TEMA: Bostad - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr X/2010 TEMA: Bostad Multikriminella ligor bakom bostadsinbrott Rikspolisstyrelsen utformar manual för nationell grannsamverkan Från huskurer till ”hög som ett hus” Drogtillverkning i bostäder INNEHÅLL som ska stjälas, till exempel vapen eller någon form av värdefull samling. Annars är saker som guld, antikviteter, kontanter, alkohol, elektronik och medicin attraktiva stöldobjekt. Med medicin avses narkotikaklassade läkemedel som sömnmedel samt lugnande och smärtstillande medel som brukar finnas i badrumsskåpet. Föremål som är stöldmärkta bekymrar i regel inte inbrottstjuven, men det kan orsaka prisnedsättning när godset ska säljas. Många säljer via hälare och det anses vara mycket enkelt att avyttra stöldgods. Inom ett par dygn efter inbrottet har man i de flesta fall gjort sig av med godset. Drygt hälften av de tillfrågade uppgav att de återkommer till samma bostad efter ett lyckat inbrott. Anledningar kan vara att de kanske missat något som de borde ha fått med sig eller att det var lätt att göra inbrott i den bostaden. Andra skäl kunde vara att inbrottet gav bra byte, eller att man återvänder efter att försäkringsersättning utfallit, vilket innebär att det troligen finns nyanskaffat gods att stjäla. Vad vet vi om bostadsinbrott? – 20 gärningspersoners svar B Mitt hem är min borg ................................................ 2 Redaktörens spalt med läsarinformation ................. 3 Multikriminella ligor bakom bostadsinbrott............... 6 Vad vet vi om bostadsinbrott.................................. 10 Notiser: ostadsinbrott sker på varierande platser, vid olika tillfällen och av olika anledningar. Det är sällan mer än 5-6 procent av bostadsinbrotten som klaras upp. För att få veta mer om hur en inbrottstjuv tänker och agerar inför och under ett inbrott, intervjuades 20 frivilliga brottslingar med sådan erfarenhet. De var i olika åldrar, bosatta på olika håll i landet och tre av de intervjuade var kvinnor. En erfaren stockholmspolis, som också arbetat som låssmed, genomförde utfrågningen genom att ställa 111 frågor ur ett formulär till var och en. Ett sammandrag av svaren redovisas här. 10 10-11 Missbruk vanligaste orsaken till bostadsinbrott Inför inbrottet I början av en inbrottskarriär kan spänning vara en viktig drivkraft, men pengar är ändå det viktigaste motivet till brottet. De flesta söker på egen hand upp ett lämpligt objekt för inbrottet. I ungefär en fjärdedel av fallen har inbrottet föregåtts av tips och en lika stor andel är beställningsjobb. Man väljer helst att göra inbrott på sommaren, men även storhelger, speciellt julafton, och lovveckor är att föredra eftersom folk ofta är bortresta då. Vid val av inbrottsoblekt har bostaden placering, samt insynsskydd i form av plank, buskar eller annat, en ganska stor betydelse. De flesta, 16 av 20, tyckte att det var enklast att göra inbrott i villa eftersom insynen oftast var bättre skyddad och att folk ibland glömmer att stänga sina fönster. Oftast föregås bostadsinbrott av rekognosering Då kontrolleras omgivningen med flyktvägar. Finns det hund eller larm och hur länge är de boende och grannarna vakna? Om bostaden ”ser dyr ut” och det syns att ingen är hemma ökar risken för inbrott. Man kontrollerar detta genom att ringa på dörrklockan eller på telefon. Finns det bilar vid bostaden eller på uppfarten och ändrar de placering från en dag till en annan? Är brevlådan full eller ligger post innanför dörren? Sommartid kan en nyklippt gräsmatta indikera att folk är hemma, på samma sätt som färska fotspår och bilspår i snön vintertid. Den tilltänkte tjuven kan med hjälp av olika iakttagelser göra en bedömning av om bostaden ser ut att vara obebodd. Den som planerar inbrott i ett område som är skyltat med Grannsamverkan kan räkna med att de boende kanske inte förvarar värdesaker i bostaden, men om så sker är föremålen kanske förvarade på ett betryggande sätt, märkta och inventerade. De flesta inbrottstjuvar vet också att grannsamverkan innebär ett närverk av personer i området som är allmänt vaksamma och vet vem som ska kontaktas vid behov. 19 av de 20 intervjupersonerna svarade definitivt ja på frågan ”Har grannsamverkan avskräckande effekt mot bostadsinbrott”? Man vet i regel inte vad grannsamverkan innebär i detalj, men att ”folk kollar varandra”. Några undvek konsekvent grannsamverkansområden eftersom det finns folk där som de inte vill bli gripna av. Några hade blivit ertappade av grannsamverkanspersoner och känt stort obehag och önskat att polisen skulle anlända. Det finns alltså en allmän rädsla för att utföra bostadsinbrott i grannsamverkansområden. Men trots detta uppgav många av de tillfrågade att de utfört bostadsinbrott i sådana områden. Man har då före inbrottet gjort en bedömning av att grannsamverkan inte fungerar i området. Det kan vara att det synts få personer och ingen som verkat engagerad. Inbrottstjuven tar sig ibland in i bostäder genom att använda nycklar som stulits eller på annat sätt kommit på drift. Grannsamverkan i ett bostadsområde har en dokumenterat brottsförebyggande effekt. Foto: Gunnar Hermansson Genomförandet och val av stöldgods Inbrottstjuven klär sig gärna i mörka färger för att smälta in. Man kan också vara förklädd till hantverkare eller försäljare. Man tar sig oftast till och från brottsplatsen med bil. Om inbrottet ska ske i en villa parkeras bilen diskret en bit ifrån. Är man två, vilket är mycket vanligt, kan en vakta i bilen. Vanligen bryter man sig in med hjälp av verktyg eller använder nyckel som kommit på drift an någon anledning. Några angav att de tog sig in genom att söka efter olåsta dörrar eller fönster som stod öppna. De som bryter sig in gör det antingen genom fönster, dörr eller altan/balkongdörr och dörrar är också bästa vägen ut. Att gå in och ut genom ett krossat fönster är mindre populärt. I normalfall tillgrips allt som är av värde vid ett inbrott. Vid beställningsjobb är det oftast klart vad Vad avhåller från bostadsinbrott? Den som planerar att göra inbrott i bostad vill helst undvika hund, larm, polis och grannsamverkansperson. Man undviker också till varje pris att göra inbrott hos grovt kriminella personer. Förutom larm är galler och säkerhetsdörrar avskräckande. Även skyltning om larm, kamerabevakning, hund eller grannsamverkan kan få tjuven att tveka. Däremot är skylt om privat område snarast inbjudande. Ett väl underhållet hus och trädgård kan också verka tilldragande, särskilt om det finns synliga värdeföremål. Låsta skåp och utrymmen i bostaden väcker tjuvens nyfikenhet och bryts därför upp. Skåp för värdesaker är högintressanta och bryts upp på plats eller tas om möjligt med. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN De som gör inbrott i bostäder gör också inbrott på andra ställen. Dessutom använder de narkotika och ägnar sig åt häleri, bilstöld och olovlig körning. Det första bostadsinbrottet genomfördes i mycket unga år och den brottsliga karriären startade oftast med snatteri. Missbruk är således vanligt bland dessa gärningsmän och förutom amfetamin nämns de vanligaste drogerna alkohol, hasch, bensodiazepiner (Rohypnol) kokain och heroin. Drogpåverkan under ett inbrott kan innebära högre risktagande och större benägenhet att ta till våld vid upptäckt. I de flesta fall försöker man dock undvika konfrontation med våldsinslag. Pengarna som inbrotten genererar används bland annat till uppehälle och för att köpa droger. Drogerna och även alkoholen har en central roll för gärningspersonens handlande. Många har varit slavar under sitt missbruk och de allra flesta slutar göra inbrott i samband med att de avslutar missbruket. 7 Artikeln är en sammanfattning av rapporten ”Vad vet vi om bostadsinbrott” utarbetad och skriven 2008 av inspektör Kent Pira, Kungsholmens närpolis i Stockholm. Rapporten avslutas med en mängd förslag till brottsförebyggande åtgärder mot bostadsinbrott och den kan sökas fram på www.polisen.se. GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 11 Grannsamverkan Grannsamverkan Världen runt ..................................................... 14 Landet runt ...................................................... 15 Grannsamverkan minskar brott och ökar trygghet . 18 18-19 Rikspolisstyrelsen utformar manual för nationell grannsamverkan.................................. 23 Grannsamverkan minskar brott och ökar trygghet Tryggt och säkert både inne och ute...................... 26 Grannsamverkan i ett bostadsområde är en metod för de boende att motarbeta brottslighet och öka tryggheten i området. 18 Störningsjouren ....................................................... 33 De hjälper boende när det behövs.......................... 34 Från huskurer till ”hög som ett hus” ....................... 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 19 TEXT: LENNART KARLSSON, Att ha kraftigt störande personer i boendemiljön är ett svårt problem både för grannar och för fastighetsägare. Att få bukt med problemen och återskapa ordning är många gånger en svår process som kan kosta både tid och pengar. I vissa extremfall har fastighetsägare tvingats ta in väktarbolag för att trygga närmiljön i ett boende. Stora fastighetsbolag kan ofta ta stöd av en egen eller anlitad störningsjour. Mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar får dock finna sig i att hantera problemen på egen hand. Denna artikel är baserad på mina femton års erfarenhet som narkotikapolis. Under dessa år har jag sett de svåraste miljöerna och det mesta som störande boende kan erbjuda. Min förhoppning är att artikeln kan utgöra ett stöd för de som hamnar i en utsatt situation med störande hyresgäster. I det här fallet hade lägenhetsinnehavaren viss självinsikt. Foto: Lennart Karlsson som riktigt tror på dessa fantastiska förklaringar. Det är nog snarare så att associationen till grovsoprum handlar om missbrukarnas egna bostäder. Läskiga kryp Den författning som reglerar villkoren för boende i olika former är jordabalken. Jordabalken reglerar såväl bostadsägarens som hyrestagarens skyldigheter. Författningen är genomgående uppbyggd på ett ömsesidigt ansvar. I jordabalkens 12:e kapitel regleras området hyra. Här finns några paragrafer som är särskilt viktiga att lägga på minnet. § 24 reglerar specifikt hyrestagarens skyldighet. Här nämns bland annat skyldigheten att vårda lägenheten och tillbehör väl. Här regleras också skyldigheten att anmäla skador och förekomst av ohyra. § 25 är väldigt viktig. Denna reglerar hyrestagares skyldighet att inte utsätta de som bor i omgivningen för störningar. I lagtexten finns bland annat begreppet ”allvarlig störning” som direkt uppsägningsgrundande. Vad är då allvarlig störning? Tittar man på rättsfall så kan man till exempel avgöra att misshandel av och hot mot sina grannar är klara fall. I rättsfall finns också avgöranden som tydligt visar att boende har ett vidsträckt ansvar även för personer som kan knytas till den boende. Exempelvis tillfälligt inneboende, vänner och besökare. minmissbrukare brukar till exempel få låsningar på att samla saker. Detta leder ofta fram till lägenheter med prylar från golv till tak. Det kan röra sig om allt från båtmotorer och motorsågar till hundratals gamla porslinsserviser och rullar med stulen avskalad kopparkabel. Dessutom kombineras detta med drivor av blodiga sprutor, tomma narkotikapåsar och begagnade kondomer. Om man på toppen av detta lägger till avföring, intorkade spyor och gamla ruttnande matrester så får man en ganska bra bild av hur det