BARONBACKARNA & ROSTA Örebro En intervjuundersökning om boendemiljö Helen Sannerstedt Rapport 2011:1 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Omslagsbild: Rosta, 1960-tal. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf Baronbackarna. Örebro läns museum/Fotograf Anna Rodin, 2010 2 INNEHÅLL INLEDNING 4 Bakgrund 4 Syfte och frågeställningar 4 Metod 4 BARONBACKARNA 5 Två rum och kök 5 Röster om Baronbackarna 8 Jelverts konditori och Ragges tobaksaffär 11 ROSTA 13 Stjärnhusen 13 Röster om Rosta 13 SAMMANFATTNING 17 REFERENSER 18 Bilaga 1. FÖRTECKNING ÖVER INFORMANTER 19 Bilaga 2. FRÅGELISTA 20 Bilaga 3. OMBYGGNATIONEN AV ROSTA 22 3 INLEDNING BAKGRUND Rosta och Baronbackarna var förebilder för svenskt flerbostadsbyggande på 1950-talet. Bostadsområdena byggdes med tanke på barnfamiljerna. Lägenheterna var mycket moderna och utrustades med rinnande vatten, badrum och välutrustade kök. Nytt var att bilarna skulle hållas borta från platser där barnen var. En annan nyhet var att bostadsområdena fick lekplatser och fotbollsplaner. Hur uppfattar de som bor i Rosta och Baronbackarna sin boendemiljö idag? Motsvarar de för den tiden så ambitiöst planerade bostadsområdena de behov vi idag har av vårt boende? SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med intervjuundersökningen är att vidga perspektiven på Rosta och Baronbackarna, att förstå de två bostadsområdena på fler sätt än enbart som ett uttryck för efterkrigstidens framgångsrika bostadspolitik samt att ge en fördjupad beskrivning av bostadsområdenas karaktärer. Ett delsyfte är att beskriva hur de boende ser på sin boende- och närmiljö. Fokus i intervjuundersökningen har varit att belysa Baronbackarna och dess torg. METOD Undersökningen är baserad på intervjuer med boende och verksamma i Baronbackarna och Rosta samt med personer som är ansvariga för bostadsområdenas förvaltning och utveckling. I den etnologiska 1 intervjuundersökningen har 14 personer blivit intervjuade, varav 8 kvinnor och 6 män. Då Baronbackarna är i fokus för intervjuundersökningen har elva personer intervjuats där samt fyra personer i Rosta för att ge en mångfasetterad och jämförande bild. Av de elva informanterna i Baronbackarna är fyra boende i bostadsområdet, en person är både uppvuxen samt numera yrkesverksam där samt sex informanter som är verksamma i eller har någon relation till Baronbackarna i sitt yrke. Av de tre informanterna i Rosta är två personer boende i området och en person som tidigare har varit yrkesverksam där. De boende i Rosta är med i facebookgruppen Vi som vuxit upp i Stjärnhusen i Rosta, Örebro och har besvarat frågelistan via mail. Intervjuerna genomfördes mellan den 15 december 2010 och 19 januari 2011. Intervjuernas längd är en knapp timma. Som underlag till intervjuerna har en frågelista använts men frågorna har varierat beroende på vem 2 som intervjuats och vilken bakgrund den personen har. Intervjuerna är transkriberade och arkiverade på Örebro läns museum. Kapitlen nedan är baserade på intervjumaterialet och speglar informanternas bild av Rosta och Baronbackarna. Den kursiva texten är citat från intervjuerna som är en direkt avskrivning från talspråket. 1 2 Bilaga 1, informantförteckning Bilaga 2, frågelista 4 BARONBACKARNA TVÅ RUM OCH KÖK År 1950 arrangerades en arkitekttävling för att avgöra hur Baronbackarnas bostadsområde skulle se ut. Förslaget som vann hette Du får leka på våran gård. Det var utformat av arkitekterna Ekholm & White. Baronbackarna skulle bli ett bostadsområde där barnfamiljen var i fokus. I tävlingsprogrammet fanns anvisningar för bland annat trafiken, gemensamma utrymmen och ett områdescentrum. Bostadsområdet skulle vara bilfritt, ha kringbyggda gårdar och närhet till skolor och affärer. Baronbackarna var ett av de första bostadsområdena i Sverige som från början hade bilfria innergårdar. Barnen skulle kunna leka tryggt på lekplatserna i de närliggande gårdarna medan bilar, garage och parkeringsplatser låg på utsidan av bostadshusen. Barn och bilar skildes åt. Baronbackarna byggdes mellan 1953 och 1957. Bostadsområdet fick 1230 lägenheter vilket var en omfattning som ännu var ovanlig i Sverige. Tyngdpunkten kom att ligga på trerumslägenheter istället för tvårumslägenheter som i Rosta, ett resultat av en ökad efterfrågan på större familjebostäder. Flera av de bostadsområden som uppfördes under 1940- och 1950-talen tog stor hänsyn till landskapets karaktär. I Baronbackarna anpassades det stora grönområdet efter terrängen. Den består av park med inslag av orörd natur, lekplatser, fotbollsplaner, odlingslotter och ett järnåldersgravfält. Flerbostadshusen i Baronbackarna är grupperade kring halvöppna gårdar. De är sammanlänkade i meanderslingor. De putsade fasaderna, sadeltaken, balkongerna och dörrarna är typiska för efterkrigstidens bebyggelse. Bostadshusen består av tre till fyra våningar. Fasaderna präglas av öppenhet inåt, här finns balkonger och entréer, medan de däremot sluter sig utåt mot de trafikerade gatorna som omger området. Bild 1: Baronbackarna 1960-talet Baronbackarna blev en arbetarstadsdel, liksom Rosta. Bostadshusen dominerades av barnfamiljer. De som flyttade hit kom från äldre stadsdelar i Örebro, från trångboddhet och lägre boendestandard. I höghusets enrumslägenheter bodde framför allt pensionärer. Många uppfattade Baronbackarnas som ett nytt, fräscht och fint bostadsområde. 5 Jag vet att det jag tänkte på då var ju att man tyckte att det var så modernt och fint. Jag var alltså, vi bodde i villa så jag hade ju ingenting på något sätt att vara avundsjuk på men jag var 3 faktiskt det ändå och jag tyckte de hade så fina lägenheter… Det har skett en förändring i boendestrukturen i Baronbackarna sedan det byggdes. 1957 bodde 4018 personer i området. 