1. No category

TEMA Hur
10 sidor
börjar man jaga?
FOTO: DANIEL SANCHEZ
34 | 142
Nr 2/3 2013 SVENSK JAKT
VÄGEN TILL JAKTEN
Jägarexamen är avklarad, vapenskåp och bössa
har inhandlats, liksom övrig nödvändig utrust­
ning. Men om den blivande jägaren saknar släkt
eller bekanta med tillgång till jaktmark återstår
ändå ett stort hinder: hur börjar man jaga då?
Svensk Jakt har tittat närmare på hur nyblivna
marklösa jägare kan komma igång.
sverige är ett på många sätt rikt
land, inte minst sett till det jaktliga
utbud som står till jägarnas förfogande. Men för många som ännu
inte tagit sig in i jaktens värld – när
man är nybörjare, helt enkelt – finns
FOTO: MATTIAS LILJA
det fortfarande en del trösklar att ta
sig över.
När dagens jägarkår växte upp
fanns fortfarande en stark koppling
till landsbygden, till skog och sjöar,
till naturen – och därmed också till
jakten. Även stadsbon hade allt som
oftast en farbror, moster eller kusin på landet, och på det sättet kom
jakten ändå naturligt in i många
människors liv. Men i takt med urbaniseringen blir det allt färre som
genom släktförhållanden får denna
jaktliga introduktion på ett naturligt sätt. Allt fler bor i storstadsområden – och allt fler saknar jagande
farbröder.
Om du känner igen dig i beskrivningen ovan finns det massor av
matnyttiga tips att ta del av i det här
numret av Svensk Jakt. Men även
du som inte har sådana bekymmer
har nytta av att känna till vilka alternativ som står till buds för jägare
in spe. Om inte annat för att hjälpa
dina bekanta över tröskeln. L
TEXT
MARTIN
KÄLLBERG
Ibland kan vägen
till jaktmöjlig­
heter kännas
som en lång upp­
försbacke utan
slut. Men i detta
tema finns en del
tips som kanske
kan bringa ljus i
mörkret för den
som misströstar.
143
| 35
TEMA Vägen till jakten
Ibland ser man inte skogen för alla träd. Här
ger vi tips och råd hur man kan skaffa sig jakt
trots att inte vägen dit är ut­stakad och klar.
JAGA UTAN MARK
Nya jägare kan ha svårt att hitta ett
jaktlag, men det finns andra sätt
att börja jaga. Jägareförbundet har
jaktmarker, viltvårdsområden säljer
dagkort, det finns lokala jaktklubbar
och det finns jakt på kronans mark­
er – det behöver inte vara långt till
en prisvärd jakt.
fällen som erbjuds medlemmar.
Många jaktvårdskretsar ordnar enstaka jakt­­tillfällen, så även om de
inte är med i listan kan det vara värt
ett telefon­samtal till din krets.
Har man ännu inte fyllt 27 år ska
man höra av sig till sin jaktvårdskrets
ungdomsansvarige, och är man kvinna ska man prata med JAQT. Dessa
två grenar är aktiva, om än i varierande grad i olika delar av landet.
Dagkort
Plats i jaktlag
TEXT
DANIEL
SANCHEZ
FOTO
MATTIAS
LILJA
GRAFIK
ELIN
BRANDER
36 | 144
det finns variationer i jakten och
i hanteringen av jaktmarker i Sverige. Svenska Jägareförbundet har
olika sätt att engagera jägarna i sitt
närområde, och därför är det svårt
att ge ett entydigt svar på hur man
ska gå tillväga för att komma igång
och jaga.
Svensk Jakt har genom en rundringning försökt att samla jakttill-
jaktlag. Någon sådan finns det inte,
men att komma ut på någon av de
jakter som vi listar på kommande
sidor, och att skjuta på skjutbanan
leder till kontakter som i sin tur kan
leda till en plats i ett jaktlag.
Att ändra frågan från ”finns det
plats i jaktlaget?” till ”finns det möjlighet att följa med på jakt?” kan göra
stor skillnad.
Jakterna i listan som följer är öppna
för alla men arrangörerna kan vid
många sökande prioritera till exempel ungdomar eller jägare skrivna i
kommunen.
Jaktledare berättar om jakter där
de inte fyller passen och att det då är
bra att ha några jägare i reserv.
