1. No category

GILLESCOUTEN
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 64 • Nr 3 sept 2014
Färden till
Ridön
sid 7
Räddad av en händelse, sid 13
75 år sedan
Paxting i
Göddölö
sid 14
Spanarnas seniorklubb - ett scoutgille i Helsingfors?, sid 12
Stenarna i Heinge
sid 6
Reflektion – framtid
S:t Georgs
Scoutgillen
i Sverige
Landsgillemästaren har ordet
Adresser Sedan kansliet lagts ned
gäller dessa nya adresser till S:t Georgs
Scoutgillen i Sverige (SGSS).
Telefon till SGSS: 070-355 84 32.
E-post till SGSS sänds till:
gjermund.austvik@gaengin.se
Post till SGSS, allmänt, sänds till
Kristina Sundberg, adress nedan.
Post till SGSS, ekonomi, sänds till
Leif Granéli, adress nedan. Bankgiro
197-1266 Plusgiro 35 91 06-2.
Medlemsärenden anmäls till
Ingalill Sjunnesson, Mark­vägen 7,
238 35 Oxie, 040-54 86 24, 072-500 86 24,
ingalill.sjunnesson@telia.com
Frimärksbanken
Björnar Johnsen,
Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås,
021-351 651, b.johnsen43@gmail.com
Gillescouten
Manus sänds till Torsten Hansson,
Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge,
0243-22 58 79, 070-301 99 98,
torsten.ha@telia.com
Beställningar, se sista sidan.
Ny hemsida www.scouterna.se/gille
Landsgillerådet
Lena Claesson Landsgillemästare
Ljungkullen 60, 433 60 Sävedalen
031-26 29 45, 0709-49 40 20
lena.i.claesson@gmail.com
Kristina Sundberg vice Landsgillemästare
Ängesvägen 6, Laknäs, 793 94 Tällberg,
070-262 14 66, tina47@hotmail.se
Gjermund Austvik Landsgilleskrivare
Brombärshult 1, 432 96 Åskloster
0340-62 60 65, 070-875 95 80
gjermund.austvik@gaengin.se
Leif Granéli Landsgilleskattmästare
Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad
044-12 43 64, 070-306 09 79
leif.graneli@telia.com
Mariana Ceder Internationell sekreterare
Härdaregatan 4, 461 54 Trollhättan
070-877 45 40
cederm99@gmail.com
Carl-Magnus Klärcke
Stallgatan 8B, 194 32 Upplands Väsby
070-624 32 45
carl-magnus.klarcke@comhem.se
Heinz Frohm
Hälsögatan 6, 257 31 Rydebäck
042-22 12 33, 070-510 41 74
hg.frohm@telia.com
2
E
fter en varm och skön sommar
– svensk sommar när den är som
bäst – börjar vardagen igen, med allt
vad det kan innebära av rutiner och
nya upplevelser. Har det varit uppehåll
i gilleträffarna så kommer de igång så
smått igen, regionsträffar sker på några
ställen och gillevandringen i Halle- och
Hunneberg som dragit många deltagare.
Just nu känns det som om vandringar är speciellt populära. Det finns
så många varianter att välja på – från
korta dagsvandringar där man utgår
från ett ställe, till långa vandringar där
man bär sin packning själv till nästa
övernattningsställe – i närmiljön eller
utomlands. Bara fantasin sätter gränser. Kanske är det bara mina ögon som
”sett” mer vandring än vanligt.
I sommar gick jag en del av Camino
Portuguese – en pilgrimsled i Spanien
som avslutades i Santiago de Compostela. Det var en utmaning för mig på
många sätt, bl a för att jag aldrig gått en
längre vandring, men också för att jag
inte hade koll på allt utan var tvungen
att förlita mig på andra, vilket i sig kan
vara en egen utmaning. Under vägen
gick man ibland tillsammans med en
eller två personer och vissa sträckor
gick man ensam. Det gav tid till reflektion och funderingar om tillvaron, vad
man vill osv. Det är viktigt med reflektion, det är ju från våra erfarenheter
som vi planerar framtiden.
I år pratar man mycket framtid och
reflekterar över vad som hänt de senaste tre åren inom scoutvärlden. Både
WAGGS (World Association of Girl
Guides and Girl Scouts) och WOSM
(World Organization of the Scout Movement) har precis haft sina årsmöten
och nu återstår bara årsmötet för den
världsorganisation som gillescouterna
tillhör nämligen ISGF (International
Scout and Guide Fellowship) som
kommer att gå av stapeln senare i år.
Där kommer det också att bli en del
reflekterande, men framförallt planerande av framtiden, för de kommande
3–6 åren. Därefter gäller det att bryta
ner planerna till aktiviteter. Teori är en
sak, men det är i det praktiska arbetet
som något händer. Det är där vi träffar
nya och gamla vänner, tar ett steg att
hjälpa någon annan t ex genom projektet ”Fellowship Toys” eller scouterna
”hemma”.
Sensommarhälsningar
Lena Claesson
Landsgillemästare
Gillearrangemang
10–16 oktober 2014
Världskonferensen i Sydney,
Australien
15–16 november
Landsgilleråd
26 november
Fredsljuset till Helsingborg för
vidare distribution runt landet
7–8 februari 2015
Landsgilleråd
22 maj 2015
Landsgilleråd
23–24 maj 2015
Landsgilleting i Varberg
26-30 juni 2015
Nordisk träff, Horsens i Danmark
GILLESCOUTEN
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen
i Sverige. ISSN 1653-7033. Ansvarig
utgiv: Lena Claesson, adress spalt 1.
Redaktionskommitté: Torsten Hansson,
ordf, adress spalt 1, Anna-Brita Pricken
Lundahl, Sven Janson, Matts Dahlberg,
adj.
Utkommer med fyra nummer per år
Nr 4 15 nov 2014, manusstopp 15 okt
Nr 1 15 febr 2015, manusstopp 15 jan
Typsnitt: Optima & Times New Roman
Papper: MultiArt Silk 130 g
Tryck: Printeliten, Falun, 2013
Gillescouten 3–2014
Lägeräventyr
S
ommarens stora lägeräven­
tyr för regionen Södermanland,
Västmanland,
Värmland och Närke var
DUST–2014, lägret som
återkommit vart 4 år sedan 1974. Lägret har sin givna plats i Tiveden vid sjön
Trehörningen.
Lägrets story är uppbyggt kring
Verner von Heidenstams historier om
”Trolltiven” eller ”Görtiven” och är
placerad i en något obestämd tidsålder.
Historien har bättrats på av Conny Rajden från Hökåsens scoutkår i Västerås
och numera finns det gott om figurer
som Heidenstam inte hade med.
Kung Ramunder använder denna
plats för ting vart fjärde år och samlar
då sina folk till fredliga förhandlingar,
gästabud, kämpalekar och tävlingar;
försiggår även hantverk av skilda slag.
I kung Ramunders följe finns hans
dotter Skaga med sitt folk Äventyrarna,
Skagas bejlare, Junker Jägare med sitt
folk Upptäckarna och Rövarhövdingen
Ura Kaipa med sitt folk Utmanarna.
Mitt under tinget ansluter Ura Kaipas
dotter med sitt folk Spårarna. Det fanns
även folk från områden utanför Ramunders rike. De kom från Estland, USA,
Norge, Storbritannien och Island samt
scoutkårer från andra distrikt.
Det råder god ordning och inga vapen
får finnas utom Ura Kaipas, som med
sitt svärd skyddar konungen och hans
följe.
Årets ting blev ett av de största som
avhållits med nära 1800 deltagare. Vä-
Gillescouten 3–2014
Rekrytera!
J
dergudarna var i stort sett goda mot folket, men visade sin kraft genom ett par
riktiga åskväder.
Mitt under tinget ordnas en marknadsdag där alla byar får sälja eller
byta sina varor. Den rådande valutan är
”Ram” (efter konung Ramunder) Det är
en livad tillställning där man kan få sitt
hår tvättat, sina naglar målade, åka tvålad bana, köpa rostade mandlar, spela
kägelspel, få inflätningar i skägg och
hår samt få uppleva en kokande stämning bland alla folkslagen. Ura Kaipas
folk gör resor till lands och till sjöss.
Junker Jägares folk gör vandringar genom området. Skagas folk gör även de
vandringar och utför kämpalekar. Ursa
Min tävlar och vandrar med sitt folk.
För de allra mista finns DUSTIS som
är placerat Jukers Håla.
För att allt detta skall fungera finns
det en stab som kommer från Örebro
och en funktionärsskara på c:a 200 personer. Det finns även transport-, säkerhets-, press- och sjukvårdsfunktioner.
Intendenturen har ett stort ansvar så att
alla får den mat de behöver samt att maten till alla funktionärer fungerar.
Gillescouterna var representerade
inom olika funktioner som spår, figurer,
transport, mat/kiosk och program.
Sommarens DUST-läger uppskattades av alla närvarande och alla längtar
vi till nästa stora ting om fyra år.
Dessa runor nedristades av Ura Kaipa på Vildsvinsskinn och översattes av
Björnar Johnsen.
Borri Borri
anuari 2005 var vi i Sverige 1.292
gillescouter i Sverige. Under dessa
nio år har rörelsen halverats, 21 gillen har lämnat och 4 gillen startat upp.
Senaste sammanställningen juli 2013
var vi 659 medlemmar.
