1. No category

klimat och miljö version 2.0 2011
innehåll
inledning
Om Världens kurs
Till ledarna
jag och klimatet
Övning – Detta har vi gemensamt
Övning – Katastrofpresentation
Övning – Bibelcitat och prat
Övning – Heta stolen
Övning – Mina val, mina påverkansområden
världens klimat
Övning – Idéstorm: Vad vet vi om vårt klimat?
Växthuseffekten – så fungerar den
Växthusgaser
Så här ser det ut, detta har hänt
Vad kan hända?
Jordbruksproduktion och livsmedel
Vattenförsörjning
Ekosystem och biologisk mångfald
Naturkatastrofer och stigande havsnivåer
Fyra hot mot vattnets kretslopp Människors hälsa
En verklig historia från Indien
Millenniemålen, mål 7 & 8
Vad måste göras?
Minska utsläppen snabbt
Politiska beslut och varsammare livsstil
Stöd till utvecklingsländernas klimatomställning
och klimatanpassning
Klimatsmart bistånd
Minskad sårbarhet
Skydda kolsänkor
Klimatsmart teknik
Övning – Fyra hörn om världens makt Övning – Open space om lösningar på klimatfrågan
Övning – Frågesport/tipspromenad
4
5
8
8
9
10
11
12
12
13
14
16
16
17
17
18
19
20
20
22
23
23
23
24
25
25
26
26
27
27
28
kyrkan och klimatet
Varför bryr sig kyrkan om klimatfrågan egentligen?
Gemenskap med allt skapat
Tre perspektiv
Nåd och sändning
Kyrkan agerar på bred front
Enskildas engagemang är jätteviktigt!
Inspiration till församlingar och enskilda
Opinionsbildning
Greenhouse development rights –
ett sätt att fördela ansvar efter förmåga
Sex konkreta krav på hur ett nytt klimatavtal
bör se ut
Hög tid för klimaträttvisa
Internationella nätverk
Stöd till klimatanpassning
Övning – Cyklonen kommer
Stöd till katastrofhjälp
Övning – Fyra hörn om kyrkans bidrag
29
30
30
33
34
34
35
35
35
36
36
37
38
38
39
40
vi kan påverka världens klimat
Tvärtomövning – så skyndar vi på
växthuseffekten så mycket som möjligt!
Övning – Solsystemet: vem kan jag påverka?
Konsumtion, klimatet och lycka –
hur hänger det ihop?
Övning – Inventera lokalsamhällets klimatpåverkan
Tufft men inte omöjligt!
Detta kan vi göra för ett rättvist klimat
Världens chans!
Övning – Gör en handlingsplan
Bön som avslutning
Utvärdering
42
44
44
45
50
51
52
53
mer att läsa och lära…
66
41
41
inledning 3
inledning
hållbart? klimatsmart? ekoreko? Betyder det att det är slut med det
goda livet helt och hållet nu? Aldrig mer åka bil. Flyga ska vi inte ens
tala om, hejdå solsemester. Biffen får väl bli en palsternacka antar jag.
Det årliga julbadet var ju en fin tradition, det blir något för barnbarnen
att återinföra. Ja, om det överhuvudtaget kommer att finnas liv på jorden
då vill säga. Det är väl bara gråsuggorna som kommer överleva i omväxlande stekhetta, översvämningar och cykloner…
…Alla dessa uppmaningar, nyhetsrapporteringen och faktiska tecken
som allt extremare väder – det är inte konstigt om man är orolig och
tvivlar på att sin insats gör skillnad. Eller att man får ångest och bara vill
strunta i alltihop. Klimatfrågan är en utmaning och den berör oss alla.
Klimatförändringarna får konsekvenser för oss här i Sverige och för människor på andra sidan jorden. Vi hänger alla ihop och vi påverkas alla,
men alla drabbas inte lika hårt och snabbt. De människor som bidragit
minst till de förändringar som vi redan börjar se är de som drabbas hårdast. Vi kan inte prata om klimatfrågan utan att också prata om människors rätt till utveckling. Världen behöver klimaträttvisa.
REDAKTION:
Gudrun Norrfjärd,
Sofie Lindestrand Psilander,
Sofia Oreland,
Marit Norén,
Produktionen av Världens kurs,
Klimat och miljö sker med stöd från Sida.
Sida har ej deltagit i produktionen och
ansvaret för innehållet är utgivarens.
Poängen är inte att vi ska gå runt med oro, ångest och dåligt samvete.
Eller byta ut den dagliga duschen till ett årligt julbad. Självklart ska vi
försöka leva på ett sätt som gör det möjligt för kommande generationer,
både här och på andra sidan jorden, att få ett gott liv. Gott liv? Livskvalitet? Klimatfrågan väcker också liv i frågor av mer existentiell art.
Här har kyrkan något viktigt att bidra med – om vi låter tron vara den
hållbara och konstruktiva drivkraft för engagemang som den kan vara.
Du och jag har ett ansvar, men vi står inte ensamma. Genom allt detta är
vi burna och älskade av vår Skapare, och vi är sända att gripa in. Som
kyrka och kristna kan vi inte stå bredvid och se på när människor och
natur kränks. Tron får bli handling, hoppet bär oss och vårt uppdrag är
kärlek till allt skapat!
Du är oändligt värdefull och viktig. Du förändrar världens kurs.
INNEHÅLL
inledning 4
Om Världens kurs
världens kurs, klimat och miljö – så är materialet upplagt
Materialet är uppdelat i fyra kapitel – Jag och klimatet, Världens klimat, Kyrkan och klimatet samt Vi kan påverka världens klimat.
I den första delen, Jag och klimatet, får man fundera över hur man
själv påverkar och påverkas av klimatet.
Del två, Världens klimat, är ett faktakapitel. Här finns bakgrundsinformation; hur fungerar växthuseffekten? Vad har hänt? Vad kan
hända och vad behöver vi göra?
Del tre fokuserar på Kyrkan och klimatet. Varför ska kyrkan bry sig
om klimatfrågan? Här får man också veta mer om hur kyrkan arbetar
med klimatfrågan.
Den fjärde och avslutande delen fokuserar på att vi tillsammans faktiskt har möjlighet att påverka vårt klimat på ett positivt sätt. Genom
att tänkta igenom hur vi lever våra liv och försöka leva på ett ansvarsfullt sätt kan vi göra världen mer hållbar och rättvis. Här finns flera
tips på vad vi konkret kan göra.
genomgående tankar
Världens kurs vill försöka hjälpa till att se sambanden mellan det lokala
och det globala. Vi lever i en värld där vi ständigt påverkar och påverkas
av människor både nära och långt borta, vare sig vi vill eller inte. Genom
att se och vara medveten om detta finns det möjlighet att agera på ett mer
medvetet sätt, ens handlingar spelar faktiskt roll.
När jag blir medveten om att mina handlingar spelar roll börjar jag också
reflektera över hur jag vill handla och varför – vad är det som har betydelse för hur jag vill agera? Spelar det någon roll att jag tror på Gud?
Hur syns det då i mina handlingar? Eller är tro och liv två separata saker?
Världens kurs tror att tron på Gud och livets vardagliga handlingar behöver hänga ihop och ständigt gå in i varandra. Först då kan tron spela
en verkligt viktig roll och bidra till en positiv förändring. Världens kurs
grundar sig i övertygelsen om att vi som kyrka och kristna är sända att
göra det vi kan för en hållbar värld utan orättvisor, fattigdom och förtryck, där varje människa får leva i frihet och värdighet. Gud visar sig i
sin skapelse – i naturen och i varje människa. Vi har i uppdrag att vara
verktyg för Guds vilja att den skapelsen ska leva och vara hel. Då låter
vi tron bli handling.
för ytterligare information om världens kurs som koncept:
www.varldenskurs.se
Se särskilt inledningsavsnittet i Världens kurs, grund.
samtliga världens kursmaterial finns att hämta på
www.varldenskurs.se
INNEHÅLL
inledning 5
stöd från Sensus
Sensus är ett studieförbund som arbetar med folkbildning och som särskilt lyfter fram livsfrågor, mångfald och globala frågor. Genom Sensus
kan du få stöd och hjälp att ordna en studiecirkel eller kurs. Sensus
finns över hela landet, ta reda på vem som är din närmsta kontakt på
www. sensus.se och klicka på Kontakta oss.
Genom Sensus finns möjlighet att utveckla dig själv som ledare. Sensuspedagogen är en fortbildning i folkbildningspedagogik. Den bygger på
såväl deltagarnas erfarenheter som Sensus pedagogiska policy. Utbildningen är på nio timmar. På www.sensus.se/ledare kan du läsa mer. Håll
även utkik på www.varldenskurs.se för särskilda kurstillfällen
Till ledarna
Grunden för lärandet i Världens kurs är samtalet, utgångspunkten är
den enskilda människans erfarenheter och lust att lära. När vi pratar
med varandra får vi tillfälle att lyssna på varandras erfarenheter och
pröva våra egna synsätt och åsikter. Det finns olika vägar för att nå
fram till den givande pratstunden, förhoppningsvis kommer du att upptäcka några av dessa vägar här i Världens kurs. I vissa fall kan en övning vara en bra ingång till samtalet och ibland kan nyckeln vara en
text att utgå ifrån. Ofta är det bra att dela in sig i mindre grupper för
pratstunderna.
Som ledare för en kurs eller cirkel har du i uppgift att stödja gruppens
samtal så att olika perspektiv och erfarenheter får chans att komma
fram. Världens kurs bygger på övertygelsen om varje människas inneboende förmåga, där vi kompletterar varandra med olika gåvor. Här
kommer några tips till dig som ledare, dessa kan hjälpa dig att vara en
effektiv katalysator under pratstunderna:
-Ställ effektiva frågor som ”Hur ser du på det…?” ”Berätta mer…” ”Hur menar du då?”
-Ställ öppna frågor (som inte kan besvaras ja/nej) som ”Vad…?” eller ”Hur…?”
-Bekräfta det deltagarna säger genom att uppmuntra, kommentera och anknyta
-Sammanfatta och synliggör vad som sagts
-Se till att alla kommer till tals och var observant på att vissa individer
inte blir tysta på grund av till exempel genus, funktionshinder eller
språksvårigheter
INNEHÅLL
inledning 6
inledning/avslutning
Vare sig man väljer att genomföra Världens kurs som studiecirkel eller
kurs kan det vara bra att ha en tydlig början och ett tydligt slut på varje
träff. Ett sätt att inleda eller avsluta en träff är Rundan. I en runda får alla
i gruppen berätta om sina tankar utan att bli kommenterade. När alla har
sagt sitt kan man välja att be om kommentarer. Ett sätt att visa på vem
som talar är att använda ett fokusföremål dvs. så länge den som talar
håller i ett visst föremål är alla andra tysta, därefter skickas föremålet
vidare till nästa talare. Rundan kan även fungera för utvärdering. Frågor
för en runda kan t.ex. vara: Så här mår jag just nu/ det här förväntar jag
mig av kursen/ det här tar jag med mig från den här dagen/ så här ser jag
på världen.
Ytterligare ett sätt att inleda eller avsluta en träff är att helt enkelt sitta
avslappnade och lyssna på någon stilla musik i ett par minuter. Avslappningen kan vara särskilt bra om ni t.ex. möts på kvällen efter jobbet eller
skolan, det kan vara ett sätt att varva ner och släppa dagens bekymmer.
Se även tips nedan om bildövning som också kan användas för inledning
eller avslutning.
bildövning
Bilder kan vara ett bra sätt att få igång tankarna. Ett antal bilder placeras
ut på framför deltagarna. Bilder kan exempelvis klippas ut ur tidningar.
Från Ordbruket AB går det också att beställa färdiga bildserier på olika
teman så som klimat och miljö. Se www.ordbruket.se eller kontakta dem
på 018-55 66 20. Ordbrukets bildserier kan även gå att låna från ditt
lokala Sensuskontor. Ledaren ställer en fråga som exempelvis ”Välj en
bild som representerar hur du ser på X ? eller vad X betyder för dig?”
Deltagaren väljer en bild utan att plocka upp den, på så sätt kan flera
deltagare välja samma bild. När alla valt får var och en presentera sitt
bildval och varför man valde just den bilden.
INNEHÅLL
inledning 7
värderingsövningar
Värderingsövningar kan användas för att starta samtal och bearbeta värderingar inom områden som saknar givna svar. Förutom att bearbeta
attityder och värderingar bidrar ofta metoden till ett ökat självförtroende
eftersom man i mindre grupp får uttrycka sin åsikt utan att någon kan
säga att det är rätt eller fel. Det är ett bra instrument för demokrati. I
värderingsövningar får deltagarna tillfälle att tänka efter och ta ställning,
uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, bli lyssnade till och
lyssna till andra samt reflektera och bearbeta attityder.
Det är viktigt att som ledare tala om för deltagarna att man har rätt att
ändra den åsikt som framförts under övningen. Som deltagare kan man
tänka om både under och efter övningen. Det finns inga rätt och fel i en
värderingsövning. Här ges tillfälle att provtänka!
att jobba med bibeltexter
Löpande i materialet kommer ni att hitta förslag på bibelställen med
anknytning till de olika övningarna och texterna. Ni kan arbeta med
bibeltexterna på olika sätt, och lägga så mycket tid på dem som ni själva
tycker passar. Följande är ett möjligt sätt att jobba med samtal utifrån
bibeltexter. Metoden är mycket enkel och kan användas många gånger.
- Läs texten högt ett par gånger, olika röster.
- Ställ frågan: ”Vad betyder den här texten för mig i mitt globala
engagemang?” eller ”Vad betyder den här texten för mig här och nu?”
- Ge varandra en stunds tystnad för egen reflektion.
- Gör en runda där var och en får ge sitt svar på frågan. Använda gärna ett fokusföremål, den som har föremålet har ordet. Han/hon får då tala till punkt och övrigas roll är att lyssna aktivt (inte sitta och fundera på vad man själv ska säga när det blir ens tur).
- När alla haft föremålet och möjlighet att ge sitt svar kan ni inleda ett samtal utifrån det ni hört och tänkt.
övning
pratstund
bibelställe
INNEHÅLL
jag och klimatet 8
JAG OCH KLIMATET
Detta har vi gemensamt syfte: Att presentera sig och börja lära känna varandra.
beskrivning: Be deltagarna vända sig till den som sitter bredvid. Alla par
får nu ca fem minuter på sig att lära känna varandra lite grann. Uppgiften
är att hitta fem saker som man har gemensamt med den andre personen,
minst två av sakerna ska ha någon slags klimatkoppling. Paren bestämmer
själva vilken typ av saker det ska handla om. Det kan t.ex. vara att båda
två tycker om att cykla, båda köper Fairtrade vindruvor eller att ingen har
körkort. Det finns inga rätt och fel. Efter ca fem minuter bryts de parvisa
samtalen och varje par får presentera för övriga gruppen vad de heter och
vad de har gemensamt. Kanske behövs också lite förklaringar eller motiveringar till varför vissa saker har med klimatet att göra.
TIPS: Om det verkar trögt för
vissa par kan ni ledare gå runt och
tipsa om olika möjliga områden de
kan leta efter likheter i, till exempel
kläder, fritidsintressen, jobb, studier,
mat, familj m.m.
tidsåtgång: Ca 15-20 minuter beroende på gruppens storlek.
Katastrofpresentation
syfte: Att presentera sig själv och börja lära känna varandra och få
skratta tillsammans.
beskrivning: Sitt gärna i en ring eller i alla fall så att alla kan se alla.
Förklara sedan att detta är en enkel namnrunda. I tur och ordning får
alla säga sitt namn samt en katastrof som börjar på samma bokstav som
sitt namn. T.ex: Stefan storm, Josefin jordbävning, Björn blixthalka eller
Doris datorhaveri. Varje person får själv definiera vad som är en katastrof.
TIPS: Vissa bokstäver kan vara
lite kluriga men man får själv definiera vad som är en katastrof.
Självklart är det okej att ta hjälp
från gruppen om man har svårt att
komma på något.
Om man vill kan man nöja sig med att göra denna runda men man kan
också gå ett varv till. I varv två gäller det att komma ihåg vad personen
till höger heter och vilken katastrof hon eller han presenterade sig som.
Nu ska nämligen varje personen berätta vad personen till höger heter
samt vad hon eller han skulle behöva för att klara sig ur den katastrof
som nämndes i första varvet. T.ex: Det här är Stefan och han skulle behöva ett vindskydd, det här är Josefin och hon skulle behöva något riktigt
stabilt, det här är Björn och han skulle bli glad för en låda sand eller det
här är Doris och hon behöver en datorspecialist.
tidsåtgång: Ca 10-20 minuter beroende på gruppens storlek och antal varv.
INNEHÅLL
jag och klimatet 9
Bibelcitat och prat
syfte: Att presentera sig genom att låta de egna funderingarna och tankarna ta plats, samt att koppla klimatfrågan till de existentiella funderingarna, tron och teologin.
beskrivning: Möblera rummet så att man kan sitta kring småbord och
samtala i smågrupper. Kopiera upp bibeltexterna (se nedan), ett citat per
blad och lägg ut ett blad/citat per bord. Låt därefter deltagarna gå runt i
rummet och läsa bibelorden och uppmana dem att välja det bibelord som
bäst stämmer överens med hur de just nu känner inför klimatförändringarna. Deltagarna sätter sig vid bordet där det citat de valt ligger utlagt.
TIPS: Fortsätt gärna övningen
genom att fortsätta med
frågan: Varför ska Svenska
kyrkan arbeta med klimatfrågan?
