1. No category

2011
ÅRSRAPPORT
Svenska riskkapitalfonder skapar högre
avkastning än börsen
sid 22
SVCA verkar för bättre
förutsättningar för
privata investerare
och entreprenörer
sid 3
Innehållsförteckning
3
3
4
6
8–17
12
14
18
20
22
24
26
27
28
30
32
34
36
42
43
43
SVCA verkar för bättre förutsättningar för privata investerare och entreprenörer
Highlights under 2011
VD-har ordet
Intervju – Marknadsutblick från Roger Johansson
Riskkapitalåret i siffror
Intervju – Christian Sievert om buyout
Intervju – Hans Otterling om venture
Intervju – Pär Hedberg om investeringar i tidiga skeden, affärsänglar
Årets Temaundersökning
Svenska riskkapitalfonder skapar högre avkastning än börsen
Sju missuppfattningar om riskkapital
Årets topplistor
Året prisbelönta riskkapitalaktörer
Att tänka på för dig som entreprenör när du söker finansiering
Riskkapitalåret 2011 med SVCA
Verksamhetsåret 2011 – inklusive bokslut
Styrelsen 2011 och 2012, orförandeord
SVCAs medlemmar – matrikel
Om SVCA
Medlemsskap i SVCA
SVCAs nyhetsbrev
Kort om SVCA
SVCA är sedan 1985 riskkapitalbranschens viktigaste
talesman genom att informera och sprida kunskap om
hur branschen fungerar och höja kunskapsnivån om
oss. Vi informerar också om den goda avkastning och
riskspridning som riskkapitalfonder genom åren har
genererat till pensionsfonder och andra investerare.
Vi arbetar aktivt med att påverka de legala och
skattemässiga spelregler som krävs för att entrepre­
Information
Konferenser
och nätverk
2
nörer, företagsledningar och investerare ska kunna fort­
sätta att skapa en positiv utveckling av vårt näringsliv.
Slutligen verkar vi för en professionell utveckling av
branschens aktörer genom utbildningar, seminarier och
möten mellan olika aktörer inom riskkapitalmarknaden.
Vi tror att nätverkande och erfarenhetsutbyte är en
viktig del för att utveckla riskkapitalbranschen.
SVCA har cirka 240 medlemmar.
Kunskaps­spridning
Opionionsbildning
och kontakter
med politiker/
departement etc
Undersökningar
och statistik
Professionell
utveckling
Etiska riktlinjer och
värderingsprinciper
SVCA verkar för bättre förutsättningar för
privata investerare och entreprenörer
Svenska Riskkapitalföreningen har en viktig roll i att informera om hur riskkapitalbranschen
fungerar och vilka åtgärder som kan underlätta för riskkapitalmarknadens aktörer. En av
föreningens uppgifter är att aktivt verka för bättre förutsättningar för privata investerare
och entreprenörer.
Det gör vi genom att vara aktiva i utredningar som rör riskkapitalbranschen, att bidra med remissyttranden vid nya lagförslag
och regler samt genom att bedriva opinion gentemot makthavare för att förbättra villkoren under vilka våra medlemmar verkar.
Våra budskap till makthavarna
SVCA anser att staten bör skapa förutsättningar för att det tillförs mera riskvilligt kapital på marknaden; offentligt kapital bör
tillföras marknaden och incitament bör ges för såväl privatpersoner som bolag att investera i dessa tillväxtbolag, direkt eller
indirekt.
Det som krävs är:
Bättre villkor för företagen
Rabatt på sociala avgifter för nystartade bolag – under­
skottsavdrag löpande.
Förändrad optionsbeskattning i nystartade företag.
Se över beskattning av entreprenörer – 3:12-regler med
fokus på tjänstebeskattning av vinst.
Vidmakthålla en skattestruktur för privatpersoner som
gynnar en privat kapitalbildning.
•
•
•
•
ÅTGÄRDER för ATT öka det riskvilliga kapitalet
Ge AP-fonderna ett renodlat mandat att investera i risk­
kapital.
Riskkapitalavdrag för både privatpersoner och företag.
En injektion av kapital på kort sikt, genom exempelvis en
statlig fond-i-fonder.
Skogskonto alternativt investeringskonto.
Stimulanser för internationella investerare att etablera sig
i Sverige.
•
•
•
•
•
Highlights under 2011
• Konferensen Riskkapital 2011 hölls den 14 april där temat var
”Nytt läge – nya utmaningar”.
• Under Almedalsveckan arrangerades tre seminarier: ”Riskkapital
och tillväxtföretagande”, ”Ska vem som helst få äga välfärdsföretag?” och ”Är riskkapitalet bra ägare i välfärdssektorn?”.
• Den 26 oktober hölls konferensen NPEC där temat var vilka
möjligheter de asiatiska marknaderna erbjuder för den nordiska
riskkapitalmarknaden.
• Den 20 november lämnade föreningen in ett förslag till Finans­
departementet om hur så kallade carry-inkomster kan beskattas
in framtiden.
• 5 medlemsluncher arrangerades.
• 3 utbildningar genomfördes med olika inriktning.
3
VD har ordet
ranschen står stark –
B
trots turbulent marknad
Riskkapitalbranschen har utvecklats mycket framgångsrikt i Sverige under en längre tid och
idag spelar riskkapitalföretagen en viktig roll för svenskt näringsliv. De svenska riskkapital­
bolagen äger sammanlagt cirka 700 svenska bolag som tillsammans sysselsätter cirka
180 000 personer i Sverige, det motsvarar sju procent av de anställda i den privata sektorn.
Men branschen framgångar inskränker sig dock inte bara till
att vara ett viktigt tillskott till tillväxt och sysselsättning. De
svenska riskkapitalfonderna har också levererat god avkast­
ning. I en studie som SVCA låtit göra visar resultaten att de
svenska buyout-aktörerna sammantaget har åstadkommit
en bruttoavkastning på mellan 20 och 40 procent över de
senaste 15 åren. Det motsvarar 20–30 procentenheter högre
bruttoavkastning jämfört med relevanta börsindex. Nettoav­
kastningen uppvisar ett genomsnitt på 18 procent, vilket mot­
svarar över 10 procentenheters överavkastning jämfört med
börsen. Den här avkastningen har tillfallit långsiktiga sparare
världen över i form av exempelvis pensioner till brandmän eller
sjuksköterskor.
Tuffa marknadsförutsättningar
I samband med finanskrisen var det många som utropade
branschens nedgång och fall och visst är förutsättningarna
idag tuffare än för några år sedan. Många investerare har nått
taket i sina mandat för alternativa investeringar och nya reg­
leringar minskar möjligheten att allokera mer kapital. Det har
varit svårt att börsintroducera bolag och konkurrensen om de
bolag som varit till försäljning har ökat. Dessutom har debat­
ten kring ägarformens legitimitet i branscher som skola, vård
och omsorg varit intensiv.
4
Riskkapitalägda bolag ökar sysselsättningen
Men som så många gånger tidigare har branschen kunnat
rida ut stormen. De bolag som levt under riskkapital-ägande
har under perioden 2007–2010 ökat sin sysselsättning med
4–5 procent. Jämför man detta med börsnoterade bolag på
Small Cap-listan växte dessa endast med 0,4 procent under
motsvarande period. Idag har eller håller nya fonder på att
resas, många bolag som utvecklats under riskkapital­ägandet
till starkare bolag har avyttrats med goda resultat och investe­
ringstakten i bolag som behöver en aktiv ägare för att kunna
utvecklas har legat på en hög nivå.
Dock ser utvecklingen lite olika ut när man dyker ner på
de olika subsegmenten inom riskkapitalbranschen. Medan
buyout-segmentet slår rekord på rekord i investeringstakt
så har aktivitetsnivån inom venture-segmentet trendmässigt
minskat under en lång rad år. Idag finns endast en handfull
svenskbaserade privata venture-bolag aktiva. Under de sista
åren har det skett en tillströmning av utländsk riskkapital som
har mildrat nedgången som annars skulle vara än mer akut.
Branschen ifrågasatt
Blickar vi framåt finns det både många möjligheter och utma­
ningar att hantera och dra nytta av. Då handlar det inte bara
VD HAR ORDET
om sådant som påverkar branschen isolerat utan mer allmän­
na frågeställningar.
De mer branschspecifika frågorna handlar givetvis främst
om de frågor som rört riskkapitalbranschens allmänna rykte.
Hård kritik har riktats mot portföljbolag i välfärdssektorn, kritik
har riktats mot riskkapitalbolagens affärsmodell och riskkapi­
talet har hamnat i centrum på det politiska slagfältet.
Från föreningens sida driver vi aktivt ett antal frågor för att
förbättra förutsättningarna för branschen och skapa större för­
ståelse för ägarmodellen. De handlar framför allt om att skapa
förbättrade spelregler för riskkapitaltillförseln till tillväxtbolag,
arbeta för en tydligare skattelagstiftning till exempel kring
hur vinstdelning ska beskattas, verka för en acceptans för en
ägarmångfald inom välfärdssektorerna och för att de europe­
iska regelverk som är på väg att införas och som kommer att
påverka branschen både direkt och indirekt implementeras på
bästa möjliga sätt i svensk lag.
Statliga stimulanser krävs för tillväxt
Vår bestämda uppfattning är att ekosystemet kring tillväxtbo­
lagen måste stärkas genom statliga stimulanser för att kunna
vända den negativa utvecklingen och för att få de privata insti­
tutionella investerarna att återvända till venture-segmentet. I
de diskussioner vi har med politiker finns en stor förståelse för
behovet av åtgärder på området och vissa initiativ har redan
tagits även om de är små i sammanhanget. En viktig åtgärd
på detta område är att initiera en fond-i-fonder-lösning där
staten skjuter till kapital till privata venture-fonder för att på
det sättet locka med sig nytt privat kapital. En annan åtgärd är
att införa ett riskkapitalavdrag som får tillräcklig och långvarig
effekt. På båda dessa områden finns initiativ i vår omvärld att
dra lärdom från.
Minskad osäkerhet med nytt skatteförslag
I Sverige har det förekommit diskussioner om hur branschen
ska beskattas. Diskussionen leder dock till en stor osäkerhet
på marknaden – en osäkerhet som påverkar potentiella inves­
terare och deras vilja att i framtiden investera i fonder som
rådges av svenska riskkapitalbolag. Detta är olyckligt då risk­
kapitalfonderna utgör en viktig del av svenskt näringsliv. För
att ge bästa möjliga förutsättningar för den fortsatta utveck­
lingen tog vi därför initiativ till en lagändring på området under
hösten 2011. Vår utgångspunkt var att en svensk skattemo­
dell inom området både skall ligga i nivå med övriga riskkapi­
talmarknader i Europa och samtidigt vara anpassad till den
svenska modellen. Vårt förslag skulle, enligt vår mening, leda
till att Sverige utvecklar sin skattelagstiftning inom området i
linje med de förändringar inom skatteområdet som gjorts på
ett flertal jämförbara marknader. Därmed skulle Sverige även
fortsättningsvis utgöra en attraktiv marknad för svenska risk­
kapitalbolag och internationellt riskkapital. Samtidigt skulle
skatteuttaget för staten öka.
Det kommer att krävas en mångfald av aktörer för att klara de
framtida utmaningarna inom exempelvis äldreomsorgen. När
fyrtiotalisterna börjar pensionera sig kommer äldreomsorgen
ställas inför betydligt större utmaningar, jämfört med idag.
Jag är övertygad om att den förmåga att tillföra kapital och
förbättra – som riskkapitalbranschen visat prov på inom en
rad branscher – också kommer att behövas inom välfärds­
sektorn. Vårt arbete inom detta område handlar om att skapa
ett stöd bland både opinionsbildare och ledande politiker för
detta synsätt.
Inom regleringsområdet på EU-nivå är det främst kring
AIFM-direktivet som vi bedrivit och bedriver ett intensivt
arbete. I skrivande stund handlar det främst om att medverka
till implementeringen av direktivet i svensk lag. Andra viktiga
regleringsområden som vi arbetar med är förslaget att reglera
venture-fonder och det som avser så kallade sociala investe­
ringsfonder. Bland de regleringar som träffar branschen mer
indirekt återfinns IROP, Solvens II och Basel III.
Samtidigt som vi arbetar med att övertyga omvärlden om
behoven att förändringar på ovanstående områden pågår ett
aktivt arbete att utveckla hur branschens agerar på ett antal
avgörande områden. Som ägarform har riskkapital ökat radikalt
i betydelse under en kort period – det gäller både i Sverige och
utomlands. Och det gäller såväl buyout som venture. Detta har i
sin tur ökar omvärldens förväntningar på öppenhet och delaktig­
het i samhällsutvecklingen. En viktig förklaring till den ökade
kritiken på senare tid är att inte branschen i tillräcklig utsträck­
ning svarat upp mot de ökade förväntningarna. I ärligheten
namn måste jag tillstå att kritiken i många stycken är berättigad
och branschen måste bli bättre inom detta område.
Vi ska fortsätta att bidra till tillväxt
Även om 2011 var ett dystert år i många avseenden för
svenskt riskkapital fanns många ljuspunkter och framgångs­
historier som vi ska vara stolta och glada över. De svenska
buyout-marknaden lyfts fram som ljuset i mörkret på en i
övrigt glåmig europeisk riskkapitalmarknad. Den största
fonden någonsin i ett svenskt perspektiv restes under året.
Det finns många lovande bolag i venture-portföljerna och det
har under de sista åren gjorts en handfull mycket lyckade
venture-avyttringar. Sverige kokar av entreprenörsdrivna bolag
som växer med hjälp av riskkapital. Detta kan förhoppningsvis
återskapa ett bra intresse för segmentet bland institutionella
investerare. Branschens aktörer har blivit allt öppnare och
skyggar inte längre på samma sätt för att förklara hur man
skapar värde i de bolag man investerat i. Med tanke på detta
ser jag riktigt ljust på framtiden och är övertygad om att vi
kommer att fortsätta att skapa avkastning och bidra till tillväxt
och arbetstillfällen.
Stockholm i maj 2012
Diskussioner om välfärdssektorn
När det gäller den pågående diskussionen om riskkapital­
bolagens närvaro inom välfärdssektorn är vår grundläggande
uppfattning att vår närvaro inom välfärdssektorn är positiv.