En vanlig fråga till Jägareförbundets personal ute i länen är om det
finns någon lista på öppna platser i
På några platser i Sverige finns det
möjlighet att lösa dagkort. Det kan
vara kommunmarker som arrenderas av jaktvårdskretsar eller viltvårdsområden. Några länsföreningar har jaktgårdar.
Bor du i ett område med viltvårdsområden bör du kontakta ordföranden för att se vad det finns för möjligheter.
Glöm inte jakthundsklubbarna,
de kan också erbjuda jakter. L
Nr 2/3 2013 SVENSK JAKT
1. NORRBOTTEN
Länsföreningen i Norrbotten
anordnar nybörjarjakter vid några
tillfällen per år. Småviltjakter och
en älgjakt. Information: Roger
Lundqvist 0920-23 18 31. Finns
också på Facebook.
2. VÄSTERBOTTEN
Länsföreningen har ett projekt i
Lycksele som kallas Första Jaktlaget, med plats för 15 jägare för jakt
på älg och småvilt på 1 000 hektar.
Anmäl intresse till Mikael Karlsson 090-70 05 46.
Jaktvårdskonsulent Anja Kjellson förmedlar gärna kontakt för
blivande jägare : 090-70 05 43.
10–15 gånger om året ordnas det
ungdomsjakter, fadderjakter och
läger.
Kullsjöliden i Vindeln håller 1 444
hektar småviltjakt som man kan
boka till självkostnadspris.
Nysätra jaktvårdskrets har 4 ungdomsläger per år.
Nordmalings jaktvårdskrets har 2
till 3 jakter per år.
Lyckselekretsen har jaktmarken
Grenen 3 000 hektar.
Kontakta Anja Kjellsson för mer
information.
3. MITTNORRLAND
Länsföreningen ordnar två
ungdomsläger om året. Jaktvårdskonsulent Mikael Backman är en
länk till jakterna och visar jägare
till hundklubbar, ungdomsjakter
och jakt för jägarskolan, telefon
0620-173 32.Ungefär hälften av de
26 krets­arna i området arrangerar
ungdomsläger och ungdomsdagar.
Bergs jaktvårdskrets har jaktmarken Viggesågen där de säljer
dagkort för småvilt.
Kontakt: Sven-Gunnar Sivertsson 0643-410 02, www.jagareforbundet.se/mittnorr/berg. Det finns
också möjlighet att köpa dagkort
på skogsbolagsmarker i Jämtland.
hektar. Genom sin jaktvårdskrets
kan man ha ett arrangemang på
Sidertjärn, där man betalar 100
kronor natten. Kontakta din krets.
I Västerbo i norra Hälsingland kan
man jaga småvilt på dagkort för
150 kronor. Kontakta länsföreningen 023-181 25 eller Gävle Södra
jaktvårdskrets.
För 1 000 kronor kan man jaga
på statens kobbar och skär. Kontakta länsföreningen för kartor
och information.
5. DALARNA
Kullens Jaktgård. Kurser
och möjlighet till dagkort för
småviltsjakt – 125 kronor för
medlemmar.
Viss möjlighet till älgjakt,
boende finns. Kontakta
jaktvårds­konsulent Hans
Johansson 023-185 41. Jägareförbundet ordnar dessutom
utbildningsjakter.
Hedemora jaktvårdskrets
arrenderar 220 hektar för nya jägare som inte har någonstans att
jaga. Kontakta Christian Redhe
tegel@bahnhof.se
Lima jaktvårdskrets arrangerar tillsynsjakt på
älg varje höst. 12-15
nya jägare varje höst.
Jaktlagen turas om.
Kontakta: Leif Martinsson 0706-90 71 37.
LÄS MER
Någonstans
att jaga:
www.jagareforbundet.se/
svenskjakt/
Nyheter/
Nagonstansatt-jaga
6. VÄRMLAND
Jägartorpet an-
ordnar flera älg- och
4. GÄVLEBORG
Kursgården Sidertjärn. 1 600
SVENSK JAKT Nr 2/3 2013
145
| 37
TEMA Vägen till jakten
Fast man skaffat
sig jägarexamen
och jaktvapen
kan möjligheten
till jakt kännas
hopplöst långt
bort.
småviltsjakt­er om året. www.jagartorpet.net. Kontakt: J-O Ragnarsson 0706-72 44 69.