Samtala vid borden och fånga därefter
upp tankarna i helgrupp och på whiteboard. Ni kan också fylla på med fler
teologiska perspektiv från avsnittet
”Kyrkan och klimatet”.
När alla valt låter man de smågrupper som bildats kring borden samtala
med varandra kring varför de valt just detta bibelord. Fånga därefter upp
vad grupperna sagt i helgrupp, skriv gärna upp citat/ord från grupperna
på whiteboard.
tidsåtgång: Ca 20 minuter.
Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och
älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den
andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
Matteus 6:24
När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna
du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att
du tar dig an honom?
Ps 8:4-5
Jorden brister och skakar, den skakar och skälver, den skälver och rister.
Jorden raglar som en drucken, svajar som ett fallfärdigt ruckel. Den dignar under sin skuld, faller och reser sig aldrig mer.
Jes 24:19-20
Solen går upp med sin hetta och sveder gräset, så att blommorna faller av
och skönheten förgår. Så skall den rike vissna bort mitt i all sin strävan.
Jak 1:11
Vidare såg jag alla de våldsdåd som begås under solen: de förtryckta
gråter men ingen tröstar dem, förtryckaren övar våld mot dem men ingen
hjälper dem.
Pred 4:1
INNEHÅLL
jag och klimatet 10
Heta stolen
syfte: Att tänka till och ta ställning till ett antal mer eller mindre kluriga påståenden. Övningen är bra för att komma igång inför kommande
pratstund.
beskrivning: Heta stolen är en värderingsövning (se bakgrundstexten
på sid 7). Ni behöver samma antal stolar som deltagare. Ställ stolarna i
en ring, en deltagare på varje stol. Ledaren säger ett påstående i taget (se
nedan) och deltagarna byter stol i fall de håller med om påståendet. Om
det bara är en person som väljer att byta stol, låt personen stå upp och
markera och därefter sätta sig ned igen på samma stol. Ha gärna tempo i
övningen. Ledaren kan ställa frågor till deltagarna om hur de tänkte när
de valde att antingen sitta kvar eller byta stol.
TIPS: För att komma igång kan det
vara bra att göra ett antal provpåståenden som är enkla att ta ställning
till, till exempel: grönt är den finaste
färgen eller kaviar är gott. Kom gärna
på egna påståenden.
tidsåtgång: Ca tio minuter.
påståenden:
- Jag påverkas av klimatförändringarna
- Jag har möjlighet att motverka klimatförändringarna
- Som kristen har jag varken mer eller mindre ansvar än någon annan
- Klimatfrågan är en rättvisefråga
- Jag tycker att svenska politiker tar sitt klimatansvar
- Svenska kyrkan och andra kyrkor har ett ansvar att arbeta med klimatfrågan
- Jag tycker att Svenska kyrkan tar sitt klimatansvar
- Den som har mest pengar har det största ansvaret
- Klimatförändringarna skrämmer mig
- Min livsstil hänger ihop med min tro
- Jag känner mig maktlös inför klimatförändringarna
- Jag tror att vi gör tillräckligt för att motverka klimatförändringarna
- Klimatfrågan är världens största utmaning
- Jag orkar inte bry mig om klimatförändringarna
- Jag kan tänka mig att förändra min livsstil om det behövs
INNEHÅLL
jag och klimatet 11
Mina val – mina påverkansområden syfte: Detta är ett sätt att inventera sin egen klimatpåverkan. Att bli
medveten om hur många olika val vi gör i våra liv – medvetet eller omedvetet – och att dessa faktiskt spelar roll.
beskrivning: Alla behöver varsitt blankt papper och varsin penna. I mitten på pappret ritar varje person sig själv (eller något som symboliserar
sig själv). Uppgiften är sedan att klura ut alla möjliga saker i sitt liv som
på ett eller annat sätt påverkar vårt klimat. Det kan vara enkelt att utgå
ifrån olika delar i livet; hemmet, skolan/jobbet och fritiden t.ex. När alla
känner sig färdiga, efter ungefär 10 minuter, får man sätta upp sin bild
på väggen (en tejprulle kan vara bra alltså). Sedan kan alla gå runt och
kika på varandras bilder, kanske uppkommer frågor och funderingar. Låt
sedan bilderna sitta kvar på väggen som en påminnelse.
TIPS: Använd gärna färgpennor.
Om ni vill kan ni använda olika
färger för de olika områdena,
t.ex. grön för hemmet, blå för
jobbet/skolan och rött för fritiden.
tidsåtgång: Ca 20 min.
HEMMET
”mat, städning…”
FRITIDEN
”nöjen, transporter…”
JOBBET
”utskrifter, återvinning…”
Varför bry sig?
Är det verkligen min uppgift att bry sig om klimatet? Har det någon betydelse vad jag gör? Spelar det någon roll om jag är kristen eller inte? Varför
och på vilket sätt i så fall?
Jak 2:15-17, Joh 15:16-17
Texterna talar om att vi har ett ansvar för varandra. Har det ansvaret
också något med klimatet och miljön att göra?
INNEHÅLL
världens klimat 12
VÄRLDENS KLIMAT
Mycket av faktadelarna i detta kapitel är hämtat ur skriften Klimat,
hunger och global rättvisa. Den finns att ladda ned från www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling
Idéstorm: Vad vet vi om vårt klimat?
syfte: Att ta reda på vad vi vet om vårt klimat, hur det förändras och att
lära av varandra.
beskrivning: Fråga vad gruppen vet om klimatet (om klimatfrågan/ klimatförändringar/ klimatpåverkan), skriv upp allt på tavlan. Stort och
smått, gärna så konkret som möjligt. Försök att anknyta till det som kom
upp i idéstormen när ni sedan pratar om hur det faktiskt ser ut.
fakta
Med väder menas det som sker
just nu eller under en kortare
period av tid, t.ex: Idag och imorgon
kommer det att regna. Med klimat
menas hur förhållandena brukar vara
under en längre tid, t.ex: i Norra Sibirien
råder polarklimat, alla månaders medeltemperatur ligger under 10 °C.
Klimat kan sägas vara genomsnittliga
väderleksförhållanden inom ett större
område och även storleken på typiska
avvikelser från medelvärdena.
(www.wikipedia.se,
www.nationalencyklopedin.se)
tidsåtgång: Den här övningen ska gå ganska snabbt, ca 5 min.
Bakgrundsfakta
växthuseffekten – så fungerar den
solstrålning
solstrålning
När jordens strålar
träffar jorden omformas
energin i solljuset och
blir till värme
växthusgaser
värmestrålning
atmosfären
atmosfären
Jorden utan naturlig
växthuseffekt -18°
Jorden med naturlig
växthuseffekt +15°
Tack vare de naturliga växthusgaserna i atmosfären, bl. a. koldioxid och metan, stannar
en del värme kvar och värmer upp jorden. Utan denna naturliga växthuseffekt skulle så
mycket värme reflekteras ut i rymden att jorden skulle bli mycket
kall och obeboelig.
Förutom atmosfärens växthusgaser finns även andra faktorer som påverkar instrålningen
av solljus och utstrålningen av värme. Exempelvis absorberar vatten solstrålningen väl,
medan snö och is tvärtom reflekterar solljuset.
Under de senaste 100 åren har koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ökat,
framförallt koldioxid. Därmed stannar mer av värmen från solljuset kvar på jorden, med
det följer en ökad medelteperatur.
Den ökande medeltemperaturen påverkar i sin tur bland annat vädret och havsnivån.
www.miljoportalen.se
INNEHÅLL
världens klimat 13
Växthusgaser
Koldioxid (CO2) är kanske den växthusgas som vi oftast pratar om. Koldioxid är också en del av kolets naturliga kretslopp – djur och människor
andas ut koldioxid som växterna sedan tar upp genom fotosyntesen och
som lagras i växter och organiskt material i marken. Utsläpp av koldioxid sker dels när fossila bränslen som bensin bränns, dels när koldioxid frigörs permanent ur mark och växter, som när man hugger ned skog. Koldioxid är också en mycket långlivad gas, vilket innebär att det tar mycket
lång tid innan minskade utsläppsnivåer märks i temperatursänkningar. I
Sverige utgör koldioxid cirka 80 procent av utsläppen av växthusgaser.
Andra växthusgaser är metan som bildas när biologiskt material bryts
ner bakteriellt till exempel när kor idisslar eller när växter bryts ner i
våtmarker. Metan är mycket aggressivare än koldioxid men har kortare
livslängd. Jordbruket ger upphov till lustgas (dikväveoxid) och utsläppen
ökar om odlarna använder handelsgödselkväve. Olika fluorföreningar (fgaser) framställs industriellt, till exempel freoner och har en livslängd
på flera tusen år. Men utsläppen är fortfarande begränsade. Ozon bildas
bland annat av flyget.
Utsläpp av växthusgaser redovisas i koldioxidekvivalenter, därför att
växthusgaserna har olika stark förmåga att absorbera och återstråla jordens värmestrålning. Ett ton koldioxid motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter, medan till exempel ett ton metan motsvarar 21 ton koldioxidekvivalenter. Metan är alltså en starkare växthusgas än koldioxid.
INNEHÅLL
världens klimat 14
Så här ser det ut, detta har hänt
I industriländerna bor knappt 16 procent av världens befolkning, men vi
står för ungefär hälften av utsläppen av växthusgaser varje år. Dock ökar
befolkningen i Syd snabbt, och även utsläppen ökar. År 2009 stod Syd
för mer än 50 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i världen.
Vädret varierar alltid – inte minst hos oss i Skandinavien – och det är
svårt att säga när långsiktiga och trendmässiga förändringar sker. Detta
är en orsak till att klimatfrågan länge har omgärdats av vetenskaplig
osäkerhet. Teorin om att koldioxidutsläpp skulle kunna leda till en global uppvärmning presenterades av forskare redan för 100 år sedan, men
det var först på 1970-talet som det uppmärksammades som ett problem.
Svensken Bert Bohlin tog initiativ till fn:s klimatpanel, ipcc, som är en
unik institution som samlar ihop forskningsresultat från forskare i hela
världen och gör en sammanfattande bedömning riktad till världens beslutsfattare. ipcc:s första rapport kom 1990, sedan dess har forskarnas
modeller utvecklats dramatiskt, men också kompletterats med allt fler
faktiska observationer av hur klimatet förändras, t.ex. ökad avsmältning
av polarisar och glaciärer. Uppfattningen att människan bidrar till den
förstärkta växthuseffekten har successivt stärkts i klimatpanelens slutsatser. Klimatfrågan har varit en politiskt betydande fråga i många länder
sedan 2006. Det är nu uppenbart att den inte kan ses som en begränsad
miljöfråga, utan något som påverkar förutsättningarna för mänsklighetens utveckling på en lång rad områden.
Ett tydligt tecken på att klimatförändringarna redan är här och att de slår
väldigt olika är att antalet naturkatastrofer som är relaterade till extrema
väderhändelser ökar. De senaste åren har 262 miljoner människor årligen
drabbats av klimatkatastrofer, 98 procent av dem bor i utvecklingsländer.
Där drabbas en person av 19 medan endast en av 1 500 drabbas i industriländerna.
Koldioxidutsläpp per capita
koldioxiudutsläpp per person (ton co2 / capita och år)
>20
15–20
10–15
7–10
5–7
3–5
2–3
1–2
<1
Omfattande avskogning 1980–2000
Källa: Naturvårdsverkets hemsida/boken »En ännu varmare värld« Monitor 20
INNEHÅLL
världens klimat 15
olika länders andel av världens befolkning
respektive utsläpp av växthusgaser
6 %
53 %
fakta
ipcc, Intergovernmental Panel
on Climate Change, är FN:s
klimatpanel, eller FN:s vetenskapliga expertgrupp i klimatfrågan. Dess uppgift är
att utvärdera den omfattande klimatrelaterade forskning som pågår världen över.
De diskussioner som förs i ipcc och de
beslut som tas rör endast vetenskapliga
frågor. Naturvårdsverket representerar
Sverige i ipcc, men smhi och Energimyndigheten deltar ofta i arbetet genom
sin roll som expertmyndigheter. ipcc har
hittills lämnat fyra utvärderingsrapporter
(assessment reports), varav den senaste
som kom 2007, fick stor uppmärksamhet. ipcc tar också fram specialrapporter
inom olika områden och tekniska rapporter, bland annat för att beräkna utsläpp
av växthusgaser. Rapporterna är avsedda
som underlag för politiska beslut och för
de internationella klimatförhandlingarna
inom Klimatkonventionen unfccc.
Andel av totalutsläppen under perioden 1990–2005
Alla höginkomstländer
Alla medelinkomstländer
Alla låginkomstländer
41 %
37 %
16 %
Andel av världens befolkning 2005
Alla höginkomstländer
Alla medelinkomstländer
Alla låginkomstländer
47 %
Källa: Greenhouse Developement Rights
världens koldioxidutsläpp
Jordbruk och
förbränning
av biomassa
9,1%
Bostäder
och företag
Fossila
bränslen
8,4%
12,9%
29,5%
Kraftverk
19,2%
Transporter
20,6%
Industrin
Källa: Emission Database for Global Atmospheric Reasearch
INNEHÅLL
världens klimat 16
Vad kan hända?
Sedan mitten av 1800-talet har temperaturen stigit med 0,7 grader Celsius. Fram till år 2100 kommer den att stiga med mellan en och sex
grader enligt de senaste bedömningarna. Det troligaste är dock att uppvärmningen blir mellan 2 och 4,5 grader. En höjning av den globala medeltemperaturen på två till tre grader under hundra år kanske inte låter så
mycket, men tänkvärt är att temperaturen under den senaste istiden bara
var fyra grader lägre än i dag. Några få grader kallare eller varmare kan
alltså medföra allvarliga störningar i det samspel mellan hav och land,
nederbörd, vindar och havsströmmar som bildar jordens klimat.
För att undvika okontrollerbara konsekvenser får uppvärmningen enligt
fn:s klimatpanel inte bli högre än två grader. Redan vid denna nivå kan
dock flera hundra miljoner människor drabbas av vattenbrist, människor
kan tvingas på flykt när havsytans nivå höjs, arter och ekosystem hotas.
Ju mer temperaturen stiger, desto större är risken för plötsliga, storskaliga och oåterkalleliga effekter. Vi vet inte säkert vad som händer när
permafrosten på tundran och havsbotten tinar och frigör metan, som
är en aggressiv växthusgas. Vi vet inte heller säkert vad som händer när
polarisen smälter snabbt.
TIPS: Om ni vill kan ni dela in
gruppen i fem mindre grupper.
Varje grupp får en kort stund att
läsa in sig på och förbereda en enkel
presentation om ett av de fem
följande områdena. Presentationen
kan helt enkelt innebära att gruppen berättar för övriga om vad de
läst om sitt område. Den kan också
göras genom att till exempel sjunga
en sång, rita en bild eller göra ett
rollspel. Använd också bibelställena
på sidan 20 som utgångspunkt för
diskussion. På www.svenskakyrkan.
se/internationelltarbete under
rubriken Insamlingsprojekt och
Hållbar utveckling finns exempel på
vad Svenska kyrkan gör på dessa
områden. Några exempel finns även
i Insamlingskatalogen.
Inom fem områden, som redan i dag är stora globala utmaningar, kan
klimatförändringarna bromsa mänsklig utveckling hävdar fn:s utvecklingsorgan, undp: jordbruksproduktion och livsmedel, vattenförsörjning, ekosystem och biologisk mångfald, naturkatastrofer och stigande
havsnivåer samt människors hälsa.
Jordbruksproduktion och livsmedel
När det blir varmare på jorden påverkas nederbörd och temperatur samt
jordbrukets tillgång till vatten i utsatta områden. I större delen av världen blir odlingsvillkoren sämre. I torra områden blir det ännu torrare
och fuktiga områden kan få mer regn. Det kommer dessutom att regna
på andra tider än normalt. Regnen blir häftigare, vilket kan orsaka mer
jorderosion och svårare översvämningar.
Ekosystem som en sjö, en åker eller en skog har stor förmåga att till en
viss gräns klara av extrema vädersituationer. Men till slut upphör förmågan till återhämtning och klimatförändringarna leder till bestående och
allvarliga försämringar.
Afrikas jordbruk ligger kanske allra sämst till. Skördarna är låga redan i
utgångsläget och i dag importeras en stor del av den mat som förbrukas
av stadsbefolkningen. De 60–75 procent av Afrikas befolkning som är
småbönder lyckas nätt och jämnt föda sina familjer. De är i hög grad beroende av de nyckfulla regnen, eftersom bevattning oftast saknas. Jordbruket kommer att drabbas svårt både av vattenbrist, av ökad torka och
av kraftiga och plötsliga förändringar i klimatet. I vissa områden i Afrika
befaras skördarna halveras till år 2020 om inget görs. Samtidigt kommer
befolkningen i många länder att fördubblas inom 25–30 år. Det blir ont
om mat.
INNEHÅLL
världens klimat 17
Vattenförsörjning
I Sverige har en person tillgång till 20 000 kubikmeter vatten per år,
medan över hälften av människorna i länderna söder om Sahara saknar
rent vatten utan hälsovådliga ämnen. Över hela världen saknar idag mer
än en miljard människor tillgång till rent vatten. Smutsigt vatten är en av
de viktigaste orsakerna till dödlighet bland barn. Tillgång till vatten och
tillgång på mat hänger samman. Ska man nå millenniemålet att andelen
människor som lider av hungersnöd ska ha halverats innan 2015, då
måste man också nå målet att antalet personer som saknar rent dricksvatten ska ha halverats.
