsett för bostäder. Ett sådant beslut kan ta upp till sex månader, men enligt Bert Appert borde det inte vara några större problem att beviljas ett tillfälligt läget ser ut som det gör känns inte lika hopplöst om man bara vet att man har något att se fram emot, det är ovissheten som lägger sordin på stämningen. Huruvida armarna kavlats upp vet vi kanske om en månad. Då blir det ett uppföljningsmöte den 2 april på samma plats. Och till dess måste det väl ändå ha hänt något, eller hur? Fortsättning lär följa… Gullabo Tidningen, mars ‘08 Café Alla Hjärtan 2008 - av Marita Ehrnborg Politikercafé i Bygdegården! - av Lena Persson Centeravdelningen i Gullabo kommer att hålla politikercafé i Bygdegården i Gullabo 3-4 gånger om året med start den 11 mars. Det beslöt Centern i Gullabo på sitt årsmöte den 3 februari i år. Det är Irma Folkesson och Markus Johansson som kommit med idén att med jämna mellanrum ha ett öppet diskussionsforum för Gullabos invånare genom en kombination av trevlig samvaro och samtidigt kanske räta ut frågetecken kring aktuella frågor. Meningen är att man från politikerhåll ska kunna informera om aktuella planer och vad som händer i Gullabo, att man ska kunna ta till sig idéer och synpunkter och svara på frågor från allmänheten samtidigt som man bjuder på kaffe. BUN beslöt 2008-01-31 att tillsätta en arbetsgrupp bestående av Markus Johansson (c) sammankallande, Sören Bondesson (s), Bert Appert (tp) samt skolchef JanEric Assarsson för att driva planeringen framåt och skyndsamt utarbeta förslag på hur Gullabo Prästgård skall användas. 7 Varje cafétillfälle kommer att annonseras ut i Torsåsposten, så håll utkik och titta in en stund – om inte annat så smakar det väl aldrig fel med en kopp kaffe? ”Här ä ju mer folk än i körkan!” Så ljöd en glad, spontan kommentar från en cafe´gäst som just klivit innanför dörren till skolans matsal. Och nog stämde det alltid. Det satt gäster vid i stort sett varje bord, och de spred ett varmt och nöjt sorl i lokalen. ”Café Alla Hjärtan” har funnits i Gullabo skola i 16 år, och har blivit en mycket väletablerad tradition i bygden. Det anordnas på eller i anslutning till Alla hjärtans dag, och i år var cafeét öppet mellan kl.15:00 och 17:00. Arrangör är Gullabo Fritidshem, som består av pedagogerna Lotten Diurlin, Ann-Chatrin Schaefer, Emil Nyström och 23 fritidsbarn. Även Lise Eriksson och Mia Wigertsson hjälpte till. Syftet med den här aktiviteten är att få ihop pengar till en utflykt för fritidshemmet. Dessutom får barnen social träning – de hälsar sina gäster välkomna, visar menyn och tar upp beställningar, och alla gäster blir så väl omhändertagna. Matematik och hantering av pengar ingår naturligtvis i konceptet. Två till tre veckor innan cafe´dagen börjar man baka kakor. I år fanns bl.a. semlor, kladdkakor och syltkakor, och barnen är med och påverkar vilka sorter som ska finnas. De tycker att alltsammans är roligt – att baka och att göra alla sysslor runt serveringen. Gullaboträffar för entusiastfordon - av Lennart Nilsson De har också bjudit in egna gäster, och dessa har de givetvis ansvar för själva. När de tagit upp beställningen går de till disken med ”handräckningspersonalen”, som tar fram rätt kaksorter samt dryck på en bricka. Då medföljer också ett litet pappershjärta, där det står några tänkvärda ord om vänskap eller kärlek. Dagen till ära är servitriserna/servitörerna klädda i extra fina och ändamålsenliga kläder. Förkläden och servetter bistår fritidshemmet med, resten tar barnen med sig hemifrån. Gästerna hade bara positiva svar på frågan vad de tyckte om den här traditionen: ”Det är en toppen-tradition!” menade Joel Parde från Rislycke. Vivi-Britt och Allan Sjölander vid samma bord instämde helt