Miljökonsekvensbeskrivning, april 2010
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT VÄVRA BERG UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGÄLVS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2010 RIO KULTUR KOOPERATIV RAPPORT 2010:8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING LINDA ANDERSSON, MARIA MAGNUSSON OCH KARIN OLSSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT VÄVRA BERG UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGÄLVS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2010 LINDA ANDERSSON, MARIA MAGNUSSON OCH KARIN OLSSON RIO KULTUR KOOPERATIV Kontaktuppgifter Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen 1 457 55 RABBALSHEDE Organisationsnummer 556093-1874 Växel: 0525-197 00 Fax: 0525-197 99 E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: www.rabbalshedekraft.se Kontaktperson: Martin Pettersen Tel: 0525-197 00 martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Vävra berg Uppförande av vindkraftverk, Kungälvs kommun På uppdrag av Rabbalshede Kraft april 2010 Rapport 2010:8 Miljökonsekvensbeskrivning © Rio Kulturkooperativ 2010 Projektnummer: 0930 Projektansvarig: Annika Östlund Författare: Linda Andersson, Maria Magnusson, Karin Olsson Omslagsbild: Fotomontage från Vävra korset Grundkartor har tillhandahållits av beställaren Kommun: Kungälv Län: Västra Götalands län Beställare: Rabbalshede Kraft AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, HAMBURGSUND Sökord: Vindkraft, Kungälv, Vävra berg Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.riokultur.se rio@riokultur.se INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Inledning Projektbeskrivning Vindresurser och produktion Placering Tidplan Ekonomi Teknisk beskrivning Verk Fundament Vägar och transporter Elanslutning Planer och mål Övriga vindkraftprojekt i området 11 13 13 13 13 14 14 14 14 15 15 16 16 Del 2: Utredningsalternativ Alternativ Huvudalternativ Alternativ utformning Tidigare studerad utformning Alternativa lokaliseringar Nollalternativ 19 20 20 22 23 23 23 Del 3: Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser – Människors hälsa och säkerhet Ljud Skuggor Ljus Kemikalieanvändning Säkerhet Miljökonsekvenser – Landskapet Visuell påverkan – Landskapsbild Friluftsliv och turism Kulturmiljö Naturmiljö Fåglar, fladdermöss och övrig fauna Miljökonsekvenser – Resurser Riksintressen Energi Luft och klimat Markanvändning Transport och material Avveckling Miljökonsekvenser – Miljömål och sammanfattade konsekvenser Miljömål Sammanfattade miljökonsekvenser 25 28 28 31 33 33 34 36 36 41 43 52 59 65 65 65 66 66 67 68 70 70 71 Del 4: Kumulativa effekter Ljud och skuggor Landskapsbild – visuell påverkan Fågelfauna Riksintressen 73 75 75 75 77 Del 5: Tillståndsprövning och samråd Det fortsatta prövningsförfarandet Synpunkter 79 81 81 Källor 83 Bilagor 1. Ljudberäkningar 2. Skuggberäkningar 3. Fotomontage 4. Teknisk beskrivning 5. Kemikalier 6. Plan för produktionsnätet 87 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att uppföra 5 vindkraftverk vid Vävra berg, sydväst om Hålta och sydost om Tjuvkil i Kungälvs kommun. Platsen har goda vindresurser och är utpekat som lämpligt för vindkraft i förslag till vindplan för Kungälvs kommun. Vindkraftparken beräknas producera 35 GWh årligen. Verken kommer att ha en maximal totalhöjd om 150 meter. Etableringen innebär även nya vägdragningar i området. Nätägaren utreder för närvarande hur anslutning till elnätet kan ske. Sammanfattning av kapitlet Alternativ Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte innebär betydande miljöpåverkan. Någon alternativ lokalisering behöver därför inte redovisas. Alternativ och områdets lämplighet för vindkraft är också väl utredda i och med kommunens arbete med vindplanen. En alternativ utformning har tagits fram. Denna innebär att 4 verk etableras i det aktuella området. Skillnaderna i miljöpåverkan är relativt små och gäller främst landskapsbild och minskad utbredning av ljud och skuggor. Inga bostäder får dock ljudnivåer eller skuggor som överskrider rekommenderade värden i vare sig huvudalternativet eller den alternativa utformningen. Produktionen i detta alternativ beräknas till 28 GWh. Nollalternativet innebär att nuvarande markanvändning fortgår. Någon annan exploatering är troligen inte aktuell eftersom översiktsplanen inte redovisar några sådana planer. Förslaget till vindplan redovisar områden för vindkraft både öster och väster om Vävra berg. Det troliga är därför att landskapsbilden i det omkringliggande landskapet kommer att förändras genom vindkraftsetableringar även i nollalternativet. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Ljud- och skuggberäkningar har tagits fram. Dessa visar att inga bostäder kommer att få ljudnivåer över 40 dB(A). Rekommenderade värden riskerar att överskridas vid 19 fastigheter vid beräkning enligt ”värsta fall”, men detta kan undvikas genom att skuggreglering installeras på verken. Verken ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens bestämmelser. Då verken är maximalt 150 meter höga ska de förses med blinkande medelintensivt rött ljus. 7 Beräknade riskavstånd för att minimera olycksriskerna vid eventuella iskast uppfylls med god marginal för verken i projektet. Vindkraftverken är försedda med övervakningssystem och regelbunden service minimerar riskerna för olyckor. Landskapsbilden kommer att förändras vid en etablering, men påverkan på landskapsbilden bedöms bli liten. Fotomontage har tagits fram för att tydliggöra påverkan. Friluftslivet i omgivningarna påverkas i liten grad, och då främst genom förändrad upplevelse av landskapet. Om man vistas inom bergsområdena i vindparken kommer upplevelsen dock att förändras påtagligt. Kulturmiljön inom vindparken kommer att påverkas i relativt liten grad, genom att öppningar görs i stenmurar och att verksplatser och vägar kommer att anläggas nära gränsmärken. Något gränsmärke kan efter detaljstudier behöva tas bort. Kringliggande kulturmiljöer kommer i olika hög grad att påverkas visuellt genom att verken kan vara synliga från dessa miljöer. Naturvärden inom vindparken påverkas också i låg grad. På några platser passerar de planerade vägarna sumpskogar eller fuktstråk. Hänsynsåtgärder vid vägbyggnation bedöms vara tillräckliga för att hydrologin inte ska förändras i någon större utsträckning. Den infartsväg som valts går förbi en biotopskyddad stenmur och en brynmiljö. Den passerar också ett strandskyddat vattendrag på befintlig väg. Inga av de kringliggande riksintressena, Natura 2000-områdena eller naturreservaten bedöms påverkas mer än visuellt. Påverkan på flyttande fågel är svår att bedöma utan mer ingående kunskap om hur fåglarna rör sig. Verken ligger dock utanför den zon som inom ramen för vindplanen utpekats som ”kustzon” med mycket förhöjd känslighet. Förekomst av berguv och pilgrimsfalk diskuteras direkt med länsstyrelsen på grund av sekretess. I övrigt bedöms fågellivet påverkas i begränsad omfattning. Vindkraftparken kommer att producera 35 GWh förnyelsebar el. Detta bidrar till minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft. Inga närliggande riksintressen bedöms påverkas annat än i låg grad, främst visuellt. Markanvändningen in området kan i stort fortgå. En del skogsmark omvandlas till verksplatser och vägar. Detaljplan är sannolikt inte aktuell, och inga restriktioner för jakt är därmed aktuella. Sammanfattning av kapitlet Kumulativa effekter De kumulativa effekterna behandlar utöver verken på Vävra berg, även tre verk vid Knipeberget/Lycke, knappt 2 kilometer västerut. Inga bostäder kommer att få ljudnivåer över 40 dB(A). Däremot visar skuggberäkningen (värsta fall) att ett antal bostäder riskerar att få värden utöver de rekommenderade. Detta undviks genom att skuggreglering inställeras. För landskapsbilden blir påverkan något större, i och med att de två parkerna tillsammans omfattar 8 verk. För boende mellan de båda parkerna, exempelvis Kulperöd och Gunneröd, innebär det dock att man får verk i två väderstreck, vilket kan bidra till att eventuella störningar upplevs starkare. För fågelfaunan innebär de båda parkerna sammanlagt att verk placeras inom och i anslutning till den kust- och skärgårdszon som bedömts ha ”mycket förhöjd känslighet” i underlagsmaterial till vindplanen. Detta kan därför medföra en större påverkan på fågellivet än om enbart huvudalternativet etableras. 8 Kumulativ påverkan på riksintresset för naturvård (Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden) handlar främst om fågellivet och lövskogsmiljöer. Ett verk hamnar inom riksintressegränsen för geografiska bestämmelser enligt 4 kap 4 § miljöbalken (högexploaterad kust). Ytterligare två verk placeras 200700 meter från gränsen. Ljudnivåerna förändras också i ett begränsat område inom riksintresset. I övrigt består påverkan på riksintressen av påverkan på landskapsbilden. Sammanfattning av kapitlet Samråd Denna handling utgör beslutsunderlag för prövning av vindkraftsetablering vid Vävra berg. I arbetet med denna miljökonsekvensbeskrivning har de frågor och synpunkter som framkommit under samrådet beaktats och legat till grund för avgränsningen. Om du har synpunkter på projektet eller denna handling, skall du lämna dem till projektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling. Du har också möjlighet att lämna dina synpunkter till Länsstyrelsen i Västra Götaland som är prövningsmyndighet. 9 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR Ill. 1. Översiktskarta med huvudalternativ för utformning av vindpark Vävra berg. Del 1: Inledning Projektbeskrivning Denna miljökonsekvensbeskrivning gäller projektet Vävra berg. Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra 5 vindkraftverk vid Vävra berg, syd väst om Hålta i Kungälvs kommun. Med ”vindområde” eller ”vindpark” avses det område som avgränsas av det beräknade/preliminära 40 dB(A)-området. Vindresurser och produktion Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att: • platserna har mycket goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning; • avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort; • det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen; • projektområdet är beläget i ett området utpekat av Kungälvs kommun som lämpligt för vindkraft i vindbruksplanen, utställningshandling december 2009. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 7,0 m/s enligt MIUU’s vindkartering, vilket är fullt tillräckligt för att området ska vara intressant för en vindkraftsetablering. Med 5 vindkraftverk på 2,5 MW blir den installerade effekten upp till 12,5 MW. Det uppskattas ge en årlig elproduktion på upp till cirka 35 GWh (7,0 GWh/verk). Detta motsvarar elförbrukningen för cirka 1750 eluppvärmda villor per år (20 000 kwh/år) eller att drygt 13 700 elbilar kan köra 1500 mil/år. Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: • minst 500 meter mellan vindkraftverken; • platser som ligger högt i terrängen; • ljudnivå under 40 dB(A) hos kringboende; • skugga maximalt 8 h/år och max 30 min/dag hos kringboende Placeringar i projektet redovisas på illustration 1. Tidplan Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till 2009-2010. Tillståndsansökan beräknas lämnas in maj 2010. Om tillstånd 13 erhålls beräknas geologiska undersökning och vägutredning att genomföras under våren-sommaren 2011 och byggstarten planeras till sommaren-hösten 2011. Elanslutning och drifttagning beräknas till vintern 2012/2013. Ekonomi För att avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med cirka 2400 fullasttimmar per år. Rabbalshede Kraft tog upp frågan om intresse för lokalt delägande i vindparken under samrådet och fick viss respons. I dagsläget är inget bestämt men frågan kommer att undersökas vidare. Teknisk beskrivning Verk Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 150 meter och en effekt på upp till 3,5 MW per maskin. Tornet på verket blir mellan 90 och 110 meter och rotordiameter 90-112 meter beroende på vilka maskiner som väljs. Torn och rotor kommer dock sammantaget inte att överstiga 150 meter över marknivå. Alla beräkningar, fotomontage och bedömningar i denna MKB utgår ifrån vindkraftverket Siemens SWT-2.3-101 som har en effekt på 2,3 MW, rotordiameter på 101 meter och en tornhöjd på 99, 5 meter. De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. I Rabbalshede Krafts kravspecifikation vid upphandling av vindkraftverk begärs att verksleverantörerna påvisar att turbinerna skall uppfylla alla tillämpbara CE-direktiv och standarder. Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 1. Fundament Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via två olika metoder. De två alternativen är gravitationsfundament och bergadapter. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. På de aktuella placeringarna på Vävra berg planeras förankring med bergadapter, det kan dock inte fastställas förrän fabrikat på verken valts och geoteknisk undersökning genomförts. För vindkraftverk med 150 meters totalhöjd har bergadapterfundamentet cirka 10 meters diameter. För bergadapter brukar man planspränga en yta i berget för fundamentet, men det är inte alltid nödvändigt. Metoden bygger på principen med en armerad betongkonstruktion fäst med långa förankringsstag ner i berget. Bergadapter ställer stora krav på bergets hållfasthet. Därför måste en geoteknisk undersökning av bergförhållanden genomföras på aktuella platser 14 för att klargöra om berget klarar de krav som ställs. Vid avveckling täcks bergadaptern med jord eller tas bort. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För ett vindkraftverk med 150 meters totalhöjd har gravitationsfundamentet cirka 20 meters diameter och cirka 3 meters höjd i centrum, och i ytterkant är det cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver sprängning av gropar med dessa mått. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av groparna med cirka 350 m3 betong. Fundamentet kan gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter. Vägar och transporter Befintliga tillfartsvägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Dessa kan behöva förstärkas, rätas och breddas. Inom vindparken behöver cirka 3,5 kilometer ny väg att anläggas. Där det är möjligt kommer befintlig skogsväg användas i så stor utsträckning som möjligt. Dessa kan då behöva förstärkas, rätas och breddas. Vägbanan kommer att ha en bredd av 4 till 5 meter och vägbotten 8 till 10 meter beroende på hur mycket material som behöver påföras. I de delar av vägen som går på berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna ut vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor med 10-20 meters bredd. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Ytorna på vägar och verksplatser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användas för anläggning av vägar fram till vindkraftverken. Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk inventering och arkeologisk utredning, viket beskrivs närmare i Del 3 under avsnitten Kulturmiljö och Naturmiljö. Flera alternativa dragningar av infartsväg har studerats. Som infartsväg föreslås väg Ab, illustration 14. Denna sträcka bedöms medföra mindre påverkan på de lokala natur- och kulturvärdena. Slutlig vägdragning bestäms i samråd med länsstyrelsen. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Anslutning av vindkraftverken till elnätet kommer troligtvis att ske via en ny ledning som planeras anslutas till en befintlig transformatorstation i Rollsbo. Inom parken används markkabel vilken förläggs i direkt anslutning till vägar där det är möjligt. Den ledning som ansluter parken till transformatorstationen i Rollsbo kommer att planeras utav nätägaren i området, Kungälvs Energi. Om en etablering av vindkraft i områden väster om Vävra berg blir aktuell kommer elanslutning 15 i dessa områden att samordnas. Samråd med Kungälvs Energi pågår och en utredning om villkor och kostnader kring elanslutningen har påbörjats. En beskrivning av det planerade elnätet inom vindparken finns i bilaga 6. Planer och mål Projektområdet i Vävra berg ingår i ett område som i gällande översiktsplan (ÖP) utpekats av Kungälvs kommun som ”möjligt utbyggnadsområde för vindbruk”, Kungälvs kommun 2000. Kommunen arbetar också med en vindbruksplan där Vävra berg utpekats som lämpligt område (F) i utställningsversionen, Kungälvs kommun 2009. Området omfattas inte av detaljplaner. Tomter med bostadshus planeras på fastighet Gullbringa 1:4, i anslutning till golfbanan, Kungälvs kommun 2009. Fastigheten ligger cirka 1 kilometer från vindområdet. Mer koncentrerad bebyggelse finns i Tjuvkil, Kärna och Ytterby/Tega. Översiktsplanen från år 2000 anger inga särskilda rekommendationer eller bestämmelser för det aktuella projektområdet utöver skyddade områden enligt nedan. Odlingsmarkerna i de omgivande dalgångarna är markerade som jordbruksmark med oförändrad markanvändning, Kungälvs kommun 2000. I förslaget till ny ÖP anges utbyggnad av bostäder i närområdet till vindparken främst i orterna Tjuvkil och Kärna. I dalgångarna runt vindparken och längs vägarna finns värdefull odlingsmark. Söder om parken, mellan Ytterby och Lycke och vidare ut till Koön och Marstrand, löper en regional kraftledning. Kommunen anger områdena mellan Lycke och Hålta, söder om väg 168, som stora, relativt opåverkade områden, men föreslår ändå en utbyggnad av vindkraft i dessa områden, Kungälvs kommun 2010. Stora opåverkade områden anges i förslag till ny ÖP vara Svartedalen, området runt Nordre älvs mynning samt i viss mån havsområdet. Etableringen ligger inte inom några av dessa områden. I omgivningarna finns ett antal riksintresseområden för friluftsliv, natur- och kulturmiljövård, samt naturreservat, Natura 2000-områden och områden som utpekats som värdefulla kulturmiljöer. Dessa beskrivs i avsnitten Friluftsliv och turism, Kulturmiljö och Naturmiljö. Inga verk är placerade inom gränsen för något riksintresseområde, men etableringen angränsar till riksintresse för naturvården, och ljudområdet för 40 dB(A) sträcker sig in i riksintresset. De miljömål som kan komma att påverkas av etableringen på ett positivt eller negativt sätt, och där en bedömning av påverkan kan vara relevant är: 1. Begränsad klimatpåverkan, 2. Frisk luft, 3. Bara naturlig försurning, 7. Ingen övergödning, 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar och 15. God bebyggd miljö. En bedömning av övriga miljömål bedöms inte relevant för projektet. Övriga vindkraftsprojekt i området Vid Knipeberget/Lycke, cirka 2 kilometer väster om Vävra berg, har två företag ansökt om att få uppföra tre vindkraftverk, illustration 20. 16 17 Ill. 2. Karta med huvudalternativ och riksintresseområden i närområdet. SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR Del 2: Utredningsalternativ Alternativ Huvudalternativ Huvudalternativet är att etablering av 5 vindkraftverk sker i området vid Vävra berg, sydväst om Hålta i Kungälvs kommun enligt projektbeskrivningen ovan. Berörda fastigheter är Vävra 7:10, Harkeröd 1:2 och 1:3, Hålta socken, Kungälvs kommun, Västra Götalands län. Placeringar för huvudalternativet finns på illustration 3. Ill. 3. Kartan visar utformning av huvudalternativet, 5 verk. 20 Ill. 4. Alternativ utformning, 4 verk. Vindområdet är beläget i ett kuperat skogslandskap med hällmarkstallskog på höjderna och sprickdalar med mindre våtmarker, sumpskogar och tjärnar. I den västra delen dominerar barrskog medan det är större inslag av lövträd i den östra delen av vindområdet. Området är relativt högt beläget och ligger cirka fyra kilometer från kusten. Platsen för etablering är väl vald utifrån goda vindförutsättningar och möjligheterna att utnyttja området optimalt. Huvudalternativet finns med bland lämpliga områden i kommunens förslag till vindbruksplan. Vindhastigheten är 7,0 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk är 5, med en sammanlagd effekt om 12,5 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 35 GWh. Totalhöjden på verken kommer att vara maximalt 150 meter. Den slutliga utformningen har planerats efter att områdets kultur- och naturvärden har utretts, för att minska påverkan på dessa värden. Justeringar av verksplaceringar och vägdragningar har gjorts utifrån resultaten av den kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning som gjorts, Andersson och Olsson 2010. Fotomontage, decibelberäkning och skuggberäkning för huvudalternativet finns i illustration 5 och 6 och i bilagorna 1, 2 och 3. Miljökonsekvenser för huvudalternativet beskrivs i avsnittet Miljökonsekvenser. 21 Alternativ utformning Alternativet innebär att 4 verk av samma storlek som i huvudalternativet etableras i området. I jämförelse med huvudalternativet skiljer det sig genom att verk 1, det västligaste verket, utgår, illustration 4. Valet av denna utformning har gjorts på grund av detta verk ligger längst bort ifrån infartsvägen och även den sista delen av planerad vägsträckning kan då utgå. Det är också det verk som ligger närmast bostadsområdet vid Kulperöd och Gullbringaområdet. Den sammanlagda effekten i alternativet blir 10 MW och den totala årsproduktionen beräknas till cirka 28 GWh. Totalhöjden på verken kommer att bli maximalt 150 meter. Alternativet innebär att 7 GWh mindre förnyelsebar el produceras jämfört med huvudalternativet. Utsläppreduceringen i jämförelse med huvudalternativet minskar med 5 950 ton koldioxid, 2,6 ton svaveloxid, 18 ton kväveoxide och 0,7 ton stoft. Ljudberäkningar, skuggberäkningar och fotomontage för alternativet med 4 vindkraftverk finns i bilagorna 1, 2 och 3. Miljökonsekvenserna för den alternativa utformningen blir i stort sett de samma som beskrivs för huvudalternativet. De positiva miljökonsekvenserna blir inte lika stora som för huvudalternativet, medan de negativa miljökonsekvenserna lokalt i området och det närmast kringliggande landskapet minskas. Den visuella påverkan blir något mindre än för huvudalternativet. Det kan märkas när vindparken betraktas från utsiktspunkter norr och söder om parken, när man ser verken i bredd. Betraktat på håll, från väster och öster blir skillnaden mellan alternativen liten. För enskilda fastigheter kan skillnaden bli påtaglig västerifrån, som i fotomontaget från Kulperöd. Även inom Kulperödsområdet varierar dock sikten. Det fotomontage som gjordes därifrån visar att endast ett verk blir synligt – verk nummer 1. Den visuella påverkan skulle således bli mindre just från Kulperöd med den alternativa utformningen (som utesluter verk 1) jämfört med huvudalternativet. Från andra utsiktspunkter blir skillnaden mindre påtaglig. Fotomontage finns i bilaga 3. Skuggberäkningen för den alternativa utformningen visar att fastigheter väster om vindområdet får en minskad risk för skuggor. Det är 11 bostäder som riskerar att få skugga mer än 30 timmar/år (den teoretiskt uträkningen motsvarar ungefär 8 skuggtimmar/år i verkligheten) och/eller 30 minuter per dag. I huvudalternativet är motsvarande siffra 16 bostadsfastigheter. Eftersom verken kommer att förses med skuggreglering kommer inga bostäder att få skuggor utöver rekommenderade gränsvärden vare sig i huvudalternativet eller vid den alternativa utformningen. Ljudutbredningen kommer att minska i väster i den alternativa utformningen med 4 verk. Inga bostäder får över 40 dB(A) enligt beräkningarna, vare sig i huvudalternativet eller i alternativet. Ljudområdet för alternativet finns i bilaga 1e. Avståndet till kustzonen i väster ökar också när det verk som ligger längst åt väster tas bort. Alternativet innebär därför en något mindre påverkan på fågellivet i kustområdet. Dock har påverkan på flyttande fåglar även i huvudalternativet bedömts som liten. Påverkan på pilgrimsfalk och berguv behandlas direkt med länsstyrelsen på grund av sekretess. Skillnaden för natur- och kulturvärden på platsen är liten. De kulturlämningar som finns vid verk 1 och längs vägen till detta kan kvarstå även i huvudalternati22 vet, illustration 12. Här är heller inga särskilt höga naturvärden noterade. Generell hänsyn bedöms vara tillräcklig i både huvudalternativet och den alternativa utformningen. Tidigare studerad utformning Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken. Detta har resulterat i huvudalternativet ovan. Justeringar av verksplaceringar och vägdragningar har gjorts utifrån resultatet av den kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning som gjorts, Andersson och Olsson 2010. Flera alternativ för infartsvägen mot verk 5 har utretts, illustration 14 på sidan 49. Alternativ A går genom en beteshage längs ett lövskogsbryn där en hägnad och ett gränsmärke registrerats. Stenmuren omfattas av biotopskydd. På den norra sidan av vägen ligger en damm. Justering av vägdragningen för att undvika stenmur, gränsmärke, damm och brynmiljön kan vara svårt. Gränsmärket och hägnaden är registrerade som ”övrig kulturhistorisk lämning”. Om hägnaden kommer att påverkas av vägdragningen behövs dispens från biotopskyddsbestämmelserna samt tillstånd för ingrepp i fornlämning. Eventuellt borttagande av gränsmärket kräver också tillstånd för ingrepp i fornlämning. Delsträckan Aa passerar längs en bergbrant med lövträd och hassel. Längs vägen ligger också en miljö med torplämningar. Delsträckan Ab passerar att mindre vattendrag i skogsmark och följer delvis en befintlig skogsväg. Alternativ B går genom odlingsmark och passerar en biotopskyddad bäck/ dike på befintlig väg. Vägen går sedan genom bebyggelsen i Harkeröd. Efter Harkeröd anläggs ny väg in i ett skogsområde som utgörs av igenväxt utmark med olikåldriga träd. Skogen är här relativt opåverkad av skogsbruk och har ett stort inslag av död ved. Anläggning av denna delsträcka medför att ytterligare sex hägnader i skogsmark passeras. Alternativ A har bedömts ge mindre påverkan på de sammalagda natur- och kulturvärdena. Av alternativen Aa och Ab bedöms Ab som lämpligare då det till viss del följer en befintlig skogsväg. De hägnader som passeras har befintliga öppningar som kommer att användas i den mån det är möjligt. Alternativa lokaliseringar Länsstyrelsen i Västra Götalands län angav i samrådet att om projektet innebär betydande miljöpåverkan behöver en alternativ lokalisering redovisas i MKB:n. Kungälvs kommun och Länsstyrelsen i Västra Götaland län har beslutat att projektet inte innebär betydande miljöpåverkan, vilket innebär att ingen alternativ lokalisering behöver föreslås. Kungälvs kommun arbetar för närvarande med en vindplan. I förslaget (utställningsversion december 2009) finns området för Vävra berg med som lämpligt för vindkraft. Alternativa områden inom kommunen och dessas lämplighet för vindkraft får anses vara väl studerade i och med detta arbete, och ytterligare studier anses inte behövas. Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. 23 Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändningen under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Någon annan exploatering är troligen inte aktuell eftersom ÖP inte redovisar några sådana planer. Bygglovsansökningar om sammanlagt 3 verk vid Knipeberget behandlas av kommunen. Området finns med i kommunens förslag till vindbruksplan (område D), det är beläget cirka 1,8 kilometer väster om Vävra berg. Även öster om Vävra berg finns områden utpekade i vindplanen. Det innebär att vindkraftverk kan komma att uppföras i denna del av kommunen oavsett om detta projekt genomförs eller inte. Nollalternativet kan innebära att 35 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i landet. Lokala arbetstillfällen som beräknas skapas kring vindkraftparken uteblir. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi 2009. Arbetstillfällen skapas framför allt för lokala entreprenörer inom byggnation och infrastruktur under byggperioden samt inom drift och underhåll så länge verken är i drift, cirka 20-25 år. 24 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR Del 3: Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommunen, övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar. Vägsträckningar och verksplatser har utretts med avseende på natur- och kulturvärden, Andersson och Olsson 2010. Avgränsning Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vindkraftens positiva konsekvenser ligger på en nationell och global nivå, medan de negativa konsekvenserna begränsas till en lokal nivå. Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Avgränsningen av MKB:n har gjorts efter vad som framkommit i samrådet. I samrådshandlingen lyftes följande aspekter upp som förslag på vad som borde fördjupas i den fortsatta projekteringen: eventuella störningar för kringboende; vindkraftparkens påverkan på upplevelsen av landskapet; påverkan på natur- och kulturvärden; påverkan på fågellivet. Under samråd med kommun och länsstyrelse betonades konsekvenser för hydrologi, fågelliv, fladdermöss, friluftsliv, säkerhetsrisker, natur- och kulturvärden, samt visuell påverkan. Önskemål om fotomontage framfördes. Kungälvs kommun efterfrågade en redogörelse för hur etableringen förhåller sig till kommunens vindplan. Samråd med sakägare och andra berörda har lyft frågor om visuell påverkan, bullerstörningar, skuggpåverkan, ökad trafik, olycksrisker, påverkan på friluftslivet, natur- och kulturvärden inom och kring vindområdet, ekologiskt värdefulla skogsmiljöer, fågelliv och fladdermöss, fiskar, övriga skyddsvärda arter, samt påverkan på kustområdet. I yttrande från Naturskyddsföreningen i Kungälv, Kungälvsornitologerna, Bohusläns ornitologiska förening och Göteborgs ornitologiska förening beskrivs området som intressant för friluftslivet genom att det är tyst och relativt orört. 26 Föreningarna har också lyft fram påverkan på fågellivet samt arterna stinkpadda och hasselsnok. Naturskyddsföreningen påpekar att vägdragning i eller nära våtmarker kan förändra hydrologin. En arkeologisk utredning och en naturvärdesbedömning har utförts, Andersson och Olsson 2010. Dessa frågor behandlas i avsnitten Kulturmiljö och Naturmiljö. I den rapporten finns även en bedöming och biotopkartering av området avseende fladdermöss och en särskild sammanställning av befintlig kunskap om områdets fågelfauna. De frågorna behandlas i avsnittet Fåglar, fladdermöss och övrig fauna. Fotomontage har tagits fram för att åskådliggöra påverkan. Hur vindkraftverken ska anslutas till elnätet är ännu inte bestämt, varför MKB:n inte behandlar denna fråga. Kungälvs kommun har i samrådet yttrat sig om att de kumulativa effekterna för Vävra berg och verken vid Knipeberget bör utredas. Länsstyrelsen har, i sitt yttrande om huruvida verksamheten skall antas medföra betydande miljöpåverkan, inte yttrat sig om eventuella kumulativa effekter. Några synpunkter på avgränsning av dessa har inte inkommit. De kumulativa effekterna har avgränsats till att behandla störningar för boende, landskapbild, fågelliv och riksintressen. Övriga miljöaspekter har inte ansetts skilja sig i högre grad från bedömningarna som gäller enbart projektet Vävra Berg eller får anses tillräckligt utredda inom ramen för arbetet med Kungälvs vindbruksplan. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv och turism, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, klimat och övriga naturresurser; samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivs och en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattas i tabellform. För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs i Nulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för att undvika eller minska miljöpåverkan. De sammantagna, kumulativa effekterna av samtliga vindprojekt i närområdet behandlas i Del 4: Kumulativa effekter. Med ”vindområde” eller ”vindpark” avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 dB(A)-området, illustration 5. 27 Miljökonsekvenser – Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevs är till stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket 2009. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk ska accepteras. Det ena är att verken är ”förankrade” i landskapet – att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ”ovanpå” landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Ljud Nulägesbeskrivning Ljud i omgivningarna vid Vävra berg kommer idag från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet, såsom jordbruk eller skogsbruk. Dessa aktiviteter är begränsade och säsongsbetonade. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att en ny typ av ljud tillkommer i området. Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverkets ”Riktvärden för externt industribuller – allmänna råd”, rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1978. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 dB(A) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Under 2009 har det dock kommit domar från Miljööverdomstolen som kan komma att innebära förändrad praxis när det gäller användningen av riktvärden i villkor för verksamheter. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattas av människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför allt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken. Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 dB(A). Det innebär att det går att föra ett samtal i normal samtalston, 60-65 dB(A), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport ”Ljud från vindkraftverk” redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 1. 28 Tabell1: Tabell 1:Ljudnivåer Ljudnivåer 1: Ljudnivåer från vardagslivet. från vardagslivet. Tabell från vardagslivet. Uppgifter från Naturvårdsverket 2001. 0 – 15 0dB(A) – 15 dB(A) SvagastSvagast uppfattbara uppfattbara ljud ljud 30 – 3530dB(A) – 35 dB(A)Bakgrundsnivå Bakgrundsnivå i bostadsrum i bostadsrum med mekanisk med mekanisk ventilation ventilation 50 – 6050dB(A) – 60 dB(A)Medelljudnivå Medelljudnivå på mycket på mycket tyst gata tyst gata 60 - 6560 dB(A) - 65 dB(A)SamtalSamtal på kortpå avstånd kort avstånd 65 – 7565dB(A) – 75 dB(A)Landande Landande jetflygplan jetflygplan på 1000 påmeters 1000 meters höjd höjd 80 – 8580dB(A) – 85 dB(A)Snälltåg Snälltåg i 100 km/h i 100på km/h 100på meters 100 meters avståndavstånd 85 dB(A) 85 dB(A) Risk förRisk hörselskada för hörselskada vid långvarig vid långvarig exponering exponering 90 – 9590dB(A) – 95 dB(A)Startande Startande långtradare långtradare på 5 – på 10 5meters – 10 meters avståndavstånd 120 – 130 120 dB(A) – 130 dB(A) Smärtgräns Smärtgräns Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudet från vindkraftverken är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapet har betydelse. Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft, synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet man befinner sig i vilken grad man upplever störning, Pedersen 2007. Risken för att närboende upplever störande ljud är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversion kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Även nattetid gäller riktvärdet 40 dB(A). Ljudberäkningarna görs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i ”Ljud från landbaserade vindkraftverk 2001”. Beräkningen är gjord i WindPRO version 2.6 vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andra länder vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. Beräkningarna är gjorda på verk (Siemens SWT 2,3) med en tornhöjd på 99,5 meter, rotordiameter 101 meter och effekten 2,3 MW. I ljudberäkningen tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse, och påverkan bedöms därför bli liten. Riktvärdena för buller överskrids inte vid något bostadshus. Beräkningarna finns i illustration 5 och bilaga 1. Tillståndet för verksamheten och angivna värden i bygglov reglerar hur mycket ljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Effektiv byggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat på tre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter vid vägbygge, vid byggnation av fundamenten samt transport av verken. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Vindkraftverken transporteras i delar och transportekipagen 29 0 250 500 750 1000m Print scale40 1:25 000, Map center Rikets Nettar (SE) Ost:hänsyn 1 262 275 424 112 Ill. 5. Karta över områdetMap: med ,beräknad dB(A)-kurva. Beräkningen ingen till läNord: eller6dämpande effekter från kuperad Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s terräng. Nytt VKV Ljudkänsligt område Höjd över havet från aktivt linjeobjekt 40,0 dB(A) är långa, vilket kan innebära kortvariga störningar för övrig trafik i närområdet WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk under monteringsperioden. Resningen av ett vindkraftverk tar normalt två till tre dagar i anspråk, sedan ytterligare en dag att flytta lyftkranen till nästa plats. Sprängning kommer att ske i anslutning till verksplatser och i begränsad omfattning vid anläggning av nya vägar. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll beräknas ske vid några tillfällen per år. Åtgärder Den ljudimmision som vindkraftverk ger upphov till minskas i första hand genom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att den beräknade ljudnivån inte överskrider 40 dB(A). Verk med variabelt varvtal kan användas. De går att reglera så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter, dock 30 minskar produktionen av el vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå, kan det alltså lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk. Konsekvenserna av bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel storhelger och jakt. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås. Skuggor Nulägesbeskrivning I dagsläget finns det inga större vindkraftverk i den här delen av Kungälvs kommun. Området är därför inte i dag påverkat av skuggor som kommer ifrån vindkraftverk. Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger, när solen belyser de roterande rotorbladen, upphov till svepande skuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt, Boverket 2007. Dessa svepande skuggor kan upplevas som störande eller stressande. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för störning är som störst vid lågt stående sol under vinterhalvåret och då verken placeras sydost-sydväst om objektet. Stora vindkraftverk roterar långsammare än de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kan ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under den tidsperiod solen passerar aktuell plats. Det finns inga fastställda svenska normer när det gäller hur mycket svepande skuggor en närboende skall behöva utstå. I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk, vilka används vid bedömningar även i Sverige. Enligt dessa rekommendationer bör vindkraftverk inte utsätta bostäder för mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde på 8 timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 30 timmar om året, Boverket 2009. Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras så ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Skuggberäkningen utgår ifrån ett så kallat ”värsta fall”, vilket innebär att det alltid blåser, himlen alltid är molnfri och vindkraftverken alltid är vända så att de ger maximal skugga. I verkligheten blir påverkan lägre, då faktorer som varierande vindriktning, vindhastighet, molnighet och vegetation tillkommer. Beräkningar för att se hur hus i omgivningarna kommer att påverkas av skuggor från vindkraftverken har genomförts i programmet SHADOW (WindPRO 2.6) utifrån verk med 2,3 MW effekt, en tornhöjd på 99,5 meter och en rotordiameter om 101 meter (Siemens SWT 2,3). De planerade verken är belägna så att cirka 50 bostadshus finns inom 1,5 kilometers avstånd från något av verken, vilket är det avstånd där man möjligen kan uppfatta en diffus skuggeffekt. 31 Calculated: 2010-04-20 11:31/2.6.1.252 SHADOW - Vävra Berg TK Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg Fil: vävra berg tk 1 100000.tif 0 500 1000 1500 2000 m Print scale skuggutbredning. 1:35 000, Map center Rikets (SE) Ost: 1som 262 178 Nord: 6 424 Ill. 6. Karta över områdetMap: med,beräknad Blå linjeNet visar område kan utsättas för092 skuggor mer än 30 timmar VKVlinjer är 15 timmar Skuggmottare per Nytt år, röda per år. Beräkningarna är gjorda utifrån ett ”värsta fall”-scenario, det vill säga att ingen hänsyn har Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. tagits15till vegetation 30 och att man har utgått ifrån att solen alltid skiner. I verkligheten blir påverkan mindre. WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk Beräkningen (värsta fall) visar att rekommenderade värden riskerar att överskridas vid 16 bostadshus. Dessa skuggor infaller främst under vinterhalvåret. Resultaten redovisas i illustration 6 och bilaga 2. Efter ett års vindmätning (sommaren 2011) kan en ”real case”-beräkning göras som tar hänsyn till vindriktning, tiden då det blåser så att vindkraftverken är i drift och sannolikheten för att solen skiner. Denna ”real case”-beräkning ger en mer rättvisande bild av skuggeffekterna i området. 32 Åtgärder Vid behov kommer automatisk skuggreglering att installeras så inga närboende får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Automatiken känner av vindhastighet, vindriktning och solljus. När förhållanden är sådana att rotorbladen ger upphov till skugga, stängs vindkraftverket tillfälligt av för att det aktuella huset ska slippa svepande skugga. Ljus Nulägesbeskrivning Idag finns inga större grupper av vindkraftverk intill området. De ljuskällor som finns idag utgörs av master för telekommunikation som är försedda med hinderbelysning. I övrigt är området relativt lite påverkat av ljuskällor. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att det tillkommer punktvis blinkande belysning i denna del av landskapet. Höjden på vindkraftverken gör att de är klart synliga ovan skogen. Tidigare har vindkraftverken kunnat ge upphov till reflexer genom att solljus speglas på rotorbladen. Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störande reflexer skall inte behöva uppstå. Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser i Transportstyrelsens författningssamling. Vindkraftverken skall vara målade med vit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter skall vara markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker, men under dager behöver hinderbelysning ej vara tänd, Transportstyrelsen 2008. Det är i dagsläget inte slutligt bestämt vilket verksfabrikat som kommer att upphandlas. Den maximala totalhöjden kommer dock att bli 150 meter. Hur många av dessa ljuspunkter som är synliga beror på var i landskapet man befinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen, men om man befinner sig i närområdet kan ljusen bara ses från vissa platser. I närområdet finns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är inte synliga samtidigt från en och samma plats. Det pågår försök med radarstyrd hinderbelysning som innebär att lamporna endast tänds när ett flyg närmar sig. Under övrig tid är belysningen släckt. Vindkraftverken kommer att vara synliga från havet. Sjöfartsverket har inte haft något att erinra under samrådet. Tidigare har vindkraftverken kunnat ge upphov till reflexer genom att solljus speglas på rotorbladen. Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störande reflexer skall inte behöva uppstå. Åtgärder Problem med reflexer kommer sannolikt inte att uppstå. Inga åtgärder föreslås. Kemikalieanvändning Nulägesbeskrivning I dagsläget pågår ingen verksamhet i området som innebär användning av större mängder kemikalier. De kemikalier som kan komma ifråga härrör från jord- och skogsbruket. 33 Effekter och konsekvenser De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. I verkens växellåda (vid val av sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxel finns olja. De stora verken innehåller totalt cirka 700-800 liter olja i verk med växellåda och cirka 300-400 liter i verk utan växellåda. För vilka oljor och andra kemikalier som används vid service av verken, se bilaga 5. Oljeläckage skulle kunna förorena intilliggande mark och grundvatten. Risken för ett sådant läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets konstruktion är sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet, och inte kan nå omgivningen. Bottnen i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckage inträffar, fungerar botten som ett kar, som samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri på växellådan. Tornets nedre sektion sluter tätt mot fundamentet. Åtgärder Översyn av verken sker löpande och service utförs två gånger per år. Läckage av olja leder till omedelbart driftsstopp, besök av servicepersonal och omhändertagande av oljan. I övrigt bedöms den tekniska utrustningen vara tillräcklig för att minimera riskerna vid olyckor. Säkerhet Nulägesbeskrivning Området där vindparken planeras är idag skogbevuxen mark som omges av odlingslandskap och mindre bostadsområden. De olycksrisker som föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv bedrivs. Effekter och konsekvenser Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Energimyndigheten och Räddningsverket skriver i rapporten ”Nya olycksrisker i ett framtida energisystem” att kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla, möjligen för de servicetekniker som i en framtid skall genomföra underhåll, Räddningsverket och Energimyndigheten 2007. Ett möjligt olycksscenario skulle kunna vara att kraftverket förstörs under en storm och att delar lossnar, men det bedöms som en osannolik händelse. Olyckorna med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Allmänt bedöms nedisning och risk för iskast vara den mest påtagliga säkerhetsrisken. Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder, men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden som dimma/ hög luftfuktighet följt av frost, samt vid underkylt regn. För att minimera risker för att allmänhet och egendom skall komma till skada är det lämpligt att det finns ett riskavstånd mellan ett vindkraftverk och platser där människor ofta vistas. Inom ett EU-forskningsprogram (WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd för iskast beräknats. Beräkningsmetoden ger ett riskavstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet om 25 m/s, vilket ligger under de rekommenderade värdena för avstånd till bostäder på grund av buller, Boverket 2009. Riskbedömning bör göras lokalt bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan 34 tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador. Nedisning är ett stort problem i kallt klimat då det minskar produktionen och vindkraftverken periodvis måste tas ur drift. Inom forskningsprogrammet Vindval pågår nu studier i Jämtland om nedisningsproblematik under svenska förhållanden. För att minska risken för iskast kan vindkraftverk utrustas med issensorer som med automatik stänger av verket vid nedisning, olika avisningssystem eller ljud- eller ljussignaler som varnar när verket startar. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög och att verken automatiskt stängs av vid för hög vindhastighet för att de inte skall utsättas för alltför stora påfrestningar. Risken för brand och haverier minimeras därmed. I vindkraftverken finns även åskledare installerade, vilket minskar skaderisken vid åska. På stora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringen på stege upp genom tornen är borta. Vindkraftverken är placerade relativt långt från bostäder (mer än 600 meter), varför risken för skador till följd av haveri, isbildning med mera bedöms vara liten. Åtgärder Regelbunden service och underhåll minskar risken för olyckor och kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. För att minska risken för iskast kan vindkraftverken utrustas med issensorer som med automatik stänger av verket vid nedisning, olika avisningssystem eller ljud- eller ljussignaler som varnar när verket startar. Det bedöms dock inte som nödvändigt i detta område, utan är mer aktuellt i norra Sverige. Vid infartsvägen till vindkraftverken kommer informationsskyltar att sättas upp. I övrigt föreslås inte någon specifik åtgärd. Om kommunen önskar kan även varningsskyltar sättas upp på anvisade platser inom vindparken. Kommunen ansvarar för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. 35 Miljökonsekvenser – Landskapet I denna del behandlas olika aspekter av landskapet: landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. Visuell påverkan – landskapsbild Nulägesbeskrivning Vindområdet är beläget i ett kuperat skogslandskap med hällmarkstallskog på höjderna och sprickdalar med våtmarker och sumpskogar. På sluttningarna och i dalarna växer barr- och blandskog av naturskogsartad karaktär. Området omges av dalgångar med ett halvöppet, småskaligt odlingslandskap med lövskogsdungar och mindre vattendrag. I omgivningarna finns även mindre samhällen. I Kungälvs kommuns vindplan beskrivs landskapet kring Vävra berg som ”odlingsbygd i sprickdalar med sydvästlig-nordostlig riktning. Berget sticker upp mer eller mindre och skapar rum. Landskapet är komplext med många små rumsbildningar. Landskapets variation upplevs som positiv och vacker.” Skogsområdet är utpekat av Kungälvs kommun som ”möjligt utbyggnadsområde för vindbruk”, Kungälv 2009. Skydd för landskapsbilden är en äldre skyddsform som bildades med stöd av 19 § i dåvarande naturvårdslagen. Bestämmelserna har utfärdats av länsstyrelsen i syfte att reglera bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kan påverka landskapsbilden negativt. Områden med landskapsskydd finns i anslutning till Natura 2000-områden vid Gullbringa norr om vindområdet, Hålta i nordost och i Guddehjälm i öster, illustration 7. Landskapsbildsskyddet är upphävt i de delar av Guddehjälm som numera omfattas av naturreservat. Tidigare har också Kärna bokskog omfattats av skydd för landskapsbilden. Detta är nu upphävt i samband med att naturreservat bildades. Hålta och Gullbringa omfattas också av naturreservat vilka beskrivs ha vacker landskapsbild och vackert skogs- och odlingslandskap, Kungälvs kommun 2010. Även i andra områden i omgivningarna finns landskapsbilden med som en del av de beskrivna värdena. Detta gäller i några av de kringliggande riksintresseområdena för kulturmiljö och friluftsliv. För kulturmiljön gäller detta Solberga-Ödsmål och Älgön. I riksintresset Marstrand nämns även Carlstens fästnings silhuett som ett värde. Utöver dessa finns också riksintressena Kastellegården-Ragnhildsholmen, Kungälvs gamla stad-Bohus fästning, Öxnäs och Djupedal. Riksintressena beskrivs i avsnittet Kulturmiljö. De båda riksintressen för friluftslivet som ligger i omgivningen, Södra Bohusläns kust (FO3) och Göta och Nordre älv dalgångar (FO4), beskrivs ha en tilltalande landskapsbild och stora skönhetsvärden respektive vara en älvdal med särskilt vacker, omväxlande och intressant landskapbild. Norr om utredningsområdet finns tre miljöer som pekas ut som kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Kungälvs kommuns kulturmiljövårdsprogram, Kungälvs kommun 1990. Ett av områdena finns även uttaget i länsstyrelsens sammanställning av fornlämningsmiljöer i Bohuslän, Länsstyrelsen 1984, och är även registrerad som en del av ett värdefullt odlingslandskap (82-04), Länsstyrelsen 1995. I dalgångarna kring vindområdet finns även ytterligare områden med värdefulla odlingslandskap, Länsstyrelsen 1995. På Informationskartan hos Länsstyrelsen i Västra Götaland finns också flera ytterligare kommunala kulturmiljöer i det omgivande landskapet. Dessa miljöer beskrivs i avsnittet Kulturmiljö. 