I2 skogen anordnar 15 älg- och
småviltsjakter under året.
www.i2skogen.se. Kontakt: Karin
Björck, 0703-18 71 85.
7. ÖREBRO
Skogaholm har utbildningsjakter
och ungdomsaktiviteter. 30 jakter
om året.
Kretsarna i Örebro län har två söndagar per säsong på Skogaholm. Vill
du följa med din krets kostar det
200 kronor för vuxen, 100 kronor
för ungdom upp till 25 år. www.
jagareforbundet.se/orebro
8. MÄLARDALEN
Bogesund – 2 000 hektar. Ett fem-
tiotal jakter om året i första hand för
ungdomar, marklösa samt nya jägare
i Stockholmsområdet. Småvilt-, predator- och älgjakt från 100 kronor till
1 500 kronor. www.jagareforbundet.
se/stockholm/bogesund
Gålö – 1 800 hektar. Ett trettiotal
jakter om året. Småvilt, älg och
sjöfågel. www.jagareforbundet.se/
stockholm/galo
Forsmark 13–15 utbildningsjakter
38 | 146
på älg, vildsvin. Kontakt: Stefan
Holm, 08-591 255 75.
Ljungskile Jaktvårdskrets – dag-
9. GOTLAND
Södra Älvsborg Rådde jaktmark
Jägareförbundets länsförening
anordnar två jakter per år för ungdomar och marklösa jägare. Kretsarna ska ordna en per år. Kontakt:
Marcus Niklasson 0703-45 34 31.
10. VÄSTRA GÖTALAND
Kursgården Skogaryd: Ung-
doms-, utbildnings- och fadderjakter på Jägareförbundet Västra
Götaland Väst mark. 5–10 jakter.
Ungdomar jagar gratis. Kontakt:
Mats Svantesson 0706-85 70 40.
Lilla Edets jaktvårdskrets. Älgoch småviltsjakt tillsammans med
jaktledare på 750 hektar. Kontakt:
Mats Svantesson 0706-85 70 40.
Ungdomar, kvinnor, marklösa
jägare 150–300 kronor.
Vänersborg – Älg-och småviltjakt
med jaktledare. Håkan Bäcklund
0705-56 73 55.
Trollhättan – Älg- och småviltjakt
med jaktledare. Bengt Svensson
0705-17 26 85.
Borås – Småviltjakt med etablerat
jaktlag. Bosse Persson 070595 57 61.
kort och arrangerad småvilt­jakt.
Krister Nicklasson 0707-43 40 33.
500 hektar. 5–6 jakttillfällen,
småvilt kanske älg. Stövarjakt.
Gratis för medlemmar, möjligtvis
kostnad för logi.
www.jagareforbundet.se/alvsborg_sodra/ Kontakt: Bo-Eric
Persson 0705-95 57 61.
11. HALLAND
Länsföreningen anordnar en
utbildningsjakt för ungdomar.
Inbjudan skickas ut.
www.jagareforbundet.se/halland
12. JÖNKÖPING
Skedhult. På marken anordnas
tre ungdomsjakter om året. 25
deltagare. Kontakt: Jan Westlund
036-10 23 77.
13. ÖSTERGÖTLAND
Tre jakter i samarbete med hundklubbar. Kontakt: Urban Björklund
0706-83 90 33.
14. KRONOBERG
Jägarskolan plockar ut ungdomar
för fadderjakt vid 4–5 tillfällen.
Nr 2/3 2013 SVENSK JAKT
FOTO: MARTIN KÄLLBERG
Jägareförbundet ska
göra jakten tillgänglig
Arbetet med att lotsa in
nya människor i jaktens
värld är mycket viktigt för
Jägareförbundet, under­
stryker förbundets gene­
ralsekreterare Bo Sköld.
– och jag är helt övertygad om att det
kommer att bli allt viktigare i framtiden
när man kanske inte har den nära kopplingen till ett jaktlag, säger han.
Jägareförbundets
länsföreningar
och kretsar runt om i landet håller i en
lång rad olika arrangemang som vänder
sig till nybörjarjägare.
– På många håll görs mycket stora
Eventuellt fadderskap. Kontakt:
Leif Granqvist 0702-45 49 02.