kan se ut. När man anträffar missbrukare med stulet gods och brottmisstanken är häleri så har nästan alla en standardreplik till sitt försvar. ”Jag hittade den i grovsoprummet”. Det är förbluffande hur många dyrbara stulna föremål som tycks ligga och skräpa i grovsoprum runt om i landet. Vill man raljera lite så skulle kan man kanske kunna säga att om bara fastighetsägarna låste sina grovsoprum så skulle antalet häleribrott minska till nästan noll. Nu är det väl kanske ingen Sundhet, ordning och gott skick Detta är begrepp som står att finna i jordabalken. Dessa begrepp är dock inget som en narkotikapolis normalt associerar med de miljöer som man ofta frekventerar i samband med olika ingripanden. Runt om i landet möts poliser ofta av liknande miljöer. Den typiska ”knarkarkvarten” omfattar allt från rörigt till total katastrof. Till att börja med ligger det i drogernas natur att det blir oordning i missbrukarnas boende. Amfeta- Läskigt kryp! Det krävs ju knappast någon Einstein för att räkna ut att den boendemiljö som jag beskriver är en grogrund för diverse gäster från insektsvärlden. Det vanligast förekommande är extrema populationer av olika flugtyper. Allt ifrån fruktflugor till gamla hederliga spyflugor. Ovanligare men ändå förekommande är vägglöss och skalbaggar. På senare år har dock en specifik art förekommit allt flitigare, nämligen kackerlackan. Min första närkontakt med kackerlackor är ett minne som aldrig försvinner. Jag och min kollega hade efter ett ingripande bråttom upp till en lägenhet. Vi hade gripit den misstänkte på gatan och tagit ett parti narkotika i beslag. Nu befarade vi att det kunde finnas mer narkotika i lägenheten och att det eventuellt kunde finnas medgärningsmän kvar. Vi stormade in i en lägenhet fylld med bråte och utan belysning. Den misstänkte hade glömt att betala elräkningen med påföljd att strömmen var avstängd. Varken min eller min kollegas ficklampor fungerade. Men en sådan liten detalj stoppar inte modiga poliser. Vi tog oss in i lägenheten och kunde med hjälp av ett bortfallande skymningsljus konstatera att lägenheten var tom. Har man en gång säkrat en lägenhet så håller man sig kvar. Alltså blev vi stående kvar i ett tilltagande mörker för att vänta på förstärkning. I mörker förstärks andra sinnen än synen bland annat hörseln. Det dröjde inte länge förrän vi båda hörde ett sprittande ljud från lägenhetens väggar och tak. När kollegan plötsligt kände något som snabbt kilade upp för hans byxben var det nära till panik. Strax därefter kom andra kollegor till undsättning. Så här i efterhand funderar jag på om det inte hade varit bättre att stå kvar i mörkret. När kollegorna slog på sina ficklampor fick jag nämligen en syn jag sent ska glömma. Tusentals kackerlackor som sprang på golv, väggar och i taket. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 28-29 Så mycket prylar att det knappt går att röra sig. Foto: Lennart Karlsson Sanitär olägenhet Extremt ohälsosamma miljöer av den typ som jag har beskrivit faller inte bara inom ramen för jordabalken. Ofta leder dessa till att problemet expanderar utanför lägenheten. I trapphus och cykelrum kan man hitta begagnade blodiga sprutor och tussar. I källarförråd kan man hitta dunkar med brandfarliga vätskor. Listan kan göras lång. I dessa fall kan man tala om en akut hälsovådlig risk för grannar, besökare, barn, fastighetsskötare osv. I dessa fall anser jag att hälsoskyddslagen från 1982 borde kunna tillämpas flitigare. Lagen reglerar kommunens skyldighet att förhindra uppkomst av sanitär olägenhet och att undanröja sådana olägenheter. Kommunen har alltså en skyldighet att ingripa oavsett var olägenheten uppstår. Poliser som ingriper i olika ärenden har också skyldighet att rapportera denna typ av olägenheter till kommunen. På vilket sätt kan då en fastighetsägare ta stöd av detta faktum. Många gånger kanske en fastighetsägare har misstankar om att en viss boende är källan till en störning och oordning. Svårigheten kan dock vara att få fram avgörande information och leda detta i bevis vid en förhandling om uppsägning i hyresnämnden. Om polisen gör en husrannsakan så är de observationer som görs vid denna ofta svåråtkomliga, då det råder förundersökningssekretess. En rapport om sanitär olägenhet omfattas dock inte av förundersökningen. En sådan rapport som upprättats är en allmän handling och omfattas enligt grunden om offentlighetsprincipen. Vissa känsliga delar kan bli föremål för sekretess men knappast det faktum att anmälan är gjord och att den avser en viss adress, lägenhet eller plats. Här kan en nära samverkan mellan fastighetsägare och exempelvis närpoliser vara en framkomlig väg. Dessa uppgifter kan bli ett avgörande stöd för alla fastighetsägare som vill undvika att ha grovsoprum som hyresgäster. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 29 Drogtillverkning i bostäder Missbrukare som säkerhetsrisk .............................. 43 Inomhusodling av cannabis ............................ 50 9 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Citypolisens narkotikarotel, Stockholm 28 Drogtillverkning i bostäder: I en rapport från USA vid samma tid uppskattades att 41 procent av den amerikanska befolkningen bodde i samhällen som omfattades av grannsamverkan mot brott. Samma rapport konstaterade att ”Det gör grannsamverkan mot brott till den största enskilda organiserade brottsförebyggande verksamheten i landet.” Grannsamverkan startade i Sverige 1985 av polisen och ett försäkringsbolag i Linköping. Sedan dess har idén spridit sig och grannsamverkan är nu 25 år senare När grovsoprummet blir hyresgäst Rättsläget När grovsoprummet blir hyresgäst ......................... 28 I USA började man redan i slutet av 1960-talet att tala om Neighbourhood Watch, Home Watch eller Community Watch, vilket blev grunderna till dagens grannsamverkan. Rörelsen strävade efter att inspirera och uppmana medborgarna till ett större engagemang för att förebygga brott. Intresset för grannsamverkan spred sig snart till flera stater i USA. Grannsamverkan spreds även till England där intresset för Neighbourhood Watch har ökat stort sedan 1980-talet. I rapporten British Crime Survey år 2000 beräknades att mer än en fjärdedel av alla hushåll (cirka sex miljoner) i England och Wales deltog i Neighbourhood Watch. TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Brottsportalen.se – virtuell grannsamverkan på nätet........................ 24 Brott i hemmiljö ....................................................... 26 Hur man kommer igång Det är oftast i villa- och radhusområden där folk redan är lite bekanta med varandra som man tar initiativ till att starta grannsamverkan. Här känner man större ansvar för att skydda området och sin egendom. I regel har de boende redan sett ett behov av att öka vaksamheten, men grannsamverkan kan givetvis också startas i förebyggande syfte. Det kan vara svårare att få igång en verksamhet i flerfamiljshus, framförallt i hyresrätter då de boende inte äger huset och kanske inte känner samma personliga ansvar för bostadsområdet. Här är det viktigt att fastighetsägaren deltar i arbetet och på olika sätt engagerar de boende att känna lust och mening i att delta i grannsamverkan. När man beslutat sig att starta grannsamverkan utses en eller flera kontaktpersoner som kontaktar den lokala polisen eller det lokala brottsförebyggande rådet i kommunen. Här får man information och hjälp att starta upp en grannsamverkan. Kontaktombuden får skyltar och dekaler som de ansvarar för att sätta upp i bostadsområdet och dela ut till medlemmarna. Oavsett om det är på grund av ett identifierat behov eller av rent allmänt brottsförebyggande skäl som grannsamverkan införs i ett bostadsområde, är det viktigt att tänka igenom vilket resultat man vill uppnå. Tillsammans med polisen och kommunens säkerhetssamordnare kan de boende göra en problemanalys och ta reda på hur situationen ser ut i området. Man tittar då på de problem som ska förebyggas eller åtgärdas, när-var-hur visar sig problemen, vem det är som drabbas och vilka konsekvenser detta får för individen och för bostadsområdet. Det är också viktigt att hålla en nära kontakt med andra människor som är verksamma i området utan att vara boende där. Det kan till exempel vara butiker, företag eller andra verksamheter som har lokaler i området. Grannsamverkan är ett nätverk som fungerar om det finns utbildade och engagerade kontaktombud som förmedlar sina kunskaper och den brottsförebyggande information man får från polisen till de boende, som i sin tur blir bättre på att skydda sina tillgångar. Den sociala kontrollen blir bättre när man känner varandra i området och dessutom vet vilka som inte bor där. I en tryggare miljö vistas man oftare ute och har då också större möjlighet att vara vaksam och upptäcka eventuella brottslingar. Inbrottstjuvar undviker områden med grannsamverkan enligt en intervjuundersökning (se sid. 10) om det inte är uppenbart att verksamheten har somnat in och de boende inte längre är aktiva. Därför är det viktigt att det kontaktnät som byggdes upp när grannsamverkan startade, hålls vid liv. Kontaktpersoner som flyttar eller av annan anledning slutar måste ersättas av någon ny engagerad person och kontakten med polisen måste bibehållas. Då fungerar grannsamverkan. När och var startade grannsamverkan? Grannsamverkan på bred front i Nyköping............. 22 Såg pågående inbrott i sitt hem i mobiltelefonen... 24 etablerad över hela landet. Många bostadsområden deltar i grannsamverkan som sedan 1990-talet är en etablerad brottsförebyggande metod i Sverige. Det har också visats genom forskning, som har genomförts av Brottsförebyggande rådet, Brå, att grannsamverkan ger effekt, bland annat genom minskad brottslighet. En genomgång av ett antal större utvärderingar från olika länder visar att brottsligheten i de flesta fall minskar med upp till 25 procent i områden där man haft grannsamverkan. Grannsamverkan innebär att de som bor i ett småhus- eller sommarstugeområde, bostadsrättsförening eller annan form av boendegemenskap samarbetar för att motverka brott eller andra skador och störningar. Man skapar nätverk och lär känna varandra och diskuterar säkerheten i området. När anonymiteten har brutits kan de boende hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och i närområdet. Detta i sin tur försvårar för inbrottstjuvar och skadegörare att agera. Förutom den uppenbara brottsförebyggande effekten ger grannsamverkan ökad social trygghet. Grannsamverkan sker i samverkan med polisen som hjälper till med råd och information. Även försäkringsbolag, räddningstjänsten och kommunens brottsförebyggare kan vara involverade. Drogtillverkning i bostäder Inomhusodling av cannabis Villa 50-51 Cannabisodling i tält med speciell belysning. Lägenheten full av psykedeliska svampar ...... 51 Merparten av den marijuana som röks i Sverige kommer från inhemska odlingar i villor och lägenheter. Det ser ungefär likadant ut i andra nordeuropeiska länder. Under 2007 avslöjades i Norge, England, Danmark och Tyskland en mängd sådana odlingar som sköttes av speciellt utbildade vietnameser. När tull och polis i Sverige fick indikationer på att vietnamesiska ligor också hade startat odlingar här i landet, började man kontrollera detta Ganska snart stod det klart att vietnameser, som kunde kopplas till cannabishanteringen, hade köpt ett antal relativt billiga hus i nordöstra Skåne. På kort tid avslöjades storskaliga cannabisodlingar i elva av dessa hus. I flera andra län avslöjade polisen ytterligare åtta liknande odlingar. I genomsnitt hade man i varje odling 300-400 plantor i krukor utplacerade i olika rum. På alla platserna hade man kopplat in sig direkt på elnätet för att den ökade förbrukningen av el inte skulle synas hos elleverantören. Avancerade ventilationsanordningar hade installerats och husen var fullständigt mörklagda utifrån sett. Allt var mycket professionellt utfört. Lägenhet GHB tillverkas enkelt på spisen ...................... 