1. No category

1
Gruppkorsband till hushållen
Käre läsare av Brûnske-Bocken!
BRÛNSKE-BOCKEN
ANSVARIG UTGIVARE
Birgit Södervall
0570-570 42
b.sodervall@hotmail.com
REDAKTIONSGRUPP
Leif Nyman
0570-911 17
nyman.leif@telia.com
Evy Nordensson
0570-560 98
ewy.nordensson@telia.com
GRAFISK FORM
Stefan Hensdal
0570-522 08
stefan.hensdal@gmail.com
FOTOGRAF
Första sidan: Tändning av milan 2012
Foto; Maria Bylund
ANNONSPRISER
Helår-två nummer.
1/4 sida 2 000 kr
1/8 sida 1 000 kr
TRYCK
RAMSTRÖMS TRYCKERI
SUNNE
Så var det dags igen för en ny Bock. Vart tog den här sommaren vägen?
När jag skriver detta har vi lagt Arvika-Marten och älgjakten bakom oss
och väntar kanske med viss bävan på senhöst och vinter.
När vi ser tillbaka på den gångna sommaren kan vi konstatera, att den varit
framgångsrik, trots det dåliga sommarvädret.. Vi inledde säsongen med en
antik- och samlarmässa, som gav ett gott resultat och blev uppskattad, trots
att det för vår del var första försöket.
Därefter följde Hantverksmässan, där vi i år hade ett nytt inslag, nämligen
ett rally för MC-veteraner. Tyvärr forsade regnet ner på söndagen, och det
var verkligen synd om alla deltagare som kom i mål, blöta som dränkta
katter. Trots detta var MC-veteranerna nöjda med arrangemanget och
återkommer redan år 2013.
Det var därför med viss bävan vi förberedde Gammelvala. Skulle det regniga vädret fortsätta? Men just denna vecka hade vi tur. Jubileumsveckan
var ganska varm och solig och mycket lyckad. Vi ökade antalet besökare,
som verkar vara nöjda och belåtna med arrangemanget. Ekonomiskt gick
Gammelvala bra, och det blev ett värdigt jubileumsfirande. Största överraskningen var nog vår miltändare, som var skogsrån själv.
Höstmässan bjöd på kyligt väder, men blev ändå välbesökt .
Sammantaget kan vi se tillbaka på en mycket lyckad säsong. Nu återstår
Julmarknaden sista helgen i november.
Alla dessa våra arrangemang skulle vara helt ogenomförbara, om vi inte
hade vår stora stab av frivilliga, som tillsammans med vår personal med
gott mod och glada miner sliter och arbetar långa och tunga arbetsskift.
Vårt samarbete med Husmodersföreningen är ovärderligt. Alla kommittémedlemmar, som frivilligt satsar fritid för att planera och genomföra allt
arbete skall också uppmärksammas. Tack skall ni ha allesammans!
Under hösten har vi tillsammans med byggnadskommittén sett över vad
som behöver göras på Hembygdsgården. Vi fann då, att vi först av allt
skulle dränera området framför scenen, som varit vattensjukt under två års
tid. Detta är nu genomfört, och så snart det är möjligt skall vi så nytt gräs
på området. Dessutom har vi under hösten lagat och kalkat skiffertak.
Absolut nödvändigt för att hålla våra byggnader i stånd.
Nu närmar sig den mörka årstiden, som för många är svår. I år har hösten
börjat tidigt. Det är inte säkert att man känner som Erik Axel Karlfeldt som
skriver:
”Jag hälsar dig, rika September som tänt ett lövverk av flammande guld
kring din sköld
Oktober de brusande floders regent, November Du hertig av mörker och
köld”.
En tröst är kanske, att tiden trots allt går fort, och att vi snart har advent och
alla julförberedelser. Därefter dröjer det inte förrän dagarna blir längre och
längre och vi hör den första talgoxen igen.
Att arbeta ideellt är ibland motigt, men Du skall veta att Du är värdefull,
och att Du behövs. Tack för Ditt arbete och Dina insatser! Så vill jag önska alla En riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År!
Birgit Södervall
2
NÄR JÄRNVÄGEN KOM TILL BRUNSKOG – FÖR 140 ÅR SEDAN!
Del 3
Kor på spåret
Banvakten Albin Bergqvist, som tjänstgjorde i Skärmnäs i ett trettiotal år, bodde där med frun Olga från
Gryttom och deras tre döttrar i ett rum och kök, i alla dessa år. Dottern Gunhild blev gift till San i Gryttom.
Inez flyttade från orten samt Ella, gift Fyhr, övertog föräldrahemmet Olsbacka i Edane. Om Ella har berättats, hur hon fick vakta den enda ko man hade. Betesmark följde inte en banvaktsstuga, utan kon fick gå
längs banvallen och Ella fick passa
henne, så hon inte gick upp på spåret.
Likaså hade banvakten Ernst Andersson i Gryttom en ko på samma villkor.
Stinsen Dahlberg i Brunsberg hade
också en ko men även en gris och en
kalv, som han sommartid fraktade
över till sommarstället Sjöbrôten i
Skärmnäs. Han byggde en flotte till
djuren som han rodde över i många
år innan han fick motor till båten.
Det hände ju att både tamboskap och
vilda djur blev överkörda av tåget.
Vid ett tillfälle hände detta, under
Sigvard Janssons tid som eldare på
ångloken.
Lokföraren hade att lämna rapport till
konduktören för vidare befodran och
skrev följande:
” Under tåg 411:s vilda framfart
över stäpperna påkördes en ko. Kon
som var på väg till betet, fick bita i
gräset. Kon slaktades efter konstens
alla regler.”
Högaktningsfullt E. Flagg
Tysketåg på spåret
Lennart Rydén-Land
De tyska tågen som passerade genom
Sverige till Norge under kriget sågs inte med blida ögon av svenskarna. Även i Edane reagerade man som
motståndsmän. Vid de tyska fordonstransporterna hände att tågen stod stilla i Edane. Då passade man på att
klättra upp på järnvägsvagnarna och skruvade loss tändstiften på fordonen och hällde sand i cylindern
eller så stoppade man sockerbitar i bensintanken, som blev till sirap. Om det var järnvägare eller andra som
saboterade förtäljer inte historien. Gunnar Jakobsson, boende ett stenkast från Myroms banvaktstuga och
hade som småpojk full koll på transitotrafiken. Militären kom i s k ”kofinker” med en personvagn på slutet
med svensk militär som eskort. Trafiken gick också till Finland via Norge och stridsmaskinerna var övertäckta med presenningar. De tyska tågen som kom tillbaka från Finland med sårade soldater hade ett Röda
Kors märke påsatt. De var oftast sårade i benen och satt i hängkorgar. Smörjoljan under kriget var av dålig
kvalité och det hände ofta att lagren gick varma. Då fick banvakten John Fryklund stanna tåget endera med
röd flagga eller knallskott. Dessa hjälpmedel hade han på dressinen. Tåget fick stanna för att kallna och
smörjas igen. Det hände att träslipers kunde brinna och man fick släcka. När kriget var slut kördes de tyska
loken till Örebro för skrotning. De var byggda under kriget och inte alls lika påkostade och utsmyckade som
brukligt.