Gratis förutom logi.
Tingsryds jaktvårdskrets er­
bjuder plats i ungdomsjaktlag på
670 hektar. Gratis för medlemmar
i kretsen men du kan bo var som
helst.
Kontakt: Janne Cedlund
0732-10 48 36
15. KALMAR
Smedjevik, 700 hektar. Nybro-
kretsen har tillsammans med
Kalmarsunds jaktvårdskrets jaktmarken Smedjevik.
På marken anordnas ett tjugotal
aktiviteter för ungdomar och det
säljs dagkort för småviltjakt.
Dagkort kostar 100 kronor om
man är under 24 år, 200 kronor
över 24.
Alla är välkomna i mån av plats.
Kontakt: 0760-15 01 29
Västervik södra jaktvårdskrets
har korttidsjakter på sjöfågel.
SVENSK JAKT Nr 2/3 2013
och värdefulla ideella insatser på det
här området, men självklart kan vi alltid sträva efter att göra mera, säger Bo
Sköld.
Hans främsta råd till nya jägare som
söker vägar till jakt är att kontakta sin
lokala jaktvårdskrets eller ringa något
av Jägareförbundets lokala kontor i landet.
– Om de inte själva arrangerar nybörjarjakter kan de ofta ge tips eller
förmedla kontakter. Det här är något vi
som förbund måste bli ännu bättre på,
och vi uppmuntrar verkligen alla lokala
och regionala initiativ.
För den som är medlem i Jägareförbundet finns det ganska gott om möjligheter till jakt – det är bara att läsa
annonserna på de regionala sidorna i
Svensk Jakt Nyheter.
www.jagareforbundet.se/kalmar/
vasterviksodra
16. BLEKINGE
Länsföreningen anordnar utbild-
ningsjakter småvilt vid fyra tillfällen per år på Ronneby kommuns
marker. 400 kronor för vuxna, 200
för ungdom. www.jagareforbundet.se/blekinge Kontakt: Annelie
Stjernberg 044-12 93 47.
Kronoholmarna utanför Blekinge
är gratis för alla som är skrivna i
länet.
Blekinge Sjöjaktvårdsförening har
ett par utbildningsjakter på sjöfågel
om året. www.jagareforbundet.se/
blekinge
Olofström jaktvårdskrets har jaktmarken Jägaretorpet. 1 700 hektar.
Dagkort. www.jagareforbundet.se/
blekinge/olofstrom
Karlskrona http://www.jagareforbundet.se/blekinge/karlskrona har
jaktmark och dagkort för sjöfågeljakt i Karlskrona kommun.
– Det är svårare att nå ut med dessa
erbjudanden till jägare som ännu inte
hunnit bli medlemmar. Därför är det
viktigt att vi alla hjälps åt och sprider
budskapet, så att vi kan lotsa in ännu
fler människor i jakten och i Jägareförbundet, säger Bo Sköld. L
Sölvesborgs jaktklubb – 480 hektar. www.solvesborgsjaktklubb.se
300 kronor per år i medlemsavgift,
1 000 kronor i jaktavgift. Man
måste bo kommunen.
17. SKÅNE
Länsföreningen anordnar 15 ut-
bildningsjakter på Region Skånes
mark.
Småvilt, andjakter – i första hand
för medlemmar i Skåne, annars i
mån av plats. 400 kronor för vuxna,
200 kronor för ungdom. http://jagareforbundetskane.se/ utbildning/
utbildningsjakter, kontakt: Lars
Bengtsson , 044-35 01 33.
Malmö viltvårdsförening www.
mvf.nu har jakt på Malmö stads
marker. Årsavgift 300 kronor,
jaktdag 0-350 kronor. Kron- och
dovvilt, duva, hare, änder, fasan.
Köptvång på fällt vilt.
Bromölla-Kristianstad jaktvårds­
krets jagar på kommunal mark.
TIPS
Kontakta din
länsförening
eller din krets
så hjälper de
dig!
Kontakt: 0739-88 46 75 L
147
| 39
TEMA Vägen till jakten
LOCKANDE ÄLGJAKT FÖR
Med nytagen jägarexamen men utan
jaktmarker lyckades Fredrik ändå
komma med på jakt. Han fick en
inbjudan till älgjakt, som blev spän­
nande, och nu lockar fler jakter.