Det är ingen rolig läsning. Vad och
var är felet? Tittar man på de gillen som
lämnat gillerörelsen är de flesta gillen
med många medlemmar. Vi vet att några av dem lämnade för att man inte var
nöjd med stadgarna och tyckte att det
var svårt att påverka besluten på riksnivå. Några gillen lämnade för de tyckte
att medlemsavgiften var för hög. Flera
gillen ”dog ut” helt enkelt, då ingen ville ta på sig att sitta i gillerådet.
I dag är stadgarna ändrade. De lokala
gillenas möjlighet att påverka är mycket större. Ekonomin är genomlyst på
längden och tvären. Vi har bantat overheadkostnaderna så mycket vi kan, t ex
avvecklat kansliet. Allt centralt arbete
ligger fördelat på LGR samt enskilda
medlemmar.
De gillen som lämnade gillerörelsen
på grund av detta måste vi välkomna
tillbaka. Vi vet att de flesta lever vidare
på ett eller annat sätt.
De gillen som ”dog ut” måste vi också
försöka ”väcka till liv”. Där måste vara
någon som efter några års vila vill starta
upp igen med hjälp av nya krafter.
För att inte hamna i den situationen,
att ingen vill ta på sig att sitta i gillerådet är det klokt att rekrytera. Alla gillen
måste ständigt rekrytera för att överleva. Nya medlemmar vitaliserar gillet.
Vi behöver alla påfyllning av idéer och
villiga händer att ta tag i uppgifter. Traditioner och ceremonier är en del av gillerörelsen, men vi får aldrig vara rädda
att släppa in nytänkande.
Nu hjälps vi åt att vända den negativa
spiralen uppåt och se allt det fina i gillerörelsen.
Vi i LGR (landsgillerådet) kommer
att ta kontakt med företrädare för de gillen som lämnat oss och vi kommer att
fortsätta ta kontakt med scoutkårer för
att starta upp nya gillen.
Sen vill jag uppmana alla lokala gillen i Sverige att anstränga sig och rekrytera nya medlemmar till ert gille (jag vet
att många gillen gör detta redan).
Heinz Frohm
Landsgillerådet
3
Rapport från möte med
landsgillerådet (LGR)
den 10–11 maj 2014 i Göteborg
LGR har fyra möten per år. Eftersom
kansliet i Stuvsta är avvecklat träffas vi
på olika platser i vårt avlånga land, med
utgångspunkt var vi bor. Denna gång
var vi i Göteborg, på Göteborgs Scoutdistrikts kansli, en vacker gammal villa
några hundra meter öster om Liseberg.
Jag måste också nämna att mellan de
fyra LGR-möten har vi i LGR täta kontakter via mail och telefon.
Landsgillemästare Lena Claesson inledde mötet med att tända tre ljus som
står för Sanning, Rättfärdighet och Ge-
Internationellt
I
år är det förstås World Conference
i Sydney som är det stora arrangemanget. Vad jag känner till är det 7 personer från Sverige som kommer att åka
dit. Det är många tycker jag. Det är ju
en lång resa, som också kostar mycket
pengar. Men det är naturligtvis en upplevelse, som inte återkommer. Sverige
representeras av landgillemästare Lena
Claesson. När hon är hemma igen ska
det bli spännande att höra hur det var i
Australien och vad ”de” beslutade.
En tanke
menskap. Därefter berättade jag om ett
av mina finaste scoutminnen på en av
mina vandringar med Blå Hajk Forsfararna, en riddarvaka i Norra Ny kyrka
vid Klarälvens strand mitt i natten.
Efter att vi gått igenom alla rapporter
diskuterade vi vår hemsida. Strukturen
är klar. Nu återstår överföring från vår
gamla sida och naturligtvis påfyllning
av ny information.
Gillescouten är alltid med på dagordningen. Vi fyller på med innehåll
till nästa nummer. Gillescoutkommittén arbetar självständigt med innehållet
och gör ett fantastiskt arbete. De efterlyser alltid mer material från alla lokala
Scoutgillen.
Medlemsutveckling som skall genomsyra vårt nationella arbete fortskrider. Det är som att dansa vals, två steg
år ena hållet och ett steg åt andra, eller
två fram och ett bak. Efter att ha skickat
ut brev till alla scoutkårer i Kronobergs,
Kalmars, Blekinge och Skånes län (totalt 236 st) blev gensvaret mycket klent.
Vi jobbar på att starta upp ett nytt gille
i Oskarshamn och vi för samtal med f d
ledare på några orter till. I höst fortsätter
vi med Hallands län.
Ekonomin är alltid på dagordningen
och den har Leif (landsgilleskattmästaren) god kontroll på.
Gillevandringen 2014: 32 anmälda
och 8 från Fallfåran.
LGT 2015 kommer att avhållas i Varberg den 23–24 maj 2015.
Internationellt
"Det finns inget
sorgligare än en ung
pessimist. Det skulle i
så fall vara en gammal
optimist."
Mark Twain
4
Vi diskuterar världskonferensen i
Sydney 2014. Lena kommer att åka
dit som delegat. Vi får en rapport från
Finlands LGT av Kristina. Europakonferensen 2014 är nu slutredovisad. Det
totala överskottet blev drygt 15 000 kr.
Nordisk-Baltisk Gillescoutträff 2015
blir den 26 – 30 juni i Danmark och träffen 2018 som Sverige arrangerar kommer nog att ligga i Göteborg.
Nästa LGR blir den 2 september
2014, (telefonmöte).
Heinz Frohm
Landsgilletinget 2015
L
andsgilletinget 2015 arrangeras 23
– 25 maj i Varberg – en av Västkustens pärlor!
Notera tiden i din almanacka! Scoutgillena uppmanas att budgetera pengar
för att delta – det är det viktigaste tillfället där DU verkligen kan framföra DIN
åsikt till LGR!
Kom ihåg att eventuella motioner enligt stadgarna ska vara LGR tillhanda
senast 2015-02-01. Börja tänka till redan nu. Motionerna skickas till landsgilleskrivaren – se sidan 2. Alla har rätt
att skicka motioner – både enskilda gillescouter och scoutgillen!
Närmare information och anmälningsblankett kommer i Gillescouten nr
4/2014.
Arrangör för SGSS: S:t Georgs Scoutgille Carl Johan i Göteborg
Fredsljuset 2014
F
redsljuset 2014 kommer till Helsingborg onsdagen den 26 november ca kl. 19.00. Alla är välkomna till
ceremonin i Knutpunkten.
Distributionen startar torsdagen den
27 november. En låga går till Kalmar
och Öland, en annan Varberg–Jönköping–Stockholm, en tredje Göteborg–
Skaraslätten–Västerås–Uppsala–Haparanda/Jukkasjärvi (hoppas vi) och en
fjärde Gävle–Dalarna.
Årets budskap har skrivits av Kjell
Magne Bondevik, tidigare statsminister
i Norge, numera ledare för Oslocentret
för fred och samförstånd. Han var också
invigningstalare på den senaste Europakonferensen. Budskapet kommer i Gillescouten nr 4/2014.
Vill du ha en låga? Kan du hjälpa till
med transporten? Kan du ha en låga hos
dig och dela med dig till andra? Hör av
dig till Fredljuskommittén, c/o Gjermund Austvik – se sidan 2!
Fredsljuskommittén
Kristina Sundberg
Yvonne Austvik
Gjermund Austvik
Stöd scout­arbetet
– sänd frimärken till Frimärksbanken!
Adress sid 2 vänsterspalten
Gillescouten 3–2014
Hvit nøkkerose (Vit näckros)
Nympaea alba (L.)
Södermanlands landskapsblomma
F
Foto Ingmar Svensson
å planter er omgitt av så mye
mystikk og overtro som nøkkerosene. Jeg bruker flertall,
for det er flere arter. Vi deler
dem inn i hvite og gule nøkkeroser. Her
skal vi glemme de gule og konsentrere
oss om de hvite. For selv blant de hvite
er det ikke helt enkelt. Heldigvis har
plantesystematikerne blitt enige om at
det bare er en art hvit nøkkerose. Så begynner problemene. For det er noe variasjon i arten, og dette har ført til flere
underarter (subspecies = ssp).
Den mest vanlige hvite nøkkerosen
heter på svensk sydnackros (Nympaea
alba ssp. alba). I Sverige er den vanlig i
sør og opp til og med Uppland, men finnes også spredt i Värmland, Västmanland, Dalarna og Gästrikland.
Underarten nordnäckros (Nympaea
alba ssp. candida (C. Presl) Korsh.) finner vi i de nordlige länene. Den tredje
underarten, atlantnäckros (Nympaea
alba ssp. occidentalis (Ostenf.) Hyl.),
likner på nordnäckros og finnes stort
sett i samme områder som sydnäckros.
Felles for alle nøkkerosene er at de
vokser i tjern, sjøer eller nær stillestående vann ned til 3 meter. Rotstokken,
Gillescouten 3–2014
som kan nå anseelige dimensjoner, ligger begravd i dynn eller gjørme. Fra
denne kommer blad- og blomsterstilkene. For at roten skal få tilgang på oksygen, finner vi åpne luftrør i stilkene.
En annen pussig ting, er at bladstilkene
alltid er litt lengre enn de trenger. Dette gjør at om vannstanden stiger litt,
vil bladene alltid ligge oppå vannet.