och fullt. Vivi-Britt hade ringt till skolan och försäkrat sig om att det var cafe´ som vanligt den här da- gen – som f.d. lärare på Gullabo skola vet hon ju vad hon går miste om ifall hon skulle missa tiden! Fem mätta och nöjda gäster från olika generationer: Marcus Johansson, Yvonne Sördal, Inger Johansson, Evy Johansson och Lina Johansson: ”Café Alla Hjärtan är en mycket bra tradition!” F.d. Gullabo-elever njuter av fikat. Elin Karlsson och Malin Bengtsson minns att det var roligt men lite pirrigt att servera. Malin Parde gick inte på Fritids, men har alltid njutit av de goda kakorna. Serveringsvane Mattias Forsberg har fått betalt av Lena och Kristoffer Persson. ”Vad blir det tillbaka på det här?” Nathalie Mårtensson och Pernilla och Annie Folkesson njuter av det goda. Servitrisen Ebba Forsberg ser över en beställning. Servitören Alfred Bertilsson balanserar brickan med kaffekoppar. Vi kommer att köra igång i Maj 2008 igen (Beroende på väderleken) Onsdagar 18.00 mitt i Gullabo mittemot Värdshuset är det som gäller. 2007 höll vi på med träffarna tills mitten av Oktober men det är ju vädret som bestämmer. Alla är välkomna med eller utan entustiast-fordon. Det viktigaste är att träffas och prata samt att det blir lite liv och rörelse, och att det händer lite kul i Gullabo. Säsongen 2007 kom det över 115 olika entusiastfordon, det var : brandbilar, mopeder, lastbilar, jeepar, motorcyklar samt andra kul bilar av olika modeller. Ja, det var mycket sorl och många muntra skratt i skolans matsal de här två timmarna. Nog måsta man hålla med om att just Alla hjärtans dag är en förträfflig dag för ett så´nt här arrangemang! 8 Gullabo Tidningen, mars ‘08 Flygturen got som Åsa var dålig på…Och mycket riktigt….Hur kunde du missa att ställa dig upp!? Och vad har jag sagt om att dunsa ner i sadeln sådär! Det var rena undret att Rubin inte rev! Ja Åsa, sa Amanda tyst där hon satt uppe på Rubins breda rygg. Du borde sälja honom till en mer rutinerad ryttare som kan utnyttja hans enorma hoppkapacitet, sa Åsa. - av Emelie Forsberg 11 år och hästtokig Driv på! Använd skänklarna! Och stå upp i sadeln! Det var Åsa, Amandas ridlärare som innerligen tjatade på henne och hennes vis att hantera sin häst. Amandas häst Couler Rubin var en svättfux arab och var hopphäst i allra högsta grad. Och han hade definitivt inga problem med att hoppa hindren. Nej, det var Amandas fel, det hade Åsa gjort upp med henne för längesen… När hon kom mot den breda oxen igen och Amanda försökte komma ihåg allt som Åsa hade sagt. Hindret blev ett halvfiasko, Amanda reste sig upp i sadeln lite för sent, och dunsade ner i sadeln efter hindret…Nu väntade sig som vanligt på att få en utskällning. Och det var inte nå- kom in genom fönstret, hans fina som egentligen heter Remember böljande man och med den stora my på sin avlagda galoppör Arbreda bläsen i pannan. Nej, sälja stemist. Och sist så kom förstås Rubin var helt otänkbart! Aman- Amanda och Rubin… Amanda da var så försjunken i sina dys- kände sig ganska pressad, alla tra tankar att hon inte hade märkt hade klarat det och om hon inte att någon kom. Vad har Anja och klarade det så skulle hon få skäll Åsa gjort den här gången? Det av Åsa…Allting kändes perfekt var Linda, Amandas bästa kom- över hoppet, ända tills Amanda pis som frågade. Amanda vände skulle sätta sig. Det blev för tisig om och stirrade häpet på sin digt. Amanda kände att bommen bästis innan hon grötigt svarade åkte till marken med en smäll Orden träffade Amanda som en ”tryckt ner mig och fått mig att som tycktes höras över hela ridörfil. Sälja Rubin!? Hon stirrade känna mig helt värdelös”! Hon banan. Direkt när hon ställde sig förvånat på Åsa. Tänk på saken, säger att jag borde sälja