Marie Reinius,
VD för Svenska Riskkapitalföreningen
5
Marknadsutblick
Venture blev årets bästa placering
Det ser ljust ut för såväl buyout som venture framöver. Under 2011 var venture det segment
inom riskkapital som bidrog mest positivt till Skandia Livs avkastning. Det berättar Roger
Johanson, chef för Venture Capital på Skandia Liv Kapitalförvaltning.
– Trots ekonomisk turbulens som präglade i synnerhet Europa
så klarade sig riskkapitalbranschen väl. Den nordiska buyoutindustrin fungerar väl och har många duktiga förvaltare sett i
ett internationellt perspektiv. Det borgar för ett fortsatt starkt
inflöde till svenska fonder, säger Roger Johanson.
Roger Johanson har varit med och byggt portföljen sedan
2005 och leder, tillsammans med Jonas Nyquist (chef Buy­
out), den grupp på Skandia Liv som arbetar med placeringar
inom riskkapital. Mandatet att placera i riskkapital har ökat
över tiden. År 2007 fick de mandatet att 10 procent av Skan­
dia Livs totala tillgångar får placeras inom riskkapital. Idag har
bolaget cirka 6,5 procent investerat.
6
– Vi kan bara allokera kapital när bolagen reser nya fon­
der, vilket medför att det tar tid att komma upp till 10 procent.
Målet är att vi vid slutet av 2013 ska ha en fördelning om
8 procent i buyout och 2 procent i venture. Inom venture är
fördelningen mellan Europa och USA 35/65, medan siffran för
buyout är mer 50/50. Detta är en spegling av marknadskvali­
tet och antal förvaltare, säger han.
Den ökade allokeringen till alternativa tillgångsslag har
skett samtidigt som avkastningen i andra tillgångsslag har
varit skakig under de senaste åren. Att automatiskt då öka
allokeringen till riskkapital tror inte Roger Johanson inte är en
”quick-fix”.
MARKNADSUTBLICK
– Man ska också komma ihåg att det tar tid att bygga upp
en portfölj av riskkapitalinvesteringar och därmed så ser man
sannolikt inte resultatet i form av ökad avkastning de första
åren. Internt hos oss finns kravet att riskkapitalinvesteringarna
ska generera högre avkastningen än ett globalt aktieindex
och vi ser i nuläget ingen anledning att ändra det kravet då vi
anser att vår riskkapitalportfölj är av god kvalitet med klara
förutsättningar till fortsatt bra avkastning, förklarar Roger.
Frågan om tillgångsallokering är en komplex fråga och
olika institutioner har många hänsyn att ta ställning till för att
hitta den balans man önskar i sin totalportfölj.
– Avkastning är naturligtvis fundamentalt viktig men den
ökade fokuseringen på nya regulatoriska regelverk påverkar
också mycket hur en institution kan, och vill, agera. Personli­
gen tror jag att dessa förändringar kommer att påverka mycket
de kommande åren, säger Roger.
Största fonderna inte lika attraktiva
för investerare
Tidigare var det nästan en naturlag att riskkapitalbolagen
dubblade storleken varje gång de lanserade en ny fond. Men
den tiden är passé.
– De största fonderna kommer sannolikt att gå ned i
storlekt eftersom möjligheterna att göra riktigt stora affärer
minskar. Nya regelverk för bankerna, i kombination med att de
är mer försiktiga, medför att bankerna inte har samma aptit
på lika stora affärer som tidigare. Investerare kommer troligen
därför att fokusera på fonder i mid- och largecap-segmenten,
säger han Roger Johanson och fortsätter.
– En liknande utveckling har skett det senaste året inom
venture där många erfarna förvaltare föredragit att investera i
mindre fonder. Venture är generellt inte en skalbar industri och
därför är storlek på fond en viktig faktor för framgång.
Under 2011 ökade förvaltarnas aktivitet att resa nya buy­
out- och venture-fonder.
– Att aktiviteten är fortsatt hög beror på att många förval­
tare har väntat med att resa nya fonder, vilket är en följd av
den ekonomiska krisen. Även om kristänkandet från finanskri­
sen är avsevärt lägre nu tror jag att de fonder som inte lyckats
generera bättre avkastning än snittet kommer att få mycket
svårt att resa pengar i och med att konkurrensen är så hård,
säger han.
Sedan 2004 har Roger Johanson arbetat
med riskkapitalinvesteringar hos Skandia
Liv med fokus på venture och growth
capital. Skandia är en av de största risk­
kapitalinvesterarna i Norden. Roger har
dessutom mer än 15 års operativ erfaren­
het inom medicin- och bioteknik från olika
ledningsbefattningar hos företag som
DAKO AS och Becton Dickinson. Roger
har även erfarenhet från att vara VD på
ett venture-ägt bolag från 1999 till 2004.
Venture årets bästa placering
Om det ser stabilt ut för buyout-branschen är framtiden desto
mer osäker för venture. I alla fall när det gäller att locka
investerare till venture-fonder och därmed kanalisera kapital
till tillväxtbolag. Under 2011 minskade såväl antalet ventureinvesteringar i svenska portföljbolag som det samlade värdet
på dessa. Nedgången var 20 respektive 25 procent, enligt
SVCA. Men på Skandia Liv var det just venture som bidrog
mest positivt till avkastningen inom riskkapitalsegmentet.
– Här finns en paradox. I Sverige finns många duktiga
entreprenörer och lovande företag inom framför allt teknik och
life science som behöver finansiering. Dessutom kan avkast­
ningen för aktiva investerare bli god. Men trots det är det få
svenska institutioner som är beredda att investera, säger han.
Anledningen stavas IT-kraschen år 2000. Innan den slog
till fanns en uppsjö av ventureförvaltare av varierande kvalitet,
enligt Roger Johanson. Branschen växte för snabbt och kra­
schen medförde att många investerare brände sig rejält. Det
är dessa sviter som fortfarande, drygt 10 år senare, präglar
marknaden.
– Venture-industrin gick igenom sitt stålbad kring millen­
nieskiftet. Från mitt håll som investerare ser vi goda möjlighe­
ter. Det stora hotet mot venture-marknaden i Sverige är att få
institutioner investerar i segmentet. Därmed får färre teknolo­
giska utvecklingsbolag den finansiering som de behöver för att
växa och bidra till att det svenska näringslivet utvecklas, säger
han.
Debatten kring branschen utvecklar den
Under 2011 har diskussionerna kring riskkapitalbranschen
varit livliga och en given frågeställning är i vilken utsträckning
detta påverkar investerarnas syn på branschen.
– Riskkapital är en tillgångsklass i ständig utveckling.
Debatten påverkar hur utvecklingen sker och vad som måste
hanteras bättre. Klart är att exempelvis etiska frågeställningar
blivit mycket viktigare det senaste året. Vi på Skandia Liv
anser att investeringar ska vara ett aktivt arbete. Det innebär
att det krävs resurser och specialistkompetens för att hantera
investeringarna. Det kan innebära att tröskeln för nya investe­
rare kan bli högre men att de som är aktiva nu fortsatt kom­
mer att vara så, avslutar Roger.
Fakta
Buyout: Ett utköp av en verksamhet från ett företag eller en
ägargruppering. Det finansiella upplägget av affären är ofta av
avgörande betydelse. Buyout-aktören är ofta aktiv i sitt ägande.
Venture: En klassisk venture capital-investering är en tids­
begränsad minoritetsinvestering i ett onoterat företag. Ofta är
företaget ett ungt bolag som befinner sig i en tidig fas (early
stage) i sin livscykel. Venture-aktören är ofta aktiv i sitt ägande.
7
Riskkapitalåret i siffror
Highlights från 2011
• 2010 följdes av ett nytt rekordår för investeringar inom buyout. Drygt
30 miljarder kronor investerades. Det är återigen ett fåtal stora affärer som
ligger bakom den höga investeringsnivån.
• Venture-segmentet har fortsatt haft en tuff utveckling. Det investerade
beloppet minskade för fjärde året i rad. Man får gå tillbaka ända till 1998
för att finna lika låga nivåer.
• Antalet avyttringar ökade något under 2011 men värdet av avyttringar
till anskaffningsvärde ökade med mer än fyra gånger jämfört med 2010.
• Bland avyttringarna förra året märkets framför allt försäljningar till
industriella köpare. Exempelvis såldes Nycomed och Kabel BadenWuerttemberg.
• Även 2011 genomfördes ett antal börsintroduktioner trots att noterings­
läget fortsatt varit osäkert. Transmode och Finnveden Bulten är två exempel.
• Mer än 48 miljarder kronor i kapital anskaffades i nya fonder, av dessa
stod EQTs nya fond EQT VI för cirka 42 miljarder. Utöver det reste bland
annat Priveq sin första internationella fond och Valedo reste sin andra fond.
• Tillströmningen av kapital i nya venture-fonder är fortsatt låg.
Cirka 200 miljoner restes under året i nya venture-fonder.
Kort om riskkapital
Affärsänglar
dvs privatpersoner
som investerar onoterade
tillväxtföretag
Venture Capital
dvs investeringar i
sådd-, start-up- eller
expansionsfaser
Riskkapital i onoterade bolag, private equity är ett aktivt
ägande för att skapa långsiktigt hållbara bolag med tillväxt.
Investeringarna kan ske i olika faser av ett företags utveck­
ling, från det tidiga såddskedet med kapital från affärsänglar,
8
Buyout
dvs investering i mer
mogna företag som står
inför en ny utvecklingsfas,
lånefinansierat
via venture capital till buyout med mogna företag. I Sverige
arbetar ca 180 000 personer i onoterade företag som är risk­
kapitalägda. Tillsammans omsätter de motsvarande 8 procent
av Sveriges BNP.
Riskkapitalåret i siffror
Både topp- och bottenrekord för
riskkapitalbranschen under 2011
Första halvan av riskkapitalåret 2011 inleddes med många positiva signaler; stort flöde av nya
bolag att investera i, synen på hur konjunkturen skulle utvecklas var positiv och en rad affärer
genomfördes. Mot sommaren vändes dock utvecklingen, osäkerheten i kölvattnet av skuld­
krisen ökade och den turbulens som rådde på de finansiella marknaderna gjorde att värderingsgapet mellan köpare och säljare ökade.
Venture
Inom venture-segmentet fortsatte kräftgången under 2011.
Idag finns bara en handfull svenskbaserade venture-fonder
som investerar i tillväxtbolag. Hade inte inflödet av utländskt
kapital motverkat denna trend hade nedgången blivit ännu mer
akut. Det utländska intresset drivs till stor del av Sveriges
goda internationella rykte för vår förmåga att fram innovativa
IT-bolag. Läs mer på sid 10
Buyout
Trots ett det försämrade läget under hösten 2011 sattes
rekord i investerat belopp inom buyout. Att dessa rekordnivåer
nåddes berodde till stor del på att svenska banker fortsatte
att låna ut kapital till förvärv. På europeisk basis stängdes
dock dessa möjligheter under hösten, vilket ledde till stor
nedgång på investeringssidan ute i Europa under andra halvan
av 2011. Läs mer på sid 11
Kapitalanskaffning
I den kapitaltorka som råder på venture-marknaden finns ett
begränsat antal bolag som har möjlighet att attrahera kapital
och dessa bolag kan attrahera mycket kapital. Under ytan
händer också mycket annat intres­sant; allt fler affärsänglar går
ihop i nätverk för att kunna göra bättre investeringar och mer
tyngd i dem, dessa nätverk syndikerar investeringar i allt högre
utsträckning tillsammans med venture-aktörerna och vi ser
också att mindre lokalt förankrade fonder till inkubatorer växer
upp. Läs mer på sid 16
kan fortsätta leverera tillbaka god avkastning till investerarna i
riskkapitalfonderna. Många fonder närmar sig nu slutet på
sina livslängder och kombinerat med att den genomsnittliga
innehavstiden av portföljbolagen ökat under finanskrisen
skapar detta ett stort säljtryck. Läs mer på sid 17
2012...
Aktivitetsnivån upprätthölls i Sverige under 2011 trots den osä­
kerhet som rådde under året. Mot slutet av året vittnade många
om att gapet i värderingsförväntningarna växte mellan köpare
och säljare, vilket gjorde det svårare för dem att mötas och av­
sluta affärer. Bedömningen i branschen är att det fortsättnings­
vis kommer att finnas många intressanta investeringsobjekt på
marknaden men hur hög aktivitetsnivån blir 2012 kommer att bli
beror i stor utsträckning på finansieringsmöjligheterna och hur
stabila marknaderna kommer att bli. Investeringsförmåga kom­
mer inte att saknas eftersom det finns mycket kapital kvar att
investera från befintliga fonder. Det investeringsbara kapitalet
kommer dessutom att öka under året eftersom flera aktörer
kommer att ha rest nya fonder under 2012.
Investerat belopp i Sverige fördelat på venture och buyout
2005–2011
Mkr
40 000
30 000
Avyttringar
Även om den ”vägg av kapital” som många bedömare menat
skulle komma efter finanskrisen som ett resultat av att det var
svårt att avyttra bolag under krisåren inte har uppenbarat sig
ännu så har allt fler riskkapitalägda bolag avyttrats år från år.
I en ny undersökning, Private Equity Performance Study 2011,
om de riskkapitalägda bolagens utveckling under perioden
2007–2010 framgår att svenska riskkapitalägda bolag klarat
sig bättre än jämfört med andra jämförbara bolag både sett till
tillväxt i sysselsättning och förädlingsvärde. Det talar för att
det finns goda förutsättningar att avyttringar av dessa bolag
20 000
10 000
0
1 728
2005
Venture
2006
2007
Buyout
2008
2009
2010
2011
Totalt
9
Riskkapitalåret i siffror
Fyra år med nedgång inom venture-segmentet
Venture-fondernas investeringar i tillväxtbolag uppvisade för helåret
2011 en rekordlåg aktivitet. Beloppsmässigt har investeringarna
minskat med 25 procent jämfört med 2010 och sett till antalet inves­
teringar minskade dessa med knappt 20 procent. En del av detta kan
förklaras av en trend mot att startup-bolag blir allt mindre kapital­
intensiva, men det är också en fortsättning på en ihållande trend av
minskad aktivitet överlag inom venture.
Det är dock inte ett enskilt svenskt problem att venture-investe­
ringarna minskar. Enligt Dow Jones VentureSource minskade dessa
på europeisk basis för femte året i rad och låg 2011 på den lägsta
nivån sedan de började följa segmentet år 2000.