36 37 Ill. 7. Kartan visar kommunala kulturmiljöer, bevarandevärda odlingslandskap och landskapsbildsskydd. Objekt i landskapet av liknande karaktär som vindkraftverk är master för telekommunikation. Det finns inga vindkraftverk i närområdet idag. Effekter och konsekvenser Landskapsbilden i omgivningarna kommer att förändras om den planerade etableringen genomförs. Den visuella påverkan kvarstår så länge vindkraftverken står på platsen. Den tekniska livslängden för ett verk är 20 till 30 år och därefter monteras de ner. Alternativt görs en ny tillståndsansökan för att få förnya parken och fortsätta driften. Synligheten i landskapet för vindkraftverk beror bland annat på avstånd och topografi. I ett fjällandskap, med stora höjdskillnader och låg vegetation, kan vindkraftverk vara synliga över stora avstånd. Detta varierar med var i landskapet man befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synligheten minskar, men från höjder i omgivningarna kan verken vara väl synliga över flera mils avstånd, Naturvårdsverket 2005. I den utförda landskapsbildsanalysen anses vindkraftverken dominera synintrycket inom ett avstånd om cirka 2,5 kilometer. Utanför denna zon börjar verken uppfattas som objekt i landskapet. Vid ett avstånd på 1 mil inverkar väder och ljus på verkens synlighet. Boverkets remissversion av Vindkraftshandboken behandlar också vindkraftens inverkan på landskapsbilden. Där beskrivs synligheten indelad i olika zoner. I närzonen, 0-4,5 kilometer, kan verken bli ett dominerande element. I en mellanzon, 4,5-10 kilometer, varierar synbarheten med topografi och vegetation. Inom fjärrzonen, 10-16 kilometer, kan verken synas tydligt i öppna landskap men i ett mer varierat och kuperat landskap minskar generellt dominansen. Den yttre fjärrzonen, mer än 10-16 kilometer, påverkas generellt i låg grad av vindkraftverk. Verken kan ses som små företeelser vid horisonten, men kan vara svåra att skilja från andra element i landskapet. Siffrorna gäller vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter, Boverket 2007. I Vindkraftshandboken behandlas vindkraftens inverkan på landskapsbilden utifrån den europeiska landskapskonventionen. Den lyfter fram landskapets sociala betydelse och understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet, Boverket 2009. I landskapet möts många olika slags värden – kulturhistoriska, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Begreppet landskap används i olika skalor, från den lokala bygden till det regionala, och omfattar såväl det anlagda som det ursprungliga eller naturgivna. Hur landskapet uppfattas handlar om relationen mellan människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella utan handlar även om ljud, lukt, känsla, minnen och associationer. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror bland annat på hur området kring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringen av verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Dagens stora verk roterar avsevärt långsammare än små verk och ger därför ett lugnare intryck. Det är omöjligt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i området kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Frågan om visuell dominans får avgöras utifrån betraktarens plats i landskapet. Med positiv syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men är nyttan med vindkraft oklar uppfattas de ofta som störande inslag i miljön. Vindparken kan också ge en positiv bild av Kungälvs kommun som miljökommun. Med 38 lokalt ägande, vilket är aktuellt om intresse finns, blir nyttan också mer påtaglig för de kringboende. Vid anläggandet av verksplatser kommer delar av höjderna där verken placeras att ändra karaktär. För uppställning och vid montering av verken krävs en plan yta och ojämnheter kräver sprängning och utfyllnad. Detta ger en viss permanent förändring av landskapets form. Hur verken syns kommer att variera beroende på var man befinner sig. Inom delar av landskapet kan vindparken komma att upplevas som det dominerande synintrycket, men topografin och vegetationen gör att synbarheten varierar. På lite avstånd kommer parken som helhet att vara synlig från flera platser i det omgivande odlingslandskapet. Från de delar av de omgivande dalgångarna som ligger närmast skogsområdet blir verken sällan dominerande, då verk som ligger nära skyms av höjder och vegetation. Vindkraftverken kommer att vara vita/grå och följa Luftfartsverket föreskrifter om färgsättning. Reklam kommer inte att förekomma på vindkraftverken; vissa leverantörer av vindkraftverk har dock logotype på navhuset. För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits fram. Dessa visar hur verken kommer att se ut från olika platser, utifrån de förhållanden som är planerade i projektet. Platser för fotomontage har diskuterats under samrådet och lämpliga platser har valts utefter de olika önskemål som framkommit från kommun, länsstyrelse och allmänhet. Montagen samt karta över fotopunkter återfinns i bilaga 3. På Kungälvs kommuns hemsida finns också 3D-visualiseringar samt fotomontage för Vävra berg: http://www.kungalv.se/Hallbar-utveckling/sa_har_arbetar_ vi/miljo/Vindkraft-och-vagkraft/. Dessa togs fram under arbetet med vindplanen. I de 3D-visualiseringar och fotomontage som gjorts kan man se att verken är synliga från de öppnare delarna av Kulperöds bostadsområde, men på vissa platser inom området är verken skymda av vegetation. Verken är också synliga från Marstrandsvägen där den går förbi det öppna landskapet vid Risby, öster om Hålta kyrka. Enligt vindbruksplanen kommer vindkraftverk att ”vara väl synliga i stor del av kustzonen norrut men inte så dominerande söderifrån. Från utsiktspunkter i Hålta kommer verken att vara dominerande i ett i övrigt orört skogsområde”, Kungälvs kommun 2009. Risken för att verken ska upplevas som dominerande i landskapet är troligen störst från fastigheter som ligger inom några kilometers avstånd norr och nordost om vindkraftparken. Flera montage har gjorts från området längs vägen mot Marstrand, bilaga 3. Här ligger också verken i motljus en stor del av dagen. För bebyggelsen västerut är risken mindre, på grund av att uppmärksamheten här i större grad riktas ut mot havet och verken inte upplevs i motljus i någon större utsträckning. Från platser närmare vindparken kommer synbarheten att vara begränsad på grund av vegetationen och topografin, bilaga 3. Till Hålta, Gullbringa och Vävra-Båröd med kulturmiljöer respektive naturreservat är avstånden cirka 0,5-2 kilometer. Montage finns från Gullbringa golfbana, Lökeberg, korsningen vid Vävra samt Hålta kyrka, bilaga 3. Här syns delar av verken ovan skogen, men verken skyms delvis av vegetationen på respektive plats. Från Guddehjälm är sikten sannolikt begränsad på grund av topografi och vegetation. Visuell påverkan på övriga kommunala kulturmiljöer kommer att variera 39 Ill. 8. Fotomontage från Ödsmåls mosse, 3,4 kilometer från närmaste verk. Härifrån syns verken tydligt. Från andra platser i Ödsmål, där det är mer vegetation, är de inte lika framträndande, se fotomontage i bilaga 3. inom och mellan områdena. Avstånden till de kulturmiljöer som beskrivits i avsnittet Kulturmiljö varierar mellan 2,5-5,5 kilometer. Närmast liggande riksintresse är Solberga-Ödsmål, som ligger drygt 3 kilometer norr om vindområdet. I den del av riksintresset som ligger närmast parken kan verken uppfattas som dominerande. Fotomontage finns från samhället vid Ödsmåls mosse, som ligger utanför riksintresset, men i höjd med de delar av riksintresset som ligger närmast vindparken. Härifrån är verken klart synliga och kan upplevas som stora på grund av det relativt korta avståndet. Till området runt Solberga kyrka, som ligger i de bortre delarna av riksintresset, är avståndet cirka 7 kilometer, och här är därför den visuella påverkan lägre. Kastellegården-Ragnhildsholmen ligger drygt 6 kilometer sydost om etableringen. Här blir därför verkens påverkan på upplevelsen troligen inte dominerande. Kungälvs gamla stad-Bohus fästning ligger cirka 9,5 kilometer öster om närmaste vindkraftverk. Den visuella kontakten mellan staden Kungälv och Nordre älv respektive Bohus fästning kommer inte att påverkas, då Nordre älv och fästningen ligger öster om staden, och vindparken väster om staden. Flera höjdområden samt delar av Kungälvs tätort ligger mellan dessa båda riksintressen och vindparken. Sikten varierar därför, och landskapet är redan påverkat av moderna anläggningar. Fotomontage från Bohus fästning finns, bilaga 3. Synbarheten från denna plats är begränsad. Riksintresset på Älgön ligger 6 kilometer nordväst om den tänkta etableringen. Från de högsta partierna på ön, samt på den södra sidan, kommer verken att vara synliga. Upplevelsen av tidigare perioders nyttjande av skärgårdsmiljön kan därför förändras. Miljön runt omkring ön är dock inte fritt från moderna inslag, exempelvis ligger Instöbron i söder. För Öxnäs by, som är ett odlingslandskap med lång kontinuitet och beläget i en relativt oexploaterad omgivning, kan vindkraftverken uppfattas som ett främmande inslag. Avståndet är här drygt 8 kilometer, och flera höjdområden finns mellan verken och riksintresset. Synligheten kommer troligen att variera mycket beroende på var i riksintresset man befinner sig, och verken upplevs troligen inte som dominanta på grund av avståndet. 40 För riksintresseområdena Djupedal och Marstrand är avståndet en knapp mil respektive 11 kilometer. Avståndet gör att den visuella påverkan blir relativt liten. Bland de fotomontage som gjorts inför Kungälvs vindplan finns ett montage från Carlstens fästning som visar flera av de vindparker som ingår i vindplanen. Ett montage finns också i MKB:n, vilket visar en vy från Instöbron. Avståndet till verken är cirka 6,5 kilometer. Härifrån är verken synliga, men uppfattas bara som element i landskapet, illustration 21. Den visuella påverkan sett från Carlstens fästning kommer att vara lägre på grund av det längre avståndet. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden som liten. Påverkan är också reversibel. När den tekniska livstiden för verken uppnåtts monteras de ner. Det kan dock istället bli aktuellt med ansökan om att förnya parken. Åtgärder För at åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits fram. Inga övriga åtgärder planeras. Friluftsliv och turism Nulägesbeskrivning Områdena i den planerade vindparken kan nyttjas av närboende för vanlig närrekreation som promenader, ridning, svamp- och bärplockning med mera. I närheten av vindområdet finns två riksintresseområden för friluftsliv enligt 3 kap § 6 MB, Södra Bohusläns kust (FO3) och Göta Älv-Nordre Älv (FO4), Länsstyrelsen 2010. Intresseaspekterna i de båda områdena är bad, båtsport, kanoting, fritidsfiske, strövande samt natur- och kulturstudier. De landskapliga värdena behandlas i avsnittet Visuell påverkan - landskapsbild. Naturreservaten Gullbringa, Hålta, Guddehjälm och Kärna Bokskog har alla värden för friluftsliv och rekreation. Reservaten utgörs till stor del vackra ek- och bokskogar. Gullbringa golfbana ligger nordväst om vindparken. Förslag om en ridslinga mellan Ytterby och Veneröd har framlagts till Kungälvs kommun, Lennart Ask m fl.. Turistmål som marknadsförs kring Vävra berg omfattar bland annat Kareby kyrka och hembygdsgård, Hålta kyrka, Guddehjälms hembygdsgård, Torsby och Solberga kyrkor, Ytterby kyrka och kyrkoruin, Kastellegården, samt ett antal hantverksbutiker, Västsvenska Turistrådet 2009. Effekter och konsekvenser Friluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå. Upplevelsen av landskapet kan påverkas på relativt stora avstånd från en vindkraftpark. Påverkan på friluftsliv och turism har studerats i flera länder, men man kan inte dra några entydiga slutsatser. En annan studie i Härjedalens kommun behandlar fjällturisters attityder till vindkraft, Hörnsten 2002. Denna studie behandlar fjällvärlden, och kan inte utan vidare översättas till andra typer av områden. Trots detta kan den ibland fungera för områden med liknande eller samma sorts värden. Det friluftsliv och den turism som i Härjedalsstudien visade sig vara mest känslig för vindkraft var vandring och turskidåkning. Mindre känsliga aktiviteter var utförsåkning och skoteråkning. I undersökningen svarade 10-20% av turisterna att de säkert skulle undvika västra Härjedalen om vindkraften byggdes ut enligt 41 de fotomontage som följde med enkäten. Ytterligare 20% svarade att de troligen skulle undvika området. Om man inte såg verken men visste att de fanns i området uppgav 80-90% att de skulle vara positiva eller neutrala till att turista där det finns vindkraftverk. En annan studie utfördes 2002 i Skottland, i områdena Argyll och Bute där det redan finns utbyggd vindkraft. De besökande tillfrågades om varför de besökte området, om de hade sett eller var medvetna om vindkraftverken i omgivningen, och om de kunde tänka sig att besöka området igen. Nästan hälften (48%) av de svarande sade att de hade kommit till området på grund av dess vackra landskap. På frågan om vilka aspekter hos området de uppskattade svarade 83% landskapsbilden. Man fick också svara på vad som var oattraktivt, och 71% svarade att det inte fanns någonting de reagerade negativt på, medan 3 % svarade ”nedskräpning”. Två av fem personer som medverkade i den skotska studien visade sig vara medvetna om vindparkerna, medan tre av fem inte var det. Av de som var medvetna kunde drygt hälften inte komma ihåg var de hade sett verken. De som var medvetna om vindparkerna fick också svara på vilken inverkan vindkraftverken hade på deras uppfattning om Argyll som besöksmål. Två av fem (43%) tyckte att vindkraftverken hade en positiv effekt, och lika många ansåg att effekten var både positiv och negativ. Färre än en av tio (8%) ansåg att effekten var enbart negativ. När besökarna tillfrågades om vindkraftverken i Argyll påverkade huruvida de skulle återbesöka området, svarade 91% att det inte hade någon betydelse. Majoriteten (80%) svarade också att de skulle vara intresserade av att besöka vindparkerna om de gjordes tillgängliga för allmänheten med hjälp av ett besökscenter, Mori Scotland 2002. Om den planerade etableringen genomförs kommer landskapsbilden och ljudbilden att förändras. Hur detta påverkar upplevelsen av att vistas i området beror till stor del på målet med aktiviteten. Är man ute på en motionspromenad påverkas man mindre av ljudet från vindkraftverk än om målet för promenaden är att stanna och njuta av stillheten på en viss plats. Så länge man är i rörelse har ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivande växtlighet en maskerande effekt som försvinner när man stannar. Etableringsfasen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Störningarna uppstår främst på grund av tunga transporter och sprängningar. Detta behandlas utförligare i avsnittet Ljud. Allemansrätten fortsätter att gälla i området även efter att vindkraftverken är byggda. Inga stängsel eller likande som har koppling till vindparken kommer att uppföras. Området är alltså fortsatt tillgängligt. Däremot kommer upplevelsen av att vistas i skogsområdet att förändras påtagligt. I omgivningen finns två riksintresseområden för friluftsliv. Södra Bohusläns kust ligger 2 kilometer väster om vindområdet, och Göta älv-Nordre älv ligger 5,5 kilometer åt sydost, illustration 2. Naturreservaten Gullbringa, Hålta, Kärna bokskog och Guddehjälm ligger alla nära den planerade etableringen; avståndet är mellan 0,5 och 2 kilometer, illustration 2 och 18. Verken kommer att vara synliga från olika delar av dessa områden. Påverkan på landskapsbilden behandlas i avsnittet Visuell påverkan - landskapsbild. 42 Ill. 9. Fotomontaget visar att synbarheten av vindkraftverken från golfbanan vid Gullbringa kommer att bli liten. Vindkraftverken är på detta fotomontage inlagda ”ovanpå” fotot. I verkligheten kommer de att vara placerade mer än 1 kilometer bakom åsen, och endast rotorbladet på verket längst till höger i bild kommer att vara synligt ovanför trädtopparna. Kyrkor och fornlämningsmiljöer som nämns under turistmålen ovan kan vara känsliga för den visuella påverkan som kan uppstå vid en vindkraftsetablering. Detta behandlas i avsnitten Kulturmiljö och Visuell påverkan - landskapsbild. Golfbanan kommer inte att påverkas direkt av en vindkraftsetablering. Golfbanan som sådan kan heller inte räknas till de typer av miljöer som är känsliga för vindkraft, på grund av den anlagda karaktären. Den föreslagna ridslingan mellan Ytterby och Veneröd kommer inte heller att beröras direkt av vindområdet. För att åskådliggöra påverkan på landskapsupplevelsen har fotomontage tagits fram. Mer om dessa finns i avsnittet Visuell påverkan - landskapsbild. Montagen visas i bilaga 3. Ljudutbredningen från verken kommer inte att överskrida 40 dB(A) i något av de områden som är utpekade som intressanta för friluftslivet, illustration 2. Nivån 35 dB(A) kan möjligen överskridas i naturreservatet Gullbringa och på delar av golfbanan, det blir dock sällsynt eftersom den förhärskande vindriktningen är sydvästlig och de mesta ljudet då hamnar på läsidan av vindkraftverken, illustration 9. Dessa delar ligger dock inom den zon som är påverkad av vägbuller från Marstrandsvägen och det tillkommande ljudet kan därför till viss del komma att maskeras, Länsstyrelsen 2010. Åtgärder Vägarna kommer om möjligt att hållas öppna för att låta allmänheten ha tillgång till området även med bil. I övrigt planeras inga åtgärder utöver det som anges i avsnittet Ljud. Kulturmiljö Nulägesbeskrivning Omgivningarna kring vindområdet är mycket rika på fornlämningar av olika typer. Fornlämningarna visar att området nyttjats av människor från stenålder och framåt. Inom vindområdet finns två registrerade fornlämningar: en stensättning, samt en byggnad, en så kallad stenstuga. I bergen kring området finns ett antal gravar från brons- och järnålder i form av rösen och stensättningar. De lämningar som tidigare registrerats tyder på att vindområdet har utnyttjats extensivt under förhistorisk tid, men att det ändå haft en relativt stor betydelse. I dalgångarna kring området finns stora mängder förhistoriska lämningar, bland annat boplatser från sten- brons- och järnålder, gravfält från brons- och järnålder, och fossil åkermark. Den större mängden läm43 Ill. 10. Fotot visar en vanlig typ av gränsmärke. Gränsmärket ligger invid den utredda vägsträckan Aa. Detta gränsmärke registrades som en övrig kulturhistorisk lämning och markerar inte någon aktuell gräns. Ill. 11. Jordkällaren vid backstugan (Hålta 144, FMIS). 44 ningar tyder på att de lägre liggande markerna har använts mer intensivt. Under slutet av 1860-talet etablerades ett antal mindre torp och backstugor i och kring vindområdet. En av dessa är stentugan, ”Friskens”, vilken är registrerad hos FMIS (Hålta 101:1). Byggnaden har restaurerats och ägs av Hålta Hembygdsförening, Riksantikvarieämbetet. En arkeologisk utredning har genomförts inom projektområdet. Det primära syftet med utredningen var att utreda förekomsten av okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom området, Andersson och Olsson 2010. Under utredningen mättes 32 lämningar in i området. Dessa utgörs av 13 gränsmärken, 18 stenhägnader och en backstuga. Av dessa har 12 märken, 7 stenhägnader samt backstugan registrerats hos FMIS. Samtliga bedömdes som övriga kulturkistoriska lämningar. De lämningar som inte registrerats hos FMIS utgörs dels av märken som står i aktuell gräns, skyddade enligt brottsbalken, samt hägnader bedömda som gränsmarkeringar i aktuell gräns. Landskapet inom och i anslutning till utredningsområdet präglas av brukningshistorien. Flertalet av lämningarna inom projektområdet är från historisk tid och ger antydningar om den viktiga resurs som utmarken varit för gårdarna. Fornlämningar är skyddade enligt kapitel 2 i Lag om kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till länsstyrelsen. Gränsmärken i aktuell gräns är skyddade enligt 14 kap 8 § brottsbalken. Ansökan om särskild gränsutmärkning lämnas till Lantmäteriet. I närheten av området finns ett antal riksintressen för kulturmiljövård, illustration 2. Kungälvs gamla stad – Bohus fästning (KO 13) består av fästningsholmen med Bohus fästning, den gamla prästgården, ett av de tidigare lägena för Kungälvs stad, samt staden i sitt nuvarande läge, inklusive Kungälvs kyrka och ytterligare bebyggelse. Området har haft stor historisk betydelse på grund av läget i skärningen av viktiga kommunikationsleder och den tidigare landsgränsen. Stadens planmönster lyfts fram, liksom den visuella kontakten med Nordre älv, fästningsholmen och Fontinberget. Kastellegården-Ragnhildsholmen (KO 15), räknas som en central plats under järnålder och äldre medeltid. Området innefattar ett av Bohusläns största gravfält: Västra Porten-Stora Smällen, stadslämningarna i Kungahälla, Kastellegården, samt Ragnhildsholmens borgruin. Lämningarna visar Nordre älvs stora betydelse under medeltiden. Solberga-Ödsmål (KO 17) består av ett för Bohuslän representativt agrart kulturlandskap med utskiftad bebyggelse. Här finns även representativa fornlämningar, bland annat rösen och grävfält från brons- respektive järnålder, samt en kolerakyrkogård från 1834. Riksintresset på Älgön (KO 18) består av fornlämningar från sten- och bronsålder, ett representativt odlingslandskap, industrilämningar från sillfiskeperioderna, samt välbevarad jordbruksbebyggelse. Lämningarna och odlingslandskapet visar tillsammans hur skärgårdslandskapet har nyttjats under förhistorisk tid och från 1500-talet och fram till idag. Djupedal (KO 4) består av två välbevarade fornborgar på östsidan av en dalgång längs en gammal förbindelseled över Hisingen. 45 Öxnäs by (KO 10) ligger på Hisingen. Byn ger intryck av att vara oskiftad, och de äldsta byggnaderna är från 1700-talet. Runt om byn ligger ett välbevarat kulturlandskap med ryggade åkrar och hägnader. Fornlämningarna visar bland annat tre gravfält, troligen från yngre järnålder. Riksintresset Marstrand (KO 14) är en småstadsmiljö av medeltida ursprung i skydd av Carlstens fästning. Utvecklingen från betydelsefull handelsplats och viktig militär plats i gränsbygd till badort under 1800-talets andra hälft syns i stadens planmönster, försvarsanläggningarna och badortsepokens byggnader. Carlstens fästnings silhuett framhålls. Norr om utredningsområdet finns tre miljöer som pekats ut som kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Kungälvs kommuns kulturmiljövårdsprogram, Kungälvs kommun 1990. Kungälv 27, Gullbringa Säteri, består av ett antal byggnader uppförda under 1600-1800-talen. Gullbringa blev säteri under 1600-talet, men gården finns belagd sedan 1366. Kungälv 6 består av odlingsmark vid Vävra och Båröd, och karaktäriseras av två större gravfält, RAÄ Hålta 32 och 33. Denna miljö finns även utpekad i länsstyrelsens sammanställning av fornlämningsmiljöer i Bohuslän, och är även registrerad som en del av ett värdefullt odlingslandskap (82-04), Länsstyrelsen 1984, Länsstyrelsen 1995. Miljön kring den medeltida kyrkan i Hålta, där äldre bebyggelse omges av ett öppet kulturlandskap, är registrerad som Kungälv 28, och som del av samma odlingslandskap, Länsstyrelsen 1995. Utöver miljöerna i kulturvårdsprogrammet finns också kommunala kulturmiljöer redovisade på Västra Götalandskartan, Länsstyrelsernas 2010. Flera av dessa ligger i landskapet runt Vävra berg, illustration 7. Staby utgörs av byn och dess utmarker där det finns ett 15-tal fornlämningslokaler, främst gravar från järnåldern, men också bronsåldersgravar och fossil åkermark. Lilla Ryr är en gård med ålderdomliga manhus och omgivande odlingslandskap som är ett värdefullt exempel på organisationen med militära löneboställen för officerare. Här finns också ett boplatsområde från stenåldern samt ryggade åkrar. Vena by har trots skiftet bevarat sin sammanhållna karaktär väl. Gårdarna ligger mot berget. Landskapet innehåller ett rikt system av stenhägnader och lövskog med ek. I anslutning till bebyggelsen ligger en fornlämningsmiljö med gravar från järnåldern. Backer utgörs av en så gott som intakt gårdsmiljö av kringbyggd typ. Att platsen varit bebodd i förhistorisk tid framgår av att det funnits ett gravfält väster om gårdarna. Guddehjälm består av två kringbyggda gårdar från början av 1800-talet. De två gårdarna ligger kvar på den gamla byplatsen. En av dem förvaltas av Ytterby hembygdsförening och rymmer socknens hembygdsmuseum. Miljön beskrivs ha ett stort pedagogiskt värde. Torsby kyrka uppfördes 1851, men tornets överdel av trä är från 1700-talet. Här har tidigare funnits en medeltida kyrka. Prästgården är utförd enligt det ideal som gällde för många herrgårdar på 1800-talet, och utgör tillsammans med den omgivande trädgården en viktig del av helhetsmiljön kring kyrkan. Tofta herrgård, ett av länets få godsbildningar, är belägen intill en bergshöjd mellan Kråkerösund och dalgången Skårpedal-Myggstaviken. 