1. No category

S v e r i g e s s t ö r s ta t i d n i n g o m d r o g e r o c h n y k t e r h e t
En tidning fr ån iogt-nto / nr 8 · 2010 / pris 20 kr
m
in e r a d t
i
Vi följer två elever på IOGT-NTO:s
folkhögskola under ett läsår
simon lever med fas
Han föddes med fetalt alkohol­
syndrom. Nu är han tolv år gammal
ll
no
accent
ett år på tollare
årets
tidskrift
2010
5
tips
för att vinna
pumpen
kalifornien röstar om
legalisering
Dessutom: Knarkkriget i Mexiko
Sälj Miljonlotteriet
och tjäna pengar åt
din förening!
Få
möjlig
he
till fle t
aktivi r
teter!
FÖRVERKLIGAR DRÖMMAR
www.miljonlotteriet.se/forening
2 accent nr 8/2010
200x265_Föreninsannons_Accent_2010.indd 1
10-01-21 13.20.28
kalifornien: marijuana
kan bli legaliserat
Kalifornien står inför ett historiskt val. Den 2:a november ska folket rösta
för eller emot legalisering av cannabis. Om cannabis blir lagligt i Kalifornien väntas det bli startskottet för en mer utbredd legalisering i USA.
16
NYHETER
Stockholmskrog gjorde
alkoholreklam till unga
Reklam Många tonåringar får
reklam för alkohol hem i brevlådan. För att uppmärksamma
problemet har nu IOGT-NTO
anmält ett av företagen. sid 6
Primärvården ska upptäcka alkoholproblem
Vård Genom att i primärvården
uppmärksamma riskbruk eller
lätt missbruk av alkohol går
det att komma åt problemen
tidigt. sid 8
opinion
Ledare: Vad händer med
narkotikapolitiken nu?
”Narkotikamarknaden är global
och grunden till problemen
ligger ofta inte alls i hårt drabbade länder som Mexiko och
Guinea-Bissau. Snarare ligger
grunden till problemen i Europa
och i USA.”. sid 4
Debatt: ”Vi måste skapa
möten – för toleransen”
Simon lever ett liv i FAS
Simon är tolv år och föddes med fetalt alkoholsyndrom, FAS.
Fotografen David Dahlberg följde honom under en tid. Nu visar vi
bilderna ur Simons liv.
Månadens medlem:
Olle
Hermansen
47
Olle blev medlem 1930. Hans
far var alkoholist, så hans mor
tyckte att det var bäst så. Sen var han
ordförande i sin förening i 30 år.
Fyra medlemmar menar att
IOGT-NTO-rörelsen nu måste
ta tillfället i akt och markera
att främlingsfientlighet inte
hör hemma i det Sverige som
rörelsen var med och byggde
upp. sid 4
i rörelse
Hundkurser populärt
i Pajala
Studiecirklar I Pajala är NBV:s
hundkurser mycket populära.
Helena Björnström har lett
kurserna i sju år och trivs bra
med att jobba för nykterhetsrörelsen. sid 32
sveriges störs
ta t i d n i n g o m d
ro
ger och nykter
het
En tidning fr ån
iogt-nto / nr 8 · 2010
/ pris 20
accent
no
30
mi
nerad t
kr
i
ll
.20.28
Innehåll. Nummer 8/2010
årets
tidskrift
ett år på tollare
Vi följer två elever på ioGt-nto:s
folkhögskola under ett läsår
simon lever med fas
Han föddes med fetalt alkoholsyndrom. nu är han tolv år
gammal
2010
omslagsbild
Joanna Wågström
5
tips
för att vinna
pumpen
kalifornien röstar
om
legalisering
dessutom: Knarkkriget
i Mexiko
nr 8/2010 accent 3
Foto: mathias lövström
Chefredaktören.
Pierre Andersson
I USA kan marijuana bli
lagligt. Hur påverkar det
resten av världen?
Mycket
knark nu
D
det handlar mycket om knark i
Accent nu. I förra numret kunde
du se ett bildreportage från
Guinea-Bissau, i det här numret
skriver vi om legalisering av marijuana i
Kalifornien och om knarkvåldets Mexiko.
För inte så länge sedan intervjuade vi
Lasse Wierup, en av författarna till en ny
bok om Kokain.
Alla de här frågorna hänger ihop.
Narkotikamarknaden är global och grunden till problemen ligger ofta inte alls i
hårt drabbade länder som Mexiko och
Guinea-Bissau. Snarare ligger grunden till
problemen i Europa och i USA. Här finns
efterfrågan och pengarna. Svenska party­
knarkare köper narkotika utan en tanke
på vilka offer den skördat på vägen hit.
I Kalifornien är situationen med våra
ögon extrem. Marijuana är betydligt
mer utbrett än här. Sedan nittiotalet har
man haft ett system där man kunnat få
marijuana utskriven på recept för en lång
rad olika åkommor, något som i praktiken
nästan blivit en legalisering.
Nu vill starka krafter löpa linan ut
och göra marijuana lagligt. Motståndare
finns, men de verkar mest opponera sig
på formella grunder.
Hur påverkar det här oss? Diskussionen om att förändra och mjuka upp den
svenska narkotikapolitiken har redan
börjat ta fart,
folkomröstningen i Kalifornien
lär snabba på
den processen.
4 accent nr 8/2010
Brev.
Skriv till oss på accent@iogt.se
eller Box 12825 , 112 97 Stockholm
5 mest lästa artiklarna
på accentmagasin.se
Hurtigruten
Då lämnar
jag rörelsen
Vid en trolsk Soberresa med Hurtigruten
”Midnatsol” sista veckan i augusti samtalade jag med en av deltagarna som yttrade:
”Om IOGT-NTO förbjuder psalmsång vid en
parentation så lämnar jag rörelsen”. Varvid jag
replikerade att om NTO stryks från namnet så
gör jag sammalunda.
Ser i Accent att tidigare NTO-ägda Saxenborg ska säljas. Vad blir nästa tidigare NTOägda försäljningsobjekt – Wendelsberg?
Tage Lundin, Iggesund,
1. Beroendeforskare polisanmäler Kanal 5
för spritprogram
Beroendeforskaren Anders Tengström polisanmäler Kanal 5 för spritlangning till ungdomar i dokusåpan Kungarna av Tylösand. Läs
mer på sid 14
2. Röda Korset ska lära ungdomar
hjälpa fulla kompisar
Barn och ungdomar bör ha sådana första
hjälpen-kunskaper att de kan rädda kompisar
som har blivit farligt fulla. Det anser svenska
Röda Korset, som just nu håller på att ta fram
ett lektionspaket som är tänkt att användas
på skolor. Läs mer på sid 6
3. Vårdkonsult begärd i konkurs
Ett tjugotal fångar släpptes ut i förtid med
pengar på fickan. Misstankar om att konsultföretaget Styrmansgården systematiskt
lurat Kriminalvården upprör. Nu reses krav på
bättre kontroll av familjehem vid utslussning
från fängelser. Läs mer på webben
medlem sedan 1937
Följ bloggar och debattera
på Sobernet
■ På IOGT-NTO:s eget forum Sobernet
kan du debattera med andra medlemmar
och hålla koll på vad som är aktuellt inom
organisationen.
Du kan också följa alla de bloggar som
medlemmar har startat. Eller varför inte
starta en egen?
Gå in på www.sobernet.nu.
4. AA:s originalmanus avslöjar oenighet om
religion
Nästa vecka offentliggörs orginalversionen
av Anonyma Alkoholisters grundtext Stora
Boken. Redan nu avslöjas dock att orginalmanuset visar på en djup oenighet om hur religiös boken skulle vara. Läs mer på webben
5. Svårt upptäcka alkoholdemens
Alkoholdemens är en dåligt uppmärksammad
demensform, som ofta upptäcks alltför sent.
Den går att hejda, men det kan kräva tvångsvård. Läs mer på webben
Redaktionen. Det är vi som gör Accent.
accent
Pressläggning detta nummer: 8 oktober
Accent ges ut av IOGT-NTO,
Nästa nummer kommer 11 november
UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund) och
Junis
(IOGT-NTO:s
Juniorförbund).
Pierre
Andersson
Chefredaktör och ansvarig utgivare
Pressläggning
detta nummer: 28 maj
08-672
60 51, pierre.andersson@iogt.se
Nästa nummer kommer 27 augusti
Maria Zaitzewsky Rundgren
Pierre
Andersson
Featureredaktör,
reporter
Chefredaktör
ansvarig utgivare
08-672 60 56,och
maria.zaitzewsky@iogt.se
08-672 60 51, pierre.andersson@iogt.se
Joanna Wågström
Maria
Zaitzewsky Rundgren
Redaktionssekreterare,
nyhetsreporter
Featureredaktör,
reporter
08-672
60 50, joanna.wagstrom@iogt.se
08-672 60 56, maria.zaitzewsky@iogt.se
Jenny Stadigs
Joanna
Reporter Wågström
Nyhetsreporter
08-672
60 54, jenny.stadigs@iogt.se
08-672 60 50, joanna.wagstrom@iogt.se
Mathias Lövström
Mathias
Art
directorLövström
Art
director
08-672
60 53, mathias.lovstrom@iogt.se
08-672 60 53, mathias.lovstrom@iogt.se
Accent ges ut av IOGT-NTO, UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund) och Junis (IOGT-NTO:s Juniorförbund).
Bildbehandling Ola Falk Korrekturläsning
Gunborg
Mellegård
detta nummer
Anders Perstrand,
David Dahlberg,
Medverkande detta
nummer
Anders Medverkande
Perstrand, KG Mattsson,
Ove Andersson,
Kristina Wallin,
Marc Femenia, Malin
Thomas
M Johnsson
Adress
Box 12825,
97 Stockholm
Telefon 08-672
60 50 Fax
08-672
60 01Box
E-post
accent@iogt.se
Webbplats
Grön, Sven
Rosell, Kent
Klich,Accent,
Moa Karlberg,
Rurik112
Zaitzewsky,
Erik Ardelius,
Paul Raymond
Adress
Accent,
12825,
112 97 Stockholm
Telefon
www.accentmagasin.se
IOGT-NTO:s
förbundskansli
tel:
08-672 60www.accentmagasin.se
00, Besöksadress: Gammelgårdsvägen
38, Stora Essingen,
Stockholm,
08-672 60 50 Fax 08-672
60 01 E-post
accent@iogt.se
Webbplats
IOGT-NTO:s förbundskansli
tel: 08-672
60 00,
www.iogt.se
Prenumeration
(225 kr/år)
ochEssingen,
adressändring
08-672
60 38, prenumeration@iogt.se,
08-672
60 01 Annons­bokning
Display
Besöksadress:
Gammelgårdsvägen
38, Stora
Stockholm,
www.iogt.se
Prenumeration (225 fax:
kr/år)
och adressändring
08-672 60
38,
Umeå, Gunilla Johansson,
090-71
1560
04,01gunilla.johansson@display-umea.se
V-TAB,
Obeställt material
Tidningen
svarar inte
prenumeration@iogt.se,
fax:
08-672
Annonsbokning Pierre Andersson,Tryck
08-672
60 51,Vimmerby
pierre.andersson@iogt.se
Tryck
VTT Grafiska,
Vim-för
insända,
obeställda
texter och
bilder samt
förbehåller
sig rätten
att redigera
insänt
material.
Lagring
Allt material
i tidningen
Accent
lagras
och kan
merby
Obeställt
material
Tidningen
svarar
inte för insända,
obeställda
texter
och bilder
samt
förbehåller
sig rätten
att redigera
insänt
material.
publiceras
elektroniskt.
Icke anställda
måste
meddela
förbehåll
mot sådan
lagring och
publicering.
Lagring Allt
material i tidningen
Accent
lagras
och kaneventuellt
publiceras
elektroniskt.
Icke anställda
måste
meddela
I princip publiceras
material
med och
sådant
förbehåll.I princip publiceras inget material med sådant förbehåll.
eventuellt
förbehållinget
mot sådan
lagring
publicering.
TS-kontrollerad upplaga 2009 39 600 ex
ISSN
0345-0406.
Medlem
i Sveriges
Tidskrifter.
ISSN
0345-0406.
Medlem
i Sveriges
Tidskrifter
1 november 2010
Manifestation för
narkotikans offer
Varje år dör runt 300 personer i Sverige på grund av narkotika. Dessa människor vill vi uppmärksamma genom
vår ljusmanifestation den 1 november.
Vi hoppas att IOGT-NTO på många orter arrangerar manifestationer, kanske tillsammans med andra organisationer, t ex
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, Föräldraföreningen mot
narkotika eller Ungdomens Nykterhetsförbund.
GAMBIA och SENEGAL
10-25 februari 2011
På www.iogt.se/ljusmanifestation hittar ni under oktober
mer information om manifestationen, samt underlag för
flygblad, pressmeddelanden och tal.
Rundresa där vår svensk/gambianska reseledare/
guide tar dig med till platser lite bortom turiststråken och till människor i deras vardagliga
miljöer. Du får uppleva säregen natur, och exotiska miljöer med ett annorlunda djurliv, långa
sandstränder med möjlighet till härliga bad
KULTURAMBASSADÖRSUTBILDNING
I samband med Våra
Gårdars Film- och
idédagar 12-14
november blir det kurs
för våra kulturambassadörer
Program för
kulturambassadörerna
Värdskap/finansiering
Erfarenheter lokala
orter
Marknadsföring sociala medier
Operan Don Pasquale
av Donozetti
Och mycket mera
Film- och idédagar
Marknadsföring sociala medier
Lokalt publikarbete
Den digitala
utvecklingen
Visning av filmer
Minoriteter och Världsarv i
VÄSTRA KINA
11–25 april 2011
En resa till några av Kinas världsarv som ligger
lite utanför de stora turiststråken och där olika
minoritetsfolk lever än idag med sina traditioner. Vi besöker bl.a Terrakottaarmén, en Minoritetsfestival samt Pandorna i sin naturliga miljö.
Resan kan avslutas med några dagar i Peking.
Vill du veta mer om våra resor?
Kontakta SOBER-resor, Rotevägen 2,
433 69 Sävedalen, så sänder vi mer info.
E-mail: soberresor@telia.com
Tel. 031-26 53 30. Fax 031-340 86 34
För mer information och
anmälan gå in på
www.varagardar.se
www.soberresor.se
nr 8/2010 accent 5
Aktuellt. Anmäld alkoholreklam utreds inte.
alkohol Barn och ungdomar
bör ha sådana första hjälpenkunskaper att de kan rädda
kompisar som har blivit farligt
fulla. Det anser svenska Röda
Korset, som just nu håller på att
ta fram ett lektionspaket som är
tänkt att användas på skolor runt
om i landet.
Röda Korsets nya första
hjälpen-utbildning för alkohol­
relaterade tillbud ska lära skolbarn och -ungdomar att hantera
alkoholförgiftning.
– Det handlar om att lära sig
hantera allt från illamående till
lägen där det blivit direkt livshotande, som andningsstopp och
hjärtstopp, säger Lars Adamsson, samordnare för första
hjälpen på svenska Röda Korset.
jenny stadigs
Två dömda för
branden i Skövde
brott Den 20 juli brann den
100-åriga IOGT-NTO-lokalen på
Drottninggatan i Skövde. Serveringslokalen blev helt utbränd
och två våningar rödskadades.
Ingen person skadades, branden
rubricerades som mordbrand.
Nu har två tonårsflickor, 17 och
18 år gamla, dömts för brottet.
De erkänner att de varit delaktiga, men nekar till mordbrand.
Flickorna döms till ungdomsvård
i kombination med ungdomstjänst. IOGT-NTO-föreningen
kommer att kräva skadestånd.
Maria Zaitzewsky Rundgren
’’
Problemet
är spriten.”
Tottenhamtränaren Harry Redknapp om varför fotbollspelarna
hela tiden är inblandade i olika
skandaler.
6 accent nr 8/2010
iogt-nto anmäler N
alkoholreklam til
Många tonåringar får adresserad reklam för alkohol hem
i brevlådan. IOGT-NTO har nu
anmält ett av företagen till
Konsumentverket för att uppmärksamma problemet.
juridik Det anmälda företaget
säger sig vara ovetande om alkohollagens förbud mot alkoholreklam som riktar sig till ungdomar
under 25 år.
Nattklubben The Viper Room
i Stockholm är ett av de företag
som har skickat hem adresserad
alkoholreklam till ungdomar
under 25 år. Det utskick som
IOGT-NTO har anmält är riktat till
gymnasieelever som är i 18-årsåldern.
På kuvertet, som är direktadresserat till respektive elev,
står det ”Obs! Innehåller alkoholreklam. Dont like? Dont open!”
– Vi vill uppmärksamma
Konsumentverket på att det här
förekommer, säger Sara Heine,
verksamhetskonsulent på IOGTNTO.
Hon hoppas att Konsumentverket ska ta sig tid att granska
anmälningen.
– Vi har lämnat in flera andra
anmälningar tidigare som de har
The Viper Room skickar reklam till gymnasieelever – och varnar på
kuvertet för att innehållet är alkoholreklam. IOGT-NTO har nu anmält
reklamen till Konsumentverket.
Finskt upprop för ny lag om alkoholreklam
politik Fler än hundra finländska riksdagsledamö-
ter har gått samman i ett gemensamt upprop där de
kräver inskränkningar i lagen om alkoholreklam.
”Ett bra initiativ som bör leda framåt”, kommenterar statsminister Mari Kiviniemi
(c). Redan i somras bestämde en
arbetsgrupp inom social- och hälsovårdsdepartementet att man inte
bör ändra nuvarande lagstiftning.
Meningarna var dock delade, och
mot hälsovårdsföreträdarna stod en
stark grupp som företrädde dryckes­
industrin.
De 106 riksdagsledamöter som nu gör gemensam
sak vill att det framöver enbart ska bli lagligt att
berätta om en alkoholdryck, däremot inte att presentera den exempelvis tillsammans
med glada, festande människor.
– Det är viktigt att vi inte ger de
unga en felaktig uppfattning om
alkohol, säger statsminister Kiviniemi till dagstidningen Helsingin
Sanomat.
Foto: istockphoto
Röda Korset vill
lära unga hjälpa
fulla kompisar
Sören Viktorsson
Följ oss!
tipsa oss! 08-672 60 50 eller accent@iogt.se
F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmag
r Nattklubb för
till ungdomar
S
kommentaren
Bio får servera alkohol efter lång tvist
kultur Biografen Spegeln i Malmö
får servera alkohol när den visar
direktsänd opera från olika världsscener. Det har nu slutgiltigt slagits
fast efter en lång tvist.