1962 hade bostadsområdet 3900 invånare vilket tydde på en viss utglesning. Därefter har det skett ytterligare utglesningar, generationsväxlingar samt ändringar av hushållens sammansättningar. I slutet av 1970talet konstaterades att genomströmningen stabiliserats, få människor flyttade in eller ut ur grannskapet. Antalet barnfamiljer hade då påtagligt minskat medan hushåll med ensamstående vuxna ökat till hälften av alla hushåll. Samtidigt hade också andelen ensamstående föräldrar med barn ökat även om mängden barn överlag var låg. Vid samma tid hade också det mångkulturella boendet i området ökat. Baronbackarna var alltjämt en arbetarstadsdel. Idag bor omkring 2000 personer i Baronbackarna. Området har en hög rörlighet, många flyttar 4 in och ut. Liksom i Rosta dominerar ensamboende även om deras antal är något lägre i Baronbackarna. En majoritet av de boende upplever personligen inte att det är en hög omsättning av människor i området. Fastighetsägaren ÖBO märker däremot av att många flyttar in och ut ur Baronbackarna då det innebär en högre arbetsbelastning för deras del samt ett större slitage på lägenheterna. Det var många barn, det var ju barn i varenda lägenhet nästan. Han trivdes och det gjorde vi 5 med, både med hans kompisar och föräldrar. De hade nära till skolan. Ja det var annorlunda och framför allt så, alltså, det var alltid folk ute. Det var mycket människor. Jag fick ju barn -89 det var ju en sån där riktig babyboom. Det bara drällde av barn. Det var hur 6 mycket ungar som helst. När Baronbackarna byggdes kom barnen och barnfamiljerna i fokus. Att barnfamiljerna sedan dess har minskat i antal menar informanterna beror på att lägenheterna I Baronbacka är små i jämförelse med andra bostadsområden. En åsikt är att barnfamiljerna idag kräver större lägenheter än vad de gjorde tidigare, å andra sidan bor det en hög andel invandrarfamiljer i området som har många barn. Jag hade ju kompisar som bodde i 2-3 rummare, de var väl 4-5 barn i en familj. Så det var ju annorlunda, det accepterar man väl knappt idag... Det som är skillnaden nu är ju att det är väldigt många invandrare som bor här och dom har ju ofta barn och väldigt många barn. Och bor trängre än vad ”svenskarna” gör så att säga, så det är ju lite samma bild… men det måste vara färre barn idag. Vart skulle de annars ha tagit vägen? Så det måste ju vara färre barn. Jag tänker mig att lägenheterna är för små och trånga för att ha många eller stora barnfamiljer. 7 Det är väldigt stor skillnad alltså. Och det beror väl på det att barnfamiljer kräver större lägenhet än vad som finns i Baronbackarna idag… Förr kanske man hade 1-2 barn, nu har man ju stora bosniska familjer och somaliska familjer med väldigt många barn och kanske andra släktingar 8 som man ansvarar för och då blir det trångt. 3 Informant 5 Rodin, Anna: Baronbackarna – precisering och fördjupning av riksintresset utifrån motivering och värdetext enligt beslut av Riksantikvarieämbetet 1996. Rapport 2010:30, Örebro läns museum. 4 5 Informant 1 Informant 2 7 Informant 5 8 Informant 6 6 6 Baronbackarna var som tidigare nämnts ett av de första bostadsområdena i Sverige som från början hade bilfria innergårdar. Barnen skulle kunna leka tryggt på lekplatserna vid de närliggande gårdarna. Genom att förlägga daghem och fritidslokaler innanför det skyddande bostadsområdet skulle barnen aldrig på egen hand behöva utsätta sig för trafikfara. Sedan Baronbackarna byggdes har bilarnas antal ökat väsentligt och informanterna tycker inte att bostadsområdet är bilfritt längre. Olika servicebilar kör in i området men den biltrafik som periodvis upplevs som ett problem är andra boende som kör in i området och mopeder som kör väldigt fort. För att minska på trafiken inne i bostadsområdet har ÖBO i samråd med hyresgästföreningen inrättat två parkeringsplatser utanför varje arkad där de boende kan lasta i och ur sina bilar. ÖBO satte i somras också upp bommar på några ställen samt flera farthinder inne i bostadsområdet för att få ned hastigheten på de fordon som körde där. Bild 2 & 3: Yttre fasad mot parkeringsplats samt inre fasad mot innergård De boende i Baronbackarna som har intervjuats har alla flyttat inom området en eller flera gånger. Första lägenheten var på två rum och kök eller något större. När familjen blev större blev behovet av en större lägenhet påtaglig. Att barnen skulle få ett eget rum har varit en viktig anledning till flytten. Jag tycker att det är välplanerat både ute och inne... Ja, vi har ju bott här i över 50 år och det är 9 klart då trivs man ju annars skulle man inte bo kvar. Området det är ju precis som det alltid varit tycker jag. Det är ju ett rätt så fint område. Jag 10 tycker inte att det ser nedgången ut på något sätt. Det ser fint ut tycker jag. Hur ser de boende på framtiden? Tänker de bo kvar i Baronbackarna? Det gifta paret som snart bott i Baronbackarna i 50 år tänker inte flytta. De trivs och önskar bo kvar. Två av informanterna kan tänka sig att flytta men det beror inte på att de inte vill bo kvar utan på att de inom en snar framtid behöver ett mindre boende. En person vill flytta från Baronbackarna då hon inte längre trivs och känner sig otrygg i området. Det är väldigt många människor som bott här som har flyttat in till Vasastan. Jag kan själv tycka att det skulle idealiskt, nära till bra mataffärer, nära till resecentrum, till gym och till stan. Gångavstånd till det mesta. 