Rubin i ledet igen så började Åsa…Hur sa Åsa skarpt. Jag vet en som till en mer rutinerad ryttare, och kan du missa en sådan grej!? skulle vara spekulant på honom så föreslog hon Anja!! Amanda Rubin hoppade ju jättefint innannars. Vem då? frågade Aman- kastade sig gråtande om halsen an du sabbade allting! Mer hann da surt. Men innan Åsa hann på sin kompis och snyftade hög- hon inte få ur sig innan Amansvara så öppnades stalldörren ljutt. Lugn nu sa Linda lite tafatt. da hade hoppat av och rusat ut och Amanda kände hur Du är ingen dålig rytta- ur ridhuset med Rubin i släptåg. ett par kalla kårar leta- Sälja Rubin re! Och du ska inte säl- Hon hörde Linda ropa efter hende sig fram över ryggja Rubin till Anja. Men ne, och Åsas skarpa stämma. Så till Anja!? alla säger att jag är det! det här är Amandas sätt att lösa raden. Det var som om hon redan visste vem Aldrig i livet! snyftade Amanda. Anja saker!? Att gå! Amanda rusade som skulle vilja köpa och Åsa ja, sa Linda. hem. Hon orkade inte mer tjabb Rubin. Anja stallets tuffaste Men alla är inte så korkade som från Åsas sida, eller fler spydiga tjej skrittade in på sitt kolsvar- dom. kommentarer ifrån Anja! Nej, nu ta halvblod Fantastic Storm. Det Amanda drog lite på munnen åt var det nog! Från och med nu så verkade som att Anja hade hört Lindas kommentar. Det var stort skulle hon rida i hemlighet, när vad dom talat om för hon sa trot- att säga så om Åsa. Sist någon alla i stallet gått hem. sigt: Jag skulle kunna tänka mig sa något dumt om henne så kasatt köpa honom. Ja, varför inte? tade hon ut den personen i göd- Klockan åtta nästa kväll så stod sa Åsa. Då hamnar han ju hos en selstacken med huvudet före. Då Amanda i Rubins box och gjorde som kan det här med hoppning i var det bestämt! sa Linda glatt. honom i ordning till ett mindre alla fall. Anja hade varit Åsas fa- Vad? sa Amanda frågande. Att ridpass. När hon kom ut i padvoritryttare ända sen ponnylek- du rider för henne i morron ock- docken så var det nästan mörkt. tionerna och hon hade alltid fa- så för att bevisa att du är ridsko- Amanda tänkte ha en egen liten voriserat henne. Sälja Rubin till lans duktigaste ryttare. Va! Det hopplektion utan massa babbel Anja!? Aldrig i livet! utropade sa jag inte! sa Amanda och spydiga kommenAmanda våldsamt. Tanken på att tvärt. Nej, men jag gör Det kändes tarer för en gångs skull. hennes snälla goa och tillgivna det, sa Linda och vänHon såg ett par hinder i som att häst skulle springa omkring men de sig bort. Amanda Rubin bara ca 1,30 m höjden, och en skrytmåns som Anja på ryg- suckade. Hon visste att tänkte att Anja säkert gen fick henne att må illa! Hon det var lönlöst att säga flög och flög hade fått en speciallekhoppade av Rubin och ledde ho- emot, Linda kunde få tion tillsammans med nom ut ur ridhuset med bestäm- en tiger att bli vegetarian med Åsa. Rubin var pigg och spänstig da steg. Några minuter senare så den tonen så hon höll mun. Näs- och man märkte att han längtade stod hon med huvudet i Rubins ta morgon så var det hopplektion efter att få hoppa. glänsande man och hulkade. igen i Amandas grupp, och Anja Dom ska aldrig kunna skilja på och Storm var bäst som vanligt. Amanda fattade galopp på ena oss! Vet du det!? Nu kommer ni fram i kort ga- kortsidan och Rubin bröt in i en lopp och hoppar detta räcket i mjuk och svävande galopp. Det Rubin tittade storögt på mig som följd! sa Åsa. kändes nästan som att hovarom han ville säga ”ta det lugnt vi na inte träffade marken. Knappt fixar det här”. Jag tittade på ho- Först i ledet var förstås Anja och medvetande styrde Amanda in nom med mina rödsvullna ögon. Storm som seglade över med god Rubin mot hindret. När Rubin Han var så vacker! Med den marginal. Sen kom Nora