Enligt en dom i Regeringsrätten
ska Sociala resursnämnden i Malmö
bevilja biografen Spegeln tillstånd
för alkoholservering i samband med
operaföreställningar, skriver Sydsvenskan.se.
Orsaken till beslutet är att bion
är att jämföra med en teater- eller
konsertlokal då den visar direktsänd,
digitalt överförd opera.
Sociala resursnämnden i Malmö
har länge motsatt sig alkoholservering, och frågan har dragits igenom
flera domstolar som har kommit
fram till helt olika domslut. I och
med Regeringsrättens dom är
dock frågan slutgiltigt avgjord.
Jenny Stadigs
Foto: istockphoto
ligt, jag blev tagen
valt att inte prioriFörbjuden
på sängen. Vi har
tera. De väljer de
marknads­
gjort samma utskick
fall som de tycker
föring.
i många, många år,
är till störst nytta
säger han.
för konsumenterna
► I alkohollagen
The Viper Room
och det har de inte
står bland annat
ska nu kolla upp vad
tyckt att de tidigare
följande i kapitel 4,
som gäller, enligt
anmälningarna har
paragraf 8:
Predrag Petronivarit. Men vi anser att
Marknadsföring
jevic.
den här anmälan är
får inte rikta sig
Kommer ni att
det, eftersom det här
särskilt till eller
fortsätta med
inte är en enstaka
skildra barn eller
reklamen om det
företeelse – det är
ungdomar som inte
framkommer fram
flera företag som gör
har fyllt 25 år.
till att den strider
så här, säger Sara
mot alkohollagen?
Heine.
– Absolut inte,
Konsumentversjälvklart inte. Det här är inget
ket har nyligen fått in anmälan
vi har gjort medvetet, det är en
och har ännu inte inlett något
miss från oss som vi inte komtillsynsärende, enligt Karin Stenmer att upprepa.
lund, jurist på Konsumentverket.
Varför har ni skrivit på kuvertet
– Vi har inte tagit ställning
att det är alkoholreklam i?
ännu till om vi ska gå vidare med
– För något år sedan var det
den här anmälan. Vi får in gannågon som hörde av sig eftersom
ska så många anmälningar och
han inte hade vetat vad kuvertet
tyvärr har vi inte resurser att gå
innehöll och blivit paff när han
vidare med alla, säger hon.
öppnade. Därför har vi skrivit
Predrag Petronijevic, ägare till
dit det så att man vet. Är man
The Viper Room, blir förvånad
nykterist så vet man innehållet
när Accent kontaktar honom för
och ska inte öppna det, säger
att få en kommentar till IOGTPredrag Petronijevic.
NTOs anmälan.
– Det här är första gången jag
jenny stadigs
hör att det här skulle vara olag-
onen har börjat gymnasiet. Spännande
och pirrigt, tycker han. Riktigt spännande var det att redan andra veckan
i plugget få en inbjudan till en insparksfest
som skulle gå av stapeln på en krog inne i
stan mellan klockan 22 och 02. Observera
tiden. 22 till 02. En torsdag. Hur tänkte elevkåren (som fixat festen) där? Första impulsen
var: du får inte gå!
Min 15-åring ska inte
snurra på stan mitt i natten.
Hur skulle han ta sig hem?
Och vad fanns det för garantier att det var en nykter
fest? Skulle några vuxna
finnas på plats?
Efter samtal med elevkåren stod det klart att detta
initiativ tagits för att undvika
de förnedrande nollningarna
och i stället fixa en trevlig
och alkoholfri fest i en
Maria Zaitzewsky
Rundgren
”vuxen” miljö, alltså krogen.
Vakter skulle finnas på plats,
bedyrade kårkillen. Och om
någon befanns berusad skulle vederbörande
omedelbart slängas ut på gatan. Jo, det lät ju
strålande. Vem som ansvarar för en utslängd,
packad tonåring mitt i natten framgick inte.
Efter moget övervägande fick sonen ändå
gå på festen, mot han hämtades med bil en
halvtimme efter midnatt. I efterhand fick
vi höra att det visst förekommit alkohol på
festen, att inte en enda vuxen funnits på plats
och att en flicka antastats på en toalett. Trevlig fest? Som tonårsförälder ställer jag mig
starkt frågande till att skolorna tillåter den
här typen av partyn för minderåriga. Tanken
är god: att skapa ett alternativ till de vidriga
nollningarna. Men varför i hela friden måste
man hålla en vuxenfri fest mitt i natten på en
krog, som ju är en miljö som per automatik
förknippas med alkohol? Varför introducera
ungarna till en krogkultur redan vid 16 års
ålder? Den biten lär ju komma tids nog ändå...
Varför inte i stället föregå med gott exempel och hålla festen på exempelvis skolan i
närvaro av vuxna och under ett rimligt tidsspann? Man kan faktiskt känna gemenskap
och ha kul på andra platser än krogen. Och
man kan definitivt ha kul utan alkohol.
Maria Zaitzewsky Rundgren
reporter på accent
nr 8/2010 accent 7
Foto: mathias lövström
Nej tack till
tonårsfest på krogen
Aktuellt. Alkovåld.
förebyggande IOGT-NTO:s
föräldrastödsprogram Stark
och klar är effektivt, enligt en ny
doktorsavhandling från Örebro
universitet. Ungdomar till föräldrar som deltar dricker mindre
och börjar i genomsnitt att dricka
alkohol ett år senare än ungdomar till föräldrar som inte deltar.
De flesta svenska ungdomar
har druckit alkohol redan i årskurs 9. Men med hjälp av IOGTNTO:s föräldrastödsprogram
Stark och klar kan alkoholdebuten skjutas upp,
enligt en dokStark & klar
torsavhandling
gjord av Camilla
Pettersson,
folkhälsoforskare vid Örebro
universitet.
– Stark
och klar har
visat sig vara
effektivt och
ungdomar till föräldrar som
deltar börjar i genomsnitt dricka
alkohol ett år senare än ungdomar till icke deltagande föräldrar.
Dessutom berusar sig ungdomarna med deltagande föräldrar
mindre i skolår 9, säger hon i ett
pressmeddelande.
Förebygg - Stark och klar.qxp
06-05-18
19.50
Sida 1
Ett alkoholförebyggande
program för tonårsföräldrar
Jenny Stadigs
är det
’’Det
bästa jag
har gjort
med mig
själv”
Benny Andersson från ABBA i
tidningen Vi om beslutet att sluta
dricka alkohol.
8 accent nr 8/2010
tipsa oss! 08-672 60 50 eller accent@iogt.se
F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmag
Studie: Begränsade öppettider
minskar överfallen kraftigt
En begränsning av pubarnas
öppettider leder till en kraftig
minskning av antalet överfall.
Det visar en ny australisk studie.
Foto: istockphoto
Studie: IOGT-NTO:s
föräldrastöd
bevisat effektivt
Följ oss!
alkohol År 2008 begränsades
pubarnas öppettider i en stadsdel
i Newcastle i Australien. Nu visar
en studie att antalet överfall i
området sjönk från i snitt 33 per
månad innan begränsningen till
22 per månad efter begränsningen, skriver Science Daily. Det
innebär en minskning av antalet
överfall med hela 37 procent.
Forskarna jämförde siffrorna i
området med de begränsade puböppettiderna med siffror från ett
annat område i närheten där inga
begränsningar hade införts. Studien tog även med bland annat
övergripande trender i antalet
överfall i beräkningen.
– Det är en vanlig uppfattning
att en begränsning av öppettiderna bara flyttar problemet till ett
närliggande område eller till en
tidigare tidpunkt. Vi testade den
här flytthypotesen och hittade
ingen sådan effekt, säger Kypros
Kypri, den professor som ledde
studien, till Science Daily.
Studien genomfördes vid University of Newcastle och publiceras i den internationella vetenskapstidskriften Addiction.
Jenny Stadigs
Ska IOGT-NTO syssla med förebyggande arbete?
IOGT-NTO arbetar i dag inom tre verksamhetsområden: alkohol- och narkotikapolitiskt
arbete, socialt arbete samt förebyggande arbete. Men vad det förebyggande arbetet
bör bestå av råder det delade meningar om inom organisationen. Vissa anser att det
förebyggande arbetet bör bytas ut mot främjande arbete, medan andra anser att det är
viktigt att satsa även på rent förebyggande arbete.
Emot
Jan Linde, studieledare i
IOGT-NTOs förbundsstyrelse
”Vi i IOGT-NTO har satsat mycket
på förebyggande arbete tidigare,
men det har inte varit så framgångsrikt. Om vi har tre ben i
IOGT-NTO så borde det tredje heta
främjande arbete istället för förebyggande arbete.
Förebyggande arbete handlar om att åtgärda
kända risker, medan främjande arbete handlar om
att visa vägen för det goda. Och vi ska främja nykterhet – inte arbeta förebyggande genom att vända
oss till människor som har ett riskbeteende.
Man kan dra en parallell till diabetes. Om man
ger patienten medicin så förebygger man sjukdomens effekter – om man ser till så att folk äter
rätt och motionerar så främjar man att de inte får
diabetes. Därför anser jag att IOGT-NTO bör främja
istället för att förebygga.”
För
Per Wihlborg,
distriktskassör i Skåne
”Dagens förebyggande arbete
inom IOGT-NTO vilar på en politisk
och teoretisk grund som innebär
att vi ska minska den totala konsumtionen av alkohol. För att det
här arbetet ska fungera har det
skapats förebyggarmetoder och
-modeller för hur vi ska nå ut till våra målgrupper.
Om man tar parallellen till diabetes så är det
klart att man ska lära folk att äta rätt och motionera – och det är ett utmärkt exempel på förebyggande arbete som bygger på vetenskaplig grund.
Under de senaste 2–3 åren har det förebyggande
arbetet inom IOGT-NTO avvecklats i allt högre
utsträckning. Allt vårt arbete är främjande av det
alkoholfria alternativet, även de alkoholpolitiska och
sociala verksamhetsområdena. Till detta behöver vi
ett förebyggande arbete med stöd i forskningen.”
Vit Jul
Tiden går fort och snart är det jul. Ni har väl inte glömt att planera in årets Vit Jul-aktiviteter? Hur er förening väljer att engagera sig i kampanjen är helt upp till er. Ni kan exempelvis ordna aktiviteter under
jullovet, ringa runt till politiker, skriva insändare, sälja pins, samla in ställningstaganden, stå på torget
och bjuda på glögg och berätta om Vit Jul, hitta kändisar som blir ambassadörer för projektet, ordna
sponsring av företag, ja möjligheterna är många!
Vid frågor, kontakta info@vitjul.se eller 08-672 60 00.
Gå kursen som ger dig:
• grundläggande fakta om forskning kring alkohol
• IOGT-NTO:s ställningstaganden i alkoholfrågan utifrån politik
• förebyggande arbete
• opinionsbildning
Gå kursen den 4/12
Anmäl dig på www.iogt.se/utbildningar eller 08-672 60 05
nr 8/2010 accent 9
Försäljning av
Saxenborg inledd
fastighet Nu är det beslutat.
IOGT-NTOs kursgård Saxenborg
i södra Dalarna ska säljas. Det
klubbades igenom på en extra
stämma sista helgen i september.
– Det här känns förstås tråkigt.
Men det är tyvärr nödvändigt.
Driften går inte runt och de
besparingar vi har försökt göra
har inte hjälpt. Vi är tvungna
att sälja, säger Ulrika Jansson,
styrelsens ordförande.
Förhoppningen är nu att
Saxen­borg behålls inom rörelsen. Samtal har förts med bland
andra behandlingshemmet
Dagöholm, som behöver utöka,
men alla planer är än så länge
lösa. Saxenborg är värderat till
6,5 miljoner kronor. Om man får
ut den summan beror på köparen, menar Ulrika Jansson, som
inte vill spekulera om varken
potentiella köpare eller prisnivå.
Maria Zaitzewsky Rundgren
’’
Vad jag
märkt är
att de som
ifrågasätter
mest är de
som själva
har problem
med alkohol”
Programledaren för P3 Star, Cissi
Wallin, i Dagens Nyheter om att
vara nykter.
10 accent nr 8/2010
alkoholproblem
ska upptäckas
tidigare i vården
Primärvården är inte tillräckligt bra på att uppmärksamma
riskbruk eller lätt missbruk av
alkohol, enligt forskarna. Vid en
internationell alkoholkonferens
i Göteborg diskuterades hur
problemet ska hanteras.
vård Nyligen hölls den stora
internationella alkoholkonferensen International network on
Brief Intervention on Alcohol,
Inebria, i Göteborg. Fokus låg på
hur primärvårdens hantering av
alkoholproblem ska kunna förbättras.
Genom att uppmärksamma
riskbruk eller lätt missbruk av
alkohol i primärvården går det
nämligen att komma åt problemen tidigt, vilket innebär att det
kan räcka med små och korta
insatser, enligt Fredrik Spak,
docent på enheten för socialmedicin vid Sahlgrenska akademin.
Stora utbildningsinsatser har
därför gjorts, både på svenska
och utländska vårdcentraler, för
att få med vårdpersonalen på
arbetet med att minska alkoholproblemen.
– En svensk studie visar att allt
fler i vårdcentralernas personal
har börjat arbeta med de här frågorna, men andra undersökningar
visar att arbetet fortfarande
lämnar mycket i övrigt att önska,
säger Fredrik Spak.
Varför primärvården fortfarande inte är tillräckligt bra på att
uppmärksamma riskbruk eller
lätt missbruk av alkohol, trots
de stora utbildningsinsatserna,
finns det inga säkra svar på, enligt
Fredrik Spak.
Under konferensen ska därför
forskare från olika länder dela
med sig av sina kunskaper och
erfarenheter för att gemensamt
försöka hitta svar på hur primärvårdens arbete mot alkoholproblem ska kunna förbättras.
Enligt Fredrik Spak är ett av
problemen att vårdpersonalen
tycker att det är svårt att ta upp
patientens alkoholvanor eftersom
de flesta själva också är alkoholkonsumenter.
– Alla undersökningar visar
att vårdpersonal, även i Sverige,
har lättare att jobba med rökning,
bristande motion och kostfrågor
än med alkohol. Vi tror även att
många i vårdpersonalen underskattar alkoholproblemen.
Fredrik Spak tror även att
många vårdgivare inte tycker att
det känns riktigt naturligt att ta
upp alkoholfrågan.
– Många ortopediska skador
hör samman med alkohol. Men
om en patient kommer in med
ont i foton så vill den ha vård och
hjälp för det. Om vårdgivaren
frågar om det har att göra med
alkohol så är det en beställning
från vårdgivaren snarare än från
patienten själv.
Ett sätt att hantera den här
problematiken kan vara att ha
speciella coacher som regelbundet tar kontakt med vårdcentralerna och uppmuntrar arbetet
med alkoholproblem. I bland
annat Australien har sådana
försök genomförts med lyckade
resultat, enligt Fredrik Spak.
Andra försök har visat att även
ekonomiska incitament kan ha
god effekt. Ett annat hinder för
arbetet med alkoholproblem är
nämligen resursbrist.
– De känner sig oerhört pressade på vårdcentralerna, och här
i Sverige har de fått ännu mindre
resurser efter vårdvalet. Alla
hälso­frågor, inklusive alkoholfrågan, har fått stryka på foten,
säger Fredrik Spak.
Jenny Stadigs
Foto: istockphoto
Foto: mathias lövström
Aktuellt. Mer resurser på förebyggande.
Annons
Följ oss!
tipsa oss! 08-672 60 50 eller accent@iogt.se
F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmag
Svenskar ska ta fram ny
medicin mot alkoholism
att stänga av alkoholsuget med
piller.
– Min egen erfarenhet är att
alkoholism är en mer komplicerad sjukdom än så. Visst utvecklar man ett kemiskt beroende
med tiden, men det finns också
många psykologiska orsaker till
att man dricker, säger hon till Ny
Teknik.
Gudrun Schyman efterlyser
istället en mer kritisk debatt om
vårt förhållande till alkohol. Hon
anser att människor ska kunna
välja bort alkohol utan att det ska
betraktas som ett nederlag.
Jenny Stadigs
bilden
Protestmarsch. Inför riksdagens högtidliga öppnande hölls en
gudstjänst i Storkyrkan. När biskop Eva Brunne nämnde att det
inte är värdigt en troende människa att göra skillnad på människor
bara för att de kommer från olika länder reste sig samtliga Sverige­
demokrater upp ur bänkarna och lämnade kyrkan. Partiets ordfö­
rande Jimmie Åkesson bär folkdräkt med gula byxor.
med tomma dunkar till matvarubutiken och fylla dem med billigt
vin ur stora tankar som rymmer
upp till 1 000 liter vin. Priset ligger på runt 13 kronor litern.
Den första tankstationen för
vin öppnade förra året i matbutiken Cora i Dunkirk, och konceptet
har nu spritts till åtta olika
livsmedelsbutiker i Frankrike,
skriver vinbloggen Dr. Vino.
Kunderna tar antingen själva
med dunkar, återförslutningsbara flaskor eller andra
förpackningar att tappa vinet
i, eller så köper de tomma
förpackningar på plats.
Vinet tankas i, kvitto
skrivs ut och kunden betalar vinet i livsmedelsbutikens kassa.
Enligt Astrid Terzian,
som ligger bakom konceptet, brukar kunderna
först vara tveksamma
för att sedan börja gilla
idén. De kommer tillbaka ofta, säger hon till
Dr. Vino.
Jenny Stadigs
1000
procent
Så mycket skulle
alkoholskatten behöva
höjas för att täcka de
kostnader som supandet
innebär för Sverige,
enligt en uträkning från
IOGT-NTO.
nr 8/2010 accent 1 1
Foto: istockphoto
grehlin och alkoholism, Jörgen
Engel och Suzanne Dickson, tror
att det fungerar på liknande sätt
hos människor som hos möss.
De har därför startat ett nytt
företag, Abunon, för att ta fram
en medicin mot alkoholism.
– Alkoholism är en mycket
komplex sjukdom, och dagens
läkemedel är inte alls effektiva
för alla alkoholister ,säger Jörgen
Engel till Ny Teknik.
Planen är att Abunon ska börja
testa den nya medicinen på människor om några år.