11 Nej jag säger det att jag vill inte flytta. Dels har vi så fin utsikt åt båda håll och trivs här. Många 12 flyttar och flyttar upp mot stan, nej jag vill inte det. 9 Informant 1 Informant 5 11 Informant 2 10 7 RÖSTER OM BARONBACKARNA Grannskapstanken är en stadsplaneringsidé där stadsdelarna i en stor stad ska ha ett självständigt liv och bestå av bostäder runt ett centrum. Typiskt för grannskapstanken var byggnaderna för handel och service. Genom att skapa ett levande centrum i de olika stadsdelarna skulle de boende få en gemensam hemortskänsla. Vilken genomslagskraft fick idén kring grannskapstanken i Baronbackarna? Bild 4: Baronbackarnas centrum, 1960-tal På frågan om informanterna tycker att det finns en tydlig hemortskänsla i Baronbackarna idag så är svaren lite olika. Att det har funnits en stark hemortskänsla är alla ense om, däremot är det lite otydligt i vilken utsträckning den finns idag. Jag vet allvarligt talat inte om det gör det idag längre. Jag har liksom inte riktigt fått det intrycket. Då (1950-1960-talen) fanns det definitivt det. Absolut! Och då var t.o.m. gårdstillhörigheten viktig… Och så just det som fanns med i den här gårdstillhörigheten det var ju 13 också den sociala kontrollen. Att känna igen människor i sitt eget bostadsområde tycker informanterna är viktigt. Idag har Baronbackarna en hög genomströmning av människor och dessutom mycket människor med många olika nationaliteter. Känslan av trivsel och trygghet hänger mycket ihop med deras tidigare erfarenheter. De som har haft ett stort umgänge i Baronbackarna tidigare, upplever att det var mer liv och rörelse i Baronbackarna förr. Liksom den här känslan som man haft att man känt människor att man haft sina vänner i var och varannan port och att man kom hem efter jobbet på sommaren och man kom aldrig in för det satt alltid folk ute. Man slog sig ned och pratade en stund och alltid hade någon med sig fika 14 ute. Det är väl lugnet och går man ut så är det alltid någon som vinkar och hejar, jag tror att det gör till. Det blir ju en trivsel av det. Att man känner igen och kanske frågar, jag har inte sett dig på 15 länge, hur är det och så där. Den sociala kontrollen var större tidigare, vilket naturligtvis hänger ihop med samhällsutvecklingen. Under 1950- och 1960-talen var många kvinnor hemmafruar och hade en större uppsikt över barnen och gården. Det innebar förmodligen också att man kände igen varandra i större utsträckning än vad man gör idag. 12 Informant 1 Informant 5 14 Informant 2 15 Informant 1 13 8 Jag kommer ihåg första gången, jag började röka när jag var 14 år och gick in dit (Ragges tobaksaffär) för att köpa tobak. Jag hade köpt en pipa och skulle… köpa tobak och fick en utskällning… för att jag var där och köpte tobak. Du ska inte röka, du ska inte ha någon tobak, men jag köpte i alla fall men hon bråkade med mig. Det skulle ju aldrig hända idag tror jag, om man inte personligen är bekant med någon… Sen var det som jag sa den sociala kontrollen…den var också gårdsbunden i någon mån. För att mammorna, det var ju de som var hemma, dom 16 visste varenda unge. Vems barn det var, vilka de skulle skälla på om det var något dumt osv. Hur har då människors aktiviteter i bostadsområdet för övrigt förändrats under åren? Alla är ense om att aktiviteter för barn och antalet föreningar har minskat. PRO är en av de föreningar som fortfarande är aktiva i området. De har exempelvis en egen minigolfbana som de kan spela på året runt . En av informanterna började 17 arbeta med den lokala hyresgästföreningen i Baronbackarna för 15-16 år sedan. För tillfället är denna vilande. Hon upplever att det är mycket svårare att engagera människor idag mot vad det var tidigare. Jag har aldrig träffat på ett område som är så svårt att engagera folk i… Och jag vet inte varför egentligen. Jag förstår inte det för vi är ju ändå många som har bott här länge och många som bor kvar och. Så varför vill man inte engagera sig i sitt boende, jag vet faktiskt inte. Det kan ju hända lite grann också den här hopplöshetskänslan, det lönar sig inte, det ger ändå ingenting. 18 Eller också är det det att man är nöjd. Varje år sker en trygghetsvandring i Baronbackarna, där ÖBO, FinFast AB, Örebro kommun, hyresgästföreningen och de boende tillsammans går runt i området för att se vilka åtgärder som behöver göras för att få en tryggare miljö. Det resulterar ofta i att buskar och träd tas bort eller klipps för att få en öppnare yta med fri sikt och att gatlyktorna ljus ska synas bättre. Uppfattningen om Baronbackarna är ett tryggt eller otryggt bostadsområde varierar hos dem som blivit intervjuade. Majoriteten tycker att Baronbackarna är tryggt och inte värre än något annat bostadsområde. Däremot kan de känna att människor som inte bor i bostadsområdet tycker det är mindre tryggt och att Baronbackarna har fått ett orättvist dåligt rykte. Jag känner mig trygg i området. Vi har ju jobbat väldigt mycket med belysning och buskar och ju 19 mer vi får genomfört desto luftigare och lättsamt känns det ju att röra sig här också. Jag har aldrig varit rädd att gå dit (centrum) på kvällarna men det är många som är för det är så 20 mycket ungdomar där. Dom rör inte oss. Sen finns det väl sånt här på alla ställen, busar, men jag har aldrig blivit antastad. Vi kan ta Varberga, vi kan Rosta… det blir alltid och sen blir det lite moms på det med… sen vi fick 21 porttelefon så är det tryggare. En person upplever bostadsområdet som otryggt vilket beror på tidigare incidenter där bl.a. en av hennes döttrar har blivit hundbiten. Hon tycker att det finns en grupp av människor i området som ger upphov till den 22 här otryggheten och önskar att det skulle bo fler barnfamiljer där istället Andra problem som informanterna upplever i Baronbackarna är att människor skräpar ner, framför allt vid sopstationerna och att det sommartid kan vara högljutt utomhus. ÖBO och FinFast AB utarbetar olika strategier för att trygghet och trivseln skall öka. ÖBO har bl.a. etablerat tvättstugevärdinnor, vilket sparat mycket pengar 16 Informant 5 Informant 2 18 Informant 2 19 Informant 2 20 Informant 1, hans hustrus kommentar 21 Informant 1 22 Informanten uppger bland annat människor med alkohol- och drogproblem, psykiskt sjuka samt lösspringande hundar. 