Idag handlar vattenkrisen inte i första hand om fysisk brist på vatten utan
om fattigdom och ojämlika maktförhållanden. Men förutsättningarna
för att lösa vattenkrisen påverkas av klimatförändringarna. Två miljarder människor är helt eller delvis beroende av glaciärernas smältvatten.
Om glaciärerna smälter ner, riskerar flödet på sikt att sina i floder som
Ganges i Indien och Yangtze i Kina. I Peru är situationen särskilt alarmerande. På bara 25 år har den stora Pastoruriglaciären förlorat 40 procent
av sin ismassa. Lika illa är det med andra glaciärer i Anderna. Snö- och
istäcket i Peru har minskat med en fjärdedel sedan detaljerade mätningar
inleddes på 1970-talet. Och smältningstakten bara ökar.
Klimatförändringarna kan också leda till att stora vädersystem, såsom
den asiatiska monsunen, förändras. I stora delar av Afrika upplever människor redan hur regnen är mer opålitliga, och att de är mer intensiva när
de väl kommer. Allt detta påverkar möjligheterna för människor att få
tillgång till rent vatten.
Ekosystem och biologisk mångfald
Ett ekosystem är ett samhälle av samverkande organismer och den fysiska omgivning där de lever. Det kan vara våtmarker, öar, korallrev, skogar, grässlätter eller jordbruks- och betesmarker. Ekosystemen levererar
mat, sötvatten, ved, fibrer, genetiska resurser, biokemiska ämnen med
mera. De utför också »tjänster« som vattenrening, reglering av det lokala
klimatet och pollinering. Allt detta är nödvändiga nyttigheter som ekosystemen skapar. Finns det en mängd olika växt- och djurarter, det vill
säga biologisk mångfald, ökar ekosystemets återhämtningsförmåga, så
att det kan stå emot skada och självläka.
Dramatiska förändringar kommer att ske i ekosystem i haven och på
land. I ett varmare klimat minskar den biologiska mångfalden på land
allt snabbare. Redan vid en temperaturhöjning på två grader finns en risk
för att 20–30 procent av alla landbaserade växt- och djurarter utrotas.
Risken ökar snabbt när temperaturen stiger ytterligare. Även växterna
och djuren i havet drabbas hårt när det blir varmare. Redan i dag har
forskare konstaterat att koraller dör på många håll.
Den största biologiska mångfalden finns i de fattiga länderna i Afrika och
Latinamerika. Det är också där den är mest hotad.
INNEHÅLL
världens klimat 18
Naturkatastrofer och stigande havsnivåer
År 2007 bedömde ipcc att havsytan kommer att stiga med två till sex
decimeter till nästa sekelskifte. Senare forskning har visat att höjningen
kan bli avsevärt mycket större. Om detta inträffar ökar risken för översvämningar och erosion i kustnära områden. Då kan saltvatten tränga in
i grundvattnet och förstöra dricksvattnet och möjligheten att odla. I dag
ser vi redan ett mycket tydligt exempel på detta i Stillahavsområdet, där
människor tvingats på flykt från några av de mest låglänta öarna.
Stigande havsnivåer kommer att vara ett allmänt problem för stora befolkningar i kustområdena i Asien. Även slättlandsområden som inte
ligger utmed kusterna och som är låglänta kan drabbas av svåra översvämningar. Stora delar av Bangladesh kan hamna under vatten, liksom
delar av Vietnam. Oavsett på vilken nivå vi lyckas minska utsläppen, så
ser vi redan i dag att vi måste anpassa oss för att klara av och motverka
klimatförändringarna.
Många människor kan bli ”klimatflyktingar”, det vill säga tvingas lämna
sina hem och sin mark därför att det inte längre går att leva och försörja sig där. Orsakerna kan vara torka och minskade skördar, att havsnivån stigit och att saltvatten trängt in i grundvattnet eller att häftiga
regn sköljt bort den odlingsbara jorden. Fiskare och boskapsskötare i
många fattiga områden kommer att upptäcka att deras försörjning blivit
ohållbar. En del flyttar till närliggande byar medan andra söker arbete i
ofta redan överbefolkade städer. En del tvingas fly till grannländer och
hamnar i flyktingläger eller arbetar illegalt. De förlorar därmed sitt sociala och kulturella sammanhang liksom grundläggande ekonomiska och
politiska rättigheter. Människor som väljer att stanna kvar kan drabbas
av konflikter med andra om de allt knappare naturresurserna.
Fattiga människor och länder har sämre möjlighet att anpassa sig till ett
förändrat klimat. Hur utsatta och sårbara människorna är avgörs av den
geografiska plats de bor på, om de är fattiga och sjuka, om det finns brist
på mat eller om de drabbas av våld och konflikter. Situationen förvärras
om de saknar grundläggande samhällsservice och arbetstillfällen och inte
heller kan delta i politiska processer. Det kan därför vara missledande
att beskriva hela regioner – som t.ex. Afrika – som sårbart för klimatförändringar. I stället bör man fokusera på de specifika befolkningar som är
sårbara och försöka förstå varför och på vilket sätt de är sårbara.
Det finns exempel på att ekonomiska utvecklingsprojekt kan öka sårbarheten för klimatförändringar. Ett tydligt exempel är när mangroveskogar omvandlas till räkodlingar, vilket ger kortsiktiga ekonomiska vinster,
men lämnar kustsamhällena mycket mer utsatta för stormar.
INNEHÅLL
världens klimat 19
Illustr
ation:
Annik
a Gia
nnini
Fyra hot mot vattnets kretslopp
1. avskogning och överbetning
Om det faller nederbörd över tät vegetation – gräs, buskar och
träd – stannar det mesta vattnet kvar på platsen, sugs upp av vegetationen och avdunstar som vattenånga. Vattenångan stiger och
det bildas nya regnmoln. Två tredjedelar av det regn som faller
över jordens landyta stiger på detta sätt upp och bildar nya moln.
Om skogen är skövlad, gräset är avbetat och marken bar rinner en
stor del av regnvattnet snabbt av på markytan och tar samtidigt
med sig jord. Det stör vattnets kretslopp och är ett av de allra
största vattenmiljöproblemen idag, särskilt i fattiga länder.
2. förorening av vattenresurser
Intensivt jordbruk läcker näringsämnen och rester av bekämpningsmedel till floder, sjöar, hav och grundvatten. Det kan göra
vattnet otjänligt som dricksvatten och orsaka övergödning i haven. Läckage från soptippar och industrier är andra stora problem. Brist på sanitet i fattiga länder skadar också vattenkvaliteten. Föroreningar som tränger ner i grundvattnet kan innebära
problem flera hundra år framåt.
3. överuttag av grundvatten
En del av vattnet och fukten i marken letar sig långsamt ner till
grundvattnet som samlas i underjordiska vattendrag och magasin. De fylls på långsamt och om vi tar upp för mycket vatten
riskerar de att tömmas. Detta har blivit ett allt större problem på
många håll i världen, särskilt i intensiva jordbruksområden och
runt städer. Tillsammans med ytvattenavrinningen är tömningen
av grundvattenreserverna det största vattenproblemet för matförsörjningen idag.
4. den globala uppvärminingen
Klimatförändringarna kommer på sikt att få stor inverkan på vattnets kretslopp. I ett varmare klimat avdunstar mer vatten från sjöar, hav och glaciärer. Det ger mer nederbörd där det redan regnar
mycket, men mindre nederbörd där det redan regnar lite. Regnen
kommer också att bli allt intensivare med mer erosion och översvämningar som följd. Höjd temperatur medför också att grödorna kommer att kräva mer vatten.
INNEHÅLL
världens klimat 20
Människors hälsa
Brist på rent vatten, översvämningar, höjda temperaturer och ökad luftfuktighet gör att fler smittsamma, ofta vattenrelaterade, sjukdomar blir
vanligare och troligen sprids till nya områden. Att jordens befolkning
ökar, att mer än hälften i dag bor i städer och att vattnets kvalitet har
blivit sämre påverkar också hälsosituationen och förekomsten av smittsamma sjukdomar. Värmeböljor kommer att bli vanligare och leda till
att framför allt många gamla och svaga människor dör i förtid. Luft- och
vattenföroreningar kan öka när temperaturen stiger och vattennivåerna
sjunker i dammar och floder.
1 Mos 1:1-24, 1 Mos 2:1-9
Bibelns skapelseberättelse är en hyllning till mångfalden i naturen och
livet självt. Den vill förmedla att Gud älskar sin skapelse och ger människan en särskild plats där, samtidigt som hon är beroende av den. Men
uppskattar och älskar vi den? Förundras vi över livet och mångfalden i
den värld vi fått att leva i?
Ps 8
Psalmens författare ger uttryck för synsättet att människan är satt att härska över djur och natur. Vad kan ett sådant synsätt få för konsekvenser?
En verklig historia från Indien
Saltvattenvindar i håret. Sand mellan tårna. Korta men kraftiga vågor sveper
fram över viken. Tillsammans står vi där, du från Sverige och vi från Indien,
och blickar ut över vattnet. Vi pekar ut mot området där vi förr hade våra
åkrar, så att du ska förstå. Vi vill så innerligt att du ska förstå.
Du har alltid sagt: Det är allvar nu, vi rika måste ändra vår livsstil om vi ska
kunna hejda klimatförändringarna!
Ändra livsstil, det har vi redan gjort. Vi har inte haft något val. För 20-30 år
sedan var havet 20 kilometer längre bort. Nu eroderas marken av översvämningar och stigande havsnivå. Många byar runtomkring har redan försvunnit
ner i havet och folk har tvingats fly. Än har vi i Chhotipada kunnat stanna, men
vi planterar träd för att hindra marken från att falla ner i havet.
TIPS: Gör gärna ett litet drama
av denna historia. En person får
ta rollen som västerlänning och
en annan (eller flera) rollen som indisk
bybo. Ni kan läsa innantill eller göra en
friare tolkning av berättelsen. Diskutera
sedan vad historien berättar för oss, dela
gärna in er i mindre grupper.
Du har sagt: Vi kan duscha mindre ofta och sänka vår inomhustemperatur.
Svettig söker du skydd i skuggan och vi behöver egentligen inte förklara. Värmen så här års är outhärdlig. Temperaturen stiger för vart år. Härom året
dog över tvåtusen människor i en värmebölja. Förr hade vi 120 dagar regn
per år, nu knappt 90. När regnen väl kommer är de så kraftiga att odlingarna
förstörs. Vi får allt svårare att försörja oss. Vi prövar att odla nya tåligare
växtsorter.
INNEHÅLL
världens klimat 21
Du har också sagt: Jag är orolig för mina barn och barnbarn,
hur ska framtiden bli?
Hit till oss har framtiden redan kommit och oron blivit vardag. Ständigt är vi
uppmärksamma på tecknen som kan varna oss för nästa cyklon. Minnena från
1999 är starka. Vi hade tur som lyckades rädda oss upp på ett tak som fortfarande nådde över vattnet. I fem dagar klarade vi oss utan mat och vatten.
Till barnen fann vi kokosnötter.
Du säger: Låt oss starta en kampanj för att få världens politiker att våga ta
krafttag i klimatfrågan!
Vi har redan börjat! Saltvattnet förstör vårt brunnsvatten, men efter fyra
möten med de styrande och en hungerstrejk har vi äntligen fått vattenledningar framdragna till vår by!
Texten är fritt skriven utifrån samtal mellan mig och invånare i byn Chhotipada i Orissa i Indien. Vi möttes för att samtala om hur klimatförändringarna drabbar byar på indiska landsbygden.
Så innerligt vill Gud att vi ska förstå vem Gud är – sänder sin son till
världen, man säger Ordet blev till kött. Under mitt möte med invånare i
byn Chhotipada i Orissa i Indien blev siffror till människor, orden i alla
klimatrapporter till kött och blod. Må orden bli till kött så att alla förstår, det är inte om siffror vi pratar, utan om människor.
sofia oreland, kyrkokansliet uppsala
INNEHÅLL
världens klimat 22
Millenniemålen – Mål 7 & 8
Vi har faktiskt redan förbundit oss att jobba för en hållbar utveckling i
världen. År 2000 enades världens ledare om millenniedeklarationen och
ur denna formulerades de så kallade millenniemålen.
Mål sju är det mål som tydligast handlar om att arbeta för en miljövänlig
utveckling. Men även de övriga målen är viktiga ur ett klimatperspektiv.
Inte minst det övergripande målet om att till år 2015 halvera antalet
människor som lever i fattigdom. Om det ska kunna bli verklighet behöver vi verkligen ta oss an klimatfrågan på ett ansvarsfullt sätt. Dessutom
behöver vi, precis som det åttonde målet uttrycker, utöka samarbetet
mellan rika och fattiga länder. Det handlar inte minst om en förändrad
ansvarsfördelning – de rika länderna behöver ta ett större ansvar för ett
globalt arbete i riktning mot en hållbar värld.
TIPS: Läs också om Sveriges
politik för global utveckling.
På www.regeringen.se finns
publikationen Sveriges politik för
global utveckling.
Om du funderar på vad Sverige gör för att millenniemålen ska nås kan
du maila en politiker. Det finns flera hemsidor där man kan följa arbetet med millenniemålen: www.millenniemalen.nu, www.globalis.se,
www.mdgmonitor.org.
millenniemålen
MÅL 1: Hunger och fattigdom ska utrotas. Fram till år 2015 ska antalet människor som lever på under en dollar om dagen ha halverats.
MÅL 2: År 2015 ska alla barn, pojkar och flickor, få gå klart grundskolan.
MÅL 3: Jämställdheten måste öka och kvinnors ställning i världen ska förbättras.
Målet är att år 2015 ska all utbildning vara jämnt fördelad mellan könen.
MÅL 4: Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar fram till år 2015.
MÅL 5: Kvinnor som dör i samband med sin graviditet eller förlossning ska minska med
tre fjärdedelar fram till år 2015. Idag dör en halv miljon kvinnor på grund av detta och nästan alla dödsfall sker i utvecklingsländer.
MÅL 6: Spridningen av hiv, aids och malaria och andra sjukdomar ska ha stoppats
helt år 2015.
MÅL 7: Vi måste se till att världen utvecklas på ett miljövänligt sätt. Det ansvaret ligger framför allt på oss i de rika länderna och våra utsläpp av växthusgaser. Antalet människor som saknar tillgång till rent vatten ska ha halverats till år 2015.
MÅL 8: Samarbetet mellan rika och fattiga länder ska öka. Det handlar också om vad de rika länderna måste förändra både vad gäller bistånd, den globala handeln och de stora skulderna som fattiga länder har.
INNEHÅLL
världens klimat 23
Ansvar och förmåga?
Vem ska egentligen lösa klimatkrisen? Går det att säga något om ansvar?
Spelar det någon roll vilken resursmässig förmåga man har, som person
eller som nation?
Ni kan även prata om begreppen klimat och miljö – betyder de samma
sak eller finns det någon skillnad? Vad är i så fall skillnaden tycker ni?
TIPS: Kolla in klimatfilmerna med
bl.a. språkrör för Miljöpartiet,
en sydafrikansk biskop, en
stjärnmeteorolog och Svenska kyrkans
internationella chef.
www.varldenskurs.se
Luk 10:25-36, Jes 42:5-7
Texterna uppmanar oss att älska Gud och ta ansvar för våra medmänniskor. Vad innebär det för mitt förhållande till naturen och till miljön?
Vad måste göras?
Minska utsläppen snabbt
Senast år 2015 bör de globala utsläppen börja minska. Ska detta bli möjligt måste vi börja nu, och vi i de rika länderna måste gå i täten. Vi behöver minska utsläppen i våra länder och visa att det är möjligt att förena
ekonomisk tillväxt med minskande utsläpp. De fattiga länderna behöver
samtidigt kunna fortsätta öka sina utsläpp en tid – utsläpp som är oundvikliga när människor ska lyftas ur fattigdom. Om utsläppen minskar
från år 2015 har vi en rimlig chans att begränsa den genomsnittliga temperaturhöjningen till maximalt två grader. Då har vi enligt fn:s klimatpanel en rimlig chans att undvika okontrollerbara konsekvenser av den
globala uppvärmningen.
Politiska beslut och varsammare livsstil
Omställningen till ett samhälle utan olja, kol och naturgas kommer att
kräva kraftfulla politiska beslut på alla nivåer, ett stort ekonomiskt stöd
till fattiga länder, stora investeringar i ny teknik och i grunden också
en bearbetning av samhällets grundläggande värderingar – vad menar vi
med välfärd, utveckling och livskvalitet? Är det hållbart att julhandeln
slår nya köprekord varje år? Hur ser vi på oss själva och på varandra, och
hur ser vi på makt? Kanske behöver vi utveckla en varsammare livsstil,
både för vår egen, naturens och andra människors skull.
Politiker skulle kunna införa regler och skatter som gör det lätt och billigt för företag och individer att göra rätt, och svårt och dyrt att göra
fel. Hinder som gör det svårt för konsumenten att göra klimatsmarta
val måste försvinna, exempelvis borde det vara enkelt och prisvärt att
ta tåget eller bussen istället för bilen. Vi medborgare behöver i vår tur
ge politiker stöd att ta modiga beslut. Livsstilsomställningen berör inte
bara människor i de rikaste länderna, utan i lika hög grad den växande
medelklassen i länder som Indien, Brasilien och Kina.
