Louise Bisgaard Pedersen EMS - Equine Metabolic Syndrome - Januar 2010 Vad är EMS? EMS är en ämnesomsättningssjukdom hos häst, som dessvärre ses oftare och oftare. Sjukdomen uppdagas ofta först när hästen har blivit sjuk, eftersom det för icke-fackfolk kan vara svårt att se de subkliniska tecknen. Sjukdomen kännetecknas ofta med fettdepåer längs mankammen, hjärtformad bak eller andra depåer runt hästens kropp. I dessa fettdepåer utsöndras det hormoner som stör sockeromsättningen. Det kan leda till EMS. Ska man relatera sjukdomen till människor, kan den jämföras med Diabetes 2. En sjukdom som i sig själv kan vara farlig och som dessutom sätter hästen i högriskgruppen för att utveckla fång. Vilka är symptomen på EMS? Många hästägare, som har hästar som lider av EMS, vet oftast inte om hästens sjukdom. Det kan vara svårt eftersom otränat öga att skilja på om en häst är lite för tjock, överviktig och en stor fin ”hingsthals”, eller om den har fettavlagringar på de ”felaktiga” ställena. Dessa fettdepåer blir oftast förväxlade med muskler. Ofta kan hovarna på en häst med EMS också ha en annan form. De kan vara lite mer flata och ofta av en dålig kvalitet. Detta beror på att det inte kommer den optimala mängd näringsämnen ut till lamellerna i hovarna, då hästens matsmältning inte fungerar korrekt. Som nämnt avsöndras fettet i depåerna speciellt i manken, mankammen och på bakdelen över svansroten. Utöver att det inte ser fint ut, kan det också vara ett problem att ha en frisk och välfungerande ridhäst, om den lider av EMS. Hästen kan ofta verka lite slö, eller omotiverad, ha en större risk för följdsjukdomar/infektioner, liksom det också kan vara svårt att bygga muskler på en häst med EMS. Det som sker i hästens kropp är att det utvecklas en insulinresistens. Denna resistens beror på en störning i samspelet mellan socker och hormonet insulin. Kroppen har användning för insulin för att styra blodsockernivån, lagra glukos och ombilda det lagrade glukosen till energi. I samband med EMS reagerar cellerna med ett högt glukosanvändning inte särskilt bra på insulin. Det betyder att glukosen inte längre är tillgänglig som energikälla. När sockret inte blir utnyttjat, blir det istället lagrat i depåer, som kan användas i ”sämre tider”. Problemet är bara det våra ridhästar inte upplever ”sämre tider”, som vildhästar kan göra varje vinter. Det för således till en livssjukdom som t.ex. EMS eller fång. En blodprov från en häst med EMS visar ofta följande: • Hyperglycemia – för högt blodsockervärde • Hyperinsulinemia – för högt värde av insulin* i blodet • Hypothyroid – för låga värden av thyreoidea* i blodet (ofta endast periodiskt) • Hypercortisolemia – vid stress i kroppen/fång ökar blodets innehåll av kortisol* (några former av fång kan be ett liknande blodbild) *Se förklaring på baksidan… Hur undgås EMS? Några hästraser är mer disponerade för EMS än andra. Det gäller speciellt alla de ”ursprungliga raserna”, såsom de flesta ponnyraser, islandshästar, tinkLusitano, araber m.fl. Dessa raser er, frieser, PRE, Lusita och deras ämnesomsättning är mycket lättfödda o är inrättad till att lägga på extra kilo på sommaren för att ha de depåer att tära på om vintern. Men det de är inte enbart de lättfda raserna sern som kan komma att drabbas b av EMS, det är alla typer av hästar, om de inte blir fodrade korrekt! Här ses en EMS häst med fettdepåer vid gjorden, under magen, på skulderna, revbenen, ryggen och bakdelen. Hästen har en mycket uttalad hjärtformad bakdel, och det kan ”läggas vatten” på ryggen, vilket alla är tecken på EMS. De