Blomsterstilkene derimot, er nøyaktig
tilpasset vanndybden. Hvis vannet plutselig stiger, vil blomstene drukne. Nå
”lever” blomsten kort, den lukker seg
etter vel ett døgn og synker ned i vannet
for å utvikle frøene.
Ser du nærmere på blomsten, oppdager du at fra de ytterste kronblader og
innover mot midten skjer det en jevn
utvikling i form og egenskaper fra rene,
hvite, typiske kronblader til støvbærere
og resten av det seksuelle apparatet.
Det latinske navnet Nympaea kommer fra nymfe, som i gresk mytologi
var kvinnelige vesener knyttet til vann.
Alba betyr hvit. Navnet nøkkerose eller
näckros, er knyttet til troen på at nøkken
gjemte seg i vannet under bladene. Derfor ble vann som inneholdt nøkkeroser,
sett på som farlige, og barn ble advart
mot å komme nær. Dersom du plukket
nøkkeroser, kunne nøkken rive deg ut i
vannet og dra deg ned til bunnen. Disse
advarslene kunne ha noe for seg. For
faller du i vannet, kan bladstenglene
hindre deg i å komme opp. Og vannet
hadde gjerne mye dynn på bunnen og
var mørke og uhyggelige.
I folkemedisinen ble the av nøkkerosens blomster og rot brukt til å dempe
seksuelt begjær og hindre nattlig sædavgang. Som det heter hos Henrik
Smith: ”Tag Aakvande (nøkkerose) Rod
oc siwd (kok) hende i øll oc drick det
thi det borttager den onde begering oc
Wkyskhed (ukyskhet) aff dig”.
Rotstokken inneholder mye stivelse,
og har vært brukt til mat. Det er litt
motstridende opplysninger om dette,
men mel av bare nøkkerose kan være
giftig. Men elgen setter stor pris på nøkkeroserotstokker. Mange ganger har jeg
sett elg i skumringen stå og gumle nøkkeroserøtter. La elgen få ha dem i fred.
Det er tryggest.
Og for dem som ikke vet det: Hvit
nøkkerose er Södermanlands landskapsblomma.
Text och bild Olav B
5
Gillena
Gillenaberättar
berättar
Regionträff för Region Syd
på Hallsbergs gård och stenar i Heinge
i Sjöbo kommun den 17 maj 2014
D
agen inleddes med ett helt fantastiskt väder, strålande sol och ingen
vind, underbart. Kunde inte vara bättre.
Totalt var det 42 deltagare från tre
scoutgillen som var närvarande. Frukostfikan stod framdukad. Aptiten var
det inget fel på, många hade ju haft en
bra bit att köra för att komma fram. Det
var uppskattat.
Stig-Allan Damm, fornminnesföre­
ningens ordförande och en av våra guider, gav oss en överblick om och kring
Hallsbergs gård med de fantastiska
stenarna, ett hembygdsmuseum med
många kulturhistoriska föremål.
Vid gården fanns en vattenkvarn och
mjölnaren Nils Nilsson var oerhört intresserad av olika stenformationer. I
dessa stenar högg han för hand in olika
bibliska texter. Totalt finns här 13 stenar. Alla dessa har ställts upp för att visa
eftervärlden vilket enormt arbete, som
Nils Nilsson lade ner på sin hobby.
Inspirerade guider gjorde att visningen blev mycket intressant.
Lunch, bestående av fläskytterfilé,
stekt purjopotatis, sås, bröd och ett stort
grönsaksfat, intogs.
Ale: 40 medlemmar; tio träffar per
år med genomsnitt 25–30 deltagare;
museibesök, inslagning av julklappar
till barn i Östeuropa som förmedlas av
läkare utan gränser, fadderbarn, julgröt,
föredrag m m.
Heinz Frohm från landsgillerådet, informerade om hemsidan som skall vara
klar om två veckor. Jobbar med rekrytering, har kontaktat 151 kårer i Skåne,
en kår har hört av sig. Nytt scoutgille
på gång i Oskarshamn samt eventuellt i
Bergkvara. Material till tidningen Gillescouten efterlystes. Fredsljuset kommer
till Helsingborg, högtid på Knutpunkten, fyra lyktor går vidare, luciakronan
tänds med detta ljus. Gillevandring i
Hunneberg, platser finns kvar.
Diskussion om scoutgillets namn får
användas eller ej av avhoppare.
Alla tidigare förbund är välkomna i
scoutgillena, som är övergripande.
Beslutade att regionträffarna skall
vara kvar och genomföras på hösten,
men att gillerådsträffarna försvinner
från och med 2015.
Avslutning
Kaffe med underhållning av Bertil Jönsson på gitarr, lite allsång. Heinz From
tackade Ale för trevligt och gott möte.
Ingrid Ramstig läste en litet humoresk
av Fritjof Nilsson Piraten. Mötet avslutades med scoutsången.
Text och foto: Kjell-Åke Nordström
Gillemästare Ale Scoutgille
Än är det liv i Nyckeln!
O
nsdagen den 21 maj for Scoutgillet Nyckeln i Kalmar på utflykt till
Öland. Det var strålade sol, värme och
ljumma svaga vindar och bedövande
fågelsång som mötte oss på Öland. På
Jordtorpsåsen vid Algutsrum fick vi tillfälle att studera vårens blommor på nära
håll.
Orkidèer, gullvivor, tandrot, sårläka,
fältvedel och mandelblom – ja, listan
kan bli väldigt lång. Att några måste gå
med rollatorer utgjorde inget hinder för
blomstudierna. Vi mötte studenter från
Lunds Universitet, som inte bara njöt av
prakten liksom vi gjorde. De mätte och
utforskade miljön med instrument och
datorer.
Medan de jobbade fikade vi i solskenet. En del i medhavda stolar och andra
på marken. Sedan åkte vi ut till kusten
vid Isgärde till Egon Anderssons sjöbod.. Där dukade vi upp långbord och
grillade korv. Det blev en underbar eftermiddag med många intressanta samtal.
Vi gladde oss särskilt åt att två av
våra medlemmar från f d Kronoberg var
med. Än är det liv i Nyckeln!
Hälsningar Bengt Sundström
sundstrom.bengt@hotmail.se
Hembygdsgården, överst, och glada miner
på regionträffen på Hallsbergs gård.
Information från Scoutgillena och
Landsgillerådet:
Kulla: 62 medlemmar; träffas åtta gånger per år med genomsnitt 30–35 deltagare; arrangerar fyra gillevandringar
per år; vängille i Danmark; Knutsfest i
januari.
Kristianstad: 103 medlemmar, minskat från 112, medelålder 76 år. Program
med dans, körsång, soppluncher, datakurs, födelsedagsfest, konstrunda; vänort i Danmark. I år fyller Kristianstad
400 år och Scouterna ställer upp med ett
läger i Tivoliparken.
6
Gillescouten 3–2014
Gillena berättar
Silverpilen
Färden till Ridön
Besök hos vängille på Åland
ilverpilen, årets stora tävling mellan
scoutpatruller i Västerbotten–Ångermanlands scoutdistrikt genomfördes
den 18 maj 2014. Ansvaret för tävlingen
roterar mellan scoutkårerna i distriktet.
Silverpilen har gamla anor, den finns
dokumenterad redan 1960 men är förmodligen betydligt äldre. Tävlingens
olika stationer testar deltagarnas kunskap i t ex eldning, livlina och andra
praktiska ting som en scout bör kunna.
Den teoretiska delen innehåller bl a
scoutlag, scouthälsning, scouttecken m
m. Alla uppgifter är tillrättalagda för
respektive åldersgrupp. Varje station
kräver därför ett antal kontrollanter
och när Tre Renar fick frågan om att
ansvara för en station så svarade vi ja
med glädje. Uppgiften scoutkunskap/
historia föll naturligt på vår lott. En av
frågorna för rover, ledare och föräldrapatrullerna var att de skulle ”glädja sina
medmänniskor” och därför rappa scoutlagen för oss kontrollanter. Det framkallade många glada skratt. Humöret
var på topp genom hela tävlingen och
vi kontrollanter trivs med uppgiften och
umgänget med både liten och stor.
Vi ”gamla” scouter reagerade på att
kunskapen om scoutlagen och scoutings
historia var bristvara hos de tävlande.
Men kanske är det så att vi äldre betraktar scoutlagen och dess sju punkter som
O
D
S
Silverpilens station 5 med, fr v stående, Robert Maddison, Björn Mattas, Anders Olsson, Per-Olof Boxström, och sittande, Tarja
Pudas, Mihane Qiraxhiu, Laila Boxström,
Birgitta Maddison.
nsdagen 14 juli tog åtta gille­
scouter från S:t Georgs Scoutgille
i Västerås båten ut till Ridön. Denna ö
ligger i Västerås skärgård i Mälaren.
Det var en av sommarens varmaste och
soligaste dagar, så vi kunde verkligen
njuta av båtturen.
Väl framme vid Lastudden blev vi
mottagna av vår gillescoutkamrat Börje
Lindgren. En skön promenad fick vi upp
till Klockstapeln mitt på ön, där också
Café Magasinet ligger vackert på den
gamla gravkullen ovanför Ridö gård.
Först fick vi lyssna på Börjes härliga
historier från ön och sen blev det lunch
i Café Magasinet, som Börje och Eva
Lindblom driver varje sommar. Efter att
ha sett oss omkring på ön, besökt den
gamla skolan, som numera används av
Västerås Sjöscoutkår och ätit glass, paj
och druckit kaffe, så var det dags för
hemfärd. Det blev en skumpig tur ner
till Ormhäll och där fick vi också titta in
i det gamla båtvarvet.