Investerat belopp på venture 2005–2011
Mkr
6 000
4 000
2 000
0
1 728
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Investerat belopp i tillväxtfaserna 2005–2011, Mkr
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
83
75
188
246
70
53
22
810
1 241
1 266
2 086
1 462
1 319
858
Expansion
1 269
2 773
2 522
3 471
1 455
1 291
1 109
Totalt
2 162
4 089
3 976
5 803
2 987
2 663
1 990
Sådd
Start-up
Sett till de olika faserna inom venture-segmentet ökade antal inves­
teringar i expansionsfasen och i såddfasen sågs en liten ökning, all
minskning är hänförlig till start-upp-fasen. Beloppsmässig uppvisade
siffrorna för 2011 en nedgång i alla tre faser. I såddfaserna minskade
beloppen med cirka 60 procent och i start-up-fasen med 35 procent
beloppsmässigt medan expansionsfasen bara minskade med cirka 15
procent. Genomsnittsstorleken på investeringar inom venture-segmen­
tet har trendmässigt minskat under de senaste åren, från 24 miljoner
kronor 2008 till 12 miljoner kronor i genomsnitt 2011.
Investerat belopp fördelat på ventures tre faser samt på
offentligt/privat 2010–2011
Mkr
900
I de tidiga tillväxtfaserna finns det kapital att finna för entreprenörs­
drivna bolag till stor del från statliga aktörer men sedan torkar kapi­
taltillgången ut i den så kallade dödens dal och drabbar företag som
söker kapital i storleksordningen 5–20 miljoner kronor. Om bolagen
lyckas överleva detta stadium och de kan bevisa att de har en plats
på marknaden går det återigen att attrahera kapital.
Sett till belopp stod statliga riskkapital för mer än 40 procent av
investeringarna inom tillväxtsegmentet 2011, att jämföra med cirka
30 procent 2010. De statliga investeringarna sker i tidigare stadier
jämfört med de privata investeringarna och är i högre utsträckning
inriktade på nyinvesteringar medan de privata investeringarna i högre
utsträckning handlar om uppföljningsinvesteringar.
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Offentlig
Privat
Offentlig
2010
Sådd
10
Start-up
Privat
2011
Expansion
Riskkapitalåret i siffror
Svenska buyout-investeringar på ny rekordnivå
En handfull mycket stora affärer bidrog till att värdet av investeringar
inom buyout uppgick till 30,6 miljarder kronor på årsbasis. Investerings­
aktiviteten nådde därmed en rekordnivå för helåret trots en svag inled­
ning. Det tidigare rekordåret 2010 överträffades med nästan 7 miljarder
kronor. Bakom rekordsiffrorna ligger bland annat ett stort intresse från
utländska aktörer. Under 2011 stod de för drygt hälften av alla buyoutinvesteringar i svenska portföljbolag. Sett till antal buyout-investeringar
minskade de till 92 stycken från 163 under förra året. Minskningen förde­
lade sig relativt jämnt mellan initiala och uppföljningsinvesteringar.
Under andra halvan av året investerades 70 procent av årsbelop­
pet medan 55 procent av antalet investeringar på årsbasis genomfördes
under andra halvåret. Det var det tredje kvartalet som var speciellt starkt
med mer än tio gånger så stora belopp investerade jämfört med sista
kvartalet.
Om rekordnivåer sattes i investeringar i svenska bolag minskade
svenska buyout-investeringar i utländska bolag med drygt 40 procent
jämfört med 2010.
En viktig förklaring till att aktivitetsnivån i Sverige var så hög under
hösten 2011 är att det då fortfarande gick att lånefinansiera förvärven
medan situationen ute i Europa såg helt annorlunda ut och bankerna i
princip slutade att finansiera investeringar.
Investerat belopp på buyout 2005–2011
Mkr
30 000
20 000
10 000
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Investeringar per bransch
Venture
Buyout
Affärsrelaterade och ind. produkter
28
14
Affärsrelaterade och ind. tjänster
24
7
2
1
131
13
Antal investeringar
Byggsektorn
Data och konsumentelektronik
Energi och miljöteknik
42
13
Finansiella tjänster
1
1
Jordbruk
2
Kemi och material
18
1
Kommunikation
38
13
Konsumenttjänster
12
7
Konsumentvaror och detaljhandel
19
5
108
11
Life Sciences
Transport
Venture
Sedan några är har svenska bolag som överlevt dödens dal ådragit
sig stort intresse från utländska investerare. Främst handlar det om
internetrelaterade bolag. Detta har gjort att flera amerikanska och
brittiska venture-fonder är aktiva på den svenska marknaden men
vi kan också se ett ökat intresse rån danska och norska ventureinvesterare.
De branscher som lockar mest investeringar är data- och konsu­
mentelektronik och life sciences, både antals- och beloppsmässigt.
Dessa branscher står för hälften av investeringarna beloppsmässigt.
Andra branscher som också attraherar kapital är energi och miljötek­
4
nik, kommunikation samt affärsrelaterade och industriella produkter
som sammanlagt stod för ytterligare en dryg tredjedel.
Buyout
Branschmässigt är fördelningen av antal investeringar ganska jämnt för­
delat mellan data- och konsumentelektronik, life sciences, energi och
miljöteknik, kommunikation samt affärsrelaterade och industriella pro­
dukter. Beloppsmässigt står affärsrelaterade och industriella produkter
för cirka 37 procent av totalsumman medan data- och konsumentelek­
tronik och kommunikation sammanslaget stod för cirka 46 procent.
Resterande branscher stod tillsammans för resterande 16 procent.
11
Christian Sievert, VD på buyout-bolaget Segulah:
År 2011 var ett år med två ansikten
för buyout-industrin
Affärsverksamheten gick bra, där såväl antalet affärer som värdet på dessa ökade. Men det
gångna året var också ett år då riskkapitalbranschen fick mycket kritik.
Finanskrisen 2008 innebar att private equity-marknaden frös
till is. Det berodde dels på att banker inte längre lånade ut
pengar för att finansiera affärer, dels på att investerarnas
riskvilja minskade drastiskt. Men sedan dess har buyoutsegmentet inom private equity återhämtat sig. Som tabellen
på sidan 11 visar uppgick värdet av buyout-investeringarna
i svenska portföljbolag till drygt 30,5 miljarder kronor under
2011, vilket motsvarar en ökning med 243 procent sedan
2009. Under samma period ökade antalet investeringar från
49 till 76. Drygt hälften av alla affärer som skedde i Norden
genomfördes i Sverige.
– Ser man på 2011 i sin helhet var det ett relativt starkt
år för den svenska buyout-marknaden, de statsfinansiella
12
kriserna ute i Europa till trots. Intresset bland utländska in­
vesterare för fonder som investerar i Sverige var fortsatt stort,
säger Christian Sievert, VD på buyout-bolaget Segulah, och
fortsätter:
– Ute i Europa hade buyout-industrin däremot ett ganska
tufft år. Möjligheterna att finansiera förvärv försämrades or­
dentligt under hösten när oron för de statsfinansiella kriserna
ökade. Även den svenska marknaden påverkades ordentligt
under andra halvan av året.
Enligt Christian Sievert präglades första halvåret i Sverige
av hög aktivitet, både avseende nya affärer och avyttringar.
Under andra halvåret, från det att världens börser inledde sin
kräftgång i juli, minskade dock aktiviteten även i Sverige. Börs­
Venture 2011
nedgången medförde att marknaden för att göra exits genom
att notera bolag på börsen i princip stängdes. Även mark­
naden för stora affärer, över 5 miljarder kronor, påverkades
negativt under andra halvåret eftersom dessa är mer känsliga
för finansiering än de mindre affärerna där marknaden är mer
stabil.
Stabilare finansieringsmarknad
I spåren av finanskrisen blev det svårare för riskkapitalbolagen
att få lånefinansiering av banker. Innan krisen kunde bolagen
låna upp till 70 procent av affärens värde. Idag ligger snittet
på omkring 50 procent.
– Marknaden har stabiliserats på en sund nivå. Dessutom
ökar möjligheterna för nya former av finansiering genom att
till exempel marknaden för företagsobligationer håller på att
utvecklas och växa sig starkare.
Omfattande kritik
Under 2011 riktades hård kritik i media mot ett flertal port­
följbolag verksamma i välfärdssektorn och hela branschens
affärsmodell kom att ifrågasättas. Inom skatter låg fokus
på avdragsrätt på aktieägarlån och beskattning på av car­
ried interest. Kortfattat handlar carried interest om huruvida
utbetalningar till riskkapitalbolagens delägare i samband med
vinstutdelningar efter affärer ska beskattas som lön eller
inkomst av kapital.
– Även om mediadrev ofta blir hårt vinklade och påverkade
av enskilda fall som inte är representativa, har vi inom bran­
schen anledning att vara självkritiska. Om vi hade varit mer
öppna och proaktiva med att informera om hur vi arbetar och
den nytta som vi bidrar med så hade den negativa effekten
kunnat begränsas.
Hur kan denna kritik påverka branschen
framöver?
– Svårt att säga. Om bilden av private equity skulle bli för
negativ tror jag att det finns en risk att de som överväger att
sälja hela eller delar av sitt bolag till ett riskkapitalbolag drar
sig för att göra det och det vore mycket olyckligt.
– Om man skulle försvåra för riskkapitalbolag att investera
i välfärdssektorn är jag övertygad om att det skulle vara olyck­
ligt för Sverige. Det är bra med olika sorts ägare. Det viktigas­
te är att kvaliteten upprätthålls. Här bör en del av lösningen
vara att tydligare definiera och följa upp kvalitetskrav.
– För investerarna tror jag att skattefrågan är viktigast.
Utländska investerare i fonder blir osäkra när skattesystemet
inte upplevs som förutsägbart och stabilt.
Ökade regleringar
Nya regelverk som AIFMD, Alternative Investment Fund Mana­
gers Directive, innebär att riskkapitalbolagen måste avsätta
mer resurser för bland annat uppföljning och kontroll. Kostna­
den som AIFMD medför är inte ett hot mot de medelstora och
stora bolagen, men väl för de små aktörerna. Regleringarna
till trots anser Christian Sievert att det ser ljust ut för den
svenska buyout-industrin.
– Flera förvaltare av fonder som investerar i Sverige har
bra track record och det pågår ständiga omstruktureringar i
svenskt näringsliv. Många medelstora och stora koncerner
behöver omstrukturera sig och då kommer riskkapitalbolag att
vara med och köpa ut verksamheter som inte hör till koncer­
nernas kärnverksamhet och vidareutveckla dessa.
Den avkastning som private equity-bolagen genererar drivs
främst av tre faktorer: finansiell struktur och lånefinansiering,
att köpa och sälja väl samt operationellt och strategiskt kun­
nande. Fram till finanskrisen stod den finansiella hävstången
och ökande bolagsvärderingar för en inte obetydlig del av
värdeskapandet inom buyouts.
– Finansiering är fortfarande en viktig fråga. Men framöver
kommer framgångsrika private equity-bolag framför allt att
utmärkas av att de kan utveckla sina portföljbolag industriellt
genom operationell och strategisk kunskap.
En trend som växt sig allt starkare på senare tid är att
riskkapitalbolag säljer ett bolag till ett annat riskkapitalbolags
fond, vilket benämns med termen secondary.
– Det är generellt sett en naturlig utveckling eftersom allt
fler bolag ägs av riskkapitalbolag. Bolag i en tidig fas kan till
exempel ägas av ett venture-bolag. När bolaget växer lämpar
sig ett medelstort riskkapitalbolag bättre som ägare. Sedan
kanske det säljs en gång till ett annat bolag som har det kapi­
tal som krävs för att ta bolaget till en global expansion.
Christian Sievert har varit på Segulah Advisor
AB sedan 1997 och är VD/Managing Partner
sedan 2003. Tidigare har han bland annat
varit konsult för Bain & Company. Han har en
civilekonomexamen MSc, från Handelshög­
skolan i Stockholm.
Fakta om Buyout
Buyout är ett utköp av en verksamhet från ett företag eller
en ägargruppering. Det finansiella upplägget av affären är av
betydelse.
Buyout-företagen agerar ofta som katalysatorer för företag
som behöver ta sig in i en ny fas av sin utveckling. Det kan till
exempel röra sig om divisioner som inte längre tillhör kärnverksamheten i en koncern, familjeföretag som står inför ett
generationsskifte eller publika bolag vars utveckling har gått i
stå. Gemensamt för utpräglade målbolag är att dessa ofta är väl
positionerade inom sina respektive branscher, har starka kassa­
flöden och en tydlig utvecklingspotential.
13
14
buyout 2011
Hans Otterling, general partner på Northzone:
Mer kapital behövs till
bolag i tidiga faser
Spotify, Klarna och Skype. Det är bara tre i raden av framgångsrika svenska bolag som växt med
hjälp av externt kapital från exempelvis ventureindustrin. Fler bolag skulle kunna växa sig stora
om det fanns mer riskvilligt kapital.
När Hans Otterling och hans kollegor på riskkapitalbolaget
Northzone analyserar ett bolag granskar de framför allt tre
faktorer: entreprenören, affärsidén och marknaden.
– Här i Sverige finns otroligt många duktiga entreprenörer
med bra affärsidéer. Redan från dag ett planerar de flesta fö­
retag för en internationell expansion. Men det saknas i många
fall riskvilligt kapital, säger Hans Otterling som tillsammans
med sina kollegor analyserar 300-400 affärsidéer varje år och
investerar i snitt i fem av dessa.
Northzone har sedan starten 1996 fokuserat på teknik­
företag. Ett av bolagets mer kända investeringar är i Spotify.
Sedan starten har bolaget lanserat sex fonder, den senaste
stängde i april 2011. Nortzone förvaltar 4,5 miljarder kronor
och några problem att få investerare till sina fonder har de
aldrig haft, enligt Hans Otterling.
Däremot har många bolag problem med att få extern fi­
nansiering för sin expansion, vilket beror på att till exempel in­
stitutioner är mycket försiktiga med placeringar inom venture.
– Det finns stora möjligheter att leverera bra avkastning till
investerarna inom venture. Men fortfarande lider branschen av
sviterna från IT-kraschen runt millennieskiftet. Många venture­
fonder har levererat negativa resultat, säger Hans Otterling.