46 Ill. 12. Resultat av arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning vid verk 1 och 2. Miljön vid Olofhögen utgörs av offerkast på en moränavsats längs ett kort parti av en väg. Nära offerkasten finns ett par röseliknande stensättningar samt lämningar efter en vattenkvarn med rännor och dämme. Vid kvarnen finns ristningar i berget från 1600- och 1700-talen. Skårby är en klungby som huvudsakligen ligger kvar i sitt ursprungliga byläge. I anslutning till byn finns ett antal gravfält med stensättningar. Tofta-Myggviken består av ett utpräglat kustlandskap med lämningar från bronsåldern. Ett antal rösen, varav några långrösen, och stensättningar ligger spridda på krönet av en bergrygg. Fler kommunala kulturmiljöer finns också inom de beskrivna riksintressena. Därutöver finns, på längre avstånd, ytterligare kommunala kulturmiljöer i alla väderstreck. I landskapet kring Vävra berg finns kyrkor närmast i Hålta, Lycke och Torsby. Effekter och konsekvenser Projektet kommer att innebära att innebära att öppningar i gärdesgårdar tas upp eller vidgas, vilket innebär att hänsynsåtgärder vidtas. Vägen kommer att passera genom fyra hägnader och en hägnad kom behövas tas bort. Påverkan bedöms trots detta som relativt liten. I övrigt kommer vindparken att utformas så att fornlämningar inte berörs av verk eller vägar. 47 Ill. 13. Resultat av arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning vid verk 3 och 4. Två gränsmärken ligger nära verksplatser och fem ligger nära planerade vägdragningar. Vidare detaljerad planering kommer att ske med stor hänsyn till lämningarna och sannolikt kan de kvarligga. Om gränsmärkena behöver tas bort innebär detta en förlust av materiella minnen och en lokal påverkan på kulturmiljön inom området genom att förståelsen av uppdelning och brukande av marken i viss mån försvåras. Både gränsmarkeringar och hägnader är viktiga delar för förståelsen av det historiska brukandet av landskapet. Flera alternativ på infartsväg har utretts, illustration 14. Alternativ A går genom en beteshage längs ett lövskogsbryn där en hägnad och ett gränsmärke registrerats som ”övrig kulturhistorisk lämning” under utredningen, illustration 15. Gränsmärket står inte i någon aktuell gräns. Hägnaden följer en äldre väg som i vissa sträckningar är stensatt. På den norra sidan av vägen ligger en damm. Längs väg Aa ligger också en miljö med torplämningar. Justering av vägdragningen för att undvika stenmuren, gränsmärket, dammen och brynmiljön kan bli svårt. Gränsmärket kan behöva tas bort. Hägnaden kan också komma att påverkas. Detaljstudier i fält kommer att visa detta. Om ingrepp blir aktuellt behandlas ansökan om ingrepp av länsstyrelsen. Alternativ B går längre norrut, genom odlingsmark och förbi bebyggelsen i Harkeröd. Längs denna sträcka finns ytterligare sex hägnader i skogsmark som måste passeras. 48 5 Ill. 14. Resultat av arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. vid verk 5. Kartan visar bland annat de olika alternativ till infartsväg som utretts. Det vägalternativ som bedömts ge minst påverkan på natur- och kulturmiljö är markerat i svart. Ill. 15. Hägnad och gränsmärke i beteshage med brynmiljö i bakgrunden vid vägsträcka A, se illustration 14. 49 Ill. 16. Fotomontage från Hålta kyrka visar hur verken kan uppfattas från kyrkan. Vindkrftverken är lagda ”ovanpå” fotot, bara de delar som sticker upp ovanför trädtopparna kommer att vara synliga. Till vänster på bilden anas vindkraftverken vid Vävra berg, de är markerade med en grön ring runt rotorbladen. Till höger finns verken vid Knipeberget/Lycke som är markerade med rött; de kommer inte vara synliga från denna plats. Alternativ A har bedömts ge mindre påverkan på de sammalagda natur- och kulturvärdena. Av alternativen Aa och Ab bedöms Ab som lämpligare då det till viss del följer en befintlig skogsväg. De hägnader som passeras har befintliga öppningar som kommer att användas i den mån det är möjligt. Inga riksintressen påverkas direkt av etableringen. En viss visuell påverkan kan dock förväntas, vilket kan medföra en förändrad upplevelse av miljöerna inom respektive riksintresse. Denna påverkan kommer att variera beroende på var betraktaren befinner sig. Närmast liggande riksintresse är Solberga-Ödsmål, som ligger drygt 3 kilometer norr om den planerade vindkraftsparken. De södra delarna av detta riksintresse ligger alltså inom den zon där vindkraftverken kan komma att uppfattas som dominerande om man betraktar dem från utsiktspunkter inom riksintresset. Övriga riksintressen ligger mellan 6 och 11 kilometer från vindområdet, och risken för att verken ska uppfattas som dominanta från dessa områden är därför mindre. De kommunalt utpekade kulturmiljöerna kommer att också att påverkas visuellt i olika omfattning. På grund av landskapets topografi och vegetation kommer sikten mot vindkraftverken att växla. Avståndet till Gullbringa är drygt 1 kilometer. Avståndet till Hålta annex och Vävra-Båröd är det drygt 1,5 respektive drygt 2 kilometer. För de övriga kringliggande kulturmiljöerna som nämnts ovan är avståndet 2,5-5,5 kilometer. Den visuella påverkan på riksintressen och kommunalt utpekade kulturmiljöer beskrivs och bedöms i avsnittet Visuell påverkan - Landskapsbild. Denna kommer att vara tidsbegränsad till verkens tekniska livstid, cirka 25-30 år. Vid avveckling av vindparken kan det dock istället bli aktuellt med ansökan om att förnya parken. Påverkan är reversibel. Kyrkor kan vara känsliga för den visuella påverkan som kan uppstå vid en vindkraftsetablering, genom till exempel konkurrens om uppmärksamheten i ett landskap. Närmaste kyrka är Hålta kyrka som ligger 2 kilometer från vindkraftverken. Detta innebär en god marginal till det respektavstånd för kyrkor om 500 meter som Kungälvs kommun anger i sitt förslag till vindplan. Fotomontage finns från kyrkan, illustration 16. Åtgärder Verksplatser och vägar har anpassats efter den kulturmiljöutredning som genomförts. Hänsyn har tagits enligt nedan. Detta redovisas också på illustration 12-14. 50 Verksplatser och vägar justeras så att gränsmärken kan kvarligga ostört. Detta gäller vid verk 2 och 5 samt längs vägarna mellan verk 1 och 2 respektive 4 och 5. För verk 5 har en alternativ verksplacering cirka 50 meter nordost om den tidigare placeringen valts. Om detaljplanering visar att det inte går att genomföra projektet utan att ta bort något av de intilliggande gränsmärkena, kommer en ansökan om borttagande att inlämnas till länstyrelsen samt till Lantmäteriet. Som en kompensationsåtgärd för ett borttagande föreslås att en fördjupad dokumentation utförs. Där hägnader passeras kommer vägen att anläggas så att öppningen i muren blir så liten som möjligt. Borttagna stenar kommer att läggas upp i anslutning till muren. Mellan verk 2 och 4 passeras två hägnader, illustration 13. De olika alternativen för infartsvägarna innebär alla en viss påverkan på naturoch kulturvärden. Alternativ A och Ab har valts eftersom det bedömts medföra en mindre påverkan på de sammanlagda natur- och kulturvärdena samt bebyggelsemiljön i Harkeröd, illustration 14. Sträckan Ab går i en befintlig skogsväg som passerar två hägnader med befintliga öppningar, vilka kommer att användas om möjligt. Projektören ser även en möjlighet att utreda andra alternativa infartsvägar om det bedöms nödvändigt. Om infartsvägen A slutligen väljs berörs ett gränsmärke och en hägnad, Hålta 142 och 143, som är registrerade som övrig kulturhistorisk lämning. Om dessa behöver tas bort föreslås som kompensationsåtgärd enligt miljöbalken en arkivstudie för att fördjupa den dokumentation som gjorts inom ramen för den redan utförda utredningen. Naturmiljö Nulägesbeskrivning Vindområdet är beläget i ett kuperat skogslandskap med hällmarkstallskog på höjderna och sprickdalar med våtmarker och sumpskogar. På sluttningarna och i dalarna växer olikåldrig blandskog utan tydliga spår av skogsbruk, illustration 17. I den västra delen dominerar barrskog medan det är större inslag av lövträd i den östra delen av vindområdet. Området är relativt högt beläget och ligger cirka 4 kilometer från kusten. I det planerade vindområdet finns fyra sumpskogsobjekt. I den västra utkanten av området finns en nyckelbiotop med ädellövskog. Inga andra värdefulla skogliga biotoper är utpekade i området , Skogsstyrelsen 2010. I omgivningarna finns ytterligare områden som är utpekade för dess skogliga naturvärden, illustration 18. I Gullbringa naturreservat, strax väster om vindområdet, finns flera nyckelbiotoper med ädellövskog. Runt om vindområdet finns flera objekt utpekade i lövskoginventeringen. Sydväst, vid Skälleröd, finns naturvärdesobjekt med ädellövskog, fin bäckmiljö och branter. Några ängs- och hagmarksobjekt ligger i de omgivande dalgångarna, Länsstyrelsen 2010. En naturvärdesbedömning har utförts inom området för vindkraftsutbyggnad, Andersson och Olsson 2010. Syftet med naturvärdesbedömningen var att översiktligt inventera och bedöma naturmiljöerna inom och i anslutning till vindparken. Även en sammanställning av känd kunskap om fåglar och en bedömning av miljöer för fladdermöss vid Vävra berg och dess närområde utfördes, Andersson och Olsson 2010. Fåglar och fladdermöss behandlas avsnittet Fåglar, fladdermöss och övrig fauna. 51 Ill. 17. Naturmiljö i den östra delen av den planerade vindparken. 52 Riksintressen i omgivningarna är Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden (NRO 141 35) samt Göta och Nordre älvs dalgångar (NRO 141 22). Inom naturreservaten Gullbringa, Hålta och Guddenhjälm ingår också i Natura 2000-nätverket, Länsstyrelsernas 2010. Riksintressen och Natura 2000-områden redovisas på illustration 2. Inom riksintresset Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden finns Natura 2000-områdena Älgön-Brattön, Sälöfjorden, Ödsmåls kile och Gullbringa. Riksintresset är ett kust- och skärgårdsområde med värdefulla grunda havsområden. Förutsättningar för bevarande av dess naturvärden är att god vattenkvalitet upprätthålls, strändernas opåverkade karaktär bibehålls, reproduktionsområden för fisk samt områden av betydelse för häckande och flyttande sjöfåglar och vadare skyddas mot fysiska ingrepp och störningar och att värdefulla ädellövskogar får utvecklas fritt eller betas. Värdekärnorna är främst knutna till de grunda havsområdena och skärgården, men också till odlingslandskap och lövskogar kring Gullbringa, Knipeberget och Lökeberg-Vävra-Båröd. Gullbringa naturreservat och Natura 2000-område har värdefull ek- och bokskog. Förutom sällsynta lavar förekommer skyddsvärda arter som mindre hackspett och stenknäck. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet är näringsfattig ek- och bokskog och bevarandesyftet är att bibehålla den äldre skogen för att gynna de hotade epifytiska lavarna i området. Bevarandesyftet för Älgön-Brattön är att bevara och utveckla den höga artrikedom och arttäthet som är knuten till de naturliga betesmarkerna. Området har även stora värden för fågellivet. Utpekade naturtyper är rev samt olika typer av stränder, gräsmarker och lövskogar. Åtgärder som kan påverka området negativt är kopplade till skötsel av betesmarkerna och lövskogarna samt direkt fysisk exploatering på land eller i vatten. Sälöfjordens utpekade naturtyper är ler- och sandbottnar samt olika typer av gräsmarker och stränder. Utpekade arter är sångsvan, vitkindad gås, havsörn, fisktärna, nattskärra och knubbsäl. Bevarandesyftena gäller områdets stora betydelse för säl och fågelliv och de botaniska värdena i betesmarken. Upphörd hävd eller felaktig skötsel av betesmarkerna och fysisk exploatering av olika slag kan påverkan området negativt. Havsmiljöer och stränder samt utpekade arter kan också påverkas negativt av utsläpp av olja eller kemikalier, ilandflutet skräp, svall från fartyg och buller. Ödsmåls kile innefattar olika typer av havsbottnar, gräsmarker, stränder. Utpekade arter är ljungpipare, brushane, myrspov, grönbena, fisktärna, sydlig kärrsnäppa. En stor del av syftet med Natura 2000-området är att bevara de grunda havsvikarna och hävdade strandängarna som är av stor betydelse för häckande och flyttande fågelarter. Hot mot områdets värden utgörs av fysisk exploatering, upphörd hävd, övergödning, terrängkörning och annat slitage, störning på fågellivet under häckningsperioden. De viktigaste karaktärsdragen i riksintresseområdet Göta och Nordre älvs dalgångar är våtmarker och vassområden längs älvarna, vilka är betydelsefulla rastlokaler för fåglar, samt vattendragen som är vandringsvägar för lax och havsöring. Förutsättningar för bevarande är bland annat att bibehålla våtmarker och vassområden för fågellivet/växligheten och vandringsvägarna för lax och havsöring, Länsstyrelsen 2000. Inom riksintresset finns Natura 2000-områdena Nordre älvs estuarium, Göta- och Nordre älvs dalgångar och Nordre älv-Tomtebacken. 53 Nordre älvs estuarium innehåller naturtyperna estuarier, ler- och sandbottnar, stora grunda vikar och sund, rev, olika typer av stränder, gräsmarker och lövskog. De utpekade arterna är sångsvan, salskrake, havsörn, brun kärrhök, blå kärrhök, småfläckig sumphöna, brushane, dubbelbeckasin, fisktärna, lax och asp. Det främsta syftet är att bevara de för Sverige unika marina värdena i estuariemiljön samt anslutande landområdens höga värden för fågellivet. Området kan påverkas negativt av: övergödning, utsläpp, hydrologiska förändringar; direkt fysisk exploatering och åtgärder som muddring, bryggor, vägar; skogsbruk i lövskogarna och upphörd hävd; störningar på fågellivet genom exempelvis framförande av vattenskotrar och dylikt. Göta- och Nordre älvs dalgång är utpekat enligt fågeldirektivet. Arterna är sångsvan, salskrake, bivråk, havsörn, brun kärrhök, blå kärrhök, småfläckig sumphöna, brushane och dubbelbeckasin. Det främsta syftet med Natura 2000-området är att bevara älvarnas och de anslutande markernas värde som flytt-, övervintrings-, och häckningslokal. Dessa värden kan påverkas negativt av igenväxning, terrängkörning, markavvattning, störning på fågellivet genom lösspringande hundar eller körning med exempelvis vattenskoter samt direkt fysisk exploatering som bryggor, täkter eller muddring, felaktig skötsel av skogsmarken. Nordre älv-Tomtebacken utgörs av olika typer av gräsmarker och våtmarker. Arten käppkrokmossa är utpekad. Det främsta syftet är att bevara denna art samt betes- och slåttermarkerna. Området skulle framförallt kunna påverkas negativt av utebliven hävd, dikning och gödsling. Förutom de Natura 2000-områden som ligger inom riksintresseområden finns två områden i den planerade vindparkens närhet. Bevarandesyftet för Hålta naturreservat och Natura 2000-område är att bibehålla den trädbärande betesmarken och ädellövträden. Området beskrivs som biologiskt värdefullt med variationsrika småbiotoper, en vacker landskapsbild och goda möjligheter för friluftsliv. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet är: artrika stagg- och gräsmarker, fuktängar med blåtåtel eller starr, högörtssamhälle, pionjärvegetation på silikatrika bergytor, trädklädd betesmark, skogsbevuxen myr samt näringsfattig ek- och bokskog. Bristande hävd och utvidgning av väg 168 är hot mot bevarandestatusen i området. Guddehjälm är ett av Bohusläns största områden med ädellövskog. Inslaget av äldre och knotiga träd är stort i det ek- och bokdominerade skogsområdet. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet är: öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, näringsfattig ek- och bokskog. Bevarandesyftet är att bevara den äldre ädellövskogen som hyser ett flera hotade epifytiska lavarter. Även naturreservatet Kärna bokskog är avsatt för att bevara värdefulla livsmiljöer som är knutna till ädellövskogen. Effekter och konsekvenser Ingreppen i naturmiljön blir cirka 0,5 ha per vindkraftverk i form av nya vägar, fundament samt uppställningsplats för lyftkran. Vegetation inom den sammanlagda ytan för vägar, platsen för byggandet av vindkraftverken, arbets- och körytor kommer att avlägsnas i samband med etableringen. Etableringsplatserna kräver cirka 350 m² till fundament och maximalt 2500 m² som uppställningsyta för varje verk i samband med montering. Hur stor platsen behöver vara beror på 54 Ill. 18. Karta med naturreservat och utpekade naturvärden. vilken typ av kran som kommer att användas. När fundamenten är färdigbyggda kommer de att täckas med jord och/eller material från platsen, så de kommer bara att vara synliga under byggskedet. Jord och vegetation placeras också tillbaka på vägkanter och uppställningsytor för att minska ingreppet i naturmiljön. Val av förankringsmetod påverkar till viss del hur stora markingreppen blir. I projekt Vävra berg planeras samtliga verk att förankras med bergadapter. Gravitationsfundament blir endast aktuellt om den geologiska undersökningen visar att berget inte håller för att använda bergadapter. Detta skulle i så fall kräva sprängning av gropar med drygt 20 meters diameter och cirka 3 meters djup. Viss sprängning kommer att krävas vid väganläggning; detta sker med syftet att få en hållbar väg som följer landskapet och ger så små ingrepp i fuktiga miljöer som möjligt. De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen används som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna. Den naturvärdesbedömning som har utförts visar beskriver vilka naturvärden som berörs och föreslår hänsynsåtgärder för att minska påverkan på dessa, Andersson och Olsson 2010. Dragning av vägar och slutlig placering av verk sker med anpassning till resultatet av naturinventeringen. 55 Platserna för vindkraftverken är belägna på höjdryggar eller uppstickande bergknallar. Vägarna går till största del i skogsmark och hällmark. Vävra bergs karaktär av ett relativt ostört område kommer att förändras när nya vägar byggs in i området. Naturvärdena behöver inte enbart påverkas negativt av att vägar anläggs då området tidigare har varit mer öppna utmarker. Vägarna medför att stråk öppnas i landskapet och en del av områdets naturvärden ligger i den tidigare öppna marken. Flera alternativ på infartsväg har utretts, illustration 14. Infartsvägen passerar en strandskyddad bäck på befintlig väg. Inga åtgärder som rätningar eller breddning planeras inom strandskyddet. Alternativet A går genom en beteshage längs ett lövskogsbryn och en biotopskyddad stenmur och på den norra sidan av vägen ligger en damm. Justering av vägdragningen för att undvika stenmur, gränsmärke, damm och brynmiljön kan vara svårt. Om hägnaden kommer att påverkas av vägdragningen behövs dispens från länsstyrelsen. Delsträckan Aa passerar längs en bergbrant med lövträd och hassel. Delsträckan Ab passerar ett mindre vattendrag i skogsmark och följer delvis en befintlig skogsväg. Alternativ B går genom odlingsmark och passerar en biotopskyddad bäck/dike på befintlig väg. Vägen går sedan genom bebyggelsen i Harkeröd. Efter Harkeröd anläggs ny väg in i ett skogsområde som är igenväxt utmark med olikåldriga träd och opåverkat av skogsbruk med stort inslag av död ved. Alternativ A och Ab har bedömts ge mindre påverkan på de sammanlagda natur- och kulturvärdena. Vid en plats passerar en vägsträcka i utkanten av ett sumpskogsobjekt. Här är marken torr, men en bäckfåra passeras. Vid ett par ställen korsar vägen också andra mindre bäckar och fuktstråk. Den hänsyn som rekommenderats i naturvärdesbedömningen och beskrivs nedan i stycket Åtgärder, syftar till att undvika markavvattning och påverkan på vattenflödena. Om rekommenderad hänsyn tas bedöms påverkan på biotopernas värde och hydrologi påverkan bli marginell. Inga andra utpekade naturvärden berörs direkt av verk eller vägar. Inga av de ängs- och hagmarksobjekt som ligger i odlingsmarken kring vindparken berörs av infartsvägen till verken. De störningar och skador på naturmiljön som kan uppkomma i samband med byggskedet bedöms bli begränsade med de hänsynsåtgärder som planeras. Det handlar främst om temporära bullerstörningar eller risk för körskador på markytor som angränsar till verksplatser och vägar. Graden av störning beror i hög grad på när anläggningsarbeten utförs. I vindparkens närhet ligger de tre Natura 2000-områdena och naturreservaten Gullbringa, Hålta och Guddehjälm. Avståndet till Gullbringa är drygt 0,5 kilometer och 1,2 respektive 2,3 kilometer till Hålta och Guddehjälm. Naturvärdena i dessa områden är starkt knutna till livsmiljöer i ädellövskogarna. Främsta hotet är direkt exploatering och avverkning i dessa områden och de bedöms därför inte bli påverkade av projektet. Möjligheterna att uppfylla reservatens syften och Natura 2000-områdenas bevarandemål påverkas inte. Mindre vattendrag som passeras av vägar inom och till parken leder vidare ner mot Hålta, där de dock rinner ut i den bäck/dike som rinner i odlingsmarken förbi Hålta naturreservat. Vägarna avses att anläggas med material och teknik som undviker förändrade vattenflöden. Håltaområdet bedöms därför inte påverkas hydrologiskt. 56 De vattendrag som rinner ner mot Gullbringa berörs inte av verksplatser eller vägdragningar. Avstånden till de övriga kringliggande Natura 2000-områdena är cirka 5 kilometer och uppåt. Till Ödsmåls kile är avståndet knappt 5 kilometer och till ÄlgönBrattön 5 kilometer. För Göta- och Nordre älvs dalgångar samt Nordre älv-Tomtebacken är avståndet knappt 6 kilometer. De närmaste delarna av Nordre älvs estuarium ligger 6,5 kilometer bort. Sälöfjorden består av flera mindre områden, och till de närmaste av dessa är avståndet drygt 8 kilometer. De värden som är knutna till havsbottnar, stränder, betes- och slåttermarker samt lövskog bedöms inte påverkas negativt då projektet inte medför några av de faktorer som enligt bevarandeplanerna kan vara hot mot värdena. Projektet innebär inga direkta fysiska ingrepp inom eller i anslutning till områdena. Hydrologin i dessa områden påverkas heller inte, då avstånden är relativt stora och havsområden eller flera exploaterade områden med byggnation och vägar skiljer verken och Natura 2000-områdena åt. För de flesta av områdena är betydelsen för fågellivet en stor del av värdet. Detta behandlas i avsnittet Fågel, fladdermöss och övrig fauna. Inga vägar eller verksplatser ligger inom område med riksintresse för naturvård. Gränsen för riksintresseområdet Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden ligger 200 meter i från närmaste vindkraftverk och ljudutbredningen för 40 dB(A) berör den närmaste delen av riksintresset. Söder om vindområdet, på cirka 5 kilometers avstånd, ligger riksintresset Göta och Nordre älvs dalgångar. Gullbringa är den värdekärna som ligger närmast verken, på drygt 500 meters avstånd. Påverkan förväntas bli densamma som redovisas för Natura 2000-områdena. Konsekvenser för landskapsvärden och friluftsliv i ovan nämnda områden behandlas i avnitten Visuell påverkan - landskapsbild respektive Friluftsliv och turism. Åtgärder Större delen av den yta som behövs i samband med byggnation kommer när fundamenten är färdigbyggda att täckas med jord och/eller material från platsen, så de efter byggskedet bättre smälter samman med den omgivande miljön. Verksplatser och vägar har justerats enligt resultatet av naturvärdesbedömningen och de åtgärder som föreslagits i rapporten kommer att genomföras. Hänsyn kommer att tas enligt nedan. Hänsynen redovisas också på illustration 12-14. Då vägar och verksplatser ligger i ett skogsområde som inte är påverkat av skogsbruk i någon större skala kommer avverkningskorridorerna att hållas så smala som möjligt i hela området så att inte mer skog än nödvändigt avverkas. Vid verksplats 2 finns en brant ned mot ett utpekat sumpskogsobjekt. Vägen samt uppställningsytor kommer att anläggas norr om verksplaceringen för att undvika att anläggningsarbetet påverkar sumpskogen. Vid verksplats 4 finns en brant ned mot en liten sjö söder om verksområdet. Sjön är väl avvgränsad från verksplatsen på grund av topogafin. Våtmarken i nordöstra delen av verksområdet kommer att avgränsas under anläggningsarbetena för undvika påverkan. Mindre bäckflöden passeras vid ett fåtal platser. Vägtrumma kommer enligt rekommendationer i naturvärdesbedömningen att användas vid dessa passager 57 Ill. 19. En liten bäck i utkantan av sumpskogsobjektet mellan verksplats 2 och 3. 