17 9 och minskat på slitage, förstörelsen och svinn av olika saker. Förhoppningen är att tvättstugevärdinnorna gör att de boende får större respekt för tvättstugan. Ja, som när jag var barn då var det ju ett område med fruktansvärt massa ungar. Överallt så var det ju barn i alla åldrar alltså och det tycker jag är en form av karaktär på något sätt att det var 23 barnvänligt i allra högsta grad. Finns det en speciell karaktär i Baronbackarna? Själva bebyggelsen, grönområdet och naturen runt omkring Baronbackarna har en central betydelse för bostadsområdet trivsel och karaktär anger informanterna. När det gäller bebyggelsen ser hyreshusen i stort sett ut som de alltid gjort. Grönområdet som består av park med inslag av orörd natur, lekplatser, fotbollsplaner, odlingslotter och ett järnåldersgravfält har med tiden blivit mer uppväxt och på sina ställen igenväxta. Många informanter återkommer till alla de barn som funnits i Baronbackarna som något speciellt. De tycker också att det är viktigt att det ser fint och välskött ut i området. Det är betydelsefullt för dem att Baronbackarna framhålls på ett positivt sätt. Alla informanter har fått svara på frågan hur Baronbackarna ska beskrivas för någon som aldrig varit där. Dessa svar ger också en bra skildring av Baronbackarnas och dess karaktär. Då skulle jag bara säga att det är ett litet gulligt område… inte alltför höga hus… och väldigt vänliga människor som bor här… de är måna om sitt område, på något sätt stolta över 24 Baronbackarna, man blir lite förvånad. Jag skulle nog beskriva det som att det är ett 50-tals område som har kedjehus och att det är väldigt grönt och att det är som en ring runt den stora gräsytan på mitten, jättemycket träd. Så måste jag ju också nämna att vi har inga mataffärer men vi har bra bussförbindelser nära till 25 stan. Skola, vårdcentral finns ju. OMRÅDESGRUPPEN I BARONBACKARNA Områdesgruppen i Baronbackarna startades 2003 då Örebro kommun valde ut bostadsområden i Örebro med höga folkhälsotal för att främja demokrati, folkhälsa och kultur. Till områdesgrupperna är alla välkomna som har en verksamhet eller en förening i Baronbackarna, så som hyresgästföreningen, Örebro kommun, ÖBO, FinFast AB, Mikaelskolan, vårdcentralen, familjecentralen, Mikaelkyrkan, fritidsgården Fritiden, Verdandi, PRO mm. I områdesgruppen kan de olika verksamheterna utbyta information med varandra. Den innebär också att de kan ta snabba beslut då de har gemensamma områdespengar. Områdesgruppen förfogar över cirka 100 000 kronor per år. En del av pengarna går till Baronbackarnas dag, Valborgsfirandet samt några resor per år som områdesgruppen anordnar tillsammans med fritidsgården. Om någon i området har förslag på en aktivitet som vänder sig till alla boende kan de söka av områdespengarna och få medel till aktiviteten. 23 Informant 5 Informant 6 25 Informant 2 24 10 JELVERTS KONDITORI & RAGGES TOBAKSAFFÄR Till Jelverts konditori dit gick vi på lunchrasten och köpte krämkakor. Det fanns två konsumaffärer, alltså lilla konsum som vi kallade det, som låg längre bort, ja norrut… Och så fanns det en mjölkaffär som låg närmare Mikaelkyrkan i någon av gårdarna där borta, förutom de som låg i centrum… Det jag tycker är tråkigt, ja det är ju tidens tand men det är ju att centrum, det är väldig skillnad på centrum mot när jag var barn... Det fanns ju hur mycket affärer som helst då, nu finns det ju ingenting, jo det finns två affärer. Då fanns det ju 10 affärer i centrum plus att det fanns ett par affärer ute i området. 26 Grannskapstanken är tydlig i Baronbackarna, här finns ett avgränsat bostadsområde, kommersiell och kommunal service samt trygga, kringbyggda gårdar. I centrum finns ett höghus i tio våningar. Detta byggdes bland annat för att markera Baronbackarnas centrum. Vid slutet av 1950-talet fanns det två snabbköp, konditori, charkuteri, barnklädesaffär, färg-, frukt-, och tobaksaffärer, herr- och damfrisör, bank, urmakeri, tandläkare, och centraltvätt samt två mjölkbutiker som låg bland hyreshusen. I bostadsområdet fanns också service som lågstadieskola, daghem, bibliotek och fritidslokaler. Bild 5: Baronbackarnas torg, 1960-tal Idag har utbudet av affärer och den kommunala servicen i Baronbackarnas centrum minskat avsevärt. Det finns bl a en familjecentral, en pizzeria, en tobaks- och en fruktaffär som även för ett mindre sortiment av mat. Minskningen av den kommersiella servicen i Baronbackarnas centrum är inte unik. Denna utveckling har skett i de flesta bostadsområden i och med centraliseringen där stora köpcentra växt fram. Många människor som bor i Baronbackarna handlar på Maxi som inte ligger långt därifrån, men avståndet kräver kanske ändå tillgång till bil eller cykel. Informanterna förklarar denna förändring med att hela samhället är förändrat. Det betyder å andra sidan inte att de tycker att det är en bra förändring, tvärtom, de saknar ett levande centrum. Vad är det då de saknar mest och vilka funktioner vill de att centrum ska ha? Framför allt så tycker de att det är viktigt att människor rör sig i centrum då detta i sin tur skulle skapa trivsel och trygghet. Jag tycker att det är en katastrof att det inte finns ett bibliotek, dels för skolan skull… Ett bibliotek kan ju vara på väldigt många olika sätt, det kan vara ett mediacentrum… att det blir någon form 26 Informant 5 11 av samlingspunkt ja. Sen är det jätteviktigt just i ett sånt här område som Baronbackarna att det 27 finns ett bibliotek på nära håll för skolan. Det som idag kallas för Skådespelet hyste tidigare bibliotek och fritidsgård. På 1990-talet flyttade fritidsgården till skolan och biblioteket lades tillfälligt ned. Därefter kom Baronbackarnas ekonomiska förening till Skådespelet. De förde en livaktig verksamhet med olika aktiviteter och hade bl.a. en restaurang som blev en naturlig samlingspunkt för många boende. Nu är kanske ett nytt kultur- och fritidscentrum på väg till Baronbackarnas centrum. Kultur och medborgarförvaltningen har fått i uppdrag att försöka hitta en lokallösning för en etablering av ett kultur- och fritidscenter. Ärendet ligger nu för äskande av pengar. Ja, det