54 Unga plantor på tillväxt i badrummet. Läkemedelstillverkning hemma är nu möjlig .. 55 En föränderlig drogmarknad ................................... 58 Under de senaste två åren har inomhusodling av cannabis i lägenhet underlättats. Odlingstält, belysningsarmatur och all annan nödvändig odlingsutrustning tillhandahålls av svenska butiker, såväl direkt till kund som via Internet. Nordic Grow är en sådan butik i Märsta norr om Stockholm. Polisen började kartlägga vissa av personerna som rörde sig där och snart hade man lokaliserat en lägenhet i Märsta där man misstänkte att cannabis odlades. När man senare gjorde tillslag i den 60 kvm stora lägenheten fann man sju odlingstält i olika storlekar och fullt med annan utrustning. I kök och badrum stod unga cannabisplantor på tillväxt. Sammanlagt 25 kilo mer eller mindre torkade växtdelar togs i beslag. I lägenheter i Akalla och Högdalen hittades liknande odlingar. Lukten av cannabis kändes ut i trapphusen. Lägenheterna hyrdes i andra hand via annons på Blocket. Oftast använde man en bulvans namn som hyresgäst. I detta ärende dömdes sex personer till sammanlagt 18 år och 4 månaders fängelse för olika grader av narkotikabrott. 9 Köket hade mörkläggningsgardiner och på golven överallt i lägenheten låg skördad cannabis för torkning. 50 GH Lägenheten full av psykedeliska svampar Narkotikaklassade svampar tillhör inte de vanligaste beslagen av illegala droger, men det händer då och då. En viss typ av missbrukare tilltalas av de psykedeliska svamparna som med fördel kan framodlas hemma. Man köper ett par färdiga odlingstråg från Holland via Internet och med rätt skötsel växer svamparna upp i rumsmiljö. Polisen i Malmö träffade på en riktigt stor svampodling i en lägenhet på Professorsgatan. Man åkte egentligen till platsen efter larm om ett lägenhetsbråk, men det var svampodlingen som växte polispatrullens intresse. Där fanns växande svampar i olika stadier, skördad svamp som låg på tork och torkad svamp. Man tillkallade kollegor från narkotikaroteln för att ta hand om det hela. Totalt fanns 59 odlingslådor med växande svamp inneslutna i plastpåsar. I bokhyllor, köksskåp och på andra ställen låg svamp för torkning. Lägenhetsinnehavaren var en 25-årig man som bodde där med sina två döttrar, 3 och 4 år gamla. Han hade vårdnaden om flickorna eftersom mamman var narkotikamissbrukare! 25-åringen var själv påverkad av kokain och bensodiazepiner vid tillfället. Polisen fann också 1,25 kilo hasch tillsammans med pengar, vågar och försäljningsanteckningar. Sammanlagt beslagtogs också 850 gram narkotikaklassad svamp som innehöll ämnena psilocybin och psilocin. På Kriminaltekniska laboratoriet kan man i efterhand beräkna hur mycket svamp som hade kunnat skördas om den fått växa färdigt. Man fortsätter att odla upp de beslagtagna lådor där svampar ännu inte hunnit växa upp, och även de odlingslådor där svampar redan hunnit skördas. Det är möjligt att skörda upp till 3-4 gånger ur samma odlingslåda. 25-åringen dömdes till fängelse i tre år för grovt narkotikabrott. När svampen gror och växer är odlingslådorna inneslutna i plastpåsar som fungerar som växthus. Uppvuxna narkotiska svampar färdiga att skördas. 9 Fakta om psilocin/psilocybinhaltigsvamp Psilocin och psilocybin samt ett stort antal svampar som innehåller dessa ämnen är narkotika, om svamparna är framodlade eller om de har torkats eller på annat sätt beretts. Som moderna rusmedel har de i stort sett samma effekter och risker som LSD. En missbruksdos anses vara 1-2,5 gram torkad svamp som tillförs genom nedsväljning. På flera ställen i lägenheten i Malmö låg svampar på tork helt öppet trots att små barn vistades där. GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 51 Lägesrapporter om droger och missbruk ............... 63 Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) ADRESS: OMSLAGET: Grannsamverkan förebygger brott och skador. Foto: Gunnar Hermansson PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon: 0471-482 50 ISSN 1101-6817 X/10 Årgång 23 KT ÅKESSON YCKERI TR SNPF:s hemsida: www.snpf.org c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 S SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Fax: 031-739 24 17 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: R NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs MILJÖMÄ Svenska LIC 3 09 EN S N UM M E R 3 41 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1 ANDERS STOLPE VICE ORDFÖRANDE I SNPF Mitt hem är min borg Mitt hem är min borg är ett gammalt uttryck för vikten och behovet av trygghet och säkerhet i det egna boendet. Det blir oftast en stark kränkning med obehag när man vet att någon obehörig eller inbrottstjuv rumsterat runt bland ens privata ägodelar och därtill tillgripit det man strävat för att äga. För många människor leder sådant inkräktande till att man inte längre vill bo kvar i den utsatta bostaden. Den känns otrygg och besudlad, och en konsekvens blir att man vill flytta. Den grundläggande tryggheten har rubbats i sina fundament och man har dessutom förlorat emotionella och ekonomiska värden. Bostadsinbrott kallas vardagsbrott eller mängdbrott på fackspråk och har under vissa tider nedprioriterats från de rättsvårdande myndigheterna sida. Idag kanske förståelsen är större än förut kring det faktum att mängdbrotten utgör ett hot mot den enskildes livskvalité. Blir olika företeelser allt för frekventa med inbrottsstölder och olika ordningsstörningar i ett bostadsområde, innebär det enorma värdeförluster i stort. Exemplen är många där bostadsområden kommit i vanrykte av den här typen av förfall . Bostadsbolagen har investerat stora summor för att tekniskt förebygga olika typer av inbrott. Kodlås på ytterdörrar, bättre lås och starkare lägenhetsdörrar, separation i vinds och källarförråd samt lås i tvättstugor är några exempel på det som gett ett bra resultat. På det sociala planet är det Grannsamverkan som framhålls som effektivt. Dock finns där en gräns för hur långt en familj kan mantla in sig in sin bostad för att livet inte blir till en bunkertillvaro. Tillgreppsproblematiken är väl utforskad och det finns en gemensam nämnare och det är narkotikamissbruket. Det är dags att återupprätta insatserna mot narkotika i missbruksmiljön, alltid liktydig med boendemiljön, och på så sätt vinna den dubbla effekten och få till stånd ett minskat narkotikamissbruk och därmed annat lidande i form av de konsekvenser som bland annat innebär att missbruket skall betalas genom det gods som stjäls från svenska hem. Problematiken har satt sig i ett tydligt fokus genom att missbruket konstaterats öka och som följd ökade även med bostadsinbrotten med 13 procent det senast 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN året. Skadegörelsebrotten, som är en annan brottstyp som förstör boendemiljön, har ökat med 64 procent sedan år 2000. De anmälda brotten är reella fakta att förhålla sig till. Svårare är det med trygghetsfrågorna. Tryggheten är det som individen upplever och det är inte alltid verkliga fakta som gör att man känner sig rädd och otrygg. Det kan vara just sådana saker som skadegörelse i form av klotter som gör att man upplever sitt bostadsområde som en tummelplats för allehanda brottslighet. Man tolkar denna nedkladdning som en sorts bevis för omfattande pågående brottslighet, att jämföra med vad man ser från andra länders utsatta s.k. ghetton. Det finns ett gap mellan den anmälda brottsligheten och den upplevda. I ett utsatt område kan det vara så att gapet är mindre då åtskilligt av vardagsbrottsligheten aldrig kommer in i statistiken eftersom en sorts tolerans har höjts, eller att det inte lönar sig att anmäla till försäkringsbolaget. De boende och fastighetsägarna upplever inte bara en otrygghet, utan har påtagliga bevis för den brottslighet, som om relevanta åtgärder inte kommer till stånd, snarast kan både stigmatisera och förslumma så snabbt, att det blir mycket svårt att vrida klockan tillbaka till en trygg situation. Det är ett gemensamt ansvar för många av samhällets aktörer att tillsammans med fastighetsägare och boende aktivt se till att vår boendemiljö är trygg och säker. Det är boendes livskvalité och de ungas uppväxtmiljö till en bra framtid som ständigt står på spel. Q GUNNAR HERMANSSON CHEFREDAKTÖR Svenska Narkotikapolisföreningens 3200 medlemmar är anställda inom rättsväsendet och är yrkesmässigt engagerade i drogförebyggande arbete. För dig som inte tillhör rättsväsendet men ändå är engagerad i arbetet mot droger och våld och vill ta del av våra utbildningar och annan information, är vår nya förening Stöttepelare en möjlighet. Vi arbetar aktivt med föreläsningar/utbildningar i hela landet och vår tidskrift kommer ut med fyra ordinarie nummer per år. Som deltagande Stöttepelare erhåller ni information och inbjudan till utbildningsaktiviteter, årsprenumeration på SNPF:s tidskrift, elektroniskt nyhetsbrev två gånger per år med fakta och information om dagsläget i olika delar av Sverige, en numrerad och signerad illustration av Peter Engberg, tackdiplom från SNPF med mera. För mer information besök www.snpf.org eller kontakta Petra Bullarsjö – petra.bullarsjo@snfp.org, eller Theresa Grimwade – theresa.grimwade@snfp.org Bostadsinbrott begås ofta av narkotikamissbrukare, men numera har även multikriminella ligor insett vilka värden som finns att hämta i våra hem. Grannsamverkan är en erkänt effektiv metod för att förhindra inbrott och annan brottslighet i bostadsområden, och polisens roll i kontakten med de boende är viktig och kommer att befästas när Rikspolisstyrelsen nu utarbetar nationella riktlinjer. En del bostäder utnyttjas för att dölja allvarlig brottslighet som behöver komma till polisens kännedom, till exempel odling och annan framställning av narkotika och andra droger. Här kan bland andra fastighetsbolagens servicetekniker och störningsjouren bidra med viktig information. Detta temanummer kanske kan väcka vissa tankar som bidrar till att göra samhället tryggare och säkrare att leva i. Inom SNPF fortsätter vi kampen mot droger och vi gör det mer än gärna tillsammans med er, våra Stöttepelare. Gunnar Hermansson 070-751 53 71 Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 10.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska termer. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AASpreparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Anabola Androgena Steroider lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3 Multikriminella ligor bakom bostadsinbrott TEXT: GUNNAR HERMANSSON Inbrott i villor, radhus och lägenheter är en brottslighet som ökar alltmer sedan 3-4 år. Ökningen är störst i Stockholms län. U nder 2009 anmäldes 20 500 bostadsinbrott i landet varav 12 800 skedde i småhus och 7 700 i lägenheter. Enligt Brå polisanmäls ungefär tre fjärdedelar av alla bostadsinbrott. Efter en nedåtgående trend sedan mitten av 1980talet, har inbrotten åter blivit ett attraktivt sätt att skaffa sig kontanter och värdeföremål som är lätta att omsätta. Tjuvarna löper liten risk att åka fast. Uppklarningsprocenten då en person kunde bindas till brottet har minskat och var bara 4 procent under 2008. De flesta döms för grov stöld och straffskalan är minst 6 månader och högst 6 år i fängelse. Är man under 21 år är fängelsestraffet kortare. Enligt bland annat uppgifter i media fortsätter den ökande inbrottsvågen i bostäder och det har på flera håll tvingat fram särskilda polisinsatser för att försöka bryta trenden. I Kristianstad har bostadsinbrotten ökat med 33 procent under andra kvartalet i år jämfört med samma period förra året. Man har nu tillsatt en grupp om sju poliser som ska utreda och bekämpa denna brottslighet. Västra Storstockholm hårt drabbat I Stockholm har Västerorts polismästardistrikt drabbats hårdast med ovanligt många anmälningar om bostadsinbrott. Bara under juli månad i år fick polisen in 215 anmälningar, mot i genomsnitt 88 anmälda bostadsinbrott under samma månad de senaste tre åren. Den invandrartäta förorten Tensta är mest utsatt. Polisens kartläggning visar att många inbrott i bostäder numera begås av multikriminella individer som insett att där finns stora värden att hämta. Risken att åka fast är liten och skulle det ändå ske är straffen ganska låga. Sedan 2005 har man noterat att sydamerikanska ligor, i synnerhet från Chile, kommer illegalt till Sverige via Frankrike. Här i Sverige tas de omhand av organisationens ”arbetsledare” som ger dem bostad och förser dem med utrustning och information om var inbrotten ska utföras. – Bostadsinbrott är en ny trend för den organiserade brottsligheten. Och som vi ser allvarligt på eftersom 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN människors hem ska vara fredade, säger kriminalkommissarie Fredrik Gårdare som nyligen utsetts att leda en särskild grupp poliser med uppgift att minska bostadsinbrotten och annan gängbrottslighet i Västerort. – Våra svenska livsstilskriminella står för den största delen av inbrotten, säger Fredrik Gårdare. – Den organiserade brottsligheten lägger ner mer tid och kraft nu är tidigare på att göra inbrott i bostäder. Polisen har noterat att de inresta brottslingarna opererar i grupper om 4-5 personer. De bryter sig in under dagtid oftast genom en lägenhetsdörr. Inom 5-10 minuter har de samlat värdefulla och mindre skrymmande saker i väskor och försvunnit. Polisen har också belägg för att stöldgods från bostäder skickats till hemlandet i kartonger eller vadderade kuvert. De lokala yrkeskriminella som opererar i Västerort är mest inriktade på lägenhetsinbrott i Tensta och Rinkeby. Men polisen, som under en tid haft noggrann bevakning och också lyckats gripa några, har noterat att de också kan göra avstickare till rika områden som Danderyd för att bryta sig in i någon villa. Här finns konst, fina viner och champagne med mera. Kanske hittar man nycklarna till en dyr bil som står på garageuppfarten. Samma kriminella gäng kan också göra inbrott ute i landet när tillfälle ges. Fredrik Gårdare berättar om ett tillfälle när några ur gänget besökte en kamrat som satt på ett fängelse ute i landet. Under hemresan passade de på att bryta sig in i en villa. Specialgrupp mot kända kriminella En mängd brottsförebyggande och brottsutredande åtgärder har redan vidtagits i Västerorts polismästardistrikt för att minska bostadsinbrotten. Polisen har besökt olika platser med mobila poliskontor för att informera boende om hur man bättre kan skydda sig mot inbrott. Polisen gör också numera teknisk undersökning av alla bostadsinbrott inom 24 timmar. Till detta kommer samverkan med bostadsbolag, försäkringsbolag med flera. För att uppnå ett mera märkbart resultat riktar nu polisen insatserna mot gärningsmännen. Fredrik Kriminella grupperingar bakom flera bostadsinbrott i Västeråstrakten Många bostadstjuvar, i synnerhet missbrukare, brukar stöka till ordentligt i sin jakt efter värdeföremål. Två olika kriminella grupperingar som misstänks ha genomfört en stor del av den gångna vinterns många bostadsinbrott i Västerås och övriga Mellansverige, har kunnat avslöjas av polisen. Grupperna har specialisera sig på olika typer av bostadsinbrott. En grupp sydamerikaner har varit inriktade på villainbrott och en grupp från Västerort i Stockholm på lägenhetsinbrott. Under vintern har närmare 170 bostadsinbrott anmälts i Västerås varför en beredningsgrupp med två speciella koordinatorer tillsattes för att kartlägga och utreda bostadsinbrotten men också andra brott med okänd gärningsman, exempelvis åldringsbrott. – Den s.k. Västerortsligan tror vi ligger bakom de flesta inbrott i lägenheter som skett i närheten av E18 i Västerås. Fyra personer därifrån har nyligen dömts till sex månaders fängelse av Västmanlands tingsrätt för flera inbrott och stölder av guldsmycken och pengar, berättar kriminalinspektör Jan Brunelius som tillsammans med kriminalinspektör Lars-Ove Steen kartlagt stölderna. – Västerortsligan har tidigare sysslat med rån och liknande men har senare övergått till lägenhetsinbrott som ger lägre straff och mindre risk att bli avslöjade. Ett rån med samma byte hade kunnat ge 2-3 års fängelse, nu blev straffet ett halvår, säger Lars-Ove Steen. Proffs på villainbrott Gårdares grupp om 18 poliser ska i första hand koncentrera sitt arbete mot 50 nyckelpersoner som ägnar sig åt diverse brottslighet. Dessa personer är välkända sedan länge och de gör inbrott i bostäder, bilar och på andra ställen. De ägnar sig också åt narkotikabrott, vapenbrott och utpressning. Polisens mål är att dessa kriminella ska gripas och lagföras. – Det primära målet är att få ner antalet bostadsinbrott till högst 100 inbrott per månad, säger Fredrik Gårdare. – På längre sikt ska vi också minska den organiserade brottsligheten i Västerort, fortsätter han. Man kommer bland annat att samarbeta närmare med Skattemyndigheten, Försäkringskassan och Kronofogden och lägga fokus på att konfiskera vinsterna som brottsligheten genererar. Redan under insatsens första vecka har 10 gärningsmän från lokala gäng gripits och anhållits för bostadsbrott i Västerort. Q En annan gruppering av kringresande inbrottstjuvar misstänks ligga bakom ett flertal villainbrott i Västerås och övriga Mellansverige. Lämpliga offer med pengar har kartlagts. Sedan har man rekognoserat i området, hållit vakt och slagit till när de boende lämnat villorna. – Fönster eller bakdörrar har brutits upp mycket försiktigt, man har plockat bort blomkrukor och lampor och sedan ställt tillbaka allt, exakt som de stått före inbrottet. Därför har stölderna inte upptäckts omedelbart. De har bara varit ute efter guldsmycken och pengar som sedan snabbt skickats per post till utlandet, säger Jan Brunelius. De som organiserat stölderna har varit etablerade här i landet och skickat efter yngre personer som betalat tillbaka pengar som lagts ut för resa och uppehälle genom stölder. Q Källa: www.polisen.se SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 7 Vad vet vi om bostadsinbrott? – 20 gärningspersoners svar B ostadsinbrott sker på varierande platser, vid olika tillfällen och av olika anledningar. Det är sällan mer än 5-6 procent av bostadsinbrotten som klaras upp. För att få veta mer om hur en inbrottstjuv tänker och agerar inför och under ett inbrott, intervjuades 20 frivilliga brottslingar med sådan erfarenhet. De var i olika åldrar, bosatta på olika håll i landet och tre av de intervjuade var kvinnor. En erfaren stockholmspolis, som också arbetat som låssmed, genomförde utfrågningen genom att ställa 111 frågor ur ett formulär till var och en. Ett sammandrag av svaren redovisas här. Inför inbrottet I början av en inbrottskarriär kan spänning vara en viktig drivkraft, men pengar är ändå det viktigaste motivet till brottet. De flesta söker på egen hand upp ett lämpligt objekt för inbrottet. I ungefär en fjärdedel av fallen har inbrottet föregåtts av tips och en lika stor andel är beställningsjobb. Man väljer helst att göra inbrott på sommaren, men även storhelger, speciellt julafton, och lovveckor är att föredra eftersom folk ofta är bortresta då. Vid val av inbrottsoblekt har bostaden placering, samt insynsskydd i form av plank, buskar eller annat, en ganska stor betydelse. De flesta, 16 av 20, tyckte att det var enklast att göra inbrott i villa eftersom insynen oftast var bättre skyddad och att folk ibland glömmer att stänga sina fönster. Oftast föregås bostadsinbrott av rekognosering Då kontrolleras omgivningen med flyktvägar. Finns det hund eller larm och hur länge är de boende och grannarna vakna? Om bostaden ”ser dyr ut” och det syns att ingen är hemma ökar risken för inbrott. Man kontrollerar detta genom att ringa på dörrklockan eller på telefon. Finns det bilar vid bostaden eller på uppfarten och ändrar de placering från en dag till en annan? Är brevlådan full eller ligger post innanför dörren? Sommartid kan en nyklippt gräsmatta indikera att folk är hemma, på samma sätt som färska fotspår och bilspår i snön vintertid. Den tilltänkte tjuven kan med hjälp av olika iakttagelser göra en bedömning av om bostaden ser ut att vara obebodd. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Inbrottstjuven tar sig ibland in i bostäder genom att använda nycklar som stulits eller på annat sätt kommit på drift. Genomförandet och val av stöldgods Inbrottstjuven klär sig gärna i mörka färger för att smälta in. Man kan också vara förklädd till hantverkare eller försäljare. Man tar sig oftast till och från brottsplatsen med bil. Om inbrottet ska ske i en villa parkeras bilen diskret en bit ifrån. Är man två, vilket är mycket vanligt, kan en vakta i bilen. Vanligen bryter man sig in med hjälp av verktyg eller använder nyckel som kommit på drift av någon anledning. Några angav att de tog sig in genom att söka efter olåsta dörrar eller fönster som stod öppna. De som bryter sig in gör det antingen genom fönster, dörr eller altan/balkongdörr och dörrar är också bästa vägen ut. Att gå in och ut genom ett krossat fönster är mindre populärt. I normalfall tillgrips allt som är av värde vid ett inbrott. Vid beställningsjobb är det oftast klart vad som ska stjälas, till exempel vapen eller någon form av värdefull samling. Annars är saker som guld, antikviteter, kontanter, alkohol, elektronik och medicin attraktiva stöldobjekt. Med medicin avses narkotikaklassade läkemedel som sömnmedel samt lugnande och smärtstillande medel som brukar finnas i badrumsskåpet. Föremål som är stöldmärkta bekymrar i regel inte inbrottstjuven, men det kan orsaka prisnedsättning när godset ska säljas. Många säljer via hälare och det anses vara mycket enkelt att avyttra stöldgods. Inom ett par dygn efter inbrottet har man i de flesta fall gjort sig av med godset. Drygt hälften av de tillfrågade uppgav att de återkommer till samma bostad efter ett lyckat inbrott. Anledningar kan vara att de kanske missat något som de borde ha fått med sig eller att det var lätt att göra inbrott i den bostaden. Andra skäl kunde vara att inbrottet gav bra byte, eller att man återvänder efter att försäkringsersättning utfallit, vilket innebär att det troligen finns nyanskaffat gods att stjäla. Den som planerar inbrott i ett område som är skyltat med Grannsamverkan kan räkna med att de boende kanske inte förvarar värdesaker i bostaden, men om så sker är föremålen kanske förvarade på ett betryggande sätt, märkta och inventerade. De flesta inbrottstjuvar vet också att grannsamverkan innebär ett nätverk av personer i området som är allmänt vaksamma och vet vem som ska kontaktas vid behov. 