En härlig sommartur blev det tack
vare våra gillescoutvänner på Ridön.
Pricken
något man måste kunna, medan dagens
scouter lär sig scoutings värderingar.
Scoutlagen är fortfarande grunden i
scouting men förklaras i ”Våra värderingar” med enkla ord. Ord som skall
omsättas till praktisk handling i scoutarbetet.
Laila Boxström, Tre Renar i Umeå
en 11 juni hade tio gillescouter
från Västerås glädjen att få besöka
sitt vän-gille på Åland. Uppe i ottan
satte vi kurs på Grisslehamn och Eckeröbåten. Så snart båten lagt ut öppnade
matsalen och vi fick äta en god och varierad buffélunch, allt efter eget tycke.
Det fina vädret gjorde att vi fick en trevlig överfart.
Väl framme på Åland tog vi sikte på
Mariehamn och det centralt belägna
hotellet där vi skulle bo över natten.
Klockan 15 skulle vi möta upp med gillescouterna från Ålandsgillet på Ålands
Sjöfartsmuseum.
Vi fick en enastående genomgång av
museet av vår fantastiska guide Göran
Hansen, gillescout så klart. Det han inte
vet om åländsk sjöfart är inte värt att
veta. På ett mycket initierat och personligt sätt berättade han om forntida och
nutida sjöfart. Bl a fick vi veta hur man
kunde se vilka skonare hans far tjänstgjort på – i hans koj fanns hål för fötterna eftersom han var så lång.
Efter besöket på Sjöfartsmuseet åkte
vi vidare till Solhem, ett mycket uppskattat pensionat där generationer av
ålänningar har firat bröllop och begravning. Vi hade en väldigt trevlig samvaro
med våra vänner. Många bilder togs och
många roliga historier hördes.
Nästa dag innehöll flera intressanta
utflykter. Vi började med ett besök i
Sunds kyrka. Återigen var Göran Hansen vår fantastiska ciceron. Vi fick en
åthutning av kyrkvaktmästaren om att
vi lämnat kyrkdörren öppen. Den skulle
under alla omständigheter alltid vara
stängd, eftersom det annars kunde komma in fåglar i kyrkan. Ja, man förstår
problemet.
Nästa stopp var Kastelholms slott,
Ålands enda bevarade medeltida befästningsanläggning. Slottet byggdes 1370
och var Ålands administrativa centrum
till 1634. Kastelholm har under århundrandena dragits in i olika länders politiska konflikter på grund av sitt läge i
Östersjön. Gustav Vasa och hans söner
har besökt slottet och här har även Erik
XIV och Karin Månsdotter suttit fängslade 1571.
forts s 11
Gillescouten 3–2014
7
Scoutgille- & medlemsförändring SGSS 2005-2014
Antal medlemmar 12 aug 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan
och scoutgillen 20142014201320122011201020092008200720062005
8
Norrland
Guldgrävarna i Skellefteå
Jämtlands län
121213121313151514
666677778
1212
Kung Karls Spira i Umeå
32
35
25
29
Malören i Luleå
15151519202225262824
Tre Renar i Umeå
2122242321201718181618
Bergslagen
Creutz Lave i Falun
5251535354595961535655
Folkare i Avesta19202020202020
Gustav Wasa i Mora1413111113131314
Tuna i Borlänge
7271768174808279767772
Västerås
4345434538444243343735
Östra Svealand
Norrköping435352524348
Västra Sörmland27272724252527
Östra Aros i Uppsala
31
30
32
Stockholm
Birger Jarl i Stockholm
3738454648535152565555
Botkyrka i Stockholm
13
Bromma i Stockholm
1111121213141617161821
Gåseborg i Stockholm
9
10
12
11
12
13
Roden i Roslagen
2
16
17
S:t Erik i Stockholm
1112121314162022202519
Viksjö i Järfälla
21
Västra Svealand
Brofästet i Örebro121313131415
Duvkullan i Karlstad
2829313134343435343537
Malmen i Nora
1010 9 9 9101011111111
Möckelns Bodar i Karlskoga
1415
141415151514161717
Västra Götaland
Apelhult i Borås
2523
Carl Johan i Göteborg
20202011151516
Fallfåran i Trollhättan
1214141616161615161516
Jönköping2629292929303230
Redväg i Ulricehamn 023232330302928
Skaraborg
1515192524252933333941
Tiveden
44344444444
Vinga i Göteborg1010182425282938
Östra Götaland
Kronoberg i Ljungby273535353535
Nyckeln i Kalmar
2321212928313643413843
Ekoxen i Östra Blekinge
2
22
20
22
25
Skåne
Ale i Glemmingebro
4040332829212120232624
Helsingborg
45
45
48
51
Klåberöd i Klippan689999
1011
Kristianstad
95 95104115116123117123120121126
Kulla i Helsingborg
6263675152444449475153
Luggude i Höganäs
24
26
28
26
Malmöhus i Malmö
202223242937323433
S:t Botulf i Ängelholm
41
41
42
47
52
Sjöhästen i Halland191921212022
Fristående (Tre Kronor)3 4 0 5 6112326273133
Summa
631636654700802948
10441197
1215
12401292
Gillescouten 3–2014
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
www.gille.scout.se
Telefon 070-355 84 32. Bankgiro 197-1266. Plusgiro 35 91 06-2.
Adresslista 2014-08-12
Förkortningar
GTGilleting
GRGilleråd
GmGillemästare
GsGilleskrivare
GskGilleskattmästare
Led Övrig ledamot LGR
Lgis Internationell sekreterare
LGTLandsgilleting
LGRLandsgilleråd
LgmLandsgillemästare
LgsLandsgilleskrivare
LgskLandsgilleskattmästare
PmPostmottagare
Medlems- & adressändringar
meddelas till Ingalill Sjunnesson,
Mark­vägen 7, 238 35 Oxie, 040-54 86 24, 072-500 86 24,
ingalill.sjunnesson@telia.com
Hedersledamot
Kerstin Bené
Svartviksslingan 65
167 38 Bromma
08-25 53 83
Landsgilleråd
S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå
Bildades 2005. 17 medlemmar
Gm Åke Ohlsson
Domarv 15
954 32 Gammelstad Gs Carin Sjölin
N. Sunderbyv 571
961 95 Boden
vGm Katrin Anderberg Österg 9
974 34 Luleå
Gsk Maj-Britt Bergström Domarv 39
954 32 Gammelstad
Norrland Regionansvarig: Lena Claesson
S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå
Bildades 2006. 13 medlemmar
Gm Tommy Viklund Södra Hamng 20 B
932 33 Skelleftehamn
0910-343 18
Gs Margaretha Hedlund Berzeliusg 25
932 32 Skelleftehamn
0910-339 23
vGmMonica Lindgren Bolideng 36
932 32 Skelleftehamn
0910-312 85
S:t Georgs Scoutgille i Jämtlands län
Bildades 1991. 6 medlemmar
Pm Barbro Ryberg
Gsk Tage Johansson
Gillescouten 3–2014
Litsv 4 B
831 41 Östersund
Slingerv 16
831 48 Östersund
063-12 38 43
063-51 63 87
0920-26 57 02
0920-686 30
0920-25 36 22
S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå
Bildades 1994. 24 medlemmar
Gm Anders Olsson
Stationsv 5
911 35 Vännäsby
Gs Laila Boxström
Solrosv 13
911 35 Vännäsby
vGmSolveig Runespång Inre Ringv 35
915 31 Robertsfors
Gsk Birgitta Maddison Skiftesv 30
903 54 Umeå
0935-201 48
0935-206 11
0934-102 17
090-319 06
Lgm Lena Claesson
Ljungkullen 60
433 60 Sävedalen
031-26 29 45
vLgm Kristina Sundberg Ängesväg 6, Laknäs
793 94 Tällberg
070-262 14 66
Bergslagen Regionansvarig: Kristina Sundberg
Lgs Gjermund Austvik Brombärshult 1
432 96 Åskloster
0340-62 60 65
LgskLeif Granéli
Timotejv 6
S:t Georgs Scoutgille Creutz lave i Falun
291 62 Kristianstad
044-12 43 64
Bildades 1984. 53 medlemmar
Lgis Mariana Ceder
Härdaregatan 4
461 54 Trollhättan
0520-745 40
Gm Jan Tollsten
Stångtjärnsv 105
Led Carl-Magnus Klärcke Stallgatan 8B
791 74 Falun
194 32 Upplands Väsby 070-624 32 45
Gs Rolf Hellström
Falhemsv 39
Led Heinz Frohm
Hälsögatan 6
791 45 Falun
257 31 Rydebäck
042-22 12 33
vGmEric Nirs
Trotzgatan 56 r
791 75 Falun
Revisorer
Gsk Marianne HellströmFalhemsv 39
791 45 Falun
Lars Gauffin
Danderydsg 22