Gudrun Schyman, talesperson
för Feministiskt Initiativ och nykter alkoholist, är dock tveksam till
handel Fransmännen kan ta
Foto: ANDERS WIKLUND / SCANPIX
beroende Genom att dämpa
hormonet ghrelin i hjärnan
tas begäret efter alkohol bort,
åtminstone hos möss. Det nya
svenska företaget Abunon hoppas att det fungerar likadant i
människors hjärnor, och håller nu
på att ta fram en ny medicin mot
alkoholism.
Ghrelin är ett hormon som
påverkar hjärnans belöningssystem. Hos möss ger mycket
grehlin ett starkt sug efter sprit,
och när hormonet hämmas tappar mössen intresset för alkohol,
skriver Ny Teknik.
Forskarna bakom studien som
visade på kopplingen mellan
Fransmännen
tankar vin i dunk
Aktuellt. Skatter effektivt.
Mats Johansson
hallå där!
Mats Johansson
förbundssekreterare på Svenska Frisksportförbundet som
firar 75 år.
Hur känns det?
– Det är jätteinspirerande att få
driva det här förbundet, som på
många sätt har varit en föregångare för hur människor i dag tänker kring kropp och hälsa. Vi var
tidiga med att sköta våra kroppar,
äta sunt med mycket grönt och
fibrer och att ”lyfta skrot” och
hålla oss i form. Vi har varit med
och påverkat samhället.
Hur ska ni fira?
– Med festligheter den 9 oktober. Då kommer både nya och
gamla medlemmar och folk från
våra utbildningar och kurser. Vi
räknar med ett tresiffrigt antal
deltagare och att vi kommer att
ha kul tillsammans.
Hur ser framtiden ut för Frisksportförbundet?
– Vi kommer att jobba ännu
mer på att bli tydliga med vilka vi
är och vad vi står för. Frisksportförbundet handlar ju inte bara
om att må bra själv utan om att
må bra i ett större perspektiv. Vi
strävar efter ett annat sorts samhälle, där människor inte förstör
sig med alkohol och andra droger
och där man inte bara bryr sig
om sig själv utan även andra. Vi
fortsätter också att vara tydliga
med att vi avkräver nykterhetslöfte av våra ungdomar. Detta har
varit uppe till diskussion, men
vi kompromissar inte. Och vi ser
att trenden i samhället går mot
att vara nyktrare och ta hand om
sin hälsa. Vi hoppas attrahera
många nya medlemmar och att
vi ska växa som organisation.
Maria Zaitzewsky Rundgren
Följ oss!
Studie: Höjda priser
minskar lång rad
alkoholproblem
Höjda alkoholpriser minskar
inte bara drickandet utan reducerar även en lång rad alkoholrelaterade problem. Alkoholskatter är dessutom ett mycket
effektivare verktyg än olika
typer av förebyggande program.
Det visar en ny studie.
forskning Studien har genomförts av forskare vid University
of Florida i USA och kommer att
publiceras i novembernumret
av den vetenskapliga tidskriften
American Journal of Public
Health, skriver Science Daily.
– Vår metaanalys samlade
information från all publicerad
vetenskaplig forskning på det här
ämnet under det senaste halvsek-
let, och resultatet
visar tydligt att ett
höjt pris på alkohol
resulterar i en
signifikant reduktion av många
av de oönskade
följderna som
hör samman med
drickande, säger
professor Alexander C. Wagenaar,
huvudförfattare till
studien, till Sciende Daily.
Studien visar att om en stats
genomsnittliga alkoholskatt
fördubblas så minskas den
alkoholrelaterade dödligheten
med i snitt 35 procent, de dödliga
bilolyckorna minskas med i snitt
11 procent, de
sexuellt överförbara sjukdomarna
minskas med i
snitt 6 procent,
våldet minskas
med i snitt 2 procent och det totala
antalet brott minsAlexander C. kas med i snitt 1,4
Wagenaar procent.
Enligt forskarna är höjda alkoholskatter ett
mycket effektivare verktyg för
att minska de alkoholrelaterade
problemen än vad olika typer av
förebyggande program är.
Jenny Stadigs
Ärkebiskopen lyfter frågan om alkoholfri nattvard
religion Under årets kyrkomöte,
Svenska kyrkans högsta beslutande organ, lyfte ärkebiskop Anders
Wejryd frågan om alkoholfritt
nattvardsvin i sitt inledningstal.
– Det behöver inte vara alkohol
i nattvarden, det där kan man
bestämma lokalt – vi
är mer lokalt styrda
än vad många tror.
Jag påpekade att det
finns frihet och att
alla kan bestämma
lokalt, säger Anders
Wejryd.
Församlingarna har
själva fått bestämma
om de vill välja bort alkoholen i nattvardsvinet eller
inte i runt 20 år, men alla är
inte medvetna om det,
enligt Anders Wejryd.
Det är en av orsakerna
till att han återigen lyfte
frågan under årets kyrkomöte.
– Ytterst är det ett beslut av
den lokala kyrkoherden. Men man
samtalar med kyrkoråden, som
är de valda som representerar
medlemmarna.
Hur funkar det med alkoholfri
nattvard rent teologiskt?
– Eftersom det här
med vinstocken är
en sådan återkommande symbolik i
Jesu tal så har vi sagt
att det måste vara saft
från vinstocken. Men
om den har fått jäsa lite
eller mycket eller om den
har avalkoholiserats är inte det
viktiga. Så enkelt har man
resonerat.
Vilka komplikationer
är det du ser med
alkohol i nattvarden?
Foto:
istockphoto
12 accent nr 8/2010
tipsa oss! 08-672 60 50 eller accent@iogt.se
F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmag
– De flesta tänker nog att det
är väldigt olika att känna alkoholsmaken i nattvard och att göra
det i ett socialt sammanhang,
men uppenbarligen är det inte
så för alla. Vi har exempel på
människor som inte vågar gå till
nattvarden för att de vet hur de
reagerar. Man kan välja att bara
ta brödet eller bara vinet, men för
vissa känns det svårt att inte göra
som de andra.
Vad händer nu när det gäller
frågan om alkoholfri nattvard?
– Det vet jag inte. Det finns olika
motioner om det här, och det var
därför kyrkomötets läronämnd
uttalade sig i frågan, i anslutning
till det man sagt flera gånger tidigare. Nu pågår det utskottsarbete
i kyrkomötet, och sedan så ger de
förslag till vilka beslut kyrkomötet
ska fatta, säger Anders Wejryd.
Jenny Stadigs
LOKAL ALKOHOLPOLITIK
IOGT-NTO:s arbete med lokal alkoholpolitik syftar till att sprida metoder och tips för att göra verklighet av
de alkoholpolitiska krav som IOGT-NTO har på samhället. Från hela IOGT-NTO-Sverige har vi samlat förslag,
idéer och beprövad erfarenhet.
Gå in på www.iogt.se/lokalalkoholpolitik och bli inspirerad till nya utmaningar eller se om just era idéer
och genomförda stordåd finns med för andra att inspireras av.
Om du har förslag, maila andrea.lavesson@iogt.se.
När vi minskar
alkoholskadorna
– stärker vi
mänskliga
rättigheter
Låna utställningen Skål för familjen
och läs mer på www.bistand.iogt.se/material
nr 8/2010 accent 13
Aktuellt. Misstänkt langning.
Följ oss!
tipsa oss! 08-672 60 50 eller accent@iogt.se
F www.accentmagasin.se F twitter.com/accentmag
spritprogram i
tv polisanmält
Pierre Andersson
chefredaktör på Accent, som
är nominerad till Sveriges
Tidskrifters pris Årets tidskrift
i kategorin fackpress under
50 000 exemplar. Vinnaren
avslöjas den 20 oktober.
Först den klassiska frågan
– hur känns det?
– Det känns fantastiskt bra,
jätteroligt faktiskt. Vi har jobbat
hårt för att utveckla tidningen
det senaste året. Den respons
vi har fått från läsarna har varit
positiv och det här är ytterligare
ett tecken på att vi är på rätt väg.
Varför förtjänar Accent att
vinna?
– När Accent är som bäst så
tycker jag att vi lyckas bra med
att kombinera de riktigt svåra,
tunga frågarna med att vara en
inspirerande, rolig och spetsig
tidning – och det där är inte alldeles enkelt. Dessutom tycker jag
att vi har fått en väldigt fin form.
Layouten och designen har blivit
väldigt bra under det senaste
året, och det lyfter fram innehållet. Men det är en tuff konkurrens. De två andra tidningarna
som är nominerade i vår kategori,
Driva Eget och Läkemedelsvärlden, verkar vara bra tidningar de
också.
Hur viktigt är det här priset?
– Det är ju det största priset
i Tidskriftssverige och Sveriges
Tidskrifter som delar ut det samlar alla tidskrifter vi har i Sverige.
Bara i vår kategori finns det väldigt många tidningar att välja på,
så jag är som sagt väldigt glad
över att vi är nominerade – det är
stort bara det. Skulle vi vinna så
är det ännu större.
Jenny Stadigs
14 accent nr 8/2010
Foto: kanal 5
hallå där!
Beroendeforskaren Anders
Tengström polisanmäler Kanal
5 för spritlangning till ungdomar i dokusåpan Kungarna av
Tylösand.
tv Dokusåpan Kungarna av Tylösand spelades in i somras och
visas just nu på Kanal 5. Programmet – som till stora delar består
av alkoholkonsumtion och sex
– och har väckt upprörda känslor
bland tittare och experter.
Nu polisanmäler Anders
Tengström, beroendeforskare vid
Karolinska Institutet, Kanal 5 för
spritlangning till ungdomar.
– Kanal 5 har brutit mot alkohollagen genom att tillhandahålla alkohol till deltagare som
är under 20 år. Det är oklart hur
gamla de andra personerna som
kommer till huset och dricker är –
det vill jag att åklagaren ska kolla.
Foto: privat
Pierre Andersson
100-årsfirande
i Vetlanda
jubileum Sista lördagen i
september firade logen 4146
Standard i Vetlanda 100 år. Festligheterna började klockan två på
eftermiddagen med gemensam
sång, tal, minneshistorik från
svunna tider, smörgåstårta och
framträdanden av föreningens
sånggrupp och en dragspelare.
Sammanlagt kom 76 personer
för att fira 100-åringen. Äldste
medlemmen heter Erik Sköld,
som varit med i nykterhetsrörelsen i 80 år.
Maria Zaitzewsky Rundgren
Att brottet sker för öppen ridå
i tv anser Anders Tengström gör
det än viktigare med en polisanmälan.
– Jag hoppas att en åklagare
tar sig an det här. Och det borde
de kunna göra, det finns ju bildbevis, säger Anders Tengström.
Dan Panas, Kanal 5:s presschef, har inget att invända mot
polisanmälningen.
– Det är en polisanmälan vi
välkomnar, det är helt klart så
att ett misstag har begåtts i
produktionsbolagsledet och att
de dubbla kontrollerna har brustit. Har det begåtts ett fel som
bedöms som straffbart så måste
vi ta det straffet.
Jenny Stadigs
Internationella Institutet blir
kvar i Mölnlycke – tills vidare
En eventuell flytt av biståndsorganet IOGT-NTO-rörelsens
Internationella Institut, III,
från Mölnlycke till Stockholm
skjuts på framtiden.
bistånd IOGT-NTO-rörelsens
ordförandegrupp lade tidigare i
höstas fram ett förslag om att III
skulle flyttas från Mölnlycke till
Stockholm senast 2012.
Förslaget väckte upprörda
känslor på III. Generalsekreteraren och styrelsens ordförande
ansåg att det vore fel av ägarna
att fatta beslutet om en eventuell flytt över huvudet på III:s
styrelse, Internationella rådet.
Även personalen var kritisk till
att de inte hade fått komma till
tals.
När IOGT-NTO-rörelsens
riksstyrelse skulle att ta ställning till ordförandegruppens
förslag om att III skulle flyttas
blev beslutet dock att en eventuell flytt skjuts på framtiden.
– Vi bestämde att uppdra åt
Internationella rådet, III:s styrelse, att utarbeta ett förslag
rörande institutets framtid.
Förslaget ska innehålla en konsekvensanalys av en eventuell
flytt, säger Anna Carlstedt,
IOGT-NTO:s förbundsordförande.
Internationella rådets förslag
ska läggas fram för riksstyrelsen i september 2011 och ska
sedan fastställas på III:s huvudmannamöte i november 2011.
Jenny Stadigs
Foto: Alex Nikada
Debatt. IOGT-NTO-rörelsen måste ta sitt ansvar efter valet.
Folkrörelserna har under åren gett tusentals människor en möjlighet
att göra sina röster hörda och lära sig demokratins spelregler.
Vi måste skapa möten
– för toleransens skull
E
tt främlingsfientligt parti har
tagit plats i riksdagen. De som
röstade fram Sverigedemokraterna brukar hävda att de inte
blir tagna på allvar. Och visst
finns det en poäng. Extremism och främlingsfientlighet göds av ökade klyftor mellan människor, av känsla av utanförskap
och bristande tro på att man kan påverka
samhället.
Därför behövs det nu fler platser där människor kan mötas – oavsett hudfärg, religion
och var man bor. Det behövs forum där
vuxna och barn från olika samhällsklasser
och bakgrund tillsammans kan skapa något,
och förändra samhället. Därför behövs nu
folkrörelserna mer än någonsin.
Nykterhetsrörelsen har en stolt tradition av tolerans. Vi bygger hela vårt arbete
på övertygelsen om att alla människor har
lika rätt till utveckling och lycka oavsett
hudfärg, religion eller ursprung. Vi har
ett omfattande internationellt arbete och
jobbar även på många håll aktivt med
integration. Framförallt är det i det vanliga föreningsarbetet som mötena mellan
människor har skett. Folkrörelserna har
under åren gett tusentals människor, som
inte haft tillgång till makten, en möjlighet att göra sina röster hörda och lära sig
demokratins spelregler. Vi har ökat självkänslan och stärkt självförtroenden med
hjälp av föreningsverksamhet som teater,
studiecirklar, danskurser och årsmöten.
I ärlighetens namn kan många IOGT-NTOföreningar säkert inte i nuläget skryta med
att visa på speciellt stor etnisk mångfald.
Det finns oerhört mycket mer att göra. Och
med söndagens valresultat har vår vilja att
göra något vuxit.
Vi hoppas att det i flera föreningar och
distrikt inom IOGT-NTO-rörelsen växer
samma insikt och vilja att agera. Vi kan
förändra, vi kan skapa tolerans istället för främlingshat. Vi kan fortsätta att
möjliggöra möten mellan människor som
kanske annars inte skulle mötas – vid
kaffekokningen, på scoutlägret och under
studiecirkeln men även utanför våra egna
lokaler: i läxläsningsgrupper i de allt mer
segregerade bostadsområdena eller på
läger för barn från alla samhällsklasser
och etnisk tillhörighet. Vi vet att viljan
finns – som ett exempel kom 25 personer en vecka efter valet till ett första
möte i Enköping med den återuppväckta
föreningen ”Vänskap utan gränser”. Man
vill skapa verksamhet för människor i alla
åldrar, oavsett bakgrund. I det här arbetet
kan IOGT-NTO-rörelsen självklart spela
en roll.
IOGT-NTO-rörelsen måste skapa ännu
fler samtal mellan dem som upplever sig
ofördelaktigt behandlade på grund av
invandringen och dem som kommit till
Sverige med en önskan att skapa ett liv
utan förföljelse eller fattigdom. Vi kan ge
barn och ungdomar en möjlighet att höras
och att påverka sina liv – utan att använda
syndabockar. Och vi kan tydligt markera
att främlingsfientlighet inte hör hemma
i det Sverige som nykterhetsrörelsen var
med och byggde upp. P
Helena Wannberg,
Örebro
Ylva Sandin,
Saltsjö-Boo
Mona Örjes,
Enköping
Maria Haglund,
Uppsala
nr 8/2010 accent 15
kalifornien:
marijuana k
lagligt
Det började med marijuana som medicin. Nu står
Kalifornien inför valet att legalisera drogen helt.
Den 2:a november ska folket rösta ja eller nej.
text och foto joanna wågström
16 accent nr 8/2010
a kan bli

The Golden state som Kalifornien
kallas, är känd för att sätta
trender i USA och världen. Den 2:a
november kan de starta en ny trend.
Då ska folket rösta för eller emot
legalisering av cannabis. Vinner ja-sidan
blir Kalifornien den första staten i USA
där marijuana är lagligt.
Men troligtvis inte den sista.
För fjorton år sedan legaliserade
Kalifornien marijuana som medicin.
Sedan dess har 13 andra stater följt
efter och i dag ordineras marijuana som
läkmedel i 14 amerikanska stater.
Hundratusentals personer, miljoner
enligt vissa, röker medicinsk marijuana,
bara i Kalifornien.
En industri har vuxit fram. Läkare
som enbart jobbar med att skriva ut
marijuana, dispensärer som säljer
cannabis till patienter och odlare som
förser dispensärerna.
Marijuana har blivit en del av
vardagen.
Accent har besökt den gyllene (eller den
gröna?) staten.
nr 8/2010 accent 17
’’
kalifornien:
marijuanastaten
Pastor Ron Allen och hans fru Lady Gail från Sacramento
reser runt till kyrkor i Kalifornien för att övertyga den
svarta befolkningen att rösta nej till proposition 19.
”Marijuana är skadligt. Det kommer att vara en mycket
mörk dag i Kalifornien om det legaliseras”, säger Ron Allen.
”Vi behöver bättre utbildningar
och fler jobb. Hur ska vi kunna
utbilda den svarta mannen om
han är hög?”
pastor ron allen
Hur kommer du att rösta? 2 november röstar Kalifornien om legalisering.
T Alemayihu, taxichaufför, Freemont
– Jag kommer att rösta nej. Droger och
alkohol förstör livet för personer, familjer och
samhället. Folk blir lata när de röker och går
inte till jobbet, de blir en börda för samhället.
18 accent nr 8/2010
Nicole Handle, 24, butiksbiträde, Lodi
– Jag har läst om propositionen och jag står
någonstans i mitten. Jag tycker att det verkar
som att det bara går ut på att tjäna pengar och
att det inte är klart hur det ska regleras. Men
jag har inget emot att folk röker marijuana.
Stephanie Flores, 30, bartender, Sacramento
– Jag står fortfarande i mitten när det gäller det här förslaget. Jag tycker att marijuana
borde vara lagligt, jag har inget emot att folk
röker. Men jag tycker att det är otydligt hur
lagen ska upprätthållas. Jag menar vad händer om någon kör bil påverkad, får de böter,
blir det fängelse? Jag vet inte.