med gjorde avstampet så reste Amanrödbruna glänsande färgen, hans sin bruna valack Toblerone. Och da sig upp i sadeln. Hoppet blev fina mörka ögon som glittrade sen kom Linda på Comando. perfekt! Det for en känsla över som små diamanter i solen som Och näst sist så kom ”remman” Amanda som tydligt sa: Jag 9 Gullabo Tidningen, mars ‘08 gjorde det! Jag har hoppat 1 och 30”! Det var fantastiskt! Det kändes som att Rubin bara flög och flög…och när hon tittade ner så upptäckte hon att det faktiskt var sant! Rubin flög! Och till sin förvåning så hörde hon en dov röst som sa ”vi behöver ett samtal du och jag Amanda”. Amanda tittade förvånat på Rubin, det var han som pratade! När dom svävade över den mörka skogen så sa Rubin: Jag vet att vissa säger att du ska sälja mig. Snälla, gör inte det! Jag härstammar från den första magiska hästen Oki Doki som kunde tala med människor. Men han kunde också flyga, men bara med den ryttaren som älskade honom mest av alla. Och det fanns bara en….Och det är samma sak med dig Amanda. Ingen annan än du kan rida eller sköta mig. För dom kan inte älska mig som du gör. Och skit i vad Åsa och Anja säger! Jag är inte ens hälften så bra med Anja på ryggen, för hon känner ingen kärlek till hästar. Hur bryr sig bara om hur snygga dom är, och hur många rosetter hon kan samla med dom. Så gör mig en tjänst och låt bli att tycka att du är en dålig ryttare! För du är den personen som kan älska, då kan du också rida himmelska hästar som mig. Amanda blinkade förvånat till, hon låg hemma i sin säng i sitt lilla rum på övervåningen. Det hade kanske bara varit en dröm…Det där med att Rubin kunde flyga och prata? Amanda tänkte precis sätt sig upp, när hon såg ett långt brunt böljande hårstrå. Och då insåg hon, att det inte bara hade varit en dröm. När hon kom till stallet någon timme senare så möttes hon av Linda som strålade som en sol. Vet du!? Sa hon med andan i halsgropen, Åsa har slutat, och Anja ska flytta!! Wow!! sa Amanda. Vilken tur! Men egentligen så visste hon att det inte bara var tur, det var hennes himmelska häst som hade fixat det här. Men det stannade förstås mellan henne och Rubin, den himmelska hästen. Fritidsgården i Gullabo - av Pamela Nilsson Varje måndag mellan klockan sjutton och tjugo är Gullabo Fritidsgård öppen. Det är väl mest tänkt för barn/ ungdomar från Gullabo skola men det händer att även högstadieungdomar dyker upp och är med i aktiviteterna. som varit väldigt populärt ett tag är att spela bordshockey. Så pass att hon varit ”tvungen” att lära sig spela för att inte ständigt bli utslagen… Vad gör man på fritidsgården då? Skolans gymnastiksal är öppen för dem som vill röra på sig lite mera. Här spelas olika bollspel och tävlas på andra sätt. Dessa aktiviteter är ibland ledda och organiserade av fritidsledaren och ibland av ungdomarna själva. Fritidsledare Tina Heiman och Ella Ehrnborg, som är med från Gullabo Sk:s sida berättar att man brukar ha en grupp som börjar kvällen med att baka, fixa iordning fikabröd till den gemensamma fikan man alltid har runt halv åtta. Detta gör man i Gullabo SK:s lokal, där har man även olika spel som flitigt används. Tina berättar att något Just denna kväll, då Gullabo Tidningen är på besök, är det tjugofyra ungdomar som är på fritidsgården. De flesta av dem är med i den stafettävling som Tina har anordnat i gymnastiksalen. Den går ut på att det är två lag som tävlar om vilket lag som snabbast kan få alla sina lagmedlemmar genom en hinderbana. Men inte nog med det, man ska dess- utom klä ut sig. Ta på ett par alldeles för stora byxor och en likaledes stor tröja, ta sig genom hinderbanan till andra änden av gymnastiksalen och sedan baklänges tillbaka igen. Inte helt lätt kan jag säga, men roligt såg det ut! Denna stafett ingick som en deltävling i en tävling som sträcker sig över hela terminen. Man samlar poäng som Tina bokför. Dels kan man få ”fysiska poäng”, som från denna tävling och dels kan man få ”tysta poäng” när man gör något bra för någon annan, för sig själv och/eller för hela gruppen. Framåt sommarlovet kommer det att koras vinnare och vad man kan vinna är som första pris en IPOD, som andra pris en CD-skiva och som tredje pris en biobiljett. 