1. No category

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda:
Syfte:
Jag kommer under följande laboration att försöka att påvisa olika sorters näringsämnen i
olika sorters livsmedel (jag använde mig av skolans föda).
Jag kommer att använda mig av olika sorters ”påvisningsmetoder” så som trommers prov,
biuretprovet och xantoprovet.
Hypotes:
Jag tror att köttet i vår måltid som vi tagit från hemkunskapen kommer att innehålla mycket
proteiner och att potatisen kommer att innehålla mängder av stärkelse. Jag tror också att
såsen till maten kommer att innehålla lite druvsocker.
Potatisar är ju rötterna till potatis plantan och dess energireserv, stärkelse i detta fallet.
Köttbullarna, det som tidigare varit djur, är de delar av djuren som bygger upp dem. Alltså
borde de innehålla proteiner.
Jag tror till sist att såsen kommer att innehålla druvsocker eftersom att dem som gjort
såsen kanske sötat såsen med druvsocker, dock finns det en chans att jag är helt borta
med denna teori eftersom man högst troligen skulle söta såsar med rörsocker som är
aningen sötare än druvsocker, och som vi vet från den förra laborationen ger rörsocker ett
negativt resultat på trommers prov.
Material:
Allmänt behövs:
Mortel, brännare, trefot, nät till en trefot, bägare och provrör.
För att påvisa stärkelse i potatisen behövs:
Några droppar jod och en halv potatis.
För att påvisa protein (albumin) i köttbullarna behövs:
-Äggvita, natriumhydroxid, kopparsulfat och köttbullar (Biuretprovet).
-Äggvita och salpetersyra (Xantoproteinprovet)
För att påvisa druvsocker i såsen:
-Sås (kommer ärligt talat inte på vilken sorts), natriumhydroxid och koppar sulfat.
Utförande
Utförande för att påvisa stärkelse i potatis:
För att påvisa stärkelse i potatis började jag med att koka en halv potatis som jag nyss
mosat med en mortel, min tanke var att potatisen skulle lösas upp under kokningen vid
senare användning.
När jag kokat potatisen hällde jag ner sörjan från en bägare till ett provrör och sedan
droppade jag sakta ner några droppar av jod.
För att se resultaten i denna påvisning kolla på ”bild 1” i resultaten.
För att påvisa protein (albumin) i köttbullarna gjorde vi två olika försök:
Biuretprovet:
I biuretprovet mosade jag köttbullarna med morteln och kokade sedan sörjan i en bägare,
när jag gjort det tar jag det jag kokat och lägger ner det i ett provrör.
Jag fyller också ett annat provrör med bara vatten istället för de upplösta köttbullarna.
Sedan häller vi i lika mycket natriumhydroxid i provröret som det finns vätska och till sist
ett par droppar av kopparsulfat i vardera provrör.
Vi gjorde en lösning baserad på vatten för att ha något ”säkerhets resultat” att jämföra
med.
För att se resultaten på denna påvisning kolla på ”bild 2” i resultaten.
Xantoproteinprovet:
I detta prov tog vi köttbullarna, mosade de och la i de i ett provrör. Sedan tillsatte vi
ungefär lika mycket salpetersyra och la sedan ner det i en kokande bägare med provrörs
öppningen riktat med oss (motsatsen till mot oss). Efter ett tag tog vi upp provröret.
För att se resultaten på denna påvisning kolla på ”bild 3” i resultaten.
För att påvisa druvsocker i såsen:
Vi tog såsen och löste upp den i vatten, sedan hällde vi i natriumhydroxid och kopparsulfat
i provröret och ställde det till sist i en het bägare med vatten.
För att se resultaten på denna påvisning kolla på ”bild 4” i resultaten.
Kokande sås i syftet på att lös upp det i vatten för ett mer tydligt resultat.
Resultat:
Bild 1, påvisning av stärkelse i potatis.
Bild 3, påvisning gav protein i köttbullar
(Xantoproteinprovet)
Bild 2, påvisning av protein i
köttbullar (Biuret Provet)
BIld 4, påvisning av druvsokcer i sås (Trommers prov)
-Jodet som vi hällde i ”potatislösningen” reagerade genom att bli svart-grön med att vara i
stärkelse lösningen, alltså är de nu bevisat att det finns stärkelse i potatis.