var ju det sorgligaste som hände det året när de la ned skådespelet (den ekonomiska föreningen). Jag vet ju många som stod och grät. För vart ska vi gå, vad ska vi göra nu? Nu har vi ingenstans att träffas utav de som var ensamma. Gunhild Karlsson Det(fritidsgård och bibliotek) låg här i huset och det betyder också att människor använder centrum, att man kommer men nu är det på väg att öppna igen. Så vi hoppas att fritidsgården ska flytta upp till det här huset och att man ska få ett samarbete så att biblioteket också ska öppna. Vi får se nu när politikerna har bestämt sig hur de vill styra om vi får pengar till det. Men det finns en vilja i alla fall hos politikerna till att det ska ske och det är ju bra för området i alla 28 fall… De saknar också möjligheten att köpa mat i området och skulle önska att det fanns en mataffär som förde ett grundsortiment av varor, precis som tidigare. Jag kan förstå att det är omöjligt att få till någon riktig mataffär här men vi skulle ju kunna önska oss någonting som åtminstone hade ett basutbud. Det hade varit skönare om det hade funnits ett utbud som vände sig mer till, ja barnfamiljer och äldre än vad det är idag liksom… Det går ju att köpa en liter mjölk eller något annat litet i Baronbackarna men det är så osäkert då det inte är någon som för ett sortiment man kan vara säker på. Man kan inte räkna med att det finns mjölk 29 ens, ja på macken kanske. En diskussion som ständigt återkommit i Baronbacka är hur centrum med dess torg ska se ut. Det har under årens lopp skett många bostadsmöten och workshops där de boende har fått vara med och påverka utvecklingen av centrum i Baronbackarna. Det har tagits fram ritningar utifrån deras önskemål men sen har det inte hänt något mer. Informanterna upplever att Baronbackarna inte har varit prioriterat. Det som kan ha komplicerat diskussionen om centrum och torget är att marken ägs av Örebro kommun medan ÖBO äger resten. I slutet på 2010 påbörjade dock ÖBO en upprustning av torget som nu ska bli ljusare och mer välkomnande. … involverat boende här, och man lägger ned sin själ om vad man önskar och vad man har för visioner och man pratar både vision och möjligheter och så händer det ingenting. Ingenting, ingen återkoppling, ingenting. Det kommer en ritning som sitter uppe någonstans, ja, så kommer det en ritning till efter några år. Det händer liksom aldrig nåt. Och jag kan mycket väl förstå att folk blir, jag blir likadan. Om det kommer upp någonting sånt där att vi ska tycka någonting om centrum 30 så bara, ja ja, ja. Spelar roll! 27 Informant 5 Informant 6 29 Informant 2 30 Informant 2 28 12 ROSTA Stjärnhusen Rosta uppfördes mellan 1948–1952 och består av 130 stjärnhus. Bostadshusen är byggda i tre våningar, delvis inredda vindar och tre lägenheter per våningsplan. Lägenheternas storlek varierade från ett rum och kokvrå till fem rum och kök. Majoriteten var två- och trerumslägenheter, hälften av beståndet var tvårumslägenheter. De större bostäderna hade ett rum inrett på vinden, vissa med egen ingång. Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro önskade en blandad social struktur hos de boende Det skulle åstadkommas genom att variera lägenhetsstorlekarna. Rosta kom dock att bli en arbetarstadsdel där tre fjärdedelar av hushållen var 31 barnfamiljer. Under 1980-talet genomfördes en större renovering av Rosta. Bild 6 & 7: Stjärnhusen Röster om Rosta 32 De informanter som bor i Rosta har flyttat inom området flera gånger. En informant kommer ihåg att hon 33 tyckte att området var mycket modernt när hon flyttade dit på 1960-talet. En annan informant bodde i Rosta som barn på 1980-talet och har nu flyttat tillbaka dit med sina barn. Underbart, grönt o fint, stora ytor 34 Det är ju unikt! Och just den här stjärnhusformen som gör att varje lägenhet har utsikt åt tre håll. 35 Stjärnhusen i Rosta ger en mycket positiv bild. Människor som inte bor i området känner till bostadsområdet och tycker att det är fint. De informanter som har besvarat frågelistan tycker väldigt mycket om sitt bostadsområde . De uppskattar närheten till Örebro centrum och gemenskapen ute på sommaren. Den stora parkytan i mitten av bostadsområdet är mycket omtyckt och en bra lekplats för barn. En favoritplats för flera är området vid västras plaskdamm, dvs plaskis. De upplever att det finns en stark hemortskänsla i Rosta. Där bor 31 Bilaga 3, Ombyggnationen av Rosta Informant 12 33 Informant 13 34 Informant 12 35 Informant 14 32 13 också flera generationer från samma familj och sammanhållning mellan dem är stor. Informanterna har dessutom många vänner i bostadsområdet och bra kontakt med sina grannar. Finns inget finare o bättre bostadsområde, grönt, lugnt och fin utomhusmiljö. Trevligt o vänligt område som är välanpassat för barnfamiljer. 36 37 På facebookgruppen Vi som vuxit upp i Stjärnhusen i Rosta, Örebro logg kan man läsa många positiva kommentarer; Vill flytta tillbaka Länge leve Rosta Rosta kommer alltid vara speciellt, längtar tillbaka dit ganska ofta Rosta håller jag i min hand Vilket område är bättre??? Eftersom barnfamiljerna hade förtur i bostadskön inriktades Rosta redan på planeringsstadiet mot barnfamiljer. Området försågs med lokaler som hade olika barnverksamheter. Ungdomsgården var exempelvis den första i landet som fanns med redan i planeringsarbetet. Den utbyggda barnomsorgen i området var också på många sätt ny för sin tid och speglar ett samhälle i förändring. I parkerna placerades lekplatser, plaskdammar, tennisbana, fotbolls- och bouleplan samt uteplatser. Det fanns också hobbylokaler i området tillgängliga för de boende, där det bl.a. en kväll i veckan fanns en slöjdlärare tillgänglig. En av de förändringar informanterna upplever ha skett i området är att det generellt var mycket fler barn i Rosta tidigare och att aktiviteterna har minskat betydligt. Ja förr var det så mycket barn i varje