10 Gullabo Tidningen, mars ‘08 11 Gullabo Tidningen, mars ‘08 > fortsättning av sida 1 Det hörs en fruktansvärd smäll, rökpelare stiger mot himlen, det flyger metallskrot och vrakdelar åt alla håll, metalldelar studsar mot trädstammar, stenar, byggnader… Och så blir det tyst igen. Vad var det som hände? Vi som inte var med kan bara föreställa oss hur det var. Men för dem som befann sig i närheten och som direkt påverkades av flygplanshaveriet i Skruvemåla lever minnena kvar. Lennart och Margit Pettersson till exempel. Det var nämligen i deras dåvarande trädgård merparten av vrakdelarna landande! Idrotts InomhusNyheter säsongen i fotboll för Gullabo/Gullaboås komma hem till… Vera Johansson minns hur det var; - ”Jag var hemma i köket och hörde ju att det var flygövning, och så hördes en fruktansvärd smäll! Man förstod genast att det var något med flygplanen”, berättar hon. ”När jag tittade ut såg jag eld och rökpelare stiga mot himlen”. Sonen Håkan, då 14 år, trodde det var en bomb som small. Vera var den som larmade SOS, och snart kom både brandkår och militär. Denna dag befann sig Lennart och Margit i Nyhem med husvagn. Sonen Boris, då 15 år, var ensam hemma och skulle egentligen klippa gräset men valde att istället cykla hem till en kompis. Margits syster, Linnea, som bodde på ovanvåningen i huset var för ovanlighetens skull inte heller hemma. Huset stod alltså tomt. Lennart skrattar lite när han minns bilköerna som gick genom byn när han kom hem. - ”Det var så mycket folk”, berättar han, ”och hela gatan var full av bilar, säkert flera kilometer”! Man kan nog föreställa sig lättnaden när han såg att huset stod kvar där han lämnat det. Dock såg trädgården annorlunda ut, några meter ifrån huset låg t ex landningshjulet och på andra sidan låg delar av stjärtpartiet. Brinnande vrakdelarna hade landat runt hela huset. Strax efter att Lennart och Margit anlänt till Nyhem eftersöktes de i campingens högtalare – någon sökte dem i telefonen. Det var en granne i byn, Vera Johansson, som berättade att ett flygplan störtat i familjen Petterssons trädgård! Lennart fick sätta sig i bilen och köra de 22 milen hemåt utan att veta om han hade något hus kvar att Militären upprättade högkvarter i tält på åkern och försökte därifrån få klarhet i vad som hänt och spärrade av området runt familjen Petterssons hus. Både familjens medlemmar och besökare till dem fick legitimera sig och ange sina ärenden innan de släpptes igenom avspärrningarna. Några obehöriga släpptes minsann inte in. - av Jörgen Håkansson Lansenplanets motor slog ner precis vid trappan till familjen Petterssons villa, studsade över taket och hamnade på andra sidan igen. Lennart och Margit berättar vidare; - ”I Linneas sovrum hade en motordel flugit in genom fönstret och låg i sängen tillsammans med mängder av glasbitar. Det var glasbitar från fönstret överallt och på plåttaket på utbyggnaden låg en annan bit av motorn och snurrade och glödde fortfarande. Det var skador på plåttaket, flera fönster hade gått sönder. Sonen Ernie hade en Opel parkerad på tomten, och på biltaket landade en plåtbit som sänkte takhöjden väsentligt”! Närmaste dåvarande grannen, Märta Nilsson, hade minuten före haveriet varit ute och hängt tvätt i trädgården. När vrakdelarna