’’V
i har personer i Kalifornien
som vill legalisera marijuana. De säger att marijuana inte är lika farligt som
alkohol. Är inte det som
att säga att en kobra inte
är lika farlig som en skallerorm?”
– Det är helt rätt pastorn. Amen!
– Jag vet inte hur det ser ut i ert område
men där jag kommer från behöver vi inte
ha fler personer som blir höga.
– Amen!
Applåderna rungar. Pastor Ron Allen
som står uppe vid altaret drar efter andan.
– De som vill legalisera marijuana röker
redan gräs. Varför måste de göra det i
ansiktet på oss andra? Jag säger det till er,
när ni har tid, läs proposition 19. Jag kan
inte säga åt er vad ni ska rösta men jag ber
er att gå och rösta. Det handlar om nästa
generation, ungdomarna.
Destiny Church i Elkgrowe, Sacramento, är den 75:e kyrkan som pastor
Ron Allen och hans fru Lady Gail besöker.
Målet är att besöka hundra församlingar
innan den 2:a november, då de boende
i Kalifornien ska gå till val och rösta för
eller emot legalisering av cannabis.
– Problemen som vi har i svarta områden kan inte lösas genom att legalisera
marijuana. Vi behöver bättre utbildningar
och fler jobb. Hur ska vi kunna utbilda den
svarta mannen om han är hög?
Församlingen jublar, applåderar.
– Gud välsigne dig!
Ron Allen, en stor svart man klädd i svart
kostym med lila skjorta, lämnar scenen.
Musiken startar, Destinykören tillsammans med församlingen sjunger ”I worship you because of who you are”.
PPP
I ett hörnkontor på huvudgatan Broadway
i centrala Oakland, Kalifornien, står ett
tiotal omaka skrivbord slarvigt uppradade.
Tjockskärmar och bakelittelefoner trängs
med pappershögar och vattenflaskor. Väggarna är klädda med posters som ropar ut
budskapet ”Beskatta och reglera cannabis”.
– Hej, mitt namn är Dave och jag är
volontär för kampanjen ”Yeson 19”. Har
du hört talas om proposition 19? Propositionen går ut på att beskatta och reglera
cannabis som alkohol, förklarar Dave Meiler för personen i andra änden av luren.
– Kommer du att rösta ja i november?
– Du ska det! Vad bra! Kan du tänka dig
att engagera dig i kampanjen. Vi behöver
all hjälp vi kan få?
Vid femtiden på eftermiddagen är alla
skrivbord upptagna. Ett tiotal volontärer
sitter med telefonlurar i händerna och
ringer medborgare i Kalifornien. Det är
bara 46 dagar kvar nu, de vill hinna ringa
så många som möjligt.
PPP
Proposition 19 gör det lagligt för boende
i Kalifornien som är över 21 år att odla,
inneha och konsumera en begränsad
mängd cannabis. Det blir också möjligt
för de 478 städerna och 58 distrikten inom
staten att reglera och beskatta försäljningen av cannabis. Författarna av propositionen vill att marijuana ska bli en vit
marknad. Men de städer och distrikt som
inte vill reglera försäljningen behöver inte
göra det, även om proposition 19 röstas
igenom. I de områden där man väljer att
strunta i det förblir försäljningen en svart
marknad.
Enligt opinionsundersökningarna leder
ja-sidan men valet väntas bli jämnt. Den
senaste undersökningen från Public Policy
Polling visar att 47 procent tänker rösta
ja och 38 procent nej. Survey USA:s motsvarande siffror är 48–41. Field Poll mätte
senast 49–42.
Mer än 3,4 miljoner Kalifornienbor
rökte marijuana under 2008 enligt National survey on drug abuse and health och
400 000 personer använder marijuana
dagligen, enligt Board of Equalization.
Nästan hälften har rökt marijuana någon
gång i sitt liv enligt en undersökning som
tidningen Sacramento Bee genomfört.
Den utbredda attityden hos invånarna i
Kalifornien är att marijuana lika gärna kan
legaliseras eftersom alla ändå röker den.
– Men vad du än tycker om att legalisera
marijuana så är proposition 19 inte det
rätta sättet att göra det, säger Tim Rosales
som är talesperson för Public Safety First,
den officiella kampanjen emot proposition 19.
Enligt honom har förslaget flera allvarliga brister. Att det blir frivilligt att reglera
försäljningen är en.
– Propositionen reglerar inte marijuana
som alkohol. Den ger bara städerna och
distrikten möjlighet att reglera försäljningen. Det kommer att bli kaos.
PPP
Inne på västra Contra Costas tillfälligt
upprättade kampanjkontor är det tomt
när Dan Rush och John May från fackförbundet United food and commerical
workers förening 5, UFCW5, kommer in
genom dörren.
– Vi försöker få ert stöd för proposition 19 och behöver hjälp med att boka in
möten med personer som Dan kan prata

James Bolling III, 50, student och egen­
företagare, Sacramento
– Jag kommer att rösta ja. Jag tror att
vi skulle tjäna på det. Före den medicinska
marijuanan så var all rökning olaglig och alla
pengar gick till kriminella. Om det vore lagligt
skulle pengarna gå till samhället i stället.
Dessutom skulle de som röker inte behöva
ägna sig åt brott för att kunna röka.
Zoran Theodorovic, 44, säljare, Sacramento
– Jag tycker att det är värt ett försök. Vi
har spenderat mycket pengar i våra försök
att stoppa droger genom att skicka folk till
fängelse och det har ändå inte fungerat. Så
vi kan lika gärna prova och visar det sig att
situationen blir värre än vad den var innan kan
vi alltid kriminalisera det igen. Jag kommer
att rösta ja.
Marlene Murphy, 77, pensionerad lärare,
Sacramento
– Jag tycker inte att marijuana är bra, punkt
slut. Men vi kommer aldrig att bli av med den
så jag kommer nog att rösta för legalisering.
Den medicinska marijuanan är bara ett dumt
påhitt, den borde definitivt beskattas. Så ja,
jag kommer att rösta ja.
nr 8/2010 accent 19
kalifornien:
marijuanastaten
med, kan du hjälpa oss med det Terry?
John May, som är ledare för UFCW5, tittar på kvinnan på andra sidan skrivbordet.
– Ni har min röst, jag stöder propositionen men det är inte säkert att vårt förbund
kommer att göra det, säger Terry Golden,
från Plumbers and Steamfitters union,
som för tillfället sköter kampanjkontoret
i Contra Costa.
– Det här handlar inte om att folk ska
vara stenade på jobbet. Vi vill skapa lagliga
jobb inom en ny industri och organisera
arbetarna fackligt, svarar Dan Rush, som
på uppdrag av UFCW5 jobbar heltid med
att ragga suporters till propositionen.
Förbundet tror att cannabis kommer bli
en ny blomstrande industri som kan skapa
60 000 nya arbetstillfällen i Kalifornien.
Deras plan är att UFCW5 ska organisera
arbetarna inom näringen. Och Dan Rush
är mannen som har utsetts för att få det
att hända.
Dagen innan fick han Kaliforniens största fackförbund att ställa sig bakom propositionen. Facket SEIU har 700 000 medlemmar från den offentliga sektorn, folk
som just nu förlorar sina jobb på grund
av Kaliforniens usla ekonomi. Jobb som
enligt Dan Rush och andra legaliseringsivrare kan räddas genom att legalisera och
beskatta cannabis.
Argumentet går hem hos många i
Kalifornien men kommer knappast att
bli verklighet. Även om alla städer och
distrikt väljer att beskatta cannabis, vilket
inte alls är säkert, är de beräknade skatteintäkterna på 1,4 miljarder dollar en droppe i havet för Kaliforniens totala budget på
90 miljarder dollar.
Dan Rush hoppar in i sin svarta Yukon
och skyndar vidare mot nästa, hemliga,
destination. Färden går upp genom bergen
och fram på slingriga vägar. Han stannar
framför en villa i ett litet välbärgat samhälle. Tre män möter honom på parkeringen.
Marijuanadoften är påträngande. Trots
det sänker alla rösterna när de nämner
ordet cannabis.
– Vi vill sälja färdiga jointar till marijuanapatienter. Om du är sjuk kan det vara
svårt att rulla jointar, berättar Medi-cones
ägare för Dan Rush.
Medi-cone är en av de nio arbetsgivare inom cannabisbranschen som hittills
anmält sig till UFCW5.
– Vi vill betala vår personal riktiga löner
och göra allting rätt, därför vill vi samarbeta med facket, säger ägaren.
Han och hans fru har odlat själva sedan
1996. Nu för tiden försörjer de en lokal
dispensär med sina färdigrullade jointar
men företaget kan inte satsa fullt ut ännu.
De väntar på att marijuana ska legaliseras
– förhoppningsvis i november.
dig marijuana som aldrig har dödat någon.
Varför skulle jag ge dig den mer skadliga
medicinen? Det hänger inte ihop, säger
doktor Jean Talleyrand från företaget
Medicann som har jobbat med marijuanamedicin sedan det blev lagligt i Kalifornien.
Enligt statistik från USA:s Drug Enforcement Administration, DEA, får 40 procent medicinsk marijuana för kronisk
smärta, 22 procent för aidsrelaterade
åkommor, 15 procent för humörrubbningar och 23 procent för andra besvär.
Även om medicinsk marijuana är lagligt
enligt statens lagar är all form av cannabis
klassat som narkotika och olagligt enligt
landets federala lagar. Det innebär att de
federala myndigheterna kan åtala dem
som odlar och konsumerar marijuana i
Kalifornien även om de lokala myndigheterna inte gör det.
PPP
Det plingar till i dörren till den lilla butiken Be Well som ligger på J street i Kaliforniens huvudstad Sacramento. En ung kille
kommer in. Ser ut att vara frisk. Han går
fram till luckan av plexiglas och visar upp
sitt patientkort. En dörr öppnas. Killen går
in. Efter ett par minuter kommer han ut
igen och lämnar butiken.
Bakom dörren finns medicinen, marijuanan. Favoritsorten just nu i Keith Wases
och Ron Mullins affär heter Willies wonder, döpt efter sångaren Willie Nelson.
Ron Mullin och Keith Wase öppnade sin
cannabisklubb, som de medicinska marijuanadispensärerna brukar kallas, för lite
mer än ett år sedan.
– Vi har velat öppna en dispensär i tio år
men det är inte förrän nu som det politis-
Sedan The Compassionate Use Act, röstades igenom i Kalifornien 1996, har cannabis varit lagligt som medicin för personer som har en rekommendation från
en läkare. Hundratusentals personer har
fått marijuana som medicin sedan dess.
Tanken var att drogen bara skulle ges till
patienter med allvarliga sjukdomar som
cancer, aids och kronisk smärta. Men
ryktet säger att vem som helst som betalar läkaravgiften på 150 dollar kan få en
rekommendation, ett brutet finger för tio
år sedan kan fortfarande göra ont.
– Om du kommer till mig med huvudvärk och jag kan välja att antingen ge dig
aspirin som kan döda människor eller ge
PPP
Hur kommer du att rösta? 2 november röstar Kalifornien om legalisering.
Manlio Melloni, 22, kock, Davis
– Jag kommer att rösta nej. Det finns ingen
anledning att rösta ja. Vi har levt utan att
marijuana har varit lagligt så länge att vi lika
gärna kan fortsätta med det. Till 90 procent
används det endast för nöje och inte medicin,
det borde regleras ännu hårdare.
20 accent nr 8/2010
Maurice Thomas, 52, städare, Oakland
– Om jag kunde rösta så skulle jag rösta ja.
Om det hjälper människor som är sjuka och
inte är skadligare än alkohol så ser jag inget
problem med det. Legaliserar man drogen
kommer nog brottsligheten att gå ner också.
Michelle Johnson, 35, schemaläggare,
Oakland
– Jag ska rösta ja. Jag tycker att alla som
har barn borde få röka lagligt för att kunna
lugna ner sig emellanåt.
Kampanjkontoret för kampanjen Yes On 19 har sitt högkvarter i Oakland. ”Cannabisförbudet är ett
slöseri med tid och pengar. Marijuana säljs för 14 miljarder dollar varje år, knarkkartellerna står för
60 procent av försäljningen. Om vi istället legaliserar och beskattar cannabis skulle staten få in 1,4
miljarder dollar i skatt”, säger James Rigdom, en av ledarna för kampanjen.
I Oakland, Kaliforniens marijuanacentrum, har man bestämt sig för att ge fyra företag tillstånd att
odla marijuana i stor skala. Jeff Wilcox har ansökt om ett tillstånd. Får han ett ja ska han investera
20 miljoner dollar i företaget som han beräknar kommer ha 300 anställda. Lokalen som han står i på
bilden ska fyllas med marijuanaplantor.
”Jag kan välja
att antingen ge
dig aspirin som
kan döda människor eller ge
dig marijuana
som aldrig har
dödat någon.”
Jean Talleyrand, läkare

Kelly Rowland, 23, assistent, Oakland
– Jag tycker att det ska legaliseras. Om det
är något som borde kriminaliseras så är det
cigaretter.
Damon Gollatt, 38, San Francisco
– Jag stöttar proposition 19 och kommer
att rösta ja i november. Alla borde få röka
marijuana. Det är bra för medicinska problem
och stress.
Lalah Lopez, 25, Sunset
– Jag ska rösta ja. Jag tycker att vi ska
legalisera marijuana hela vägen. Det används
redan för medicinska syften, jag tycker att
även de som inte är sjuka ska få använda det.
nr 8/2010 accent 21
kalifornien:
marijuanastaten
andra stater hakat på och medicinsk marijuana är nu lagligt i 14 stater i USA.
I november kan Kalifornien bli den första staten som även legaliserar cannabis
för nöjesrökning.
– Kalifornien sätter trender och just nu
tittar hela USA och resten av världen på
oss. Legaliseras marijuana här kommer
andra stater att följa efter, säger Tim Rosales från Public Safety First.
ka klimatet har blivit det rätta, säger Ron
Mullin. Han syftar på president Obamas
uttalande för ett år sedan om att de federala myndigheterna inte längre skulle ägna
sig åt att jaga människor som har marijuana som medicin. Ett uttalande som har
gjort att de flesta som är för legaliseringen
av cannabis tror att Obama även kommer
att se mellan fingrarna om det blir ett ja i
november.
Trots att Keith Wase och Ron Mullen
jobbar inom marijuanaindustrin ska båda
rösta emot proposition 19. Det ska även
doktor Jean Talleyrand. California Can-
nabis Association, en förening för företag
inom medicinsk marijuana, har också tagit
ställning emot förslaget.
De är oroliga att en legalisering av marijuana för nöjesbruk kommer att påverka
deras patienters rättigheter negativt. Eller,
enligt många, så är de oroliga att en generell legalisering kommer att innebära mindre pengar i plånboken.
Marijuana i form av godis, kakor, bullar, och
olika grässorter. Cannabisen har namn som Big
Bud, Cotton Candy och Super Silver Haze.
Ron Mullin och Keith Wase driver cannabisklubben Be Well i Sacramento. Jessica Mattox är anställd.
Priset på marijuanan varierar utifrån kvalitet. För en mellanstark sort får patienterna betala från 25
till 45 dollar för cirka 3,5 gram.
PPP
Sedan Kalifornien legaliserade marijuana
för medicinskt bruk för 14 år sedan har 13
Och om det blir ett nej?
– Då kommer de att komma tillbaka
med ett bättre förslag 2012. P
Proposition 19. Det här handlar folkomröstningen om.
►Personer som är 21 år och äldre får inneha,
bereda, dela och transportera upp till ett uns
marijuana (28 gram).
►På privat mark odla marijuana på en yta av
högst 25 kvadratfot (2,3 kvadratmeter) per
privat bostad eller jordlott.
►Inneha skördad marijuana och levande
plantor odlade på en sådan yta.
►Innehavet och odlingen får endast vara till
en individs personliga bruk, inte försäljning.
►Förslaget gör det möjligt för staten, städerna och distrikten inom Kalifornien att
godkänna, beskatta och reglera kommersiell odling, beredning, distribution, transport
och försäljning av marijuana.
22 accent nr 8/2010
►Marijuanan får endast konsumeras i en
bostad eller annan ickeoffentlig plats.
►Statliga och lokala polismyndigheter kan
inte beslagta eller förstöra marijuana från
personer som följer lagen.
►Arbetsgivare har fortsatt rätt att vidta åtgärder mot en anställd vars marijuanabruk
påverkar arbetet.
►Rökning av marijuana i närheten av minderåriga är förbjudet.
►Förslaget ändrar inte förbudet mot att köra
bil under påverkan av droger.
►En person över 21 som medvetet ger en
minderårig marijuana kan dömas till fängelse i upp till sex månader och få böter på
max 1 000 dollar.
Färdigrullade jointar
från Medi-Cone.
Dale Clare, en av talespersonerna för Oaksterdam University och proposition 19, visar cannabisodlingen på skolan. ”På de praktiska kurserna där man får lära sig att odla och framställa
marijuana har vi cirka 40 elever, på de teoretiska har vi 120”, säger hon.
”Kalifornien
sätter trender
och just nu
tittar hela
USA på oss.
Legaliseras
marijuana här
kommer andra
stater att följa
efter”
Tim Rosales
Oakland ska bli nya Amsterdam
Oaksterdam University grundades av
Richard Lee efter en resa till Amsterdam.
Drömmen var att skapa en kopia av den
holländska staden i USA. Proposition 19
kan bli det sista steget på vägen dit.
– När ni jobbar som patientrådgivare i en
dispensär är det viktigt att ni har en professionell framtoning. Tänk på språket, använd
inte ordet gräs, säg cannabis. Det är det
korrekta ordet och det hjälper inte vår sak att
kalla det något annat, säger Kasim Macaluey
till studenterna i klassrummet på Oaksterdam University. Lektionen heter ”Patient­
relationer” och handlar om hur man ska
sköta en dispensär.
Skolan tränar eleverna inför ett jobb inom
cannabisindustrin och 12 000 elever har
tagit examen sedan Richard Lee grundade
den i Oakland 2007. Inspirationen till skolan
fick han under en resa till Amsterdam, därav
namnet Oaksterdam.
– Oaksterdam har fyllt funktionen att
samla olika aktörer inom branschen. Förut
Federala lagar vs statliga lagar.
De federala lagarna i USA är de gemensamma
lagarna som gäller för hela landet.
Varje stat inom USA kan upprätta sina egna
statliga lagar, även om de bryter mot de federala lagarna.
