Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD Trafikdag T fikd LTH 2012-05-08 2012 05 08 Anders Wretstrand Agenda • Definition • Resandet • Värderingar • Kollektivtrafik – en användbar tjänst? Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Äldres kollektiva färdmedel • Vad är kollektivtrafik? – ”…i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler” • Allmän kollektivtrafik – Lokal, regional,… • Särskild kollektivtrafik – Linjelagd, anropsstyrd – Öppen, bara för legitimerade Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Antal resor per person och år 900 800 700 600 kollektivtrafik G/C Personbil 500 400 300 200 100 0 6–14 15–24 25–34 35–44 45–54 55–64 65–74 75–84 Käll RES 2006 Källa: Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Olika typer av kolltrafik över dygnet • Dagtid - skol och arbetspendling • Servicelinjer under dagen • Eftermiddag g – kvällstid,, lediga g resurser Arbete och skola 10 9 Principbild, kollektivtrafikens roller över dygnet 8 7 Servicelinjer Sport och fritid Nattrafik 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Faktorer som påverkar valet • • • • • • • • • • Biltillgång Restid Turtäthet Pålitlighet / punktlighet Enkelhet Parkeringstillgång Biljettpris Bensinpris Trygghet / Komfort Information / marknadsföring Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Alla värdesätter inte snabbhet lika högt • Ett exempel på att – Olika grupper av resenärer har olika preferenser • Heterogenitet! g – Snabb resa viktigt för att konkurrera med bil • Gångavstånd inte lika avgörande – För äldre är restiden inte lika viktig • Närhet till hållplats, • Sittplats, Sitt l t • Trygghet viktigare Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Värderingar Skåne 2006-2009 (45-64) Viktiga faktorer Korr. Betyg Snabbhet 0,55 60% Pålitli h t Pålitlighet 0 55 0,55 57% Linjesträckning 0,52 44% Lyhördhet 0,52 30% Avgångstider 0,51 49% Restidsanvändning 0,47 58% Socialt och trevligt 0,45 44% Oplanerad info 0,41 26% Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Värderingar Skåne 2006-2009 (65-75) Viktiga faktorer Korr. Betyg Snabbhet 0,55 60% Pålitli h t Pålitlighet 0 55 0,55 57% Linjesträckning 0,52 / 0,55 44% / 58% Lyhördhet 0,52 / 0,49 30% / 39% Avgångstider 0,51 49% Restidsanvändning 0,47 58% Socialt och trevligt 0,45 / 0,48 44% / 56% Oplanerad info 0,41 / 0,46 26% / 34% Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Detta kräver olika system! • Masstransport med fokus på snabbhet – kan konkurrera med bil • Sociala transporter med yttäckning – tillgodose g resmöjligheter j g – kan ersätta bil – Linjelagd trafik för enkelhet, slippa beställa – Anropsstyrd för individuell anpassning Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Trots tillgänglig tätortstrafik… Varför har du slutat åka buss? åker privat bil åker ftj svår på/avstigning för långt gångavstånd rädd att åka själv dålig g service svårt att få sittplats inget behov lång restid dåligt utbud dålig info fö d för dyrtt annat 0 20 40 60 80 100 Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 120 140 Antal färdtjänstberättigade 250 000 200 000 -14% 150 000 100 000 38% -38% 0 - 64 65 - 79 80 - 50 000 -9% 0 Käll TRAFA Källa: Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 ”Flytta över” till allmän kolltrafik? • Alla de som ”försvunnit” försvunnit från färdtjänst: åker de buss eller…? – Vi vet inte men • En del har gj gjort det • En del åker privatbil • Några åker inte alls… • Äldre personer tycks uppskatta nuvarande resmöjligheter, men – mobilitets-praktiken ett ständigt hanterande av betydande hinder i systemet och den byggda miljön – mobilitet som förflyttning(smöjlighet) anses "acceptabel" acceptabel , medan mobilitet som praktik visar det motsatta – T ex KOLLA KOLLA-projektet projektet i Göteborg: har inte gett de effekter man trodde, trots STORA och BRA satsningar Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Gårdagens äldre inte morgondagens… • Varje kohort och delpopulation bär på en särskild ryggsäck av livsval och erfarenheter • Påverkar resandet och färdmedelvalen • Framtidens äldre åker inte som dagens • De bor i områden som passade dem tidigare – På gott och ont, beroende på kollektivtrafiktillgång… • Dock: – NÄRHET, TRYGG GÅNGMILJÖ OCH ANVÄNDBARA SYSTEM FORTSATT VIKTIGA PARAMETRAR! Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Kvalitet i tjänsteprocessen - Kollektivtrafik Kundperspektivet Leverantörsperspektiv et • Behov • Användbarhet • Strategi Önskad Q Målsatt Q Q Upplevd Q Leverans • Tillgängligh et EN 13816:2002 Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508 Kvalitet i tjänsteprocessen - Kollektivtrafik Kundperspektivet Leverantörsperspektiv et • Behov Undersök önskad kvalitet - Uttalade behov • Användbarhet Undersök upplevd kvalitet - Subjektiv j användbarhet • Strategi Önskad Q Identifiera behov Målsatt Bestäm fokusområden Väljj trafiklösning g Q Definiera standard/kvalitet Q Upplevd Q Leverans • Tillgängligh et Mät och inventera levererad kvalitet - Objektiv tillgänglighet EN 13816:2002 Lunds universitet / LTH / Teknik och samhälle / Anders Wretstrand / Trafikdag LTH / 120508
© Copyright 2024