INNEHÅLL
världens klimat 24
fakta: förhandlingar om nytt klimatavtal
Vid fn:s toppmöte i Köpenhamn december 2009 (COP15) var det meningen att
ett nytt klimatavtal skulle förhandlas fram som ska styra världens klimatinsatser
för en lång tid framöver. Förtroendeklyftan mellan rika och fattiga länder visade
sig dock vara för djup för att en överenskommelse skulle komma till stånd. Den
sluttext som förhandlades fram, kallad Köpenhamnsackordet, kunde inte antas
av alla och dess legala status är nu därför väldigt osäker. Texten slår fast att den
globala uppvärmningen inte bör överstiga två grader, men den innehåller inte
tillräckliga åtgärder för att klara det målet. De rika ländernas åtaganden ser ut att
leda till minst tre graders ökning och den finansiering som utlovats till att hjälpa
fattiga länder att minska sina utsläpp är långt ifrån tillräcklig.
Förhandlingarna fortgick under 2010 men vid toppmötet i Cancún i Mexiko i
december 2010 gjordes endast små framsteg. Förhoppningen är ett avtal som tar
hänsyn till klimatkrisen och fattiga människors rätt till utveckling.
Vill du skicka ett eget budskap till klimatförhandlingarna kan du besöka den internationella kampanj som Svenska kyrkan är en del av på www.climatejusticeonline.
org.Vill du veta mer om vad som händer i förhandlingarna har CAN international
mycket bra information, deras hemsida är www.climatenetwork.org.
Stöd till utvecklingsländernas
klimatomställning och klimatanpassning
Utvecklingsländerna står inför enorma utmaningar. De behöver stabilisera och sänka sina klimatutsläpp samtidigt som deras befolkningar växer
och miljarder människor lyfts ur fattigdom. Miljarder människor måste
få tillgång till rent vatten, elektricitet och tillräckligt med mat med mera,
utan att utsläppen av växthusgaser ökar. För att detta ska vara möjligt
behövs stora och snabba investeringar i ny klimatsmart teknik och infrastruktur. Ytterligare en enorm utmaning är att utvecklingsländerna måste
anpassa sina samhällen efter de klimatförändringar som inte går att förhindra. Det kan handla om att investera i infrastruktur som att bygga
vallar, om att förändra jordbruksmetoder och mycket annat.
För allt detta behövs nya friska pengar, och det mesta av dessa pengar
måste komma från oss i de rika länderna. Det är viktigt att detta stöd inte
ges på bekostnad av, utan utöver, det utvecklingsbistånd som ges för att
uppfylla fn:s millenniemål om att halvera fattigdomen, ge utbildning till
alla, främja jämställdheten, minska barnadödligheten med mera. Detta
hindrar givetvis inte att de praktiska åtgärder som klimatstödet finansierar, t.ex. klimatanpassade jordbruksinsatser, i många fall kommer att
vara samma typ av åtgärder som i det befintliga utvecklingsbiståndet och
måste integreras i detta.
I-ländernas löften om bistånd har svikits så länge att det inte längre är
trovärdigt om våra regeringar bara lovar bidrag. Istället behöver nya finansieringskällor skapas som ger automatiska penningflöden. Ett förslag
är att man inför avgifter på internationell flyg- och sjöfart.
INNEHÅLL
världens klimat 25
Klimatsmart bistånd
Allt bistånd måste göra nytta även i ett förändrat klimat. Därför är det
nödvändigt att ta hänsyn till klimatfrågor i alla biståndsinsatser. Det kan
inte vara biståndets uppgift att finansiera åtgärder för att minska utsläppen
i utvecklingsländer, men när biståndspengar används till investeringar i
energiproduktion så måste satsningarna vara klimatvänliga.
Behovet av att ta hänsyn till klimatet förstärker ett redan akut behov
av hållbara system och metoder. I många fall kommer klimatfrågan att
tvinga fram nya metoder för bevattning och jordbruk, samt användning
av nya energikällor. Initiativet bör såklart komma från utvecklingsländerna, men de rika länderna har ett ansvar. Investeringar måste bli klimatvänliga, bland annat med hjälp av en utvecklingsvänlig handelspolitik och bistånd. Fattiga länder måste integreras i världsekonomin på
ett rättfärdigt sätt och fattiga människor behöver ha möjlighet att agera
klimatvänligt. Det kan handla om att undvika att odla olämpliga marker,
att hugga ner skog för bränsle eller att elda upp gödsel.
Minskad sårbarhet
Klimatanpassning handlar inte bara om att anpassa infrastruktur och
odlingsmetoder, utan också om att minska människors sårbarhet. Sårbarhet som kan ha ekonomiska, ekologiska, sociala – och ytterst politiska
– orsaker. För många fattiga människor finns det ingen marginal, t.ex.
om en skörd slår fel så kan det innebära hungersnöd. Det visar på nödvändigheten i att stärka människors egen förmåga att anpassa sig till ett
förändrat och mer oförutsägbart klimat. Att minska människors sårbarhet kan också handla om att förebygga naturkatastrofer. T.ex. kan trädplanering, markvård och jordbruk vara viktiga åtgärder. När katastrofer
ändå inträffar måste det internationella samfundet, det vill säga alltifrån
fn-organ till enskilda organisationer, bistå de utsatta människorna och
lindra nöden.
Det handlar också om att stärka ekosystem (se under tidigare rubrik
Ekosystem och biologisk mångfald). T.ex. har det visat sig att när människor lokalt får förvalta naturresurser så bidrar det till ett mer hållbart
utnyttjande av ekosystemen i ekonomiskt fattiga samhällen. Människor
som arbetar tillsammans blir ofta starkare. Därför behöver människor
kunna organisera sig. Det måste finnas ett civilt samhälle med enskilda
organisationer likaväl som lokala representanter för staten och ett privat näringsliv. Det kan mycket väl innebära att existerande politiska och
ekonomiska strukturer utmanas.
INNEHÅLL
världens klimat 26
Skydda kolsänkor
Växter tar upp och binder kol ur atmosfären genom fotosyntesen. När
växterna förmultnar eller bränns frigörs kolet i form av koldioxid till
luften, vilket är en del i kolets naturliga kretslopp. Kolsänkor är allt kol
som är bundet i växtlighet och i organiskt material i marken. Kolsänkor
binder koldioxiden och hindrar den från att avges i luften och minskar
därigenom växthuseffekten. Träden i skogen är en kolsänka.
Växter som lever nu kan inte binda mer än en liten del av dagens koldioxidöverskott i luften. Dessutom har mängden vegetation minskat genom
skogsskövlingen. Avverkas skog utan att ny skog återplanteras förlorar
naturen möjligheten att på naturlig väg binda kol i växande träd. Avverkning av främst tropiska skogar bidrar i dag med cirka 20 procent av de
globala klimatutsläppen. Det är därför inte möjligt att lösa klimatfrågan
utan att avskogningen hejdas. De ökade utsläppen av växthusgaser och
skogsskövlingen har tillsammans medfört att atmosfärens koldioxidhalt
i dag är cirka 35 procent högre än den var före industrialiseringen, för
cirka 200 år sedan.
Även jordbruksmark och våtmarker binder mycket kol och är därför
kolsänkor. Ju högre mullhalt, desto mer kol finns bundet i jorden. När
matjorden bearbetas, plöjs och harvas minskar mullhalten och därmed
också kolhalten i jorden. Ett ekologiskt inriktat jordbruk, som bygger
på kretslopp av organisk näring, med nedplöjning av växtrester, användning av kreatursgödsel, gröngödsling etcetera bevarar och ökar jordens
mullhalt. Det är bra för klimatet att koldioxid från atmosfären binds i
matjordens mull.
Jordbruksmark där det förr varit kärr och mossar har mycket hög mullhalt och är därför extra känsliga för brukning. Jordbearbetning av dessa
marker bör minimeras för att inte kolet i marken ska avges som koldioxid till atmosfären.
Klimatsmart teknik
Bra teknik kan bidra till att minska påverkan på klimatet. För att de
globala målen om utsläppsminskningar ska nås, samtidigt som utvecklingsländerna måste ha rätt till utveckling, krävs att utvecklingsländernas
ekonomier byggs med modern energisnål teknik och stora satsningar på
förnybara energikällor.
Stora vinster kan göras genom att utveckla vind- och solenergi. Att sprida
användningen av bland annat energisnåla spisar minskar fattiga hushålls
beroende av ved. Inte minst på landsbygden finns en stor potential att
producera biogas av gödsel och jordbruksavfall.
TIPS: På www.svenskakyrkan.
se/internationelltarbete under
rubriken Insamlingsprojekt
och Hållbar utveckling finns exempel
på vad Svenska kyrkan gör på dessa
områden. Några exempel finns även i
Insamlingskatalogen.
Länder som Kina och Brasilien är framstående inom utvecklingen av förnybar energi. Alla länder har inte lika stora möjligheter och det kommer
att krävas mycket tekniköverföring i olika former från industriländerna
för att minska utvecklingsländernas klimatutsläpp och stödja ländernas
klimatanpassning.
INNEHÅLL
världens klimat 27
Fyra hörn om världens makt
syfte: Att fundera över vem som egentligen har makten att förändra.
beskrivning: Fyra hörn är en värderingsövning (se sidan 7). Ställ frågan (se
nedan) och låt gruppen veta vilka hörn som representerar de olika svarsalternativen. Svaret i det öppna hörnet ska helst inte vara att de övriga tre
behövs lika mycket. Be gruppen att stå stilla tills du ber dem att gå till det
hörn de tycker stämmer bäst in på sin egen uppfattning. Låt sedan personerna som ställt sig i samma hörn berätta för varandra hur de tänkt, låt sedan
någon eller ett par från varje hörn berätta för hela gruppen om sina tankar.
Som ledare kan du gärna hjälpa deltagarna att formulera sina tankar genom
att ställa frågor av typen: Hur tänker du? Vad får det för konsekvenser?
TIPS: Det kan vara bra att
”värma upp” med ett enkelt
påstående för att förstå hur
övningen går till. T.ex. jag tycker att
den godaste glassen är 1) vanilj 2)
jordgubb 3) choklad 4) öppet hörn
Formulera gärna egna påståenden och
svarsalternativ kring makten i världen
om ni vill.
tidsåtgång: Det beror mycket på hur pratglad gruppen är, men räkna
med 10 till 15 minuter.
fråga: Vem har makten att lösa klimatfrågan?
- Företag
- Politiker
- Medier
- Öppet hörn
Open space om lösningar
på klimatfrågan
syfte: Att deltagarna utifrån föregående pass om nödvändiga åtgärder
själva ska få fundera över och formulera sina egna åsikter, samt att få
pröva dessa mot andras åsikter. Man behöver inte sitta på några definitiva svar, här får man provtänka.
beskrivning: Open space-övningen går till så att varje deltagare skriver
upp ett sätt som kan bidra till klimatkrisens lösning – man ska skriva det
som man själv tycker känns viktigast, det som man tror kan bidra mest till
lösningen. Alla skriver upp sitt val stort och tydligt på ett papper. Därefter
går man ut på ”torget” – kan vara en stor golvyta – för att marknadsföra
just sin idé. Deltagarna håller upp sina lappar tydligt framför sig och börjar
mingla runt för att hitta andra som har liknande eller samma tankar. När
man hittar någon likatänkande börjar man bilda små grupper. Grupperna
kan bestå av tre till fem personer, kanske blir det ett par grupper som har
liknande tankar. När samtliga har hittat en grupp att vara med i (man får
vara beredd på lite kompromissande) får grupperna fem minuter för att
prata ihop sig om varför de tror att just deras lösning är den viktigaste.
Efter detta ska ni bilda tvärgrupper, alltså nya grupper bestående av personer med olika lösningar. Ett enkelt sätt att bilda tvärgrupper är att alla
i ursprungsgruppen får en siffra (t.ex. 1-4 om den minsta gruppen består
av fyra personer). Därefter bildar alla ettor en ny grupp, alla tvåor en ny
grupp osv. Tvärgrupperna får sedan tio minuter att diskutera sina olika
lösningar – kan varje grupp komma fram till en gemensam ”storlösning”?
Efter tvärgruppssamtalen samlar ni ihop er alla tillsammans, tvärgrupperna får dela med sig av vad de kommit fram till.
TIPS: Om man tycker att
det behövs kan man inleda
övningen med att tillsammans sammanfatta tidigare pass om
nödvändiga åtgärder i form av en
snabb idéstorm; fråga gruppen vilka
olika sätt känner vi nu till för att bidra
till att lösa klimatkrisen? Skriv upp alla
svar på white board eller blädderblock.
tidsåtgång: Ca 45 min
INNEHÅLL
världens klimat 28
Frågesport/tipspromenad
syfte: Att på ett roligt sätt repetera det man lärt sig i föregående pass.
beskrivning: Kopiera frågorna som finns längst bak i materialet och sätt
upp på lämpliga ställen, gör gärna en runda utomhus om det är möjligt.
Deltagarna kan gå rundan själva eller två och två. Kopiera också upp
svarslapparna (finns längst bak i materialet) så att varje deltagare/par får
en lapp. När alla gått rundan kan deltagarna byta svarslappar med varandra och rätta varandras lappar vid en gemensam genomgång.
TIPS: Ha gärna ett fint pris till
vinnande deltagare/par –
kanske en femminuters
massage, en fin sång, en Fairtrade
mango eller en bra bok.
tidsåtgång: Ca 20 min.
Det finns även andra tipspromenader på klimattemat. I Svenska Kyrkans
Ungas material Klimatlådan finns en tipspromenad (www.svenskakyrkansunga.se). Kyrkornas globala vecka fokuserade på klimatfrågan både
2007 och 2008, i det inspirationsmaterial som Sveriges Kristna Råd (skr)
tog fram finns en tipspromenad (www.skr.org).
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 29
KYRKAN OCH KLIMATET
Varför bryr sig kyrkan om
klimatfrågan egentligen?
Vad får det för konsekvenser för oss som kristna och som kyrka att vi tror
på en Gud som skapare av allt levande? Att vi tror på Jesus som ständigt
utmanade rådande maktstrukturer? Att vi tror på den uppståndne hoppets Gud? Att vi i nattvarden delar brödet med ”en enda mänsklighet”?
En del påstår att engagemang i klimatfrågan inte har med kristen tro att
göra – men jag undrar, känner jag den Jesus som inte…
…Torkar tårarna på mamman i Etiopien som gråter i förtvivlan över att
skördarna torkat bort på grund av uteblivna regn?
…Välter bord i upprördhet över att den rika världens utveckling
orsakat allra mest av klimatförändringarna medan de som drabbas
hårdast är fattiga människor?
…Omsluter pojken i klass 8b, vars vanmakt inför klimatfrågan fått
honom att tappa framtidstron?
…Stärker klimatförhandlarens mod att fatta stora beslut?
…Utmanar den rike shopparen, i nord och syd, att söka nya
perspektiv på livskvalitet och mening?
Sofia Oreland
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 30
Gemenskap med allt skapat
En relation till Gud innefattar också relationer till våra medmänniskor
och till resten av skapelsen – till jorden, växter och djur. I klimatförändringarnas spår tvingas vi erkänna att dessa relationer är skadade, på
många sätt rent av brustna. Vi talar om den världsvida kyrkan och ibland
om hela mänskligheten som Kristi Kropp, men också om att vi är en del
av den gemenskap som innefattar allt som är skapat. Vi kan inte säga
att vi är en del av en skapad gemenskap, och samtidigt förneka att vår
välfärd till stor del bygger på en ohållbar användning av jordens resurser.
Vi kan aldrig säga att vi är del av samma kropp, utan att också erkänna
att klimatförändringarna är en rättvisefråga. Den rika delen av världen
har orsakat klimatförändringarna, men de som drabbas allra hårdast är
fattiga människor i fattiga länder. Livet är en gåva att dela med alla människor och alla livsformer. Det är vårt uppdrag att verka för ett rättvist
och hållbart delande, i bön och handling!
TIPS: Läs och fundera mer
med hjälp av Världens kurs,
Tron som drivkraft
www.varldenskurs.se
Kyrkan finns på gräsrotsnivå över hela världen. Den består av människor
i vardag och fest, i livets olika skiften. Som del i den världsvida kyrkan
har Svenska kyrkan kontakt med människor som dagligen drabbas av
klimatförändringarna, men också med människor som genom sin livsstil
bidrar till dem. Kyrkan är en del av problemet, men kan också vara en del
av lösningen. Som global gemenskap kan vi åstadkomma de verkligt stora och nödvändiga förändringarna som kan ge oss en hoppfull framtid.
1 Kor 12:21-27, Ef 2:20-22
Tre vägledande perspektiv för
kyrkans internationella arbete
Hela Världen, Svenska kyrkans internationella arbete, har tre perspektiv som vi vill låta genomsyra all verksamhet och de sätt vi arbetar på.
De sammanfattar viktiga teologiska utgångspunkter, de hjälper oss att
fokusera och prioritera arbetet och de hjälper oss att hålla kurs mot visionen om frihet och värdighet för varje människa, rättvisa och hållbara
samhällen och en helad och försonad värld. Dessa perspektiv motiverar
Svenska kyrkan att engagera sig i klimat- och miljöfrågor; hållbarhetsperspektivet, rättighets- och genusperspektivet samt försoningsperspektivet.
skapelsen - gud skapar världen och ger liv, det ska
vi förvalta!
Gud skapar ständigt naturen, där människan är en del.
Naturen har ett eget värde, men är också något som
människan är beroende av och som påverkar hennes liv.
Människan skapades inte först. Om hon gjort det skulle
hon inte ha överlevt. Gud har omsorg om hela sin skapelse och hela naturen lever och finns till inför Guds kärleksfulla blick. Men enligt Bibeln
finns ett särskilt ansvar hos människan för att förvalta och bruka jorden.