19 av de 20 intervjupersonerna svarade definitivt ja på frågan ”Har grannsamverkan avskräckande effekt mot bostadsinbrott”? Man vet i regel inte vad grannsamverkan innebär i detalj, men att ”folk kollar varandra”. Några undvek konsekvent grannsamverkansområden eftersom det finns folk där som de inte vill bli gripna av. Några hade blivit ertappade av grannsamverkanspersoner och känt stort obehag och önskat att polisen skulle anlända. Det finns alltså en allmän rädsla för att utföra bostadsinbrott i grannsamverkansområden. Men trots detta uppgav många av de tillfrågade att de utfört bostadsinbrott i sådana områden. Man har då före inbrottet gjort en bedömning av att grannsamverkan inte fungerar i området. Det kan vara att det synts få personer och ingen som verkat engagerad. Missbruk vanligaste orsaken till bostadsinbrott Grannsamverkan i ett bostadsområde har en dokumenterat brottsförebyggande effekt. Foto: Gunnar Hermansson Vad avhåller från bostadsinbrott? Den som planerar att göra inbrott i bostad vill helst undvika hund, larm, polis och grannsamverkansperson. Man undviker också till varje pris att göra inbrott hos grovt kriminella personer. Förutom larm är galler och säkerhetsdörrar avskräckande. Även skyltning om larm, kamerabevakning, hund eller grannsamverkan kan få tjuven att tveka. Däremot är skylt om privat område snarast inbjudande. Ett väl underhållet hus och trädgård kan också verka tilldragande, särskilt om det finns synliga värdeföremål. Låsta skåp och utrymmen i bostaden väcker tjuvens nyfikenhet och bryts därför upp. Skåp för värdesaker är högintressanta och bryts upp på plats eller tas om möjligt med. De som gör inbrott i bostäder gör också inbrott på andra ställen. Dessutom använder de narkotika och ägnar sig åt häleri, bilstöld och olovlig körning. Det första bostadsinbrottet genomfördes i mycket unga år och den brottsliga karriären startade oftast med snatteri. Missbruk är således vanligt bland dessa gärningsmän och förutom amfetamin nämns de vanligaste drogerna alkohol, hasch, bensodiazepiner (Rohypnol) kokain och heroin. Drogpåverkan under ett inbrott kan innebära högre risktagande och större benägenhet att ta till våld vid upptäckt. I de flesta fall försöker man dock undvika konfrontation med våldsinslag. Pengarna som inbrotten genererar används bland annat till uppehälle och för att köpa droger. Drogerna och även alkoholen har en central roll för gärningspersonens handlande. Många har varit slavar under sitt missbruk och de allra flesta slutar göra inbrott i samband med att de avslutar missbruket. Q Artikeln är en sammanfattning av rapporten ”Vad vet vi om bostadsinbrott” utarbetad och skriven 2008 av inspektör Kent Pira, Kungsholmens närpolis i Stockholm. Rapporten avslutas med en mängd förslag till brottsförebyggande åtgärder mot bostadsinbrott och den kan sökas fram på www.polisen.se. GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 11 Världen runt Resplaner på Facebook kan locka tjuvar 80-årig kvinna dömd för inbrott – igen Den 80-åriga Ms. Thompson greps förra året för inbrott och stöld i en vårdcentral i Torrance, Kalifornien. Hennes fall är ovanligt av flera skäl. För det första att hon är kvinna eftersom de flesta inbrottstjuvar är män. För det andra att hon dömdes till tre års fängelse för brottet, en ovanligt hård dom, och för det tredje att hon är 80 år. Kvinnan förklarade sitt brott med att hon måste stjäla eftersom hon inte fick tillräckligt med pengar av staten. Hon är tyvärr inte ensam om att skylla sina synder på någon annan. 80-åringen har en lång kriminell bana som startade för 55 år sedan. Hon har gripits för stöld 1965 och 1977 och för inbrott 1980 och 2008. När hon fick sin dom frågade hon domaren om det betydde tre år i fängelse eller om hon bara skulle avtjäna halva tiden! GH 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Sociala nätverkssajter som Facebook, Twitter och MySpace tillhör de mest intressanta och populära innovationerna på Internet under senare år. Men kan de också vara en anledning till att brott begås? Enligt amerikanska FoxNews har polisen i Nashua, New Hampshire, gripit tre män som använde sociala nätverkssajter för att kunna göra inbrott i hem där de boende förklarat på t.ex. Facebook att de är bortresta. Facebook används av 500 miljoner människor världen över. Många skriver och berättar aningslöst var de befinner sig, var de tänker resa och hur länge de är bortresta. Det är inte säkert att alla ”vänner” är helt pålitliga. Nu uppmanas folk via en ny hemsida, pleaserobme.com, att tänka efter innan de lägger upp personliga detaljer på nätet som skulle kunna göra dem sårbara för inbrott och identitetsstölder. GH Landet runt Det finns åtskilliga exempel på ungdomar som lurats att satsa pengar för att få tillträde till en andrahandslägenhet. Bostadsbedragare annonserar ut på Blocket en ganska billig lägenhet med attraktivt läge i Stockholm. Påfallande ofta har uthyraren påstått sig vara i London och begärt förskottsbetalning för att kunna visa lägenheten. I andra fall har lägenheten visats upp och därefter har en depositionsavgift krävts innan tillträde. Den tilltänkte hyresgästen har betalat kanske 20 000 kronor och förberett för inflyttning. På inflyttningsdagen har det visat sig att lägenheten bebos av någon helt annan person som har kontrakt. Polisen varnar för bostadsbedragare och lämnar följande tips för att undvika att bli lurad: 1. Var försiktig om det verkar för bra för att vara sant. 2. Skicka aldrig pengar i förskott. 3. Ta kontakt med fastighetsägaren på den aktuella adressen. 4. Titta på lägenheten så att du får se att den verkligen finns. 5. Kontrollera med hyresvärden att lägenheten får hyras ut i andra hand. GH Bostad först – modell för hemlösa I Stockholm finns, enligt siffror från november 2009, 3081 hemlösa varav 390 lever som uteliggare. Nu prövas en ny modell som ska ge hemlösa en egen bostad utan att de behöver gå igenom olika trappsteg som tillfälligt boende, behandling och träningslägenhet innan de slutligen får förstahandskontrakt. Denna process går för sakta enligt socialborgarrådet Ulf Kristensson i Stockholm. ”Bostad först” går ut på att börja med en egen lägenhet och därefter ska man ta itu med sina andra problem som missbruk, skulder eller psykiska problem. Polisens volontärer Polisen i Stockholms län har bedrivit volontärverksamhet sedan 2005 och fram till nu beräknas 1000 volontärer totalt ha utbildats, varav cirka 500 arbetar aktivt. Många volontärer är pensionärer, men också studenter och aspirerande polishögskoleelever finns med bland de engagerade personer som frivilligt ställer upp utan ersättning. Uppgifterna varierar mellan att hjälpa till vid större evenemang som demonstrationer, matcher eller prinsessbröllop, eller fungera som brottsofferstöd, dela ut flygblad och på annat sätt delta i polisens brottsförebyggande arbete. En annan viktig uppgift för volontärer är att betjäna polisens stödtelefon Nattknappen. Syftet är att den som känner sig otrygg och orolig ute på stan på fredags- och lördagskvällar och nätter, kan ringa stödtelefonen och tala med en volontär om orsakerna till att man känner sig otrygg och få ”sällskap” tills dess att han eller hon kommit till en plats där man känner sig trygg. ”Nattknappen” kan likställas med ett samtal till föräldrar, en vän eller en kompis. Svenska bostäder kommer att före årsskiftet upplåta 15 små lägenheter i Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby. Den hemlöse blir inledningsvis andrahandshyresgäst hos Socialförvaltningen. Om hyresgästen följer hyreslagen och allmänna ordningsregler i huset och träffar en stödperson en gång i veckan, kan det bli förstahandskontrakt på lägenheten efter nio månader. Andra boende i huset blir inte informerade om att lägenheter i deras hus ingår i ”Bostad först”. GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 15 Källa: www.polisen.se Bild: Polisens volontärer Se upp för bostadsbedragare Grannsamverkan Grannsamverkan minskar brott och ökar trygghet TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Grannsamverkan i ett bostadsområde är en metod för de boende att motarbeta brottslighet och öka tryggheten i området. 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Grannsamverkan Många bostadsområden deltar i grannsamverkan som sedan 1990-talet är en etablerad brottsförebyggande metod i Sverige. Det har också visats genom forskning, som har genomförts av Brottsförebyggande rådet, Brå, att grannsamverkan ger effekt, bland annat genom minskad brottslighet. En genomgång av ett antal större utvärderingar från olika länder visar att brottsligheten i de flesta fall minskar med upp till 25 procent i områden där man haft grannsamverkan. Grannsamverkan innebär att de som bor i ett småhus- eller sommarstugeområde, bostadsrättsförening eller annan form av boendegemenskap samarbetar för att motverka brott eller andra skador och störningar. Man skapar nätverk och lär känna varandra och diskuterar säkerheten i området. När anonymiteten har brutits kan de boende hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och i närområdet. Detta i sin tur försvårar för inbrottstjuvar och skadegörare att agera. Förutom den uppenbara brottsförebyggande effekten ger grannsamverkan ökad social trygghet. Grannsamverkan sker i samverkan med polisen som hjälper till med råd och information. Även försäkringsbolag, räddningstjänsten och kommunens brottsförebyggare kan vara involverade. När och var startade grannsamverkan? I USA började man redan i slutet av 1960-talet att tala om Neighbourhood Watch, Home Watch eller Community Watch, vilket blev grunderna till dagens grannsamverkan. Rörelsen strävade efter att inspirera och uppmana medborgarna till ett större engagemang för att förebygga brott. Intresset för grannsamverkan spred sig snart till flera stater i USA. Grannsamverkan spreds även till England där intresset för Neighbourhood Watch har ökat stort sedan 1980-talet. I rapporten British Crime Survey år 2000 beräknades att mer än en fjärdedel av alla hushåll (cirka sex miljoner) i England och Wales deltog i Neighbourhood Watch. Hur man kommer igång Det är oftast i villa- och radhusområden där folk redan är lite bekanta med varandra som man tar initiativ till att starta grannsamverkan. Här känner man större ansvar för att skydda området och sin egendom. I regel har de boende redan sett ett behov av att öka vaksamheten, men grannsamverkan kan givetvis också startas i förebyggande syfte. Det kan vara svårare att få igång en verksamhet i flerfamiljshus, framförallt i hyresrätter då de boende inte äger huset och kanske inte känner samma personliga ansvar för bostadsområdet. Här är det viktigt att fastighetsägaren deltar i arbetet och på olika sätt engagerar de boende att känna lust och mening i att delta i grannsamverkan. När man beslutat sig att starta grannsamverkan utses en eller flera kontaktpersoner som kontaktar den lokala polisen eller det lokala brottsförebyggande rådet i kommunen. Här får man information och hjälp att starta upp en grannsamverkan. Kontaktombuden får skyltar och dekaler som de ansvarar för att sätta upp i bostadsområdet och dela ut till medlemmarna. Oavsett om det är på grund av ett identifierat behov eller av rent allmänt brottsförebyggande skäl som grannsamverkan införs i ett bostadsområde, är det viktigt att tänka igenom vilket resultat man vill uppnå. Tillsammans med polisen och kommunens säkerhetssamordnare kan de boende göra en problemanalys och ta reda på hur situationen ser ut i området. Man tittar då på de problem som ska förebyggas eller åtgärdas, när-var-hur visar sig problemen, vem det är som drabbas och vilka konsekvenser detta får för