TEXT & FOTO
BERTIL
LUNDVIK
älgtjuren kom på lock. Ja, det var i
alla fall vad jaktledaren och skytten
Pelle Persson själv hävdade sedan
han lyckats fälla jaktens första älg.
– Den överraskade mig. Den kom
bakom ryggen på mig. Jag hörde att
det knakade lite och vände mig om,
och då såg den väl mig och försökte
smyga undan, men jag hann på den
i alla fall.
– Jag tyckte redan tidigt på morgonen då jag smög ut på pass att
det var en älg som lockade, så jag
svar­ade, men inget hände just då, sa
Pelle.
Skällt älg
Fredrik Björck.
40 | 148
När älgtjuren kom i famnen på
Pelle var såten nästan färdig­jagad.
Så när skottet kom, ungefär tre
timmar efter att jakten inletts,
över­raskade det alla.
För nyblivne jägaren Fredrik
Björck från Sigtuna var det förstås
mycket spännande. Aldrig förr hade
han sett en älg på så nära håll. Viss­
erligen var den död, men ändå. Han
var en av de första fram till Pelle
Perssons pass och den fällda älgen.
Där kunde han vetgirigt följa passningen. Vilket var lite annorlunda
än att lära sig teoretiskt under jägarexamenskursen hur det går till att
passa en älg.
För övrigt var allt spännande. Allt
var ju helt nytt. Från att bara ha läst
om jakt, och sett ett antal videofilm­
er, var han ju nu på jakt på riktigt.
Fredrik Björck på premiärjakt.
Det hade dessutom varit en spännande såt redan innan skottet ekade
genom dalaskogen.
Vid ett par tillfällen hade hundarna skällt älg, men ingen älg hade gått
i pass förrän nu på slutet, och då var
ingen hund efter den.
För Fredrik Björck började spänningen egentligen långt tidigare.
Redan när han fick erbjudande att
följa med på älgjakt pulserade nog
blodet lite extra.
Man kan lugnt säga att Fredrik
kom på lock …
Men han behövde höra lockton­
erna två gånger innan han förstod
att det var allvar, att han faktiskt
hade blivit inbjuden som jaktgäst
till älgjakt i Dalarna första veckan i
september.
– Jag kunde inte riktigt tro på vad
jag hörde. Vågade inte fråga om det
var på allvar. Men när jag hörde erbjudandet igen, då tvekade jag inte
att tacka ja, säger Fredrik Björck.
Mer prat än skytte
Man kan säga att han hade lite hjälp
av en krånglande halvautomatisk
studsare. För krånglet med halv­
automaten ledde till att snacket
kom igång på Kvarnmyra skjutbana
som drivs av Almunge jaktskytteklubb. Fredrik var där för att kolla
hur det var att skjuta med den nyinköpta men begagnade Benellin.
Nr 2/3 2013 SVENSK JAKT
NYBÖRJARJÄGAREN
Halvautomaten matade inte fram
patronerna som den skulle. Så det
blev väldigt svårt att skjuta andraskottet på älgen.
Muttrades i kön
Skjutbanefunktionärerna från Alm­
unge jaktskytteklubb försökte hjälpa så gott de kunde och gav Fredrik förtur i kön så att han skulle få
chansen att skjuta åtminstone en
full serie.
Men det blev krångel igen. Fast
nu var Fredrik beredd och lyckades
mata fram nästa patron manuellt.
Det blev ändå tidsnöd så sammanlagt blev det inte någon vidare serie.
I kön muttrades det en del – fast
mest tyst. För skjutningen blev lite
fördröjd. Men jag tror inte att Fredrik själv märkte mumlet i ledet.
Nu är Fredrik inte den tysta blyga
typen. I denna situation var det till
klar fördel. Fredrik började prata
med jägarna i kön, däribland mig.
Goda råd
Han gav ett ödmjukt intryck och
dolde inte att situationen var ny
för honom. Några timmar efter att
skjutbanan öppnat var kön heller
inte så lång längre, så de som var
kvar gav sina råd så gott de kunde.
Snacket gick.
– Pröva ammunition av annat
märke, var ett av råden han fick.
– Det kan också fungera med
”jaktammo”, var ett annat inpass
från kön.