När vi förundras över livet och mångfalden i skapelsen upplever många
att de kan ana Guds storhet. Att vörda skapelsen är att stärka länken
mellan människa och Gud.
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 31
Därför kan kyrkan varken stå och se på eller själva fortsätta vara delaktiga i när vi som mänsklighet förstör, överutnyttjar och bryter ner skapelsen. Därför har Svenska kyrkan ett hållbarhetsperspektiv, som innebär
att allt internationellt arbete ska vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbart. Det vi gör idag ska bidra till hållbara och värdiga liv, utan att
äventyra kommande generationers möjlighet till samma sak.
Ett hållbarhetsperspektiv på klimat och miljö innebär t.ex. att Svenska
kyrkan inte enbart arbetar med problem som uppstår till följd av klimatförändringar. Det gör vi genom bland annat jordbruksutveckling eller
vattenprojekt i länder i syd. Men vi vill också arbeta för att förhindra
själva orsakerna till att klimatförändringar uppstår, genom påverkansarbete gentemot politiker och allmänhet i nord.
Ps 148, 1 Mos 1
människan - guds avbild får inte kränkas, det ska vi
försvara!
Gud visar sig i var och en av oss och i människan Jesus.
Därför är människovärdet okränkbart. När en människas
friheter och rättigheter kränks eller förminskas – då kränks
Gud. Omsorg om den som är fattig eller på andra sätt lever
i utsatta situationer är ett genomgående tema både i Gamla och Nya
Testamentet. Klimat- och miljöfrågan är en rättvisefråga, som handlar
om fattiga och rika, men också i högsta grad en fråga om jämställdhet,
eftersom de som äger mycket överutnyttjar jordens resurser på bekostnad
av dem som äger lite. Kvinnor drabbas hårdare än män, då de ofta är de
mest fattiga i varje samhälle, med minst möjligheter att skydda sig och
sina familjer mot naturkatastrofer eller andra krissituationer som t.ex.
uteblivna skördar. Eftersom varje människa är Guds avbild med rätt till
ett värdigt liv och försörjning, motiverar rättighets- och genusperspektivet Svenska kyrkan att engagera sig i klimat- och miljöfrågor. Det gör att
vi t.ex. vill tala om klimaträttvisa mellan fattiga och rika delar av världen, inte enbart om minskade globala utsläpp av koldioxid.
Jesus stod alltid på de mest utsattas sida. En utgångspunkt för kyrkans
arbete måste vara att alltid försvara människovärdet. Grundläggande
är respekt för varje människas förmåga och ansvar. Därför har Svenska
kyrkans internationella arbete ett rättighets- och genusperspektiv, där vi
ser människor som rättighetsbärare med rätt att vara subjekt i sina egna
liv, inte behövande objekt för vår godhet. Därför vill vi analysera maktstrukturer, bidra till att bryta ned förtryck och öppna för befrielse. Detta
inkluderar också att analysera och förändra vår egen roll i problematiken och fundera över vårt eget människovärde som del i en orättfärdig
världsordning.
Som del av den rika världen, en ekonomiskt rik kyrka, utgör vi också
en del av klimatproblemet. När Jesus höjer rösten till de fattigas försvar
skräder han inte orden gentemot samhällets rika makthavare. ”Ve er ni
rika, ni har fått ut er glädje. Ve er ni som är mätta nu, ni skall få hungra”.
(Luk 6:24f) Känslan av att Jesus fördömer oss är inte långt borta. Men
i mötet med Sackaios visar Jesus på Guds utmanande kärlek (Luk 19).
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 32
Sackaios föraktas av andra som en syndare, en girig utsugare, men Jesus
förkastar inte utan går till mötes. Jesus avslöjar det destruktiva i Sackaios
livsstil samtidigt som han visar obeveklig tillit till Sackaios förmåga att
förändras och ta ansvar. Jesus förtroende till Sackaios skapar handlingsutrymme och kraft. Jesus manar oss till handling, inte sprungen ur skuld,
utan ur vår djupaste längtan efter att ingå i en hållbar gemenskap med
hela skapelsen. Att ge tillbaka det som var taget och dela det orättfärdiga
överflödet blir inte en handling främst för att upprätta andra människor,
utan djupast en upprättelse av min värdighet som människa.
Kyrkans roll blir att upprätta allas rätt till ett värdigt liv, såväl fattig som
rik, man som kvinna.
2 Matt 25:34-40, Judit 9:11, Joh 10:10
korset - vi har försonats genom kristus, det ska vi
förmedla!
Vi tror att Kristus gav sitt liv på korset och uppstod för
vår skull. Han visade på Guds kärlek och omsorg om sin
skapelse och på hoppet om ett liv i gemenskap med Gud,
ett liv som inte har något slut. Han visar att döden inte är
slutet, att vi är förlåtna och försonade. Vi har som kristna
erfarenhet av Guds förlåtelse när vi har brustit eller misslyckats. Ur den
erfarenheten av försoning bildas den kristna kyrkan. Kyrkan är sänd att
delta i Guds freds- och försoningsarbete. Vi har i uppdrag att bära med
oss hoppet till världen, och bidra till försoning mellan människor, mellan
människa och Gud och mellan människa och natur. Därför har Svenska
kyrkans internationella arbete ett försoningsperspektiv. Vi vill stå för
hoppet, vara medvandrare i situationer av konflikt och svårigheter och
arbeta med religionsdialog, fred och försoning.
Orättvist fördelade naturresurser är en starkt bidragande orsak till krig
och konflikt. Detta ökar i miljöförstöringens och klimatförändringens
spår. Därför är arbetet med klimat- och miljöfrågor betydelsefulla också
ur ett försoningsperspektiv. Guds omsorg gäller hela skapelsen, därför
bör också vår göra det. Vi tror att vi som kyrka och kristna har i uppdrag
att i ord och handling upprätta tecken på Guds rike. Det betyder att vi är
levande bevis på att Gud handlar och är närvarande i världen, när vi gör
vad vi kan för en bättre värld. Det betyder att vi med våra handlingar ska
sträva efter att ge glimtar av hopp.
I manifestet som undertecknades vid det interreligiösa klimatmötet i
Uppsala 2008, som ärkebiskop Anders Wejryd bjöd in till, har företrädare för olika religioner uttryckt följande:
”Som religiösa ledare och lärare vill vi ersätta rädslans kultur med en
kultur av hopp. Vi vill möta klimatutmaningen med en trotsig optimism som understryker kärnvärdena i alla stora andliga traditioner i
världen: rättvisa, solidaritet och medlidande.”
2 Kor 5:17-19, 1 Joh 3:18
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 33
Nåd och sändning
Insikten om jordens tillstånd kan väcka stora frågor, och ibland känslor
av vanmakt och skuld, ibland rädsla och uppgivenhet. Många människor
talar till och med om ”klimatångest”. Kyrkan kan med sin långa erfarenhet av att möta nya livsfrågor ge rum för samtal också om de existentiella frågor som väcks i klimat- och miljöproblemens spår. Likaså kan
kyrkan ge rum för sökandet efter andra perspektiv på vad det är att vara
människa än den bild som ligger till grund för den allt mer dominerande konsumtionskulturen. Istället för att se människan som individ, icke
samhörig med världen, ständigt sökande efter självförverkligande, kan
en kristen människosyn där människan ses som samhörig med naturen,
varandra och Gud, kanske hjälpa oss att finna nya mer hållbara svar på
frågor om vad som är livskvalitet och mening.
TIPS: Kolla också in Världens
kurs, Hållbar kurs.
www.varldenskurs.se
Genom den kristna trons budskap om det vi brukar kalla Guds nåd kan
vi också finna förlåtelse när vi inte räcker till, eller när vi fångas i strukturer som medför att vi inte kan göra så hållbara val som vi vill. Om vi
bär på skuldkänslor för att vi inte lever så miljövänligt eller klimatsmart
som vi tycker att vi borde, kan vi lita på det vi brukar kalla Guds nåd,
att vi är älskade och förlåtna av Gud. Vi bär som kristna också ett hopp
om att allt inte ligger i våra händer, att vi också kan lita på att Gud finns
närvarade och helar sin älskade skapelse.
Samtidigt skulle det inte finnas någon kyrka om det inte fanns en mission, en sändning. ”Som Fadern har sänt mig, sänder jag er”, säger Jesus
till sina lärjungar. Jesus uppmanar oss att ta ansvar för varandra och
för världen. Svenska kyrkan utgår i sitt internationella engagemang från
övertygelsen om att vi som kristna och kyrka har i uppdrag att aktivt
verka för en bättre värld. Tron måste få bli handling. Ett hållbart liv
hänger samman – inåt och utåt.
”Var inte rädda!” uppmanade Desmond Tutu, ärkebiskop i Sydafrika,
politiker och engagerade människor när han överlämnade 500 000
namnunderskrifter som kyrkorna samlat in till stöd för ett rättvist klimatavtal i Köpenhamn 2009. Samma uppmaning återkommer gång på
gång i Bibeln: var inte rädda! Att vi lever i Guds nåd och ändlösa kärlek,
men samtidigt är sända till aktiv handling och förändring i våra egna
liv – det är kanske kyrkans viktigaste bidrag till samtalet om och arbetet
med klimat och miljö.
Ps 23, Joh 20:21
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 34
Märks Jesus?
Prata i bikupor, två och två eller tre och tre, först fritt utifrån rubriken
Kyrkan och klimatet (eller en liknande rubrik som ni tycker passar) och
sedan utifrån bibeltexterna i detta kapitel. När bikupesamtalen börjar dö
ut är det dags att sammanfatta i storgrupp – hur gick samtalen i grupperna?
tidsåtgång: Ca 20 min.
Kyrkan agerar på bred front
TIPS: Förslag på frågor för att
komma igång med pratet:
Hur hänger vår tro på Jesus
ihop med världen och dess tillstånd?
Hur syns det i mitt liv att jag har en
tro? Märks det att jag tror att Gud
skapar jorden och finns i allt som lever?
Märks det att jag tror att alla människor har samma värde?
Är miljöengagemang mission - vad
tycker du?
Det som utmärker Svenska kyrkans arbete med klimatfrågan är dess
bredd och dess djup. Svenska kyrkan är en del av ett av världens största
nätverk, den kristna kyrkan. Tjänstecyklar till personalen och engagemang för vindkraftverk i en lokal församling i Sverige blir pusselbitar i ett
globalt pussel av insatser för ett hållbart klimat. Försöksodling av olika
vetesorter i en etiopisk by för bättre avkastning vid ett torrare klimat blir
en annan pusselbit. Ett seminarium om klimat och vatten i Tanzania, en
debattartikel i en svensk lokaltidning, en utbildning för svenska lärare
om värderingar och livsstil, liksom kyrkoledares samtal med fn-företrädare till stöd för snabba globala insatser blir andra viktiga bitar. Samtidigt som verksamheten sjuder runt om i världen får vi också vila i att
Gud bär oss i detta arbete. Genom bön och gudstjänst helas världen. Här
nedan beskrivs några viktiga delar i kyrkans arbete för en hållbar värld.
enskildas engagemang är jätteviktigt!
Hela kyrkans internationella arbete fokuserar på långsiktigt hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Det handlar om att ge människor
resurser att själva förbättra sin situation. Det arbete som kyrkan stöder är i hög grad beroende av ideella insatser och gåvor från Sverige.
Frivilligarbete och gåvor från enskilda, församlingar och andra givare
bidrar till en rättvisare värld. Våra egna ombud, internationella grupper,
anställda och förtroendevalda kan ge av sina talanger, sin tid, och andra
resurser. Arbetet behöver frivilliga som informerar, utbildar och samlar
in pengar. Vi behöver människor som organiserar församlingars stöd till
det internationella arbetet. Det är engagerade personer runtom i landet
som står bakom merparten av de gåvor som gör kyrkans internationella
arbete möjligt. Genom det här arbetet delar Svenska kyrkan ansvar för
alla medmänniskor som lever i utsatthet.
Läs mer om internationella grupper på sidan 45.
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 35
inspiration till församlingar och enskilda
På www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling finns stöd för kyrkans lokala arbete för en hållbar utveckling. Sidorna vänder sig till anställda,
förtroendevalda och ideella inom Svenska kyrkan. På hållbarhetssidorna
hittar du verktyg, argument och inspirerande exempel. Du kan även hitta tankar om vad du kan göra som enskild individ. Det finns också en
övergripande beskrivning av Svenska kyrkans miljöarbete på sidan för
Svenska kyrkans arbete för klimat och miljö.
På Svenska kyrkans hemsida finns pedagogiska tips och plocklådor med
övningar för barn, ungdomar och vuxna. Gå till www.svenskakyrkan.se/
engagerad klicka på ”material att ladda ned” i vänsterspalten och välj
sedan ”klimat”.
opinionsbildning
Vi kan alla påverka klimatet genom att göra klimatsmarta val i vardagen
och genom att skänka pengar till klimatrelaterade utvecklingsprojekt i
utvecklingsländer. Men för att vi ska åstadkomma nödvändiga förändringar i tid krävs politiska åtgärder. Tillsammans med andra kyrkor och
organisationer i Sverige och världen arbetar Svenska kyrkan för att påverka regeringar, eu, Världsbanken, fn och andra att verka för kraftfulla
klimatåtgärder. Genom bland annat samtal med politiker, seminarier och
namninsamlingar påverkar Svenska kyrkan Sveriges politiker att driva
en klimatpolitik, både nationellt och internationellt med global rättvisa
i sikte.
greenhouse development rights –
ett sätt att fördela ansvar efter förmåga
Greenhouse Development Rights (gdr) är en räknemodell som visar hur
länder kan betala för konsekvenserna av växthuseffekten efter förmåga.
Utgångspunkten är att fattiga människor i första hand har rätt till utveckling. Därför bör inte människor som har mindre än 20 us dollar
att leva på per dag bidra ekonomiskt till klimatomställningen. Ansvaret
fördelas på alla andra människor, oavsett om de bor i rika eller fattiga
länder. Med hjälp av uppgifter om ländernas ekonomier, utsläpp och
inkomstfördelning kan man med gdr räkna fram ett förslag till global
fördelning av klimatarbetet. Denna visar att de rika länderna bör stå
för cirka 75 procent av kostnaderna, medelinkomstländer som Kina och
Brasilien för cirka 25 procent och låginkomstländerna för mindre än en
procent av kostnaderna.
Svenska kyrkan tycker att modellen är ett bra sätt för att genomföra
klimatkonventionens etiska princip om att klimatfrågan är allas ansvar,
men att fördelningen av ansvar ska bero på länders förmåga att betala.
Modellen har förutsättningar att bidra till att lösa de politiska knäckfrågorna om fördelningsansvar i förhandlingarna om ett nytt internationellt
klimatavtal. I Svenska kyrkans politiska påverkansarbete har modellen
varit en viktig utgångspunkt.
(gdr har tagits fram av bland annat Stockholm Environment Institute i
samarbete med Christian Aid, som är en brittisk kristen biståndsorganisation som är samarbetspartner till Svenska kyrkan.)
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 36
sex konkreta krav på hur ett nytt klimatavtal bör se ut,
baserat på gdr-modellen:
• De rika länderna måste minska sina utsläpp snabbt.
• Dessa utsläppsminskningar ska genomföras i det egna landet.
• Rika länder måste därutöver åta sig att finansiera internationella
minskningar.
• Länder måste dela med sig av ny teknologi.
• Fattiga länder måste få stöd för klimatanpassning.
• Även utvecklingsländer ska göra mätbara utsläppsminskningar.
Läs mer i Svenska kyrkans positionspapper om klimat och utvecklingsfrågor:
Lider en kroppsdel så far också resten av kroppen illa www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling. Läs mer om Svenska kyrkans påverkansarbete
på www.svenskakyrkan.se/agera.
hög tid för klimaträttvisa
Inför klimatmötet i Köpenhamn deltog Svenska kyrkan i kampanjen
Countdown to Copenhagen. Kampanjen var ett gemensamt initiativ av
kristna biståndsorganisationer runt om i Europa. Inom ramen för kampanjen skrev över en halv miljon människor under kravet på klimaträttvisa.
Tyvärr har världens länder ännu inte nått ett nytt klimatavtal, varken i
Köpenhamn 2009 eller i Cancun 2010. Därför kommer vi fortsätta att
arbeta för ett rättvist och ambitiöst klimatavtal. Den globala kampanjen
pågår, men nu under namnet ”Time for climate justice”. Världens klimatförhandlare måste enas kring ett meningsfullt, globalt avtal som respekterar fattiga människors rättigheter. På www.climatejusticeonline.org
kan du skicka ett eget budskap till förhandlingarna. På www.svenskakyrkan.se/agera kan du dessutom anmäla dig till Agera-nyhetsbrevet där du
en gång i månaden ges möjlighet att påverka i en viktig fråga.
fakta: klimatförändringarna slår orättvist!
De fattigaste människorna:
•drabbas värst av klimatförändringarna
•har bidragit minst till att skapa problemet
•riskerar att berövas rätten till utveckling, därför att vi i industriländerna redan har
uttömt atmosfärens förmåga att ta emot våra utsläpp
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 37
internationella nätverk
Svenska kyrkan samarbetar i flera globala nätverk. I dessa och andra
nätverk arbetar Svenska kyrkan med klimatfrågan genom alltifrån långsiktiga utvecklingsprojekt tillsammans med partnerkyrkor i syd, till påverkansarbete gentemot politiker och akuta insatser när katastrofer inträffar. Församlingar, stift och engagerade människor i Sverige är med
och bär detta arbete genom eget regionalt arbete med miljö- och rättvisefrågor, genom insamlingar och genom bön.