individen och för bostadsområdet. Det är också viktigt att hålla en nära kontakt med andra människor som är verksamma i området utan att vara boende där. Det kan till exempel vara butiker, företag eller andra verksamheter som har lokaler i området. Viktigt med engagemang och uppföljning I en rapport från USA vid samma tid uppskattades att 41 procent av den amerikanska befolkningen bodde i samhällen som omfattades av grannsamverkan mot brott. Samma rapport konstaterade att ”Det gör grannsamverkan mot brott till den största enskilda organiserade brottsförebyggande verksamheten i landet.” Grannsamverkan startade i Sverige 1985 av polisen och ett försäkringsbolag i Linköping. Sedan dess har idén spridit sig och grannsamverkan är nu 25 år senare etablerad över hela landet. Grannsamverkan är ett nätverk som fungerar om det finns utbildade och engagerade kontaktombud som förmedlar sina kunskaper och den brottsförebyggande information man får från polisen till de boende, som i sin tur blir bättre på att skydda sina tillgångar. Den sociala kontrollen blir bättre när man känner varandra i området och dessutom vet vilka som inte bor där. I en tryggare miljö vistas man oftare ute och har då också större möjlighet att vara vaksam och upptäcka eventuella brottslingar. Inbrottstjuvar undviker områden med grannsamverkan enligt en intervjuundersökning (se sid. 10) om det inte är uppenbart att verksamheten har somnat in och de boende inte längre är aktiva. Därför är det viktigt att det kontaktnät som byggdes upp när grannsamverkan startade, hålls vid liv. Kontaktpersoner som flyttar eller av annan anledning slutar måste ersättas av någon ny engagerad person och kontakten med polisen måste bibehållas. Då fungerar grannsamverkan. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 19 Grannsamverkan Grannsamverkan på bred front i Nyköping TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Nyköpingsmodellen leder till ökad kompetens och trygghet i arbetet med grannsamverkan. I den lilla sörmländska staden Nyköping är det inte polisen som ensam samordnar och sköter kontakten med de boendes kontaktombud i de olika grannsamverkansområdena. Här har fyra samhällsaktörer gått samman för att på bred front stödja kontaktombuden att hålla grannsamverkan igång. Nyköpings kommun har, genom den brottsförebyggande samordnaren Anna Hesselgren, hand om medlemsförteckningar från de olika grannsamverkansområdena, samt det material i form av skyltar och dekaler som delas ut. Sörmlandskustens räddningstjänst deltar med information och material som rör brandskydd med mera. Stefan Ekholm har varit kontaktperson här under de två år som räddningstjänsten har ingått i grannsamverkansgruppen. Nyköpings kommunpolis Tomas Andersson, som nyligen tillträtt denna tjänst, har också övertagit polisens roll i grannsamverkan och ansvarar då bland annat för att arrangera möten och ge ut ett nyhetsbrev Anna Hesselgren och Stefan Ekholm är två av de fyra aktörer som håller grannsamverkansgruppen igång i Nyköping. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN till kontaktombuden några gånger per år. Nyhetsbrevet innehåller uppdaterad läges- och säkerhetsinformation. Länsförsäkringar ingår också i konceptet och kontaktperson är Jens Hagberg, som svarar på frågor om försäkringar och en del annat. Årliga möten med kontaktombuden Idag ingår drygt 25 aktiva grannsamverkansområden i Nyköping, enligt Stefan Ekholm och Anna Hesselgren. Antalet har ökat sedan man för två år sedan nystartade verksamheten med fyra aktörer i grannsamverkansgruppen. Grannsamverkan hade då varit vilande en tid och man aktiverade alla gamla kontaktombud och sammankallade till ett möte hösten 2008. Det är fortfarande i huvudsak villa- och radhusområden som deltar i grannsamverkan i Nyköping. Angelica Valjus, som året ut vikarierar för Anna Hesselgren som brottsförebyggande samordnare i Nyköpings kommun, berättar att man nu i november kommer att arrangera det årliga mötet med alla kontaktombuden i Nyköping. Innehållet i årets möte är ännu inte spikat, men kanske en föreläsning om lås och larm kan komma att ingå, förutom det erfarenhetsutbyte som är en viktig del av sammankomsten. Q I samfälligheten Krikonbacken i utkanten av Nyköping är de boende aktiva i grannsamverkan. Grannsamverkan Rikspolisstyrelsen utformar manual för nationell grannsamverkan Polisens roll i grannsamverkan ska i framtiden ingå som en del i det löpande arbetet enligt en nationell modell som nu utarbetas på Rikspolisstyrelsen. D å grannsamverkan har initierats i ett bostadsområde är det oftast engagerade personer bland de boende eller inom den lokala polisen som tagit initiativet. En verksamhet som bygger på eldsjälar riskerar emellertid att dö ut när nyckelpersoner flyttar eller byter arbetsuppgifter. Efter Brå:s rapport 2008 om att grannsamverkan är en effektiv brottsförebyggande metod, inledde Rikspolisstyrelsen, RPS, ett arbete för att skapa en nationell modell för grannsamverkan med riktlinjer för bland annat uppbyggnad och ansvarsfördelning. Nationell grannsamverkansgrupp I samverkan med brottsförebyggande rådet, Brå, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, samt ett flertal bostadsbolag, har en nationell grannsamverkansgrupp bildats på RPS. Kommissarie Gunnar Nord leder gruppen. Han berättar att man inledningsvis gjorde en inventering och fann att minst 270 000 hushåll ingick i någon form av grannsamverkan över hela landet, med undantag för Gotland. På vissa mindre orter i Gävleborgs och Västernorrlands län hade befolkningen gått lite längre och organiserat sig i Byalag som patrullerade samhällena nattetid för att, i brist på poliser, göra iakttagelser och förebygga brott. RPS kunde konstatera att förutom att grannsamverkan bedrevs på lite olika sätt, var kunskapen om modellen mycket varierande. Det finns en stor brottsförebyggande potential i att utnyttja medborgarnas engagemang och detta vill nu RPS ta tillvara. Rollfördelningen är viktig i grannsamverkan. Polisen blir av naturliga skäl en central aktör, men projektet kan mycket väl drivas av någon annan, till exempel kommunens lokala brottsförebyggare. De boende har naturligtvis också ett stort ansvar i ett grannsamverkansprojekt genom att se till att information från polisen når ut i området och att polisen får relevant information om händelser och iakttagelser. riga poliser som har kunskap om grannsamverkan och brottsförebyggande arbete. Polisen ska ha ett informationsansvar om grannsamverkan och polisen kan också vara den som initierar konceptet i olika områden. I manualen fastslås att en nationell likriktad utbildning av kontaktombud bör skapas. Polisens roll i grannsamverkan behöver inte vara exakt densamma överallt utan kan anpassas efter problembild och efter den framtagna ansvarsfördelningen. Polismyndigheterna avgör själva, men det viktiga är att man kan förvänta sig samma polisstöd över hela landet. Andra ledord för framtidens grannsamverkan är tydlighet, kvalitet, kontinuitet, lokal anpassning och breddat engagemang. De nya riktlinjerna ska börja tillämpas under 2011. Gunnar Nord menar att en trivsam miljö och trygghet för de boende är viktigt och att grannsamverkan är en komponent för att uppnå detta. Q GH Polisens ansvar blir tydligare På Rikspolisstyrelsen utarbetar Gunnar Nord en 50-sidig manual för landets polismyndigheter där polisens roll i grannsamverkan har beskrivits och förtydligats. Vid alla polismyndigheter ska det finnas ansvaSVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 23 Grannsamverkan Brottsportalen.se – virtuell grannsamverkan på nätet Brottsportalen är en Internettjänst som arbetar med brottsförebyggande åtgärder. Den viktigaste och mest uppmärksammade tjänsten är stöldgodsregistret, där man som privatperson, företag eller kommun kan göra efterlysningar av stulna föremål. Man kan också göra efterlysningar som gäller skadegörelse eller andra brott. Det är kostnadsfritt att bli medlem och få inloggningsuppgifter för mer information om brott och statistik i det område man bor. En ny tjänst på Brottsportalen.se kallas virtuell grannsamverkan. Det fungerar som ett komplement till konventionell grannsamverkan och de tjänster som Brottsportalen erbjuder är möjlighet att bygga upp en larmcentral via nätet. Man blir då snabbt informerad om anmälda brott som inträffat i området. Det finns också möjlighet att mot avgift skaffa sig stöldskyddspaket för att märka sina värdesaker och registrera dessa märkningar. En annan tjänst är digitalt kassaskåp där man, efter att ha dokumenterat sina värdesaker, kan spara serienummer, bilder, kopior på kvitton med mera för att få ut rätt värde på sakerna från försäkringsbolaget om något händer. Brottsportalen startade i januari 2009 och utsågs till Årets Säkerhetslösning 2010 i säkerhetsbranschens största tävling Security Award, som arrangeras av bland andra Stöldskyddsföreningen. Juryn konstaterade att ”sajten slår bort andrahandsmarknaden för tjuvar”. Man gillade att Brottsportalens fungerande koncept bidragit både direkt och indirekt till att polisanmälda brott klaras upp. Exempel på ett uppklarat fall: Valdemar 19 år blev en natt bestulen på sin mobiltelefon, iPod, plånbok och systemkamera Canon 450 D med objektiv. Han gjorde polisanmälan men polisen hade inga spår och lade ner utredningen. Valdemar efterlyste kameran på Brottsportalen, som läser av säljsajter och reagerar när någon försöker sälja en vara som är identisk med den man anmält. Efter en och en halv månad blev det träff. Valdemars kamera var till salu på Eniro. Kameran hade ett speciellt objektiv och han var helt säker på att det var hans kamera, men polisen tyckte inte att bevisen räckte. Valdemar kontaktade säljaren och fick hans namn. Genom sökning på Google på namnet hamnade han på Bilddagboken.se, där tjuven/säljaren lagt ut bilder tagna med kameran efter stölddatumet. Med hjälp av sin datakunnige morbror fick Valdemar fram metadata från bildfilerna. Där framgick kamerans serienummer och dessutom Valdemars namn som han programmerat in i kameran. Nu var bevisen tillräckliga och polisen grep två personer som erkänt stölden. Q GH 24 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Såg pågående inbrott i sitt hem i mobiltelefonen En man i Dallas, Texas, hade monterat en bevakningskamera i sitt hem och kopplat den till sin iPhone. När han befann sig på resa i en annan del av USA, kunde han, tack vare tekniken, stoppa ett pågående inbrott i sitt hus i Dallas. Rörelsedetektorer hade startat kameran som skickade bilderna till mobiltelefonen. Med hjälp av ett särskilt program kunde mannen i sin iPhone se att två män krossade en glasruta i en dörr med en tegelsten. Mannen ringde polisen och kunde också se via kameran att två poliser anlände. Inbrottstjuvarna hade gett sig iväg utan att ha varit inne i huset, och polisen hoppas att inspelningen ska hjälpa till att identifiera dem. Abell Security AB är ett företag i Sverige som säljer den nya generationens IP-baserade och trådlösa larm uppkopplade till företagets digitala larmcentral och där kunden också har full tillgänglighet och kontroll från sin dator eller mobil. Grannsamverkan Brott i hemmiljö Varje år anordnas en tävling om det bästa brottsförebyggande projektet i EU – European Crime Prevention Award (ECPA). Avsikten med tävlingen är att ge spridning åt framgångsrikt brottsförebyggande arbete. I december avgörs årets final i Bryssel. Varje deltagande land får nominera ett projekt till tävlingen, som i år har temat Brott i hemmiljö – förverkligande av det säkra