trappuppgång, det är det inte nu, många bor här en tid, sen 38 köper många barnfamiljer hus tyvärr. Minns barndomen på Västra som jättebra med kullen, isbanan, lilla Ica och framförallt alla 39 barn! När det gäller boendestrukturen har det skett förändringar i området. Antal boende i Rosta och deras åldersfördelning förändrades efterhand. Vid mitten av 1970-talet utgjorde barnfamiljerna mindre än hälften av alla hushåll. Gruppen ensamstående vuxna ökade till hälften av alla hushåll. Ensamstående med barn minskade däremot gradvis. Efter 25 år var folkmängden nere på mindre än hälften av det ursprungliga antalet invånare. Idag finns det totalt 1320 hyreslägenheter och cirka 2300 boende i Rosta. Den största gruppen, nästan tre fjärdedelar, består av ensamboende. Närheten till Örebro centrum är tilltalande för de singlar, unga par och 40 pensionärer som bor här. En grupp människor har bott i stjärnhusen sedan det byggdes. Tidigare undersökningar som gjorts i Rosta beträffande grannskapstanken visar att de boende var mycket positiva till affärerna i området och barnens lekplatser. Bostädernas planlösning och funktioner fungerade också bra, för såväl hemarbetande som förvärvsarbetande kvinnor. Femton år efter bostadsområdets uppförande uppfattades lägenheterna fortfarande som ett bra boende men att de var för små. Många valde att byta upp sig till en större lägenhet inom området eftersom Rosta uppfattades som ett lugnt och mycket trivsamt bostadsområde. 36 Informant 12 Informant 13 38 Informant 12 39 Ett inlägg från facebookgruppen Vi som växte upp i stjärnhusen, Rosta 40 Rodin, Anna: Rosta – precisering och fördjupning av riksintresset utifrån motivering och värdetext enligt beslut av Riksantikvarieämbetet 1996. Rapport 2010:29, Örebro läns museum. 37 14 Är uppvuxen med de här lägenheterna o tycker nog inte att de är så speciella som många andra 41 tycker. Det går att se att de boende fortfarande har liknande uppfattning av sitt bostadsområde idag som på 1970talet. Det som informanterna idag kan tycka är negativt är att lägenheten inte är så praktiska. Köket är litet och det finns få garderober mm. När det gäller utomhusmiljön så saknar en informant att det inte längre finns en rastplats för hundar där de kan släppas lösa så som det fanns tidigare. Rosta uppfattas fortfarande som ett lugnt och trivsamt område förutom att det sommartid kan vara lite högljutt utomhus. De känner sig trygga i bostadsområdet men som en informant påpekar, det kanske är en falsk trygget då hon växte upp där och känner sig hemma där. Falsk trygghet som jag har eftersom det här är ”mitt uppväxtområde” men det är nog inte 42 tryggare än någon annanstans. Från början fick bilar köra inne i bostadsområdet men den ökade bilismen medförde stora problem. Det blev farligt för barnen att röra sig i området och dessutom för trångt på gatorna. Bilarna som stod parkerade längs 43 vägarna skymde sikten så det blev svårt att hålla uppsikt över barnen när de lekte i parken. Under slutet av 1960-talet separerades trafiken och parkeringsplatser och garage förlades utanför bostadshusen. De boende har berättat hur lugnt och tyst området blev när bilarna försvann. Tyvärr så upplever inte informanterna att Rosta idag är ett bilfritt bostadsområde. 44 … bilarna fortfarande kör på område som de gjort de senaste 30 åren jag levt. 45 Nej tyvärr, alla är så lata, speciellt ungdomarna Bild 8: Rosta centrum, 1960-tal Bild 9: Mjölkaffär, 1960-tal 41 Informant 13 Informant 13 43 Rodin, Anna: Rosta – precisering och fördjupning av riksintresset utifrån motivering och värdetext enligt beslut av Riksantikvarieämbetet 1996. Rapport 2010:29, Örebro läns museum. 42 44 45 Informant 13 Informant 12 15 Hur ser informanterna på framtiden? Tänker de bo kvar i Rosta? Hemkänslan till Rosta är stor och de vill gärna bo kvar i området. De har dock haft funderingar på att flytta och en av informanterna kommer så småningom vara i behov av ett större boende men tycker att det är svårt att flytta därifrån då barnens alla kompisar bor i Rosta. Vi älskar utomhusområdet på sommaren samtidigt vill vi ha radhus. 46 Grannskapstanken med bostäder runt ett centrum fullföljdes i Rosta. Höghuset i Rosta var det första i Örebro och utgör ett tydligt landmärke. I Rosta fanns kommersiell och kommunal service; daghem, fritidshem, skolor, bibliotek, fritidslokaler o dyl. Det fanns också bl.a. två charkuteriaffärer, cykel- och sportaffär, fiskaffär, färghandel, herr- och damfrisör, konditori, manufakturaffär, två tobaksaffärer, fotoateljé, postkontor, bokbinderi, leksaksaffär, radioaffär, skomakeri, skrädderi, syateljé, två bagerier och en kyrksal. De flesta butikerna låg i butikslängan vid centrum och i höghuset fanns leksaksaffär, bosättningsbutik, kemtvätt och frisör. Mjölkbutikerna låg utspridda i bostadsområdet. I Rostas centrum finns idag Konsum, Restaurangen Goddagens, cykelaffär, kemtvätt, ungdomsgård mm. Informanterna handlar delvis sin mat i Rostas centrum men också i större mataffärer. De tycker att centrum blev mycket fint efter ombyggnaden då man försökt återställa det till dess ursprungliga karaktär. De saknar inte direkt något, förutom möjligtvis fler bänkar och ett kafé. 46 Informant 13 16 SAMMANFATTNING Den speciella bebyggelsen och grönområdena kring Baronbackarna har en viktig betydelse för bostadsområdets karaktär. Baronbackarna beskrivs av de intervjuade som ett trevligt och vänligt 50-tals område med stora fina grönytor. Den förändring som skett i Baronbackarna sedan det byggdes är å ena sidan märkbar men å andra sidan ganska obetydlig enligt informanterna. Bebyggelsen är sig lik, hyreshusen ser i stort sett ut som de alltid gjort. De märkbara förändringarna i området är enligt informanterna det immateriella, dvs den förändrade boendestrukturen, människors påverkan och en förändrad kulturell kontext. Även Stjärnhusen i Rosta är obetydligt förändrade och