Den medicinska marijuanan är laglig enligt
de statliga lagarna i 14 stater i USA. Men
olaglig enligt de federala lagarna.
Det innebär att de lokala myndigheterna
inom staterna inte griper eller åtalar någon
som använder marijuana för medicinskt bruk
enligt statens gällande lagar. Men de federala
myndigheterna, Drug Enforcement Administration, DEA, som är en del av justitiedeparte-
mentet, kan fortfarande gripa personer som
använder medicinsk marijuana eftersom de
bryter mot de federala lagarna.
DEA har genom åren stängt ner ett stort
antal cannabisklubbar som säljer medicinsk
marijuana. Ägarna har åtalats.
Om marijuana legaliseras för nöjesbruk i
Kalifornien kommer det fortfarande att vara
ett brott att odla, inneha och konsumera
marijuana enligt de federala lagarna. Ingen
vet i dagsläget hur de federala myndigheterna
tänker agera i det läget.
skötte alla sig själva nu har vi skapat en
industri, säger Salwa Ibrahim, Richard Lees
assistent
Richard Lee och Jeff Jones, som är den
andra författaren till proposition 19, öppnade
också de första cannabisklubbarna i Oakland.
Under storhetstiden fanns det 16 dispensärer
i området. Men efter ett beslut från politikerna i Oakland begränsades antalet till fyra.
Richard Lee och Jeff Jones har med proposition 19 tagit nästa steg på vägen mot
att skapa ett nytt Amsterdam. Richard Lee
har satsat 1,5 miljoner dollar på kampanjen.
900 000 dollar gick till att samla ihop de
430 000 namnunderskrifter som krävdes
för att få med förslaget i valet. Totalt skrev
790 000 personer under.
– Lagen som vi skulle ha velat skriva hade
varit en lag som inte hade kunnat vinna. Vi
skrev en lag som vi tror kan klara det, säger
Jeff Jones och fortsätter:
– Sedan får någon annan ta över och fylla
på resten. Det här är väldigt jobbigt och
uttröttande. P
Legalisering för frihet.
2008 greps över 60 000 personer i Kalifornien
för innehav av en mindre mängd cannabis.
Den svarta och spanska befolkningen stod för
56 procent av gripandena trots att de endast
utgör 44 procent av befolkningen och trots att
de röker mindre cannabis än den vita befolkningen.
Statistiken har fått NAACP, en av USA:s
äldsta organisationer för medborgerliga
rättigheter, som bland annat stoppade lynchningen av svarta i början på 1900-talet, i
Kalifornien att ställa sig bakom legaliseringen
av marijuana.
Källa: Rapport ”Targeting blacks for marijuana”
nr 8/2010 accent 23
I fokus. Knarket förvandlar Mexiko till krigszon.
Mexikos
knarkkrig
Vad händer?
Var pågår det?
Vilka är inblandade?
► I Mexiko pågår sedan början av
2000-talet ett blodigt knarkkrig som successivt trappats upp. Cirka 30 000 offer
har totalt krävts i knarkkriget sedan 2006,
då president Calderón satte in militären
mot maffian. Mexikanska karteller har
existerat i några decennier, men blev
mäktigare efter att ledande colombianska
karteller splittrats och tappat i betydelse.
De mexikanska kartellerna slåss om
kontrollen över införselrutter till USA, där
den stora marknaden finns. Mexiko är ett
nyckelland i produktionen och transporten
av droger. Mexikanska knarkkarteller kontrollerar cirka 70 procent av all utländsk
narkotika som förs in i USA. Den totala
förtjänsten av illegala droger kan handla
om bortåt 50 miljarder amerikanska dollar
årligen.
► Värst är situationen i Ciudad Juarez, vid
gränsen till USA, där fem maffiamord äger
rum dagligen. Offren skjuts ner på öppen
gata, kidnappas eller torteras till döds.
Många mord har skett på behandlingshem
för missbrukare, som anses vara plantskolor för kriminella ligor. Många advokater,
poliser och militärer som kämpar mot
brottsligheten har också fått sätta livet till.
Det senaste året här även privatpersoner
dödats, exempelvis på restauranger som
kontrollerats av maffian. Journalister
lever farligt. Nyligen mördades en fotograf
i Ciudad Juarez och tidningen har nu valt
att inte skriva om knarkkriget till dess att
de får en förklaring. Vad vill maffian?
Knarkkriget är främst koncentrerat till
de mexikanska delstaterna Sinaloa, Chihuahua, Michoacán och Tamaulipas.
► Mördarna i Ciudad Juarez är ofta unga
killar från fattiga förorter som ser en
möjlighet att tjäna snabba pengar. De som
ger order är ”La linea”, den inre klicken i
Juarezkartellen. Den består bland annat
av politiker, advokater, företagare och före
detta poliser.
24 accent nr 8/2010
Varför?
► Knarkkriget handlar om att dominera  
införselrutterna till USA. Intäkter på
hundra­tals miljarder kronor står på spel.
Därför är kartellerna beredda att göra vad
som helst för att vinna kriget. Korrupta
poliser och militärer underlättar för de
kriminella att fortsätta.
Källor
text Maria Zaitzewsky Rundgren
Erik de la Reguera, korrespondent DN, Washington Post
USA
USA
Ciudad
Juarez
Chihuahua
Sinaloa
Mexiko
Mexiko
Tamaulipas
Michoacán
Mexico
City
Vad säger mexikanarna?
► I Mexiko City, dit våldet ännu inte nått, är
man oroad men man tror fortfarande att
den mexikanska staten har läget någorlunda under kontroll. I de drabbade områdena, som i Ciudad Juarez, är människor
skräckslagna och vågar inte prata öppet
med journalister. Kidnappningar och mord
hör till vardagen och många som har möjlighet flyr till lugnare områden. Människo­
rättsorganisationer kämpar emot, men tar
stora risker. Även ”vanligt” våld trappas
upp, då vissa områden blivit laglöst land.
Kriminella tar chansen i det allmänna kaos
som råder.
Hur påverkas knarkkriget om
marijuana legaliseras i USA?
► Påverkan blir troligen inte så stor, eftersom övriga droger som kokain och amfetamin fortsätter att vara illegala och omsätta stora summor. Däremot finns en livaktig
debatt i Mexiko om att legalisera allt knark
i landet. Förespråkarna menar att det kan
vara värt att få fler narkomaner eftersom
man då slipper de tiotusentals morden per
år på grund av knarkkriget. En legalisering
skulle sätta stopp för kartellerna och de
svarta pengarna skulle bli vita. Statliga
regleringar och handelsregler skulle ge
skatteintäkter till den mexikanska staten.
Vad gör Mexikanska staten?
► När president Félipe Calderón kom
till makten 2006 satte han in militären i
kampen mot maffian, eftersom polisen
behövde komma tillrätta med korruptionen inom kåren. Till en början gick det
bra. 40 000 soldater kommenderades ut i
landet och höga maffiabossar lämnades ut
till USA. Militären tog kontroll över tidigare
maffiadominerade områden. Men när en
kartell fick problem kom genast en ny och
tog över.
I Ciudad Juarez är 7 500 soldater och
2 500 federala poliser inkallade för att
bekämpa maffian. Men morden och våldet
fortsätter. Många menar att rättsstaten i
Mexiko har havererat och att kartellerna
strävar efter att ersätta staten och införa
egna lagar. Samtidigt har den mexikanska
staten, ofta efter samarbete med USA,
lyckats gripa ett stort antal knarkkungar
på senare år.
Vad säger USA?
► Eftersom Mexiko gränsar till USA och
nästan allt knark till landet förs in via
Mexiko, har USA stort intresse av att få
ett slut på knarkkriget – som dock mest
håller sig i Mexiko. Man har alltså inte sett
någon större spridning av knarkrelaterade
maffiamord och våld på andra sidan gränsen. Tvärtom är El Paso (som gränsar till
Ciudad Juarez) USAs minst våldsdrabbade
stad. Straffen är hårdare i USA, varför
mexikanska knarkkungar undviker att agera på amerikansk mark. Den amerikanska
illegala droganvändningen omsätter 60
miljarder dollar årligen. Om man minskar
efterfrågan, kommer sannolikt en del av de
mexikanska kartellerna att försvinna. USA
och även Europa är alltså i allra högsta
grad en del av problemen i Mexiko.
Vad händer just nu?
► Nyligen greps knarkkungarna La Barbie
och El Grande. De två gripandena väcker
hopp i Mexiko om ett slut på knarkkriget.
Samtidigt växer kritiken mot Calderón.
Många menar att hans hårda metoder
bara är ett sätt att öka sin popularitet och
framstå som handlingskraftig. Man vinner
småsegrar, men våldet fortsätter att öka
lavinartat. I stället borde man infiltrera
den finansiella delen av maffian och kapa
där. Men frågan är om Calderón är villig
att göra det. Varje år tvättas 10 miljarder
illegala dollar i det mexikanska systemet,
pengar som staten skulle gå miste om.
Och om man inte arbetar med den sociala
misären och fattigdomen kommer man
aldrig till rätta med maffian. För de allra
fattigaste finns ofta inga andra alternativ
än att gå in i kriminalitet.
nr 8/2010 accent 25
å
p
t
e
v
i
l
Livet på
e
r
a
l
l
o
t
Tollare
Accent har träffat två elever som går på
IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare. Under
det kommande året följer vi dem och
deras vardag på skolan.
Möt Alexandra och Per, som båda ser
Tollare som starten på något nytt.
text och foto maria zaitzewsky rundgren
26 accent nr 8/2010
Alexandra Johansson Åkergren
Ålder: 20
Bor: Nykvarn och Tollare elevhem
Gör: Går ”Allmän kurs med sociala
frågor och livskunskap”
Per Svensson
Ålder: 45
Bor: På Tollare elevhem
Kommer från: Osby i Skåne, har
bott en längre period i Stockholm
Gör: Går ”Allmäns kurs i sociala
frågor och livskunskap”
Alexandra: Jag vill lära
mig mer om mig själv
A
lexandra Johansson Åkergren
har en dröm. I framtiden vill
hon arbeta med barn och
ungdomar med bokstavskombinationer. Hon har själv
erfarenhet av vad det innebär,
efter att under skoltiden fått diagnosen
add, vilket är adhd utan hyperaktivitet.
– Jag hade svårt att avsluta saker och
påbörja saker med för den delen. Men nu
har jag kommit tillrätta med problemen,
säger hon.
Hon har inte gått på gymnasiet, det
fungerade inte. Det är därför hon är här
nu. På Tollare har hon äntligen fått chansen att genomföra drömmen, även om den
än så länge hägrar ganska långt borta.
– Jag skulle vilja plugga till socionom så
småningom. Men först måste jag bli färdig
med de här två åren och få gymnasiekompetens. Sedan får vi se vad som händer,
säger Alexandra. Men hon tycker att det
känns bra att ha fått börja på Tollare. Här
får hon vara precis den hon är: bisexuell,
lite osäker ibland, ombytlig och med en
del i bagaget från skoltiden.
– Här är alla lite annorlunda, det är bra!
Ingen behöver känna sig konstig och alla
får vara med, oavsett bakgrund och erfarenheter.
Alexandra stortrivs med sin klass och
lärarna. Skolarbetet bygger mycket på diskussioner – i alla fall hittills.
– Jag tror det passar många av oss bra
att inte fokusera så mycket på böcker och
råplugg. I stället delar vi med oss av våra
erfarenheter på lektionerna och har väldigt intressanta diskussioner. Men visst,
när vi börjar med engelska till exempel så
blir det nog böcker och en del läxor, det
går ju inte att komma ifrån, funderar Alexandra.
Det bästa med skolan tycker hon är de
softa lektionerna och att det inte är någon
betygshets. Här får eleverna omdömen.
Stämningen på skolan är ett annat plus.
– Det känns avslappnat, alla är trevliga
och glada och alla är motiverade att plugga. Så är det ju inte alltid i gymnasiet. Att
folk är i olika åldrar är också positivt. Vi är
alla vuxna människor, men med helt olika
erfarenheter. Det känns kul!
Alexandra kommer från Nykvarn, där
hon har sina föräldrar och syskon. Därför
har hon valt att bo på elevhemmet under
studietiden.
– Jag trivs jättebra med att bo på skolan. Det är lugnt och skönt, folk städar och
diskar efter sig i köket, det är aldrig något
tjafs eller bråk. Det är ju en av fördelarna
med att skolan har en nykter profil. Man
slipper stökiga fyllefester och andra problem kopplade till alkohol, säger Alexandra, som dock själv inte är nykterist.
Vilka förväntningar har hon på de kommande åren på Tollare?
– Att jag ska klara kurserna förstås och
få möjlighet att söka vidare till högskola.
Men också att lära mig mer om mig själv
och utvecklas som människa. Jag vet att
jag är Alexandra. Jag vet att jag är envis
och tjurskallig. Men vem är jag mer?
När Alexandra får frågan vad hon tror
att hon kommer att göra om tio år fnissar
hon lite. Det är svårt att svara på. Hon funderar en stund.
– Då jobbar jag med barn och ungdomar
och har en kille eller en tjej i mitt liv. Kanske har jag barn, men det är inte säkert.
Jag tycker om barn och har praktiserat
på dagis. Barn är så raka och direkta. Och
alltid glada, även om de är ledsna en kort
stund. Men egna barn? Det får framtiden
utvisa. P
”Ingen behöver känna sig
konstig och alla får vara
med, oavsett bakgrund
och erfarenheter.”
alexandra
nr 8/2010 accent 27
livet på tollare
”Jag måste lära mig
hur man beter sig och
fungerar i olika situationer, som för andra
ter sig helt naturliga.”
per
Per: Det är som
att börja på nytt
F
ör Per Svensson betyder Tollare
folkhögskola en nystart i livet.
Med ett 30-årigt missbruk bakom sig känner han sig bokstavligen som ett skolbarn på nytt.
Han är nyfiken, en smula osäker
och mycket vetgirig. Han går 2-åriga ”Allmän kurs med sociala frågor och livskunskap”, som ger gymnasiekompetens och
känner sig både taggad och förväntansfull
inför framtiden.
– Efter avslutad kurs hoppas jag att jag
har fått mer kunskap om det mesta, att jag
blivit mer allmänbildad helt enkelt. Att jag
fått kunskap om hur samhället och datorer
fungerar och en djupare kunskap om mig
själv som person. Jag hoppas att jag har
lärt känna nya människor, fått ett nytt och
brett kontaktnät och att jag vågar gå utanför min egen bekvämlighetszon. Som före
detta missbrukare har man missat oerhört
många år av sitt liv och har dåliga allmänkunskaper om det mesta som hör ett vanligt liv till. Att vara här är som att börja på
nytt, säger Per Svensson och berättar rättframt och i korta ordalag om sin bakgrund.
En knarkkarriär som började i hemstaden Osby i norra Skåne när han var i tidiga
tonåren. Hasch, alkohol och amfetamin.
Ut och in på behandlingshem. Återfall.
28 accent nr 8/2010
Tillfälliga jobb. Boende på härbärgen, i
bilen och under broar. Mera behandling
och ytterligare återfall.
– Det var ett destruktivt liv. När en
tjejkompis dog 2008 fick jag mig en rejäl
tankeställare. Ville jag fortsätta så här?
För mig gick det bara utför, och det gick
snabbt. Jag kom in på behandling för ett
och ett halvt år sedan och har varit drogfri
sedan dess. Jag har gått i terapi och mår i
dag bättre än någonsin. Jag kommer aldrig
mer att ta droger.
Han ser på det kommande året på Tollare som dörren till ett nytt liv, en chans
han inte vill missa. Han hade hört talas om
skolan och tyckte att den verkade passa
honom. Den drogfria miljön, som gör att
han aldrig riskerar att lockas ta ett glas.
De vackra omgivningarna och så kursen
som är inriktad på det han vill arbeta med
i framtiden, sociala frågor.
– Jag har periodvis jobbat som bilmekaniker och känner att det vill jag inte göra
igen. Jag vill syssla med något helt annat.
Kanske jobba med ungdomar, eller människor som lever i missbruk. Med mina
erfarenheter kan jag tillföra mycket, säger
han och berättar att planen är att efter
avslutad kurs plugga vidare på skolans
socialpedagogiska program.
Men han inser att vägen dit är lång.
Först måste han ta sig igenom den här kursen och lära sig ”självklara” saker som hur
man hanterar en dator och hur politiken i
vårt land är utformad.
– Jag har så många luckor, både känslomässiga och kunskapsmässiga. Jag måste
lära mig hur man beter sig och fungerar i
olika situationer, som för andra ter sig helt
naturliga.
Han trivs med att bo på elevhemmet,
han känner sig trygg i den drogfria miljön,
han gillar sina klasskompisar, lärarna och
upplägget på studierna. Hans bristande
allmänbildning känns inte som något ok.
– Visst, jag märker ju att jag har brister.
Men å andra sidan kan jag tillföra saker
från mitt perspektiv. Jag har inget att
skämmas för.
Klasskamraterna är i blandade åldrar,
från 18 till 45, och alla har olika erfarenheter i bagaget.
– Det gör att vi har väldigt intressanta
diskussioner och grupparbeten. Eftersom
många bor på skolan får vi också en speciell gemenskap, även om jag själv inte
är typen som hela tiden måste ha folk
omkring mig. Men det handlar nog mest
om mitt dåliga självförtroende.
En vanlig skoldag kliver Per upp vid sju,
duschar och äter frukost i den gemensamma matsalen. Skolan börjar vid halvnio,
med lektioner till tre. Därefter brukar han
träna, antingen i gymmet eller genom att
ta en rask promenad på en timme. Han
deltar också i AA-möten två kvällar i veckan, inne i Stockholms centrum. De kvällar
han är kvar på Tollare brukar han mest ta
det lugnt, kolla igenom eventuella läxor,
laga mat och småprata lite med de andra
i korridoren.
– Just nu försöker jag få struktur på tillvaron och fundera på hur jag vill forma
min framtid. Att meditera och bara vara
är ett bra sätt för mig att hitta fokus. Jag
behöver ta det lugnt på fritiden. P
En lektion med eleverna som går ”Allmän kurs med sociala frågor och livskunskap”.
Det här är Tollare. IOGT-NTO:s folkhögskolor.
Tre frågor
till rektor
Anders Svensson
Hur känns det att vara ny på jobbet?
– Jag har bara jobbat sedan början
av denna termin. Men det känns bra!