Snacket kom också raskt över på
andra saker.
– Hur gör man egentligen för att
komma med på jakt? Jag har precis
tagit jägarexamen och har ingenstans att jaga, avslöjade Fredrik.
Både jag och en annan jägare rekommenderade honom att besöka
Jägareförbundets hemsida och få
fram uppgifter om korttidsjakt.
– Länsföreningarna i Stockholm
SVENSK JAKT Nr 2/3 2013
Före detta jaktledaren, Lars Morén.
och Uppsala har jakter och nyblivna
jägare har förtur, var mitt tips.
– Eller så kan du åka med mig till
Dalarna i september. Vi har plats för
en gäst – om du vill, var mitt andra
tips.
Det är förstås alltid lite vanskligt
att bjuda in en person man inte känner som gäst, men faktum var att
Fredrik gav ett så positivt intryck
genom sin ödmjukhet.
Att han inte på något vis försökte
ge sken av att han kunde mer om
jakt än han kunde, gjorde att jag
upplevde det som rätt riskfritt att ta
med honom.
Snart accepterad
Han hamnade i ett litet jaktlag i
Dalarna där alla varje kväll samlas
kring lägerelden och pratar om
jakten och om livet och om ditten och datten. Och med Fredriks
sociala talang som hjälp var han
snart accepterad i jaktlaget. Att Per
Ahlenbäck, en annan av jaktgäst­
erna, också brukar jaga på gården
utanför Märsta där Fredrik gick sin
jägarexamenskurs, gjorde det inte
svårare för Fredrik att hitta samtalsämnen.
Älgskytten Pelle
Persson till vän­
ster och Fredrik
Björck till höger
om älgen.
– Hur tycker ni att jag skött mig?
undrade Fredrik när jaktveckan gick
mot sitt slut. Kan ni tänka er att ta
emot mig igen?
– Javisst, svarade både jaktledare
och vice jaktedaren.
– Men hur tyckte du själv att det
var? Du fick ju ingen älg i pass. Var
det inte långtråkigt?
– Nej för mig var allt fantastiskt.
Och det var så avkopplande från
vardagen. Och bara att sitta och titta
ut över landskapet eller på en myra
i mossan gjorde att man gick ner i
varv, så jag kommer gärna tillbaka
om jag får, konstaterade Fredrik.
Och bössan har han fortfarande
kvar, eftersom den visade sig fungera med annan ammunition. L
149
| 41
TEMA Vägen till jakten
VILTVÅRDSOMRÅDEN
– en möjlighet att få jaktmark
TEXT OCH FOTO
OLLE OLSSON
VVO
Har du en
jakträtt inom
ett vvo får du
jaga över hela
området.
Du kan få
jakträtt inom ett
vvo oavsett var
du bor.
Det finns
ingen samlad
förteckning
över landets
viltvårdsområden. Många
områden saknar också egna
hemsidor och
det kan därför
vara svårt att
veta vem man
ska kontakta.
Prata med andra jägare eller
kontakta berörd
länsstyrelse för
att hitta rätt.
Vvo bildas
på initiativ av
två eller flera
markägare i
syfte att ”främja
viltvården
genom en
samordning
av jakten och
åtgärder till
skydd och stöd
för viltet”.
42 | 150
I landets norra halva
är jakten till stor del
organiserad i viltvårds­
områden. Där finns
ofta stora möjligheter
till rejäla jaktmarker
för en billig penning –
även för den som inte
själv äger mark.
en viltvårdsområdesförening
(vilt­vårdsområde) är i regel mellan
1 000 och 30 000 hektar stort. Det
är till stor del tack vare dem det
går att bedriva meningsfull jakt
även inom den viltfattiga delen av
landet. Där krävs stora arealer om
jakten ska ge avkastning. För att
själv äga stora arealer mark krävs i
normalfallet en välfylld kassakista.
Inom ett viltvårdsområde är
många fastighetsägare, även ägare
av mycket små fastigheter, tillförsäkrade minst ett jakträttsbevis
för egen del. Om markägaren där­
emot vill arrendera ut jakten på sin
fastig­het får han eller hon göra det.
Arealkrav
För arrendatorn gäller det att samla ihop så mycket mark som krävs
för ett jakträttsbevis inom det aktuella området. Arrendena delas
upp i jakträtt på småvilt eller älg.