Kyrkornas världsråd är ett samarbetsorgan som består av 342 kyrkor i
mer än 100 länder, från i stort sett alla kristna traditioner förutom romersk-katolska kyrkan. Kyrkornas världsråd vill samordna kyrkornas
arbete för fred, miljö, demokrati och rättvisa.
www.oikoumene.org
Lutherska världsförbundet är ett nätverk av kyrkor inom den lutherska
traditionen. Där ingår 136 medlemskyrkor i 76 länder med 61,7 miljoner medlemmar. Arbetet handlar om katastrof-, återuppbyggnads- och
långsiktigt utvecklingssamarbete inom kyrkornas ram. Förbundet har
program och fältkontor i olika delar av världen.
www.lutheranworld.org
Aprodev bildades 1990 för att stärka det ekumeniska samarbetet mellan
humanitära organisationer inom eu. Aprodev verkar för rättvisa och vill
se ett slut på fattigdomen. Konkret jobbar man för att eu:s politik ska
bidra till en rättvis utveckling i relationer mellan nord och syd.
www.aprodev.eu
European Christian Environmental Network, ecen, är ett nätverk som
främjar utbyte av idéer, information och erfarenheter mellan kristna kyrkor och grupper i Europa.
www.ecen.org
Svenska kyrkan är medlem i en av världens största biståndsallianser
ACT-alliansen. act-alliansen effektiviserar biståndsarbetet genom en gemensam samordning för katastrof- och utvecklingsorganisationer med
kyrklig bakgrund. ACT-alliansens medlemmar arbetar i 140 länder. act
finns på plats innan det händer, när det händer - och efter. Över 30 000
personer arbetar för act-alliansen världen över. Både Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet ingår i act-alliansen.
www.act-intl.org
(Läs mer om Svenska kyrkans internationella och nationella nätverk på
www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling)
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 38
stöd till klimatanpassning
Svenska kyrkan menar att all klimatanpassning ska syfta till att minska
människors sårbarhet och stärka ekosystemens och människors förmåga
att hantera klimatvariationer. Människors egna erfarenheter och strategier för att försörja sig och anpassa sig till klimatvariationer måste vara en
viktig utgångspunkt. Rättighetsperspektivet, där bland annat individens
rätt till mat, hälsa och vatten är central, måste vara en annan utgångspunkt. I annat fall riskerar klimatanpassningen att förvärra ojämlikheter
och fattigdom, i stället för att bidra till fattigdomsbekämpningen.
Många av de stora utvecklingsprojekt runtom i världen som Svenska
kyrkan stödjer rör landsbygdsutveckling och hållbar naturresurshållning,
vilket kan dämpa de tilltagande effekterna av klimatförändringarna. Det
handlar ofta om trädplantering, markvård och jordbruk t.ex i Peru, Tanzania och Indien. Svenska kyrkan stödjer projekt med energibesparing
och utveckling av förnybar energi som minskar bruket av fossila bränslen, t.ex solenergi i Bolivia och energisnåla spisar i bl.a. Etiopien. Önskan
är att i framtiden också satsa mer på småskalig vattenkraft.
Cyklonen kommer
syfte: Att försöka leva sig in i en situation när en naturkatastrof slår till.
beskrivning: Alla deltagare ska ha tillgång till papper och penna. Ledaren läser händelseförloppet högt och inlevelsefullt, en punkt i taget, deltagarna lever sig in i situationen och följer instruktionerna (Se Underlag
för övningarna). Övningen sker först individuellt och därefter pratar man
i helgrupp eller i mindre grupper.
TIPS: Använd gärna bilden som
finns att ladda ned från
www.varldenskurs.se, under
Power Point-underlag.
Den kan visas på storbild för att bättra
på inlevelseförmågan ytterligare.
Frågor att prata utifrån: Hur kändes det? Vad skrev ni på era listor? Hur
gjorde ni era prioriteringar? Vad tänkte ni?
tidsåtgång: 15-20 minuter.
manus för ledaren
1. ”Året är 1999. Klockan är sex på morgonen – Du rycks bryskt upp ur
sömnen av skriken utanför ditt hus. Cyklonen kommer, vattnet kommer!
Det har hänt förr, du vet att det är allvar, pulsen stiger. Du har tre minuter
på dig att samla dina tillhörigheter.”
Vad tar du med dig? Gör snabbt en lista, skriv vilka saker du tar med.
2. ”Ingen i din omgivning har bil och alla bussar är inställda – du måste
själva bära de saker du vill rädda.” Ändra din lista så du kan bära det
som du vill ta med dig.
3. ”Året är 1999. Klockan är sex på morgonen på den indiska landsbygden. Lerväggarna släpper igenom alla ljud in till golvet där jag sover, vanligtvis vaknar jag av bruset från havet, och ljuden av fåglar och
boskap som börjar låta i soluppgången. Denna dag vaknade jag bryskt
av skriken utanför mitt hus. Cyklonen kommer, vattnet kommer! Jag
samlade i panik mina barn runt omkring mig i ett försök att ta kontroll
över situationen.
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 39
Det jag inte visste då var att cyklonen skulle bli kraftigare än jag någonsin
förr upplevt. Den kom i en hastighet av 300 km/timme. Vi försökte leda
bort våra djur, men vattnet tog tillslut dem alla. Vattnet steg. Vi räddade
oss tillslut upp på det enda tak i byn som fortfarande nådde över vattnet.
Vi hade ingen mat under fem dagar, men lyckades hitta några kokosnötter som vi gav till barnen. Matbristen gjorde oss sjuka. Vi sa till varandra:
Låt oss stanna här, om vi försöker gå härifrån kommer vi dö. Låt oss dö
tillsammans! När vattnet drog sig tillbaka gick vi runt i de förstörda
husen och samlade matrester. Vi lagade och delade detta tillsammans. Vi
fortsatte laga mat tillsammans under en månad framöver.
Vi förlorade allt; hus, djur och tillhörigheter. Fyra personer från byn försvann och återfanns aldrig.”
fakta
Berättelsen är ett scenario ur verkligheten. Berättelsen bygger på hur invånare
i byn Chhotipada i Orissa i Indien beskriver sina minnen från cyklonen 1999.
Klimatförändringarna drabbar byar på indiska landsbygden mycket hårt, med bl.a.
höjd havsnivå, översvämningar, förändrade nederbördsmönster och höjd medeltemperatur. Allt detta påverkar människors vardag. Fyller den med oro - när ska
nästa cyklon komma? Förstör odlingar och därmed försörjningsmöjligheter. Hus
och byar försvinner ner i havet till följd av översvämningar och höjning av havsnivån. Orissa har under det senaste århundradet varit hårt drabbat av liknande
väderfenomen. Men genom klimatförändringarna drabbar katastroferna nya
områden, slår hårdare och oftare. Matproduktionen går stadigt neråt och detta
drabbar de fattiga allra hårdast.
stöd till katastrofhjälp
Katastrofer slår till varje dag, någonstans i världen. Liv slås sönder, de
mest försvarslösa drabbas oftast hårdast. Effekterna av klimatförändringarna är redan här, men de slår mycket olika. Allra hårdast drabbas
fattiga människor i utvecklingsländerna.
Svenska kyrkans arbete med klimatrelaterade katastrofinsatser handlar
i dag framför allt om dem som drabbas av översvämningar eller torka i
södra Asien och Afrika. En växande del av det humanitära stödet går till
klimatrelaterade katastrofer.
Genom nätverket Action by Churches Together (act) bidrar Svenska kyrkan med katastrofhjälp som så snart som möjligt växlas över i långsiktigt
katastrofförebyggande arbete i form av t.ex. ökad tillgång till mat, vatten
och undervisning. Genom trädplantering och markvård minskar jordförstöringen. En ekologi i balans står bättre emot både torka och översvämningar. Läs mer om act-alliansen på sidan 37.
INNEHÅLL
kyrkan och klimatet 40
Fyra hörn om kyrkans bidrag
syfte: Att fundera över vad man tycker att kyrkan ska eller inte ska göra
när det gäller klimatfrågan.
beskrivning: Fyra hörn är en värderingsövning (se sidan 7). Ställ frågan
(se nedan) och låt gruppen veta vilka hörn som representerar de olika
svarsalternativen. Svaret i det öppna hörnet ska helst inte vara att de
övriga tre behövs lika mycket. Be gruppen att stå stilla tills du ber dem
att gå till det hörn de tycker stämmer bäst in på sin egen uppfattning. Låt
sedan personerna som ställt sig i samma hörn berätta för varandra hur
de tänkt, låt sedan någon eller ett par från varje hörn berätta för hela
gruppen om sina tankar. Som ledare kan du gärna hjälpa deltagarna att
formulera sina tankar genom att ställa frågor av typen: Hur tänker du?
Vad kommer det att få för konsekvenser?
TIPS: Det kan vara bra att
”värma upp” med ett enkelt
påstående för att förstå hur
övningen går till. T.ex. jag tycker att
den godaste glassen är 1) vanilj 2)
jordgubb 3) choklad 4) öppet hörn
Formulera gärna egna påståenden och
svarsalternativ kring kyrkans bidrag
om ni vill.
tidsåtgång: Det beror mycket på hur pratglad gruppen är, men räkna
med 10 till 15 minuter.
frågan:
Vad är kyrkans viktigaste bidrag till klimatarbetet?
- Bön och hopp
- Konkret verksamhet
- Opinionsbildning
- Öppet hörn
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 41
VI KAN PÅVERKA
VÄRLDENS KLIMAT
Tvärtomövning –
så skyndar vi på växthuseffekten så
mycket som möjligt!
syfte: Att få släppa på spärrarna som gör att vi helst bara säger ”rätt”
saker. Genom att tänka tvärtom kan det vara enklare att tänka fritt. På
så sätt är det möjligt att skapa idéer kring hur vi kan vara med och styra
in världen på en mer rättvis klimatkurs.
beskrivning: Dela ut några post it-lappar till varje person och uppmana
dem att skriva ner svar på frågan: Hur ser vi till att skynda på växthuseffekten så mycket som möjligt? Ett svar per lapp. När man skrivit färdigt
får man gå fram och sätta upp sina lappar på tavlan/väggen. Läs sedan
upp de olika förslagen, försök att gruppera lapparna, vissa är säkert ungefär samma. Därefter får varje person gå fram och sätta en plupp (t.ex.
en prick med en tuschpenna) på det förslag man tycker är bäst, varje
person har tre pluppar att disponera fritt. Sedan kan ni se vilka förslag
som fick flest pluppar och diskutera resultatet. Kan förslagen vändas till
något positivt för att göra världen mer klimatsmart? Om man vill kan
man utifrån resultatet föra gruppdiskussioner – är idéerna relevanta och
genomförbara, vill vi ta dem med oss? Vad kommer dessa idéer att innebära för oss?
TIPS: Uppmana gruppen att
tänka både stort och smått:
Vad kan jag göra? Vad kan församlingen göra? Vad kan kyrkan göra?
Vad kan politikerna göra?
tidsåtgång: Ca 40 min.
Solsystemet – vem kan jag påverka?
syfte: Att tydliggöra vilka påverkansmöjligheter man har som enskild
person eller som grupp.
beskrivning: Be deltagarna rita sig själva i mitten på ett papper. Låt dem
därefter rita ringar med vilka andra de kan påverka att agera för klimatfrågan, t.ex. min familj, skola, arbetsplats, kommun, föreningen, församlingen och så vidare. Låt ringarna vara olika stora beroende på hur stor
makt deltagaren upplever sig ha att påverka just den aktören. Ni kan
sedan dela in er i mindre grupper där var och en får möjlighet att visa
upp sitt solsystem, diskutera om några av ringarna möjligen kan ändra
storlek. Gör en kort återsamling i storgrupp.
TIPS: Övningen kan även göras
som en gemensam övning. Då
kan någon rita upp solsystemet
på ett blädderblock eller på en white
board medan ni gemensamt diskuterar era påverkansmöjligheter. Den
gemensamma biten kan även göras
som en fortsättning efter den enskilda
övningen.
tidsåtgång: 15-30 min.
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 42
Konsumtion, klimatet och lycka –
hur hänger det ihop?
alla konsumerar
Oavsett hur mycket pengar du har att röra dig med, om du har studiemedel, a-kassa, eller månadslön, så konsumerar du. Eller hur? Vad använder
du dina pengar till och vad får det för konsekvenser?
En ganska stor del av vår inkomst använder vi troligen till boende och
mat. Men om vi har några pengar över som vi kan göra vad vi vill med
– hur använder vi dem?
Privat konsumtion motsvarar ungefär hälften av Sveriges bruttonationalprodukt, bnp (2007). Drygt 70 procent av det vi konsumerar är materiella
saker medan icke-materiell konsumtion utgör knappt 30 procent. Ickemateriell konsumtion kan t.ex. vara utbildning, teater eller olika tjänster.
mer icke-materiell konsumtion åt folket!
Generellt kan man säga att materiell konsumtion (när vi handlar kläder
och prylar) och resor (beroende på hur vi reser) är mer skadligt för klimatet än icke-materiell konsumtion.
Låt säga att jag har 10 000 kr som jag kan använda som jag vill. Om
jag väljer att för pengarna köpa några bra böcker, bjuda med mig ett par
vänner på teater, gå på bio, anmäla mig till en språkkurs och bjuda familjen på spa så blir troligen min klimatpåverkan många gånger lägre än om
jag i stället skulle ha köpt en ny mobiltelefon och åkt på en utlandsresa.
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 43
klimatsmart och lycklig?
Men har energiförbrukning verkligen någonting med lycka att göra? Enligt John Holmberg vid Chalmers tekniska högskola är lycka något som
ofta hänger ihop med låg energiintensitet – om vi är miljövänliga blir vi
alltså lyckliga!? I alla fall så är den upplevda lyckan större när vi t.ex.
umgås med andra människor (4) än när vi shoppar (3,2).
ENERGIINTENSITET AKTIVITET
UPPLEVD LYCKA (1-5)
Mycket låg
Sex
4,7
Mycket låg
Umgås
Mycket låg
Avkoppling
3,9
Mycket låg
Bön eller meditation
3,8
Mycket låg
Äta
3,8
Mycket låg
Motionera
3,8
Medelhög Se på tv
3,6
Medelhög Shoppa
3,2
Medelhög Laga mat
3,2
Medelhög Prata i telefon
3,1
Medelhög Ta hand om sina barn
3
Medelhög Dator/internet/e-post
3
Medelhög Hushållsarbete
3
Medelhög Arbeta
2,7
Mycket hög
Pendla
2,6
4
(John Holmberg, Klimatforum 2008)
Hur vill du konsumera?
Vad tänker ni kring det här med materiell och icke-materiell konsumtion? Hur hade ni helst använt de där 10 000 kronorna, och varför?
Tror ni att vi som enskilda personer och familjer har möjlighet att öka
den icke-materiella konsumtionen på bekostnad av den materiella? Kan
man ge bort en icke-materiell present? Vad skulle det kunna vara? Skulle
det vara möjligt att över lag konsumera mindre? Tror ni att vi skulle
kunna känna oss mer lyckliga om vi konsumerar mindre eller icke-materiellt i större utsträckning?
tidsåtgång: Ca 20 min.
1 Tim 6:6-11, Matt 19:16-21, Matt 6:24, 2 Kor 8:13-15
Dessa och många andra bibeltexter handlar om att rikedom och pengar
är problematiskt. Hur kan vi ta till oss det i vårt konsumtionssamhälle?
Tycker du att du är rik? Tycker du att du har något i överflöd?
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 44
EN JÄMFÖRELSE MELLAN OLIKA FÄRDSÄTT PÅ STRÄCKAN GÖTEBORG - STOCKHOLM (i kg koldioxid per person)
Tåg (X2000) 0,02
Bil
55
Flyg 75
(Tänk om…Naturskyddsföreningen, 2009)
Inventera lokalsamhällets
klimatpåverkan
syfte: Dels att få reda på hur det ser ut i sin egen församling, hur medvetna är vi om vår klimatpåverkan och hur mycket låter vi det styra våra
beslut? Dels att få kontakt med andra funktioner i lokalsamhället och se
att det finns möjlighet att kunna påverka även dessa.
beskrivning: Börja med att få koll på församlingens tankar och arbete
kring klimatfrågan. Ta t.ex. kontakt med kyrkoherden, kyrkorådet eller
med någon som jobbar på församlingsexpeditionen för att få reda på
mer. Ni kan fråga hur församlingen tänker generellt men det kan också
vara bra att ställa frågor utifrån olika områden, t.ex. mat/fika, transporter/resor, städning, uppvärmning med mera.
Nästa steg kan vara att ta kontakt med kommunen, på vilka sätt arbetar
kommunen för en hållbar utveckling? Hur tänker kommunen? Kanske
kan ni göra ett studiebesök på t.ex. en återvinningsstation. Ni kan även
bjuda in representanter från kommunen och från lokala föreningar till en
träff där ni får möjlighet att veta mer om varandras arbete för hållbar utveckling. Vilka andra föreningar finns i närheten och hur tänker de kring
klimatfrågan? Vilka möjligheter till samarbete och gemensamma initiativ finns? Genom samarbete blir vi mycket starkare och vi kan komma
mycket längre!