Att sviterna fortfarande märks beror på att en venturefond
i genomsnitt har en löptid på 10 år. Det innebär att det relativt
nyligen var dags att göra bokslut för de fonder som startades
kring millennieskiftet, bokslut som ofta hamnar på minus. Paral­
lellt har buyout-fonder under 2000-talet uppvisat en mycket stark
utveckling, vilket medfört att kapital allokerats till dessa fonder.
– På sätt och vis konkurrerar venture med buyout efter­
som båda ingår i investerarnas private equity-portföljer. Kring
1999 var ungefär lika mycket placerat i venture som i buyout,
men idag är det buyout som tar större delen av tillgängligt
kapital, säger han.
Färre investeringar
Fjolårets statistik visar att venture-fondernas investeringar
i svenska tillväxtbolag uppgick till knappt 2 miljarder, vilket
motsvarar en minskning med 25 procent jämfört med 2010.
Antalet investeringar minskade från 510 stycken år 2010 till
406 år 2011. Den låga investeringsnivån är ett problem för
samhällsekonomin eftersom färre bolag får möjlighet att växa
och därmed bidra till att fler arbetstillfällen och ekonomiskt
välstånd skapas. Venturefinansierade bolag kan även fylla
rollen som forskning och utvecklingavdelning till större företag,
enligt Hans Otterling.
– I USA finns ett fungerade ekosystem kring de venture­
finansierade bolagen. Ibland tar dessa bolag fram nya produk­
ter och tjänster som köps upp av de större bolagen. På så sätt
vitaliserar de mindre bolagen ekonomin parallellt med att de
större bolagens konkurrenskraft stärks.
Hur ska Sverige väcka liv
i venture-marknaden?
– Flera åtgärder krävs. Först måste det finnas ett bra stödjan­
de system på plats kring företagen. Här kan stat, kommun och
universitet samordna sina resurser. Dessutom behövs kapital,
både privat och statligt. Privat kapital går att attrahera med
hjälp av effektiva skatteincitament, säger han.
Gott om bolag att investera i
Det råder definitivt ingen brist på svenska företag att inves­
tera i. Hans Otterling anser att det ser ljust ut för teknikbolag
i allmänhet och för företag som har affärsmodeller knutna till
internet i synnerhet.
– Det är fantastiskt roligt att Sverige ligger långt så fram
inom internet. Spotify, Skype, Klarna och CDON ärt framgångs­
sagor. Inom e-handel har vi bara sett början på en utveckling
som kommer att växa kraftigt.
I Europa ligger Frankrike långt fram inom mode, Storbritan­
nien har blivit centrum för finansiella produkter och tjänster.
Tyskland har blivit ett nav för att utveckla tekniskt avancerade
produkter. Sverige hör till de länder i världen som investerar
mest i R&D.
– Vi har otroligt många duktiga och innovativa ingenjörer
här, vilket vi självklart ska ta tillvara på. Jag anser att vi ska
­nischa in oss på att vara Europas innovationcenter som star­
tar en mängd företag, avslutar Hans Otterling.
Hans Otterling är general partner på North­
zone Ventures. Hans har en bakgrund som
framgångsrik serieentreprenör. I slutet av åt­
tiotalet revolutionerade han Investor Relationsområdet, genom grundandet av Waymaker, en
IT-baserad distributionsplattform för företags­
information. 1993 gick Hans Otterling vidare
och medgrundade RIM – en branschtidning för
läkemedels- och sjukvården. 1995 var Hans
med och startade StreamServe i en lägenhet
på Sveavägen i centrala Stockholm som bara på några år växte till
ett företag med en omsättning på 300 Mkr.
15
Riskkapitalåret i siffror
Mycket kapital anskaffat i några få fonder
Om 2009 och 2010 var magra år ur kapitalanskaffningssynpunkt var
2011 ett betydligt bättre år sett till mängden kapital som anskaf­
fats. Dock dominerades det helt av den fondanskaffning som EQT
genomförde under året. Vid sidan av denna har det också rests ett
fåtal andra fonder, bland annat reste Priveq sin första internationella
fond och Valedo sin andra fond. Totalt anskaffades drygt 48 miljarder
kronor jämfört med 7,5 miljarder under 2010. Av årets fondanskaff­
ning stod venture-fonderna bara för cirka 200 miljoner kronor, vilket är
en bråkdel jämfört med tidigare år.
Anskaffat kapital per typ av investerare 2011 (Mkr)
Företagsinvesterare
2011
10
Privatpersoner
1 094
Pensionsfond
8 343
Offentlig sektor
15 956
Kapitalmarknad
1 527
Försäkringsbolag
2 023
Fond i fond
4 951
Bank
4 984
Familjekontor
1 765
Förvaltningsbolaget själv (GP)
Sett till investerartyper skedde det största inflödet
från investerare inom offentlig sektorer och därefter
från pensionsfonder. Under 2011 stod fond-i-fonder
och banksektorn för cirka 10 procent vardera. Försäk­
ringsföretag och akademiska institutioner har minskat
sina andelar, sett till hur det såg ut innan finanskrisen.
925
Stiftelser
3 309
Okänt
3 126
Totalt
48 014
Anskaffat kapital per geografisk region 2011 (Mkr)
2011
Sverige
7 771
Övriga norden
4 588
Övriga Europa
13 259
Nordamerika
9 966
Övriga världen
16
På global basis visar siffror från Preqin att kapitalanskaffningen
under 2011 låg på i princip samma nivå som 2010. 2011 startade
starkt men under hösten minskade nivåerna i takt med att osäkerhe­
ten på de finansiella marknaderna ökade. Även nivåerna på europeisk
basis låg kvar på samma nivå under 2011 jämfört med 2010.
12 397
Okänt
32
Totalt
48 014
Under 2011 kom cirka 16 procent av kapitalet från
svenska källor, vilket är en återgång till de andelar
som rådde innan finanskrisen. Övriga Europa och
Norden minskar i betydelse, Nordamerika ökade något
och är på väg tillbaka mot de andelar som gällde 2008
och tidigare medan kapital från övriga världen ökade
starkt.
Riskkapitalåret i siffror
Ökning i antalet avyttringar
Under helåret genomfördes 135 avyttringar
totalt, vilket är en ökning från 121 stycken
föregående år. Under året ökade antalet
avyttringar genom avskrivning något från
10 till 15. Sett till värdet av avyttringarna
till anskaffningsvärde ökade dessa med
mer än fyra gånger jämfört med 2010.
Bland avyttringarna förra året märktes
framför allt försäljningar till industriella
köpare som utgjorde 40 procent av totalen
medan försäljning till annat riskkapital­
bolag och annan avveckling stod vardera
för 16 procent. Även om förutsättningarna
att notera bolag på börsen fortsatte vara
svåra under 2011 genomfördes tre stycken
börsintroduktioner.
Antal avyttringar fördelat på typ av avyttring 2009–2011
2011
Typ av avyttring
2010
2009
Annan avveckling
22
16
23
Annat riskkapitalbolag
21
25
10
Börsnotering
3
6
0
Entreprenör/grundare
6
4
12
Finansiell köpare
3
6
2
Förs. av noterade aktier
5
19
13
Industriell köpare
53
30
41
Konkurs/avskrivn./förs. t. nom. belopp
15
10
24
7
4
4
135
120
129
Återbetalning av pref. aktier
Totalt
BUYOUT Antal avyttringar
VENTURE Antal avyttringar
100
125
117
124
90
76
80
70
60
80
59
50
50
100
75
51
49
38
40
69
62
59
50
30
20
25
10
0
2006
2007
2008
BUYOUT Totalt belopp
Mkr
90 000
84 682
2009
2010
2011
2007
2008
2009
2010
2011
76 494
5 000
70 000
60 000
4 000
4 030
3 990
47 946
50 000
3 000
40 000
32 792
30 000
1 693
2 000
13 153
1 155
1 728
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
2 052
3 603
1 000
7 150
10 000
0
2006
VENTURE Totalt belopp
Mkr
5 921
6 000
80 000
20 000
0
2005
2006
1 877
2007
2008
2009
307
216
2010
2011
Beloppsmässigt dominerades avyttringarna inom buyout-segmentet av ett få antal avyttringar som stod för riktigt stora belopp. Inom detta
segment gjordes 76 avyttringar mot 59 inom venture. Normalt sett brukar antalet avyttringar inom venture-segmentet överstiga de inom buyout
men så såg situationen alltså inte ut under 2011.
17
Pär Hedberg, vd på affärsinkubatorn STING:
Brist på finansiering i tidiga skeden
hindrar svensk tillväxt
Nystartade bolag har ofta svårt att få finansiering. Och utan finansiering får inte Sverige den
tillväxt av nya bolag som krävs. Men med fyra åtgärder går det att finna en lösning på dilemmat,
enligt Pär Hedberg, VD för STING och styrelseledamot i SVCA.
Affärsänglar fungerar som ett komplement till formellt riskkapi­
tal. Anledningen är att de ofta går in i tidigare skeden i före­
tags tillväxtfaser än vad riskkapitalbolag gör. Men tillgången
på riskvillig finansiering i tidiga skeden har krympt år efter år.
– Det är speciellt i den så kallade dödens dal, investeringar
i intervallet 4–15 miljoner kronor, som läget har blivit allt mer
akut. Om inget görs kommer det att hämma Sveriges tillväxt
framöver, säger Pär Hedberg, VD för STING och styrelse­ledamot
i SVCA.
Affärsinkubatorn STING, Stockholm Innovation & Growth,
är resultatet av samverkan mellan näringsliv, forskning och
Stockholms stad. Bolaget, som bland annat har lokaler mitt
i KTH, hjälper entreprenörer att bygga internationella tillväxt­
företag. Dessutom har STING en fond – STING Capital – som
investerar i bolag.
Att det råder brist på investerare beror på minst två
faktorer, enligt Pär Hedberg. För det första är det hög risk att
investera i företag som befinner sig i tidigare skeden. För det
andra har många investerare förlorat pengar på investeringar
i fonder. Det beror i sin tur på att det startades mängder av
fonder under IT-yran, fonder som relativt nyligen har stängts
och som allt som oftast visar röda siffror.
Upp från dödens dal
Enligt Pär Hedberg finns det goda förutsättningar att lösa
problemet med dödens dal.
– Det krävs inte en åtgärd utan ett batteri av åtgärder för
att lösa problemet. Framför allt borde Sverige lyfta blicken och
titta på hur andra länder som har lyckats har gjort.
Pär Hedberg anser att Sverige skulle komma långt med
fyra åtgärder:
1. Förmånligare skattevillkor
I dag är det främst industrifamiljer och affärsänglar som in­
vesterar i sektorn. Genom att införa skatteavdrag för inves­
teringar och förluster går det att göra det mer attraktivt att
investera.
– England och Frankrike har lyckats med detta genom
tydliga och kraftfulla åtgärder. Tyvärr är svenska skatteincita­
18
mentutredningens förslag bara en ”fingertutt” som inte kom­
mer att få någon effekt.
Pär Hedberg anser att förslaget inte kommer att fungera
eftersom det dels inte är ett skatteincitament utan en kredit
som ska betalas tillbaka under vissa villkor. Dels ligger inte
”incitamentet” hos affärsängeln, utan hos själva bolaget.
Därmed blir det inte mer attraktivt för affärsänglarna att
investera.
2. Locka fler privata investerare
att investera i fonder
Nederländerna, Finland och Frankrike har fått fler privatperso­
ner att investera i sektorn. Här är lösningen att staten går in
med kapital i en fond, förutsatt att privata investerare också
gör det. Sverige har istället valt vägen med statliga investe­
ringsbolag.
– Dessa gör ett mycket bra arbete. Men det är märkligt
att staten ska vara direktinvesterare i små bolag när staten
samtidigt säljer ut stora bolag eftersom man inte anser sig ha
rätt kompetens att sköta dessa.
– Men den främsta nackdelen med den svenska situatio­
nen är att vi inte får fler privata investerare. Statliga pengar
bör inte ersätta privata. Om staten gick in med hälften och pri­
vatpersoner med hälften skulle kapitalet dessutom dubbleras.
Undersökningar från andra länder visar att förvaltningskostna­
derna också blir lägre om privata aktörer sköter förvaltningen.
3. Kroka arm med internationella investerare
För flera år sedan lanserade Israel, som liksom Sverige har en
liten hemmamarknad, en intressant modell där staten bjöd in
internationella privata investerare. Staten stod för hälften av
investeringarna i en fond givet att internationella investerarna
stod för den andra halvan. Tio fonder startades.
– Dessa fonder är en viktig orsak till att israeliska tek­
nikbolag har fått en sådan skjuts ut i världen. Svenska bolag
behöver internationella investerare att kroka arm med för att
få tillgång till globala nätverk.
4. Försök få med bankerna
Idag finansierar inte banker nystartade innovationsbolag, vilket
är logiskt eftersom risken är hög. Men det finns fördelar att ha
med banker i ett tidigt skede. Förutom finansiering kan banker
bidra med nätverk och enskilda kontakter. Nederländerna har
lyckats få in bankerna genom att staten garanterar hälften
av det belopp som banken lånar ut, vilket innebär att risken
halveras för banken. Dessutom avlastar det statens finanser
eftersom privat kapital står för hälften.
Ökad konkurrens länder emellan
Enligt Pär Hedberg satsar många länder, till exempel Kina,
intensivt på att få fram nya innovationsbolag som på sikt ska
ge exportintäkter. Pär Hedberg känner till en uppsjö av lovande
svenska innovationsbolag inom områden som exempelvis
energiteknik (cleantech) och internet/ media.
– Sveriges fördel är att här finns kreativa och innovativa in­
genjörer som kan ta fram komplicerade produkter och system
på kort tid. Nackdelen är vår lilla hemmamarknad, säger han.
För att kunna kompensera för den måttliga hemmamark­
naden måste svenska företag växa internationellt i ett tidigt
skede, vilket kostar pengar. Slutsatsen är att svenska inno­
vationsföretag har ett större kapitalbehov än sina utländska
konkurrenter. Och den effektivaste vägen för att öka mängden
riskvilligt kapital är att statligt och privat kapital går samman i
till exempel gemensamma fonder.
Pär Hedberg grundade affärsinkubatorn STING
2002. Från 1998 arbetade han med att utveck­
la helt nya teknikbaserade exportföretag med
allt från finansiering, produktion och försäljning.
Har arbetat med ”företagsräddningar” och
rekonstruktioner samt att bygga upp affärsverk­
samheter i andra länder, främst Ryssland. Han
har dessutom arbetat som VD i flera små och
medelstora teknikföretag under 15 år, oftast
med fokus på affärsutveckling och försäljning.