flög runt landade en metallbit i en av de upphängda dukarna! Hade hon varit kvar när delarna flög omkring hade hon inte klarat sig utan att bli träffad hon också. - ”Det låg vrakdelar utspridda i flera kilometers omkrets”, berättar Lennart. ”Jag körde runt med traktorn i hela dagen och samlade flygplansdelar”. Det var folkvandring till Skruvemåla varenda söndag i månader efter kraschen. Människor kom från när och fjärran och letade souvenirer i området att plocka med sig hem. ”Det var så mycket folk och hela gatan var full av bilar, säkert flera kilometer”! Att ingen människa kom till skada är nog i det närmaste att betrakta som ett mirakel! Att Lennart och Margits hus stod tomt denna dag, att Boris valde att vänta med gräsklippandet, att Märta Nilsson hann in efter att ha hängt sin tvätt, att inga barn var ute och lekte på tomten… De två piloter som flög planet räddade sig genom att skjuta sig ut och fallskärmshoppa över Kringlemåla i sista sekunden. På Nålstens Vänners hemsida står att läsa att den ena ”uppvinschades från plats högstammig skog med hjälp av ytbärgare” och att den andre ”togs ombord efter landning kalhygge”. Det var ett bränslefel som utlöste motorhaveriet och piloterna försökte få planet att gå ner i Transjön, men vid uthoppet tog planet ny kurs. När det sedan slog ned brakade det rätt i en kraftledning vilket gjorde att det ändrad kurs ytterligare en gång. - ”Hade planet inte slagit ner i kraftledningen så hade det förmodligen farit rätt in i byn” berättar Vera. ”Då skulle det inte slutat så lyckligt som det gjorde…” Skruvemåla är kanske inte den plats man väljer att bosätta sig på om man vill befinna sig i händelsernas centrum och fylla livet med spänning. Men då, under några veckor sommaren 1971, var det nog en av de mer händelserika platserna i landet! Gullabo SKF 2a i Dina-Cuppen - av Joel Joelsson Dina-Cupen är en lagtävling för luftgevärsskyttar i ålden 9-15år som sponsras av Sydost Försäkringar. Efter tre kvalomgångar kvalificerade sig Gullabo SKF till finalen där laget kom på en 2aplats endast 1,5 poäng efter segrande lag. I finallaget ingick följande skyttar ,Oskar Jonsson ,Kent Joelsson, Oskar Bondesson och Maria Bondesson samt lagledare Håkan Bengtsson. Kent Joelsson fick dessutom pris för tävlingens högsta resultat 213,6 poäng. Nästa inomhuscup gick av stapeln i Nybro i början av januari. Där gick det betydligt bättre och vi vann länsturneringen! Vi vann över Tvärskog i kvartsfinalen med 4-1, i semifinalen slog vi Nickebo med 4-1 och i finalen vann vi över Vissefjärda med 3-2. Vi avslutade sedan inomhuscupspelet med att deltaga med två lag i kommunturneringen i Torsås den 10 februari. Där kom våra lag på en andra respektive fjärde plats. Nu är det full fart på träningarna utomhus och eftersom vintern har varit så mild startade vi direkt på gräs i Gullaboås. Det är bra uppslutning och god stämning på träningarna och det är väldigt skönt att vi inte behöver träna på stenmjölsplanen i Torsås. Träningsmatcherna är i full gång och följ gärna hur det går för oss under försäsongen på våra hemsidor, www.gullabosk.com samt www.gullaboasif.com. - av Roland Feith ”Vi började redan i januari och flera har sagt att det skulle vara kul att komma med, men än är det bara vi som springer runt här…” säger de. De har hängt upp affischer på olika ställen, men det verkar som ingen har Vi har medverkat i fyra inomhuscuper och den första cupen var i slutet av december i Kalmar sporthall. I vår grupp deltog Smedby, Nybro och Kalmar FF Old stars. Det var tuffa matcher och det slutade med två förluster och en oavgjord match, mot KFF Old stars. Helgen efter Nybro åkte vi till en cup i Emmaboda där vi kom på en fin tredjeplats. Fredrik Svensson vann