3
Edanes Godsmagasin
Det första godsmagasinet befanns vara för litet för godsmängderna. Speciellt klagade stationspersonalen på
att det under lingonsäsongen fanns alldeles för liten yta för att rymma dessa bär inför avsändningen.
Problemet löstes på så sätt att det gamla magasinet flyttades till Alster och ett större nytt med en golvyta på
c:a 150 kvadratmeter byggdes under 1909.
Sommaren 2009 revs denna etthundraåriga byggnad. Vid sidan av godsmagasinet fanns långt in på 1900talet flera kolhus, som tillhörde Degerfors, Elfbrohyttans, Bofors och Storfors bolag. Flera av dem var
förenade med en speciell kolbrygga fram till kajspåret. Även i Edane blev poststationen placerad i stationshuset med en järnvägsanställd som föreståndare vid trafikstarten. Denne hade dessutom att ta befattning med
kärrpostlinjer till Rådom och Gillberga, som inrättades vid järnvägens tillkomst 1871. Denna ordning stod
sig fram till 1915, då posten flyttade till egna lokaler. År 1950 omvärderades Edane till en trafikplats med en
kontorist som föreståndare. Styckegodshanteringen vid stationen upphörde 1975.
Edane godsmagasin 2006
Edanesågen
Edanesågen lät 1967 bygga ett anslutande spår från NVS, som blev 870 m långt. Brunskogs kommun
delade kostnaden med sågverksbolaget. Vagnslasttrafiken vid Edane upphörde vid slutet av 1997, då SJ
Gods drog in denna service. Växeln till industrispåret ansågs inte passa in i fjärrstyrningssystemet. Redan år
1994 planerades för personalindragningar för vagnslasttrafiken, d v s vagnuttagningarna från Arvika skulle
upphöra. I stället erbjöds sågen att anlita Sunne för sina godstransporter, något som inte har utnyttjats.
Många järnvägare i Brunskog.
SJ, en stor och säker arbetsplats. År 1939 var 60.000 anställda på SJ. Ett allmänt talesätt – Statens kaka är
liten men säker! Många är de i bygden som varit knutna till järnvägen på ett eller annat sätt. Mestadels på
banavdelningen eller järnvägare som man sa. Banvakten Ernst Andersson i Gryttom hade fyra söner,
Rickard, Holger, Rudolf, Martin som alla blev järnvägare och även en del av deras söner. Bröderna
Bergström bosatta på Fåen, ingick också på banavdelningen.
4
Både Arvid och Oskar utmärkte sig som ovanligt starka, men starkast som en björn ansågs Rune vara.
De gick under namnet ”Böljagôssera”. Det har berättats att vid en matrast skojade de andra i arbetslaget med
Rune och sa: -”Du kan väl bära fram en rälsskena medan vi äter?” Varpå han tog en bangårdsräls som var
klenare och kortare än en järnvägsräls, men vägde ändock 340 kg och la ner framför fötterna på dem. En
sådan rälsskena vägde 37 kg/m och var 9.20 lång och som vanligtvis bars av 4-5 och man lastade dem på
en trall. Järnvägsrälsen däremot var 20 m lång och vägde 42 kg/m, men de kördes fram med järnvägsvagnar
och tippades av och man fick baxa rätt dem. En vanlig träsyll vägde omkring 80 kg. För järnvägare behövdes
inget gym!!
Några kända släkten lever kvar i bygden från järnvägens byggande eftersom de gifte sig och stannade kvar.
Bland dem, Samuel Pettersson på Laåsen i Sandviken som också var rallarchef. Idag bor ättlingen Hans
Samuelsson där. Jard Rolléns fars morfar, Johan Petter Jönsson kom från Halland och var banförman. Träffade sin fru och de övertog hennes föräldrahem Nystuga och där bor idag ättlingen Jan-Åke Edsander. Lars
Johan Larsson hette en annan, som bildade familj och var bosatt i ett hus nedanför järnvägen i viken intill
Vassvika. De fick sex barn, varav sonen Wille byggde nuvarande Vassvika på färdenegårdens ägor. Flyttade
till Amerika men återkom och byggde ut huset samt bedrev tegelbruk och en såg.
Den äldsta brodern flyttade till Dottevik och tog sig namnet Vassberg. Efter Willes död såldes huset och de
två kvarvarande syskonen flyttade till Östanvik och blev grannar med Johan Adolfsson. Senare köptes Östanvik av brorsonen Gunnar Larsson, som sommarbostad.
Per-Olof Andersson i Smådals morfar, var med och breddade järnvägsbanan, troligtvis i början av 1900-talet
med grovt grus. Ett tungt jobb! Man hade inte tipp på vagnarna utan fick skyffla av från en plan vagn och
lägga en sträng på båda sidor om spåret. Varje man hade att varje dag skyffla av 35 kubikmeter!! Stod böjd
hela dagen och då gällde knappast 8 timmars dag och han var alldeles ledbruten varje dag. Förtjänsten var
1 kr/dag och kunde på så sätt köpa Högåsen 1924 kontant för 11.000 kr.
Ny bro över Värmeln mellan Brunsberg och Gunnarsbyn
I samband med elektrifieringen av Nordvästra Stambanan byggdes en fast järnvägsbro 1935 i stället för den
gamla svängbron samtidigt som banken höjdes.
Den gamla svängbron öppnas för bogserbåten Borgvik.
5
Formsättning inför gjutningen av de nya
brofundamenten,
Här ses den nya upphöjda banvallen och det
provisoriska spåret vi sidan om.
Den nya bron är på plats och det provisoriska spåret är borttaget.
Fotot taget 1936.
X-2000 tågen ställde nya krav
Med X-2000 tågens ankomst fordrades en upprustning av banan. Detta skedde 1996. Samtidigt byggdes en
ny bro vid banken. Den gamla plockades bort och den nya sköts in på plats av en stor lyftkran som stod på
en stor ponton och det hela var klart på någon timme.
Evy Nordensson
6
Fortsättning i nästa Bock
Efterlysning
Efterlysning: Fältjägare Nils Nilsson Ek och hans snidade träfigurer.