flesta hästägare förstår att det kan vara en risk att skicka hästen på bete i förhållande till hästens intag av sockerhaligt gräs. Många har upplevt hur mycket det kostar att ha en häst med fång. Problemet med det Skandinaviska gräset, som också i många fall används till hö och hösilage, är att det består av mycket sockeerhaltiga gräsarter, som är utvecklade till högproducut erande mjölkkor eller till att era göda köttdjur eftersom vi önskar en så stort produktion som möjligt. De senaste åren har vi haft längre perioder av torka, som stressar gräset vilket gör att sockerinnehållet stiger ytterligare. Detta sockerhaltiga gräset använder vi till grovfoder. Här ses en EMS häst med tydligt stor och spänd nackkam. Vid produktion av hösilage önskas en torrsubstans på ca. 60-70 %, således att hösilagen inte blir för våt/ sur för att hästarna kan tåla det, och det sker fortfarande en jäsningsprocess, där gräset konserveras av mjölksyran. I denna process används sockret som regel, men de senaste åren har innehållet av socker i gräset varit så högt att mikroorganismerna inte har kunnat använda det hela. Resultatet har varit hösilage med ett högt sockerinnehåll. Det samma kan göra sig gällande för om hösilagen är för torr, sker det ingen jäsningsprocess. Ett bra, dammfritt hö är något av det bästa, man kan fodra sin häst med. Dessvärre gör sockerproblematiken sig också gällande här och därför ses ofta hästar som får fång på vintern, även om de går i en jordhage, blir fodrade med ett kraftfoder som har ett lågt värde på socker och stärkelse och eller endast får hö. Här måste vi tyvärr konstatera att hö är boven! För att komma tillbaka till överskriften: ”Hur kan vi undgå EMS”, Då är det viktigt att hålla sig till följande råd: • Få analyserat ditt grovfoder. Optimalt sockerinnehåll i höet/hösilagen ligger under 8%. • Optimera ditt management. En häst i riskgruppen för EMS får inte äta gräs dygnet runt! • Eventuellt sätt munkorg på eller jordhage med tillgång till ett passande grovfoder. • Hästen samlade diet ska vara låg på stärkelse och socker. • Hästen ska tilldelas vitaminer och mineraler av hög kvalitet dygnet runt. • Hästen ska ha tillräckligt med grovfoder – med lågt sockerinnehåll, således att blodsockret hålls stabilt. • Motion är viktigt! Minimum 30 minuters lätt arbete varje det kan sätta igång sockeromsättningen. Hur hanteras EMS? Alfa och omega för att hästar med EMS ska bli friska igen är att foderstaten tillpassas. En EMS häst ska ha ett foder med lågt innehåll av stärkelse och socker. Detta gäller både kraftfoder och grovfoder! Man ska vara uppmärksam på att en EMS häst ställer större krav på kvaliteten och mängden av mineraler, eftersom det kan göra ämnesomsättningen långsammare om det är brist på spårämnen. En häst med EMS kan oftast inte tåla att gå på bete. För att hästen fortfarande ska socialisera och utföra sitt naturliga beteende, kan det vara möjligt att sätta på en munkorg på hästen. Hästen har fortfarande möjlighet för att få i sig lite gräs, dricka osv., men dens dagliga gräsintag blir reducerad väsentligt. En annan möjlighet kan vara att ha hästen i en jordhage utan gräs överhuvudtaget. Hästen ska tilldelas rikliga mängder grovfoder, så den hela tiden har något att tugga på. Kvaliteten ska naturligtvis vara god (dvs. låg sockerhalt) liksom det kan suppleras med lite halm. Naturligtvis ska det också vara fritillgång till vatten. En häst med EMS bör motioneras dagligen. Endast en halv timmes ridning om dagen, där hästens puls ökar, kan öka förbränningen markant. Förklaring på hormonernas effekt