Jag har ju lång erfarenhet sedan
tidigare av arbete på folkhögskola då
jag närmast kommer från Stensund,
Frisksportförbundets folkhögskola.
Vilken är skolans profil?
– Man kan säga att det är reportage
och foto, att skrivandet går som en röd
tråd genom allt vi gör här. Men också
den socialpedagogiska inriktningen
är en del av vår profil. Jag anser dock
att vi behöver bli mer tydliga med vad
som är vår profil, som i dag är ganska
vag. Vad vill vi? Den biten behöver vi
utveckla.
Vad är det bästa med Tollare?
– Nykterheten som är vårt varumärke är en stor fördel, men är ibland
också ett hinder. Om någon vill ha sitt
bröllop här så får de ju inte ha någon
alkohol. Då kanske man väljer bort
Tollare. Men annars är solidariteten
med de svagaste och vårt humanitära
arbetssätt, som innebär att varje
elev blir ”sedd” oavsett bakgrund, en
enorm styrka.
► IOGT-NTO driver två folkhögskolor, Tollare i Nacka
och Wendelsberg i Mölnlycke.
► Skolorna används till studier samt till konferens, bröllop och andra typer av arrangemang.
► Tollare finansieras av statsbidrag, landstingsbidrag
samt intäkter från konferenser.
► 138 elever går på Tollare. Ytterligare går på enbart
dagkurser.
► 50 elever bor på skolan. Det kostar 1 650 kronor per
månad. Lunch och fika är obligatoriskt och kostar 375
kronor per vecka.
► Drogfriheten på skolan tas på stort allvar. Den som
överträder reglerna och missbrukar eller dricker på
skolan får sluta.
► Tollare folkhögskola har funnits i 52 år.
► Huvudbyggnaden är från mitten av 1700-talet.
► Skolan har en mängd kurser att välja från, med olika
inriktningar. Här finns allmän kurs, kreativt skrivande,
foto, sociala frågor och livskunskap, socialpedagogiskt
ungdomsarbete samt reportagekurser. Skolan har
också distansutbildningar inom bland annat socialpedagogiskt ungdomsarbete, tolvstegsmetoden och gruppledarutbildning.
nr 8/2010 accent 29
ATT
leva
med
FAS
Simon är tolv år och föddes med
fetalt alkoholsyndrom, FAS.
Fotografen David Dahlberg följde
honom under en tid. Det här är
hans bilder ur Simons liv.
foto och bildtexter david dahlberg
30 accent nr 8/2010
nr 8/2010 accent 31
32 accent nr 8/2010
”För Simon har alltid skogen varit den perfekta lekplatsen. Huset han bor i ligger kant i
kant med skogen och här kan han röra sig fritt,
vilket han gör i princip varje dag, året runt.
Byggandet på kojan verkar för oss andra
gå långsamt men i Simons imaginära värld
är den fullt klar och redo för allt från laglösa
banditer till rymdmonster.”
nr 8/2010 accent 33
”Simons diagnos gör honom oerhört rastlös
och överaktiv. I det vanliga livet kan man lätt
uppfatta hon som apart, han är där och man
känner och ser honom men allt som oftast är
han redan på väg någon annanstans.
Denna enorma energi som lämnar den
spröda kroppen tar ut sin rätt och Simon tar
ofta fullständigt slut.”
Simon bor sedan han var tre månader
gammal hos sin fosterfamilj. Familjen är
mycket engagerad inom FAS-föreningen.
34 accent nr 8/2010
nr 8/2010 accent 35
”I Simons nätta lilla kropp ser jag så otroligt
mycket kärlek och värme samtidigt som
jag som betraktare även känner ett enormt
vemod. Även om det finns oändligt med kärlek
kring Simon så är det oerhört smärtsamt att
veta att att hans tillstånd är något som faktiskt har gått att undvika. Men detta till trots
så lever Simon ett äventyr.”
36 accent nr 8/2010
Fetalt alkoholsyndrom, FAS. Orsakas av att
mamman druckit alkohol under graviditeten.
Sociala svårigheter, dåligt minne och speciella
ansiktsdrag är några symtom på fetalt
alkoholsyndrom, FAS. Sjukdomen kan ta sig många
uttryck. Men den har alltid samma orsak – mamma
drack under graviditeten.
Hur många barn som föds med fetalt alkoholsyndrom, FAS, i
Sverige är oklart. En uppskattning, som presenteras på FASföreningens hemsida, är att det rör sig om ett till två barn per
tusen.
För att få diagnosen ska fyra kriterier uppfyllas: mammans
alkoholkonsumtion ska vara dokumenterad, barnet har dålig
tillväxt, ansiktsförändringar och skador i det centrala nervsystemet i hjärnan.
Personer med FAS har ofta problem med inlärning, motorik,
minnet och sociala relationer.
– De som har de allvarligaste skadorna får ofta hjälp från vår-
den, då syns det och är påtagligt. Men har man har den typen av
diffusa skador som låg impulsstyrning, att man är lättledd och
naiv, är det ofta man hamnar i en gråzon och aldrig får hjälp,
säger Katarina Wittgard, som är ordförande i FAS-föreningen.
Oftast är det först i treårsåldern de första tecknen visar sig.
– Det är då det börjar ställas högre krav på barnet. De ska
leka med andra barn och lära sig att klä på sig.
FAS orsakas alltid av att mamman druckit alkohol under
graviditeten. Barnet kan få alkoholskador både om modern
regelbundet dricker en måttlig mängd alkohol eller om hon tar
sig en fylla en gång. Hur allvarliga skadorna blir påverkas till
viss del av andra faktorer såsom mammans näringsintag och
barnets genetiska motståndskraft.
För tio år sedan startades FAS-föreningen i Sverige. De ger
stöd till vuxna och föräldrar som har barn som har skadats av
alkohol under fostertiden. Föreningen ger också stöd och råd
till personal inom BVC, förskola, skola och socialtjänst som
under sin yrkeskarriär stöter på barn med alkoholrelaterade
fosterskador, kanske utan att de ens vet om det.
Joanna Wågström
nr 8/2010 accent 37
U
IOGT-NTO INFORMERAR
An
www.iogt.se • www.sobernet.nu • 08-672 60 05 • info@iogt.se
Vil
ing
Vit Jul 2010
Tiden går fort och snart är det jul. Ni
har väl inte glömt att planera in årets
Vit Jul-aktiviteter? Hur er förening
väljer att engagera sig i kampanjen är
helt upp till er. Ni kan exempelvis ordna
aktiviteter under jullovet, ringa runt till
politiker, skriva insändare, sälja pins,
samla in ställningstaganden, stå på torget och bjuda på glögg och berätta om
Vit Jul, hitta kändisar som blir ambassadörer för projektet, ordna sponsring av
företag, ja möjligheterna är många!
Ekonomiskt stöd
5 november är sista dagen att ansöka
om ekonomiskt stöd till genomförande
av barn-, ungdoms- och familjeaktiviteter inom ramen för Vit Jul.
Samtliga riktlinjer och ett digitalt ansökningsformulär finns på
www.iogt.se/vitjul.
Aktiviteter
Glöm inte att registrera era planerade
aktiviteter så att de kommer upp på
www.vitjul.se! All öppen verksamhet
runt om i landet som anordnas under
perioden 10 december–9 januari kan
registreras digitalt på www.iogt.se/vitjul.
Vid frågor, kontakta info@vitjul.se
eller 08-672 60 00.
Beställ
Vit Jul-saker
i dag!
Bidrag till
alkoholfria mingel
IOGT-NTO-föreningar, kretsar och
distrikt erbjuds att söka pengar för att
skapa fler externa alkoholfria arrangemang. Dessa alkoholfria mingel ska, för
att vara bidragsberättigade, arrangeras
tillsammans med någon annan organisation utanför nykterhetsrörelsen
(extern part).
Ett utmärkt tillfälle att bjuda in personer utanför våra led för att prata om
våra frågor, och visa den verksamhet
som finns. Bidragen är ett fast belopp
på 3 000 kr och fås mot en kort beskrivande text med budget som du skickar
till olle.andersson@iogt.se.
Pumpen 2010
Glöm inte att anmäla ert lag till årets
upplaga av frågetävlingen Pumpen,
som går av stapeln torsdag den 11
november kl 20.00.
Årets praktiska uppgift är att genomföra en studiecirkel genom studieförbundet NBV. Läs mer på www.iogt.
se/pumpen. Anmälan till årets tävling
senast den 18 oktober.
Ljusmanifestation
Isskrapor, julklappsetiketter, affischer, termosar, mössor, pussel, förkläden och flyers – det
finns massor av Vit Jul-material för er förening att beställa på www.iogt.se/vitjul.
Privatpersoner handlar till ordinarie priser på www.vitjul.se
38 accent nr 8/2010
Den 1 november genomför IOGT-NTO
ljusmanifestationer på många platser
för att hedra narkotikans offer. Läs mer
på www.iogt.se/ljusmanifestation.
VA
Få
va
vå
oc
at
ko
så
Ku
13
14
(a
Ko
ko
fä
VE
Ve
IO
in
Pr
fö
te
ku
•
•
K
l
t
e-för
as
m
p
riar
0
s
e.
n
TO
er
.
UTBILDNINGAR 2010/2011
Anmälningar till alla utbildningar görs på hemsidan www.iogt.se.
Vill du veta mer om innehållet eller har andra frågor, se hemsidan, mejla info@iogt.se eller ring 08-672 60 05. I kurskostnaden
ingår (om inget annat anges) resa med billigaste färdsätt, mat samt övernattning i dubbelrum om kursen varar flera dagar.
VALBEREDNINGSKURS
Få praktiska tips på hur du kan jobba som
valberedare inom nykterhetsrörelsen! Alla
våra styrelser är viktiga för vår utveckling
och därför har valberedningen en viktig roll
att få ihop en bra styrelse där personerna
kompletterar varandra och erfarenheten blir
så bred som möjligt.
Kursen arrangeras på två orter:
13 november, Umeå
14 november, Stockholm
(anmälan senast den 25 november)
Kostnad: 350 kr inklusive mat och resekostnad som överstiger 300 kr (billigaste
färdsätt).
• Få reda på senaste nytt om cannabis,
nätdroger, alkoholreklam, prevention
och EU-politik.
• Ta del av nyskapande social verksamhet.
• Utveckla medlemskapet, kulturmöten
och alkoholfria mötesplatser.
19–21 november, Tollare folkhögskola
(sista anmälan 29 oktober)
Kostnad: 1 000 kr
För mer information om seminarierna
och beställning av inbjudan, se hemsidan.
Barnaktiviteter ordnas för barn mellan 5
och 12 år.
VERKSAMHETSFORUM
Verksamhetsforum är tillfället där du träffar
IOGT-NTO:are från hela landet under en
inspirerande helg för att lära och umgås.
Programmet är fyllt med gemensamma
föreläsningar kring aktuella alkoholpolitiska
teman och med 16 valbara seminarier med
kunskap, idéer och inspiration.
• Hör hur regeringen tänker driva
alkohol- och narkotikapolitiken
• Möt inspirerande eldsjälar som bygger
ny verksamhet.
MEDIAUTBILDNING
För dig som är distriktsordförande eller jobbar på distriktsnivå och har eller kommer
att ha kontakt med media eller som vill
bygga upp kontakter med media.
Kursen arrangeras på två orter:
13–14 november Vattentorget, Växjö
(anmälan senast 15 oktober)
12–13 februari Tollare folkhögskola, Stockholm (anmälan senast 15 januari)
Kostnad: 500 kr
IDÉBYTARDAG: IOGT-NTO:S SOCIALA
FÖRETAG – VAD SYSSLAR DOM MED?
Ett socialt företag inom IOGT-NTO är ett
företag som skapar delaktighet utifrån
vars och ens förutsättningar, återinvesterar vinsten och är fristående från offentlig
verksamhet.
Kom och få inspiration och dela med dig av
dina idéer.
Fredagen den 3/12 kl 10.00–16.00
IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20, Stockholm
(sista anmälan iogt.se/utbildningar 22 nov)
KALENDARIUM 2010
OKTOBER
16–24 Fullt hus i nykterhetsrörelsens lokaler
16–24 Fullt hus – föreningsvärvartävling, värvarkampanj
27–28 Drogfokus 2010, mässa, Örebro
27
Sista manusstopp Accent nr 9 (ute 19/11)
NOVEMBER
okt–dec Våga fråga – distriktsvärvarkampanj
nov–jan Vit Jul, kampanj
12–14 Våra Gårdars Film- och idédagar
1
Ljusmanifestation för narkotikans offer, kampanj
5
Halloween, kampanj Tänk om
11
Pumpen, frågetävling
12–14 IOGT-NTO:s förbundsstyrelse sammanträder, Tollare
13
Valberedningsutbildning, Norr (Umeå)
13–14 Mediautbildning, Växjö
14
Valberedningsutbildning, Söder (Tollare)
16
Riksstyrelsen sammanträder
18–19
19
19–20
19–21
24
25
30
Rörelsegemensam konsulentsamling
DO-nätverket träffas, Stockholm
Distriktsstudieledarsamling, Stockholm
Verksamhetsforum, Stockholm
Sista manusstopp Accent nr 10 (ute 17/12)
Internationella dagen mot våld mot kvinnor
Projektbytardag, Wendelsberg
DECEMBER
okt–dec Våga fråga – distriktsvärvarkampanj
nov–jan Vit Jul, kampanj
1
Internationella HIV/Aids-dagen
1
Projektbytardag, Umeå
2
Projektbytardag, Tollare
3
Idébytardag Socialt företagande, Stockholm
4
Alkokoll i stort och smått – grundläggande kurs, Stockholm
13
Lucia, kampanj, Tänk om
nr 8/2010 accent 39
Hundliv i Pajala
NBV:s hundkurser i Pajala är populära. I små grupper
får ägarna lära sig att ta hand om sina hundar.
text och foto Maria Zaitzewsky Rundgren
K
lockan är strax efter sju
på kvällen när en handfull
hundägare från Pajala träffar
NBV:s cirkelledare sedan sju
år, Helena Björnström, för en
kurs i vardagslydnad. Platsen
är en stor parkering i centrala
Pajala, vilket Helena tycker är optimalt.
Här har hundarna gott om plats, till skillnad från den mindre NBV-lokal som man
använder under vinterhalvåret.
Merparten av hundarna i just den här
gruppen är tjockpälsade jakthundar –
norrbottenspets, gråhund, jämthund och
så en gigantisk alaskan malamute. De är
40 accent nr 8/2010
runt året gamla och här av just den anledningen. För att lära sig vett och etikett.
För hur kul är det egentligen att få en glad,
femtiokilos pälsboll över sig?
– Det är ju därför vi är här, för att Nano
ska lära förstå hur han ska bete sig. Hur
man hälsar utan att hoppa och att lyda.
Han är väldigt envis och kräver oerhört
mycket motion. Men vi bor på landet så
han kan vara ute i skog och mark själv och
röra sig, vilket är bra. Han är underbart
mysig och en fin sällskapshund, men kanske lite väl svår för att vara första hunden,
säger Sara Sturk, Nanos matte, med ett
litet leende. Hon har fullt sjå med att hålla
hunden, som drar åt alla håll och brummar
lite hest så som den här rasen gör. Nano
är imponerande stor och kan kanske te sig
lite otäck för den som inte är hundvan.
Helena instruerar gruppen med hjälp
av en så kallad clicker, som hundägaren
håller i handen och som klickar till när
man trycker på den. Det är den metoden
– att stärka hundens positiva beteende
– Helena använder sig av på sina kurser.
Klicket får hunden när den gör rätt. I samma ögonblick får den också en godisbit. På
så vis lär sig hunden att koppla ihop ljudet
med något positivt och får förhoppningsvis ett bra beteende.
– Deltagarna här lär sig att ”läsa av” sin
hund, vilket är viktigt, säger Helena, som
tar emot max sju hundar per grupp. På så
vis har hon utrymme att ägna individuell
tid åt varje hund och ägare.
NBV – vårt studieförbund.
Skapar forum där människor möts
► NBV är nykterhetsrörelsens studieförbund och har verksamhet runt om i
Sverige.
► Man arbetar även internationellt, bland
annat med ett utbildningskontor i Bryssel för att skapa nätverk inom folkbildning, folkhälsa och trafiksäkerhet.
► NBV hjälper till med att arrangera
föreläsningar eller starta studiecirklar.
Den som vill starta en cirkel tar kontakt
med NBV på orten för att komma igång
med det praktiska och det administrativa.
► Tanken med NBVs studiecirklar är att
skapa forum där människor möts. Föräldrar kan träffas för att lära sig mer om
gränssättning. De som gillar att sy kan
hitta en gemenskap via en NBV-cirkel
liksom de som gillar att hålla på med
musik. Alla idéer är välkomna.
► NBV arrangerar också föreläsningar
och kulturella aktiviteter.
Helena är utbildad clickerinstruktör och
kör den här metoden på såväl lydnadskurserna som valpkurserna, unghundskurserna och spårkurserna. Hon har drivit
sina NBV-cirklar i sju år och tycker att det
fungerar jättebra.
– NBV har bra lokaler att erbjuda, hjälper
till med administration, ekonomi, marknadsföring och kontakter med både medlemmar och utomstående som är intresserade av att gå en kurs med sin hund, säger
Helena och tillägger att det känns bra att
jobba med NBV eftersom man står för nykterhet och en vettig livsstil.
– Helena är den ledare som arbetat
längst och hon gör alltid ett fantastiskt
jobb, konstaterar Gudrun Gréus på NBV
Clicker
”Många kommer också för
gemenskapen och möjligheten att
få träffa andra hundägare.”
Helena
i Pajala och tillägger att hundkurserna är
mycket populära.
I vissa fall fungerar det nästan direkt, i
andra krävs mera övning.
Helena demonstrerar hur man får sin
hund att hälsa trevligt genom att visa på
sina egna hundar, tollarna Puma och Pussel. Deltagarna kan också välja att hindra
sin hund från att hälsa. Poängen är att ägaren bestämmer, inte hunden.
Genom att klicka i rätt ögonblick får
hon hundarna att sitta ner och sedan komma fram och hälsa vänligt utan att hoppa
och skälla.
– Nu provar vi med dig, säger Helena
och vänder sig till Elias Kalla, en pojke
i 12-årsåldern, som är här med sin hund
Nero, en pigg norrbottenspets.
– Hur vill du göra? Får han hälsa eller
inte?
Elias svarar att hunden kan få hälsa. Han
får själv testa genom att be hunden sitta.