TIPS: Svenska kyrkan har tagit
fram en checklista med förslag
på saker man kan göra för att
ta bättre hänsyn till hållbarhetsfrågor i församlingen, den kallas Ljussteget och finns att hitta på www.
svenskakyrkan.se/hallbarutveckling
under fliken Handlingsplan för hållbar
utveckling. Där hittar ni också flera
andra bra saker. Tag kontakt med ditt
stifts miljöhandläggare för att få stöd
och idéer till ert arbete.
Ett annat bra tips är att ta kontakt
med Etik och energi som är en fristående ideell förening som erbjuder ett
program för att minska energiförbrukningen i församlingar. Läs mer nedan
och på www.etikochenergi.se
tidsåtgång: Alltifrån en timme till flera veckor.
tufft men inte omöjligt!
Att möta klimatförändringarna på ett konstruktivt sätt kan ibland kännas nästan omöjligt. Det är det inte. Vi kan se till att klimatförändringarna inte betyder slutet för en beboelig och gästvänlig jord. Tillsammans
kan vi se till att ta hand om jorden på ett bra och sätt.
Vi behöver hjälpas åt att ta detta ansvar. Varje person behöver vara medveten om att det spelar roll vad just jag gör. Det gör faktiskt skillnad om
jag cyklar till jobbet i stället för att ta bilen. Det spelar inte bara roll för
min närmsta granne utan också för någon på andra sidan jordklotet. Och
inte minst, det spelar roll för någon som kommer att leva på jorden om
hundra år.
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 45
Men, och det här är jätteviktigt, det är inte du eller jag som privatperson
som har ansvar att lösa klimatkrisen! Vi har ett ansvar att göra vad vi
kan i vår vardag och vi har ett ansvar att låta våra politiker veta vad vi
tycker. Men det är nödvändigt att världens politiker fattar många kloka
beslut. Det måste bli enklare och billigare att vara klimatsmart och svårare och dyrare att vara klimatbov! Våra politiker kommer att behöva
stöd från dig och mig för att fatta dessa modiga beslut.
I klimatfrågan blir det oerhört tydligt att alla människor på jorden hänger ihop – ingen kommer undan. Men vi måste komma ihåg att det är vi i
den rika delen av världen som ligger bakom den absolut största delen av
de utsläpp som orsakar klimatförändringarna. Medan det framförallt är
människorna i fattiga delar av världen som drabbas. Det är också vi i den
rika delen av världen som har de största möjligheterna och resurserna att
göra något åt klimatförändringarna idag.
TIPS: Kolla in klimatfilmerna med
bl.a. språkrör för Miljöpartiet,
en sydafrikansk biskop, en
stjärnmeteorolog och Svenska kyrkans
internationella chef.
www.varldenskurs.se
Vi har blivit anförtrodda att förvalta jorden och de resurser som finns här
– det är ett stort ansvar. Dessutom står det att jag ska ”älska Herren, min
Gud, av hela mitt hjärta och med hela min själ och med hela min kraft
och med hela mitt förstånd, och min nästa som mig själv” (Luk. 10:27).
Vad får den texten egentligen för konsekvenser?
Alla människor är skapade till Guds avbild och har därför rätt till ett
värdigt liv. Tillsammans kan vi möta klimatutmaningen på ett bra och
ansvarsfullt sätt!
Detta kan vi göra för ett rättvist klimat
Här beskrivs flera olika metoder och verktyg man kan använda för att
bidra till ett rättvist klimat. De kan användas både i församlingen och i
sitt privata liv. Några av sakerna som tas upp här är enkla att börja göra
på en gång, andra kräver lite mer engagemang. Gå igenom de olika rubrikerna och gå sedan vidare med en eller flera av metoderna. Under flera
av rubrikerna finns hänvisning till var ni kan hitta mer information för
att gå vidare. Modellen för handlingsplan på sidan 51 kan kanske hjälpa
er att konkretisera vad ni vill göra.
internationella grupper
Den internationella gruppen är motorn i församlingens internationella
arbete genom sitt specialuppdrag att bevaka internationella frågor, engagera, inspirera, informera, påverka och ansvara för insamlingsarbete.
Alla som känner engagemang för och aktivt vill stödja Svenska kyrkans
internationella arbete ska känna sig välkomna. Plats finns både för den
som vill göra en liten eller tidsbegränsad insats och för den som vill lägga
ner mycket tid. Den internationella gruppen är en stödgrupp som samordnar, planerar och utvecklar det internationella arbetet så att det blir
en angelägenhet för hela församlingen och genomsyrar verksamheten.
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 46
Uppgiften i församlingen är:
• att upprätthålla och öka det internationella engagemanget
• att informera om det internationella arbetet
• att bedriva och samordna församlingens insamlingsverksamhet.
Läs mer på www.svenskakyrkan.se/internationellagrupper.
stöd svenska kyrkans internationella arbete
Svenska kyrkan ger stöd till dem som oförskyllt drabbas av klimatförändringarna, till projekt som dämpar effekterna av dessa förändringar,
till energibesparande projekt och utveckling av förnybar energi. Ni kan
vara del av lösningen genom att skänka pengar till Svenska kyrkans internationella arbete. Ta upp kollekt till Svenska kyrkans internationella
arbete! Läs mer i insamlingskatalogen som finns under Insamlingsprojekt
på www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete.
klimaträttvisa
Genom Svenska kyrkans program Klimaträttvisa kan ni som församling,
eller du som enskild, vara med och bidra till ett mer rättvist klimat.
I genomsnitt släpper vi ut cirka sju ton växthusgaser per person i Sverige.
Räknar vi in utsläppen för vår import kan utsläppen bli så höga som tolv
ton per person och år. Enligt senaste årens forskning, och de långsiktiga
mål som Svenska kyrkan har ställt sig bakom, talar man för att ett ton
per person och år är en hållbar utsläppsnivå. Detta utgår från grundtanken att alla människor har samma utsläppsrättigheter.
TIPS: Känner du någon som
fyller år snart? Ge bort
något som gör skillnad!
http://webbshop.svenskakyrkan.se
TIPS: Sverige har som mål att
avsätta minst en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till
internationellt utvecklingssamarbete.
I församlingen kan man istället avsätta
minst en procent av församlingens
totala budget till Svenska kyrkans
internationella arbete! Ta reda på hur
ni gör i er församling, kolla t.ex. med
ditt kyrkoråd.
Med hjälp av Klimatkontot kan ni räkna ut hur stora era utsläpp är,
därefter kan ni genom Klimaträttvisa ”kompensera” för era utsläpp. Klimaträttvisa skiljer sig dock från andra klimatkompenseringsfunktioner.
När det gäller Klimaträttvisa handlar det inte om att betala för att någon
annan någon annanstans ska släppa ut mindre.
Klimaträttvisa föreslår att du satsar en krona per utsläppt kilo koldioxid.
Halva kronan, det vill säga 50 öre, kan du ge i klimatgåva. Klimatgåvan
går till klimatrelaterat arbete hos Svenska kyrkans partnerorganisationer
runt om i världen. Den andra halvan av kronan uppmanas du att satsa
på en klimatinvestering för att minska dina egna utsläpp. Du kan till
exempel använda din klimatinvestering till att köpa en ny cykel, köpa
ekologiskt även när det är dyrare än konventionellt odlad mat eller till att
värmefotografera huset för att se var det läcker ut värme.
TIPS: Starta ett matlag eller bara
få schyssta recepttips - Världens
kurs, Matlag för klimaträttvisa.
www.varldenskurs.se.
Gå in på www.svenskakyrkan.se/klimatrattvisa för att få koll på dina
utsläpp och för att göra något åt dem!
Läs också mer på www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling och sedan
Handlingsplan för hållbar utveckling, där hittar du foldern Hållbar kyrka – hur gör vi?
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 47
svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling
Svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling är ett heltäckande ledningssystem för församlingens arbete med hållbarhetsfrågor. Systemet hjälper församlingen att gå igenom sin miljöpåverkan och att se
över hur man bidrar till en hållbar utveckling inom alla områden, såväl
praktiskt arbete och förvaltning som gudstjänster och gruppverksamheter. Man väljer vilka åtgärder man vill vidta och får hjälp att se till att
man följer alla miljölagar.
Svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling liknar de miljöcertifieringssystem som används i näringslivet, men utifrån en teologisk
grund och motivation. Systemet innebär även en enklare dokumentation
och större betoning på delaktighet. De senaste åren har några stift och
Sensus utvecklat stödmaterial som ger en god hjälp i arbetet.
Olika stift kan ge olika stöd för församlingens arbete med miljödiplomering. Prata med kontaktpersonen för arbete med miljö/ hållbar utveckling
i ditt stift för att få reda på förutsättningarna. Eller kontakta kyrkokansliet i Uppsala, tel: 018-16 95 00
Läs mer på www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling. På www.sensus.se/
globalafragor under rubriken Miljö hittar ni aktuella studiecirklar och
föreläsningar.
ljussteget
Ljussteget är en checklista med förslag på saker man kan göra för att
ta bättre hänsyn till hållbarhetsfrågor i församlingens verksamhet. Den
kan användas som en enkel handlingsplan för hållbar utveckling under
en begränsad tid, men också vara ett första prövande steg på vägen mot
diplomering.
Ljussteget bidrar till att förankra hållbarhetsfrågorna genom att arbetslaget ska bearbeta dem vid minst tre tillfällen, t.ex. utifrån boken Skapelsetid, som ger både sakkunskap och teologisk förankring. Utbildningen
kan göras i studiecirkelform och med stöd t.ex. från stiftet och Sensus.
Olika stift kan ge olika stöd för församlingens arbete med Ljussteget.
Prata med kontaktpersonen för arbete med miljö/ hållbar utveckling i ditt
stift för att få reda på förutsättningarna. Eller kontakta kyrkokansliet i
Uppsala, tel: 018-16 95 00
Läs mer på www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling.
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 48
visvardi
VisVardi – ”att visa värde” – är ett verktyg för hållbarhetsredovisning.
Delar av personalgruppen utvecklas i verktyget genom studiecirklar.
Kostnaderna styrs av vilka åtgärder församlingen väljer. Det syftar till att
synliggöra det arbete som en församling gör i sitt utåtriktade arbete men
också till att sätta mål och följa upp en verksamhet.
Olika stift kan ge olika stöd för församlingens arbete med VisVardi. Prata
med kontaktpersonen för arbete med miljö/ hållbar utveckling i ditt stift
för att få reda på förutsättningarna. Eller kontakta kyrkokansliet i Uppsala, tel: 018-16 95 00
Läs mer på www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling.
föreningen etik och energis program
Etik och energi är en fristående ideell förening som erbjuder ett program
för att minska energiförbrukningen i församlingar. De som arbetar med
programmet brukar finna möjligheter att minska sina energiutgifter med
40–45 procent och koldioxidutsläppen med 60–70 procent.
Etik och energi skiljer sig från andra energikonsulter genom att deras
program omfattar reflektion på teologisk och etisk grund. Det bearbetar
också församlingens roll för hållbar energianvändning och livsstil i lokalsamhället. Etik och energis program kräver insatser från församlingen,
men det ingår ett konsultstöd från föreningen. De leder utbildning av
arbetslag och förtroendevalda och är på så sätt med och förankrar arbetet i församlingen. Redan utbildningen brukar leda till att energiförbrukningen minskar.
En del åtgärder för att minska utsläppen är väldigt billiga, men för att
förverkliga alla möjligheter behövs ordentliga investeringar, som generellt är lönsamma på sikt. I Karlstads stift räknar man med att de investeringar som görs i församlingarna betalar sig på mellan fem och tio år,
för att därefter ge rena besparingar och ökat utrymme för församlingens
verksamhet.
För att arbetet ska bli bra krävs att arbetstid avsätts – förutom tiden
för utbildning av anställda och förtroendevalda behöver vaktmästare
och fastighetsansvarig tid för inventering och åtgärder. Etik och energis
program för minskad energiförbrukning kan ingå som en del av arbetet
med t.ex. Svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling eller
Ljussteget.
Läs mer på www.etikochenergi.se eller www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling.
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 49
medvetna matval
Produktion och transport av vår mat står för närmare en tredjedel av
det globala läckaget av växthusgaser. Livsmedelsverket har tagit fram
råd om hur våra matval påverkar miljön, se www.slv.se och klicka på
Mat och Miljö. Men det finns inga enkla sanningar om vilken mat som
är klimatsmart. Ibland kan det vara bättre med tomater transporterade
från Spanien än svenska tomater odlade i växthus uppvärmt med fossila
bränslen. Ännu bättre är att byta ut tomaterna mot svenska morötter.
Ibland kan också miljömål stå emot varandra. Nötkött genererar hundra
gånger så mycket växthusgaser som motsvarande mängd bönor. Men betande kor bidrar till den biologiska mångfalden. Och ekologiska bönor
från Kenya måste flygtransporteras om de ska hålla sig färska. Använd
ditt sunda förnuft!
klimatpåverkan för några livsmedel
gram CO2 ekvivalenter
per kg livsmedel
12 000
10 000
4. Handla ekologiskt – ekologisk
odling ger mindre klimatpåverkan
därför att den inte använder konstgödsel, vilken kräver mycket energi
vid framställningen. Ekologisk odling
bidrar också till att höja mullhalten
i jorden, vilket innebär att kol binds
i jorden istället för att släppas ut
i atmosfären i form av koldioxid.
Dessutom bevaras den biologiska
mångfalden, vilket ökar naturens förmåga att klara klimatförändringarna.
8 000
6 000
4 000
2 000
n
(s
ve
ns
m ka)
or
*
(is
öt
be
a
te
rg pel
r*
sin
s)
p
sa
lla er ( ota
tis
sp
t(
a
sv
en nsk
a
s
(h
am k fr )*
bu ilan
rg
d)
(m er)
el brö
la
to
n) d
m
m
at
jö
er
ky lk
ek
ck
o
lin
vä
g
xt
to
hu gris
rs
kfi lax s ( köt
d
t
lé
(
(4 od ans
0% lad ka
)
ga Ka *
rn na
, 6 da
)
0
(h % t
us
r
hå ål)
lls
)o
s
nö t
tk
öt
t
0
le
2. Ät mindre kött – att producera
kött kräver mångdubbelt mer energi
och resurser än att producera vegetabilisk föda. Att äta mindre kött och
mer baljväxter (t.ex. ärtor, bönor,
linser) är därför ett viktigt klimatsmart val. Kanske dags att återinföra
söndagssteken och äta vegetariskt
i veckorna? Om eller när ni vill äta
kött – ät svenskt och ekologiskt.
3. Ät säsongsanpassat och närproducerat – att välja säsongsanpassad
mat är ett enkelt sätt att undvika
mat som transporterats långt. Potatis, rotfrukter, torkade ärtor och
bönor är bra vintermat i Sverige.
14 000
äp
p
SJU KLIMATSMARTA MATTIPS
1. Släng inte mat – mat som
slängs bort är miljömässigt
mycket ”dyr” eftersom utsläppen
som skett vid produktion och transport av maten gjorts helt i onödan.
*Endast primärproduktion.
Källa: SIK – institutet för livsmedel och bioteknik AB Miljödatabas
åk resurssnålt
Varannan bilresa i Sverige är under fem kilometer, var sjätte under två
kilometer. Om du kan – ta cykeln eller gå istället för att åka bil. Om du
måste åka bil, välj en bränslesnål. Går den på biogas eller etanol kan du
minska utsläppen ytterligare. Samåk, så blir det lägre utsläpp per person.
Åk kollektivt – köp pendlarkort på tåg eller buss. Byt flyget mot tåg när det
är möjligt! Turista i närområdet eller i länder dit det går att resa med tåg.
se över energiförbrukningen
Sänk inomhustemperaturen i bostaden. Välj grön el och klimatvänlig
uppvärmning som bergvärme, pelletspanna, solpaneler, vindkraft eller liknande (om du kan påverka). Byt till lågenergilampor. Fyll tvättmaskinen,
sänk tvättemperaturen från 60 till 40 grader och låt tvätten lufttorka.
Alla vinner på sikt på klimatsmarta investeringar – inte bara levnadsmässigt genom en globalt hållbar miljö, utan också rent krasst ekonomiskt. På det privatekonomiska planet kan investeringar i klimatsmarta
lösningar på sikt sänka energinotan rejält.
5. Cykla eller gå till affären – i
livsmedelskedjan sker en tredjedel
av allt transportarbete den sista
biten – från affären hem till dig. Att
frakta en liten mängd mat i en nästan
tom bil är ett mycket ineffektivt
transportsätt.
6. Handla Fairtrade och ekologiskt
från utvecklingsländer – genom att
handla Fairtrade och ekologiska varor från utvecklingsländer bidrar du
till människors försörjning, samtidigt
som du stimulerar produktion som
sker med omsorg om människor och
miljö.
7. Undvik flygtransporterad mat –
flygtransporterad mat ger alltid höga
koldioxidutsläpp oavsett livsmedel
och hur det producerats. Flygtransporterad mat är relativt ovanlig i
svenska matbutiker, men se upp med
färsk frukt och grönsaker vid fel
säsong, samt färsk fisk och kött från
andra kontinenter.
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 50
påverka makthavare
Vi som enskilda kan till viss del vara med och förändra utvecklingen
genom klimatsmarta val i vardagen, men för att de verkligt stora förändringarna ska ske måste kraftfulla politiska beslut tas. Genom att ta
ställning och framföra våra åsikter kan vi ge mod och stöd till politiker
att våga ta beslut som ibland är svåra, men avgörande.