Insulin är ett hormon, som produceras i bukspottkörteln och frigörelsen av insulin är beroende av blodets koncentration av glukos (druvsocker). Insulins funktion är bland annat att reglera deponeringen av glukos i kroppen. Cellerna i kroppen har användning av insulin för att kunna ta upp glukos från blodbanan. Är insulins effekt nedsatt ute i vävnaden, har kroppen svårt att uppta och lagra de kolhydrater som precis har blivit ätit? Kan bukspottskörteln inte producera tillräckligt med insulin, eller är cellerna inte tillräckligt känsliga, kan blodets innehåll av glukos stiga, då det har svårt att bli upptaget i vävnaden? Kortisol Kortisol är ett av de 40 hormoner, som produceras i binjurebarken och kallas också flykt hormonet. Det produceras i ökade mängder, om hästen utsätts för stressade situationer, som kan aktivera deras rädsla och flyktinstinkt, liksom extremt hårt arbete eller brist på vila kan öka produktionen av kortisol. Kortisol har stor inflytande på protein-, fett- och sockeromsättningen. Det ökar nedbrytningen av proteiner, och därmed frigörs aminosyror som ombildas till glukos. Samtidigt nedsätts förbränningen av glukos i vävnaden och blodsockret stiger. Denna process kan medföra att huden blir tunnare, hästen får svårt att bygga upp muskler, liksom det kan ske en nedsatt kalkupptagning från tarmen och ökat kalciumutsöndring genom urinen. Denna avkalkning förstärks av kalorifattig diet. Vid ökat kortisol produktion kan hästen Kompletterande upplysningar om produkternas användning vid konkreta problemställningar samt utarbetning av foderstater kan inhämtas hos våra konsulenter: också få ökad hungerkänsla, speciellt efter foderämnen med lättomsättlig energi, således att kroppen har tillräckligt med energi, om hästen behöver fly. Det ökade intaget av lättomsättlig energi kan också få insulinmängden att stiga och insulinet lägger fett i depåerna, eftersom hästen inte får använt upp energin vid flykt eller motion. Vikten ökas alltså permanent vid ökad kortisolsutsöndring i kroppen. Utsöndringen av thyreoidea (ett ämnesomsättningshormon), minskar, när kortisolproduktionen stiger, vilket kan ge anledningen till ytterligare viktstigning. Thyreoidea Thyreoidea är ett viktigt ämnesomsättningshormon, som producerad i sköldkörteln. Bildningen av sköldkörtelns hormon är helt beroende av tillräcklig jodtillförsel från fodret, därför bör man vara uppmärksam på att hästar med EMS får den rätta mängden jod samt aminosyran tyrosin i deras foder. Det aktiva hormonet thyreodiea, som också kallas T3, påverkar de flesta celler i kroppen. Således reglerar T3 energiomsättningen i cellerna och stimulerar värmeproduktionen. Hormonet är också nödvändigt för normal växt och för normal utveckling av centrala nervsystemet i fostret och det nyfödda fölet. Dessutom ökar hormonet cellernas känslighet för impulser från det sympatiska nervsystemet, således att det kan uppstå ökad puls, sänkt blodtryck, hämmad sekretbildning i körtlarna, hämmad rörelse, peristaltik, i magtarmkanalen, avslappning av tömningsmuskeln i blåsan samt utvidgning av pupillen. Annica Larsson, regionschef, agronom Charlotte Jibréus, hippolog Jórun Sumberg-Olsen, veterinär tlf. +46 076-093 11 90 tlf. +46 072-251 03 29 tlf. +45 2371 4457 al@hippolyt.se cj@hippolyt.se joso@hippolyt.dk St. Hippolyt Danmark A/S · Tel. +45 7020 5344 · Fax +45 7534 5311 · CVR.nr.: 10026725 · hippolyt@hippolyt.dk · www.hippolyt.dk St. Hippolyt Sverige AB · ORG.nr.: 556775-4386 · info@hippolyt.se · www.hippolyt.se Marketingsafdeling/Produktfoldere/A5 foldere/EMS_SV.indd 09-2012 Insulin