När Helena kommer fram för att hälsa, bör
han inte rusa fram, utan stå lugnt kvar. När
han gör det får han beröm, ett klick och en
godisbit. De repeterar några gånger.
– Jättebra jobbat, fortsätt bara att öva
hemma! uppmanar Helena och går vidare
till nästa par, som får samma genomgång.
– Vanliga hundägare som kanske provat
någon annan hundkurs som inte fungerat. Många kommer också för gemenskapen och möjligheten att få träffa andra
hundägare och byta tips och erfarenheter.
Genom att se hur andra hundar är och
beter sig, lär man sig mer om sin egen
hund och kanske också att uppskatta
den på ett annat sätt, säger Helena och
fortsätter bort mot 1-åriga Lea, ”klassens
vilddjur”, som hon med ett skratt kallar
honom. Hans ägare, Evelina, berättar att
han används till älgjakt och behöver lära
sig att varva ner lite. Har han blivit bättre?
– Jo, lite, tycker Evelina och klappar sin
hund över manken.
Vilka kommer hit?
Efter ett par intensiva timmar med olika
övningar, bland annat inkallning, är det
dags för avslutningsfika. Det är nämligen
den sista gången som just den här gruppen
träffas. Men för Helena tar snart nya kullar
vid. Hon älskar hundar och kommer förhoppningsvis att köra NBV:s hundkurser i
många år till. P
nr 8/2010 accent 41
Narkokoll. Del 1. Cannabis.
I Accents serie Narkokoll får du snabb information om de vanligaste narkotiska preparaten.
Cannabis – Sveriges
vanligaste narkotika
Beslag i kilo
Pris i kronor per gram, justerat efter konsumentprisindex
180
1800
160
1600
140
1400
120
1200
100
1000
80
800
60
600
40
400
20
200
0
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
0
1988
Cannabis kommer från en växt som heter Cannabis Sativa. Plantan innehåller olika cannabinoider,
däribland tetrahydrocannabinol, THC, som gör
att man blir påverkad. Hasch framställs genom
att man pressar kådan i plantan till platta kakor.
Marijuana består av torkade blad från växten.
Både marijuana och hasch röks i pipor eller i
hemrullade cigaretter, jointar. I Sverige är det
vanligast med hasch.
Cannabis är den vanligaste narkotikasorten
i Sverige, både bland unga och vuxna. Cirka 60
procent av de som någon gång prövat narkotika, i
CAN:s årliga drogvaneundersökningar bland ungdomar, har enbart provat cannabis. Fem procent
har enbart använt annan narkotika.
I Statens Folkhälsoinstituts årliga hälsoenkät
som går ut till personer i åldrarna 16 till 84 år
svarar 11 procent av att de provat cannabis. I
åldersgruppen 16 till 29 år är siffran 20 procent.
Om man utgår från beslagsstatistiken så ser
tillgången på Cannabis ut att öka i Sverige. Både
polis och tull gör allt fler beslag av drogen. Samtidigt sjunker priset. På en tjugoårsperiod har priset
för ett gram hasch nästan halverats om man
räknar om priserna till dagens pengavärde.
Prisutveckling och beslag för hasch
Beslag hasch
Pris hasch
Joanna Wågström
Effekter och biverkningar
► Känner sig avslappnad och upprymd
► Skrattar och pratar mer än vanligt
► Tidsuppfattningen rubbas, ett par
minuter kan kännas som timmar
► I ett senare stadium blir man
ofta tyst och fundersam
► Hjärtat slår snabbare
► Muntorrhet
► Röda ögonvitor
► Får ofta sug efter mat
► Trötthet
► Försämrat korttidsminne och
förmåga till logiskt tänkande
► Ångest, olust, panikkänslor,
förföljelsemani
► Vid långvarigt bruk kan personen
bli passiv och får inte saker gjort
► Psykoser
► Skador i andningsorganen
Nederländerna
Libanon
Marocko
Nigeria
42 accent nr 8/2010
88 procent av den cannabis
som når Europa kommer från
Marocko. Andra länder som
bidrar till försörjningen är
Sydafrika, Nigeria, Libanon
och Holland.
Indien
Till Sverige smugglas
cannabis ofta via Skåne och
Öresundsbron. Men mycket
på den svenska marknaden är
dock numera odlat i Sverige.
Källa: Tullverket
Källa: Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning,CAN
Produktion och
smuggling
Sydafrika
Kina
Är du nyvald i en
politisk församling?
Ska vi byta grejer med varann?
Inte grejer kanske, men idéer! Du delar med dig av
nån och får minst en handfull handfasta tillbaka.
Snacka om bra bytesaffär!
Då ska du självklart vara med i IOGT-NTO:s
nätverk för partipolitiskt aktiva.
Runtom i IOGT-NTO-landet driver vi hundratals
små och större projekt för att utveckla IOGT-NTO.
Vi vill sprida idéer och erfarenheter från dessa och
ge möjlighet att inspireras av varandra.
Vi tror att du som IOGT-NTO-medlem kan
göra skillnad och erbjuder ett forum för
stöd, samtal och utbyte av idéer.
Välkommen till en av våra tre regionala
projektbytardagar 2010!
Välkommen i det politiska arbetet!
Anmäl dig till bo.hogstedt@iogt.se
Tisdag 30/11 på Wendelsberg, Mölnlycke
Onsdag 1/12 i Ordenshuset, Umeå
Torsdag 2/12 på Tollare, Saltsjö-Boo
Mer information och anmälningsformulär hittar du
på www.iogt.se/utbildningar.
1 oktober–31 december 2010
Höstens stora värvartävling för distrikten:
VÅGA FRÅGA!?
Om vi ska lyckas med målet att öka vårt medlemsantal i IOGT-NTO måste vi vara många som hjälps åt.
Höstens interna distriktskampanj fokuserar därför på att få igång många värvare. Med många värvare får
vi många värvade!
Kampanjtid: 1 oktober–31 december 2010
Regler:
Kina
• Detdistriktsomharflestmedlemmarsomharsittmedlemskapidistriktetsomvärvatminstennymedlemvinner.
• Värvaresomunderkampanjperiodenvärvarminstenny
medlemtillIOGT-NTOräknas.
Månadsetapper, oktober, november, december. Efter varje
månadsetapp delar vi också ut priser.
1:a pris 5.000 kr
2:a pris 3.000 kr
3:e pris 2.000 kr
Garantipriser för hela kampanjen
Alla distrikt som under kampanjen har minst 20 värvare får
• Talongenmeddennyvärvademedlemmendärdetframgår 10.000 kr och alla som har minst 10 värvare får 5.000 kr.
vemsomvärvatskafinnaspåMedlemsservicesenast2/11,
Frågor om kampanjen kan ställas till Robert Lindh,
2/12resp4/1föratträknasirespektiveetapp.
0733-72 62 19 eller Winnie Blom-Jensen, 0701-90 84 61.
Priser:
Värvarmaterial i olika former finns som vanligt att beställa
För hela kampanjen
gratis från IOGT-NTO, info@iogt.se eller 08-672 60 05.
1:a pris 10.000 kr
2:a pris 7.000 kr
3:e pris 5.000 kr
Lycka till!
nr 8/2010 accent 43
foto: nordisk film
foto: maria zaitzewsky rundgren
Kultur. Böcker/Musik/Film/Scen
film
Åke Marcusson
hallå där!
Åke Marcusson
Före detta världspresident i
internationella IOGT som skrivit
barnboken Barnen på Våtnäs
(Kronstrand & Nilsson).
Varför har du skrivit boken?
– Att dokumentera sin egen
tid, inte minst för sina barn och
barnbarn, är en viktig uppgift. För
mig handlar det också om att nå ut
bredare med mina berättelser, som
utspelar sig sommaren 1958 på
fiskelägret Våtnäs i Härjedalen. Där
tillbringade jag och mina två bröder
hela somrarna, som präglades av
lek och äventyr. Jag vill visa dagens
barn hur man levde på den tiden
och vad man gjorde. För den vuxne
läsaren är det en dokumentation som speglar
vad barn tyckte, tänkte och
lekte med för 50 år sedan.
Vad handlar boken om?
– Om sommaren 1958.
Det är en ganska vardaglig
berättelse. Jag tycker
inte att det måste vara så mycket
dramatik i en bok för att göra den
intressant. Även till synes små
saker, som att bygga en egen flotte
och ge sig ut på havet med den är
ett stort och spännande äventyr.
– Hur länge har du skrivit?
Alltid faktiskt. Mest facklitteratur, men även skönlitterärt. När
jag får vara ostörd flödar orden ur
mig. Jag tycker det är jätteroligt
att skriva. Jag började skriva boken
när jag låg på sjukhus under en
period för två år sedan. Då skrev jag
de fyra första kapitlen och på den
vägen är det.
Maria Zaitzewsky Rundgren
44 accent nr 8/2010
När en främmande man provocerar läkaren Anton vänder han andra kinden till.
Persbrandt tonar ner sig
Hämnden
Dansk film av Susanne Bier
med bland andra Mikael
Persbrant och Trine Dyrholm
drama Anton arbetar för Läkare
utan gränser i Afrika. Hemma
väntar två söner och ett havererat äktenskap. Ett äktenskap
som havererat just på grund av
hans flackande över världen i
hopp om att göra något för de
allra svagaste och mest utsatta.
Vad han missar är att hans egen
son Elias är en av dessa utsatta.
Pojken mobbas systematiskt
i skolan och kallas ”Råttan” av
ett gäng översittare. Men han
får oväntat en allierad i Christian, som flyttat till Sverige från
London efter att hans mor avlidit
i cancer.
Christian lever ståndsmässigt
på en stor herrgård tillsammans
med sin far och farmor. Men den
ordlösa sorgen är ständigt närvarande. Som de trasiga själar
de är blir Cristian och Elias ett
radarpar som håller ihop i vått
och torrt. Men det ska snart
visa sig att Christians sorg och
smärta tar sig oanade uttryck
som får ödesdigra konsekvenser
för dem båda.
”Hämnden” är ett tidlöst och
mycket välspelat drama om kärlek, sorg och hämnd. Historien
griper tag och berör. Allra bäst
är barnen, gestaltade av Markus
Ryygard och William Jönk Nielsen. Men även Persbrant, här i
en nedtonad version av sig själv
som den vilsne läkaren Anton,
gör en bra roll.
Maria Zaitzewsky Rundgren
bok
Varm skildring av tre generationer judar
Tre apor
Stephan Mendel-Enk
Förlag: Atlas
roman När Jacobs mormor dör
är hon en av de sista i den äldre
generationen judar i diasporan i
Göteborg. Hennes bortgång blir
Jacobs (och författarens) biljett
tillbaka till barndomens minnen.
Sorglösa och samtidigt tyngda
av intifadan i Israel och den
att historien i grunden är
judiska församlingens
enkel: en judisk familjs
långsamma splittring.
liv och öde i Göteborg,
En kort tid efter hans
blir den aldrig tråkig.
bar mitzva skiljer sig
Stephan Mendel-Enk
hans föräldrar och en ny,
är en god berättare av
icke-judisk, man flyttar in
Stephan den gamla sorten och
i hemmet. Denna tunna
Mendel-Enk man dras snabbt in i den
roman (140 sidor) är rakt
sorgliga och humoristiska skilduppbyggd och berättandet är
ringen av tre generationer judar.
metodiskt. Språket är precist
Det är varmt, nära och episkt.
och flödande på en och samma
gång: elegant och lättläst. Trots
Maria Zaitzewsky Rundgren
tipsa!
Maria Zaitzewsky Rundgren: 08-672 60 56
eller maria.zaitzewsky@iogt.se
missa inte
film
1
foto: Victor Arnolds
Ett perfekt liv ställs på ända
En sorts kärlek
Holländsk film med Carice van
Houten och Barry Atsma
kärlek Stijn har ett perfekt
liv. Han driver en framgångsrik
reklambyrå, är gift med vackra
Carmen och avgudar sin lilla
dotter. Som grädde på moset har
han små kärleksaffärer vid sidan,
affärer som hustrun inte behöver
veta något om. Han är en riktig
charmör och livet går som på
räls. Tills den dag då Carmen får
beskedet att hon har bröstcancer.
Livet ställs på ända och Stijn
slits mellan plikten att ställa upp
för sin sjuka fru och önskan om att
fortsätta sitt ansvarslösa kärleksliv. Inte för att han inte älskar sin
fru, utan för att han är oförmögen
att hantera rädslan för döden,
som nu tagit boning i deras hem.
Han genomlider sjukhusbesöken
och sitter vid sin hustrus sida när
hon får behandlingar. Och sedan
går han direkt hem till sin nyfunna
Carice van Houten (som Carmen) och Barry Atsma (som Stijn).
älskarinna, Roos. Rent objektivt är
Stijn en riktig buffel, hjärtlös och
egoistisk. Men det är ändå svårt
att hata honom.
Kärleken är komplex och när en
människa ställs inför avgrundsdjup rädsla och sorg är valen inte
alltid givna. Filmen bygger på Ray
Kluuns bästsäljande bok med
samma namn och är både stark
och gripande i sin skildring av en
mans kamp med existentiella
frågor om liv, död, evig kärlek och
trofasthet.
Maria Zaitzewsky Rundgren
Kända författare
skriver för barnen
foto: scanpix
2
3
mor har med saken att göra är
uppenbart. Kvällen slutar i en
tragedi. Många år senare korsas
flickornas vägar igen. Men då är
rollerna ombytta.
Maria Zaitzewsky Rundgren
bok Erica Jongs självbiografi ”Förföra demonen”, där hon naket och
självutlämnande skriver om
smärtsamma och pinsamma
upplevelser, som dottern Mollys
tidigare drogmissbruk och hennes eget alkoholmissbruk. En
rattfylla satte definitivt punkt för
hennes drickande. Jong blev en
kultfigur inom litteraturen under
70-talet för sin kvinnoroman
”Rädd att flyga”.
nr 8/2010 accent 45
stedt
noveller Noveller för Världens
Barn 2010 säljs till förmån för
Radiohjälpens insamling för
världens barn. Det här är den
sjunde i ordningen och rymmer noveller skriva av Sveriges
största författare. Här finner vi
berättelser av Jonas Gardell,
Inger Edelfeldt, Åke Edwardsson och Bodil Malmsten för att
nämna några. Inspirerande,
roliga, sorgliga och tankeväckande. Majgull Axelsson berättar
i bokens allra första
novell ”Spaghetti
med köttfärssås” om
Rebecka och Gina,
två tonårsflickor
som lever helt olika
liv. Rebecka bor i
ett perfekt hem,
med till synes
perfekta föräldrar
som – förstås – har ett och annat
att dölja bakom den polerade
fasaden. Vad det handlar om
blir Gina varse när hon en kväll
blir sittande i väntan på att
Rebecka ska äta klart. Att Ginas
Berlinbaserade frenologen
Robert Burger-Villingen fast­
ställer huvudformen på en
kvinna med en Plastometer.
scen Ibsens pjäs ”Hedda
Gabler” turnerar nu i
Sverige med Riksteatern,
från Överkalix i norr till Ystad i
Söder. Hedda Gabler är kvinnan
med pistolerna, en av dramatikens mest obekväma hjältinnor.
Hon är osympatisk och manipulativ och gör allt för att slå sig
fri från sin man. Anna Granqvist
spelar Hedda i den här klassiska
och spännande pjäsen om en
stark kvinna.
bok
Noveller för Världens Barn
Förlag: Informationsförlaget
utställning (O)mänskligt, en utställning om
skelettsamlare, rasbiologer och normer i Riksutställningars regi. Den berättar om en
tid då rasbiologiska idéer växte
sig starka i Sverige och då människor sorterades bort. I grunden
fanns ett vi-och-dom-tänkande
som än i dag är ett problem.
Utställningen vill markera vikten
av att lära sig av historien och få
oss att fundera över hur vi sorterar människor i dag? Utställningen turnerar runt om i landet.
ILLUSTRATION: rURIK zAITZEWSKY
Krönika. Cissi Wallin
Cissi Wallin kollade upp vilka medlems­
aktiviteter som väntade inom IOGT-NTO
när hon skulle bli för gammal för UNF.
Det hon upptäckte kändes mest som
PRO:s evenemangskalender.
Nykterhets­
rörelsen måste
hippa till sig!
L
ägg till att unga vuxna mår dåligt. Socialstyrelsens folkhälsorapport från förra året talar sitt tydliga språk. På
tjugo år har andelen unga upp till 24 år som dras med
ångest och oroskänslor ökat från 6 till 22 procent. Och
numera lider närmre var fjärde ur samma grupp av återkommande sömnbesvär. Alkoholen dövar. Det är allmänt känt. Alkohol
finns överallt och är därför betydligt enklare att medicinera sig
med än receptbelagd psykofarmaka. Jag har också varit där så jag
vet. En flaska Bacardi Breezer är en underbar hjälp mot skavande
ångest. I alla fall just i stunden. Men man orkar sällan se framåt
när det känns som att samhället sviker och allt mest är hopplöshet och framtidsvånda.
Men man behöver inte må dåligt för att hamna i en ond spiral
av drickande. Alla som någon gång varit på en studentfest vet att
spriten flödar. Min ex-pojkvän bodde ett tag i studentkorridor i
46 accent nr 8/2010
Lund och där fanns det ett stort gäng som söp sig redlösa minst
fyra dagar i veckan. För det ”är ju så man gör”. Jag träffade aldrig
någon ur nykterhetsrörelsen på deras nationer eller fester. Ingen
som ens sträckte ut en hand och berättade om ett alternativ. Inte
heller någon som försökte med: ”Vill du få studielånet att räcka
till mer? Alkohol är dyrt…”.
N
är jag jobbade som drogpolitisk sekreterare på UNF
tänkte jag ofta på mina jämnåriga. Vi som snart var för
gamla för just UNF. Kände vi oss verkligen välkomna till
Iggisarnas näste? Jag kollade upp vilka medlemsaktiviteter som stundande inom IOGT-NTO. Det kändes som att bläddra
igenom PRO:s evenemangskalender. Chokladprovning i all ära,
men är man nyss fyllda 26 kanske man hellre hänger på en studentfest än i en bygdegård med trettio 50-plussare i rutstickade
slipovers. För tro mig, det finns många nykteristungdomar som
bara vill vara som jämnåriga är mest.
Nykterhetsrörelsen är en fantastisk uppfinning. Men de unga
över tjugo lyser med sin frånvaro. Varför läggs inte mer kraft och
resurser på att värva dem, och framförallt: Aktivera dem nyktert?