58 för att undvika markavvattning och förändring av vattenflödet. Detta kan definieras som vattenverksamhet, men enligt naturvärdesbedömningen påverkas inte de biologiska värdena av dessa åtgärder. Anläggningsarbeten i närheten av fuktiga marker förläggs till torr- eller frostperioder. Sprängningar i närheten av våtmarker undviks. De olika alternativen för infartsvägarna innebär alla en viss påverkan på naturoch kulturvärden. Alternativ A och Ab bedöms medföra en mindre påverkan på de sammanlagda natur- och kulturvärdena samt bebyggelsemiljön i Harkeröd. Projektören ser även en möjlighet att utreda andra alternativa infartsvägar om det bedöms nödvändigt. Om infartsvägen A väljs behöver dispens från länsstyrelsen sökas för ingrepp i den biotopskyddade stenmuren. Äldre tall, lövträd, gamla träd, torrakor och lågor lämnas orörda i största möjliga mån. Där detta inte är möjligt lämnas avverkade/döda träd som död ved i angränsande skog för att förstärka det biologiska värdet i den omgivande skogen. Vid känsliga miljöer som blockbranter kommer avverkning att minimeras. Fåglar, fladdermöss och övrig fauna Nulägesbeskrivning – Fågel En sammanställning av känd kunskap om fågellivet i Vävra bergområdet med omgivningar har utförts av Rio Kulturkooperativ i samband med naturvärdesbedömningen, Andersson och Olsson 2010. Mer information har också inkommit efter att rapporten färdigställdes. Betoningen ligger på skyddsvärda arter eller artgrupper som ses som mer sårbara för vindkraft, är rödlistade eller upptagna i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv. En art kan tillhöra en eller flera av dessa kategorier. Gäss, svanar, änder, trana, vadare, rovfåglar skogshöns, hackspettar, trädlärka och nattskärra behandlas i sammanställningen. Intervjuer med ornitologer visade att det fanns relativt god kännedom om känsliga fågelarter i området. Vävra berg ligger i ett område i Kungälvs kommun där fågellivet bedömts ha normal känslighet för vindkraft. Den så kallade kustzonen har bedömts ha ”mycket förhöjd känslighet”, bland annat på grund av områdets betydelse för sträckande fåglar, Naturcentrum 2009. Om det kan förekomma ett mer koncentrerat fågelsträck även över Vävra bergsområdet under vår och framför allt höst är inte känt. Närmaste fågelskyddsområde ligger i skärgården, mer än 7 kilometer från vindparken. De delar av omgivande riksintressen som är av intresse för fågellivet är belägna längs älvarna, kusten och i skärgården. I Gullbringa naturreservat och Natura 2000-område finns mindre hackspett och stenknäck. I övriga skyddade naturområden i omgivningarna omnämns inget särskilt om fåglar. Det finns generellt mycket få rapporterade fynd av häckande fågel från Artportalen år 2004-2009, Artportalen 2009. Det finns inga registrerade fynd av tjäder och orre från vindområdet eller landskapet runt omkring, inom en radie på cirka 3 kilometer. Tjäder och orre är ovanliga så här nära västkusten och det är osäkert om de förekommer i området. Sannolikt häckar varken storlom eller smålom i vindområdet eller inom 10 kilometers radie i landskapet runtomkring. Fiskgjusarna som häckar i Kungälvs kommun behöver sannolikt inte passera genom vindområdet. Vindområdet ligger inte inom kustområdet där havsörn övervintrar regelbundet. 59 I Vävra bergsområdet häckar ett par tranor och två par sångsvan. Exakt var i området dessa häckar är inte känt men det kan vara inom vindområdet då det troligen finns lämplig häckningsmiljö. Nattskärra är en vanlig häckfågel i området. Sammanlagt bedöms fem till tio revirhävdande hanar finnas i och runt om vindområdet. Avstånd till eventuella häckningsplatser för berguv och pilgrimsfalk i området hanteras inte här med hänsyn till sekretessen kring dessa arter, utan samråds direkt med länsstyrelsen. Nulägesbeskrivning – Fladdermus En analys av områdets potential för fladdermöss har också genomförts, Andersson och Olsson 2010. En mer storskalig vy uppvisar ett småkuperat landskap med produktionsskog på höjderna och ett inslag av inflätad jordbruksmark i dalgångarna. Den planerade parken ligger nära kusten och utgörs av barr- och blandskog med inslag av våtmarker och mindre tjärnar. Inom den planerade vindkraftparken finns fyra mindre sumpskogar. Vindområdet saknar som helhet de flesta av de faktorer som är gynnsamma för fladdermöss och bedöms vara av låg till medelhög kvalitet och måttligt intressant ur fladdermusperspektiv. Intressantast ur fladdermusperspektiv är området strax nordväst om vindområdet, runt Gullbringa naturreservat. Gullbringa är ett skogs- och odlingslandskap längs vägen mellan Kungälv och Marstrand. Branta dalsidor ger en inramning åt den odlade dalen. Bergssluttningarna är beväxta med lövskog av främst ek och bok och här finns flera större bokskogsbestånd. Reservatet är splittrat men består främst av äldre ädellöv och är ett Natura 2000-område. Detta område bedöms vara intressant att kartera avseende fladdermöss. Inga fynd eller inventeringar avseende fladdermöss är kända från Kungälvs kommun. Närmast kända är tre inventerade lokaler i Rödboområdet på nordöstra Hisingen, cirka en mil sydost om den planerade parken. Endast fyra arter påträffades vid dessa lokaler; stor fladdermus, nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och gråskimlig fladdermus. Ingen av dessa arter är rödlistade eller ovanliga. Övrig fauna Inga observationer av övriga rödlistade arter som kan vara känsliga för etablering av vindkraft finns noterade på Artportalen under åren 2006-2009, Artportalen 2010. I området finns miljöer som kan vara gynnsamma för hasselsnok som är rödlistad och är upptagen i EU:s Art- och habitatdirektiv, bilaga 4. Arten återfinns ofta på hällmarker med ljung. Hasselsnok finns i denna del av Kungälvs kommun, men ingen har inventerat arten vid Vävra berg, Nilsson muntligt. Inga inrapporterade fynd av hasselsnok vid Vävra berg finns på Artportalen, Artportalen 2010. Även stinkpadda, Bufo calamita, finns upptagen i EU:s Art- och habitatdirektiv, bilaga 4. Inga kända populationer av arten finns på fastlandet i Bohuslän, utan här är arten knuten till skärgårdsöar med riklig förekomst av hällkar. Effekter och konsekvenser – Fågel I en litteraturöversikt gjord av Fredrik Widemo, Uppsala Universitet, på uppdrag av Sveriges Ornitologiska förening, Widemo 2007, sammanfattas de potentiella riskerna för fåglar i tre punkter: Störning och barriäreffekter; dödlighet genom kollisioner; och habitatförstöring. 60 Kollisioner är den effekt som är mest studerad hittills. Widemo konstaterar att de flesta studierna drar slutsatsen att landbaserade vindparker innebär små eller försumbara problem för flyttfåglar, med undantag för enstaka fall då vindkraftverk placerats i områden med höga tätheter av flyttande fåglar eller födosökande termikflygare som örnar och gamar, Widemo 2007. Svenska studier av havsbaserad vindkraft har visat att flyttande sjöfåglar tenderar att väja för vindkraftverk till havs, vilket minskar risken för kollisioner. Vid små förändringar i flyttväg utgör detta inget stort problem, men om det leder till stora omvägar kan energiåtgången för fåglarna bli så stor att fler misslyckas med sin flytt, Pettersson 2005. Vid en systematisk studie av fallvilt under vindkraftverk befanns att de fyra grupperna som var mest talrika när det gällde kollisioner var måsfåglar, svalor och tornseglare, ormvråk samt trastar. En orsak till att fåglarna uppehåller sig kring verken är att de jagar insekter som samlas runt dessa, Ahlén 2002. Hur vindkraftverk bör fördelas i rummet för att minimera kollisionsrisker kan variera mellan olika arter; täta grupperingar kan vara önskvärda för att minska risken för födosökande och rastande individer, medan glesa rader parallellt med sträckriktningen kan vara att föredra för flyttande individer. Rovfåglar har i studier visat sig flyga över konvexa landskapskonturer, som kullar och åsar, i första hand, men undviker gärna konkava strukturer i form av dalar och raviner. De rör sig också oftare på vind- än läsidan av åsar. Genom att ta hänsyn till den förhärskande vindriktningen och välja att placera vindkraftverk längre in på kullar och åsar bör risken för fågelkollisioner kunna minskas, Widemo 2007. Vindkraftverkens inverkan på fåglarnas häckningsplatser och födosöksområden är betydligt mindre utredda. Habitatförstöring innebär att den mark vindkraftverk tar i anspråk minskar i kvalitet som häckningsbiotop. Det beror dels på att naturområden exploateras, men också på att fåglarna kan störas av buller och rotorbladens rörelser. Detta innebär att häckningar kan misslyckas eller att häckande fåglar får söka sig till andra områden. Effekter på fåglar när det gäller bullerstörning har framför allt studerats i vägtrafiksammanhang, och visar på sänkta populationstätheter hos många fågelarter inom bullerpåverkade områden. Det finns studier som visar att etablering av landbaserade vindparker kan medföra minskande antal fåglar, i de fall där man verkligen samlat in bra data på fågelförekomster innan och efter etableringen, men det saknas i stor utsträckning undersökningar där inventeringar utförts både före och efter etablering, samt undersökningar där vindparker jämförs med kontrollområden. Gäss, änder och i viss utsträckning vadare verkar vara mer känsliga grupper, Widemo 2007. En undersökning genomförd i England visar att småfåglar under vintern inte verkar störas av att vistas i vindparker, Devereux m fl., 2008. Skogshöns hör till de arter som kan vara känsliga för en vindkraftsetablering även om kollisionsrisken för dessa arter är låg. I en undersökning från Skottland har man som planeringsverktyg utarbetat en känslighetskarta för olika fågelarter och angivit olika känslighetsgrader och rekommenderade buffertavstånd, Bright m fl, 2008. Det saknas i stor utsträckning undersökningar där inventeringar utförts både före och efter etablering, samt undersökningar där vindparker jämförs med kontrollområden. De långtidsstudier som utförts i områden där vindparker etablerats visar att negativa effekter på individ- och artrikedom snarare ökar än minskar med tiden; det förekommer sällan någon nyetablering vid vindparker. Då större 61 vindparker är en relativt ny företeelse finns det därmed en risk att vi ännu inte sett de negativa effekterna. Hur landbaserade vindkraftverk stör fåglar varierar kraftigt mellan arter, platser och tider på året. Störning sker både genom ljud och synintryck under drift samt genom mänskliga aktiviteter i samband med underhåll. Det finns få heltäckande studier av störningskänslighet för olika arter och olika miljöer. Det finns flera studier som visar på störningseffekter på upp till 600 meter och i något fall upp till 800 meter från dagens medelstora verk på 1,5 MW; denna siffra ligger nära de som anges som indirekta arealkrav för högsta bullernivå av 40 dB(A). En försiktighetsåtgärd skulle därmed kunna vara att avståndet mellan känsliga fågelområden och vindparker bör vara desamma som för vindparker och bebyggelse. I den skotska studien rekommenderas till exempel ett buffertavstånd på 1,5 kilometer runt spelplatser för orre. Vindområdet ligger utanför kustzonen där fågellivet bedöms ha mycket förhöjd känslighet för vindkraft och där förekomsterna av bland annat häckande berguv och pilgrimsfalk tillmäts särskild betydelse, liksom att kustzonen är ett viktigt flyttstråk för många olika fågelarter. Verken planeras som närmast cirka 700 meter utanför gränsen för kustzonen. Till själva kustlinjen är avståndet 3-5 kilometer. En bedömning av påverkan på sträckande fågel är svår att göra utan mer kunskap om hur sträckande fågel rör sig över området. Det troliga är dock att det mer koncentrade sträcket inte passerar vindområdet, utan att det går närmare kusten. Berguv häckar på en plats i det omgivande landskapet och har observerats nyligen i delar av vindområdet, där den jagat, Strandvik muntl. Det minsta rekommenderade skyddsavståndet mellan boplats och verk är 2 kilometer. Från Tyskland finns fall då uvar förolyckats vid kollision med verk. Det är osäkert hur berguven kan komma att påverkas av en etablering. Pilgrimsfalk kan häcka på någon plats i det större omgivande landskapet. Det rekommenderade minsta skyddsavståndet mellan verk och boplats är 2 kilometer. Det är sannolikt betydligt längre till närmaste möjliga häckningsplats. Bedömningen är att pilgrimsfalken endast påverkas marginellt. Trana häckar på någon plats inom eller lite utanför vindområdet. Trana har ökat i antal och utbredning i Sverige under de senaste decennierna och är relativt vanlig. Det är osäkert hur arten kan komma att påverkas av en etablering. Negativ påverkan kan inte uteslutas. Rekommenderade skyddsavstånd saknas för både sångsvan och trana. Nattskärra häckar i området. Den är en ganska vanlig häckfågel i denna typ av skogsmiljö, nära Bohuskusten. Det är osäkert i vad mån arten kan komma att påverkas av en etablering. I Gullbringa naturreservat och Natura 2000-område, cirka 500 meter ifrån det västligaste verket, finns mindre hackspett och stenknäck. De här arterna bedöms inte vara extra känsliga för vindkraft. Närmaste fågelskyddsområde ligger i skärgården, mer än 7 kilometer i från vindparken. De delar av de omgivande riksintressen som är av intresse för fågellivet är belägna längs älvarna, kusten och i skärgården, som minst 4-5 kilometer från vindområdet. Påverkan bedöms därför bli relativt liten. 62 Effekter och konsekvenser – Fladdermus Observationer och studier vid landbaserade verk har visat att fladdermössen jagar insekter runt vindkraftsverk, vilket ibland leder till kollitioner och dödsfall. Störst risk för fladdermöss att kollidera med verken är troligen i insektsrika miljöer, vilka kan variera geografiskt beroende på säsong. Antalet kollisioner tenderar att öka under sensommar och tidig höst vilket sammanfaller med tiden för migration, Cryan & Barclay 2009. En hypotes är att långmigrerande fladdermöss drar ner på eko-lokaliseringen för att spara energi under migrationen, Kunz 2007. Speciella väderförhållanden kan också ge stora ansamlingar av insekter kring rotorbladen med ökad kollisionsrisk under jakt. En annan forskningsrapport visar på att en trolig dödsorsak för fladdermöss är tryckförändringar runt kraftverkets vingar, vilket skadar vävnader i andningsorganen, snarare än regelrätta kollisioner, Baerwald m.fl, 2008. Etablering av vindkraftparker bör därför ske i lågriskområden såsom öppen jordbruksslätt utan element som vattendrag, eller i andra hårt exploaterade områden och miljöer som har biotoper som missgynnar fladdermöss. Högrisklägen kan hittas utefter kuster, grunda havsvikar och åsar eller bergbranter eller längst flyttstråk Ahlén 2008. För att minska risken för kollisioner kan man stänga av verken under perioder med högre risk, Ahlén 2008. Bedömning av etableringens inverkan på fladdermuspopulationen är på grund av ovanstående osäker. Vindområdet är inte helt ointressant med avseende på fladdermöss, speciellt med tanken på att det finns miljöer som bedöms som gynnsamma i närområdet, Andersson och Olsson 2009. Resultatet av en inventering av fladdermöss i området och dess omgivningar kan ge bättre underlag för en bedömning av eventuella effekter på fladdermusfaunan. Kunskaperna om hur andra djurgrupper förutom fåglar och fladdermöss påverkas, är mycket begränsade, Widemo 2007. Hur etableringen påverkar hasselsnoken är osäkert då ingen inventering är är gjord. Vid tre av verksplatserna är det relativt öppna solexponerade hällmarker, de andra två verksplatserna har en mer tät vegetation. Vissa ytor av den typ av miljöer som kan vara lämplig för arten tas således i anspråk. Efter en eventuell etablering kommer det att finns ytor med samma naturtyp kvar i området. I omgivningarna finns flera höjder med större inslag av öppnare hällmarker. Efter byggfasen kommer endast mycket begränsad servicetrafik förekomma på de anlagda vägarna i området. Hasselsnoken kan annars påverkas negativt av vägar med större trafikmängder. Eventuell påverkan på arten bedöms därför som liten. Påverkan på stinkpadda är inte trolig eftersom arten inte förekommer i denna typ av miljöer och det är mer än 4 kilometer till kusten. Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Störningar på djurlivet kan begränsas genom att anläggningsarbeten inte utförs under känliga perioder som lekperioder eller häckningstider för känsliga arter. Åtgärder Inom vindparken planeras markburen kabel. Att ledningarna förläggs i mark gör att riskerna för kollisioner till följd av projektet minskar. 63 Förslag till ytterligare åtgärder Mer kunskap om sträckande fågel i området kan fås genom inventering på hösten om länsstyrelsen anser det nödvändigt. Anläggningsarbete i utredningsområdet kan undvikas under nattskärrans häckningssäsong, från mitten av maj till augusti. Det är oklart om natttskärran häckar i vindområdet. Projektören är villig att inventera området med avseende på nattskärran. Efter resultatet kan man planera så att anläggningsarbete i område där nattskärran finns inte utförs under artens häckningssäsong. Diskussion angående avstånd till häckningsplatser för berguv och pilgrimsfalk och eventuella åtgärder förs direkt med länsstyreslsen på grund av sekretess. En inventering av fladdermösss kommer att genomföras under 2010 för att kunna bedöma områdets betydelse för fladdermöss och eventuell påverkan av en etablering. För fladdermöss kan det i vissa fall vara aktuellt att justera den vindhastighet då vindkraftverken startar, eller att stänga av verken under känsliga perioder, om det är mycket viktiga lokaler eller finns rödlistade arter. I övrigt planeras inga åtgärder för fågellivet/djurlivet. 64 Miljökonsekvenser – Resurser I detta avsnitt beskrivs resurser ur ett brett perspektiv - vind, markutnyttjande, material, råvaror, vatten, luft och klimat. Riksintressen Nulägesbeskrivning De riksintressen för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården som finns i närområdet beskrivs och konsekvensbedöms under respektive rubrik tidigare i miljökonsekvensavsnittet. Riksintresse för ”högexploaterad kust” enligt 4 kap 4 § MB finns längs med kusten, illustration 2. Områden enligt dessa bestämmelser är i sin helhet av riksintresse med hänsyn till sina natur- och kulturvärden. I dessa områden regleras lokaliering av industrier och fritidsbebyggelse. Skärgården omfattas av riksintresse för yrkesfiske, enligt 3 kap § 5 MB, illustration 2. Effekter och konsekvenser Riksintresse för ”högexploaterad kust” ligger cirka 2 kilometer från det västligaste verket och berörs därför inte av projektet. Riksintresseområdet för yrkesfiske ligger 4 kilometer från vindområdet. Projektet bedöms inte påverka riksintresset för yrkesfiske. Åtgärder Projektetet bedöms inte leda till några konsekvenser för områden av riksintresse som föranleder åtgärder eller hänsynstagande utöver de som tidigare beskrivits. Energi Nulägesbeskrivning Möjligheterna att utnyttja vindenergin i området är god. Årsmedelvinden överstiger 7,0 m/s på 72 meters höjd. Vindmätningar kommer att utföras för att verifiera att denna siffra. Bygglov för att sätta upp en mätmast i området kommer att sökas i maj 2010. Effekter och konsekvenser Vindkraften producerar elenergi utan utsläpp till luft eller vatten och bygger på flödande energi. Utsläpp som skulle ha uppstått vid elproduktion med andra energikällor kan undvikas. Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand ska baseras på förnyelsebar energi och att landets vindenergiresurser måste tas tillvara. Gällande planeringsmål som antagits anger en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år 2015. Det nya planeringsmål man arbetar efter anger att vindkraften år 2020 ska stå för 30 TWh, varav 20 TWh landbaserad vindkraft. I dag producerar vindkraften i Sverige cirka 2 TWh el. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från drygt 1 000 till 3 000 – 6 000 beroende på effekt, Naturvårdsverket 2009. Detta projekt innebär att 35 GWh vindkraftsel produceras och därmed bidrar det till att uppnå riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig 65 elproduktion och de mål som riksdagen har satt för vindkraftsproduktion. Elen som produceras i detta projekt motsvarar 9,5 % av Kungälvs kommuns totala energianvändning. Enligt rapporten Energistatistik för småhus 2007, är den genomsnittliga förbrukningen av hushållsel i en villa cirka 6 000 kWh, Energimyndighet 2009. Detta projekt motsvarar då hushållsel för cirka 5 800 villor. Den energimängd som går åt vid tillverkningen av ett vindkraftverk samt frakten till byggplatsen utvinner vindkraftverket på 3-6 månader, Boverket 2007, Energimyndigheten 2008. En årlig elproduktion om 35 GWh kan också jämföras med att 20 500 elbilar kan köra 1000 mil/år (förbrukning 1,7 kWh/mil), Electroengine 2009. Åtgärder Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtgärder. Luft och klimat Nulägesbeskrivning Områdets luftkvalitet är främst påverkad av utsläpp som förs in med vindar från andra områden. I övrigt bedöms miljön inte avvika gentemot andra glest bebyggda odlingslandskap. Effekter och konsekvenser Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. De viktigaste positiva effekterna är minskningar av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft. Därför bidrar vindkraften till en minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. De begränsade utsläpp som genereras under ett vindkraftsverks livscykel är mycket små jämfört med fossila bränslen, Boverket 2007. Dessa sker främst i samband med tillverkning, montering, transport och anläggningsarbeten. Utsläppen av koldioxid har uppskattats till cirka 1 procent av motsvarande emissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning, Naturvårdsverket 2009. I jämförelse med importerad kolkraft beräknas detta projekt i genomsnitt kunna minska utsläppen enligt tabellen nedan. Tabell 2: Utsläppsminskning per år för 35 GWh. Beräknat enligt uppgifter i Wizelius, 2007. Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider Stoft 29750 ton 13 ton 87 ton 3,5 ton Åtgärder Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtärder. Markanvändning Nulägesbeskrivning Projektområdet är beläget i skogsmark. De skogsvägar som finns i området är av varierande bredd och kvalitet. I dalgångarna runt vindområdet ligger jordbruksmark. Markägarna och arrendatorer bedriver jakt i området. Inga vindkraftverk 66 finns i dag i närheten. Under samrådet har inte några synpunkter om eventuellt berörda markavvattningsföretag eller kalkningsåtgärder framkommit. Effekter och konsekvenser Den mark som ett verk påverkar är den yta där vägar, transformator, fundament och eventuella servicebyggnader står. Skogsmark berörs av projektet genom att arealen skogsmark minskar då vägar och verksplatser anläggs. Vissa befintliga vägsträckor är användbara utan justering medan andra kräver förstärkningsåtgärder eller behöver breddas. Etablering av vindkraft är ett nytt sätt att nyttja skogsmarken, och kan ses som ett nytt skede i brukningskontinuiteten av utmarken. De vägar som byggs kan nyttjas i skogsbruket, och därmed underlätta skötsel och avverkning. Påverkan är reversibel, det vill säga vid en avveckling kan verken monteras ned, och platsen kan till stor del återställas till sitt tidigare tillstånd. Jordbruksmark kommer att beröras i mindre utsträckning. Inga verk är placerade på jordbruksmark/åkermark, men infartsväg till verken föreslås anläggas på betesmark. Det finns flera alternativ för dragning av infartsvägen. Jaktmöjligheterna kommer inte att påverkas av vindkraftparken. Området kommer troligen inte att detaljplaneras eftersom området finns med i vindplanen. Kommunen har under samrådet inte indikerat att detaljplan skulle vara aktuell. Lagstiftningen kring planering av vindkraft har också ändrats så att detaljplan endast behövs när konkurrens om marken för olika syften är stor. Kunskaperna om hur däggdjur påverkas är mycket begränsade. Man vet inte i vilken utsträckning exempelvis hjortdjur störs av vindkraftverk, Widemo 2007. Det troliga är att mänsklig aktivitet kopplat till driften påverkar mer än vindkraftverket i sig. Då landskapsbilden och ljudnivån kommer att förändras om den planerade etableringen genomförs kan det komma att påverka upplevelseaspekten vid jakt. Den problematik kring jaktfrågan och vindkraft som förs fram av jägarna handlar främst om tillgänglighetsfrågan och begränsningar i möjligheten att fritt nyttja sin mark. Åtgärder När vindkraftverken är byggda och tagna i drift finns inget hinder för att använda kringliggande mark för till exempel skogs- och jordbruk. Inga åtgärder föreslås. Om området kommer att detaljplaneläggas är inte klarlagt. Inga åtgärder planeras därför i dagsläget. Bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel under jakt. Under första veckan på älgjakten kommer inga arbeten att företas inom området. Transporter och material Nulägesbeskrivning De idag förekommande transporterna i området består av boendes och besökandes privatbilism samt transporter kopplade till jord- och skogsbruk. Effekter och konsekvenser Under byggfasen krävs tunga transporter, dels av själva verken, dels av bergkross och annat material till verksplatser och vägar. Transport av vindkraftverken sker 67 troligen med båt och lastbil inom Europa. De ökade transporterna under byggfasen sker under en mycket begränsad tid i förhållande till vindparkens förväntade driftstid, och de utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara i förhållande till den utsläppsminskning vindparken bidrar med genom produktion av förnyelsebar energi. Sprängsten som uppstår inom parken vid anläggningsarbeten kommer att användas för anläggning av vägar tillsammans med krossmaterial från närliggande bergstäkter. Det beräknas gå åt cirka 2500-3000 ton krossmaterial per verk. Till varje fundament går det åt cirka 350 m³ betong. Den jord som tas bort vid anläggning av vägar och verksplatser används sedan för att täcka vägslänter och delar av anläggningsytor. Överblivna jordmassor eller sprängsten beräknas inte uppstå, då materialet behövs för anläggning. För krossmaterialet beräknas under byggtiden behövas cirka 165-200 lastbilstransporter för varje verk. Betongen till fundamenten motsvarar cirka 50 lastbilstransporter per verk. Vid monteringen av verken krävs 25 lastbilsekipage för transport av kranen till och från projektplatsen samt för flytten mellan varje verk. Leveransen av själva verket motsvarar cirka 12 lastbilsekipage per verk. Transporter under driftstiden kommer att begränsas till lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Endast vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Åtgärder Material från sprängning vid fundamentplatser används vid anläggning av verksplatser och vägsträckor vilket minskar transportbehovet. De transporter som är kopplade till vindparkens anläggande och drift är begränsade. Inga åtgärder föreslås. Den jord som tas bort i vägkorridoren lagras inom parken tills den kan återföras på slänterna när vägen är färdig. Avveckling Nulägesbeskrivning Ett vindkraftverk beräknas ha en teknisk och ekonomisk livslängd på drygt 20 år men den kan förlängas genom att vissa komponenter, såsom rotorblad, växellåda och generator, byts ut eller renoveras. Vindkraftsanläggningar är enkla att avveckla eller vid behov ersätta med nya. Effekter och konsekvenser Vid avveckling nedmonteras verken och endast fundament och vägar kvarstår. Fundamenten kan täckas med jord. Om det bedöms som önskvärt kan även andra ytor täckas. Eftersom det i dagsläget är oklart vilka metoder som i framtiden kommer att finnas tillgängliga för demontering och materialåtervinning, är det svårt att beskriva miljökonsekvenserna till följd av avvecklingen. Utgångspunkten är att alla delar som kan återvinnas (exempelvis delar av stål) skall återvinnas, och att arbetet skall utföras på ett sådant sätt att miljöpåverkan av avvecklingen blir acceptabel. De ingående beståndsdelarna i ett vindkraftverk utgörs till stor del av material som i dagsläget är av högt värde för återvinning och kommer troligen att vara attraktiva som återvunnet material även om 30 år. Markkabel omhändertas för återvinning 68 om så krävs eller anses lämpligt. Det är också möjligt att låta kablarna ligga kvar i marken; de tätas då i ändarna och kan återanvändas senare. Ägaren av vindparken är ansvarig för avvecklingsprocessen. En eventuell ersättning med nya verk istället för avveckling kommer att prövas enligt vid aktuell tidpunkt gällande lagstiftning. Åtgärder Vindkraftverken kommer, efter avslutad drift, att monteras ner. Fundamentsdelar ovan mark täcks med jord så att den naturliga vegetationen i omgivningarna kan breda ut sig. Alternativt kan fundamenten avlägsnas. Vägarna tillfaller markägaren. Markkabel omhändertas för återvinning eller tillåts ligga kvar i marken. Rabbalshede Kraft säkerställer avveckling av verken. En återvinningsförsäkring är ett möjligt sätt att säkerställa detta. För att minska störning kan avveckling och återställande av mark med tillhörande transporter undvikas under känsliga perioder, till exempel storhelger och jakt. 69 Miljökonsekvenser – Miljömål och sammanfattade konsekvenser I avsnittet behandlas de nationella miljömålen samt projektets påverkan på målen. Slutligen presenteras en sammanfattning av de viktigaste miljökonsekvenserna i tabellform. Miljömål Att utveckla vindkraften bidrar på flera plan till möjligheten att uppnå flera av de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit. Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av målen. El som proTabell 3: Påverkan på miljömål Mål Bidrar Motverkar Motivering 1 Begränsad klimatpåverkan X Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av koldioxid. 2 Frisk luft X Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och andra luftförorenande ämnen. 3 Bara naturlig försurning X Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. 7 Ingen övergödning X Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av kväveoxider. 11 Myllrande våtmarker X Projektet kan medföra en lokal påverkan då vägar passerar en del mindre fuktstråk och nära ett sumpskogsobjekt. Med föreslagen hänsyn och justeringar bedöms påverkan bli mycket liten. 12 Levande skogar X Lokalt har projektet en viss inverkan på skogsmarken. Med hänsynsåtgärder innebär det dock en liten påverkan. Genom miljövänlig elproduktion kan negativ påverkan från försurning av skogsmarker generellt minskas. 13 Ett rikt odlingslandskap X Vägar anläggs delvis genom en beteshage. En biotopskyddad stenmur berörs. Med planerad hänsyn är påverkan på målet försumbar. X Projektet kan påverka boendemiljöerna i omgivningarna negativt genom visuell och audiell förändring. Projektet kommer att påverka delmål 1 d positivt då det tillför förnyelsebar energi. X Projektet innebär att arters livsmiljöer försämras inom ett begränsat område. Etableringen bedöms innebära en relativt liten risk för fågelfaunan i omgivningen. Se också tabell Sammanfattande miljökonsekvenser. 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växtoch djurliv 70 X duceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. De miljömål som kan komma att påverkas av etableringen på ett positivt eller negativt sätt, och där en bedömning av påverkan bedöms relevant, sammanfattas i tabell 3. En bedömning av övriga miljömål anses inte relevant för projektet. Sammanfattning av miljökonsekvenser Projektets troliga påverkan på de mest betydelsefulla miljöaspekterna sammanfattas i tabell 4. Tabell 4: Projektets påverkan på miljöintressen Miljöaspekt Påverkan Huvudförslag Kommentar Alternativförslag Klimat Förnyelsebar energi produceras vilket bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Naturresurser Vindresursen i ett område med bra vindförhållande tillvaratas. Inverkan på riksintressen bedöms bli liten. Huvudalternativet tar bättre tillvara på vindenergin. Landskapsbild Landskapsbilden i omgivningarna förändras. Synbarheten varierar dock, störst påverkan blir det i nord-nordost från bland annat Ödsmåls mosse. I alternativförslaget har hänsyn tagits till påverkan på bostadsområdet Kulperöd och kusten. Friluftsliv Påverkan på friluftslivet bedöms som begränsad. Friluftslivet inom vindområdet förändras. Inget område som är särskilt utpekat för friluftslivet påverkas direkt. Naturmiljö Påverkan på våtmarker och skogligt värdefulla biotoper bedöms som begränsad då hänsyn tagits vid utformning av parken. (Eventuell påverkan på berguv ingår inte i bedömningen utan diskuteras direkt med länsstyrelsen på grund av sekretess.) Kulturmiljö Påverkan på kulturmiljön består i att ett antal kulturmiljöer påverkas visuellt. Parken har utformats så att direkt påverkan på forn- och kulturlämningar blir så liten som möjligt. Buller och andra störningar Ljud- och ljusmiljön kommer att förändras till följd av projektet. Hänsyn har tagits till närboende. Alternativet ger en något mindre påverkan på bostadsområdet Kulperöd samt golfbana och naturreservat vid Gullbringa. Positiv Stor Måttlig Liten Måttlig Liten Negativ Stor 71 Av tabellen framgår att huvudförslaget kommer att ha en positiv inverkan på klimat genom att projektet är en del i omställningen till förnyelsebar energiproduktion. Lokalt kommer en viss negativ påverkan på naturresurser, friluftsliv och landskapsbild att ske. 72 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR 74 Ill. 20. Kumulativa effekter. Del 4: Kumulativa effekter Kumulativa effekter De kumulativa effekterna har avgränsats till att behandla störningar för boende, landskapbild, fågelliv och riksintressen. Övriga miljöaspekter har inte ansetts skilja sig i högre grad från bedömningarna som gäller enbart projektet Vävra berg eller får anses vara tillräckligt utredda inom ramen för arbetet med Kungälvs vindbruksplan. Placeringarna i de båda parkerna visas på illustration 20. Ljud och skuggor Beräkningar för ljud och skuggor har gjorts för verken i de båda parkerna och med samma skuggmottagare respektive ljudkänsliga områden (bostäder) som finns med i beräkningarna för Vävra berg. De omfattar alltså inte alla bostäder som ligger runt Knipeberget, utöver de som ligger mellan de båda parkerna. Beräkningar för alla bostäder runt Knipeberget redovisas i ansökan för den parken. Skuggberäkningarna som är gjorda för de båda parkerna sammanlagt visar att 19 bostadshus riskerar att få värden utöver de rekommenderade. Enligt den grafiska kalendern som tagits fram infaller skuggor för dessa fastigheter delvis under kvällstid under månaderna maj-augusti, bilaga 2f. Som förklarats ovan kommer dock den faktiska skuggtiden att bli lägre, då vegetation, väder och andra faktorer spelar in. En ”real case”-beräkning kommer att göras när det finns resultat från vindmätningar, för att kunna inkludera vindriktningar och soltimmar, för att få en bättre uppskattning av den verkliga skuggtiden. Om det finns en risk att någon får värden över de rekommenderade installeras skuggreglering på verken så att denna risk undviks. De ljudberäkningar som gjorts visar att inga fastigheter kommer att få ljudnivåer över 40 dB(A) från de sammanlagda parkerna, bilaga 1c och d. Landskapbild - visuell påverkan Påverkan på landskapbilden blir något större om de båda parkerna anläggs. Eftersom det rör sig om 5 respektive 3 verk och alltså sammanlagt 8 verk, skiljer sig den visuella påverkan dock inte mycket åt mellan huvudalternativet och de kumulativa effekterna. För de boende mellan parkerna, i bland annat Kulperöd och Gunneröd, innebär det dock att verk kommer att finnas i både västlig och östlig rikting, vilket ökar den visuella påverkan samt kan leda till att eventuella ljudoch skuggstörningar upplevs starkare. För övriga boende i det kringliggande landskapet, till exempel i Tjuvkil, Lycke, Lökeberg, Kärna och Gunneröd, kommer verken i huvudsak finnas i en riktning. Fotomontage har tagits fram för att åskådliggöra påverkan, illustration 8, 9, 16 och 21, samt bilaga 3. Fågelfauna I samband med arbetet med Kungälvs kommuns vindplan har en översiktlig bedömning av fågellivets känslighet utförts, Naturcentrum 2009. Denna visar på tre områden i kommunen där känsligheten är större än annars: Kustzonen och skärgården; Göta och Nordre älvs dalgångar; och Svartedalen. Vindparken Vävra 75 Ill. 21. Fotomontage från Instöbron visar hur verken vid Knipeberget (rödmarkerade) och Vävra berg (grönmarkerade) kommer att uppfattas från platsen som ligger 6,5 kilometer i från närmaste verk. Verken är lagda ”ovanpå” fotot, endast de delar verken som är ovanför horisontlinjen kommer att vara synliga från denna plats. berg och vindparken vid Knipeberget innehåller tillsammans 8 verk. Verken vid Knipeberget är placerade inom och i anslutning till kust- och skärgårdszonen som har klassats som ”mycket förhöjd känslighet”. I och med att verken står på rad i östlig-västlig riktning kan de ha en viss barriäreffekt och leda till att flyttfåglar får ta en omväg. Risken för kollisioner under flytt är troligen liten, utifrån de resultat som hittills finns på flyttande fågel, främst sjöfågel. Mer om detta finns i avsnittet Fåglar, fladdermöss och övrig fauna ovan. Det finns dock ett mellanrum på cirka 1,8 kilometer meter mellan de båda parkernas närmaste verk. Det begränsade antalet verk gör också att en eventuell barriäreffekt blir relativt liten. Dock är kustzonen ett mycket viktigt flyttstråk och man kan därför förvänta sig en viss påverkan på flyttande fåglar. Det är också viktigt att se på en eventuell utbyggnad av vindkraft längs kusten i ett större perspektiv, eftersom det är då man kan förvänta sig en större påverkan, både vad gäller kollisioner och energiåtgång på grund av att fåglarna måste välja andra flygvägar. I kustzonen häckar också pilgrimsfalk och berguv, vilka kan vara känsliga för störning och kollisioner. Ingen utredning av fågellivet runt Lycke föreligger, och påverkan på fåglar i närheten av denna park är därför översiktligt bedömd. Det finns lämpliga lokaler för pilgrimsfalk i landskapet runt de båda vindparkerna. Inga uppgifter om aktuella häckningar har dock inkommit under arbetet med MKB:n. Det är ändå lämpligt att ta hänsyn även till potentiella häckningsplatser. Avstånd till häckningsplatser för pilgrimsfalk och berguv samt eventuell påverkan på arterna behandlas direkt med länsstyrelsen på grund av sekretess. 76 Berguv häckar längs kustzonen i Kungälv med 6-8 par. Det finns något häckande par inom 2 kilometer från närmaste verk i båda vindparkerna. Avståndet till häckningsplats kan vara ungefär lika stort från båda parkerna. Havsörn övervintrar regelbundet i kust- och skärgårdsområdet och är en av de arter som tillmäts särskild betydelse i zonindelningen ”kustområdet”. Verken på Knipeberget ligger inom och i anslutning till zonen med ”mycket förhöjd känslighet” medan verken i Vävra berg som närmast ligger cirka 700 meter utanför denna zon. För de båda parkerna sammanlagt minskar också avståndet till fågelskyddsområden ute i skärgården. Till naturreservatet Nordön (tidigare naturvårdsområde), som också är ett värdefullt område för fågellivet blir avståndet cirka 1,2 kilometer. Detta avstånd bör dock vara tillräckligt för att inte medföra någon större påverkan på fåglar inom sådana områden. Riksintressen Påverkan på riksintresset för naturvård (Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden) ökar något beroende på att ytterligare verk kommer att ligga nära gränsen för riksintresset. Ljudutbredningen från de båda parkernas kommer att beröra de delar av riksintresset som ligger längst västerut. Värdena är knutna till kust- och skärgårdslandskapet med grunda bottnar och stränder, och dessa miljöers värde för fiskreproduktion och fågelliv. Värdekärnor kan också anses vara de lövskogar och värdefulla odlingslandskap som finns i landskapet. Påverkan som kommer av de båda parkerna sammanlagt är främst att verken kommer längre ut i kustzonen och därmed kan påverka fågellivet på ett annat sätt, se ovan. Vid Knipeberget finns värdefulla lövskogar som tas upp i riksintressebeskrivningen. Påverkan på lövskogarna kan inte bedömas utan att en inventering av detta vindområde utförs, och utan tillgång till detaljplanering för dessa verk. 77 Avståndet mellan vindparkerna och Natura 2000-området Gullbringa, som ligger drygt 500 meter norr om närmaste verk, är detsamma som för Vävra berg, men verk tillkommer även sydväst om Natura 2000-området, på cirka 1 kilometers avstånd. Ingen direkt påverkan kommer att ske, och påverkan förväntas vara densamma som för Vävra berg när det gäller fågellivet och övriga biologiska värden i Natura 2000-området. Avståndet till riksintressena för kulturmiljö vid Älgön och Marstrand minskar och är drygt 4 respektive 8 kilometer. Den visuella påverkan på riksintressena ökar därmed något. Även riksintresset vid Solberga får en något större visuell påverkan vid vyer söderut. Avståndet till detta riksintresse är dock detsamma som för enbart Vävra berg. Ett fotomontage har gjorts från en plats på Instöbron, på väg mot Marstrand. Detta kan ge en bild av hur verken kan upplevas från Marstrand, illustration 21. Avståndet mellan fotoplatsen och verken är 6,5 kilometer, och mellan Marstrand och verken strax under 1 mil. Den visuella påverkan som uppstår på riksintresset är alltså mindre än vad som visas i fotomontaget. Avståndet är också större än den zon där vindkraftverk generellt kan anses medföra någon större påverkan. Inga verk är placerade inom riksintresse för friluftsliv och etableringarna medför inga ljudnivåer över 40 dB(A) inom detta. Vindkraftverken kommer något närmare kustzonen då båda parkerna anläggs och den visuella påverkan kan då bli större upplevt från havet eller öar i skärgården. Ett fotomontage har gjorts från en plats på Instöbron, på väg mot Marstrand, se ovan. Verket som är placerat längst i väster hamnar inom riksintressegränsen för geografiska bestämmelser enligt 4 kap 4 § miljöbalken (högexploaterad kust). Ljudnivåerna förändras också i ett begränsat område inom riksintresset. Bestämmelserna innebär att exploatering endast får komma till stånd om de inte påtagligt skadar området natur- och kulturvärden. Det finns också bestämmelser kring fritidshus och vilka anläggningar som får etableras i dessa områden. En eventuell etablering av båda parkerna skulle innebära att ett verk anläggs inom riksintresset, samt ytterligare två verk inom ett avstånd om 200-700 meter. Vilka natur- och kulturvärden som kan beröras direkt av detta kan inte bedömas utan utredning av platsen. Däremot kommer alltså en visuell förändring att uppstå. 78 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR Del 5: Samråd och tillståndsprövning Tillståndsprövning Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Den verksamhet som planeras prövas frivilligt enligt miljöbalken. Prövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Samråd Då projektet inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan kan ansökan om tillstånd, tillsammans med denna MKB, lämnas till länsstyrelsen utan att ett utökat samrådsförfarande har genomförts. Samråd har hållits med berörda enskilda, tillsynsmyndigheten och länsstyrelsen. Samråd med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Kungälvs kommun har hållits den 11 juni respektive den 30 oktober 2009. Samrådsmöte med allmänheten hölls den 10 november 2009. Kallelse till samrådsmötet gick ut i annons i Göteborgs Posten och Kungälvs-Posten. Information om projektet och inbjudan till mötet skickades även till fastighetsägare inom 1,5 kilometer från varje vindkraftverk, enligt rekommendation av länsstyrelsen. Remissförfrågningar har skickats till Försvaret, Transportstyrelsen, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Telia Sonera, Teracom, Tele 2, Telenor, 3Gis och Göteborg City Airport. Under samrådet har yttrande inkommit från Naturskyddsföreningen i Kungälv, samt ett samlat yttrande från Kungälvsornitologerna, Bohusläns Ornitologiska Förening och Göteborgs Ornitologiska Förening. Yttrandet behandlar friluftsliv, hydrologi, påverkan på fågellivet samt arterna stinkpadda och hasselsnok. Under färdigställandet av MKB:n har kontakt tagits med ornitologer för att klargöra förekomst av skyddsvärda och hotade fågelarter. I samband med arbetet med ny vindbruksplan har Kungälvs kommun samrått med ett antal olika myndigheter och remissinstanser, varigenom dessa fått tillfälle att yttra sig över hela planförslaget. Eftersom Vävra berg är upptaget i planen har förnyad kontakt inte tagits med dessa remissinstanser i detta specifika projekt. De synpunkter som framkommit i denna process har beaktats i arbetet med framtagandet av MKB:n. Avgränsning av MKB:n har gjorts enligt det som redovisas i avsnittet Avgränsning i inledningen av delen Miljökonsekvenser. För en fullständig redogörelse av yttranden som inkommit hänvisas till den samrådsredogörelse som lämnas in tillsammans med ansökan. 80 Det fortsatta prövningsförfarandet För dem som är berörda av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till fortsättningsvis. Här ges en kortfattad sammanfattning av denna process. För utförligare information kontakta länsstyrelsen. • Ansökan med bland annat miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse inlämnas till länsstyrelsen. • Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan. • Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges möjlighet att yttra sig till länsstyrelsen. Om du har synpunkter är det viktigt att du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Det räcker inte med att du lämnat synpunkter till sökanden i samrådsskedet. • Länsstyrelsen begär också in yttrande från kommunens miljönämnd med flera. • Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. • Länsstyrelsens miljöskyddsenhet utformar ett beslutsförslag för verksamheten. I det fall det anses behövligt sänds beslutsförslaget till sökanden, kommunens miljönämnd samt övriga som yttrat sig i ärendet för eventuellt bemötande. • Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut. • Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda. • Överklagan avgörs av Miljödomstolen. Synpunkter Om du har synpunkter på projektet eller denna handling, skall du lämna dem till projektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling. 81 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR Källor Källor Litteratur Ahlén, Ingemar 2008 Vindkraft – ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse Nr 1 2008, s 10-11. Centrum för biologisk mångfald. Ahlén, Ingemar; Bach, Lothar; Baagøe, Hans J.; Pettersson, Jan 2007 Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien. Rapport 5748. Naturvårdsverket. Ahlén, Ingemar 2002 Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Flora och Fauna 97 (3): 14-21. Refererad i Naturvårdsverket, 2006, Vindkraftverk på land, Branschfakta, utgåva 2. Andersson och Olsson 2010 Projekt Vävra berg, Kungälvs kommun. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 61. Aronsson, N. (red) 2009 Fågelatlas över Göteborg med kranskommuner. Fåglar på Västkusten, supplement 34, Göteborg. Ask, Lennart med flera 2006 Inventering och underhållsplan. Ridslinga Ytterby-Veneröd, Kungälvs kommun. Baerwald, Erin F; Dámours, Genevieve H; Klug, Brandon J; Barclay, Robert M.R 2008 Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at windturbines. Current Biologi Vol 18 No 16 Boverket 2009 Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Boverket 2008 Manus till vindkraftshandboken 2008-05-30. Boverket 2007 Vindkraftshandboken. Remissversion 2007-08-31. Bright, J; Langston, R; Bullman, R; Evans, R; Gardner, S; PearseHiggins, J 2008 Map of bird sensitivities to windfarms in Scotland: A tool to aid planning and conservation. Science Direct. Cryan, Paul M and Barclay Robert M. R. 2009 Causes of Bat Fatalities at Wind Turbines: Hypotheses and Predictions. Journal of Mammalogy 90(6): 1330-1340. 2009. Devereux, C. L.; Denny. M. J. H.; Whittingham, M. J. 2008 ”Minimal effects of windturbines on the distribution of farmland birds.” Journal of Applied Ecology, Vol 45, Issue 6, pp 1689-1694. Brittish Ecological Society. Electroengine 2009 www.electroengine.se/docs/produktblad_Aero.pdf. www.electroengine.se/docs/produktblad_SportCombi.p df Energimyndigheten och SCB 2009 Energistatistik för småhus 2007. ES 2009:1. Hörnsten 2002 Turisters attityder till vindkraftverk i fjällen. Hållbar utveckling av vindkraft – metodutveckling för fjällområdena. Kungälvs kommun 2010 Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun. Samrådshandling 100120. 84 Kungälvs kommun 2009 Vindbruksplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen. Samrådshandling februari 2009. Kungälvs kommun 2000 Kungälv Kommunplan 2000. Översiktsplan enligt PBL. Kungälvs kommun 1990 Kulturminnesvårdprogram Kunz, T. H. 2007 Ecological impacts of wind enery development on bats: questions, research needs, and hypotheses. Frontiers in Ecology and the Environment 5:315 324. Länsstyrelsen 2000 Värdebeskrivning riksintresse för naturvård Västra Götalands län. Uppdaterat 2008-01-16. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län. Länsstyrelsen 1995 Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohuslän. Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmilijövärden. Publikation 1995:21, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus Län. Länsstyrelsen 1984 Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohuslän. Publikation 10. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Mori Scottland 2002 Tourist Attitudes towards Wind Farms. Research Study Conducted for Scottish Renewables Forum & the British Wind Energy Association. Naturcentrum AB 2009 Översiktlig bedömning av fågellivets känslighet för vindkraft i Kungälvs kommun. Faktaunderlag för vindbruksplan. Naturvårdsverket 2006 Vindkraftverk på land. Branschfakta Utgåva 2 Naturvårdsverket 2005 Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport 5513. Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten 2001 Ljud från landbaserade vindkraftverk. Naturvårdsverket 1978 Riktvärden för externt industribuller. Råd och riktlinjer. 1978:5. Omtryck 1983. Pedersen, Eja 2007 Pettersson, J. 2005 Human respons to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors. Göteborgs universitet, Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Community Medicine, The Sahlgrenska Academy. Havsbaserade vindkraftsverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. En slutrapport baserad på studier 1999-2003. Lunds universitet och Naturvårdsverket. Räddningsverket och Energimyndigheten 2007 Nya olycksrisker i framtida energisystem. Svensk Vindenergi 2009 Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter. Transportstyrelsen 2008 Transportstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47 Widemo, Fredrik 2007a Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Sveriges ornitologiska förening. Widemo, Fredrik 2007b Värt att veta... Om vilt och vindkraft. Svenska jägareförbundet. 