I Anna-Maja Nyléns bok ; Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut, finns nedanstående bild med
text.: Ljusstakar i form av man och kvinna, snidade och målade av soldaten Ek, Jösse kompani, Brunskog,
Värmland.
Vem var Nils Nilsson Ek ?
Finns fler av hans träfigurer kvar ?
Nils Nilssons historia har vi med förenade krafter lyckats spåra ganska väl. De avbildade ljusstakarna finns
på Nordiska museet. På museet fanns intendenten Nils Keyland från Bjurbäcken i Mangskog och nästan allt
som finns på museet från våra bygder kom dit genom honom. Nils Nilssons far, Nils Andersson kom också
från Bjurbäcken och kanske finns fortfarande svarta snidade figurer av Nils Nilsson Ek i Mangskog ?
Nils Nilssons liv karaktäriseras av många flyttlass och många namnbyten.
1843-05-23 Föds Nils Nilsson i Slorud, Brunskog.
1855 – 60 Dräng i Slorud.
1860-05-20 Antagen som fältjägare och dräng i Takene, Brunskog; Nils Nilsson Ek.
Fältjägare och dräng i Vikene, Björknäs Boda, N Grimstad Boda och Slorud.
1865-09-03 Han gifte sig med Maria Jansdotter från Smedsby i Ö Ämtervik och bosatte sig i Åleby,
Sunne sn.
1866-12-14 De flyttade till Ö Bjurvik i Rudskoga och Nils blev indelte soldaten nr 20 Nils Bjur.
1882-04-23 Nils tog ut flyttattest och hette därefter Nils Sundquist, soldat nr 53 Sunne.
1884-11-15 Nils tog avsked och flyttade till Glänne i Frykerud.
1885
Nils Sundquist flyttade med familj till Högvalta, Frykerud.
1891-09-10 Flytt till Nedre Ullerud.
1891 – 1900 Under perioden var Nils dagkarl och bodde på många ställen, t.ex. Alster, Väse,
Långbro Örebro län m.fl.
1900-06-07 Flyttade familjen till Trangärdstorp, Grava sn.
1915-10-03 Nils blev änkeman.
1920-03-29 Nils Sundquist avled i Dalhem, Trangärdstorp, Grava. Leif Nyman
7
Carl-Axel Nauclér
”Kaftin på Berga”
Carl-Axel Nauclér föddes på Hvitlanda bruk i Tösse socken år 1790. Han var son till bergshauptman Olof
Nauclér och hans maka Anna Chatarina Brand. Olof Nauclér sedermera känd som förvaltare på Brunsbergs
jernverk och anläggare av Gullsby pappersbruk.
Efter genomgången skola på Karlstads läroverk blir Carl-Axel antagen som officer vid Wermlands regemente och utnämns till fänrik 1808. Redan 1809 och 1814 är han ute i krigen i Norge och sårades vid belägringen av Lier skans, men deltog ändå i träffningen vid Medskog. Trots sina skador utnämndes han 1826
till kapten vid Näs kompani och erhöll avkastningen av kronogården Kastensbol i Långserud som lön. Han
pensionerades 1841 och erhöll förutom livränta, guldmedaljen för tapperhet i fält och Karl XIV Johans
medalj. Han kallades1838 till riddare av Svärdsorden. Han passade bättre
för kriget än för freden, enligt samtida omdöme.
För livräntan förvärvar han gården Åsen i Berga hemman Brunskogs
socken. Där fanns byggnation av traditionell typ för bygden (se bild) och
dessutom brännvinsbränneri och brygghus. Berga var då uppdelat på 5
gårdar, förutom Åsen även Nolgården, Mon (nu Bergamon) , Hultbråten
och Bengtstorp. I samband med laga skiftet förvärvade Nauclér de tre
sistnämnda gårdarna. När han av släkten Unger köper Nolgården blir han
på köpet ägare till hela hemmanet samt oskiftade marken på Storön och
Lillön i Värmeln. Även gården Sjöängen i Smådals hemman införlivades
med Berga. Genom dessa förvärv skapade han det nuvarande Berga, helt
i enskiftespionjären Rutger MacLeans anda.
Carl-Axel Nauclér gifte sig aldrig, men hade barn med olika kvinnor,
som var anställda i hushållet. 4 söner blev det Anders, Gustaf, Olof
och Oskar. Anders och Gustaf adopterades och fick ärva när han dog.
Olof och Oskars öden är inte kända, de antecknas som hemmahörande i
Mangskog.
Genom krigsskadan sköttes jordbruket av anställd personal och det är
känt att säden ofta stod ute på gärdena sent på hösten, men kunde ofta
Carl-Axel Nauclér
räddas av ett högtryck med hårda vindar.
Detta fenomen kallas än idag för ”Kaptenstörken” på Berga och i Smådal. Trots krigsskadan visade kapten
ändå handlingskraft.
När ryktet kom att Karlstad brann i juli 1865 (då var han 75 år) begärde han fram de 2 bästa hästarna och
ett åkdon. Så utrustad reste han till Karlstad för att delta i släckningsarbetet. Annars lär han ägnat mycken
tid och intresse åt musiken. Han trakterade enligt uppgift bl.a. cello. Han var dessutom känd som skicklig
gevärsskytt.
Efter Nauclérs död 26 nov. 1869 såldes
Berga till kapten Alstermark som tillträdde den 14 mars 1871.
Enligt Olof Olssons dagbok gav
Alstermark 27500 kr. Dessförinnan
hade auktioner hållits på yttre och
inre lösöre.
Den nuvarande tillbyggnaden med
flyglar på bostadshuset tillkom efter
Alstermarks förvärv och påbörjades
våren 1872.
Bengt Nyström
Berga gård 1860
8
1963 - 2012 50:e Gammelvala
Till årets Gammelvala hade tidigare miltändare inbjudits för att vara med och inviga det 50:e Gammelvala.
Från vänster ser vi: Margareta Lännewall, Monica Karlsson, Bengt Wadensjö, Solveig Ternström,
Lennart Persson, Håkan Hagegård, Dick Johansson, Esbjörn Hagberg, Claes Pettersson, Erland Hagegård,
Ann Resare och Lennart Nilsson.
S kutboudde
Restauran
s
I ljus och trevlig miljö kan vi servera både små
och stora sällskap. Välkommen att kontakta mig
så ska vi finna en bra lösning på dina önskemål.
Med vänliga hälsningar
Linda-Marie Bergsten
0570-521 35
rkar
e
v
å
p
m
o
s
n
Banke
ygden
b
i
r
o
lk
il
v
s
v
li
Vi väljer att ta beslut som gör att vi kan ge bästa möjliga service till den
som bor och verkar i västra Värmland. Vår beslutsgrund är betydligt
bredare än den kortsiktigt ekonomiska. Vi värnar om vår bygd. Vi tror på
en god ekonomisk och social utveckling här, på en bra framtid, helt enkelt!