-Natriumhydroxidet och kopparsulfatet blev lila när det reagerade med köttbullarnas
protein (albumin) till skillnad från ”säkerhets provet” där vattnet behöll sin tråkiga ljusblåa
färg.
-Xantoprotein provet blev lite ljusgult vid upp hettning tillsammans med salpetersyra. Den
blev dock inte riktig den färgen som proteiner borde bli vid upphettning (koagulation).
-När jag gjorde trommers prov gav det ett negativt resultat, ”såslösningen” fick ett likadant
resultat som jämförelse provet som enbart bara bestod av vatten, kopparsulfat och
natriumhydoxid.
Vara
Kötbullar
Potatis
Sås
Protein
Stärkelse
Druvsocker.
le SLUTSATS
-Potatis innehåller mycket stärkelse, vilket kan betyda att rotfrukter rent generellt kan
innehålla stärkelse, dock kan vi inte vara helt säkra eftersom att vi inte hade ett annat
rotfrukt att testa om de hade stärkelse.
Potatis innehåller troligen stärkelse eftersom att den finns i potatisplantans rot och
fungerar som en energireserv.
Växter använder antagligen stärkelse som energireserv istället för fett eftersom att växter
inte behöver så mycket energi som djur eftersom att det finns mycket mer energi i fett.
Jodet reagerade med stärkelsen på det viset att stärkelsen struktur ändrade sig och blev
till en spiral gjort av glukos molekyler som kapslar in jodet.
<---- 2 dimesionel Stärkespiral och inkapslat jod.
Med tanke på all den molekylära förändring som
händer i kemiska process känns det inte så längre
konstigt att lösningen bytar färg så hastigt!
-
Köttbullar innehåller proteiner eftersom att dess protein (albumin) reagerade med koppar
sulfatet (egentligen bara koppar) och bildade en lila nyans (se bild nedan).
Xantoproteinprovet bevisade också att det fanns proteiner i köttbullarna då dess proteiner
koagulerade efter upphettning tillsammans med salpetersyra (HNO3). Det som händer är
att salpeter syran släpper ifrån sig sitt väte och bildar en s.k. nitrat, ett sorts salt. Nitrat
reagerar sedan med albuminet och får det att koagulera.
Det sista jag kom fram till vid denna punkt är att proteiner, iallafall albumin, blir tjocka och
gula vid koagulation (stelning).
HNO3 + H2O = NO3- + H+ + H2O
En nitrat och en väte jon upplöst i vatten.
Såsen som vi gjorde trommers prov på gav oss negativt resultat, av det kan vi dra en lite
slutsats att skolan inte i detta fall brukar söta sin sås med druvsocker, dock kan det hända
att de sötat den med rörsocker eftersom att rörsocker tillsammans med natriumhydroxid
tillsammans med koppar sulfat ger negativt resultat.
Några likheter inom slutsatsen och resultaten:
Alla dessa ”påvisnings-metoder” verkar att ha grunden med att man påvisar det
näringsämnet man nu ska påvisa med olika sorters kemikalier, reakitva kemikalier och
såklart vatten.
Vissa prover så som xantoprotein provet och trommers prov krävde till och med att vi
skulle värma upp lösningarna, antagligen för att den kemiska reaktionen skulle kunna
hända: Värme är ett mått på atomers och molekylers vibration, desto mer värme desto
häftigare vibrationer har atomerna och desto mer plats tar de, oftast händer det så att
atomerna har en sådan stor ”vibrations kraft” att de kolliderar med varandra och bildar nya
ämnen, i detta fallet då till exempel nitrat joner kolliderar med albuminet i köttbullarna och
fick de att koagulera.
Det verkar också som om att natriumhydroxid och kopparsulfat tillsammans verkar att
vara väldigt reaktiva när det gäller att reagera med t.ex. druvsocker i Trommers prov eller
albumin i biuretprovet eftersom att de användes i två olika sorters påvisnings metoder.
Felkällor:
De skulle kunna hända att jag aldrig löste upp maten riktigt och att visa resultat inte blev
särskilt tydliga på det sättet.
Sedan skulle det egentligen kunna hända att vissa livsmedlen innehöll fler olika sorters
näring än vad jag trott eftersom att jag aldrig han göra alla test på allting.
Så till nästa gång skulle jag kunna tänka mig lite för innan jag gör ett beslut och arbeta
mer effektivare!