85 Wizelius, Tore 2007 Vindkraft i teori och praktik. Upplaga 2:1 Green, Martin 2010 Zooekologi, Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Nilsson, Göran 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum Strandvik, Peter 2010 Projekt Berguv Artportalen 2010 www.artportalen.se Besökt 2010-04-15. Energimyndigheten 2009 www.energimyndigheten.se. Besökt 2009-10-28. Muntliga källor Digitala källor KML http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19880950.htm Kungälvs kommun 2010a http://www.kungalv.se/Hallbarutveckling/sa_har_arbetar_vi/miljo/Vindkraft-och-vagkraft/ 3D-Visualisering-av-omraden-i-vindbruksplanen/Bilder-franmodellerna/ Länsstyrelsen 2010 Länsstyrelsernas GIS-tjänst, www.gis.lst.se. Besökt 201004-10. Miljömålsportalen 2009 www.miljomal.nu. Besökt 2010-03-20. Naturvårdsverket 2009 www.naturvardsverket.se/Verksamheter-medmiljopaverkan/Energi/Vindkraft/. Besökt 2009-01-20. Regeringskansliet 2009 http://www.regeringen.se/sb/d/11629/a/127884 Riksantikvarieämbetet 2010 FMIS, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Besökt 2010-04-06. Scandiaconsult 2001 Vindkraftplanering i en kustkommun. Exemplet Tanum. Nationellt pilotprojekt för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling. SCB 2009 http://www.h.scb.se/scb/mr/enbal/guide2/en_frame.htmB esökt 2009 Skogsstyrelsen 2010 Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se. Besökt 2010-0410 Västsvenska Turistrådet 2009 http://www.vastsverige.com/sv/Vastsverige/Globaltsokresultat/?q=kung%C3%A4lv. Besökt 2009-12 86 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR Bilaga 1. Ljudberäkningar 1a. Huvudalternativ Project: Vävra Berg - Huvudalternativ + 3st verk Lycke Description: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010-03-17 15:52 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: DECIBEL - Vävra Berg FK Calculation: Ljudberäkning Vävra Berg Nytt VKV 40,0 dB(A) 2010-03-17 14:04/2.6.1.252 Fil: Vävra Berg FK.jpg 0 250 500 750 1000m Map: , Print scale 1:25 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 262 275 Nord: 6 424 112 Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Ljudkänsligt område Höjd över havet från aktivt linjeobjekt WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 89 1b. Huvudalternativ Project: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Description: Printed/Page Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Vävra Berg - Huvudalternativ 5 verk 2010-04-19 10:18 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Skapad av Martin Pettersen Calculated: 2010-04-19 10:18/2.6.1.252 DECIBEL - Huvudresultat Calculation: Ljudberäkning Vävra Berg SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN 91-620-6249-2) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 dB/(m/s) Skala 1:75 000 Ljudkänsligt område Nytt VKV WTGs RN 1 2 3 4 5 Ost RN 1 261 370 1 261 958 1 262 442 1 263 005 1 263 621 Nord Z 6 424 062 6 423 885 6 423 742 6 423 813 6 424 065 [m] 90,0 80,0 90,0 90,0 80,0 VKV typ Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Nr 1 - Vävra 7:10 Nr 2 - Vävra 7:10 Nr 3 - Vävra 7:10 Nr 4 - Harkeröd 1:2 Nr 5 - Harkeröd 1:3 Ja Ja Ja Ja Ja Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 Power, rated [kW] 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 Rotor diameter [m] 101,0 101,0 101,0 101,0 101,0 Ljuddata Navhöjd Upphovsman Namn [m] 99,5 99,5 99,5 99,5 99,5 USER USER USER USER USER Level 103,0 dB Level 103,0 dB Level 103,0 dB Level 103,0 dB Level 103,0 dB Vindhastighet LwA,ref Rena Oktavdata toner [m/s] [dB(A)] 8,0 103,0 No Ja 8,0 103,0 No Ja 8,0 103,0 No Ja 8,0 103,0 No Ja 8,0 103,0 No Ja Beräkningsresultat Ljudnivå Ljudkänsligt område Nej Namn RN Ost A Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (1) 1 262 011 B Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (2) 1 263 101 C Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (3) 1 262 981 D Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (4) 1 263 275 E Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (5) 1 264 003 F Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (6) 1 264 213 G Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (7) 1 264 403 H Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (8) 1 264 095 I Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (9) 1 263 967 J Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (10)1 263 567 K Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (11)1 263 203 L Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (12)1 262 727 M Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (13)1 262 300 N Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (14)1 261 639 O Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (15)1 261 697 P Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (16)1 261 049 Q Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (17)1 260 905 R Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (18)1 260 435 S Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (19)1 260 681 T Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (20)1 260 274 U Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (21)1 260 742 V Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (22)1 261 102 W Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (23)1 262 032 X Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (24)1 264 586 Y Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (25)1 264 672 Nord Z 6 424 526 6 424 491 6 424 514 6 424 792 6 424 582 6 424 546 6 424 096 6 423 698 6 423 378 6 422 756 6 423 034 6 422 764 6 423 145 6 423 230 6 422 919 6 423 309 6 423 481 6 423 629 6 424 219 6 424 227 6 424 708 6 424 852 6 425 604 6 424 754 6 423 721 [m] 80,0 67,3 73,8 66,5 53,5 26,1 34,7 51,1 32,2 55,0 65,0 48,0 78,1 50,8 35,5 40,0 32,9 43,6 51,3 50,4 47,2 40,0 10,0 30,0 32,2 Krav Ljudnivå Uppfylls kraven ? Imission Ljud From WTGs Ljud height [m] [dB(A)] [dB(A)] 1,5 40,0 39,0 Ja 1,5 40,0 39,0 Ja 1,5 40,0 38,5 Ja 1,5 40,0 36,0 Ja 1,5 40,0 36,6 Ja 1,5 40,0 34,8 Ja 1,5 40,0 34,5 Ja 1,5 40,0 37,5 Ja 1,5 40,0 35,7 Ja 1,5 40,0 33,0 Ja 1,5 40,0 36,4 Ja 1,5 40,0 34,8 Ja 1,5 40,0 39,0 Ja 1,5 40,0 37,5 Ja 1,5 40,0 35,0 Ja 1,5 40,0 35,3 Ja 1,5 40,0 35,7 Ja 1,5 40,0 32,4 Ja 1,5 40,0 35,6 Ja 1,5 40,0 31,5 Ja 1,5 40,0 33,3 Ja 1,5 40,0 34,4 Ja 1,5 40,0 30,6 Ja 1,5 40,0 30,8 Ja 1,5 40,0 31,6 Ja WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 90 1c. Huvudalternativ + 3 verk vid Lycke Project: Vävra Berg - Huvudalternativ + 3st verk Lycke Description: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010-03-17 14:17 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: DECIBEL - Vävra Berg TK Calculation: Ljudberäkning Vävra Berg Nytt VKV 40,0 dB(A) 2010-03-17 14:12/2.6.1.252 Fil: vävra berg tk 1 100000.tif 0 500 1000 1500 2000 m Map: , Print scale 1:50 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 261 284 Nord: 6 424 472 Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Ljudkänsligt område Höjd över havet från aktivt linjeobjekt 35,0 dB(A) 30,0 dB(A) WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 91 1d. Huvudalternativ + 3 verk vid Lycke Project: Vävra Berg - Huvudalternativ + 3st verk Lycke WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Description: Printed/Page Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m 2010-03-17 14:04 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Skapad av Martin Pettersen Calculated: 2010-03-17 14:04/2.6.1.252 DECIBEL - Huvudresultat Calculation: Ljudberäkning Vävra Berg SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN 91-620-6249-2) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 dB/(m/s) OBSERVERA Oktavdata saknas för ett eller flera av vindkraftverken där avståndet överstiger 1 000 m till beräkningspunkten (Ljudkänsligt område). WTGs RN Ost Skala 1:75 000 Ljudkänsligt område Nytt VKV Nord RN 1 1 261 370 6 424 062 2 1 261 958 6 423 885 3 1 262 442 6 423 742 4 1 263 005 6 423 813 5 1 263 621 6 424 065 6 1 258 947 6 425 203 7 1 259 324 6 424 946 8 1 259 711 6 424 696 Z [m] 90,0 80,0 90,0 90,0 80,0 60,0 55,0 70,0 Raddata/Beskrivning VKV typ Giltig Tillverkare Type-generator Nr 1 - Vävra 7:10 Ja Nr 2 - Vävra 7:10 Ja Nr 3 - Vävra 7:10 Ja Nr 4 - Harkeröd 1:2 Ja Nr 5 - Harkeröd 1:3 Ja VESTAS V90 2000 90.0 !O! nav: 10... Ja VESTAS V90 2000 90.0 !O! nav: 10... Ja VESTAS V90 2000 90.0 !O! nav: 10... Ja Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens VESTAS VESTAS VESTAS Power, rated [kW] SWT-2.3-101-2 3002 300 SWT-2.3-101-2 3002 300 SWT-2.3-101-2 3002 300 SWT-2.3-101-2 3002 300 SWT-2.3-101-2 3002 300 V90-2 000 2 000 V90-2 000 2 000 V90-2 000 2 000 *)Notice: One or more noise data for this WTG is generic or input by user Ljuddata Rotor Navhöjd Upphovsman Namn Vindhastighet Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata diameter toner [m] [m] [m/s] [m] [dB(A)] 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja 90,0 105,0 EMD Level 1 - calculated - Mode 1 - 05-2008 8,0 105,0 103,0 No Generic *) 90,0 105,0 EMD Level 2 - calculated - Mode 2 - 05-2008 8,0 105,0 101,0 No Generic *) 90,0 105,0 EMD Level 2 - calculated - Mode 2 - 05-2008 8,0 105,0 101,0 No Generic *) Beräkningsresultat Ljudnivå Ljudkänsligt område Nej Namn A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y RN Ost Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (1) 1 262 011 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (2) 1 263 101 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (3) 1 262 981 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (4) 1 263 275 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (5) 1 264 003 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (6) 1 264 213 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (7) 1 264 403 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (8) 1 264 095 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (9) 1 263 967 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (10)1 263 567 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (11)1 263 203 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (12)1 262 727 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (13)1 262 300 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (14)1 261 639 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (15)1 261 697 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (16)1 261 049 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (17)1 260 905 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (18)1 260 435 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (19)1 260 681 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (20)1 260 274 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (21)1 260 742 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (22)1 261 102 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (23)1 262 032 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (24)1 264 586 Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (25)1 264 672 Nord Z 6 424 526 6 424 491 6 424 514 6 424 792 6 424 582 6 424 546 6 424 096 6 423 698 6 423 378 6 422 756 6 423 034 6 422 764 6 423 145 6 423 230 6 422 919 6 423 309 6 423 481 6 423 629 6 424 219 6 424 227 6 424 708 6 424 852 6 425 604 6 424 754 6 423 721 [m] 79,1 67,3 73,6 66,5 53,3 26,1 34,7 51,1 31,7 54,2 65,0 48,0 78,1 50,8 35,5 40,0 32,9 43,6 51,3 50,9 47,8 40,0 10,0 30,0 32,2 Krav Ljudnivå Uppfylls kraven ? Imission Ljud From WTGs Ljud height [m] [dB(A)] [dB(A)] 1,5 40,0 39,1 Ja 1,5 40,0 39,0 Ja 1,5 40,0 38,5 Ja 1,5 40,0 36,1 Ja 1,5 40,0 36,7 Ja 1,5 40,0 34,9 Ja 1,5 40,0 34,6 Ja 1,5 40,0 37,5 Ja 1,5 40,0 35,7 Ja 1,5 40,0 33,1 Ja 1,5 40,0 36,4 Ja 1,5 40,0 34,9 Ja 1,5 40,0 39,0 Ja 1,5 40,0 37,7 Ja 1,5 40,0 35,2 Ja 1,5 40,0 35,7 Ja 1,5 40,0 36,2 Ja 1,5 40,0 34,0 Ja 1,5 40,0 36,8 Ja 1,5 40,0 35,8 Ja 1,5 40,0 35,3 Ja 1,5 40,0 35,4 Ja 1,5 40,0 31,2 Ja 1,5 40,0 31,0 Ja 1,5 40,0 31,7 Ja WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 92 Project: Vävra Berg - Huvudalternativ + 3st verk Lycke Description: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010-03-17 14:04 / 2 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: 2010-03-17 14:04/2.6.1.252 DECIBEL - Huvudresultat Calculation: Ljudberäkning Vävra Berg Avstånd (m) NSA A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y VKV 1 791 1784 1673 2040 2684 2884 3033 2749 2686 2556 2102 1878 1306 874 1189 818 744 1031 707 1109 901 835 1678 3290 3320 2 644 1294 1201 1599 2161 2350 2454 2145 2072 1966 1508 1359 815 728 1001 1076 1128 1545 1320 1719 1469 1292 1720 2768 2719 3 895 998 942 1341 1773 1945 1993 1654 1568 1496 1039 1019 614 952 1110 1459 1559 2010 1825 2222 1956 1740 1906 2371 2230 4 1224 685 702 1016 1260 1413 1427 1096 1056 1197 804 1085 971 1485 1584 2020 2126 2577 2359 2763 2434 2169 2038 1840 1670 5 1675 672 782 806 643 763 783 599 769 1310 1112 1579 1610 2151 2239 2681 2778 3216 2944 3351 2950 2639 2212 1186 1106 6 3138 4215 4092 4347 5094 5307 5567 5364 5341 5228 4777 4499 3934 3337 3575 2829 2607 2166 1993 1647 1862 2183 3111 5657 5914 7 2719 3804 3682 3954 4693 4905 5150 4932 4901 4775 4325 4042 3478 2881 3121 2378 2155 1723 1539 1191 1438 1780 2787 5266 5487 8 2306 3396 3275 3565 4294 4505 4730 4496 4455 4317 3867 3582 3018 2422 2665 1927 1703 1289 1081 732 1031 1400 2492 4876 5056 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 93 1e. Alternativ uformning Project: Vävra Berg - Alternativ utformning 4st verk + 3st verk Lycke Description: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010-03-17 15:31 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: DECIBEL - Vävra Berg FK Calculation: Ljudberäkning Vävra Berg Nytt VKV 40,0 dB(A) 2010-03-17 15:20/2.6.1.252 Fil: Vävra Berg FK.jpg 0 250 500 750 1000m Map: , Print scale 1:20 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 262 777 Nord: 6 424 112 Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Ljudkänsligt område Höjd över havet från aktivt linjeobjekt WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 94 1f. Alternativ uformning + 3 verk vid Lycke Project: Vävra Berg - Alternativ utformning 4st verk + 3st verk Lycke Description: WindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010.03.17 15:25 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: DECIBEL - Vävra Berg TK Calculation: Ljudberäkning Vävra Berg Nytt VKV 40,0 dB(A) 2010.03.17 15:20/2.6.1.252 Fil: vävra berg tk 1 100000.tif 0 500 1000 1500 2000 m Map: , Print scale 1:50 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 261 284 Nord: 6 424 472 Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s 35,0 dB(A) Höjd över havet från aktivt linjeobjekt 30,0 dB(A) WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 95 1g. Alternativ utformning + 3 verk vid Lycke Project: Vävra Berg Alt 2 WindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009 Description: Printed/Page Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m 2010.03.17 15:20 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Skapad av Martin Pettersen Calculated: 2010.03.17 15:20/2.6.1.252 DECIBEL - Huvudresultat Calculation: Ljudberäkning Vävra Berg SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN 91-620-6249-2) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 dB/(m/s) OBSERVERA Oktavdata saknas för ett eller flera av vindkraftverken där avståndet överstiger 1 000 m till beräkningspunkten (Ljudkänsligt område). WTGs RN Ost Skala 1:75 000 Ljudkänsligt område Nytt VKV Nord RN 2 1 261 958 6 423 885 3 1 262 442 6 423 742 4 1 263 005 6 423 813 5 1 263 621 6 424 065 6 1 258 947 6 425 203 7 1 259 324 6 424 946 8 1 259 711 6 424 696 Z [m] 80,0 90,0 90,0 80,0 60,0 55,0 70,0 Raddata/Beskrivning VKV typ Giltig Tillverkare Type-generator Nr 2 - Vävra 7:10 Ja Nr 3 - Vävra 7:10 Ja Nr 4 - Harkeröd 1:2 Ja Nr 5 - Harkeröd 1:3 Ja VESTAS V90 2000 90.0 !O! nav: 10... Ja VESTAS V90 2000 90.0 !O! nav: 10... Ja VESTAS V90 2000 90.0 !O! nav: 10... Ja Siemens Siemens Siemens Siemens VESTAS VESTAS VESTAS Power, rated [kW] SWT-2.3-101-2 3002 300 SWT-2.3-101-2 3002 300 SWT-2.3-101-2 3002 300 SWT-2.3-101-2 3002 300 V90-2 000 2 000 V90-2 000 2 000 V90-2 000 2 000 *)Notice: One or more noise data for this WTG is generic or input by user Ljuddata Rotor Navhöjd Upphovsman Namn Vindhastighet Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata diameter toner [m] [m] [m/s] [m] [dB(A)] 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja 101,0 99,5 USER Level 103,0 dB 8,0 103,0 No Ja 90,0 105,0 EMD Level 1 - calculated - Mode 1 - 05-2008 8,0 105,0 103,0 No Generic *) 90,0 105,0 EMD Level 2 - calculated - Mode 2 - 05-2008 8,0 105,0 101,0 No Generic *) 90,0 105,0 EMD Level 2 - calculated - Mode 2 - 05-2008 8,0 105,0 101,0 No Generic *) Beräkningsresultat Ljudnivå Ljudkänsligt område Nej Namn RN Ost A Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (1) 1 262 011 B Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (2) 1 263 101 C Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (3) 1 262 981 D Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (4) 1 263 275 E Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (5) 1 264 003 F Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (6) 1 264 213 G Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (7) 1 264 403 H Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (8) 1 264 095 I Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (9) 1 263 967 J Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (10)1 263 567 K Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (11)1 263 203 L Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (12)1 262 727 M Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (13)1 262 300 N Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (14)1 261 639 O Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (15)1 261 697 P Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (16)1 261 049 Q Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (17)1 260 905 R Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (18)1 260 435 S Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (19)1 260 681 T Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (20)1 260 274 U Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (21)1 260 742 V Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (22)1 261 102 W Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (23)1 262 032 X Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (24)1 264 586 Y Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (25)1 264 672 Nord Z 6 424 526 6 424 491 6 424 514 6 424 792 6 424 582 6 424 546 6 424 096 6 423 698 6 423 378 6 422 756 6 423 034 6 422 764 6 423 145 6 423 230 6 422 919 6 423 309 6 423 481 6 423 629 6 424 219 6 424 227 6 424 708 6 424 852 6 425 604 6 424 754 6 423 721 [m] 79,1 67,3 73,6 66,5 53,3 26,1 34,7 51,1 31,7 54,2 65,0 48,0 78,1 50,8 35,5 40,0 32,9 43,6 51,3 50,9 47,8 40,0 10,0 30,0 32,2 Krav Ljudnivå Uppfylls kraven ? Imission Ljud From WTGs Ljud height [m] [dB(A)] [dB(A)] 1,5 40,0 37,9 Ja 1,5 40,0 38,9 Ja 1,5 40,0 38,4 Ja 1,5 40,0 35,9 Ja 1,5 40,0 36,6 Ja 1,5 40,0 34,7 Ja 1,5 40,0 34,5 Ja 1,5 40,0 37,5 Ja 1,5 40,0 35,6 Ja 1,5 40,0 32,9 Ja 1,5 40,0 36,2 Ja 1,5 40,0 34,6 Ja 1,5 40,0 38,7 Ja 1,5 40,0 36,4 Ja 1,5 40,0 34,1 Ja 1,5 40,0 32,9 Ja 1,5 40,0 32,6 Ja 1,5 40,0 31,7 Ja 1,5 40,0 33,2 Ja 1,5 40,0 34,7 Ja 1,5 40,0 33,1 Ja 1,5 40,0 32,5 Ja 1,5 40,0 30,1 Ja 1,5 40,0 30,8 Ja 1,5 40,0 31,5 Ja WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 96 Project: Vävra Berg Alt 2 WindPRO version 2.6.1.252 Jan 2009 Description: Printed/Page Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m 2010.03.17 15:20 / 2 Licensed user: Skapad av Martin Pettersen Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: 2010.03.17 15:20/2.6.1.252 DECIBEL - Huvudresultat Calculation: Ljudberäkning Vävra Berg Avstånd (m) NSA A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y VKV 2 644 1294 1201 1599 2161 2350 2454 2145 2072 1966 1508 1359 815 728 1001 1076 1128 1545 1320 1719 1469 1292 1720 2768 2719 3 895 998 942 1341 1773 1945 1993 1654 1568 1496 1039 1019 614 952 1110 1459 1559 2010 1825 2222 1956 1740 1906 2371 2230 4 1224 685 702 1016 1260 1413 1427 1096 1056 1197 804 1085 971 1485 1584 2020 2126 2577 2359 2763 2434 2169 2038 1840 1670 5 1675 672 782 806 643 763 783 599 769 1310 1112 1579 1610 2151 2239 2681 2778 3216 2944 3351 2950 2639 2212 1186 1106 6 3138 4215 4092 4347 5094 5307 5567 5364 5341 5228 4777 4499 3934 3337 3575 2829 2607 2166 1993 1647 1862 2183 3111 5657 5914 7 2719 3804 3682 3954 4693 4905 5150 4932 4901 4775 4325 4042 3478 2881 3121 2378 2155 1723 1539 1191 1438 1780 2787 5266 5487 8 2306 3396 3275 3565 4294 4505 4730 4496 4455 4317 3867 3582 3018 2422 2665 1927 1703 1289 1081 732 1031 1400 2492 4876 5056 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 97 Bilaga 2. Skuggberäkningar 2a. Huvudalternativ Project: Vävra Berg - Huvudalternativ 5 verk Description: Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Printed/Page 2010-04-20 11:32 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: SHADOW - Vävra Berg TK Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg Nytt VKV 15 30 2010-04-20 11:31/2.6.1.252 Fil: vävra berg tk 1 100000.tif 0 500 1000 1500 2000 m Map: , Print scale 1:35 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 262 178 Nord: 6 424 092 Skuggmottare Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 99 2b. Huvudalternativ Project: Vävra Berg - Huvudalternativ 5 verk WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Description: Printed/Page Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m 2010-04-19 10:14 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Skapad av Martin Pettersen Calculated: 2010-04-19 10:13/2.6.1.252 SHADOW - Huvudresultat Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg Antaganden för skuggberäkning Maximum distance for influence Calculate only when more than 20 % of sun is covered by the blade Please look in WTG table Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 ° Dag steg för beräkning 1 dagar Tidssteg för beräkning 1 minuter Beräknade tider är för "värsta fall" utifrån följande antaganden: Solen skiner hela dagen, från soluppgång till solnedgång Rotorplanet är alltid vinkelrätt mot linjen mellan VKV och solen Vindkraftverket är alltid i drift To avoid flicker from WTGs not visible a ZVI calculation is performed before the flicker calculation. The ZVI calculation is based on the following assumptions Height contours used: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_3.wpo (5) Obstacles used in calculation Ögonhöjd: 1,5 m Grid resolution: 10 m WTGs RN 1 2 3 4 5 VKV typ Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Ost Nord Z RN 1 261 370 1 261 958 1 262 442 1 263 005 1 263 621 6 424 062 6 423 885 6 423 742 6 423 813 6 424 065 [m] 90,0 80,0 90,0 90,0 80,0 Nr 1 - Vävra 7:10 Nr 2 - Vävra 7:10 Nr 3 - Vävra 7:10 Nr 4 - Harkeröd 1:2 Nr 5 - Harkeröd 1:3 Ja Ja Ja Ja Ja Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens Skala 1:75 000 Skuggmottare Nytt VKV SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 Power, rated Rotor diameter [kW] [m] 2 300 101,0 2 300 101,0 2 300 101,0 2 300 101,0 2 300 101,0 Shadow data Navhöjd Calculation RPM distance [m] [m] [RPM] 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 Skuggmottare-Indata Nej RN Ost Nord A 1 262 010 6 424 520 B 1 262 511 6 425 378 C 1 262 982 6 424 511 D 1 263 103 6 424 483 E 1 263 123 6 424 648 F 1 263 273 6 424 794 G 1 263 376 6 424 841 H 1 263 488 6 425 017 I 1 264 003 6 424 580 J 1 264 217 6 424 547 K 1 264 491 6 424 777 L 1 264 502 6 424 564 M 1 264 606 6 424 259 N 1 264 522 6 423 935 O 1 264 667 6 423 716 P 1 264 551 6 423 414 Q 1 264 440 6 423 359 R 1 264 092 6 423 694 S 1 263 973 6 423 377 T 1 263 889 6 423 317 U 1 263 948 6 423 294 V 1 263 955 6 423 241 W 1 263 198 6 423 032 X 1 263 060 6 422 793 Y 1 262 300 6 423 153 Z 1 261 690 6 422 920 Continued on next page... Z [m] 60,0 26,7 50,0 50,0 50,0 55,0 55,0 60,0 40,0 20,0 27,1 33,9 25,0 25,0 31,5 34,6 39,5 51,2 31,4 41,4 38,0 40,0 65,0 46,8 79,0 35,1 Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction mode ö.m. syd medurs fönster [m] [m] [m] [°] [°] 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 100 Project: Vävra Berg - Huvudalternativ 5 verk Description: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010-04-19 10:14 / 2 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: SHADOW - Huvudresultat 2010-04-19 10:13/2.6.1.252 Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg ...continued from previous page RN Nej Ost Nord Z AA AB AC AD AE AF AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX 1 261 637 1 261 047 1 260 961 1 260 903 1 260 401 1 260 305 1 260 437 1 260 401 1 260 357 1 260 311 1 260 265 1 260 339 1 260 541 1 260 581 1 260 625 1 260 703 1 260 659 1 260 571 1 260 483 1 260 739 1 260 927 1 260 925 1 261 107 1 261 859 6 423 232 6 423 308 6 423 418 6 423 482 6 423 494 6 423 464 6 423 626 6 423 638 6 423 646 6 423 654 6 423 634 6 424 058 6 424 118 6 424 132 6 424 158 6 424 218 6 424 216 6 424 286 6 424 238 6 424 712 6 424 792 6 424 886 6 424 850 6 425 503 [m] 50,7 39,5 33,8 32,8 37,2 35,0 42,8 45,9 46,7 47,6 42,4 47,5 49,5 52,1 54,4 53,8 49,8 46,9 48,0 47,5 37,3 35,0 40,0 10,0 Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction mode ö.m. syd medurs fönster [m] [m] [m] [°] [°] 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" Beräkningsresultat Skuggmottare Skuggor, värsta fall Nej Skuggtimmar per år Skuggdagar Max skugg per år timmar per dag [t/år] [dagar/år] [t/dag] A 90:17 133 1:03 B 0:00 0 0:00 C 82:58 149 0:59 D 85:11 151 0:54 E 66:59 126 0:48 F 54:29 92 0:55 G 49:59 78 0:50 H 22:12 45 0:42 I 34:32 57 0:57 J 21:26 41 0:46 K 8:50 32 0:22 L 9:30 32 0:24 M 8:44 29 0:23 N 12:18 37 0:26 O 9:41 35 0:22 P 21:18 65 0:23 Q 6:48 30 0:17 R 8:14 33 0:22 S 13:20 44 0:23 T 22:06 77 0:25 U 16:42 57 0:23 V 20:39 79 0:23 W 2:30 18 0:11 X 0:00 0 0:00 Y 5:29 33 0:14 Z 0:00 0 0:00 0:21 AA 10:03 36 Continued on next page... WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 101 Project: Vävra Berg - Huvudalternativ 5 verk Description: Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Printed/Page 