Välkommen in!
Edane 0570-502 02
www.wwsparbank.se
M
angskogs Bygg &
arkprodukter AB
Vi har allt från
grund till tak.
Öppet:
Vardagar 7-17
Lör. 9-13
Mangskogs Bygg & Markprodukter AB
Tel: 0570-91011
Grytterud Elfvik 2
67196 Manskog
mangskogsbyggomarkprod@telia.com
9
1963 - 2012
Husmoderföreningens utställning
”En kvinnas vardag” i Konsthallen.
Elsa Sjöqist och Edith Olsson,
två veteraner.
Årets dräktparad med temat
”Året var 1963”.
Mia Brodin och Niklas Österberg.
10
50:e Gammelvala
Årets dräktparad med temat
”Året var 1963”.
Vid fiolen Lovisa Lundmark.
En Gammelvalaveteran,
Ester Tholén.
Antik och samlarmarknaden på
tisdagen den 24 juli.
11
Värmländska åldringar.
En dag mitt i den brådaste skördetiden får jag mina vägar förbi en av dessa vackra mäktiga byar, där den
gamla hedervärda bondekulturen lyser fram av välvårdade och storväxta gårdar, ni vet dessa rödmålade med
vita knutar, vilka äro ett med den granna färgprakten i naturen. Det är mitt i hjärtat av en sådan bygd, till
vilken jag kommit – till det gamla Byn uppe i Brunskog, dit där Fröding strövade omkring och hörde rägler
och paschaser där Spelmans-Ola vandrade runt med sin fiol, oförstådd men lika frisk i talet och god i hjärtat
ändå.
Det ät bråttom häruppe i gammalbygden i dag, och ju mera det svartnar till uppe i molnen, desto ståligare
blir de många höskördsbärgarna. Idag stjäla vi inte den dyrbara tiden med att tala om Fröding, Ola och
Bransell. Men vi låta ändock inte tillfället gå oss förbi att stifta bekantskap med vår nittioettåriga odalman i
gården bakom de gamla lönnarna – med Anders på Tomta. Nu skall ingen tro , att Anders Andersson satt sig
till ro i sonens hem för sina nittioett, ånej, han har lika bråttom han också, och han vill inte ge sig lång ro i
skördetiden. Då har han som de andra mycket att beställa. Tidigt ur säng och i arbete till sena kvällen, den
dagordningen lärde sig gammelfar i ungdomen och den låter han inte få en eftergift på ålderns dagar.
Han letar reda på sin hörlur, och då han förstår meningen med mitt besök utbrister han lite förvånad – ”jaså,
han tänker skriva om mig i tidningen, ja, tänk , om jag kunde berätta något också.” Vi börjar med lite politik och kommunalliv – på sin tid och även nu ett av gamlingens stora intressen – och han berättar mig,. att
han 36 år gammal blev ledamot av kommunalnämnden, i vilken han kvarstod i åtta år. I 21 år tillhörde han
under kyrkoherde Svartengrens och pastor Erlings tid skolrådet och var dessutom i många år ledamot av fattigvårdsstyrelsen, skiftesgodman, styrelseledamot av
bolaget för Fåens uttappning mm.
-Det där med Fåen ….
-Jo det började vi med 1875 och hade arbetet färdigt
efter 25 år. Det var ett drygt arbete med stora bekymmer och vi räknade ihop 100.000 kr, på 90 hemmansägare. Men när arbetet blev färdigt kostade det sina
227.000 kr. Det var minsann bekymmersamt, men ett
nyttigt företag och vi ha fått igen pengarna.
-Så hade vi vid den tiden kyrkobygget att strida om.
Jag kommer ihåg hur församlingen och Borgviks
bolag processade, när bolaget inte ville lägga sin andel. På hvarje hemman uttaxerades nämligen 250 kr.
-Än skolorna då ….
-Den första skolläraren vi hade anställd här i Brunskog
hette Anders Gustafsson och den nästa Anders
Wermelin och de höllo tio veckors skola om året i
varje rote. Några som hade råd, höll sig dessförinnan
med privatlärare. Brunsberg fick först skolhus, ty där
lät Borgviks bolag bygga eget.
-Andersson kommer väl ihåg någon historia efter
”doktorn i Furtan”?
-Åja, det var en underlig en. Han kom till oss en gång
för att bota en ko, som hade ont i fötterna. Då skar han
av tungan på kon. Bra blev hon förstås men hon kunde
inte äta på länge. Som medicin använde han rödfärg
och alsten. Man fick nöja sig med så’na läkare på min
tid. Skulle ungdomen nu leva som vi fick göra, skulle
de inte tycka det vore bättre än häktet. Det kan inte
jämföras nu och förr varken till mat eller kläder.
Anders Andersson, Tomta Byn.
Fotograf: Albin Johansson, Byn.
12
De fattiga nu för tiden lever bättre än de rikaste i min ungdom. Tänk bara på vilka skor vi fick gå på – det
var bockehorn spikade under, glatt men bra att åka på. Ja, det förstås, nu ha fruntimmer skor som de knappast kan stå på!
-Och så har det ändrats! Varken pengar, vikt eller mål äro desamma. Om ni visste, vad vi satte stort värde
på de styvrar, ungefär ett öre, som vi i ungdomen fingo för att vi rodde soldaterna över från Skärmnäs till
Strand. Förr gingo pengarna sällan ur hemmanet. Gubbarna voro ofta i stugorna och söpo men fastän de nog
omsatte pengar så kunde man lägga märke till hur samma styvrar vandrade fram och åter i byn. Det var ont
efter pengar och små arbetsförtjänster. Jag var med om att bygga järnvägsbanken över Wärmeln och tjänade
då en krona och åtta öre om dagen. Då skulle man inställa sig till korum kl 5 på morgonen och slutade icke
arbetet förrän kl 8 på kvällen. En gång kom jag några minuter försent till korum och fick för den förseelsen
inte börja arbeta förrän efter frukost. Det var grannlaga då... En löjtnant hade vi som arbetsledare och gick
det icke fort nog undan för någon, skrek han till nästkommande att köra på med kärran. Då var det ingen
annan råd än att hoppa i sjön! Ja det är då för väl, att denna tiden är gången, men nu tycks det gå för långt åt
det andra hållet.
-Men vi hade roligt också på den tiden. Under veckan hörde vi efter i stugorna, var vi skulle få dansa nästa
lördagskväll. Då dansade vi efter musik av bröderna Anders och Daniel Danielsson, två flinka spelmän från
prästgårdstorpen. När Spelmans-Ola spelade åt ungdomen var jag redan ur leken.