Som del av en världsvid kyrka har Svenska kyrkan många relationer till
kyrkor och organisationer i fattiga länder som drabbas hårt av klimatförändringarna. Ett sätt för Svenska kyrkan att bidra till lösningen är att ha
en dialog med beslutsfattare i Sverige och på europeisk och global nivå.
Vi kan vara en del av lösningen genom att delta i Svenska kyrkans påverkansnätverk Agera. Där kan vi på ett enkelt sätt delta i ett antal upprop
per år riktat till politiker, företagsledare och andra. Anmäl dig på www.
svenskakyrkan.se/agera.
TIPS FÖR KLIMATSMART HEM
•Investera i energieffektiva
apparater i köket och tvättstugan
•Källsortera soporna
•Skaffa snålspolande munstycken i badrum och kök
•Satsa på isolering av bostadens
dörrar och fönster
•Köp grenkontakter med
strömbrytare till all medieutrust ning (dator, TV, dvd-spelare – de
kan svara för tio procent av
elförbrukningen i ett hem) så att
du enkelt kan stänga av alla
standby-funktioner med ett enda
knapptryck.
Världens chans!*
Hör ni, borde vi inte se klimatförändringarna som världens chans att
förändra våra liv? Få en schystare tillvaro?
Redan för 25-30 år sedan pekade kloka människor på att vårt konsumtionssamhälle knappast är hållbart. T.ex. har Stefan Edman skrivit flera
böcker som berör detta. I den gamla ombudspärmen för Lutherhjälpen från
80-talet kan man läsa att ”jakten efter prylar fortsätter ändlöst. Man har
medvetet eller omedvetet låtit den kommersiella världen diktera hur livet
ska levas.” Det här är snart 30 år sedan, bryr vi oss mindre om prylar
idag? Knappast. Snarare tvärtom, ekorrhjulet snurrar allt snabbare.
Men! i och med klimatförändringarna har vi kanske kommit till en punkt
då vi faktiskt inte kan välja att bara springa på i ekorrhjulet längre. Här
har vi världens chans! Chansen att ändra vår livsstil, att omfördela världens resurser. Här har kyrkan något viktigt att bidra med! Vi kan bidra
med framtidshopp och vi kan bidra med ett engagemang som håller i alla
väder.
Att justera fokus i våra liv kan mycket väl innebära att vi blir lyckligare
människor. Vi ska inte sluta konsumera men vi kan öka andelen ickemateriell konsumtion på bekostnad av ständigt nya prylköp. Vi kan bli
gladare och vi kan bli friskare genom att ta hand om och ta vara på varandra och vår miljö. Nu tar vi chansen!
*Överkonsumtionen och möjligheten att själv ändra sin livsstil gäller ju
en privilegierad del av världens befolkning som efter nödvändiga inköp
och betalade räkningar har pengar över. Många av oss tillhör en västerländsk privilegierad medelklass – det är ur detta perspektiv vi kan tala
om ”världens chans”.
DU KAN SJÄLV UTMANA
POLITISKA BESLUTSFATTARE
OCH FÖRETAGSLEDARE
GENOM ATT:
•Rösta utifrån hänsyn till klimat- och utvecklingsfrågor.
•Delta i opinionsundersökningar eller konsumentundersökningar. Där kan du bidra med en bild av att många önskar varor och politiska beslut som tar hänsyn till miljö och global rättvisa.
•Skriva en insändare i din lokala tidning riktad till regionala politiker, företagsledare, eller andra
regionala makthavare.
•Be din lokala tidning, radio eller tv-kanal att skriva/sända mer om klimatfrågans rättviseperspektiv.
•Mejla en politiker.
•Mejla ett företag lokalt, regionalt, nationellt eller globalt.
•Anordna en manifestation.
•Bjuda in en politiker till en temakväll på jobbet, i skolan, församlingen, föreningen för att föra en dialog om
lokala åtgärder som skulle främja en hållbar utveckling.
På de här adresserna kan du hitta
insändarmallar och ytterligare inspiration: www.svenskakyrkan.se/agera
www.svenskakyrkansunga.se och
www.skr.org
Här kan du spana efter intressanta
kurser och föreläsningar:
www.sensus.se
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 51
1 Tim 6:17-19, Matt 6:19-21
Prata om pengar och vad pengar gör med oss. Blir vi lyckliga av att ha
pengar? Och blir vi lyckligare av att ha mer pengar? Är i så fall världens
rikaste människa också världens lyckligaste person?
Vad kan rikedom annars vara?
Hur kan vi samla skatter i himlen?
Gör en handlingsplan
syfte: Att utifrån det ni pratat om få konkretisera och formulera sitt eget
ansvar och göra en handlingsplan för detta.
beskrivning: Varje person får ett blankt papper. Fundera enskilt på hur
jag själv kan ta mitt klimatansvar. Tänk på de övningar ni gjort och de
pratstunder ni haft – vad har ni tänkt? Är det något särskilt område eller
någon särskild fråga som berört eller upprört särskilt? Det kan handla
om att äta mindre kött, avsätta en viss procent av församlingens budget
till Svenska kyrkans internationella arbete, att starta hållbart klimatarbete i din kommun eller på annat sätt påverka politiska makthavare.
För att göra detta konkret kan man använda en särskild formel för att
formulera sin handlingsplan – Möjlig lyckad förändring. Börja med att
hitta något som du idag är missnöjd med och som du vill förändra, det
kan t.ex. vara ditt eget sätt att hantera sopor (missnöje). Fundera sedan
på hur du skulle vilja att det såg ut, t.ex. att jag källsorterar allt som går
(vision). Därefter ska du formulera första steget i din strategi för att nå
visionen, t.ex. jag ska börja med att sortera och återvinna allt papper
och all plast (strategi). För att denna förändring ska vara möjlig och bli
lyckad krävs till sist, dock inte minst viktigt, att du också tror på detta
och formulerar din övertygelse i ord. Om en av variablerna i formeln
saknas, kommer med största sannolikhet den önskade förändringen inte
att ske. Varje variabel är viktig för att förändringen ska bli lyckad.
TIPS: Om det är trögt att
komma igång kan man börja
övningen med att fundera två
och två tillsammans och sedan
jobba vidare med sin plan enskilt.
Påminn varandra om vad som kom
upp i idéstormen och andra övningar
tidigare.
Om man vill kan man också planera
in någon gemensam uppföljning av
strategierna. Man kan bestämma en
tid då man träffas och fikar och även
pratar om sina strategier och hur
det går.
Varje person skriver ner sin vision och sin strategi på sitt papper. Om
man vill kan man dela med sig till varandra, någon kanske är sugen på att
berätta om sin smarta strategi, men i första hand är handlingsplanen till
för en själv. För att handlingsplanen inte bara ska glömmas bort kan var
och en pricka in minst tre tillfällen i sin egen kalender under de kommande tre månaderna där man går tillbaka och kikar på sin handlingsplan.
Har det hänt något? Är jag på rätt väg? Behöver jag ändra min strategi?
Möjlig lyckad förändring=
missnöje + vision + strategi (formulera1:a steget) + tro
(Effectiveness Consultants)
tidsåtgång: Ca 20 min.
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 52
Bön som avslutning
syfte: Att få varva ner och knyta ihop tankarna.
beskrivning: Sätt er i en ring, ledaren eller den som vill kan fritt tacka
och be för gruppen och det fortsatta arbetet med att styra in världen på
en mer rättvis kurs. Sjung en sång om ni vill (ni kan hitta förslag i Hela
världen sjunger, Verbum) och läs en bibeltext, ni kan använda någon av
de texter som finns tidigare i materialet, egna förslag eller något av dessa:
Joh 15:16-17, Jes 42:5-7. Avsluta sedan med att läsa någon eller några av
bönerna nedan. Om ni vill kan ni också formulera egna böner.
TIPS: Se till att skapa ett lugnt
rum, tänd gärna levande ljus och
sätt stolar eller kuddar i en ring
på golvet. Gör så att så många
som möjligt blir delaktiga, t.ex. kan
olika personer läsa olika böner.
tidsåtgång: Ca 20 min.
sinnesrobönen:
Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden
(Reinhold Niebuhr)
böner hämtade från svenska kyrkans bönewebb
(www.svenskakyrkan.se/be, de som skrivit är anonyma)
”Gode Gud hjälp oss att tänka långsiktigt på natur och miljö och låt ej
pengar styra hela vår tillvaro.”
”Gud hjälp oss i de rika länderna att bli mindre självupptagna och egoistiska och i stället agera så att resurserna räcker till alla på jorden. Hjälp
oss rädda miljön och klimatet, djuren och regnskogarna.”
”Jag önskar att alla människor börjar ta konkret ansvar för sina liv och
hur de påverkar framtiden. Att människor börjar inse att den verkliga
lyxen är närhet, skratt och tid tillsammans i stället för prylar och konsumtion.”
”Gud, låt alla människor bli uppmärksamma på vår miljö, både hemma
och globalt.”
”Snälla Gud, gör så att människorna kan ena sig om ett klimatavtal. Och
gör så att fler väljer att cykla, gå och åka tåg i stället för att flyga och
åka bil.”
”Gör folk mer miljömedvetna. Även i praktiken.”
”Gud, jag vill be för alla barn och ungdomar som tvingas växa upp i
en värld som håller på att falla sönder. Ge dem hopp! Ge dem mod och
styrka att stå emot alla orättvisor! Ge dem kraft att värna om miljön.
Tack herre för ditt löfte om att höra våra böner. Amen.”
”Gör gärna människor lite mer miljövänliga.”
”Jag ber för alla levande varelser som lider och far illa. Gud, var med oss/
dem och hjälp oss alla att få upp ögonen för att vi tillsammans kan skapa
en jord där människor, djur och hela skapelsen lever i harmoni.”
INNEHÅLL
vi kan påverka världens klimat 53
”En stilla stund, en fjäril som fladdrar.
En bok att läsa, en varm kopp te.
Låt vackra stunder som dessa få belysa livet för flera människor.
Låt orättvisor utjämnas och bördor delas.
Låt oss förenas till en rättvisare värld där alla är lika mycket värda.”
utvärdering
Glöm inte bort att göra utvärderingen! Information om den finns där du
laddade ner materialet (www.varldenskurs.se) eller hos ditt Sensuskontor.
INNEHÅLL
underlag för övningarna 54
FRÅGA 1
Höginkomstländerna utgör totalt 16 procent av världens befolkning (2005).
Hur många procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser står höginkomstländerna för? (under perioden 1990-2005)
1. 53 %
X.16 %
2. 23 %
underlag för övningarna 55
FRÅGA 2
Årligen drabbas 262 miljoner människor av klimatrelaterade katastrofer. Hur många procent av dessa människor bor i utvecklingsländer?
1. 98 %
X.43 %
2. 68 %
underlag för övningarna 56
FRÅGA 3
Så här mycket har världens medeltemperatur
hittills stigit sedan mitten av 1800-talet:
1. 3,1° C
X.0,2° C
2. 0,7° C
underlag för övningarna 57
FRÅGA 4
För att undvika okontrollerbara konsekvenser kan
vi tillåta att temperaturen stiger med maximalt:
1. 5° C
X.2° C
2. 3,5° C
underlag för övningarna 58
FRÅGA 5
Vad är ett ekosystem?
1. Ett program för klimatåtgärder inom ett
ansvarstagande företag eller en organisation
X.En inriktning inom nationalekonomi
2. Ett samhälle av samverkande organismer och den fysiska omgivning där de lever
underlag för övningarna 59
FRÅGA 6
Den övergripande målsättningen med fn:s
Millenniemål är att:
1. Utrota fattigdomen till 2015
X.Halvera fattigdomen till 2015
2. Alla ska få gå i grundskolan
underlag för övningarna 60
FRÅGA 7
En kolsänka är:
1. Ett annat ord för eldgrop
X.Kol som är bundet i växtligheten och i organiskt material i marken
2. En metod för att förvara koldioxid på
havsbotten där det inte påverkar
växthuseffekten
underlag för övningarna 61
FRÅGA 8
gdr är en förkortning för:
1. Greenhouse Development Rights
X.Green Doctor’s Recipe
2. Global Development Rights
underlag för övningarna 62
FRÅGA 9
Vad är gdr?
1. En ny teknik för minskade koldioxidutsläpp X.Ett sätt att räkna ut klimatansvar efter ekonomisk förmåga
2. Ett nytt globalt klimatavtal
underlag för övningarna 63
FRÅGA 10
Vem bär ansvaret för att lösa klimatkrisen?:
1. Gud
X.Politiker
2. Jag själv
FRÅGA
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
X
2
Namn:
Antal rätt:
FRÅGA
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Namn:
Antal rätt:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
X
2
Namn:
Antal rätt:
1
X
2
Namn:
Antal rätt:
FRÅGA
FRÅGA
FRÅGA
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
X
2
FRÅGA
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Namn:
Antal rätt:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
X
2
1
X
2
1
X
2
Namn:
Antal rätt:
1
X
2
Namn:
Antal rätt:
1
FRÅGA
FRÅGA
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Namn:
Antal rätt:
1
X
2
FRÅGA
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Namn:
Antal rätt:
underlag för övningarna 65
FACIT
Fråga 1: 1
Fråga 2: 1
Fråga 3: 2
Fråga 4: X
Fråga 5: 2
Fråga 6: X
Fråga 7: X
Fråga 8: 1
Fråga 9: X
Fråga 10:
Här finns inget entydigt svar, man kan tänka på olika
sätt. Både politiker och alla andra människor kan sägas
ha ett stort ansvar. Politikerna behöver fatta många
modiga beslut och för att de ska våga göra det behövs det påtryckningar från alla människor. Självklart
ska vi inte glömma bort att vi också ska be till Gud om
hjälp – det behöver vi definitivt – men vi kan inte luta
oss tillbaka och räkna med att Gud fixar allt. Vi är Guds
redskap på jorden.
mer att läsa och lära… 66
Mer att läsa och lära…
material att ladda ned från www.svenskakyrkan.se/inetrnationelltarbete
eller beställa från Infoservice; 018-16 96 00 eller info@svenskakyrkan.se
Vad händer med klimatet? Ett konfirmandmaterial om klimat och rätten till mat
(Svenska kyrkan, 2009)
Insamlingskatalog 2010-2012 (Svenska kyrkan 2009)
Klimat, hunger och global rättvisa (Svenska kyrkan, 2008)
Lider en kroppsdel, så far också resten av kroppen illa (Svenska kyrkan, 2008)
Uppsala interfaith climate manifesto 2008 (Church of Sweden 2008)
Pedagogisk klimatplocklåda
Hållbar kyrka – hur gör vi? (Svenska kyrkan 2008)
Ekologiskt ordbruk - en hållbar postilla, (Växjö stift 2004)
Boken utgår från kyrkoårets texter och vill inspirera oss till att predika ekologiskt hållbart.
Den finns att beställa via Växjö stift.
Nya pengar, så kan klimatnotan betalas, (Svenska kyrkan, Forum Syd och Diakonia, 2011)
Makten över klimatpengarna - Vem ska förmedla Sveriges stöd till klimatanpassning i de
mest utsatta länderna?, (Svenska kyrkan och Diakonia, 2010)
Klimat, livsmedelstrygghet och rätten till mat, (Svenska kyrkan 2009)
Ekologiska jordbruksmetoder och mat i ett förändrat klimat, (Svenska kyrkan 2008)
material att ladda ned eller beställa från www.svenskakyrkansunga.se/globalt
Keas och Willes klimatresa (Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga, 2009)
Samt tillhörande pedagogisk handledning
Klimatlådan (Svenska Kyrkans Unga och Sensus studieförbund, 2008)
böcker att köpa
Plan B 4.0 Uppdrag: Rädda civilisationen! Lester Brown (Ww Norton & Co, 2009)
Finns att ladda ned gratis på www.svenskaplanb.se
Tänk om… (Naturskyddsföreningen, 2009)
Moder jord i klimakteriet, Birgitta Nyrinder (red.) (Arcus Förlag, 2008)
Studiehandledning finns att få tag på via ditt Sensuskontor.
Jorden vi ärvde, om klimat, konsumtion och livsval, Erika Dahlén (red.) (Ordfront förlag ab, 2008)
INNEHÅLL
mer att läsa och lära… 67
Jordens och själens överlevnad – en brevväxling från 2018, Martin Lönnebo & Stefan Edman,
(Cordia, 2008)
Makten över klimatet, Christian Azar (Albert Bonniers Förlag, 2008)
Tillväxtens sista dagar – miljökamp om världsbilder, Björn Forsberg (Ruin Förlag ab, 2007 )
Skapelsetid – handbok för Svenska kyrkans arbete för en hållbar utveckling,
(Svenska kyrkan och Sensus studieförbund, 2007)
Beställ på: Tel. 0175-266 11, e-post: sensus@dc-hallstavik.se, artikelnr: 285
Förundran, Stefan Edman, (Cordia, 2006 )
webbadresser, sammanställning
www.varldenskurs.se
www.svenskakyrkan.se
www.svenskakyrkansunga.se
www.sensus.se
www.skr.org
www.etikochenergi.se
www.miljoportalen.se
www.millenniemalen.se
www.globalis.se
www.mdgmonitor.org
www.naturvardsverket.se
www.unfccc.int
www.usclimatenetwork.org
www.oikoumene.org
www.lutheranworld.org
www.aprodev.net
www.ecen.org
www.act-intl.org
andra världens kursmaterial
Världens kurs, Grundkurs
Världens kurs, Hållbar kurs
Världens kurs, Klimatsmarta matlag
Världens kurs, Rätten till mat
Världens kurs, Tron som drivkraft
(Finns att hämta på www.varldenskurs.se)
INNEHÅLL