114 26 Stockholm
08-20 94 68
Knut-Olov Axelsson
Kantvägen 1
141 31 Huddinge
08-711 80 01
S:t Georgs Scoutgille Tuna i Borlänge
Bildades 1989. 76 medlemmar
Lokala scoutgillen regionvis
0920-25 35 48
Gm Anne-Marie Hammar Ö Hamngatan 28
791 71 Falun
Gs Maj-Britt Bergsten Kappegatan 19
784 54 Borlänge
vGmMatts Björke
Våbäcksv 3
783 50 Gustafs
Gsk Berith Stenälw
Norr Hesse 219
781 96 Borlänge
023-131 66
023-323 75
023-347 88
023-323 75
023-77 01 90
0243-22 94 34
0243-24 01 05
0243-23 97 00
S:t Georgs Scoutgille i Västerås
Bildades 1979. 43 medlemmar
Gm Håkan Carlsson
Kakvägen 4
724 76 Västerås
Gs Anna-Brita Lundahl Foderg 5
724 66 Västerås
vGmStefan Abrahamsson Stigbergsg 35
723 41 Västerås
Gsk Lars-Eric Gustafsson Kyrkbåtsvägen 23
737 91 Fagersta
021-35 85 10
021-41 11 69
021-18 06 28
022-350 12
9
Stockholm Regionansvarig: Carl-Magnus Klärcke
Västra Götaland Regionansvarig: Gjermund Austvik
S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm
Bildades 1954. 46 medlemmar
S:t Georgs Scoutgille Apelhult i Borås
Gm Margaretha Svensson Önskegången 27
135 54 Tyresö
08-712 98 30
Gs Gunnel Tuvelid
Kungssätrav 27 A
127 36 Skärholmen
08-97 37 70
vGmBarbro Skagerfält Kristallv 76
126 78 Hägersten
08-645 68 65
Gsk Ulla Munck af Fulkila Harspåret 3
163 54 Spånga
08-760 45 28
Bildades 2013. 23 medlemmar
Gm Bertil Tunje
Allmänna v 37
518 41 Sjömarken
Gs Erling Edvardsson Kråkeredsv 163
504 30 Borås
vGmMeta Hansson
Ängamarken 4
443 71 Gråbo
Gsk Lars Nordin
Bredgatan 4
504 30 Borås
S:t Georgs Scoutgille Bromma i Stockholm
Bildades 1980. 12 medlemmar
S:t Georgs Scoutgille Carl Johan i Göteborg
Gm Britta Södervall
Författarv 12
167 71 Bromma
08-25 36 22
Gs, Gsk Birgitta ErikssonÅkerbyv 364
187 38 Täby
08-510 122 83
vGmBirgitta Ölund
Farstav 87, 4 tr
123 34 Farsta
08-25 93 21
S:t Georgs Scoutgille S:t Erik i Stockholm
Bildades 1949. 12 medlemmar
Gm Harriet Reivant
Gs Birgitta Eckerstedt
vGmArne Sandin
Gsk Bodil Nordström
Esplanaden 4
136 70 Vendelsö
08-776 10 00
Emanuel Birkes v 2
144 30 Rönninge
08-532 543 81 Esplanaden 4
136 70 Vendelsö
08-776 10 00
Tullingebergsv 54
146 45 Tullinge
08-778 25 98
033-25 43 43
033-25 00 54
0302-416 06
033-10 78 56
Bildades 2008. 20 medlemmar
Gm Per Lundström
Gs Gjermund Austvik
vGmGun Heed
Gsk Rita Ikonen
Norra Stallbacksv 21
425 43 Hisingskärra
070-482 36 69
Brombärshult 1
432 96 Åskloster
0340-62 60 65
Rödingsg 2
426 58 V Frölunda
N Stallbacksv 21
425 43 Hisingskärra
070-482 36 69
S:t Georgs Scoutgille Fallfåran i Trollhättan
Bildades 1988, 14 medlemmar
GmVakant
Gs Hans-Jörgen Källquist Djupedal, Börsle
461 92 Trollhättan
0520/42 20 82
vGmMariana Ceder
Härdareg 4
461 54 Trollhättan
0520/745 40
Gsk Jan-Erik Olsson
Sand 139
463 75 Hjärtum
0520-65 51 45
Västra Svealand Regionansvarig: Mariana Ceder
S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg
S:t Georgs Scoutgille Duvkullan i Karlstad
Bildades 1970. 23 medlemmar
Bildades 1991. 31 medlemmar
Gm Marianne Nilsson
Gs Anita Kåwe
vGmBengt Holmgren
Gsk Bengt Nilsson
Tuggelitev 19 B
653 50 Karlstad
Solgatan 5
663 30 Skoghall
Galoppstigen 26 D
653 48 Karlstad
Smultronstigen 14
665 35 Kil
054-53 11 73
054-56 20 27
054-19 09 70
0554-400 12
Gm Sonja Magnusson
Gs Eivor Kjellman
vGmAnneli Glimne
Gsk Ingemar Nyberg
Liljegårdsg 4
521 45 Falköping
Falkg 14
531 34 Lidköping
Korsg 8
534 31 Vara
Södergatan 15 C
531 35 Lidköping
S:t Georgs Scoutgille Malmen i Nora
S:t Georgs Scoutgille i Tiveden
Bildades 1999. 9 medlemmar
Bildades 1999. 4 medlemmar
Gm Kajsa Almer
Herrgårdsg 10 E
713 31 Nora
Gs Mary-Anne Eriksson Bergslagsg 34
713 34 Nora
vGmMargareta JohansonHerrgårdsg 12
713 30 Nora
Gsk Margit Thunell
Ljunggränd 12
713 33 Nora
0587-139 96
0515-150 77
0510-662 32
0512-21 05 45
0510-231 72
Gm Annalisa Haggård Sänningsbotten 1625
545 92 Älgarås
0506/420 30
0587-31 10 72
0587-126 82
0587-122 79
Östra Götaland Regionansvarig: Heinz Frohm
S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar i Karlskoga
S:t Georgs Scoutgille Nyckeln i Kalmar
Bildades 1984. 14 medlemmar
Bildades 1995. 28 medlemmar
Gm Stig Jonsson
Eklyckeg 6
392 47 Kalmar
0480-285 36
Gs Birgitta Sundström Bredbandet12
392 30 Kalmar
0480-877 70
vGmFriedrich Jooss
Norra Korpemåla 705
384 92 Ålem
0499-242 24
Gsk Lennart Karlsson Gamla Häradsv 15
393 65 Kalmar
0480-47 38 41
Gm Pelle Ryrfeldt
Gs Kerstin Ryrfeldt
vGm Lars Wahlmark
Gsk Gudrun Asp
10
Parkg 5
680 71 Björneborg
Parkg 5
680 71 Björneborg
Krontorp 3
681 91 Kristinehamn
Sunnanv 31
691 51 Karlskoga
0550/277 52
0550/277 52
0550/292 59
0586-72 81 68
Gillescouten 3–2014
Skåne Regionansvarig: Leif Granéli
Rapport från Frimärksbanken
S
S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro
Bildades 1989. 33 medlemmar
Gm Kjell-Åke Nordström Hästskov 8
274 60 Rydsgård
Gs Nils Svensson
Ö Hornsgatan 4B bv
274 34 Skurup
vGmInga Månsson
Trädgårdsg 1
271 34 Ystad
Gsk Ann-Marie Nordsrtröm Hästskov 8
274 60 Rydsgård
0411-44 332
0411-407 17
0411-601 14
0411-443 32
S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad
Bildades 1988. 99 medlemmar
Gm Torsten Hansson
Gs Annalisa Granéli
vGm Karin Wulff
Gsk Leif Granéli
Rödaledsv 6
291 44 Kristianstad
Timotejv 6
291 62 Kristianstad
Myrv 30
291 43 Kristianstad
Timotejv 6
291 62 Kristianstad
044-21 30 62
044-12 43 64
044-12 58 32
044-12 43 64
S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg
Bildades 1976. 67 medlemmar
Gm Heintz Frohm
Hälsög 6
257 31 Rydebäck
042-22 12 33
Gs Marianne Gustafsson
Röstångav 18
284 34 Perstorp
0435-316 75
vGmMargareta Schrewelius Ultunag 52
256 67 Helsingborg
042-29 79 24
Gsk Bengt Bengtzell
Coytesg 16
252 70 Råå
042-26 35 32
Malmöhus Scoutgille i Malmö
å var det augusti igen och sommaren har varit full av olika
aktiviteter, så ”Frimärksbanken” har inte gjort så många
transaktioner.
Den 23 juni gick en sändning till vår uppköpare i Danmark.
Sändningen vägde brutto 43,7 kg. Ersättning väntas de närmaste dagarna.
Det har inkommit brev med frimärksklipp under sommaren
och de skall tas om hand när vädret inte tillåter utomhusaktiviteter. Alla lådor med vykort gapar tomma så nu kan ni skicka
in allt som ni hittat på vinden eller i källaren. Klipp inte bort
frimärken på gamla vykort, kortet är mer värt än frimärket
som sitter på.
Senaste stora leverans av frimärksklipp kom med färdtjänst
från Årjäng till scoutlägret i Tiveden denna sommar. Leverantören fanns med i samma bil.
En av frimärksklipparna i Mariestad kom personligen ned
till Tiveden för att träffa ”Frimärksbanksdirektören” och för
att vara med på det stora avslutningslägerbålet.
Fortsätt ert fina arbete med att samla in frimärken, vykort
och gamla brev! Som det ser ut idag, så kommer insamlingen
att ge ett tillskott på konto med c:a 15 000 kronor för 2014.
Så ser vi framåt och hoppas på en givande höst med gillescouterna. Det finns så mycket vi kan göra för att skapa gemenskap. Det var allt för denna gång.