2010-04-19 10:14 / 3 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: SHADOW - Huvudresultat 2010-04-19 10:13/2.6.1.252 Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg ...continued from previous page Skuggor, värsta fall Nej Skuggtimmar per år Skuggdagar Max skugg per år timmar per dag [t/år] [dagar/år] [t/dag] AB 0:00 0 0:00 AC 22:38 77 0:23 AD 12:58 46 0:22 AE 15:24 50 0:22 AF 17:46 58 0:21 AG 25:39 75 0:24 AH 20:27 72 0:24 AI 15:20 53 0:23 AJ 12:33 44 0:22 AK 11:34 43 0:21 AL 9:16 31 0:23 AM 13:48 38 0:28 AN 14:58 40 0:30 AO 16:24 41 0:31 AP 19:03 44 0:34 AQ 17:01 42 0:32 AR 16:29 48 0:28 AS 11:03 34 0:26 AT 12:54 37 0:27 AU 22:57 55 0:40 AV 21:44 58 0:35 AW 26:08 71 0:30 AX 0:00 0 0:00 Total amount of flickering on the shadow receptors caused by each WTG Nej Namn Worst case [t/år] 1 Nr 1 - Vävra 7:10 196:36 2 Nr 2 - Vävra 7:10 111:49 3 Nr 3 - Vävra 7:10 73:11 4 Nr 4 - Harkeröd 1:2 193:29 5 Nr 5 - Harkeröd 1:3 242:47 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 102 2c. Grafisk kalender huvudalternativ 103 104 105 106 107 108 109 110 111 2d. Huvudalternativ + 3 verk vid Lycke Project: Vävra Berg - Huvudalternativ + 3st verk Lycke Description: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010-03-17 14:34 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: SHADOW - Vävra Berg TK Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg Nytt VKV 15 30 2010-03-17 14:25/2.6.1.252 Fil: vävra berg tk 1 100000.tif 0 500 1000 1500 2000 m Map: , Print scale 1:40 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 261 077 Nord: 6 424 112 Skuggmottare Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 112 2e. Huvudalternativ + 3 verk vid Lycke Project: Vävra Berg - Huvudalternativ + 3st verk Lycke WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Description: Printed/Page Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m 2010-03-17 14:26 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Skapad av Martin Pettersen Calculated: 2010-03-17 14:25/2.6.1.252 SHADOW - Huvudresultat Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg Antaganden för skuggberäkning Maximum distance for influence Calculate only when more than 20 % of sun is covered by the blade Please look in WTG table Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 ° Dag steg för beräkning 1 dagar Tidssteg för beräkning 1 minuter Beräknade tider är för "värsta fall" utifrån följande antaganden: Solen skiner hela dagen, från soluppgång till solnedgång Rotorplanet är alltid vinkelrätt mot linjen mellan VKV och solen Vindkraftverket är alltid i drift To avoid flicker from WTGs not visible a ZVI calculation is performed before the flicker calculation. The ZVI calculation is based on the following assumptions Height contours used: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_2.wpo (4) Obstacles used in calculation Ögonhöjd: 1,5 m Grid resolution: 10 m WTGs RN 1 2 3 4 5 6 7 8 Ost Nord Z Raddata/Beskrivning RN 1 261 370 1 261 958 1 262 442 1 263 005 1 263 621 1 258 947 1 259 324 1 259 711 6 424 062 6 423 885 6 423 742 6 423 813 6 424 065 6 425 203 6 424 946 6 424 696 [m] 90,0 80,0 90,0 90,0 80,0 60,0 55,0 70,0 Nytt VKV VKV typ Giltig Tillverkare Type-generator Nr 1 - Vävra 7:10 Ja Nr 2 - Vävra 7:10 Ja Nr 3 - Vävra 7:10 Ja Nr 4 - Harkeröd 1:2 Ja Nr 5 - Harkeröd 1:3 Ja VESTAS V90 2000 90.0 !O...Ja VESTAS V90 2000 90.0 !O...Ja VESTAS V90 2000 90.0 !O...Ja Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens VESTAS VESTAS VESTAS SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 V90-2 000 V90-2 000 V90-2 000 Skala 1:75 000 Skuggmottare Power, rated [kW] 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 2 000 2 000 2 000 Rotor diameter [m] 101,0 101,0 101,0 101,0 101,0 90,0 90,0 90,0 Shadow data Navhöjd Calculation RPM distance [m] [m] [RPM] 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 105,0 1 424 14,9 105,0 1 424 14,9 105,0 1 424 14,9 Skuggmottare-Indata Nej RN Ost Nord A 1 262 010 6 424 520 B 1 262 511 6 425 378 C 1 262 982 6 424 511 D 1 263 103 6 424 483 E 1 263 123 6 424 648 F 1 263 273 6 424 794 G 1 263 376 6 424 841 H 1 263 488 6 425 017 I 1 264 003 6 424 580 J 1 264 217 6 424 547 K 1 264 491 6 424 777 L 1 264 502 6 424 564 M 1 264 606 6 424 259 N 1 264 522 6 423 935 O 1 264 667 6 423 716 P 1 264 551 6 423 414 Q 1 264 440 6 423 359 R 1 264 092 6 423 694 S 1 263 973 6 423 377 T 1 263 889 6 423 317 U 1 263 948 6 423 294 V 1 263 955 6 423 241 W 1 263 198 6 423 032 Continued on next page... Z [m] 60,0 26,5 50,0 50,0 50,0 55,0 55,0 60,0 40,0 20,0 26,9 33,6 25,0 25,0 31,5 34,1 39,5 51,2 31,2 41,4 38,0 40,0 65,0 Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction mode ö.m. syd medurs fönster [m] [m] [m] [°] [°] 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 113 Project: Vävra Berg - Huvudalternativ + 3st verk Lycke Description: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010-03-17 14:26 / 2 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: SHADOW - Huvudresultat 2010-03-17 14:25/2.6.1.252 Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg ...continued from previous page RN Nej Ost Nord Z X Y Z AA AB AC AD AE AF AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX 1 263 060 1 262 300 1 261 690 1 261 637 1 261 047 1 260 961 1 260 903 1 260 401 1 260 305 1 260 437 1 260 401 1 260 357 1 260 311 1 260 265 1 260 339 1 260 541 1 260 581 1 260 625 1 260 703 1 260 659 1 260 571 1 260 483 1 260 739 1 260 927 1 260 925 1 261 107 1 261 859 6 422 793 6 423 153 6 422 920 6 423 232 6 423 308 6 423 418 6 423 482 6 423 494 6 423 464 6 423 626 6 423 638 6 423 646 6 423 654 6 423 634 6 424 058 6 424 118 6 424 132 6 424 158 6 424 218 6 424 216 6 424 286 6 424 238 6 424 712 6 424 792 6 424 886 6 424 850 6 425 503 [m] 46,8 79,0 35,1 50,7 39,6 33,7 32,8 37,4 35,0 42,8 45,9 46,7 47,6 42,4 47,5 49,5 52,1 54,4 53,8 49,8 46,0 48,0 47,9 37,6 35,0 40,0 10,0 Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction mode ö.m. syd medurs fönster [m] [m] [m] [°] [°] 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" Beräkningsresultat Skuggmottare Skuggor, värsta fall Nej Skuggtimmar per år Skuggdagar Max skugg per år timmar per dag [t/år] [dagar/år] [t/dag] A 90:17 133 1:03 B 0:00 0 0:00 C 82:58 149 0:59 D 85:11 151 0:54 E 66:59 126 0:48 F 54:29 92 0:55 G 58:51 78 0:56 H 22:12 45 0:42 I 34:32 57 0:57 J 21:26 41 0:46 K 8:53 32 0:22 L 9:28 32 0:24 M 8:44 29 0:23 N 12:18 37 0:26 O 9:41 35 0:22 P 21:13 65 0:23 Q 6:48 30 0:17 R 8:14 33 0:22 S 13:22 44 0:23 22:06 77 0:25 T U 16:42 57 0:23 V 20:39 79 0:23 W 2:30 18 0:11 X 0:00 0 0:00 Continued on next page... WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 114 Project: Vävra Berg - Huvudalternativ + 3st verk Lycke Description: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010-03-17 14:26 / 3 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: SHADOW - Huvudresultat 2010-03-17 14:25/2.6.1.252 Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg ...continued from previous page Skuggor, värsta fall Nej Skuggtimmar per år Skuggdagar Max skugg per år timmar per dag [t/år] [dagar/år] [t/dag] Y 5:29 33 0:14 Z 0:00 0 0:00 AA 10:03 36 0:21 AB 0:00 0 0:00 AC 22:38 77 0:23 AD 12:58 46 0:22 AE 15:25 50 0:22 AF 17:46 58 0:21 AG 25:39 75 0:24 AH 20:27 72 0:24 AI 15:20 53 0:23 AJ 12:33 44 0:22 AK 11:34 43 0:21 AL 21:34 82 0:23 AM 35:50 105 0:28 AN 34:27 117 0:30 AO 29:02 88 0:31 AP 28:05 80 0:34 AQ 27:34 81 0:32 AR 34:18 96 0:34 AS 41:22 126 0:28 AT 19:46 64 0:27 AU 27:46 76 0:40 AV 26:29 79 0:35 AW 29:44 89 0:30 AX 0:00 0 0:00 Total amount of flickering on the shadow receptors caused by each WTG Nej Namn Worst case [t/år] 1 Nr 1 - Vävra 7:10 196:34 2 Nr 2 - Vävra 7:10 111:38 3 Nr 3 - Vävra 7:10 76:02 4 Nr 4 - Harkeröd 1:2 193:31 5 Nr 5 - Harkeröd 1:3 242:40 6 VESTAS V90 2000 90.0 !O! nav: 105,0 m (28) 0:00 7 VESTAS V90 2000 90.0 !O! nav: 105,0 m (29) 23:54 8 VESTAS V90 2000 90.0 !O! nav: 105,0 m (30) 81:14 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 115 2f. Grafisk kalender huvudalternativ + 3 verk vid Lycke 116 117 118 119 120 121 122 123 124 2g. Alternativ utformning + 3 verk vid Lycke Project: Vävra Berg - Alternativ utformning 4st verk + 3st verk Lycke Description: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010-03-17 16:38 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: SHADOW - Vävra Berg TK Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg Nytt VKV 15 30 2010-03-17 16:11/2.6.1.252 Fil: vävra berg tk 1 100000.tif 0 500 1000 1500 2000 m Map: , Print scale 1:40 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 262 077 Nord: 6 424 112 Skuggmottare Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 125 2h. Alternativ utformning Project: Vävra Berg - Alternativ utformning 4st verk Description: Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Printed/Page 2010-04-20 12:01 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: SHADOW - Vävra Berg TK Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg Nytt VKV 15 30 2010-04-20 11:47/2.6.1.252 Fil: vävra berg tk 1 100000.tif 0 500 1000 1500 2000 m Map: , Print scale 1:35 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 262 077 Nord: 6 424 112 Skuggmottare Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 126 2i. Alternativ utformning Project: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Description: Printed/Page Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Vävra Berg - Alternativ utformning 4st verk 2010-04-20 11:59 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Skapad av Martin Pettersen Calculated: 2010-04-20 11:47/2.6.1.252 SHADOW - Huvudresultat Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg Antaganden för skuggberäkning Maximum distance for influence Calculate only when more than 20 % of sun is covered by the blade Please look in WTG table Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 ° Dag steg för beräkning 1 dagar Tidssteg för beräkning 1 minuter Beräknade tider är för "värsta fall" utifrån följande antaganden: Solen skiner hela dagen, från soluppgång till solnedgång Rotorplanet är alltid vinkelrätt mot linjen mellan VKV och solen Vindkraftverket är alltid i drift To avoid flicker from WTGs not visible a ZVI calculation is performed before the flicker calculation. The ZVI calculation is based on the following assumptions Height contours used: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_2.wpo (4) Obstacles used in calculation Ögonhöjd: 1,5 m Grid resolution: 10 m WTGs RN 2 3 4 5 VKV typ Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Ost Nord Z RN 1 261 958 1 262 442 1 263 005 1 263 621 6 423 885 6 423 742 6 423 813 6 424 065 [m] 80,0 90,0 90,0 80,0 Nr 2 - Vävra 7:10 Nr 3 - Vävra 7:10 Nr 4 - Harkeröd 1:2 Nr 5 - Harkeröd 1:3 Ja Ja Ja Ja Siemens Siemens Siemens Siemens Skala 1:75 000 Skuggmottare Nytt VKV SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 SWT-2.3-101-2 300 Power, rated Rotor diameter [kW] [m] 2 300 101,0 2 300 101,0 2 300 101,0 2 300 101,0 Shadow data Navhöjd Calculation RPM distance [m] [m] [RPM] 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 99,5 1 462 16,0 Skuggmottare-Indata Nej RN Ost Nord A 1 262 010 6 424 520 B 1 262 511 6 425 378 C 1 262 982 6 424 511 D 1 263 103 6 424 483 E 1 263 123 6 424 648 F 1 263 273 6 424 794 G 1 263 376 6 424 841 H 1 263 488 6 425 017 I 1 264 003 6 424 580 J 1 264 217 6 424 547 K 1 264 491 6 424 777 L 1 264 502 6 424 564 M 1 264 606 6 424 259 N 1 264 522 6 423 935 O 1 264 667 6 423 716 P 1 264 551 6 423 414 Q 1 264 440 6 423 359 R 1 264 092 6 423 694 S 1 263 973 6 423 377 T 1 263 889 6 423 317 U 1 263 948 6 423 294 V 1 263 955 6 423 241 W 1 263 198 6 423 032 X 1 263 060 6 422 793 Y 1 262 300 6 423 153 Z 1 261 690 6 422 920 AA 1 261 637 6 423 232 Continued on next page... Z [m] 60,0 26,5 50,0 50,0 50,0 55,0 55,0 60,0 40,0 20,0 26,9 33,6 25,0 25,0 31,5 34,1 39,5 51,2 31,2 41,4 38,0 40,0 65,0 46,8 79,0 35,1 50,7 Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction mode ö.m. syd medurs fönster [m] [m] [m] [°] [°] 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 127 Project: Vävra Berg - Alternativ utformning 4st verk Description: WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen Printed/Page 2010-04-20 11:59 / 2 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: SHADOW - Huvudresultat 2010-04-20 11:47/2.6.1.252 Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg ...continued from previous page RN Nej Ost Nord Z AB AC AD AE AF AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX 1 261 047 1 260 961 1 260 903 1 260 401 1 260 305 1 260 437 1 260 401 1 260 357 1 260 311 1 260 265 1 260 339 1 260 541 1 260 581 1 260 625 1 260 703 1 260 659 1 260 571 1 260 483 1 260 739 1 260 927 1 260 925 1 261 107 1 261 859 6 423 308 6 423 418 6 423 482 6 423 494 6 423 464 6 423 626 6 423 638 6 423 646 6 423 654 6 423 634 6 424 058 6 424 118 6 424 132 6 424 158 6 424 218 6 424 216 6 424 286 6 424 238 6 424 712 6 424 792 6 424 886 6 424 850 6 425 503 [m] 39,6 33,7 32,8 37,4 35,0 42,8 45,9 46,7 47,6 42,4 47,5 49,5 52,1 54,4 53,8 49,8 46,0 48,0 47,9 37,6 35,0 40,0 10,0 Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction mode ö.m. syd medurs fönster [m] [m] [m] [°] [°] 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" 1,0 1,0 1,0 -180,0 90,0 "Green house mode" Beräkningsresultat Skuggmottare Skuggor, värsta fall Nej Skuggtimmar per år Skuggdagar Max skugg per år timmar per dag [t/år] [dagar/år] [t/dag] A 74:07 120 1:03 B 0:00 0 0:00 C 82:58 149 0:59 D 85:11 151 0:54 E 66:59 126 0:48 F 54:29 92 0:55 G 58:51 78 0:56 H 22:12 45 0:42 I 34:32 57 0:57 J 21:26 41 0:46 K 8:53 32 0:22 L 9:28 32 0:24 M 8:44 29 0:23 N 12:18 37 0:26 O 9:41 35 0:22 P 21:13 65 0:23 Q 6:48 30 0:17 R 8:14 33 0:22 S 13:22 44 0:23 T 22:06 77 0:25 U 16:42 57 0:23 V 20:39 79 0:23 W 2:30 18 0:11 X 0:00 0 0:00 Y 0:00 0 0:00 Z 0:00 0 0:00 AA 10:03 36 0:21 AB 0:00 0 0:00 Continued on next page... WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 128 Project: Vävra Berg - Alternativ utformning 4st verk Description: Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m Skapad av Martin Pettersen WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Printed/Page 2010-04-20 11:59 / 3 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Calculated: SHADOW - Huvudresultat 2010-04-20 11:47/2.6.1.252 Calculation: Skuggberäkning Vävra Berg ...continued from previous page Skuggor, värsta fall Nej Skuggtimmar per år Skuggdagar Max skugg per år timmar per dag [t/år] [dagar/år] [t/dag] AC 22:38 77 0:23 AD 12:58 46 0:22 AE 0:00 0 0:00 AF 0:00 0 0:00 AG 0:00 0 0:00 AH 0:00 0 0:00 AI 0:00 0 0:00 AJ 0:00 0 0:00 AK 0:00 0 0:00 AL 0:00 0 0:00 AM 0:00 0 0:00 AN 0:00 0 0:00 AO 0:00 0 0:00 AP 0:00 0 0:00 AQ 0:00 0 0:00 AR 4:20 20 0:16 AS 0:00 0 0:00 AT 0:00 0 0:00 AU 5:49 26 0:18 AV 5:41 26 0:17 AW 0:00 0 0:00 AX 0:00 0 0:00 Total amount of flickering on the shadow receptors caused by each WTG Nej Namn Worst case [t/år] 2 Nr 2 - Vävra 7:10 111:38 3 Nr 3 - Vävra 7:10 76:02 4 Nr 4 - Harkeröd 1:2 193:31 5 Nr 5 - Harkeröd 1:3 242:40 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 129 130 Ill. 22. Översiktskatta med samtliga fotopunkter. Bilaga 3. Fotomontage 131 1261401 6420420 1261084 6425319 1263038 6424542 1274151 6421653 1261404 6426097 1260873 6427839 1261120 6427873 1261120 6427873 1254542 6425913 1262046 6424501 1262046 6424501 Västerhöjden Gullbringa Stenstugan Vävra 1:69 Stenstugan Vävra 1:69 Vävra korset Vävra korset Bohus Fästning Lökeberg Ödsmåls Mosse 1 Ödsmåls Mosse 1 Ödsmåls Mosse 2 Ödsmåls Mosse 2 Instöbron Hålta Kyrka Vävra Berg 7:12 Vävra Berg 7:12 F02 F03 F04a F04b F05a F05b F06 F07 F08a F08b F09a F09b F10 F11 F12a F12b 1264229 6425955 1260873 6427839 1262919 6426110 1262919 6426110 1263038 6424542 1260520 6424269 Kulperöd bostadsomr Northing F01 Easting �es�ription Label 59 59 39 10 58 58 55 55 12 25 5 5 60 60 11 35 48 Eleva8 tion 28 28 50 50 60 60 50 50 50 50 50 50 28 28 50 50 50 Fo�al Length 280 160 220 100 210 160 210 160 155 280 250 190 240 130 140 20 100 2300 620 2000 4400 3400 3400 3300 3300 2000 10800 3500 2200 730 730 1300 3500 875 Närmsta Riktning VKV, m Fotomontage Vävra Berg, Kungälvs kommun V SO SV O SV SO SV SO SO V V SO SV SO SO N O Väder8 stre�k Fotogra� Bildte!t Bo Karlsson F12b Vävra Berg 7:12, RT90 gon 25 V: E1262045,69 N6424500,95, möh: 59m, Fotoriktning: V, Närmsta verk: 2300m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F12a Vävra Berg 7:12, RT90 gon 25 V: E1262045,69 N6424500,95, möh: 59m, Fotoriktning: SO, Närmsta verk: 620m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F11 Hålta Kyrka, RT90 gon 25 V: E1264228,7 N6425955,22, möh: 39m, Fotoriktning: SV, Närmsta verk: 2000m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F10 Instöbron, RT90 gon 25 V: E1254541,61 N6425913,05, möh: 10m, Fotoriktning: O, Närmsta verk: 4400m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F09b Ödsmåls Mosse 2, RT90 gon 25 V: E1261119,94 N6427873,16, möh: 58m, Fotoriktning: SV, Närmsta verk: 3400m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F09a Ödsmåls Mosse 2, RT90 gon 25 V: E1261119,94 N6427873,16, möh: 58m, Fotoriktning: SO, Närmsta verk: 3400m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F08b Ödsmåls Mosse 1, RT90 gon 25 V: E1260872,58 N6427838,53, möh: 55m, Fotoriktning: SV, Närmsta verk: 3300m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F08a Ödsmåls Mosse 1, RT90 gon 25 V: E1260872,58 N6427838,53, möh: 55m, Fotoriktning: SO, Närmsta verk: 3300m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F07 Lökeberg, RT90 gon 25 V: E1261404,44 N6426097,08, möh: 12m, Fotoriktning: SO, Närmsta verk: 2000m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F06 Bohus Fästning, RT90 gon 25 V: E1274150,6 N6421653,43, möh: 25m, Fotoriktning: V, Närmsta verk: 10800m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F05b Vävra korset, RT90 gon 25 V: E1262918,66 N6426109,98, möh: 5m, Fotoriktning: V, Närmsta verk: 3500m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F05a Vävra korset, RT90 gon 25 V: E1262918,66 N6426109,98, möh: 5m, Fotoriktning: SO, Närmsta verk: 2200m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F04b Stenstugan Vävra 1:69, RT90 gon 25 V: E1263037,9 N6424542,14, möh: 60m, Fotoriktning: SV, Närmsta verk: 730m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F04a Stenstugan Vävra 1:69 , RT90 gon 25 V: E1263037,9 N6424542,14, möh: 60m, Fotoriktning: SO, Närmsta verk: 730m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F03 Gullbringa, RT90 gon 25 V: E1261084 N6425319, möh: 11m, Fotoriktning: SO, Närmsta verk: 1300m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F02 Västerhöjden, RT90 gon 25 V: E1261401 N6420420, möh: 35m, Fotoriktning: N, Närmsta verk: 3500m, Foto: Bo Karlsson Bo Karlsson F01 Kulperöd bostadsomr, RT90 gon 25 V: E1260520 N6424269, möh: 48m, Fotoriktning: O, Närmsta verk: 875m, Foto: Bo Karlsson 132 Ill. 23. Fotomontaget visar synbarheten från Kulperöd (F01, se kartan i bilaga 3)). Verk nummer 1 syns tydligt medan de andra skyms av vegetationen och topografi. I den alternativa utformningen, där verk 1 utgår, kommer således inga verk vara synliga från denna plats. Avståndet från fotoplatsen och verk 1 är 875 meter. 133 Ill. 24. Vindkraftverken är lagda ”ovanpå” fotot. På grund av vegetation kommer verken knappt att synas ifrån Västerhöjden (F02 ,se kartan i bilaga 3). Fotot är taget 3,5 kilometer ifrån närmaste verk. 134 Ill. 25. Fotomontage från Stenstugan (F04a, se kartan i bilaga 3). Vindkraftverken är lagda ”ovanpå” fotot. Verken kommer inte att vara synliga då de är dolda bakom vegetation. Avståndet till närmaste verk är 730 meter. 135 Ill. 26. Fotomontage från Stenstugan (F04b, se kartan i bilaga 3). Vindkraftverken är lagda ”ovanpå” fotot, de kommer inte att vara synliga från denna plats då de ligger bakom vegetationen. Avståndet till närmaste verk är 730 meter. 136 Ill. 22. Fotomontage från Vävra korset (F05a, se kartan i bilaga 3). Verken är inlagda ”ovanpå” foto och avståndet till närmaste verk är 2,2 kilometer. Det innebär att verken kommer att döljas av vegetationen och det kuperade landskapet. Rotorbladen från verk 1 och 5 kommer att skymtas över trädtoopparna. 137 Ill. 23. Fotomontage från Bohus fästning (F06a, se kartan i bilaga 3). Vindkraftverken vid Vävra berg (gröna cirklar) delvis synliga men uppfattas som ganska små på grund av avståndet. Verken vid Knipeberget (röda cirklar) kommer knappt att synas. Vindkraftverken är lagda ”ovanpå” fotot. Endast de delar som sticker upp ovanför horisontlinjen kommer att vara synliga härifrån,. Avståndet till närmaste verk är 11 kilometer. 138 Ill. 24. Fotomontage från Lökeberget (F07, se kartan i bilaga 3), cirka 2 kilometer ifrån närmaste verk. Härifrån kommer rotorbladden från vindkraftverken vid Vävra berg att delvis att synas ovan trädtopparna. 139 Ill. 25. Fotomontage från Lökeberget (F08, se kartan i bilaga 3), cirka 3,3 kilometer ifrån närmaste verk. Härifrån kommer rotorbladen från vindkraftverken vid Vävra berg att delvis att synas ovan trädtopparna. 140 Ill. 26. Fotomontage från Ödsmålsmosse (F08a, se kartan i bilaga 3). Verken vid Vävra berg kommer att vara ganska synliga från denna plats. Avståndet till närmaste verk är 3,3 kilometer. 141 Ill. 27. Fotomontage från Vävra berg 7:12 (F12, se kartan i bilaga 3). Verken är lagda ”ovanpå” fotot, de kommer i verkligheten att vara dolda bakom vegetationen och kommer inte att vara synliga från denna plats. Avståndet till närmaste verk är 2,3 kilometer. Bilaga 4. Teknisk beskrivning Technical specifications Rotor Diameter Swept area Rotor speed Power regulation Yaw system 101 m 8,000 m2 6-16 rpm Pitch regulation with variable speed Blades Type Length B49 49 m Aerodynamic brake Type Activation Full-span pitching Active, hydraulic Transmission system Gearbox type Gearbox ratio Gearbox oil filtering Gearbox cooling Oil volume 3-stage planetary/helical 1:91 Inline and offline Separate oil cooler Approximately 400 l Mechanical brake Type Hydraulic disc brake Generator Type Nominal power Voltage Cooling system 6 Asynchronous 2,300 kW 690 V Integrated heat exchanger 142 Type Active Monitoring system SCADA system Remote control WebWPS Full turbine control Tower Type Hub height Cylindrical and/or tapered tubular 80 m or site-specific Operational data Cut-in wind speed Rated power at Cut-out wind speed Maximum 3 s gust 3-4 m/s 12-13 m/s 25 m/s 55 m/s (standard version) 60 m/s (IEC version) Weights Rotor 62 tons Nacelle 82 tons Tower for 80-m hub height 162 tons 4 1 5 6 7 8 9 10 12 11 13 3 2 14 15 16 17 18 19 Sales power curve Nacelle arrangement The calculated power curve data are valid for standard conditions of 15 degrees Celsius air temperature, 1013 hPa air pressure and 1.225 kg/m3 air density, clean rotor blades and horizontal, undisturbed air flow. The calculated curve data are preliminary. 1. Spinner 10. Coupling 2. Spinner bracket 11. Generator 3. Blade 12. Service crane 4. Pitch bearing Power [kW] 5. Rotor hub 13. Meteorological sensors 6. Main bearing 1800 7. Main shaft 1600 8. Gearbox 9. Brake disc 2200 2000 1400 1200 20 14. Tower 15. Yaw ring 16. Yaw gear 17. Nacelle bedplate 1000 18. Oil filter 800 19. Canopy 600 20. Generator fan 400 200 0 0 5 10 15 20 Wind [m/s] 143 7 Bilaga 5. Kemikalier Exempel på kemikalieanvändning per år siffrorna gäller vindkraftverk av modellen N-90 (2,5 MW) källa: Nordex Oljor och fett: Mobil SHC 460WT Mobilgear XMP 320 Ceplattyn BL Klüberplex BEM Mobile DTE 24 ~ ~ ~ ~ ~ Kylvätskor: Varidos FSK ~ 10 l Rostskyddsmedel: Multi- Wax ~ 6 spraybehållare per år och Turbin Rengöring: Brake cleaner VP- 24 ~ 20 spraybehållare per år och Turbin ~ 8l per år och Turbin 32 kg 20 l 5 kg 4 kg 5l per år och Turbin per år och Turbin per år och Turbin per år och Turbin per år och Turbin per år och Turbin 145 Bilaga 6. Plan för produktionsnätet Genomförandebeskrivning vindkraftpark Vävra Berg Parken består av 5 st vindkraftverk och produktionsnätet har dimensionerats efter 2.5 MW per verk. Kabeltypen är 24 kV AXCEL (3-ledarkabel). Längsgående jordlina Cu 50 förläggs längs alla kablar i mark inom parken. Där flera kablar ligger i samma schakt förläggs dock endast en längsgående lina. Mottagningsstationen A är en standard nätstation i plåt för distributionsnät med lastfrånskiljare för inkommande och utgående kablar. Stationen är också utrustad med mätfack. Kopplingsskåpet är av typen Quicksec där frånskiljning av kabel kan göras. Grupp 1: Från A förläggs AXCEL 50 längs vägen fram till verk 4 och vidare till verk 5. I stationen vid verk 4 måste lastfrånskiljare finnas för kabel mot nästa station. Grupp 2: Från A förläggs AXCEL 150 till verk K1. Från K1 förläggs AXCEL 50 till verk 3. Från K1 förläggs även AXCEL 50 till verk 2 och vidare till verk 1. I stationen vid verk 2 måste lastfrånskiljare finnas för kabel mot nästa station. Ill. 28. Elledningar. 147 Nätschema Vävra Berg 4 5 820m 480m A K1 780m 250m 30m 2 1 660m 3 A Mottagningsstation / mätning Station vindkraftverk Koppl.station / kabelskåp 148 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT VÄVRA BERG UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGÄLVS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2010 RIO KULTUR KOOPERATIV RAPPORT 2010:8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING LINDA ANDERSSON, MARIA MAGNUSSON OCH KARIN OLSSON
© Copyright 2024