Då var den glade och hjärtegoda Anders vorden för gammal till lek.Han satt inte längre i en båt på Wärmeln
och rodde soldater eller arbetade ihop med rallare på järnvägsbygget. Han hade flyttat från föräldragården
– Åsen i Skärmnäs – till Tomta i Byn, där han 1866 förenade sig i ett äktenskap, som 1927 upplöstes med
hustruns död.
Allvaret i livet hade mött den gode Anders, ett långt arbete för sig och de sina och för det allmännas bästa
och i allt en tillit till den högsta. Av fem barn har han på sin åldersdom tre i livet, av vilka en son och dotter
äro bosatta i Byn.
Det är lång levnad under fem konungars tid – den gamle är född den 17 april 1840 – men för en gammalfar
som Anders med sina kropps- och själskrafter så väl bibehållna saknas det av vad jag fick förstå och se inte
livsglädje på gamla dar i kretsen av barn och barnbarn.
Frax ( Fritz Arenö )
JULKLAPPSTIPS
ÅRETS JULKLAPP I BRUNSKOG.
Biljetter till nostalgikväll med sång och buskis.
Middag, kaffe och underhållning med Viljorna och Björns Drängar,
Per-Olov ”Lollo” Berndalen, Håkan Werling och Anna-Lena Björn.
På Skutbouddens Restaurang i Brunskog
Den 9/2 och 16/2 2013 kl. 18.00
Pris 200:-
Biljettbeställning: Mary Olsson Falkevik tel 0570-541 01,
076-865 41 01
Eller köp på Coop Nära, Vikene
13
Den hemska vintern 1850.
Från Anna Svensson fick vi ett tidningsurklipp, som hon funnit i sin mors bibel. Låt oss hoppas att den kommande vintern inte blir som den 1850.
Den 20 januari var det jämt 75 år sedan den hemska ovädersdagen inträffade, vilken sedermera fick namnet
”onda tisdagen” eller ”yrvädersdagen”. Det är dystra minnen förknippade med denna dag, ty den vållade
sammanlagt bortåt 100 människors död. De gamla visste mycket att förtälja om denna dag, som på så sätt
blev minnesrik för hela landet.
Man hörde mången gång berättas hurusom den eller den personen ”vandrade ihjäl” under ”yrväderstisdagen”
1850. Vintern var då mycket sträng med mycken snö och stark kyla. Samtida tidningar berätta, att man hade
is i Florens och Madrid. I London gick kylan flera gånger ned till minus 24 grader.
Under dagarna närmast före den olycksdigra tisdagen rådde stark köld. På nämnda dags morgon började
ett ymnigt snöfall, som längre fram på dagen avlöstes av ett förfärligt yrväder samtidigt med att temperaturen sjönk. På sina håll hade man 25 à 30 grader kallt. Vid middagstiden nådde yrvädret sin höjdpunkt. En
rasande nordanstorm hopade snömassor ute på vägar och stigar. Yrsnön förmörkade luften och hindrade de
vägfarande att se handen framför sig på samma gång som kölden förlamade dem.
Värst synes ovädret ha rasat i mellersta och västra Sverige. På den stora Upplandsslätten var dess framfart
ohygglig; sina flesta offer skördade den i bygden kring Norrköping. På flera ställen såsom i Örebro,
Mariestad och Vingåker hade hållits marknad, varigenom antalet offer ännu mera ökades.
I huvudstaden var yrvädret förbundet med ett mycket starkt snöfall, som kom nästan all samfärdsel att
avstanna. Tidningarna berätta, att snön gick de vandrande upp till midjan, och att resande från landet ej på
tre timmar kunnat taga sig fram från Norrtull till den egentliga staden. På huvustadens gator inträffade dock
ej några nämnvärda olyckor, om man undantar att ” i Maria yttersta tvärgränd på Söder” på aftonen påträffades en person ihjälfrusen, stående i snön, som räckte honom upp till halsen Betecknande för dåvarande
förhållanden är, att den döde som hittades av stadspatrollen kl 9 på aftonen fick stå kvar i snödrivan till nästa
morgon kl 5.
Om snöstormens härjningar i trakten kring Uppsala skrives i en därvarande tidning, att när man på onsdagsmorgonen började undersöka de alldeles ofarbara vägarna närmast staden påträffades på nästan alla någon
död människa. Sålunda fann man en fjärdingsväg från staden en ihjälfrusen bonde, sittande stödd mot en
gärdesgård, bredvid honom låg hans häst också död med benen i vädret. På en annan väg hittades en äldre
man liggande död i åkdonet; medan hästen ännu var vid liv.
En soldatänka, som också anträffades död, hade offrat livet för sina små barn, som hon hade lämnat hemma.
Hon hade blivit avrådd från att bege sig ut i yrvädret, men tanken på barnen och deras uppehälle hade segrat
över alla betänkligheter.
Söderut, såsom i närheten av Eskilstuna, påträffades vid skottning av vägarna hela dalkarlslass med laggkärl,
vedlass osv. helt och hållet översnöade. På ett sådant lass hittades en ihjälfrusen man.
På en sjö i norra delen av Östergötlands län ihjälfröso 5 Vingåkersbönder. På Bråviken fann man 7 lik av
personer från Jonsberg och 10 lik hittades på vägarna däromkring. Dessutom skola ytterligare 10 à 12 döda
människor ha blivit funna i olika trakter av länet.
Berättelserna om de omständigheter, under vilka snöstormens offer omkommit äro ofta både hemska och
rörande.
På ett ställe hade en halvvuxen flicka gått ut för att möta sin far. På morgonen anträffades båda döda ett
stycke ifrån varandra. En soldathustru, som hade sällskap med sin man och en annan person under själva
ovädret, råkade skilja sig från sällskapet och kom aldrig levande till hemmet.
14
Andersson i Lycka.
I nr 97 av Brunske-Bocken berättas om Malvina Olsson från Smådal och hennes make Andreas Andersson. Han omnämns där endast som nervklen sjöman från Bäcke i Älvsborgs län
Efter giftermålet med Malvina gick Andreas till sjöss i norsk tjänst. Allt var normalt tills första världskriget 1914-1918 utbröt. Sverige och Norge förklarade sig neutrala. England och Tyskland var krigförande
motparter och det ohämmade ubåtskriget på främst Nordsjön bröt ut. Tusentals obeväpnade neutrala fartyg
sänktes. England var i desperat behov av råvaror och allt annat som behövs för krigföring. Fraktsatserna på
gods till England steg oerhört och även lönerna för de ombordanställda. Det var ändå inte många sjömän
som vågade den riskabla färden med ”kontraband” över Nordsjön från Norge till Skottland. Försäkringsbolagen vägrade försäkra båt och last, vilket ökade förtjänsten ytterligare för dem som vågade. Det gjorde
Andreas. Han kanske saknade de spärrar som skulle ha hindrat en ung familjefar att under rådande förhållanden att ge sig ut på Nordsjön. De olika båtar där Andreas var styrman råkade ut för både minor och
torpeder och hans trasiga nerver kan nog förklaras som krigsskador.