Björnar Johnsen
Besök hos vängille på Åland... forts fr s 7
har lagts ned den 31 december 1913 enligt besked.
Regionansvariga
har bland annat till uppgift att ta emot tingshandlingarna från
sina respektive scoutgillen och vidarebefordra ev ändringar i
funktion el adress till Ingalill Sjunnesson. Under övriga året
rapporterar gillena förändringar till Ingalill Sjunnesson som
vanligt.
Nya hemsidan
under www.scouterna.se som utannonserades redan i februarinumret är ”på väg upp” enligt besked.
B-P said:
Punctuality [at Pack meetings]
on the part of the boys should be a test
not so much of their obedience as their
eagerness to be there for fear of missing
a good thing.
Punctuality on your own part is even
more necessary.
Gillescouten 3–2014
Västerås och Ålands scoutgillen möttes i Mariehamn.
Bild från Gunilla Engvall.
Smakbyn! Smaka på det ordet. Mästerkocken Michael
Björklund har öppnat en restaurang där maten är superb, gjord
av ekologiska närodlade varor. Vi åt med förtjusning! Jag vill
varmt rekommendera denna restaurang om ni besöker Åland.
Restaurangen och maten är en hel upplevelse.
Med mätta magar avslutade vi dagen med ett besök på Jan
Karlsgården, ett friluftsområde som visar åländska traditioner
och där man även kan se hur en åländsk gård kan ha sett ut på
1800-talet.
Till sist fick vi ta farväl av våra gille-vänner och tacka så
väldigt mycket för det mycket uppskattade besöket. De svarade att de hade mer att visa och att vi gärna får komma tillbaka.
Det gör vi gärna!
Inger Carlsson
Västerås scoutgille
11
Scouting i litteraturen
Spanarnas seniorklubb
–
ett scoutgille i Helsingfors?
Björn Wahlroos – från stalinist till
Nordens mäktigaste finansman. Det är
titeln på en bok av Tuomo Pietiläinen
och Grävgruppen, som just utkommit
i svensk översättning på bokförlaget
Lind & Co. Grävgruppen är deltagarna
i Tammerfors universitets workshop för
undersökande journalistik 2012–2013,
under handledning av Pietiläinen.
Björn Wahlroos betraktas som Finlands viktigaste enskilda makthavare
och Nordens mäktigaste finansman, enligt boken, med intressen i bland annat
Nordea och försäkringsbolaget If. Han
har nyligen flyttat till Stockholm och
skrivit sig i Sverige. Den 12 augusti var
han sommarpratare i Sveriges Radio.
Ett par delkapitel i boken handlar
om hans tid som vargunge och scout
i scoutkåren Spanarna i Helsingfors: I
vargungen Mowglis fotspår resp Hajker
i ödebygden.
”Jag avancerade inte längre än till
pat­
rullchef. I det skedet kom jag på
revolutionen. I själva verket lär mina
revolutionsidéer ha fötts inom scout­
ingen”, sade han enligt tidskriften Partiojohtaja (Scoutchefen) i samband
med Finlands Svenska Scoutförbunds
100-årsjubileum, som citeras, och även
om han övergav scouting, så hade den
lämnat bestående spår hos Wahlroos enligt författarna:
”Scoutingen gav honom hans första
erfarenheter som ledare och tände gnistan till samhällsengagemang.”
”Wahlroos stöder alltjämt verksamheten i sin forna scoutkår genom att betala
medlemsavgift till dess seniorklubb vilket är ett bevis på scoutverksamhetens
betydelse. Han har även anslutit sig till
den internationella scoutfonden, World
Scout Foundation, som stöder scouting
i fattiga länder och vars ordförande är
hans vän, kung Carl XVI Gustaf.”
Scoutterminologin är inte särskilt
lyckad i den svenska översättningen.
Kanske scoutkåren Spanarnas seniorklubb är ett scoutgille i Helsingfors?
SJS
12
Vänbok – Carl
Braunerhielm
utgavs i maj
2014 av Thomas
Wahlström,
Rocco Gustafsson och legraf.se
i Eskilstuna.
C
arl Braunerhielm, eller Kalle
som han helst ville kallas, anförtrodde Sten Kaijser att ”när
jag kom till Eskilstuna så lovade jag
mig själv att inte syssla med scouting”,
och, fortsatte han, ”det var ett löfte som
var lätt att hålla – det är ingen som frågat mig”.
Sten Kaijser är en av de många medverkande skribenterna i ”Vänbok – Carl
Braunerhielm”, som i maj i år utgavs av
Thomas Wahlström, Rocco Gustafsson
och legraf.se i Eskilstuna.
Om Kalle och scouting nämns på ett
par ställen i boken, men bara flyktigt.
Sten Kaijser skriver att han ”träffade
Kalle allra tidigast – det bör ha varit
1951 eller -52 – när jag efter att ha varit vargunge blev pojkscout. Kalle var
då en omtyckt, som man numera säger
älskad, ledare för landscouterna i Djursholms scoutkår. Jag blev kvar där även
som senior och eftersom mina föräldrar
inte bodde i Sverige under dessa år blev
scouterna extra viktiga för mig. Det bör
kanske nämnas att scouterna i Djursholm ofta var de som inte passade lika
bra som andra i de finare salongerna och
kanske var det trots allt som scoutledare
som Kalle upptäckte att han hade både
intresse och fallenhet för att ägna sig åt
unga som inte fann sig helt tillrätta i tillvaron. Jag tror att en viktig del av denna
förmåga och något som var typiskt för
Kalle var att han på ett självklart sätt
litade på unga människor. För min del
så minns jag exempelvis hur jag med
ett nästan nytt körkort i samband med
en scouthajk fick ett uppdrag som innebar att jag måste låna hans bil. Det var
självklart för Kalle att ge sådana förtroenden och jag tror att det var väldigt sällan som han blev besviken.”
Kalle Braunerhielm anställdes 1965
som amanuens vid Eskilstuna museer
och Rademachersmedjorna och blev
kvar till sin pensionering. Hans stora
kulturinsatser på skilda områden i Eskilstuna beskrivs av flera skribenter i
Scouting i pressen
SMU-scout blev V-ledare
F
rikyrkans partiledarutfrågning i
”Korstågstältet” i Vårgårda inleddes med Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt:
”Jonas Sjöstedt, brunbränd och avslappnad, har ingen religiös bakgrund.
Men han avslöjar för SvD att han varit
med i missionskyrkans scouter hemma i
Vänersborg.
Senare får församlingen veta att han
läser bibeln för barnen ibland, men på
deras begäran.”
”Valet 2014”, Peter Lenken i Svenska
Dagbladet 2014-08-16.
boken. Liksom hans stora humanistiska
arbete för att hjälpa enskilda människor med sociala problem. Och där finns
naturligtvis rader av levande berättelser om originalet Kalle, den på många
sätt excentriske, som samlade på fula
föremål, som uppfann spargranen, som
större delen av året gick i sandaler, som
rökte minst åtta cigarrer om dagen och
som, enligt legenden, ett år vid den årliga inbjudningen på Tomasdagen serverat glöggen i badkaret.
I början av 1960-talet hade Kalle
Braunerhielm arbetat som intendent på
Gammelgården i Borlänge, där hans
uppdrag i första hand var att dokumentera en av landets största samlingar av
allmogeföremål. Odile och Sven Janson skriver: ”Under tiden i Borlänge,
och långt därefter, hjälpte han Dalarnas
scoutdistrikt i arbetet, mest framträdande vid distriktslägret på Bornholm
1964. Han var även aktiv i Scoutförbundets stora riksläger, Stegeholmslägret, på Eknön 1965 och i dess förberedande kontakter, som hölls i Leksand,
med markägaren, den originelle greve
Stenbock.”
Vidare: ”Det finns mycket att berätta
om Kalle och hans humor. Han hade
varit scout och ledare för seniorscouterna i Djursholm, för vilka han ordnade
hajker, vida kända, med de tre bisarra,
återkommande inslagen av operabesök,
övernattning på slott och pyroteknika.”
Kalle och scouterna vore värd en
egen bok.
Carl Braunerhielm, som var född
1925, avled i Eskilstuna den 12 mars
2012.
Sven Janson
Gillescouten 3–2014
S
olen hade just gått ner i mitten av juli. Han var på väg
hem från en kvällslektion
i kemi. Han var 21 år och
bodde i Haag i Holland.
Året var 1943. De lyckliga åren i hans
ungdom var borta. Hans land var ockuperat av tyskarna. När han gick runt
hörnet på gatan körde en stor bil upp vid
sidan om honom. Två män steg ur och
frågade vad han hette. Minuten senare
satt han i bilen. Efter några minuters avsked av sina föräldrar var han med tåg
på väg till Strasbourg där han sattes i en
fabrik för tvångsarbetare. Här tillverkade man utrustning för tyska flygvapnet. Han funderade mycket på om han
någonsin skulle få återse sina föräldrar.
På nätterna låg han och funderade på de
härliga åren som scout. Han mindes hur
Holland hade blivit invaderat av tyskarna och allt scoutmaterial hade konfiskerats av nazisterna. Tyskarna gjorde
detta därför att de trodde scouting var
antityskt eftersom det startade i England och alla medlemmar kunde vara
spioner.
Månaderna passerade långsamt. Efter
två år bröt han sin fot och blev inlagd
på sjukhus. Hans märkte att man kunde
fuska med sjukskrivningsdagarna och
kunde på så sätt bli kvar ytterligare 3
månader. Hans tog detta tillfälle i akt.