Fakta om Affärsänglar
En affärsängel är en privatperson som investerar sitt egna kapital
i och tillför affärsmässig kunskap till onoterade företag med
tillväxtpotential. Affärsänglar kan vanligtvis ta snabbare investeringsbeslut eftersom de enbart ansvarar för sina egna pengar och
investerar betydligt lägre belopp än riskkapitalbolagen samtidigt
som de engagerar sig personligen i företagen.
Om affärsängeln:
• Ofta tidigare framgångsrik entreprenör
• Investerar oftast egna pengar och ägarandelen varierar stort –
alltifrån någon procent till majoritet
• Fokus är tillväxtbolag i tidiga skeden, sådd och startup-faserna
• Enklare kontrakt, mindre formaliserad investeringsprocess, ofta
involverad både operativt och strategiskt
• Avkastning viktigt men även andra faktorer kan spela in
19
årets temaundersökning
En blick framåt
Riskkapitalbolagens konjunkturbedömning 2004–2011 (i procent)
FÖRBÄT TRAS
100
80
60
40
20
0
H1
H2
H1
2004
H2
2005
H1
H2
H1
2006
H2
H1
2007
H2
H1
2008
H2
H1
2009
H2
2010
H1
H2
2011
FÖRSÄMRAS
0
–20
–40
–60
–80
–100
H1
H2
2004
H1
H2
2005
H1
H2
2006
H1
H2
2007
När vi ställde frågan om synen på konjunkturen till företrädare i bran­
schen strax efter sommaren 2011 var synen på framtiden ganska
blek, för att inte säga nattsvart. Tongångarna var lika dystra som efter
H1
H2
2008
H1
H2
2009
H1
H2
2010
H1
H2
2011
sommaren 2008. När frågan ställdes igen, nu sex månader senare,
har bilden förbättrats och en viss optimism om konjunkturläget har
börjat gry igen.
Hur bedömer ni att antalet bra företag att investera i kommer att se ut under nästa år?
VENTURE
Fler än under 2011, 14 %
BUYOUT
Färre än under 2011, 13 %
Ungefär lika många, 86 %
Fler än under 2011, 7 %
Ungefär lika många, 80 %
Färre än under 2011, 0 %
Även om situationen ser betydligt bättre ut växte gapet i värderings­
förväntningarna mellan köpare och säljare mot slutet av 2011, vilket
gjorde det svårare för dem att mötas och avsluta affärer. Bedömning­
en i branschen är att det fortsättningsvis kommer att finnas många
intressanta investeringsobjekt på marknaden under 2012. Vår tema­
enkät indikerar att flödet av intressanta bolag att investera i kommer
20
att vara oförändrat under 2012 jämfört med situationen under 2011.
Å andra sidan tror man att finansieringsmöjligheterna kommer att
försämras något under 2012. Den bild som växte fram under förra
året om belåningsnivåer kring 25–50 procent verkar förstärkas enligt
årets enkät.
årets temaundersökning
Tror ni att det är enklare att resa kapital under kommande år än under föregående år?
VENTURE
Enklare 6 %
BUYOUT
Svårare, 39 %
Svårare, 15 %
Oförändrat, 85 %
Oförändrat, 56 %
Enklare, 0 %
På global basis pågår mellan 1 700–1 800 fondanskaffningar. Sam­
manlagt är det mer än 700 miljarder dollar som enligt planerna kom­
mer att anskaffas i nya fonder. Bedömningen är dock att det kommer
att bli något svårare att anskaffa kapital under 2012 jämfört med
förra året som helhet. Med tanke på att venture-segmentet haft så
svårt att attrahera kapital under de sista åren är det bekymmersamt
att pessimismen fortsätter inom segmentet på möjligheterna att resa
nytt kapital.
Vad tror ni att ni kommer få se för avyttrings­
multiplar (i förhållande till förvärvskostnad)
under nästa år för bolag som ska avyttras?
Hur lång tid tror ni att en kapitalanskaffnings­process tar för närvarande?
Procent
60
Procent
70
50
60
50
38 %
40
28 %
30
26 %
26 %
30
21 %
13 %
0
14 %
20
0%
0–1x
1–2x
2–3x
3–4x
Över 4x
2011
Med största sannolikt kommer avyttringstakten att fortsätta öka
under 2012 då det finns ett stort behov inom många fonder att
avyttra bolag i takt med att de närmar sig slutet på sina livslängder.
Investeringsförmåga kommer inte att saknas under året eftersom
det finns mycket kapital kvar att investera från befintliga fonder. Det
investeringsbara kapitalet kommer dessutom att öka under året efter­
som flera aktörer för stunden håller på att resa nya fonder. I enkäten
kan man ana en större pessimism avseende de riktigt höga avkast­
ningarna men å andra sidan är respondenterna något mer positiva om
mer normala avkastningsnivåer.
0
38 %
26 %
18 %
10
6%
2010
38 %
40
29 %
20
10
61 %
3%
3%
0–6 mån
2010
6–12 mån
6%
3% 3%
12–18 mån 18–24 mån Mer än 24 mån
2011
Mer än 60 procent tror att 6–12 månader kommer att vara den domi­
nerande perioden det tar att slutföra en kapitalanskaffningsprocess.
Fakta om Temaundersökningen
Riskkapitalföreningen låter årligen göra en Temaundersökning.
Målgruppen för undersökningen är svenska riskkapitalbolag
samt utländska riskkapitalbolags svenska kontor/filialer. Svaren från riskkapitalbolagens temafrågor har samlats in via en
webb­e nkät som distribuerades via mejl till kontaktpersoner hos
risk­k apitalbolagen. Totalt 34 riskkapitalbolag deltog i undersökningen fördelade på 19 inom venture och 15 inom buyout.
21
Svenska riskkapitalfonder skapar
högre avkastning än börsen
Under 2011 lät Svenska Riskkapitalföreningen göra en studie där de fyra största svenska buyoutfondernas avkastning under de senaste 20 åren jämfördes med investeringar i jämförbara börsindex. Undersökningen visade att investeringar i buyout-fonder år för år har gett en betydligt
högre avkastning jämfört med investeringar i börsindex.
Studien jämför data på ett sätt som inte har gjorts tidigare.
Informationen har lämnats per bolagsinvestering istället för
per fond och analysen blir intressant eftersom relevanta
jämförelser mot börsen blir möjliga. I studien ingår data över
investeringar från samtliga fonder från de största svenska
buyout-förvaltarna under perioden 1993 fram till sommaren
2011. Sammanlagt är det 19 buyout-fonder som analyserats
och jämförts med hur börsen utvecklats under samma tid.
Adalbjörn Stefansson, tidigare bland annat ansvarig för buyoutinvesteringar på Skandia Liv, sammanställde resultaten och
har stått för analysen.
60
40
20
0
06
05
04
03
02
01
00
99
98
97
96
8
7
–0
6
–0
5
–0
4
–0
3
–0
2
–0
1
–0
0
–0
9
–0
8
–9
7
–9
–9
22
MCSI (Börsindex)
95
Hög överavkastning
Studien visar att de svenska buyout-aktörerna sammantaget
konsekvent åstadkommit en bruttoavkastning på mellan 20
och 40 procent. Det motsvarar 20–30 procentenheter högre
bruttoavkastning jämfört med relevanta börsindex. Nettoav­
kastningen, det vill säga avkastningen efter att avgifter dragits
av, uppvisar ett genomsnitt på 18 procent, vilket motsvarar
över 10 procentenheters överavkastning jämfört med nettoav­
kastningen på börsen, inklusive återinvesterade utdelningar.
ÅRLIG GENOMSNIT TLIG BRUT TOAVKASTNING PÅ
INVESTERINGAR I RISKKAPITAL OCH I MOTSVARANDE
BÖRSINDEX
Procent
80
Bruttoavkastning (Riskkapital)
Investeringsårgångar
Den sammanvägda avkastning per investeringsårgång i riskkapital­
fonderna har jämförts med investeringar i jämförbara börsindex.
Resultaten visar på att investeringar i riskkapitalfonder har skapat en
väsentlig överavkastning över hela den studerade perioden.
aktuell studie
Riskkapital som ägarform – det bästa av två världar
Typ av ägande
Familj
Riskkapital
Börsen
Tillgång till finansiering
Bidrag
Placeringshorisont
Målsättning med ägande
Begränsad
Kompetens
Going concern
Långsiktig överlevnad
Fokus på verksamhet
Varierande
Obegränsad
Endast kapital
Marknadsdriven
Att möta marknadens
förväntningar på kvartalsbasis
Kvartalsfokus
Intresseparallellitet
ägare-styrelse-ledning
Viss
Viktig del i värdeskapande
Kapital och kompetens
4–7 år
Långsiktigt värdeskapande
inom placeringshorisont
Full fokus för värdeskapande
inom placeringshorisont
Stor
Jämförelser gjordes även med börsindex som belånats
upp till 50 procent och det visade tydligt att den gängse tron
att det är belåningen som skapar överavkastning hos private
equity är felaktig.
Framgången attraherar utländskt kapital
En viktig förklaring till framgångarna är att den svenska
buyout-branschen har varit pionjärer i ett europeiskt perspek­
tiv och har bidragit till att skapa en unik modell för värdeska­
pande i onoterade bolag. Dessa framgångar har lockat åtskil­
ligt internationellt kapital, 2008 kom mer än 85 procent av det
kapital som restes från utländska investerare, som medverkat
till att bygga svenska bolag. Konkurrensen har förbättrats i de
branscher som investeringar gjorts och det har bidragit nya
arbetstillfällen, exempelvis inom industri, telekom, infrastruk­
tur och inom tjänstesektorn på senare år.
Begränsad
Förbättringar i bolag driver värdeutvecklingen
På europeisk nivå har man i en annan studie av CapitalDyna­
mics och CEFS tagit reda på vad som drivit värdeutvecklingen
i 240 olika buyout-investeringar och slutsatserna visar på att
två tredjedelar av värdeskapandet kommer från operationella
förbättringar och marknadseffekter och en tredjedel från häv­
stångseffekter. Det är till största delen vinstförbättringar men
även effekter från ökat fritt kassaflöde och högre multiplar
som drivit de operationella förbättringarna och marknadsef­
fekterna. Försäljningstillväxt står för 75 procent av vinstför­
bättringar medan marginalförbättringar stod för resterande 25
procent.
Återkommande uppföljning
Ambitionen är att denna studie ska genomföras åtminstone
på årsbasis så att det blir möjligt att följa utvecklingen även
framöver. Förhoppningen är även att kunna inkludera data från
fler förvaltare framöver för att få en bredare bas.
DE OLIKA KOMPONENETERNA BAKOM VÄRDEUT VECKLINGEN
I RISKKAPITALINVESTERINGAR
3
2,72
0,89
Operationella förbättringar
och marknadseffekt
2
0,88
0,42
1
Fakta om studien
0,47
0,07
0
or
kt
fa
ns
tio
t
de
flö
xt
k
ffe
ele
tip
ul
sa
as
na
bi
m
Ko
M
tk
lvä
til
t
k
ffe
se
ng
tå
AITD
it
Fr
EB
vs
Hä
lt
ta
To
Källa: CapitalDynamics och CEFS
Två tredjedelar av det värde som skapats i riskkapitalinvesteringar
kommer från operationella förbättringar och marknadseffekter.
Studien bygger på unik avkastningsdata från de fyra största
svenska buyout-bolagen Altor Equity Partners, EQT, Nordic
Capital och IK Investment Partners och avser utvecklingen till
och med den sista juni 2011. Resultaten baseras på hur avkastningen för en hypotetisk investerare som investerat i alla 19 av
de fyra största buyout-bolagens fonder skulle ha utvecklats
sedan början av 1990-talet. De börsindex som resultaten jämförs
med är relevanta MSCI-index för respektive land där utdelningen
före skatt är återinvesterad. Studien är sammanställd på uppdrag
av Svenska Riskkapitalföreningen.
23
Sju missuppfattningar
om riskkapital
Runt riskkapitalbranschen finns ett antal mer eller mindre etablerade missuppfattningar
och myter. Att dessa uppkommit bottnar ofta i en okunskap om vad riskkapital innebär
som ägarform. I detta avsnitt går vi igenom sju olika myter eller missuppfattningar kring
ägarformen och försöker reda ut hur det ligger till i verkligheten.
Riskkapitalbolag är
kortsiktiga ägare
24
Riskkapitalmodellen innebär att investerare förbinder sig att skjuta till kapital till en fond
under vanligtvis tio år. Detta kapital investeras sedan i bolag under normalt 3–7 år. För att
sedan kunna attrahera en ny ägare till bolaget krävs dock att man har en längre planerings­
horisont än så, ofta lika många år till, för hur bolaget ska utvecklas. Kortsiktiga ägare brukar
per definition försöka dra nytta av marknadstrender och inte försöka påverka sättet som det
underliggande bolaget verkar på. Riskkapitalbolagens strategi är den omvända – att utveckla
bolagen man investerat i. I jämförelse är den genomsnittliga innehavsperioden för institutio­
nella investerare i börsnoterade aktier mindre än ett år.
sju missuppfattningar
Riskkapitalbolag
minskar antalet
arbetstillfällen i
de bolag de äger
Forskningen på det här området är förvisso inte helt entydig men många studier visar på
att ägarformen är jobbskapande. I en undersökning från Riskkapitalföreningen framgår att
svenska bolag ägda av venture-fonder ökat sin sysselsättning med i genomsnitt fem procent
under perioden 2007–2010. Motsvarande siffra för buyout-ägda bolag är fyra procent.
Jämför man detta med börsnoterade bolag på svenska Small Cap-listan växte dessa endast
med 0,4 procent under motsvarande period.
Visserligen kan det i många fall handla att skifta om inriktning i verksamheten och då
kan det bli nödvändigt att minska arbetstillfällena på vissa områden men öka dem på andra
inom ett och samma bolag för att kunna åstadkomma de förändringar som anses nödvändiga.
Riskkapitalbolag
lämnar inte kvar
något av värde när
de sålt ett bolag
Så kallad asset stripping framställs ofta som den vanligaste vägen för riskapitalbolag att
skapa värde i de bolag man investerat i och tomma skal skulle vara det som blir kvar. Denna
fråga har analyserats av forskare och de kan inte finna några tecken på att så skulle vara
fallet. Det faller dessutom på sin orimlighet om man ska verka på marknaden vid mer än ett
enda tillfälle. Har du tappat förtroendet på marknaden får du svårt att göra nya affärer.