informanterna tycker mycket om sitt bostadsområde . De beskriver det som ett lugnt och vänligt bostadsområde med en fin grön utomhusmiljö. De uppskattar närheten till Örebro centrum, gemenskapen som finns utomhus på somrarna och den stora parkytan som är en bra lekplats för barn, Gemensamt för Baronbackarna och Rosta är att boendestrukturen har förändrats och att de tidigare så barnrika åren gett områdena en speciell karaktär. Varken Baronbackarna eller Rosta uppfattas idag som bilfria bostadsområden vilket inte överensstämmer med den grundidé arkitekterna ursprungligen hade med det bilfria bostadsområdet. I både Baronbackarna och Rosta poängterar informanterna ytans betydelse. Trivseln ökar när hyreshusen och grönområdena är välskötta och fina. Det är betydelsefullt för dem att bostadsområdena framhålls på ett positivt sätt. Rosta har haft en positiv laddning i 60 år, vilket är ett gott betyg för en arbetarstadsdel. Synen på Baronbackarna är mer tvetydig och omdömena är delvis motsägelsefulla. Däremot är informanterna som bor i Baronbackarna mer positiva till standarden på lägenheterna medan lägenheterna i Rosta uppfattas som lite mindre praktiska. I Rosta finns en stark hemortskänsla vilket det även har gjort i Baronbackarna tidigare, däremot är det inte lika tydligt om den finns idag. Trygghetskänslan skiljer sig också då Rosta uppfattas som tryggare än Baronbackarna. En anledning kan vara att det är viktigt att känna igen människor i sitt bostadsområde. Baronbackarna har en högre genomströmning av människor än i Rosta vilket leder till instabilitet och otrygghet. En majoritet av informanterna i Baronbackarna och Rosta har funderingar på att flytta, både inom eller från området. Anledningarna varierar, en informant i Rosta kommer så småningom behöva flytta till ett större boende och drömmer om ett eget radhus. I Baronbackarna behöver två av informanterna inom en snar framtid ett mindre boende medan en tredje person vill flytta då hon inte längre trivs. Det gifta paret som snart bott i Baronbackarna i 50 år tänker däremot inte flytta. Det som framför allt skiljer Baronbackarna och Rosta åt är bilden av centrum. I Rosta finns ett väl fungerande centrum medan de boende i Baronbackarna upplever att centrum är öde och därför önskar sig ett mer levande centrum. Upplevelsen av den förlorade grannskapskänslan skulle vara intressant att studera vidare. En jämförelse med andra, liknande, bostadsområden skulle kunna belysa huruvida detta är en generell trend i samhället, eller kanske bara en idyllisering av det gamla samhället, där folk brydde sig om varandra. En sådan jämförelse har dock inte låtit sig göras inom ramen för detta arbete. 17 REFERENSER Baronbackarna – ett bostadsområde i Örebro: Arkitektur 1959:1 Edh, Karl-Erik: Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro – Historik 1946-1989, ÖrebroBostäder AB, Örebro 1993 Egerö, Bertil: En mönsterstad granskas – Bostadsplanering i Örebro 1945-75, Byggforskningsrådet, Stockholm, 1979 Lindblad, Andreas: Höghuset i Baronbackarna. Örebro läns museum. rapport 2005:4 Rodin, Anna: Baronbackarna – precisering och fördjupning av riksintresset utifrån motivering och värdetext enligt beslut av Riksantikvarieämbetet 1996. Rapport 2010:30, Örebro läns museum. Rosta 1948-52 i Arkitektur 1979:6 Arbetsmaterial, bebyggelseinventering av Rosta, utförd av Örebro kommun genom Ulrika Sahlsten, 2010 BILDFÖRTECKNING Bild 1: Bildkälla: Örebro Stadsarkiv, SBK-B-044/Okänd fotograf, 1960-tal Bild 2: Örebro läns museum/Fotograf Anna Rodin, 2010 Bild 3 Örebro läns museum/Fotograf Anna Rodin, 2010 Bild 4: Bildkälla: Örebro Stadsarkiv, SBK-B-065/Okänd fotograf, 1960-tal Bild 5: Bildkälla: Örebro stadsarkiv, SBK-B-112/Okänd fotograf, 1960-tal Bild 6: Örebro läns museum/Fotograf Anna Rodin, 2010 Bild 7: Örebro läns museum/Fotograf Anna Rodin, 2010 Bild 8: Bildkälla: Örebro stadsarkiv, SBK-R-20/Okänd fotograf, 1960-tal Bild 9: Bildkälla: Örebro stadsarkiv, SBK-R-71/Okänd fotograf, 1960-tal 18 Bilaga 1. FÖRTECKNING ÖVER INFORMANTER BARONBACKARNA BOENDE Informant 1 Man Bott i Baronbackarna i 49 år, sedan 1962. Kvinna Gift med informant 1, svarar också på frågor Informant 2 Kvinna Bott i Baronbackarna i 29 år Informant 3 Kvinna från Syrien Bott i Baronbackarna i 30 år Informant 4 Kvinna från fd Jugoslavien Bott i Baronbackarna i 9 år, tre barn Informant 5 Man Gick på 1950-talet på Mikaelskolan, arbetar där idag. YRKESVERKSAMMA & ANSVARIGA TJÄNSTEMÄN Informant 6 Kvinna Utvecklingsstrateg, Örebro kommun Informant 7 Man VD FinFast AB Informant 8 Kvinna Kontorschef, Kultur och medborgarkontoret, Örebro kommun Informant 9 Man Bovärd på ÖBO, jobbat där sedan 1970-talet Informant 10 Kvinna Stadsdelsutvecklare, ÖBO Informant 11 Man Fd chef för Baronbackarnas ekonomiska förening ROSTA BOENDE Informanterna är med i facebookgruppen Vi som vuxit upp i Stjärnhusen i Rosta, Örebro; Informant 12 Kvinna Bott i Rosta i 47 år, sedan 1964. Informant 13 Kvinna Bott i Rosta i 20-25 år. TJÄNSTEMAN Informant 14 Man Projektledare ÖBO, ansvarig renoveringen av Rosta 19 Bilaga 2. FRÅGELISTA PERSONUPPGIFTER Vad heter du? När är du född? YRKE Vad har du för yrke? FAMILJ Är du gift/ensamstående? Har du barn? Hur många är ni i din familj? INVANDRARBAKGRUND Vilken nationalitet har du? När kom du till Sverige och varför? Visste du något om Sverige? Varför hamnade du just i Örebro? Planerade ni att stanna? Vad var ditt första intryck av Örebro/Sverige? Hur blev du emottagen? Vad hade du med hemifrån? Hade du hemlängtan? BOSTAD Har du bott i Örebro hela ditt liv? Hur länge har du bott i Rosta/Baronbackarna? Hur kom det sig att du flyttade hit? LÄGENHETEN Har du bott i samma lägenhet sedan du flyttade hit eller har du flyttat inom området? Hur många bor ni i lägenheten? Har ni varit fler som bott här tidigare? Trivs du här? Vad tyckte du om lägenheten då ni var nyinflyttade, kommer du ihåg det? Vad tyckte du det var som var bra? Vad var det du upplevde som mindre bra? Vad tycker du om lägenheten idag? Tycker du att lägenheten är praktisk? Du har aldrig funderat på att flytta? BOSTADSOMRÅDET Vad tycker du om ditt bostadsområde? Hur tycker du att det har förändrats genom åren? Tycker du att området har förändrats mycket genom åren? Var det ex fler barn som lekte ute förr? Har människors aktiviteter i bostadsområdet förändrats genom åren? Vad tycker du om grönområdet? Tycker du om bostadshusen? Vad är det bästa med att bo här? Vad är det sämsta med att bo här? Om du skulle beskriva Rosta för någon som aldrig varit här, vad skulle du vilja säga då? Tycker du att det finns en speciell karaktär i Rosta, vilken är den i så fall? KONTAKTER I BOSTADSOMRÅDET Kommer du ihåg dina första kontakter här i Rosta? Har du bra kontakt med dina grannar? 