skytteligan i denna cup och blev även vald till turneringens bäste spelare. Grattis Fredrik !! Innebandy initiativtagare väntar fortfarande på extra spelare Det är torsdag, klockan är åtta på kvällen. Ute är mörkt och kallt. Men inne i Gullabo gymnastiksal är det varmt! Där finns tre – ibland fyra – killar som spelar innebandy och har roligt. Det saknas dock flera spelare för att det ska bli riktigt kul med bollen och klubban! Nu är inomhussäsongen slut för vårt seniorlag Gullabo/Gullaboås. sett dem. Och det skulle behövas fler deltagare. ”Ibland är vi bara två och då spelar vi pingis… Det är också roligt men det är ju inte riktigt meningen. Vi hoppas att folk ska börja dyka upp. Alla är välkomna!” Så… återigen: Gullabo Innnebandykväll Gullaboskolans gymnastiksal Torsdag kl. 20:00 - 21:30 Just nu planerar vi för ett träningsläger i Danmark den 10-13 april. Vi är 35 st som har anmält oss till lägret så detta ser vi verkligen fram emot. Vi kommer att deltaga i Smålandscupen i år där vi möter Bodabruk, Örsjö och Norra Tång som är med i vår grupp. Seriepremiären inleds för vårt B-lag den 25/4 kl 18.30 mot IFK Kåremo på hemmaplan. A-laget spelar sin premiär den 26/4 kl 15.00 hemma mot Tvärskogs IF och C-laget startar sitt seriespel borta mot Vissefjärda GIF den 27/4 kl 17.00. Välkomna till våra fotbollsarenor under säsongen 2008 ! 12 Gullabo Tidningen, mars ‘08 Gullabo Cykel a l l t acrobatik s k o g e n Kolofon Visst kan man skratta åt mångt och mycket om man har humor och barnasinne och än jag ler åt ett gammalt minne från min ungdom för längesen. Jag stod på bryggan vid mejeriet en sommardag; jag var nitton vårar och jag skrattade mej till tårar åt en kostlig och dråplig syn. Glad Påsk Klädd i svartrock och snäva byxor en äldre prästman besteg sin cykel men slant och måste till slynglars gyckel ta om försöket gång på gång. Vad var Chaplin och Buster Keaton mot den värdige lantprelaten i tjänst hos kyrkan och svenska staten men mäkta komisk uti sitt språng! Hans tjänstefordon. en gammal Crescent var antikverad och hög i ramen och obekväm för en prästlekamen som stelnat till i sitt lärda kall. Där satt en pinne i bakhjulsnavet som gubben steg på vid själva starten. Med långa krumsprång han drev upp farten men slant med foten och kom på fall! på er alla!! Redaktion: Pamela Nilsson, Lena Persson, Marita Ehrnborg, Ann-Christin Gustavsson, Roland Feith Fotografi: Pamela Nilsson, Roland Feith, Ann-Christin Gustavsson, Lena Persson, Marita Ehrnborg, Magnus Lager Layout: Roland Feith Stor tack: Søren Berg Är du en av dem som bor utanför Gullabo socken, men ändå vill ha Gullabo-Tidningen i brevlådan? En prenumeration kostar 100 kr om året, och då skickar vi tidningen direkt hem till dig. Mejla oss på tidningen@gullabo.se eller klipp ut kupongen och skicka den direkt till oss! Ytterst nära han klarat språnget och kommit över med högerbenet. I stället slog han sig styggt i grenet och grina’ illa, naturligt nog! Alltmera bister och sammanbiten både andra och tredje gången men det var lögn han kom över ’stången’ fast flera lymlar stod där och log! Gullabo Sockenstämma Gullabovägen 55 385 92 Gullabo oJa, jag vill också ha Gullabo Tidningen! # Men skam att ge sej, och trägen vinner; han kom i sadeln vid fjärde språnget. Och därmed var ju vårt nöje gånget ....intet varar i evighet! Och snart försvann han bortom kröken med skörten flaxande käckt i draget. Kyrkoherden som vunnit slaget sköt iväg som en svart raket! VELO i Namn: ______________________________________ Adress: ______________________________________ Postnr.: ______________________________________ Postort: ______________________________________ Underskrift: ______________________________________
© Copyright 2024