I verkligheten bygger värdeskapandet i första hand på operativa och industriella för­
bättringar i portföljbolagen, bättre användning av finansiella resurser genom att optimera
kapitalstrukturen och att förbättra och förfina bolagens affärsstrategier. Strategierna för att
nå detta skiljer sig åt mellan större buyout-aktörer och venture capital-bolag som finansierar
mindre, entreprenörsdrivna företag, men det finns ändå många grundläggande likheter som
är återkommande som till exempel det aktiva ägandet, marknads- eller produktexpansion
och fokus på att höja effektiviteten och lönsamheten.
Riskkapitalägda
bolag är
överbelånade
Att överbelåna ett företag innebär att kassaflöde inte till räcker för att täcka räntekostnader­
na och amorteringar på skulderna. Som en konsekvens måste bolaget genomgå kostnads­
besparingar och omstruktureringar. Om man inte kan vända utvecklingen riskerar bolaget
att gå i konkurs. När ett bolag blir överbelånat drabbas alla aktieägare; kreditgivare kan inte
vara säkra på att återfå sitt kapital, anställda riskerar sina arbeten och löner och aktieägare
riskerar att värdet på deras investeringar sjunker.
Att med detta i beaktande överbelåna ett bolag när man investerar i det skulle innebära
att man äventyrar värdet på investeringen. Dessutom är kreditgivarna restriktiva med att
belåna bolag som framstår som överbelånade.
Investeringar i
riskkapitalfonder är
riskfyllda eftersom
de är illikvida
Idag finns det finns en väl fungerande andrahandsmarknad för innehav i riskkapitalfonder.
En diversifierad riskkapitalmodell ger dessutom en kontinuerlig omsättning av likvida medel.
Riskkapitalbolagen
är hemliga och
insyn saknas
Inom branschen pågår ständigt en diskussion om hur öppenheten kring fonderna och
portföljbolagen kan vidareutvecklas men faktum är att investerarna i riskkapitalfonderna
alltid haft full insyn i fondernas och portföljbolagens utveckling. Ofta är den information som
investerarna får om både portföljbolagen och riskkapitalfonderna mer detaljerad och omfat­
tande än den som är tillgänglig för ägare i ett börsbolag. I ett svenskt perspektiv säkras
dessutom informationen till de anställda genom den lagstadgade rätten till styrelserepre­
sentation och medbestämmande för fackföreningar. Alla publika och privatägda aktiebolag i
Sverige har också skyldigheter att rapportera årsredovisningar till Bolagsverket. Den informa­
tionen är tillgänglig för allmänheten.
Trots att riskkapitalfondernas portföljbolag inte är föremål för samma krav på publik
information som börsbolag finns idag en klar trend mot ökad öppenhet från såväl represen­
tanter för riskkapitalfonderna som för svenska och internationella investerare. Branschen
har sedan några år tillbaka utarbetat rekommendationer för kommunikationen som syftar till
att skapa en sammanhållet och enhetligt ramverk för öppenhet och spridning av information.
25
Topplistor
Topp 5 - Life science
(antal investeringar under 2011)
Topp 5 - Cleantech
(antal investeringar under 2011)
Topp 5 - High-tech
(antal investeringar under 2011)
1
Industrifonden
1
Industrifonden
1
Industrifonden
2
3i Group
2
ALMI Invest AB
2
ALMI Invest AB
3
ALMI Invest AB
3
Volvo Technology Transfer
3
Volvo Technology Transfer
4
CapMan Group
4
Chalmers Innovation
4
Chalmers Innovation
5
SEB Venture Capital
5
InnovationsKapital
5
SEB Venture Capital
Källa: SVCA
Källa: SVCA
Källa: SVCA
Topp 5 - Storaffärerna i branschen 2011
Bolag
Köpare
Säljare
1
Nycomed A/S
Takeda Pharmaceutical Company Nordic Capital, DLJ Merchant Banking Partners, Coller Capital
2
KabelBaden-Wuerttemberg Liberty Global
EQT
3
Phadia
Thermo Fisher Scientific
Cinven
4
Securitas Direct
Hellman & friedman
och Bain Capital
EQT
5
Com Hem
BC Partners
Carlyle, Providence och AXA Private Equity
Källa: Mergermarket och Industrirapport
26
Marcus Wallinder från EQT
Jonas Agnblad från Nordic Capital
Peter Strömbeck från Innovationsbron
Thomas Halvorsen, Hall of Fame
SVCA Awards –
Årets prisbelönade riskkapitalaktörer
EQT, Nordic Capital, Innovationsbron och Thomas Halvorsen belönades under Svenska Risk­
kapitalföreningens konferens Riskkapital 2012 med SVCA Awards – riskkapitalbranschens pris
till de medlemsföretag som utmärkt sig under året.
EQT tilldelades SVCA Awards för Årets kapitalanskaffning
I osäkra tider och under finansiell turbulens lyckades årets vinnare resa en av årets största fonder i Europa. Genom att visa
lyhördhet för förändringarna i marknaden lyckades man genomföra en mycket framgångsrik kapitalanskaffning under en tids­
period på endast nio månader.
Utöver ett starkt stöd från ett återkommande internationellt investerarkollektiv breddade man dessutom investerarbasen
geografiskt, vilket visar på ett synnerligen starkt förtroende för fondens professionella team och deras track record.
www.eqt.se
Priset för Årets exit tilldelades Nordic Capital för försäljningen av Nycomed
Med en tydlig tillväxtstrategi och en stark målbild har årets vinnare genomfört en enastående resa tillsammans med sitt port­
följbolag. Under ägarperioden har bolaget vuxit till att bli en internationell storspelare som har en bred och stark närvaro på
marknaden med verksamhet i 70 länder.
I en tuff marknad genomförde ägarna en exitprocess som kom att resultera i en av årets största affärer i Europa.
www.nordiccapital.com
Swedfundpriset – Priset för Årets mest samhällsnyttiga investering
tilldelades Innovationsbron för investeringen i HiNation
Med innovation och tillämpning av ny teknik skapas förutsättningar för en nödvändig omställning till en global hållbar utveckling.
Årets mest samhällsnyttiga investering bidrar till arbetstillfällen, försörjning, affärs- och samhällsutveckling. Med specialistkun­
skap och engagemang har investerarna möjliggjort en vidare kommersialisering av portföljbolaget, som därmed kan erbjuda
portabel energi till ännu fler människor, i synnerhet i utvecklingsländer.
www.innovationsbron.se
Hall of Fame-priset tilldelades Thomas Halvorsen
Årets Hall of Fame-pristagare är en av branschens pionjärer. Under de 20 år som han var ansvarig för en av AP-fondernas port­
följer utvecklades den bättre än index. Framgångsfaktorerna var enligt pristagaren själv långsiktighet och god analys med fokus
på tre M; Management, Markets och Money. Årets pristagare har betytt mycket för den svenska riskkapitalbranschen och var
en av föregångarna när det gäller investeringar i onoterade bolag. Tidigt drev han frågan om att bredda riskkapitalförsörjningen i
Sverige och han var även med och startade Sveriges första venture capital-bolag.
27
Att tänka på för dig som entreprenör
när du söker finansiering
Tillgång till finansiering är en av de viktigaste förutsättningarna för företag att starta,
växa och förändras. Möjligheterna att finna kapital för sitt bolags expansion kan dock
vara helt beroende av tillvägagångssätt.
Konkurrensen från de bolag som söker kapital för andra,
tredje eller fjärde gången ställer stora krav på den som söker
för första gången. Att därför tänka igenom varför man söker
kapital och noggrant arbeta igenom den affärsplan som ska
ligga till grund för bolagets framgångar i framtiden blir allt vikti­
gare. Att vara ute i god tid är nödvändigt då investerare lägger
ner mycket tid på utvärderingen av potentiella investeringar.
1. Är riskkapital rätt finansieringsform för
mitt projekt?
Att som entreprenör ta in externa investerare och därmed
nya delägare medför ofta en stor omställning. Riskkapital­
investerare söker normalt en avkastningsnivå på sina enskilda
investeringar som ligger på 20–50 procent i årlig avkastning.
En entreprenör som ska närma sig denna grupp bör ställa sig
frågorna: Kan mitt företag leverera detta? Är teamet tillräckligt
drivande? Har vi den rätta produkten och marknadskontak­
terna för att kunna lyckas?
Det är viktigt att komma ihåg att antalet sökande som får
kapital investerat i sina företag är betydligt färre än de som
inte får.
2. En affärsplan och inte en lista med löften
En välskriven affärsplan är i många fall det bästa sättet för
entreprenören att skapa intresse för sitt projekt. Investerarna
förväntar sig realistiska intäktsprognoser. Utgångspunkten för
dessa förväntningar skall vara baserade på väl genomtänkta,
bottom-up prognoser med uppgifter kund för kund och aktivite­
ter som behövs för bearbetningen.
Det är inte excelbladsautomatik som skall visa på visio­
nen och framtidsutsikterna utan de underbyggda prognoserna
och planerna.
En konkret och tydlig affärsplan redan i företagets tidiga
livstid är ett måste. Påståenden skall undvikas så mycket som
möjligt.
28
3. Teamet – vem skall leverera vad?
Ledningen i företaget förväntas utföra vad som sägs i affärs­
planen. Att inte utlova mer än vad som kan levereras är därför
viktigt. Inte minst med tanke på framtida investeringsrundor
där ett gott track record från tidigare planer kan vara helt nöd­
vändigt för framgång.
Vilka är de som skall bidra i arbetet att klara affärspla­
nens förväntningar? Här är det viktigt att visa att det finns
tillgång till kompetent personal i företaget eller som kan
anställas framöver.
Det behövs också ett nätverk av expertis och kunskap,
allt från legal till marknads- och strategikompetens. Att visa
upp en ambition och vilja till att ta åt sig av nödvändig extern
kunskap kan vara helt avgörande för att kunna attrahera
investerarnas intresse samt att påvisa vilka kompetenser som
måste rekryteras, bytas ut och/eller uppgraderas. Att kunna
påvisa erfarenhet från tidigare lyckosamma expansionsprojekt
är en stor fördel.
4. Planera för avyttring redan från start
En riskkapitalist har till uppgift att leverera avkastning till sina
investerare. Det är därför viktigt att ge en tydlig bild av att det
inte är den enskilde personen i företaget som är det övergri­
pande viktiga, utan att det är projektet/företaget som skall nå
framgång och därmed personerna och investerarna.
Visa därför upp en god insikt i hur marknaden ser ut vad
gäller konkurrenter, storlek, marknadsstruktur (köpare/säljare)
etc. samt en vision av hur en avyttring skulle kunna gå till och
vilka som kan vara de aktuella köparna.
5. Ta råd från så många som behövs
Att söka kapital kan för den sökande vara en engångsuppgift.
För investerarna är det däremot en heltidssysselsättning. Sök
därför råd från många källor med insikt i investeringsproces­
serna. Dessa källor kan vara revisorer, advokater, corporate
finance- och banken samt andra entreprenörer. Syftet med in­
formationsinsamlingen är att skapa ett realistiskt investerings­
prospekt vad gäller villkor och värderingar som komplement till
affärsplanen.
Rådgivarna har även kunskap om vilka riskkapitalister
som investerar i vilka projekt och kan därmed effektivisera
kapitalsökningen. Tänk även på att du som entreprenör kom­
mer att sitta i samma båt som investerarna under ett antal år
framåt. Det är därför viktigt att göra en egen utvärdering av
potentiella investerare, och exempelvis se till dennes nätverk
och track reckord.
Att söka hjälp för att kommunicera investeringsprospektet
till investerarna kan också vara ett gott råd för att anpassa
presentationen till olika situationer alltifrån så kallade elevator
pitches, korta koncisa, till långa kompletta genomgångar. En
sådan rådgivare kan vara Connect, som också hjälper till med
investment forums och kontakter med investerare och andra
rådgivare som finns i SVCAs medlemsregister.
6. Visa upp vem som leder företaget!
I tidigare punkt har poängterats vikten av ett starkt lednings­
team, starkt nätverk och styrelse, men dessa kan inte ersätta
den viktiga roll som VD har för att presentera och förmedla
känslan av en spännande investeringspropå. Att delegera
presentationsarbetet skall undvikas. Ett gott och utvecklande
samarbete börjar redan vid första mötet.
Tips på bra hemsidor för
entreprenörer
Här finns information som kan hjälpa dig att hitta rätt finansiering,
tips om hur man skriver en bra affärsplan och mycket annat.
ALMI Företagspartner [www.almi.se]
CONNECT Sverige [www.connectsverige.se]
Verksamt.se [www.verksamt.se]
NyföretagarCentrum [www.nyforetagarcentrum.com]
Bolagsplatsen [www.bolagsplatsen.se]
Företagarna [www.foretagarna.se]
Innovationsbron [www.innovationsbron.se]
Tillväxtverket [www.tillvaxtverket.se]
VINNOVA [www.vinnova.se]
SiSP [www.sisp.se]
29
Riskkapitalåret 2011
med SVCA
Medlemsluncher
Lunch, Konferensen Riskkapital 2011
• Den 22 februari pratade Lars
Heikensten om Eurokrisen dess
bakgrund och åtgärder.
• Den 27 maj presenterade Magnus
Agervald Byggmax resa, från star­
ten 1993 fram till börsnoteringen.
• F redrik Fexe från Exportrådet ta­
lade den 20 september om Indien
som en attraktiv tillväxtmarknad
för riskkapital.
•U
nder november månads med­
lemslunch pratade Swedbanks
analyschef för Ränte-och valuta­
handeln Cecilia Skingsley om den
statsfinansiella oron i Europa.
Nätverkande på RISKKAPITAL 2011
• Jonas Nachmanson, CTO på Qlik­
tech och Tommy Nilsson från Indu­
strifonden berättade på december
månads medlemslunch om den
intressanta resan i succéföretaget
Qliktech.
LARS Heikensten på
medlemslunch i februari
Utbildningar
• Den 23 mars hölls utbildningen
”Riskkapital så funkar det”, en
halvdagsutbildning för entrepre­
nörer i Malmö.
SAMTAL UNDER NPEC 2011
• Den 29-30 september hölls en
Venture Managment utbildning i
Stockholm för investment mana­
gers och affärsänglar i venture
capital-branschens arbetsmodeller
och metodik.