Nykterhetsrörelsen måste hålla sig á jour med verkligheten.
Nykterhetsrörelsen måste jobba aktivt för att se till att fler unga
vuxna väljer en nykter livsstil. Jag förväntar mig att vi inom kort
blir bättre på att nå fler i min generation. Till exempel genom att
styra upp fler events riktade mot unga, som nattklubbskvällar,
konserter, temadagar och kurser i såväl drogpolitik som alkoholfria drinkar. För vi måste onekligen hippa till oss. P
Mattias Ahlm/Sr
D
et måste bli hippt att leva nyktert. Ja. Hippt.
Eftersträvansvärt. Det var ju på gång ett tag där
för några år sedan. Rapparen Adam Tensta och
komikerälsklingen Björn Gustafsson kom som
svampar ur jorden och nykterhetsrörelsen, som
jag själv är en del av, klappade händerna. Vi till
och med gnuggade händerna. Men det räcker
inte att förlita sig på ett fåtal kända förebilder. Framförallt inte
när det handlar om att värva medlemmar över tjugo men under
trettio. Jag vet, sedan min tid på UNF:s kansli att denna grupp,
unga vuxna är särskilt svårraggade. Och det är inte så väldigt
konstigt.
När man kliver in i det så kallade vuxenlivet slår det en ofta hur
svårt det är att vara just vuxen. Ta ansvar. Man vill ofta att allt
ska vara som förut, som när man gick på gymnasiet och inte hade
räkningar att betala eller CV:n att skriva. Och om man är ung
vuxen nu slungas man dessutom ut i ett samhälle där massungdomsarbetslöshet är ett faktum.
Om Cissi Wallin
Ålder: 25. Bor: i 2-rummare på Södermalm med
nyktre sambon Mattias. Gör: Programledare för P3:s
ungdomsprogram P3 Star, sänds varje lördag mellan
14.03 och 16. Är även frilansskribent och krönikör.
Månadens medlem. Olle var ordförande i 45 år.
Olle
Hermansen
ålder 94 år / Bor Landskrona / Förening God Vinning
Gör Pensionerad målarmästare
”Och kommer man någon gång
in så kommer man inte ur det
om man inte bromsar själv.”
Hur länge har du varit medlem?
– Jag gick med i november 1930. Då var jag 14
år. Min far var alkis, så min mor sa att det var lika
bra att jag gick med i Godtemplarna. Vi var många
fler medlemmar på den tiden. Då hette det loger,
nu heter det föreningar, och vi hade flera stycken
i Landskrona. Det var något möte varje dag – det
är skillnad mot nu, i dag finns det bara en förening
kvar i Landskrona.
Varför slutade du som ordförande för din förening i år efter 45 år på posten?
– När man har varit ordförande i 45 år är det på
tiden att någon annan tar tag i det. Det är skönt
att få sitta i lugn och ro och lyssna på de andra,
utan att behöva ha någon kommentar eller behöva
lägga sig i på något annat vis.
Varför har du varit så engagerad i nykterhetsrörelsen?
– Det var ju min mor som tyckte att jag skulle gå
in så att jag skulle bli nykter i alla fall. Och kommer
man någon gång in så kommer man inte ur det om
man inte bromsar själv. Om du engagerar dig så är
du snart ordförande.
Vilken är den största förändringen som har skett
sedan du gick med i nykterhetsrörelsen?
– Förr drack kvinnorna aldrig något, men i dag
dricker kvinnorna lika mycket som männen på
kalas. På det sättet har samhället förändrats.
Och på vilka sätt har själva rörelsen förändrats?
– Nyketerhetsrörelsen har gått tillbaka mycket.
Det var 50–60 medlemmar varje kväll, på alla
aktiviteter, förut. Nu är vi inte mer än 37 stycken i
vår förening.
Vad beror det på?
– Det är modernt att dricka. Vi har fått in en del
yngre nu, men här i Skåne har vi det väldigt hårt.
Det är båtar som åker över till Danmark och Tyskland med sprit, det är billigare att dricka.
Har du någon spådom om framtiden?
– Man kan ju bara hoppas att nykterhetsrörelsen
återigen växer sig stor och stark, men det är inte
lätt i dag när folk har så mycket pengar. Det har
mycket med saken att göra – de har råd att dricka.
Och så är det umgänget – det ska vara vin till
maten så fort det är en bjudning.
Tex t Jenny Stadigs
Foto Thomas H Johnsson
nr 8/2010 accent 47
Föreningstipset. Trots Allt! Uppsala
Luleå
Umeå
Östersund
Härnösand
Falun
Gävle
Uppsala
Västerås
Karlstad
Örebro
Stockholm
Nyköping
Linköping
Pumpentävling hos
Trots Allt! i Uppsala.
Göteborg
Visby
Jönköping
Växjö
Så vinner din förening
Pumpen-tävlingen
Årets mest nervkittlande frågetävling, Pumpen,
står för dörren och i år firar man 45-årsjubileum.
Den 11 november mellan 20 och 21 går den av
stapeln.
Alla föreningar som vill kan delta i den här tävlingen som arrangeras av IOGT-NTO, UNF och NBV.
Och deltar gör många, 120-130 lag per år. Förra året
deltog sammanlagt 1781 personer i vuxenpumpen,
som svarade på 20 allmänbildningsfrågor inom
vitt skilda områden: samhälle, politik, geografi och
nykterhetsrörelsen. Tobias Tengström, som administrerar pumpentävlingarna, berättar att frågorna
är formulerade som uppgifter som ska lösas, med
A-, B- och C-alternativ. Sista uppgiften är av praktisk
natur. Förra året fick deltagarna ringa riksdagsledamöter och prata med dem om gårdsförsäljning. I år
handlar den praktiska uppgiften om att arrangera en
studiecirkel. Man kan välja mellan sju ämnesområden, exempelvis alkokoll och världens vatten. Många
föreningar kämpar om äran att vinna Pumpen. En
förening som ofta placerar sig högt och som för några
år sedan vann fem år i rad är Trots Allt! i Uppsala. Ett
40-tal personer brukar delta.
48 accent nr 8/2010
– Våra historiska framgångar beror sannolikt på
den väldigt stora mängden väldigt allmänbildade
akademiker som är med. I Nykterhetsvännernas
Studenthem (Arken) huserar ju många universitetsstuderande, som dyker upp på tävlingen. Dessutom
kommer även många som bott på Arken eller är
knutna till huset eller Trots Allt!, säger Jobjörn Folkesson på Arken.
Så hur gör man för att vinna – förutom att vara
påläst och smart?
– Jag tror att det är viktigt att verkligen vilja vinna.
Vi har haft en tradition att göra det, det känns som att
vi SKA vinna. På senare år har vi ”bara” kommit tvåa,
men det är ju inte heller fy skam.
Jobjörn tycker att det känns jättebra att ligga i
toppen. Men han anser inte att man ska känna sig
smartast bara för det.
– Det här är ju ingen individuell tävling utan en
lagtävling. Det är gemenskapen och samarbetet
som är glädjen! Det finns inget bättre än att lämna in
svaren efter en svettig tävling och sedan äta ostkaka
tillsammans.
Maria Zaitzewsky Rundgren
Halmstad
Kalmar
Karlskrona
Malmö
Jobjörns 5 tips
inför Pumpen
1
Var många! Pumpen är
perfekt som familjeträff
till exempel.
2
Ha god tillgång till
internet. Många svar
går numera att hitta via
internet, speciellt om man
vet hur man gräver lite. Det
är bra att ha många datorer.
3
Dubbelarbeta inte. Styr
upp så att inte alltför
många håller på med samma fråga samtidigt.
4
Fixa något gott tilltugg.
Snacks eller plockmat,
godis eller fikabröd.
5
Ha roligt! Det viktigaste
är inte att vinna, utan
gemenskapen.
Foto: pierre andersson
mejla till
accent@iogt.se
Förbundsstyrelsen svarar
på läsarnas frågor.
Fråga: Är tipsen alkoholreklam?
Luleå
Vid kongressen 2009 fick förbundsstyrelsen,
efter en motion från IOGT-NTO i Kalmar län,
i uppdrag att kolla om de tips om alkoholdrycker, främst vin och öl, som förekommer i
tidningar, radio och tv, strider mot reglerna för
textreklam i press, radio och tv. Vad har hänt i
den frågan?
Leif Lundqvist, Oskarshamn
eå
m
Fråga FS!
Förbundsordföranden. Anna Carlstedt
Tecknen tyder på att tiden är inne för IOGT-NTO:s
vision. Anna Carlstedt har tre tydliga exempel.
Nu har vi medvind
N
ågon sa, jag tror det var Al
Gore: ”Det finns ingenting
så kraftfullt som en idé vars
tid har kommit”. Jag vågar
påstå att tiden har kommit
för IOGT-NTO:s vision: Ett samhälle, en
värld, där alkohol och andra droger inte
hindrar människor från att leva ett rikt
och fritt liv. Låt mig styrka mitt påstående
med hjälp av tre konkreta exempel, som
alla är symptom på något större.
Det första står Sveriges ärkebiskop
Anders Wejryd för. Det tal han håller vid
kyrkomötets öppnande är en viktig temperaturmätare långt utanför Svenska Kyrkans kretsar. Wejryd, valde att starkt lyfta
alkoholfrågan i årets tal. Han sade bland
annat att ”den gamla, nästan dödförklarade nykterhetsrörelsen växer igen och
kafékulturen stärks utan ett glas rödvin i
sikte”. Han provocerade också genom att
fråga om kyrkan än en gång var ”ett halvt
slag efter, kanske?”. Till kyrko­mötet hade
det kommit två motioner om alkohol i
nattvardsvin, vilket han tog upp. Men i
sitt tal valde Wejryd också att vidga frågan om alkohol inom kyrkans väggar och
kopplade den till solidaritet. Att Svenska
Kyrkan nu på allvar lyfter alkoholfrågan är
ingen slump.
Mitt andra exempel är höstens omfattande reportageserie Alkoholfritt, tack!
i Dagens Nyheter. Att just DN gör detta
är ett tecken på att något håller på att
hända. I serien har man bland mycket
annat skrivit om nynykterismen som
trend, om hur UNF växer och om hur
olika grupper i samhället nu revolterar
mot alkoholnormen.
Mitt tredje exempel rör oss själva. Vi
är en stor, gammal folkrörelse som sedan
1879 stått för den personliga helnykterheten som idé. Vill man bli medlem hos oss
räcker det inte att vilja stötta vårt arbete.
Nej, vi kräver ett djupt personligt ställningstagande som står i våldsam kontrast
till den nämnda alkoholnormen som
råder så starkt i Sverige där 90 procent av
den vuxna befolkningen dricker alkohol.
Ändå, med denna för de flesta männi­
skor mycket höga tröskel, värvade vi över
3 000 nya medlemmar förra året. Vilken
annan svensk organisation gjorde det,
trösklar eller inte?
Tiden har kommit för våra idéer.
Alkoholnormen krackelerar. Människor
vill gärna vara en del av lösningen. Vår
största utmaning är kanske att själva inse
att vi har medvind, inte motvind. Låt
oss sträcka på ryggen, vara stolta över
vår organisation och låt oss fråga någon
redan idag: kollega, granne på äldreboendet, träningskompis, väninna,
flört på morgonbussen: Vill
du bli medlem i
IOGT-NTO?
Svar: Vi måste anmäla mer
– och snart kommer verktygen
Kongressen beslutade ett flertal saker om
alkoholreklam, bland annat gällande anmälningar. Under våren har förbundsstyrelsen
anmält en textreklam i tidningen Nöjesguiden
(se artikel Accent nr 1 2010). Tyvärr har Konsumentverket valt att inte prioritera denna
fråga.
Vår bedömning är därför att det behövs
betydligt fler anmälningar från flera håll.
Under 2011 kommer en funktion för medlemmar och andra att skapas på vår hemsida
tillsammans med andra verktyg. Detta som
en del i ett större reklamprojekt där vi vill
förändra alkohollagen till det bättre och möjliggöra skärpningar i de EU-direktiv och strategier som nu ska revideras. Vi kommer också
att testa TV-reklam i granskningsnämnden.
Förbundsstyrelsen
Fråga: Hur påverkas vårt arbete
av Sverigedemokraterna?
Vad drar man för slutsatser om Sverige­
demokraternas intåg i riksdagen för IOGTNTO:s del?
Erik Wagner, Stockholm
Svar: Det blir inga samarbeten
Det viktigt att IOGT-NTO och våra medlemmar
är tydliga med vår värdegrund och mångfalds- och toleransfrågorna utifrån IOGT-NTOrörelsens grundsatser och program. Nu mer
än någonsin. Skillnaden mellan IOGT-NTO:s
och Sverigedemokraternas värdegrund är
så stor att samarrangemang inte kommer
att ske. Däremot är SD demokratiskt invalda
i riksdagen, vilket innebär att vi väljer att
behandla dem som övriga riksdagspartier när
det gäller inbjudningar och utskick.
Anna Carlstedt
Förbundsordförande IOGT-NTO
nr 8/2010 accent 49
Korsord. Nummer 8/2010
BÖR
VARA
GOD I
HANDELN
VILL
MAN VÄL
FRÅN
ONDO
STÅTT
FÖR
FIOLERNA
E4
MÅSTE
KRYSSLÖSARE
HÄR
HITTAR
MAN
LETT
ALLAS
VÅR
TAUBE
ORUST
DEN
ÖPPNAR
HON
FIRAS
MED
EVELINA
FYRA I
LEKEN
FORDMODELL
FAGER,
KOMPIS
BRUKAR
KLUBBAS
MED DET
ÄR BUMS
HELLSVIK (M)
GÖR
FLYTTGUBBAR
DARIO
SÄNKS
FÖR
ATT BLI
SVALT
RÄTT
PÅ
RATT
IBLAND
MAJAMAN
HAR AXELKOPPLING
MUSIK I
SKOLAN
INNEHAS
Accent
Nr 8
EN VAN
DAMME
STÄLLS
OFTA
HÖRRUDUDU
MED NÅD
BÖR
BLÅSARE
HA BRA
TOR, STOR
DIRIGENT
KORRIGERAR
PRONOMEN
BENBESTÄMNING
GÖR
NOG EN
STOR
STARK
INGET
FÖR OSS
VISAR
REAKTION
NATURLJUD
GÖR OXE
MINDRE
TUDOR
PEPPARKAKSSORT
ARBETA
HÅRT
MYRVÄXT
KAN
LÄCKA
IBLAND
GER
NYTT
MAMMA
GRIS
LUGN
BRA ATT
HA I
RESERV
ENGELSK
KUNGAÄTT
BRAND
FÖR
STÖT
KAN VÄL
SJÖMÄN
STÅ TILL
SMILA
KCAL
SOM EN
ÅSNA
MAJOR
ÄLV I
NORR
Skicka in och Vinn!
EFTER
LÅT PÅ
SVARTA
TAVLAN
NÅGOT
ATT FÖRSJUNKA
I
Accent-kryss
nr 6-2010
P
T
R
E
V
A
R
E
K
Ä
R
D
O
V
T
Lösning
J
aDRESS
S
V
E
A
vinnare nr 6 2010
Första pris, tre Miljonlotter: Alice Thelin, Oskarshamn.
Sidovinster, varsin Miljonlott: Gudrun Lernman, Åmål; Birgit
Malm, Fristad; Ann-Christin Ljung Bäcklin, Eriknäsbo, Bollnäs;
Kurth Dolck, Ryd; Majvor Janzon, Jämshög; Birgitta Lövgren,
Vadstena; Malin Alm, Granhagen, Bodarna, Uppsala; Kerstin
Sjögren,Nyland; Daniel Högfeldt, Vingnäs, Ånimskog; Berit
Bergqvist, Bispberg, Säter. Accent gratulerar!
S
P
NAMN
pOStadress
Kryss och foto: Anders Perstrand
lösning nr 6 2010
Miljonlotter i potten. Tre lotter vinner förstapristagaren, en lott
vardera får de tio som därnäst har tur i dragningen.
Skicka in lösningen till Accent, Box 12825, 112 97 Stockholm,
senast 25 november 2010. Märk kuvertet Kryss 8/2010.
50 accent nr 8/2010
FISK
KAN
KNALLPULVER
TOSCANINI
LJUS
NYANS
LADDAD
N
N
Ä
V
M
O
A
L
A
I
L
A
A
V
K
O
R
A
G
N
I
R
U
K
M
A
L
I
A
N
S
T
E
N
M
Ä
R
S
O
T
L
K
A
A
A
D
L
A
L
E
V
N
D
D
Ö
R
D
A
E
E
T
T
Ö
N
L
I
B
L
L
D
S
Å
E
L
A
M
O
O
P
P
E
Å
T
R
Å
O
S
P
A
T
A
R
R
D
R
I
N
E
R
K
N
A
P
E
T
R
O
S
S
I
N
T
R
E
K
A
R
I
N
A
T
I
G
A
K
T
A
S
N
Ö
A
D
E
T
A
G
E
N
U
Ö
V
E
R
D
E
R
S
E
S
R
Barn som tigger till mammas missbruk vill också tro på framtiden.
Stärk deras drömmar
för 100 kr i månaden.
genom att bli medlem i Vänner i Världen kan gatubarn som lever på
den Thai-Burmesiska gränsen gå i skolan istället för att tigga och deras
mammor kan få hjälp till självhjälp.
Gå in på www.bistand.iogt.se eller ring 031- 88 75 40 så berättar vi mer.
pg: 90 04 63 – 1
bg: 900-4631
nr 8/2010 accent 51
Posttidning B
Accent, Box 12825
112 97 Stockholm
Visst är det skönt att slippa fundera!
Att vara rätt försäkrad är viktigt, det vet alla. Och du vill naturligtvis inte betala
mer än nödvändigt för dina försäkringar. Då kan du lugnt luta dig tillbaka.
Som medlem i IOGT-NTO har du bättre villkor och lägre pris på försäkringarna
hos SalusAnsvar än andra. Dessutom erbjuds du snabb och personlig service
om något skulle hända.
Det ger dig både tid och pengar över till att göra något roligare.
Gå in på www.salusansvar.se/iogtnto
eller ring 0200-87 60 50. Välkommen!
SalusAnsvar har under nästan 80 år haft förtroendet att få
samarbeta med nykterhetsrörelsen. Vi har under hela tiden stött
det ständigt pågående arbetet inom alkohol- och narkotikafrågor.
SalusAnsvar — En del av
i samarbete med