När han återvände till familjen i Smådal var han efter den tidens mått en förmögen man. Han blev känd
för sina ansenliga kroppskrafter och han utmanade alla i bygden som var kända för styrka på armbrytning.
Att vid auktion bjuda över Andreas kunde sluta olyckligt. Den auktion som man minns bäst hölls i Skärmnäs, där en butik inrymd i gamla vårdhemmet inriktad på textil manufaktur, hade utförsäljning. Till denna
auktion kom Andreas med roddbåt. Han ropade in en ansenlig del av butikens lager av linnetyger. På kvällen kunde alla, som hade utsikt över den spegelblanka Värmeln, se en båt lastad med meterhöga staplar av
linnetyger i för och akter. Mitt i båten satt roddaren Andreas som med hög och stark röst underhöll med
sjömanssånger. Bland hans övriga ”hyss” kan nämnas bygget av världens högsta flaggstång. Den skulle
skarvas ihop med nyhugget virke från den egna skogen. För att resa flaggstången, som inte skulle prydas
med en flagga, utan med Malvinas röda mamelucker, behövde han hjälp av grannarna. Alla vägrade att
deltaga i experimentet. Han var sedan länge i konflikt med grannarna i Smådal. Han betraktade dem som
snåla och ogästvänliga. För att visa hur han tyckte det skulle gå till, grannar emellan, kunde han väcka
folket i en gård mellan fyra och fem på morgonen. Han kom utrustad med kokare, kaffe i en påse och en
spann med vatten och bjöd alla i gården på morgonkaffe.
Bekymren med Andreas nerver ökade. För familjens säkerhet måste två värnpliktiga män, natt efter natt,
bo med familjen. Dessa män tog fjärdingsmannen ut genom lottning i socknens olika skolrotar. Många
köpte sig fria från åläggandet, genom att betala någon annan, att sköta bevakningen i deras ställe. Så småningom fick Andreas komma till Marieberg i Kristinehamn för behandling. När han lämnade Smådal i en
hästskjuts, fjättrad till händer och fötter, var han ändock på gott humör och sjöng en egenkomponerad visa
vars första strof var
”Nu far jag från Pinodalen till hospitalen i Krestnehamn”
Anderssons i Lycka var en färgstark men farlig person.
Bengt Nyström
Brunskogs Husmodersförening
Du som vill arbeta inom styrelsen i Brunskogs Husmodersförening är hjärtligt välkommen.
Anmäl dig till Anna Lena Nilsson, tel 0570-523 15, eller någon annan i styrelsen.
Brunskogs Husmodersförening Hem och Samhälle har inrättat ett stipendium för
ungdomar från bygden.
Är du mellan 15 och 25 år och behöver ett ekonomiskt tillskott för studier eller specialintresse, kan du söka
hos oss. Det kan t. ex. vara en sommarkurs eller ett projekt av något slag. Skicka en skriftlig ansökan där du
berättar lite om dig själv, samt en motivering till varför du söker. Ansökan skall var hos oss före den
1 september 2013
Har du frågor kan du vända dig till någon av oss i föreningen.
Brunskogs Husmodersförening c/o Anna-Lena Nilsson, Vikene Tomtebo
671 94 Brunskog
Telefon 0570-523 15
15
!"#$%&"'()"$*&"+'
!"#$%%"&'"()*+),&*-).*(''*()/*#'0"#1)*23)45#6()75%'8*%%"#)
,&%'-."'."'*&".%%&/$&0')1'2/)3')4-'!5"#0'$)1'3677&$'$5115'8"'98'%:8')/#;5'9/5%$&"'#'
<."1/507'1#%%'#'7&0'$%)"5'36".07"#0+&0$'8"-=07"57&>'<#7'7&0'-."'%#7&0'$;=//&'5//%'
%#//:&";5$'#0)1'/507&%>'!"##$%'."'7&%'$%)"5'1)7&)"7&%>''?."0*"=;&0'#'<."1/507':5"'#0%&'
$%)"5'1&0'7&':5"'180+5>'2/)3'3#4;'%#7#+%'/."5'$#+'$1&7@";&%>'A%%'@";&'$)1'2/)3$'$60&"')4-'
7&"5$'$60&"'#'$#0'%="'=%6:57&':#7'3/&"5'*"=;'#'<."1/507')4-',5/$/507>'
2/)3'?)0$$)0'()"$*&"+'3677&$'BCDE'#'7&0'/#//5'*@0'F&"$*@'$%"5G'0)""')1'H)"*@>'I50':.G%&'
=99'%#//$51150$'1&7'$#0'1)"'J&"%"=7'K":#7$7)%%&"')4-'-&00&$'35"'K":#7'
A0+&/*"&;%$$)0>'J&"%"=7':5"'5/7"#+'+#3%'1&7'2/)3$'35"'?)0'?)0$$)0>'(6"1)7/#+&0'/.1057&'
-50'F&"$*@'#0050'2/)3'3677&$>''
L&750'$)1'BM'8"#0+'5"*&%5"'2/)3'$)1'/."+)$$&'-)$'1.$%&"$1&7&0'F&%&"'N@O:#$%'98'
<.+$P63)"$'*"=;'0)""')1'H)"$*@>'<#7'BQ'8"$'8/7&"'."'2/)3'?)0$$)0'/."7".0+'=07&"'1.$%&"'