•E
n utbildning för administratörer
hölls i Stockholm den 22 novem­
ber där grunderna i riskkapital
gicks igenom.
Anne Holm Rannaleet pratade om
ESG på ett frukostseminarium
30
Förslag till Finansdepartementet
T
CA RR IED INT ER ES
beskattning AV
om
• Konferensen Riskkapital 2011
hölls den 14 april där temat var
”Nytt läge – nya utmaningar”.
• Den 26 oktober hölls konferensen
NPEC där temat var vilka möjlig­
heter de asiatiska marknaderna
erbjuder för den nordiska riskkapi­
talmarknaden.
GUSTAV ÖHMAN på konferensen NPEC i
oktober
• En 20 juni arrangerades ett
sommarmingel för SVCAs young
professionals tillsammans med
Mannheimer Swartling.
• När Swedbank och Sparbankerna
anordnade Tillväxtdagarna i Göteborg den 17–18 mars deltog Marie
Reinius i två olika paneldebatter,
en om vem som ska få äga väl­
färdsföretag och en om riskkapital
och tillväxtföretagande.
MAGNUS AGERVALD från Byggmax på medlemslunch i maj
• Den 3 mars publicerades en de­
battartikel med rubriken ”Därför
är det bra att skolor ägs av riskkapitalet” på DI-debatt.
Debattartikel i DI i september
• Under Almedalsveckan arrangera­
des tre seminarier under temana;
”Riskkapital och tillväxtföreta­
gande”, ”Ska vem som helst få
äga välfärdsföretag?” och ”Är
riskkapitalet bra ägare i välfärds­
sektorn?”.
•U
nder Fashion week 2011 var
SVCA medarrangör till seminariet
”Den svenska modebranschen
- en framtidsbransch för goda
investeringar?”
•V
id den Nationella Kapitalmarknadsdagen den 24 maj för turist­
näringen deltog SVCAs vd, Marie
Reinius, i en utfrågning.
LUNCH PÅ RISKKAPITAL 2011
FREDRIK FEXE från Export­
rådet på medlemslunch i
september
•D
en första september arrangera­
des ett frukostseminarium med
temat ”Responsible Investment
in Private Equity – an IR or IRR
matter”. Deltog gjorde bland
annat Anne Holm Rannaleet och
Therése Lennehag som båda är
medlemmar av EVCAs Professional
Standards Committee.
•D
en 8 september publicerades en
debattartikel med rubriken ”Hur
långt sträcker sig riskkapitalbolagens ansvar?” på DI-debatt.
MARIE REINIUS PÅ NATIONELLA KAPITALMARKNADSDAGEN
•D
en 20 november lämnade före­
ningen in ett förslag till Finansdepartementet om hur så kallade
carry-inkomster kan beskattas in
framtiden.
31
Verksamhetsåret 2011
Resultat efter finansiella poster för 2011 är 41 Tkr vilket
är 615 Tkr sämre än föregående års resultat på 657 Tkr.
Det minskade resultatet förklaras främst av ökade omställ­
ningskostnader till följd av inhyrd personal under stor del av
året samt en lägre vinst för den stora konferensen NPEC än
beräknat.
Totala intäkter är i nivå med föregående år. Den lägre
nivån på bidragsintäkter från Tillväxtverket kompenserades i
huvudsak av högre medlemsavgifter och annonsintäkter.
Föreningens grundfunktioner består av medlemsansvarig/
administratör, analytiker, kommunikation/PA samt event/ut­
bildning. Under 2011 har stora delar av organisationens funk­
tioner varit under rekrytering och därmed vakanta. Därmed har
kostnaderna för inhyrd personal och konsultkostnader ökat.
Som en följd av föreningens vakanser genomfördes NPEC
med hjälp av en stor del inköpta tjänster. Konferensen blev
mycket lyckad men vinsten blev lägre än budgeterat.
Utöver detta har kostnader, som ej budgeterats för extra
arbete med föreningens engagemang i skattefrågor belastat
resultatet.
Under året har föreningen varit en aktiv part i politiker­
nas vardag med bra gehör för föreningens synpunkter kring
åtgärder för att förbättra villkoren för riskkapitalverksamheten
i Sverige.
SVCA har även varit synlig i media och fått ut stora delar
av budskapsplattformen.
Resultaträkning
2011
2010
804 000
815 750
6 105 000
5 644 825
Rörelsens intäkter m.m.
Medlemsavgifter
Serviceavgifter
Partnerskapsintäkter
750 000
750 000
Konferens- och eventintäkter
2 496 453
2 493 976
Sponsor- och annonsintäkter
198 572
4 973
Bidragsintäkter
399 548
707 341
Övriga rörelseintäkter
110 700
162 940
10 864 273
10 579 805
Konferens- och eventkostnader
–1 856 449
–1 569 972
Övriga administrativa kostnader
–3 921 785
–2 796 963
Personalkostnader
–5 059 804
–5 519 989
–96 102
–63 041
–10 934 140
–9 949 965
–69 867
629 840
111 510
27 228
–384
–502
111 126
26 726
Resultat efter finansiella poster
41 259
656 566
Årets resultat
41 259
656 566
Rörelsens kostnader
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter
Räntekostnader
32
Balansräkning
2011–12–31
2010–12–31
360 372
456 474
360 372
456 474
360 372
456 474
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Egenutvecklat system
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
1 239 218
2 060 794
Aktuell skattefordran
163 119
164 211
Övriga fordringar
213 909
186 619
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
334 230
345 833
1 950 476
2 757 457
Kassa och bank
8 594 431
6 288 549
Summa omsättningstillgångar
10 544 907
9 046 006
SUMMA TILLGÅNGAR
10 905 279
9 502 480
2011–12–31
2010–12–31
1 299 440
642 874
41 259
656 566
1 340 699
1 299 440
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
391 709
331 082
Övriga skulder
1 511 889
1 391 576
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
7 660 982
6 480 382
Summa kortfristiga skulder
9 564 580
8 203 040
10 905 279
9 502 480
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
33
Ordföranden har ordet
Under de senaste åren har en stor del av styrelsens arbete
fått ägnas de stora utmaningar som våra medlemsföretag
ställts inför, nämligen Skatteverkets förändrade inställning till
beskattning av carried interest och det kraftigt ökade politiska
trycket mot våra medlemsföretags investeringar i välfärdssek­
torn. I början låg fokus på att hantera de svenska aspekterna
på den europeiska regleringen av den onoterade sektorn
genom det s.k. AIFM-direktivet.
I samtliga dessa frågor har föreningen fått reagera för att
söka undvika för branschen ytterst oförmåliga utfall. Eftersom
alla dessa frågor fortfarande är i allra högsta grad levande
finns i skrivande stund ännu inte något definitivt slutresultat.
Styrelsen kan dock konstatera att det arbete som gjorts i
AIFM-frågan verksamt bidragit till att många av de värsta
farhågorna dessbättre inte behövt besannas. Förhoppningsvis
kan vi om några år dra samma slutsats i de andra två frå­
gorna.
Föreningen har även arbetat hårt för att förbättra villkoren
för affärsänglar och venture capital att investera i tillväxtbo­
lag. Under de senaste månaderna har investeringar i tidigare
skeden fått allt mer fokus från politiskt håll och där ser vi tack
vare det arbete som hittills lagts ned goda möjligheter att på
Styrelsen 2011
34
Ordförande
Jesper Eliasson
Åsa Riisberg
Pär Hedberg
Gustav Öhman
gohman97@gmail.com
Altor Equity Partners AB
08-678 9100
jesper.eliasson@altor.com
EQT Partners
08-506 55 300
asa.hallert@eqt.se
Stockholm Innovation and
Growth (STING)
08-20 28 40
par.hedberg@stockholm
innovation.com
Roger Johanson
Fredrik Karlsson
Claes de Neergaard
Pär-Jörgen Pärson
Skandia Life Insurance
Company
08-788 10 00
roger.johanson@skandia.se
Lifco
fredrik.karlsson@lifco.se
Industrifonden
08-587 919 00
claes.de.neergaard@
industrifonden.se
Northzone Ventures
08 -599 05 880
pjp@northzone.com
ett proaktivt sätt förbättra skattesituationen och kapitaltillför­
seln till venture-segmentet.
Det sägs att det viktigaste, och dyrbaraste man kan ge är
sin tid. Därför vill jag passa på tillfället att tacka de medlems­
företag som hjälpt föreningen genom att ställa kunniga med­
arbetare till förfogande. Speciellt vill jag tacka Mannheimer
Swartling, PwC och Vinge utan vars hjälp arbetet med både
AIFM och skattefrågorna knappast skulle nått de resultat som
hittills uppnåtts. Slutligen bör nämnas att Anne Rannaleet,
tidigare IK, varit absolut oumbärlig både för EVCA och SVCA i
arbetet med AIFM. Hennes utmärkelser är särskilt välförtjänta.
Allra sist vill jag uppmuntra till fortsatt engagemang i de
referensgrupper som SVCA driver i olika frågor. Jag vet själv
hur lätt det är att borra ned sig i sina egna investeringar och
hoppas på att någon annan tar hand om omvärldsfrågorna.
Den senaste tiden har med all önskvärd tydlighet illustrerat
hur viktigt det är att så många som möjligt engagerar sig för
allas vår gemensamma sak. Det är först då vi kan hoppas på
framgång!
Gustav Öhman,
styrelseordförande i SVCA
Styrelsen 2012
Ordförande
Jesper Eliasson
Johan Hähnel
Pär Hedberg
Gustav Öhman
Altor Equity Partners AB
08-678 9100
jesper.eliasson@altor.com
EQT Partners
08-506 55 300
johan.hahnel@eqt.se
Stockholm Innovation and
Growth (STING)
08-20 28 40
par.hedberg@stockholm
innovation.com
gohman97@gmail.com
Valberedning
Claes de Neergaard,
Industrifonden (sammankallande)
claes.de.neergaard@industrifonden.se
08-587 919 00
Hans Otterling, Northzone
hans@northzone.com
08-599 05 880
Roger Johanson
Lea Bajc
Rikard Östberg
Skandia Life Insurance
Company
08-788 10 00
roger.johanson@skandia.se
Northzone Ventures
08-599 05 880
lea@northzone.com
RP Ventures
08-525 026 00
rikard@rpventures.se
Åsa Riisberg, EQT
asa.riisberg@eqt.se
08-506 55 300
Revisorer
Hans Jönsson,
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
08-555 330 00
hans.joensson@se.pwc.com
Kenneth Stjernström,
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
08-555 330 00
kenneth.stjernstroem@se.pwc.com
35
SVCAs medlemmar
Investerande medlem – Venture Capital
36
Företag
Hemsidesadress
1:a Västmanlandsfonden
AB Chalmersinvest
AB Traction
Ackra Invest AB
Affärsstrategerna AB
Allba Invest AB
Allenex AB
Almi Invest AB
Backstage AB
Centrecourt AB
Chalmers Innovation
Coach & Capital
Conor Venture Partners Oy
Creandum II Advisor AB
DE Capital Management AB
Firm Factory Network AB
Fouriertransform AB
Första Entreprenörsfonden AB
www.vastmanlandsfonden.com
www.chalmersinvest.se
www.traction.se
www.ackrainvest.se
www.astrateg.se
www.allbainvest.se
www.allenex.se
www.almiinvest.se
www.backstage.se
www.centrecourt.se
www.chalmersinnovation.com
www.coachandcapital.se
www.conor.vc
www.creandum.com
www.decapital.se
www.firmfactory.com
www.fouriertransform.se
www.forstaentreprenorsfonden.se
Förvaltnings AB Metallica
Gothia Innovation AB
Grädde Invest AB
GU Holding – Holdingbolaget
vid Göteborgs universitet AB
HealthCap AB
IKEA GreenTech AB
Industrifonden
Innovacom
Innovationskapital
KTH Chalmers Capital
Lantmännen Såddfinansiering
Nexit Ventures
Niam AB
Norrlandsfonden
Northzone Ventures
PULS AB - Partners för utvecklingsinve­steringar
inom Life Sciences, P.U.L.S. AB
Quest Group
Rite Internet Ventures AB
RP Ventures
Saab Ventures
SamInvest Mitt AB
www.metallica.st
www.gsp.se
www.gradde.se
www.holding.gu.se
www.healthcap.se
www.ikea.greentechab.com
www.industrifonden.se
www.innovacom.com
www.innkap.se
www.kthchalmerscapital.se
www.lantmannen.com/satsa
www.nexitventures.com
www.niam.se
www.norrlandsfonden.se
www.northzone.com
www.pulsinvest.se
www.questgroup.se
www.riteventures.com
www.rpventures.se
www.saabgroup.com
www.saminvest.se
Företag
Hemsidesadress
SLU Holding AB
Spiltan Investment AB
Spintop Ventures
Start Invest AB
Sting Capital
Stora Enso Ventures
Sustainable Technology Partners Nordic AB
Swedfund International AB
Sydsvensk Entreprenörfond AB
TeknoSeed Portfolio Management AB
Transferator AB
Uminova Invest
Via Venture Partners A/S
Volvo Technology Transfer
www.slu.se/sluholding
www.spiltan.se
www.spintopventures.com
www.startinvest.se
www.stockholminnovation.com
www.storaenso.com/about-us/strategy/venturi
www.stechpartner.com
www.swedfund.se
www.ssefond.se
www.teknoseed.se
www.transferator.se
www.uminovainvest.se
www.viaventurepartners.com
www.volvo.com/venturetech
Investerande medlem – Venture Capital, Buyout
Företag
Hemsidesadress
AB Novestra
CapMan AB
Connecting Capital
Deseven AB
Deva Group AB
Doughty Hanson & Co AB
GLD Invest AB
Investa Företagskapital AB
KFI Kapital AB
Livförsäkringsaktiebolaget Skandia
Mannerheim Invest AB
NovAx
Pod Investment
Priveq Advisory AB
Promodrive Development AB
Scope Capital Advisory AB