När han reste till och från sjukhuset var
han i stånd att träffa stadens befolkning
och kom på så sätt i kontakt med motståndsrörelsen.
En dag kom tillfälle till flykt. Hans
tog den. Med hjälp av falska dokument
och motståndsrörelsen tog han sig till
Frankrike och gömde sig i städerna St
Skum Nils bästa
– Nå, lille Lars, har
du gjort någon
glad i dag?
– Ja, tant Anna. Jag
besökte henne, och
hon blir alltid så
glad när jag går.
Nils Nilssons ruta från 1950-talet
Gillescouten 3–2014
Räddad
av en händelse
Die och Ramberville där han arbetade
som medhjälpare till en bagare. Han
klarade sig från att bli tillfångatagen.
När Frankrike till slut befriades av
amerikanerna blev Hans rädd att han
skulle bli tagen för en tysk spion på
grund av de falska papperen. Han gick
därför omedelbart till det amerikanska
militära högkvarteret. Han förklarade
att han flytt från ett tyskt arbetsläger
och sade att han var intresserad att
hjälpa de allierade eftersom han talade
flytande engelska, tyska, holländska
och franska. Han föreslog att han kunde
medverka som översättare för de amerikanska trupperna. Det var synnerligen
viktigt att Hans identitet och hans historia blev verifierad så han kunde anförtros arbete för de allierade. Men kriget
gjorde denna verifiering mycket svår.
Hans togs till en ung löjtnant i ungefär samma ålder som honom själv för
utfrågning. Han blev tillsagd att berätta
sin levnadshistoria från så långt tillbaka
som möjligt. Var han var född, hans föräldrar, deras arbeten, skolor han gått,
namn på lärare och andra detaljer i hans
liv.
Allteftersom hans historia rullades
upp gjorde den unge löjtnanten många
anteckningar. Eftersom Hans berättade
om sin barn- och ungdom, tillfrågades
han om han varit med I någon organisation eller grupp. Hans berättade att han
varit med i scouterna och hur han tyckt
om de olika aktiviteterna. Han tillfrå-
gades om han kom ihåg någon speciell
aktivitet eller händelse.
Hans berättade om olika saker och
bland annat om världsjamboreen i Holland 1937. Löjtnanten frågade då ointresserat vad en världsjamboree var
för något och vad Hans bäst kom ihåg
från ett sådant evenemang. Hans berättade om de olika aktiviteterna och hur
mycket av de olika sakerna han hade
deltagit i.
Sedan frågade löjtnanten om det varit
några scouter från Amerika med på lägret. ”Ja”, svarade Hans. Löjtnanten bad
honom berätta vad han mest kom ihåg
från amerikanerna. Han slöt ögonen
och försökte minnas det som hänt för
länge sedan. ”Var det något speciellt ni
minns?” Hans tänkte för ett ögonblick
och mindes portalen till deras lägerplats. Han berättade hur den såg ut, hur
den var tillverkad av käppar som varje
scout tagit med sig från USA. ”Käpparna var ungefär i denna längden”
och beskrev dem framför sig, ”en sida
av varje käpp hade planats till. Skrivet
eller inbränt på varje käpp stod namnet
för varje amerikansk scout”.
Hans fick nu försöka rita av portalen,
och gjorde vad han kunde från sitt minne. Han överlämnade sedan skissen till
löjtnanten. ”Bra”, sade han, ”Jag var en
av dessa amerikanska scouter på denna
jamboree, och jag har kvar en av dessa
käppar. Din teckning är perfekt. Du är
anställd!”
Fotnot:
Hans fick sitt arbete som översättare. För sitt ordentliga arbete fick han mottaga
många utmärkelser. Efter kriget återvände han till Holland. Han blev åter medlem i
scoutrörelsen och var ledare både till 1947 och 1951 års världsjamboreer. Han gifte
sig och hans son deltog i 1967 års jamboree i Idaho, USA. Hans blev verkställande
direktör för ett stort holländskt företag.
Artikeln är hämtad från tidningen Scouting, USA och skriven av Paul R Kramer
samtidigt som han deltog i jamboreen i Norge 1975 där jag för första gången träffade
honom. Paul har sedan dess deltagit i samtliga Världsjamboreer och tjänstgjorde
som IST på Rinkaby 2011.
Jag lärde känna Paul redan långt före 1975. Han är en scout som alltid hållit kontakten genom åren. Advokat i Baltimore.
Hans Gerlach
13
75 år sedan
första världsflickscoutlägret
Paxting i Gödöllö
Ragnvi ”Toto” Torslow-Lundgren, var lägerchef för
den svenska truppen av flickscouter i Gödöllö och i
ledningen fanns även Gerda Bäckström, flickscoutchef
i Sveriges Flickors Scoutförbund, och Carin Viotti,
KFUKs Scoutförbund, som framgår av en rapport i
Svenskt Scoutliv 1940.
Några reflexioner
S
coutrörelsen är opolitisk har det alltid hetat.
När kungen fyllde 60 år införde Dagens Nyheters en ledare1 som hävdade
att kungens far prins Gustaf Adolf
(Svenska
Scoutrådets
ordförande
1932–47) hade ”visat […] öppna sympatier för Hitlerriket”. På min fråga till
redaktionen, om vilka belägg som finns
för det, hänvisades jag till den då nyutkomna boken ”Han som aldrig fick bli
kung” av Per Svensson, Expressens kulturchef.2 Författaren berättar där om hur
prins Gustaf Adolf lånade sig till antidemokratiska parader i Hitlertyskland.
Svensson kan dock inte med säkerhet
avgöra om han var nazist eller inte, om
jag förstått rätt. Ett av bokens kapitel är
betitlat ”Scouten”.
Gerd Ek, Svenska Scoutförbundets
tidigare förbundsordförande, har undersökt pojkscouternas förhållande gentemot nazismen och Hitlerjugend under
1930- och 1940-talet och presenterat
resultatet i föreningen Scoutmuseets
Vänners årsskrift nr 21, 2004, under
rubriken ”Scoutrörelsen är opolitisk”.
Hon hänvisar där till den Internationella byråns chef Hubert Martin och till
handlingar som berörde prins Gustaf
Adolf och scoutchefen Ebbe Lieberath
(död 1937). Martin hade i brev förklarat sig mycket nöjd med prins Gustaf
Adolf, som ordförande i Internationella
kommittén, när beslut hade fattats (i augusti 1937) om bl a att ”inga invitationer att besöka andra länder skall skickas
av scoutförbund till Hitler Jugend” och
att dessa under inga förhållanden får inbjudas till världsjamboreer, nationella
jamboreer eller läger.
Har någon motsvarande genomgång
14
av flickscoutrörelsens förhållande till
nazismen gjorts? Frågan blev uppenbar
för mig, när jag läste artikeln ”Paxting
i Gödöllö” i ”Svenskt Scoutliv 1940”3
Författare är Ruth Lundström och Dera
Svensson. Här några citat:
”Flickscouterna all världen runt ha varit samlade till sitt första internationella storläger. Det
var Ungern, som inbjöd till detta evenemang.
Riksföreståndaren, amiral Horthy, ställde den
väldiga parken kring sitt sommarresidens till
förfogande. […]”
”Ännu större blev vår glädje, när vi fick höra,
att flickscoutrådets hedersordförande, H.K.H.
prinsessan Sibylla, lovat komma med.
”I Berlin gjorde vi denna gång endast ett kort
uppehåll. Wien fick ett längre besök. Man talar
om att ’Wien dansar och ler’. Vi dansade och
log […] Wien och Donau låg för våra fötter.
Det fanns nog knappast någon, som inte där
gnolade ’Wien, Wien und Du allein’. […] På
eftermiddagen sågo många wienare förundrade på det långa tåg svenska flickscouter, som
med sin fana i spetsen taktfast marscherade genom Wiens gator med rådhuset som mål. Wiens
borgmästare höll mottagning för oss c:a 225
svenskor […]”
Denna manifestation genomfördes
året efter Anschluss, då Nazityskland
annekterat Österrike, och ett och ett
halvt år efter Kristallnatten, pogromen
då judiska affärer och synagogor förstördes, människor dödades och 20 tusen judar greps och skickades till koncentrationsläger.4
”På läktaren sutto i främsta rummet riksföreståndaren amiral Horthy med gemål, ärkehertiginnan Anna, de ungerska flickscouternas
höga beskyddarinna, samt vår egen prinsessa
Sibylla, som med iver och intresse deltagit i
våra repetitioner till högtidligheten. I bokstavsordning tågade länderna in och hälsade
riksföreståndaren. Takten var god och vaderna
spända. […] Sedan vi placerat oss i raka led
framför den ståtlige riksföreståndaren, reste
han sig och hälsade oss välkomna till sitt land.
Det var värme i hans stämma, och man både
hörde och såg, att han var älskad av sitt ungerska folk.[…]”
B-P said:
”In a free country it is
easy, and not unusual, to
consider oneself a good
citizen by beeing a lawabiding man, doing your
work and expressing
your choice in politics,
sports, or activities,
’leaving it to George’ to
worry about the nation’s
welfare. This is passive
citizenship. But passive
citizenship is not enough
to uphold in the world
the virtues of freedom,
justice, and honour.
Only active citizenship
will do.”