För ett viltvårdsområde på låt
säga 5 000 hektar, krävs det att du
arrenderar omkring 100 hektar för
att uppfylla arealkravet.
Du får arrendera av flera olika
personer i samma område för att
Tack vare viltvårdsområden kan jägare arrendera mark och jaga inom stora,
­sammanhängande områden. Ofta dessutom till en rimlig kostnad.
få ihop areal­kravet för en egen jakträtt.
När områdets styrelse godkänt
arrendena får du sedan jaga småvilt, allt från björn till fågel, inom
hela viltvårdsområdet. Alltså inte
bara på de 100 hektar som du arr­
enderar.
Förhållandevis billigt
Eftersom viltvårdsområdena ofta
är bildade i mer viltfattiga, glesbefolkade områden kostar ett småviltarrende eller älgarrende i regel
inte några stora summor.
Ett tips till dig som ny jägare, och
som vill jaga inom ett viltvårdsområde, är att kontakta områdets
ordförande. Fråga runt eller sök på
internet.
Ibland vet områdesordföranden
eller någon annan i styrelsen om
det finns lediga arrenden och vilka
markägare du ska kontakta för att
eventuellt få ett eget jaktarrende.
Vissa områden har stenkoll på
ägarbilden, men det gäller tyvärr
långt ifrån alla. Ställ in dig på en hel
del ringande till olika markägare,
men det kan definitivt vara värt
mödan. Sedan kan du såklart även
kontakta de stora skogsbolagen
och höra dig för om de har marker
över som du kan arrendera inom
viltvårdsområdet.
Håller på marken
På senare år har jakttrycket på
små­vilt generellt minskat i vargland och norrut. Trots det kan det
många gånger vara svårt att få tag
på lediga småviltarrenden. Detta
till stor del beroende på att arrendena är billiga och många jägare
därför håller på dem – trots att de
inte längre jagar. L
Nr 2/3 2013 SVENSK JAKT
Jakt på före detta
KRONOHOLMARNA
Statens Fastighetsverk,
SFV, förvaltar jakten
på de före detta krono­
holmarna och i vissa
fall är det en enkel och
billig väg in i jakten.
TEXT & FOTO DANIEL SANCHEZ
längs med Sveriges kust finns det
tusentals öar och skär som ägs av
staten. I vissa län går det att komma ut att jaga på öarna efter att du
köpt ett tillstånd. Jakttillståndet
får du efter att du betalt in avgiften
till SFV, då får du också en fastighetslista över vilka fastigheter tillståndet gäller.
Västra Götaland och Halland
I Västra Götaland finns det drygt
600 kobbar och skär som förvaltas
av Statens Fastighetsverk. För att
få jakträtt på dessa öar i tre år kostar det 2 000 kronor.
För att få tillståndet ska du vara
skriven i Västra Götalandsregion­
en och du får alltid ta med dig en
gäst.
I Hallands län är det knappt 100
öar, reglerna är samma och det
FAKTA
På Jägareförbundet Gävleborgs websida finns regler för jakten beskrivet.
Där finns också bankgironumret man
ska betala in på för att få jakttillståndet i
Gävleborg eller Västerbotten och kartor
över öarna.
www.jagareforbundet.se/gavleborg
Klicka vidare till Kustjakt.
SVENSK JAKT Nr 2/3 2013
krävs att du är skriven i Halland.
Du får jaga jaktbart vilt enligt
jakttidtabell, undantaget klövvilt,
hare och säl.
Gävleborg och Västerbotten
I Gävleborg finns det 60–70 öar
som förvaltas av SFV.
För 1 000 kronor om året får du
jaga småvilt och säl, alltså inga restriktioner som på västkusten. Jägareförbundet Gävleborg har dessutom fört över den i någon mån
svårtolkade fastighetslistan till en
karta som du hittar på länsföreningens hemsida.
I Västerbotten gäller samma
regler. L
Att jaga sjöfågel
på de före detta
kronoholmarna
kan vara en väg
in i jakten.
FAKTA
För Västra
Götaland och
Halland gäller
Bankgironummer 5134-3606,
eller kontakt
med Anders
Eydal på SFV.
031-13 78 08,
Anders.Eydal
@sfv.se
151
| 43