A"#;'2/)3$$)0'!=$&'98'L#00&3)"$'*"=;>'BCCC'+#3%&"'$#+'2/)3'1&7'!5"#0'R&0+%$7)%%&"'#'
R)75';@";5>',&'-5"'-=00#%'*/#'ED'8">'<#7':#+$&/0'5"*&%57&'!5"#0'$)1'9#+5':#7'L#00&3)"$'
*"=;>'
!5"#0';)1'3"80'S%"507'$)1'/#++&"':54;&"%'*&/.+&%':#7'7&0'$P60'<."1&/0'#0%&'/80+%'#3"80'
L#00&3)"$>'SP60'<."1&/0'-5"'36"1)7/#+&0'+&%%'0510'%#//'/507$;59&%'<."1/507>'
A0/#+%'TH=$&0'$:&0$;5'-51"5"')4-'P."0*"=;U'50/5+75'45'BDVWXBYCWT'5:'!P&//'J'Z*&"+'
B[[V'$8'50/57&$'R"=0$*&"+$'*"=;'#'R"=0$;)+'BQVY')4-'/57&$'0&"'BYYE>'\&750'L#00&3)"$'
*"=;'#'R)75'50/57&$'BQ[D')4-'0&7/57&$'BYQY>''
<#7'7&0'-."'%#7&0'*)77&'7&%'45'BEW'9&"$)0&"'#'S%"507>',&%'3500$'Y'&+&07)15"')4-'1#0$%'
/#;5'180+5'%)"9>'I=$&0'/8+'%.%%'&3%&"'*@+5%50>'2/)3';50'-5'%".335%'!5"#0'#'R"=0$*&"+'$)1'
/#++&"'1&//50'L#00&3)"$'*"=;')4-'S%"507>'<#7':#+$&/0'5"*&%57&'!5"#0'$)1'9#+5':#7'
L#00&3)"$'*"=;>'
]'L#00&3)"$'3#4;'2/)3')4-'!5"#0'?)-50'BCCYU'R&0+%'BCC[')4-'\5"#5'BCYB>''R.++&'$60&"05'
*/#"'$1&7&">''
!5"#0'$)1':5"'P.108"#+'1&7'2/)3'3677&$'#'S%"507>',)9:#%%0&0':5"'?)0'!0=%$$)0'#'S%"507'
)4-'-50$'-=$%"='K005'R6"+&$7)%%&">'^:&0'!5"#0$'1)"']0+"#7'N#/$7)%%&"'_3677'BCB[`')4-'
-&00&$'1)"1)"'K005'R"@0%&$7)%%&"'_3677'BQC[`'3677&$'#'S%"507>'(6"1)7/#+&0'#'$5115'
-=$>'!5"#0$'35"'R&0+%'F&"$$)0';)1'3"80'J=005"$*@'%)"9'98'1)%$5%%5'$#750'5:'$P60'
<."1&/0>'BCVM'+#3%&"'$#+'R&0+%'1&7'.0;50']0+"#7'N#/$7)%%&">']0+"#7':5"'%#7#+5"&'+#3%'1&7'
7500&1500&0'N#/$'N#/$$)0'$)1'76"'&075$%'MD'8"'+5115/>']0+"#7')4-'R&0+%'3#4;'Q'*5"0'
%#//$51150$>'(@"5'$60&"')4-'%:8'76%%"5">'!5"#0':5"'7&"5$'./7$%5'7)%%&">'
BCYB'/.105"'2/)3')4-'!5"#0'L#00&3)"$'*"=;'1&7'$#05'%"&'*5"0'36"'&%%'0@%%'5"*&%&':#7'
R#//#0+$3)"$'*"=;>']'R#//#0+$3)"$'%5"'2/)3'0510&%'()"$*&"+>'2/)3'*/#"'50$%.//7'$)1'
.10&$$1&7'N"'BU'\.$%&"$1&7')4-'?."0150=35%)"#&>'2/)3'3#00$'1&7'#'*);&0'aJ51/5'
S%&0&*@a';59#%/&%')1'aS1&7&"05'98'R#//#0+$3)"$'*"=;a>',."'$%8"b'5%%'$1&7'0"'BV['-&%&"'
2/)3'?)0$$)0'()"$*&"+>'2/)3'5"*&%5"'$)1'1.$%&"$:&0'#'R#//#0+$3)"$'3"51'%#//'BC[C>']'
R#//#0+$3)"$'367$'7)%%&"0'c5P$5'_BCYM`U'N#/$'_BCYD`U'2/)3'_BCYC`U'2/)3'_BCY[`U'K005Xd#$5'
_BC[B`U'R"#%5'S%#05'_BC[V`U'\5"#5'c&4#/#5'_BC[C`>'^:&0'$60&"05'N#/$')4-'2/)3'*/#"'$1&7&">'
16
!"#$%&"'()"$*&"+'
,&%'3500$'$.;&"%'3/&"5'50/&70#0+5"'%#//'5%%'351#/P&0'3/@%%57&'%#//'R#//#0+$3)"$>',&';)1'%#//'&%%'
$%6""&'*"=;')4-'2/)3'3#4;'$.;&"%'*.%%"&'*&%5/%'$)1'1.$%&"$:&0>']',5/$/507'3500$'7&%':#7'
7&0'-."'%#7&0'3)"%35"507&'1@4;&%'$;)+U'&0':#;%#+'"8:5"5'36"'P."0#07=$%"#0>''
BC[V'3/@%%5"'2/)3'1&7'$#0'351#/P'%#//'Ie#%/5075$'6:"&'*"=;'$)1'/8+':#7'<#%/5075'80'0."5'
H6$$&>'\50=35;%="$1&7P50'36"'36".7/#0+'5:'$%80+P."0&%'-57&'-=00#%'/.++5$'0&7>',&%'6:"&'
*"=;&%'3500$';:5"'.075'3"51'%#//'BYQB>'Z"&%'&3%&"'/57&$'0&7"&'*"=;&%'0&7>']75+'3#00$'#0+5'
"&$%&"';:5"'3"80'08+)%'5:'*"=;&0>'
BQ[B'=%3."757&$'9"#:#/&+#=1'%#//'?)-50'\&#P&"'98'&0'$%80+P."0$-5115"&')4-'E'-."75"U'
$6;507&0'3#4;'Q'8"$'$;5%%&3"#-&%'36"'*"=;&%>'<#%/5075'*"=;';)1'#+80+'36"$%'BQ[M'1&7'
%#//$%807'36"'&0'%#//:&";0#0+'5:'QWW'$;&99=07>'
!5"#0'7)+'#'-6+'3&*&"'BYWM'7"@+5'DW'8"'+5115/>'2/)3'/&:7&'3"51'%#//'BYW[>'I50'-500':5"5'
1&7'0."'$)0&0'R&0+%'()"$*&"+'+#3%&'$#+'1&7'\5"#5'f++"&0'#'H6$$&'9".$%+8"7'BYWV>'R&0+%'
-57&'38%%'$#%%'0510'&3%&"'!5"#0$'35"'R&0+%'F&"$$)0'#'S%"507>'R&0+%')4-'\5"#5'3#4;'
%#//$51150$'BE'*5"0>',&'3677&$'0."'R&0+%'5"*&%57&'$)1'$1&7':#7'<#%/5075'*"=;U'
R#//#0+$3)"$'*"=;U'I#//"#0+$*&"+$'\50=354%="'g&";U'H".$;)+$'*"=;U'J/5$3)"$'*"=;')4-'
d#$&3)"$'*"=;>',&"5$'Q'$60&"'*/&:'$1&7&">'A0'5:'$60&"05'*/&:'$&05"&'"87150'#'IP)>'R&0+%'
$/=%57&'$)1'$1&7':#7'I50&3)"$'*"=;>'S)0&0'2/)3'36/P7&'1&7'36"./7"5"05'36"'5%%'5"*&%5'
$)1'$1&7'%#//$51150$'1&7'$#0'35"':#7'I50&3)"$'*"=;>'R&0+%')4-'\5"#5'*/&:U'36"'7&0'
%#7&0'1@4;&%'+51/5U'YQ'"&$9&;%#:&'YV'8">''
2/)3')4-'!5"#0'3#4;'1#0$%'EC'*5"0*5"0>'
Jon Jonsson
f. 28 mar 1729, Önnerud, Fryksände
Ogift.