SEB Venture Capital
Servisen Investment Management AB
Söderlind & Co AB
Tredje AP-Fonden
Verdane Capital Advisors
Wingefors Invest AB
Ålands Investerings AB
Ålands Utvecklings AB
www.novestra.com
www.capman.com
www.connectingcapital.se
www.deseven.com
www.deva.se
www.doughtyhanson.com
www.gldinvest.com
www.investa.se
www.kf.se
www.skandia.se
www.mannerheim.se
www.novax.se
www.podventurepartners.com
www.priveq.se
www.promodrive.se
www.scope.se
www.seb.se/venturecapital
www.servisen.se
www.soderlind.se
www.ap3.se
www.verdanecapital.com
www.wingeforsinvest.se
www.investeringsab.ax
www.utvecklingsab.aland.fi
37
Investerande medlem – Buyout
Företag
Hemsidesadress
3i Nordic plc (UK) filial Sverige
Accent Equity Partners AB
Altor Equity Partners AB
Amplico Kapital AB
Amymone AB
Anchor Capital Management Ltd
Apax Partners AB
Armada Mezzanine Capital Oy
Axcel Management AB
Bridgepoint Capital AB
Coeli Private Equity Management AB
Credelity Capital KB
Cubera Private Equity
CVC Capital Patners
EQT Partners AB
Fagerberg & Dellby
FSN Capital Partners AB
IK Investment Partners Norden AB
www.3i.se
www.accentequity.se
www.altor.com
www.amplico.se
www.amymone.se
www.anchorcapital.co.uk
www.apax.com
www.armadamezzanine.com
www.axcel.dk
www.bridgepoint.eu
www.coeli.se
www.credelity.se
www.cubera.se
www.cvc.com
www.eqt.se
www.fagerbergdellby.se
www.fsncapital.com
www.ikinvest.com
K III Sweden AB
Kohlberg Kravis Roberts & Co. Limited
Lifco AB
Litorina
MedCap
Montagu Private Equity
Nordic Capital
Nordic Growth
Norvestor Equity AS
PAI Partners
PEQ AB
Permira Adviser KB
Polaris Private Equity
Procuritas AB
Ratos AB
Riverside Europe Partners
Segulah Advisor AB
Valedo
Vinovo
Volati AB
www.karnell.se
www.kkr.com
www.lifco.se
www.litorina.se
www.medcap.se
www.montagu.com
www.nordiccapital.se
www.nordicgrowth.com
www.norvestor.com
www.paipartners.com
www.peqab.se
www.permira.com
www.polariequity.dk
www.procuritas.se
www.ratos.se
www.riversideeurope.com
www.segulah.se
www.valedopartners.com
www.vinovo.se
www.volati.com
Investerande medlem – Investerare i riskkapitalfond
38
Företag
Hemsidesadress
Argentum Fondsinvesteringer
Sjätte AP fonden
www.argentum.no
www.apfond6.se
Affärsängelnätverk
Företag
Hemsidesadress
Chalmers Innovations Investerarnätverk
Coach & Capital
Connect Skåne Affärsängelnätverk
CONNECT Uppsalas Investerarnätverk
Connect Västs Affärsängelnätverk
Connect Östra Sverige Privatinvesterar Nätverk
Delfinerna i Skåne/Almi Skåne
Delfinerna i Västerbotten/Connect Norr
Roslagens Affärsänglar AB
Spiltan
Stiftelsen Teknikdalen
Sting Businss Angels
STOAF, Stockholms Affärsänglar AB
www.chalmersinnovation.com
www.coachandcapital.se
www.connectskane.se
www.connectuppsala.se
www.connectvast.se
www.connectost.se
www.skane.almi.se
www.connectnorr.org
www.roaf.se
www.spiltan.se
www.teknikdalen.se
www.stockholminnovation.com
www.stoaf.se
Individuell medlem
Företag
Accessio AB
Aduno AB
Alestra AB
ALMI Företagspartner Stockholm AB
Amator AB
Amundin Corporate Advisor
Bain & Company
Carnegie Investment Banking
CeSu Invest AB
Collectus AB
CustCap
Eddaconsult AB
Hallencreutz & Partners AB
Hans Holst
Interim Partner AB
Jane Walerud
Kongelf Holding AB
Legera AB
Life Equity Group Holding AB
Muirfield Invest AB
Next Strategies
Partner Solution
PG Johannesson Advice AB
PMC
Reforce International
Rintec Consulting AB
Scarab Development AB
Silfvergruppen
SmartUp AB
Staffan Elmgren
Staffan Gullander
Startup Academy
Vinno AB
Zirkona AB
Östernäs
Hemsidesadress
www.custcap.com
www.interimpartner.se
www.lifeequity.se
www.nextstrategies.se
www.scarab.se
www.silfvergruppen.se
www.vinno.se
39
Associerad – Finansiell rådgivare
Företag
Hemsidesadress
Arthur D. Little AB
Avantus Corporate Finance
Deloitte
EOC Partners LLP
Experia Corporate Finance Advisors
Grant Thornton Sweden AB
Hjalmarsson & Partners Corporate Finance AB
JP Cornerstone
Keystone Advisers
Morgan Stanley
nordicvibe AB
Opera Capital Partners
Palmgren Lindwall Affärsstrategi B
R & R Partners AB
Ritz Capital Management AB
Siguiente Capital AB
Thenberg & Kinde Fondkommission AB
www.adlittle.com
www.avantus.se
www.deloitte.se
www.eocp.com
www.experia.se
www.grantthornton.se
www.hg-cf.com
www.jp-cornerstone.com
www.keystoneadvisers.se
www.morganstanley.com
www.nordicvibe.com
www.opera-cp.com
www.palmgrenlindwall.se
www.rrpartners.se
www.ritzcapital.com
www.siguientecap.com
www.thenberg.se
Associerad – Juridisk rådgivare
Företag
Hemsidesadress
Advokatfirman Cederquist KB
Advokatfirman Fylgia KB
Advokatfirman Glimstedt Stockholm
Advokatfirman Törngren Magnell
Advokatfirman Vinge KB
Bird & Bird Advokat KB
Hamilton Advokatbyrå
Leox Holding AB
Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB
MAQS Law Firm
McGuireWoods Llp
Ramberg Advokater AB
Roschier Advokatbyrå AB
Setterwalls Advokatbyrå AB
White & Case Advokat AB
Wistrand Advokatbyrå
www.cederquist.se
www.fylgia.se
www.glimstedt.se
www.torngrenmagnell.com
www.vinge.se
www.twobirds.com
www.hamilton.se
www.leox.se
www.mannheimerswartling.se
www.maqs.com
mcguirewoods.com
www.ramberglaw.se
www.roschier.com
www.setterwalls.se
www.whitecase.com
www.wistrand.se
Associerad – Organisationer och myndigheter
40
Företag
Hemsidesadress
Avanza Bank AB
Blekinge Business Incubator AB
Innovationsbron AB
KTH Holding
Stockholm Business Region Development
StyrelseAkademien Stockholm
Tillväxtverket
www.avanza.se
www.b-b-i.se
www.innovationsbron.se
www.electrum.se
www.investstockholm.com
www.styrelseakademien.se
www.tillvaxtverket.se
Associerad – Rådgivare inom ledarskap och rekrytering
Företag
Hemsidesadress
Mercuri Urval AB
Novare Human Capital AB
www.mercuriurval.com
www.novare.se
Associerad – Övriga rådgivare
Företag
Hemsidesadress
Advokatbyrån Gulliksson AB
Advokatfirma DLA Nordic KB
Advokatfirman Delphi KB
Advokatfirman Lindahl KB
Agentum AB
Alexander Hughes Sweden
Andulf Advokat AB
Aon Sweden AB
Ashurst Advokatbyrå AB
Awapatent AB
Baker & McKenzie Advokatbyrå AB
BearingPoint
Cordial Business Advisers AB
EIM Scandinavia AB
Enhancer Consulting AB
Ernst & Young AB
Intertrust Scandinavia
KPMG Private Equity Group
www.gulliksson.se
www.dlanordic.se
www.delphi.se
www.lindahl.se
www.agentum.se
www.alexanderhughes.com
www.andulf.se
www.aon.se
www.ashurst.com
www.awapatent.com
www.bakernet.com
www.bearingpoint.se
www.cordial.se
www.eim.se
www.enhancer.se
www.ey.com/se
www.intertrustgroup.com
www.kpmg.se
Lead, LiU Entrepreneurship and Development
Mazars SET Revisionsbyrå
NASDAQ OMX
Nordic Growth Market NGM
Nordic Interim
Occam Associates AB
Orstadius AB
Prospero Technology Management AB
PwC
Roland Berger Strategy Consultants AB
SEB Acquisition Finance
Svensk FöretagsFörmedling AB
Telia Sonera AB
The Boston Consulting Group Nordic
Willis AB
WSP Environmental
www.leadincubator.se
www.set-revision.se
www.nasdaqomx.com
www.ngm.se
www.nordicinterim.com
www.occam.se
www.orstadius.se
www.prospero.se
www.se.pwc.com
www.rolandberger.com
www.seb.se
www.sffab.se
www.teliasonera.com
www.bcg.com
www.willis.se
www.wspgroup.com
41
Om SVCA
SVCA företräder riskkapitalet en katalysator för tillväxt
Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är branschföreningen för aktörer på den svenska
riskkapitalmarknaden. Riskkapital är en aktiv ägarform och fungerar som en katalysator
för tillväxt i svensk ekonomi.
Föreningen, som grundades 1985, har till uppgift att i verka
för en väl fungerande riskkapitalmarknad i Sverige.
Det gör vi genom att:
gera som språkrör för branschen i media och gentemot
• Apolitiker
och beslutsfattare.
riva faktabaserad opinionsbildning för att skapa en
• Drättvisande
bild av branschen.
kapa mötesplatser för branschens aktörer i form av
• Sstora
konferenser såväl som mindre möten och mer
informella nätverksträffar.
rbeta för professionell utveckling för branschens aktörer
• Agenom
att arrangera utbildningar och seminarier.
V
erka
för
arbetar på ett fortsatt sunt sätt
• vad gällerattetik,branschen
transparens och CSR.
förändringar av regelverk och skattelagstiftning
• Bochevaka
arbeta för förbättrade villkor för branschen.
rämja entreprenörskap och utbilda entreprenörer i risk­
• Fkapital
och finansieringsfrågor.
Organisation
Barbro Dunér
marie.reinius@svca.se
Kommunikationschef
0733-76 87 00
jonas.rodny@svca.se
Administrativt ansvarig
(medlemshantering och
ekonomi) samt assistent
till Marie Reinius
0709-20 85 79
barbro.duner@svca.se
HENRIK TALBORN
Sara Dennås
Hélène Hernmarck
Olsson
Chefsekonom
0702-14 90 07
henrik.talborn@svca.se
Juridik
0768-44 74 34
sara.dennas@svca.se
Event
0708-17 97 57
helene.hernmarck@svca.se
Jonas Rodny
Marie Reinius
VD
42
Medlemskap i SVCA
Ett medlemskap i Svenska Riskkapitalföreningen är en bekräftelse på att medlemsföre­
tagen följer branschens etiska riktlinjer och fungerar som ett kvalitetsmärke. SVCA skapar
även många viktiga mötesplatser för branschen.
Medlemskapet i Svenska Riskkapitalföreningen ger tillgång till
en rad intressanta mötesplatser och viktiga nätverk. Medlem­
marna bjuds in till föreningens luncher med aktuella föredrag­
ningshållare, till utbildningar och seminarier samt inbjudningar
med medlemsrabatt till ett flertal intressanta evenemang där
SVCA är samarbetspartner. Medlemskapet ger också tillgång till
information och nyheter om aktiviteter på marknaden. I medlem­
skapet ingår en presentation på SVCA:s hemsida.
Marknadsföring av ditt företag
resentation av ditt företag på
• Psvca.se.
öjlighet till exponering av ditt företag
• Mgenom
partnerskap och annonsering i
våra kanaler.
Medlemskapet innebär ett kvalitets­• märke
för ditt företag. Som medlem kan
du ladda ner symbolen ”Medlem i SVCA”
att använda på hemsida och i trycksaker.
Medlemmar i SVCA ska följa föreningens etiska riktlinjer
och de gemensamma värderingsprinciper, IPEV, som antagits
av över 30 riskkapitalföreningar runt om i världen. Dessutom
skall medlemmarna bistå med information vid branschunder­
sökningar som föreningen sanktionerat.
Medlemsansökan sker via föreningens hemsida:
www.svca.se
Nätverk och event
Kunskapscenter
illgång till intern branschinforma­
illgång till en rad intressanta
• Ttion,
• Tmötesplatser
nyheter och informationsmate­
och viktiga nätverk
inom riskkapitalbranschen.
rial via intranätet på svca.se.
nbjudningar till föreningens alla
till juridiska verktygslådor
• Iinterna
• Tviaillgång
event, omkring 20 per år.
intranätet på svca.se.
ärskilda nätverksträffar för young
• Sprofessionals
samt för kvinnor i
riskkapitalbranschen.
med medlemsrabatt till
• Iettnbjudningar
flertal intressanta evenemang
där SVCA är samarbetspartner.
SVCAs nyhetsbrev
För dig med ett intresse för riskkapitalbranschen.
SVCA News vill på ett underhållande sätt ge varierande, nyttig
och lärorik information om vår bransch. Det digitala nyhetsbrevet
ges ut en gång i månaden. Vi hoppas på god och intressant läs-
ning och uppmanar alla att komma med synpunkter och idéer om
uppslag till kommande nummer.
Vill du prenumerera på SVCAs nyhetsbrev? Maila till
admin@svca.se
43
S venska R iskkapitalföreningen, S VC A
G rev T uregatan 18, 114 46 S tockholm
T elefon: 08- 678 30 90
info@svca.se, w w w.svca.se
Produktion: SVCA i samarbete med Wildeco. Foto: Carl Johan Rönn, Anna Skoog, Mats Widén, Ojo, PhotoAlto/Johnér, Christin Philipson, Jörgen Hildebrandt och Annika Berglund. Tryck: åtta45, 2012.
Riskkapital fungerar som en viktig katalysator i svensk ekonomi för tillväxt och jobbskapande.
Under de senaste fem åren har svenska bolag med goda tillväxtmöjligheter fått över 120 miljarder kronor i riskkapital för att skapa, utveckla och omforma bolagen.
Riskkapital innebär ett aktivt ägande, där ägarna investerar både kunskap och kapital då de
tillsammans med entreprenören bygger långsiktigt hållbara bolag.
Riskkapitalet behövs för att små entreprenörsdrivna företag ska kunna utvecklas och växa.
Det behövs också för att möjliggöra för mer mogna företag att ta sig till nästa nivå.