20 Har du många vänner här i bostadsområdet? BOENDESTRUKTUREN Tycker du att du har upplevt att boendestrukturen i området har förändrats genom åren? BILTRAFIK Tänker du på att området är bilfritt? Tycker du att det är lugnt och tyst här i området? GRANNSKAPSTANKEN Finns det en tydlig hemortskänsla här? Tror du att det finns goda förutsättningar för gemenskap och demokrati i bostadsområdet? Känns det tryggt att bo här? Har det alltid gjort det? Om inte, har det känts tryggare att bo här tidigare? CENTRUM Vad tycker du om centrum idag? Var handlar du någonstans? Var tror du att de boende i bostadsområdet handlar? Är det något i centrum du skulle vilja ändra? Finns det något som du saknar här? Hur tycker du att ett levande centrum ska vara? RIKSINTRESSE Känner du till att Rosta är av riksintressen för kulturmiljövården? ÖREBRO SOM MÖNSTERSTAD Känner du till att Örebro varit en mönsterstad vad gäller byggande av bostadsområden? 21 Bilaga 3. Ombyggnationen av Rosta 47 På 1980-talet var Rosta i behov av en större renovering. Inför ombyggnationen var några av kriterierna att skapa flera större bostäder samt att förbättra tillgängligheten då det inte fanns några hissar i området sedan tidigare. Arkitektgruppen fick uppdraget att genomföra en provetapp på huslängan 94 - 106, östra vintergatan. Deras lösning på att få plats med en hiss innebar i princip att ett badrum togs bort tre våningar upp samt att en mindre utbyggnad gjordes. Denna renovering innebar att lägenheterna förändrades ganska mycket vilket gjorde att det drogs igång en stor och hätsk debatt. Kritiken var så våldsam att Arkitektgruppen helt drog sig ur projektet och Asplunds byggkonsulter istället tog vid. Kritiken riktade sig emot att husen förändrades för mycket både invändigt och utvändigt. Förutom förändringarna med hissen så hade balkongerna förstorats och de hade satt tak på den översta balkongen vilket var önskemål från hyresgästerna. En debatt startade vilket ledde till en stor konferens kring ombyggnationen. Debatten ledde till att stjärnhusen senare blev av riksintresse för kulturmiljövården och Qmärkt vilket innebar att de inte fick göra några förändringar utvändigt. ÖBO lyssnade på kritiken. Balkongerna som var i dåligt skick fick exempelvis rivas och nya gjutas i samma mått. För att bygglovsansökan skulle accepteras behövde 50 % av lägenheterna bli tillgängliga utan trappor. För att möta detta krav höjdes marken upp utomhus och ramper skapades till bottenvåningen, så att tre lägenheter på varje bottenvåning blev tillgängliga. De satte också in hissar i vart tredje till fjärde trapphus. Den stora utmaningen blev att hitta en lösning till hissarna då trapphusen, som är triangulära med en öppning i mitten, inte är speciellt stor. Lösningen på problemet var att skära av en bit av trapporna, så att de blev smalare, vilket gjorde att en hiss fick plats. ÖBO provade sig fram och tog ett trapphus och byggde skärmväggar. Brandkåren kom dit för att se om de fick plats med att gå med en bår där eftersom det inte gick in en bår i den trekantiga hissen. De byggde också upp en hisskorg i en källarlokal, så att människor från handikappsorganisationer kunde prova om en rullstol fick plats, så småningom fick de godkänt av båda parter. Ja och de kom dit och bar med sin bår… ”nja det går inte riktigt, ni får karva av lite till på hörna så 48 kommer vi runt” och så vidare De förändringar som skedde i lägenheterna var att badrummen på bottenvåningen blev större för att bli handikappsanpassade. Lägenheterna fick också ny köksinredning, badrum, el, värme och sanitet. I vissa lägenheter togs väggen mellan köket och vardagsrummet bort, på hyresgästernas begäran. För att behålla det ursprungliga utseendet arbetade de mycket med färgsättningen. De dokumenterade och återskapade exempelvis de gamla mönstren i trapphusen. Varje trapphus hade olika mönster så att barnen skulle känna igen sig då det finns 130 trapphus i Stjärnhusen. Entrédörrarna är utbytta men nytillverkade utifrån originaldörrarna. De har som tidigare två handtag, ett i vuxenhöjd och ett i barnhöjd. Den utvändiga färgsättningen är också den återställd till ursprungsfärgen. Fönstren är utbytta med isolerruta i trä- och aluminium. De är dessutom numera inåtgående med hänsyn till säkerheten. Badrumsfönstren däremot är utbytta till plast vilket beror på att badkar och dusch är placerade direkt emot fönstret. Takbeläggningen är också utbytt men i övrigt har ursprungsformerna kvarstått. Det tog tio år att renovera de 130 trapphusen. Under denna period hade ÖBO särskilda bovärdinnor som arbetade heltid med att hjälpa boende i området med allt det praktiska, så som flytt, ned- och uppackning, flytta telefon och post mm. Ombyggnationen av Stjärnhusen i Rosta blev lyckad och ÖBO fick senare kommunens ombyggnadspris. 47 Information från informant 15 som var projektledare för ombyggnaden av Rosta under 1980-talet.. Ombyggnationen av Rosta centrum och höghuset genomfördes i en senare etapp där informanten inte var delaktig. 48 Informant 14 22
© Copyright 2024