Jon Olofsson
f. 1686, Önnerud, Fryksände
d. 8 okt 1749, Önnerud, Fryksände
g. 1 jan 1716, Fryksände
Kerstin Persdotter
f. 1686, Bada, Fryksände
d. 24 mar 1759, Önnerud, Fryksände
Olof Jonsson Forsberg
f. 3 jan 1752, Persby, Fryksände
d. 30 jan 1809, Vitlanda bruk, Tösse
g. 19 okt 1777, Boda
Arfvid Engelbrektsson
f. ca 1691, Önnerud, Fryksände
d. 23 mar 1755, Persby, Fryksände
g. 6 okt 1724, Persby, Fryksände
Gertrud Arvidsdotter
f. 24 okt 1724, Persby, Fryksände
d. 7 jun 1769, Vasserurd, Fryksände
Bengt Olofsson Forsberg
f. 16 maj 1779, Rinnefors Bruk, Boda
d. 4 aug 1865, Hanefors Bruk, Mo
Kerstin Svensdotter
f. ca 1686, Fryksände
d. 24 jul 1731, Persby, Fryksände
Bengt Persson
f. 14 apr 1715, Gunnarsby torp, Brunskog
d. 25 feb 1776, Strand, Brunskog
g. 26 dec 1743, Brunskog
Karin Bengtsdotter
f. 26 apr 1752, Strand, Brunskog
d. 27 feb 1803, Grankasen, Tösse
Ingrid Nilsdotter
f. 19 jun 1719, Strand, Brunskog
d. 17 feb 1780, Strand, Brunskog
Per Bengtsson
f. 1684, Gunnarsby torp, Brunskog
d. 27 dec 1719, Gunnarsby torp, Brunskog
g. 1710
Ingrid Matsdotter
f. 1688, Föske, Brunskog
d. 20 jul 1770, Gunnarsby torp, Brunskog
Nils Ingemarsson
f. 1679, Lövnäs, Brunskog
d. 9 feb 1752, Strand, Brunskog
Olof
f. 1660, Önnerud, Fryksände
Fru Olof
f. 1685, Fryksände
Per
f. 1660, Fryksände
g. 1685, Fryksände
Fru Per
f. 1664, Fryksände
Engelbreckt Jonsson
f. 1662, Fryksände
d. 13 aug 1732, Fryksände
g. 1690, Fryksände
Gertrud Olofsdotter
f. 1650, Fryksände
d. 23 feb 1717, Fryksände
Sven Torbjörnsson
f. 1660, Fryksände
d. 1 maj 1716, Fryksände
g. 1683, Fryksände
Ingrid
fp. Fryksände
d. 1707, Fryksände
Bengt
Mats Svensson
Sigrid Andersdotter
f. 1660
d. 16 dec 1716, Föske, Brunskog
Anna Bryntesdotter
f. 1679, Strand, Brunskog
d. 21 sep 1755, Strand, Brunskog
R&0+%'2/)3$$)0'()"$*&"+$'50%".7>''R&0+%':5"'7&0'5:'2/)3')4-'!5"#0$'$60&"'$)1'5"*&%57&':#7'3/&$%'
*"=;'$)1'$1&7>'(6";/5"#0+b'3>'h'-.1%5%'3"80'367&/$&*);&0U'7>'h'-.1%5%'3"80'767*);&0')4-'+>'h'
-.1%5%'3"80':#+$&/*);&0>'
'
17
Bildgåtan
Var i Brunskog är bilden tagen.
Svar på sidan 19
t
ans Grävt
h
o
jän
l-J
r
s
a
C
Brunskog
Ombesörjer grävning,
dumper och lastbilstransporter samt skogsröjningsarbete
Kontaktperson
Mikael Gustavsson
Mobil: 073-049 17 30
18
Kalendarium
Julmarknad
24 - 25 november. Öppet kl 10 - 17
Julbord
1:a, 2:a, 3:e och 4:e advent. Pris 269:Välkommen att ringa och beställa.
Telefon: 0570-521 35
Morsdagsmiddag
Söndagen den 26 maj. Se närmare kommande annons.
Evenemang
Antik- och Trädgårdsmässa 11 maj - 12 maj
Hantverksmässa
28 juni - 30 juni
Gammelvala
20 juli - 27 juli
Bildgåtan
Svar: Västra Furtan sett söderifrån omkring år 1900.
Vill du vara med och hjälpa till under Gammelvala
Det måste inte vara hela veckan, det kan vara någon dag eller några timmar en dag.
Känner du för det, kontakta kontoret 0570-522 08
OBS!
Medlemsavgift för 2013 är 100 kr och betalas in på bankgiro nr 849-90 22.
När ni betalar in, var vänliga att uppge namn och fullständig adress så att vi kan registrera Er.
Välkomna både nya och gamla medlemmar!
Nästa Bock kommer i maj 2013, Vill du medverka så skicka in ditt material till expeditionen.
Adress: Brunskogs Hembygdsförening, Skutboudden, 671 94 Brunskog.
E-post: info@gammelvala.se
En rektit Go Jul
å ett Gôtt Nytt År”
“önskar
Brunskogs Hembygdsförening
och
Brunskogs Husmodersförening
19
Välkommen till din
Coop Nära-butik i Vikene!
™Hos oss kan du tanka
™Vi säljer Svenska Spels lotter
™Apoteksombud
Öppettider juni, juli och augusti
MÅND - LÖRD 9-21
SÖNDAG
12-21
Öppettider september - maj
MÅND - LÖRD 9-20
SÖNDAG
12-20
VILL DU HA MAXIMAL
ÅTERBÄRING?
BETALA MED DITT
MEDMERAKORT!
BLI MEDLEM
DIREKT I KASSAN!
Vikene, en del av
www.bolist.se
Tel. 0570-50026
Movägen 9,
671 70 Edane
20
Frysen 671 70 Edane
Tel: 0570-727770
info@edanemaskin.se
Tel:0570-504 00, Fax:0570-504 70