Denne Horthy hade infört en halvfascistisk regim i Ungern och slöt under Andra världskriget upp på Hitlertysklands
sida.4
”Den stora svenska fanborgen samlas åter
och vi stå i spänd väntan. Det är H.K.H. prins
Gustaf Adolf, som vi ha glädjen ta emot. Scoutklädd, käck och hurtig kom han vid sin strålande lyckliga makas sida. […]”
”Då vi på kvällen anlände till Berlin, mottogs
vi av representanter för Berlins ungdomsorganisationer, som följande dag bjöd på rundtur
i Berlin och besök på Olympiastadion. Tyvärr
förstörde ett ihållande och häftigt regn en del
av glädjen och den imponerande simtävlan
mellan flickscouter och flickor ur Hitlerjugend,
som planerats i simstadion. Den 10 aug. lämnade vi Berlin. […]”
Detta hände tre veckor innan Tyskland
angrep Polen och startade Andra världskriget.
Hur var det med flickscoutrörelsens
förhållande till Hitlerjugend och nazismen? Vem vet mera?
Sven Janson
–––––––––––––––
1) Dagens Nyheter den 30 april 2006.
2) Han som aldrig fick bli kung av Per Svensson,
Norstedts 2006.
3) Svensk Scoutliv 1940, utgiven av Scoutfrämjandet, understödjande förening för Sveriges
Scoutförbund och Sveriges Flickors Scoutförbund, redaktionskommitté: Ragnar Ehrnfelt,
Bengt Junker, Marianne Mörner.
4) Källa: Nationalencyklopedin.
Gillescouten 3–2014
B-P said:
”If there were an
eleventh Law, it would
be this: ’A Scout is not
a fool’. He thinks a thing
out for himself, sees both
sides, and has the pluck
to stick up for what he
knows to be the right.”
Nya
medlemmar
Apelhult i Borås
Marie Eliasson
Lars-Åke Johansson
Tuna i Borlänge
Jan Erik Wänn
Margareta Fromholtz
Birger Jarl
Monica Blomberg
Bromma
Ulla Svensson
Kristianstad
Vera Hillerup
Kulla
Ny
scouttidning
Scouterna, riksorganisationen, som varit utan tidning efter nedläggningen av
tidskrifterna Scouten och Scoutmagasinet för ett par år sedan, har nu startat
utgivning av en ny. Den heter Scout och
chefredaktören Anna Nilsson.
Storläger 2017
”20 000 scouter på Rinkabyfältet”, så
hoppas Scouterna att rubrikerna lyder sommaren 2017. Scouterna har ett
starkt stöd från Kristianstads kommun
och Sparbanken Skåne och planerar för
en nationell jamboree där.
Källa: www.scoutservice.se
Fonder inom SGSS
Bärar­
laget, Sten Thiels fond, Fonden
Dan Winthers minne, Jenny Rieck-Müllers fond och Fredsljusfonden tar tacksamt emot gåvor, som insätts på SGSSs
Plusgiro 35 91 06-2 med notering om
givare, vilken fond som avses och om
någon/något ska hedras. Ansökan om
medel riktas till SGSS, adress spalt 1.
Ingemar Nyberg
till minne
S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg har
mist en uppskattad och aktiv medlem.
Ingemar Nyberg avled den 6 maj efter
en tids sjukdom.
Hans intresse för scouting har följt
honom genom livet. Redan i scoutåldern blev han medlem i Lidköpings
scoutkår och var så alltjämt. 2007 blev
han medlem i Gillescouterna, sedan
2008 medlem i Gillerådet och då också
vald till skattmästare. Han har även efter hand tagit på sig uppgiften som frimärksansvarig och som skribent. Han
förmedlade genom sina insändare i Gillescouten glimtar från vår verksamhet i
Skaraborg. Vi lärde känna Ingemar som
en kreativ person, som gärna tog på sig
uppgifter och utförde dem till allas belåtenhet.
Med bestörtning mottog vi den 12 juli
beskedet att även hans fru Margaretha
hastigt avlidit efter endast någon dags
sjukdom. Som ”medföljande” hjälpte
hon gärna till med praktiska saker i
samband med våra träffar och möten. Vi
kommer att sakna Ingemar och Margaretha.
För S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg
Sonja Magnusson
Kom med förslag
Minnesord
på vad vi kan ta in som Gille­
scoutvaror! Meddela Jan Tollsten,
adress på sista sidan, högerspalten.
över bortgångna medlemmar
kan införas i Gillescouten, och
bör inte överskrida 150 ord.
Red.
Gillescouten 3–2014
Ingemar Nyberg
Skaraborg
Margareta Fromholtz
till minne
Efter en kort tids sjukdom har förre
landsgillemästaren Margareta Fromholtz avlidit den 6 juli 2014.
Margareta har betytt mycket för gille­
scouting i Sverige och världen. Hon
kom tidigt med i gillescoutrörelsen, var
sekreterare och senare landsgillemästare 1995–2001. Som ledamot i redaktionskommittén för Gillescouten, som
aktiv för att föra in gillescouting i Lettland och som arrangör av nordiskt gillemöte i Mora 2000 arbetade hon träget
för att föra ut gillescouting. Hon deltog
i många världskonferenser, europakonferenser och andra möten.
Birger Jarls scoutgille i Stockholm
har haft många intressanta program ofta
med internationell anknytning. Margareta ingick i programgruppen och
hon utnyttjade sin stora internationella
erfarenhet där. Hon var Juliette Low
stipendiat redan 1954 och senare som
International commissioner i Svenska
Scoutrådet initierade hon projekt i Tanzania och Sri Lanka.
1974 fick hon GA-medaljen. Hon
blev medlem i OB-PS 1991 som första
svenska. En engagerad gillescout har
lämnat oss.
Gunilla Engvall
15
Posttidning
Adressetikett
B
Returadress
Ingalill Sjunnesson
Markvägen 7
238 35 OXIE
Blodomloppet är en folklig löpartävling som
arrangeras i samverkan med Blodcentralerna.
Se vidare www.blodomloppet.se
Har du flyttat
anmäl adressändring till Ingalill Sjunnesson, adress se
sid 2, vänsterspalten.
D
en 26 maj var det tid för oss gillescouter i Tuna att delta i Blodomloppet. I år
hade vi tre lag med fem deltagare i varje. Det var tredje året som vi deltog.
Över 10 000 deltagare kunde springa fem eller tio kilometer. Men vi i Tunagillet
valde att traska på i vår egen takt – liksom ca 4000 andra. I år var det en ny sträckning, som gick genom Borlänge stad. Där fanns efter vägen en hel del underhållning
med bl a storband, dragspel, körer och många musikgrupper.
När alla kommit i mål och fått sin T-shirt, medalj och en stärkande banan blev vi
alla hembjudna till Maj-Britt och Lasse Bergsten. Alla lag hade fått varsin kasse med
mat, som då smakade bra efter vår promenad.
Nu utmanar vi till nästa år andra gillen att ställa upp i Blodomloppet för den goda
sakens skull.
Anna-Stina Andersson och Viveca Mattsson
Tuna Scoutgille i Borlänge
Blodomloppets löpare från Tuna Scoutgille i Borlänge.
I detta nummer
Förstasidan: Färden till Ridön. Foto
Börje Lindgren.
Landsgillemästaren har ordet 2
Gillearrangemang 2
Lägeräventyr 3
Rekrytera 3
Rapport från LGR 4
Landsgilleting 2015 4
Internationellt 4
Fredsljuset och En tanke 4
Södermanlands landskapsblomma 5
Gillena berättar 6–7
Scoutgille- & medlemsförändring 8
Adresslista 9–11
B-P said 11, 14, 15
Scouting i litteraturen 12
Scouting i pressen 12
Räddad av en händelse 13
Skum Nils bästa 13
75 år sedan Paxting i Göddölö 14
Ny scouttidning 15
Storläger 2017 15
Nya medlemmar 15
Har gått hem 15
Blodomloppet 16
Beställningslista 16
Beställ
gillescoutvaror
Gillemärke, pin (dansk)
25:–
Dito större, 16x16 mm
35:–
Gilleemblem på bjälke (dansk)
50:–
Tygmärke, runt
15:–
Karta med små dekaler
10:–
Karta med större dekaler
10:–
10 cm dekaler per styck
10:–
Diplom 5:–
Korrespondenskort, 10 st
20:–
Gillemärke i metall, att limma
på trä el annant underlag
15:–
Slips, mörkblå
150:–
Slips, ljusare, finare 185:–
Halsduk, stor fyrkantig
240:–
Halsduk, triangelformad
145:–
Halsduk & sölja, ljusblå, ISGF-logo 125:–
Slipshänge40:–
Pikétröja, klarblå, ny modell
180:– Tygkasse (norsk)
40:–
Idéboken20:–
Handbok för scoutgillen
200:–
Etiketter, omgång
10:–
D:o för mindre gillen (färre än
20 medlemmar)
5:–
Extra namnlista
5:–
Kopiering, per kopia
1:–
Skriften ”Vad är scouting?” 50:–
Beställda varor skickas som B-post om
beställaren inte särskilt sagt till om annat.
Porto debiteras med aktuell kostnad.
Jämför gärna räkning och frimärken –
ibland kan postens våg skilja från vår.
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
Beställningsadress:
Jan Tollsten
Stångtjärnsvägen 105
791 74 FALUN
Tel 070-603 06 41
jan@tollsten.se