hemmet. Brottsförebyggande rådet, Brå, ansvarar för den svenska nomineringen och utser vårt lands tävlande bidrag tillsammans med en jury bestående av representanter för Polishögskolan, Sveriges kommuner och landsting samt Svenska stöldskyddsföreningen. Förutom att projekten ska ha ett för hemmiljö brottsförebyggande syfte, är några andra kriterier för deltagande i tävlingen att projektet ska vara innovativt, bygga på samverkan samt vara möjligt att upprepa i andra medlemsländer. Här följer korta beskrivningar av fyra svenska bidrag, varav ett kommer att delta i ECPA. Grannsamverkan i Kungsmarken i Karlskrona, ett miljonprogramsområde med 66 procent arbetslöshet, segregation och utanförskap och präglat av kriminalitet och missbruk. Det lokala brottsförebyggande rådet har tillsammans med Hyresgästföreningen och AB Karlskronahem startat grannsamverkan genom att utse engagerade boende i vart och ett av de 70 trapphusen. Situationen har förbättrats och kriminaliteten minskat. Skyltning mot brott är en åtgärd som polisen i Tyresö gör för att minska bostadsinbrotten. Man engagerar också trafikskolor att övningsköra i brottsbelastade områden. Antalet grannsamverkansgrupper har också ökat och bostadsinbrotten har därmed minskat med 27 procent på ett år. Svenska bostäders trygghetsarbete i Järva, där brottslighet är ett stort problem, har innefattat anställning av två trygghetskontrollanter för att systematiskt gå igenom stökiga miljöer. De åtgärder som de initierat har förbättrad situationen för de boende Våga fråga-projektet i Göteborg bygger på att fastighetsskötare och personal inom Störningsjouren utbildas om hur man bör agera när man möter våldsutsatta kvinnor i bostadsområdena. Intresset för utbildningen har varit stort och projektet har fått spridning till andra kommuner i landet. Q Källa: www.bra.se Tryggt och säkert både inne och ute De som medverkar på SNPF:s utbildningskonferenser för medlemmar inom rättsväsendet har sett att en del konferenslokaler under årens lopp sponsrats av fastighetsföretaget Wallenstam AB. Jag passade på att ha ett samtal med Ted Lärnhem, som är Wallenstam Bostad AB:s regionchef i Göteborg. – Wallenstam är från början ett familjeföretag i Göteborg. Vi förvaltar i dag cirka 11 000 lägenheter i regionerna Stockholm, Göteborg och Helsingborg. – Vårt fokus är ett tryggt och säkert boende för våra kunder hyresgästerna. Vi trygghetsinventerar fastigheterna och utför löpande säkerhetsarbeten för de boendes bästa. Det handlar givetvis både om yttre och inre säkerhet. Om offentliga miljöer och fastighetens säkerhet; trädgård, belysning, dolda utrymmen, trapphusmiljö för att ta några exempel. – Wallenstam har fastigheter i olika områden; i centrala delar och i ytterområden. Vi arbetar för att man ska kunna känna sig trygg oavsett var man bor när man är Wallenstambo. Vi försöker bygga bort befintliga problem och säkerställa inre och yttre säkerhet. Just nu lägger vi stor vikt vid klassade säkerhetsdörrar. – Vid nybyggen är säkerhetsaspekten med under hela projekteringen. Vi skissar på säkrast möjliga boende. Bland mycket annat läggs stor vikt vid elektroniska portsystem. – Det är vår skyldighet att lugna hyresgäster om något har inträffat eller är under uppsegling. 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Vi har en gedigen säkerhetsavdelning och omfattande erfarenhet av säkerhet i våra fastigheter. De bidrar till en snabb och väl fungerande dialog med lokal polis och andra myndigheter. Särskilt vid tillbud av olika slag är det viktigt att snabbt gå ut med relevant information. Arbetet kan resultera i något tillsynes så enkelt som ett informationsbrev i brevinkasten för att skingra frågetecken. Rätt information vid rätt tillfälle minskar ryktesspridning och kan spara tid och oro för alla inblandade. Q Jessica Vikberg Ted Lärnhem, regionchef Wallenstam Bostad AB i Göteborg. När grovsoprummet blir hyresgäst TEXT: LENNART KARLSSON, Citypolisens narkotikarotel, Stockholm Att ha kraftigt störande personer i boendemiljön är ett svårt problem både för grannar och för fastighetsägare. Att få bukt med problemen och återskapa ordning är många gånger en svår process som kan kosta både tid och pengar. I vissa extremfall har fastighetsägare tvingats ta in väktarbolag för att trygga närmiljön i ett boende. Stora fastighetsbolag kan ofta ta stöd av en egen eller anlitad störningsjour. Mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar får dock finna sig i att hantera problemen på egen hand. Denna artikel är baserad på mina femton års erfarenhet som narkotikapolis. Under dessa år har jag sett de svåraste miljöerna och det mesta som störande boende kan erbjuda. Min förhoppning är att artikeln kan utgöra ett stöd för de som hamnar i en utsatt situation med störande hyresgäster. Rättsläget Den författning som reglerar villkoren för boende i olika former är jordabalken. Jordabalken reglerar såväl bostadsägarens som hyrestagarens skyldigheter. Författningen är genomgående uppbyggd på ett ömsesidigt ansvar. I jordabalkens 12:e kapitel regleras området hyra. Här finns några paragrafer som är särskilt viktiga att lägga på minnet. § 24 reglerar specifikt hyrestagarens skyldighet. Här nämns bland annat skyldigheten att vårda lägenheten och tillbehör väl. Här regleras också skyldigheten att anmäla skador och förekomst av ohyra. § 25 är väldigt viktig. Denna reglerar hyrestagares skyldighet att inte utsätta de som bor i omgivningen för störningar. I lagtexten finns bland annat begreppet ”allvarlig störning” som direkt uppsägningsgrundande. Vad är då allvarlig störning? Tittar man på rättsfall så kan man till exempel avgöra att misshandel av och hot mot sina grannar är klara fall. I rättsfall finns också avgöranden som tydligt visar att boende har ett vidsträckt ansvar även för personer som kan knytas till den boende. Exempelvis tillfälligt inneboende, vänner och besökare. minmissbrukare brukar till exempel få låsningar på att samla saker. Detta leder ofta fram till lägenheter med prylar från golv till tak. Det kan röra sig om allt från båtmotorer och motorsågar till hundratals gamla porslinsserviser och rullar med stulen avskalad kopparkabel. Dessutom kombineras detta med drivor av blodiga sprutor, tomma narkotikapåsar och begagnade kondomer. Om man på toppen av detta lägger till avföring, intorkade spyor och gamla ruttnande matrester så får man en ganska bra bild av hur det kan se ut. När man anträffar missbrukare med stulet gods och brottmisstanken är häleri så har nästan alla en standardreplik till sitt försvar. ”Jag hittade den i grovsoprummet”. Det är förbluffande hur många dyrbara stulna föremål som tycks ligga och skräpa i grovsoprum runt om i landet. Vill man raljera lite så skulle kan man kanske kunna säga att om bara fastighetsägarna låste sina grovsoprum så skulle antalet häleribrott minska till nästan noll. Nu är det väl kanske ingen Sundhet, ordning och gott skick Detta är begrepp som står att finna i jordabalken. Dessa begrepp är dock inget som en narkotikapolis normalt associerar med de miljöer som man ofta frekventerar i samband med olika ingripanden. Runt om i landet möts poliser ofta av liknande miljöer. Den typiska ”knarkarkvarten” omfattar allt från rörigt till total katastrof. Till att börja med ligger det i drogernas natur att det blir oordning i missbrukarnas boende. Amfeta- 28 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Läskigt kryp! I det här fallet hade lägenhetsinnehavaren viss självinsikt. Foto: Lennart Karlsson Så mycket prylar att det knappt går att röra sig. Foto: Lennart Karlsson som riktigt tror på dessa fantastiska förklaringar. Det är nog snarare så att associationen till grovsoprum handlar om missbrukarnas egna bostäder. Sanitär olägenhet Läskiga kryp Det krävs ju knappast någon Einstein för att räkna ut att den boendemiljö som jag beskriver är en grogrund för diverse gäster från insektsvärlden. Det vanligast förekommande är extrema populationer av olika flugtyper. Allt ifrån fruktflugor till gamla hederliga spyflugor. Ovanligare men ändå förekommande är vägglöss och skalbaggar. På senare år har dock en specifik art förekommit allt flitigare, nämligen kackerlackan. Min första närkontakt med kackerlackor är ett minne som aldrig försvinner. Jag och min kollega hade efter ett ingripande bråttom upp till en lägenhet. Vi hade gripit den misstänkte på gatan och tagit ett parti narkotika i beslag. Nu befarade vi att det kunde finnas mer narkotika i lägenheten och att det eventuellt kunde finnas medgärningsmän kvar. Vi stormade in i en lägenhet fylld med bråte och utan belysning. Den misstänkte hade glömt att betala elräkningen med påföljd att strömmen var avstängd. Varken min eller min kollegas ficklampor fungerade. Men en sådan liten detalj stoppar inte modiga poliser. Vi tog oss in i lägenheten och kunde med hjälp av ett bortfallande skymningsljus konstatera att lägenheten var tom. Har man en gång säkrat en lägenhet så håller man sig kvar. Alltså blev vi stående kvar i ett tilltagande mörker för att vänta på förstärkning. I mörker förstärks andra sinnen än synen bland annat hörseln. Det dröjde inte länge förrän vi båda hörde ett sprittande ljud från lägenhetens väggar och tak. När kollegan plötsligt kände något som snabbt kilade upp för hans byxben var det nära till panik. Strax därefter kom andra kollegor till undsättning. Så här i efterhand funderar jag på om det inte hade varit bättre att stå kvar i mörkret. När kollegorna slog på sina ficklampor fick jag nämligen en syn jag sent ska glömma. Tusentals kackerlackor som sprang på golv, väggar och i taket. Extremt ohälsosamma miljöer av den typ som jag har beskrivit faller inte bara inom ramen för jordabalken. Ofta leder dessa till att problemet expanderar utanför lägenheten. I trapphus och cykelrum kan man hitta begagnade blodiga sprutor och tussar. I källarförråd kan man hitta dunkar med brandfarliga vätskor. Listan kan göras lång. I dessa fall kan man tala om en akut hälsovådlig risk för grannar, besökare, barn, fastighetsskötare osv. I dessa fall anser jag att hälsoskyddslagen från 1982 borde kunna tillämpas flitigare. Lagen reglerar kommunens skyldighet att förhindra uppkomst av sanitär olägenhet och att undanröja sådana olägenheter. Kommunen har alltså en skyldighet att ingripa oavsett var olägenheten uppstår. Poliser som ingriper i olika ärenden har också skyldighet att rapportera denna typ av olägenheter till kommunen. På vilket sätt kan då en fastighetsägare ta stöd av detta faktum. Många gånger kanske en fastighetsägare har misstankar om att en viss boende är källan till en störning och oordning. Svårigheten kan dock vara att få fram avgörande information och leda detta i bevis vid en förhandling om uppsägning i hyresnämnden. Om polisen gör en husrannsakan så är de observationer som görs vid denna ofta svåråtkomliga, då det råder förundersökningssekretess. En rapport om sanitär olägenhet omfattas dock inte av förundersökningen. En sådan rapport som upprättats är en allmän handling och omfattas enligt grunden om offentlighetsprincipen. Vissa känsliga delar kan bli föremål för sekretess men knappast det faktum att anmälan är gjord och att den avser en viss adress, lägenhet eller plats. Här kan en nära samverkan mellan fastighetsägare och exempelvis närpoliser vara en framkomlig väg. Dessa uppgifter kan bli ett avgörande stöd för alla fastighetsägare som vill undvika att ha grovsoprum som hyresgäster. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 29 Störningsjouren - För lugn och ro i hemmet Patrik Gavander, bosocial handläggare på Stockholmshem. D e kommunalägda bostadsbolagen i Stockholm, främst Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder, har en gemensam störningsjour som deras hyresgäster kan vända sig till vid behov. Jouren administreras av Stockholmshem och jag träffade Patrik Gavander som är bosocial handläggare. Han berättade att varje kväll och natt tjänstgör fem personer i störningsjouren. En sitter på kontoret och tar emot anmälningar på telefon. De andra patrullerar i två bilar, en på norra sidan och en söder om stan. Förra året gjorde de omkring 7000 utryckningar. Patrullernas huvudsakliga uppgift är att åka till adresser där boende har anmält störande grannar. Det är vanligtvis frågan om fester med störande hög musik. Men det kan också gälla mer polisiära ärenden som lägenhetsbråk och berusade personer. Många boende ringer hellre till störningsjouren även i sådana fall och jourens patruller får då kontakta polisen eftersom de inte ska göra några egna ingripanden. När störningsjourens civilklädda personal kommer till en adress tar de kontakt med anmälaren och gör en egen bedömning av oljudet. Ofta har störningen upphört, kanske beroende på att andra grannar tagit direktkontakt med de störande. Om störningen pågår ringer störningsjourens patrull på och i de allra flesta fall lyckas man tala de störande tillrätta. Om störningen fortsätter efter ett tag och patrullen tvingas återvända under samma pass, kan de ta ut en avgift på 500 kronor från den störande hyresgästen. I allvarligare fall kan det bli polisanmälan. Enligt Patrik Gavander bottnar en tredjedel av alla anmälningar till störningsjouren i anmälarens egna problem. Många hyresgäster är ensamma, deprimerade eller lider av någon psykisk sjukdom och då är det nära till hands att ringa till någon som lyssnar. En del är fientliga mot sina grannar och ringer därför om påhittade problem. Störningsjouren kommer ibland till lägenheter som är totalt vanskötta och där den boende är i behov av hjälp från hyresvärden eller samhället. När störningsjourens personal har tid över brukar de rondera och kontrollera stökiga platser och även kontrolleras misstänkta andrahandsuthyrningar. Q Gunnar Hermansson Störningsjouren kommer ibland till lägenheter som är totalt vanvårdade av hyresgästen. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 33 De finns till för de boende när det behövs TEXT: GUNNAR HERMANSSON Stockholmshem är en av landets största hyresvärdar med 27 000 lägenheter runt om i Stockholm. I företaget finns ett 80-tal servicetekniker som tar hand om omkring 10 000 felanmälningar i månaden. Det kan gälla droppande kranar, stopp i avlopp, problem med lås och dörrar som inte går att stänga, byte av strömbrytare och mycket, mycket annat. AnnaKarin, servicetekniker i Skärholmen En av serviceteknikerna i detta mycket mansdominerade yrke är AnnaKarin Steiger. Tidigare hade hon ett typiskt kvinnligt arbete som dagisfröken under många år, men åker nu sedan en och en halv månad runt i sitt område i Skärholmen och rensar avlopp och packar om kranar åt hyresgäster. Hur kan detta komma sig? – Jag sökte och fick jobbet som min man Darryn har haft i flera år innan han blev områdesvärd i Rågsved, säger AnnaKarin. – När han hade jourtjänst följde jag ofta med honom på helgerna de senaste åren och då har jag lärt mig vad arbetet innebär och hur man fixar olika saker, fortsätter hon. – De första två veckorna i mitt nya jobb var Darryn med mig, men nu får jag klara mig själv och jag lär mig något nytt varje dag, fortsätter AnnaKarin, som trivs mycket bra med att hjälpa de boende på Ekholmsvägen. Makarna AnnaKarin och Darryn Steiger arbetar som servicetekniker respektive områdesvärd inom Stockholmshem. Foto: Gunnar Hermansson 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN AnnaKarin delar uppgiften med en manlig kollega som hon naturligtvis ibland måste få hjälp av så här i början. Efter ett års provanställning kan det också bli jourtjänst och då åker jourhavande servicetekniker till Stockholmshems lägenheter i hela södra Stockholm. I AnnaKarins arbetsområde bor många invandrare från till exempel Iran, Irak och Indien och de har ofta bott länge på adressen. AnnaKarin var beredd på reaktioner när hon som tjej kom hem till folk för att åtgärda något fel. Men det har gått mycket bra. Visst är många förvånade och vill gärna hjälpa till, men de blir också imponerade när hon klarar sitt jobb och fixar problemet. Ekholmsvägen och andra gator omkring Skärholmens centrum var tidigare ett socialt problemområde, men Stockholmshem har i sina hus bland annat monterat säkrare källardörrar, byggt ut och glasat in entréer och tagit bort buskage, åtgärder som bidragit till ökad säkerhet och trivsel. AnnaKarin får under vårt samtal ett uppdrag och sätter sig i sin biogasdrivna servicebil. Men innan hon kan köra iväg måste hon blåsa i alkolåset som finns i tjänstebilarna. Innan serviceteknikern AnnaKarin Steiger kan rycka ut måste hon bevisa för tjänstebilens alkolås att hon får köra bil. Foto: Gunnar Hermansson Rågsved ligger en knapp mil söder om Stockholms centrum. Från att ha varit en beryktat stökig förort, skiljer sig Rågsved idag inte från de flesta söderstadsdelarna. Foto: Wikimedia Commons Darryn, områdesvärd i Rågsved Darryn Steiger kommer från Sydafrika där han utbildade sig till verktygsmakare. Detta yrke har han också praktiserat i London innan han kom till Sverige. Efter nio år som servicetekniker är han nu områdesvärd i ett av Stockholmshems bostadsområden i Rågsved. Rågsved är en söderförort som byggdes på 1950talet, några år innan miljonprogrammet, och stadsdelen fick tunnelbana 1959. I Rågsved bor de drygt 10 000 invånarna i flerfamiljshus. Det finns inga småhus i denna stadsdel, som under många år var ett ökänt problemområde med drogmissbruk och annan brottslighet. ”Drogsved”, som området bland annat kallades på den tiden, har nu förändrats och blivit en tryggare stadsdel att bo i, bland annat genom fastighetsägarnas olika åtgärder. Områdesvärdar är en sådan trygghetsskapande funktion inom Stockholmshem. – Områdesvärden är liksom serviceteknikern hyresvärdens ansikte utåt, berättar Darryn. – Som områdesvärd kommer man närmare hyres- gästerna genom att man rör sig i området och pratar med folk. Vi kontrollerar portar, trappuppgångar och källare när vi ronderar och när vi upptäcker att något behöver fixas, får servicetekniker rycka ut, säger Darryn. Han berättar vidare att nya hyresgäster erbjuds inflyttningsbesök, som de flesta brukar tacka ja till. Då informeras de boende om hur sopsorteringen går till, om hur tvättstugan fungerar och en mängd andra praktiska ting som hyresgästen har nytta av att veta. Områdesvärden sköter också kontakten med entreprenörer och mycket annat. I Darryns område finns 957 lägenheter. Klotter och källarinbrott förekommer, men inte som förr. De största ordningsproblemen numera är okontrollerade andrahandsuthyrningar och att grovsopor ställs utanför soprummen istället för inne i de avsedda behållarna. Detta är återkommande missförhållanden som är svåra att helt komma tillrätta med, men som områdesvärden kan hålla på en rimlig nivå. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 35 Från huskurer till ”hög som ett hus” TEXT: JONAS HARTELIUS Huskurer har vuxit fram ur folkmedicinen. Många kan skänka lindring. Åtskilliga har dock ingen bevisad effekt. Men enstaka har visat sig ha en fungerande mekanism, som senare utvecklats till läkemedel. E n ”huskur” kan enligt Svensk ordbok (1999) definieras som en ”enklare, folklig behandlingsmetod mot sjukdom eller skada (utan hjälp av läkare)”. Huskurer har uppstått ur folkmedicin, magi eller vardaglig erfarenhet. Gränsdragningen mellan dessa traditioner är oskarp. Gemensamt för dem är dock att de utvecklats och förts vidare utanför och ofta i konflikt med den akademiska medicinen. Huskurer utgör tidiga varianter på det som numera kallas ”egenvård”. En del räknas till naturmedlen. Droger för religiöst eller shamanistiskt bruk uppfattas sällan som huskurer. På 1800-talet florerade pamfletter och småskrifter om huskurer, som idag troligen skulle betraktas som kvacksalveri. Idag fortlever många huskurer som enkla insatser vid vardagskrämpor, t.ex. honungsté och whisky vid förkylning. En sådan blandning kan få patienten att känna viss allmän lindring. En faktor kan vara psykologisk (’’tron gör allt’’): man har gjort så mycket man kan. En annan kan vara att huskurer ofta smakar illa och därmed känns effektiva på ett eller annat sätt. Placebo-effekten kan vara betydelsefull. Den innebär att redan detta att patienten får ”verkningslös” substans (placebo, ”sockerpiller”) kan ha en lindrande effekt – det viktiga är att man gör en insats. Placeboeffekten kan inverka på läkemedelsprövning, varför man ofta för att se vad som händer. tar med en kontrollgrupp som får placebo utan att veta om sammansättningen Placebobehandling är dock förbjuden som medicinsk åtgärd, eftersom verksamheten skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och patienten skall ha full information om sin behandling. Huskurer brukar ha en rad gemensamma egenskaper: UÊ att de inte tillhandahålles inom den etablerade hälso- och sjukvården, UÊ att de saknar systematisk vetenskaplig utvärdering, UÊ att de inte finns med i akademiska läroböcker, UÊ att de utvecklas och bevaras inom en familj eller grupp, samt 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN UÊ att de försvaras genom att man pekar på att de fungerade i ett visst fall (”så här gjorde alltid farmor”). I en del fall har huskurer – eller snarare folkmedicinska beredningar – befunnits ha någon verksam ingrediens, som senare utvecklats till ett läkemedel med olika användningsområden i olika länder. Det gäller bl.a. johannesört (som kan lindra depressioner) och salixbark (som innehåller salicylsyra och i formen acetylsalicylsyra används mot feber och värk). En del klassiska huskurer kan innehålla betydande mängder alkohol, som att under tre veckor dagligen på fastande mage ta en stor sup finkelbrännvin mot reumatism. Här torde det mer vara den allmänt berusande, dövande eller smärtstillande effekten som är mer avgörande än någon farmakologiskt aktiv ingrediens mot sjukdomens processer. Brännvin och peppar En rad samtida huskurer vid 1900-talets början har beskrivits av den svenske essayisten Frans G. Bengtsson (1894 – 1954). Hans far var godsförvaltare i nordvästra Skåne och fick ibland besök av gårdfarihandlare. En ”rättskaffens hebré vid namn Israel … en man med melankoliskt ansikte, omgivet av en krans av rött skägg” brukade tillhandahålla blå cheviot. Vid ett besök föreföll han vara trött och sjuklig, han begärde att få brännvin och peppar. Frans blev åsyna vittne till hur handlaren fyllde ett dricksglas med brännvin till två tredjedelar, rörde ner två eller tre rågade teskedar mald vitpeppar och svalde beredningen i stora klunkar. Han sade att han brukade taga denna medicin var fjortonde dag. Från den dagen införlivades denna kur med familjens repertoar. En husar lärde Bengtsson senior att använda en sup fotogen som medel mot difteri. Frans utsattes för denna behandling vid flera tillfällen. Det smakade inte illa men en nackdel var att allt man åt och drack smakade fotogen under de närmaste dagarna. Fotogenet blev Fotogen har tillhört huskurerna för behandling av halsåkommor. Den svenske essayisten Frans G. Bengtsson (1894 – 1954) beskriver hur han som barn tvingades svälja fotogen mot difteri. En besvärande nackdel var att allt smakade fotogen under två dagar. Han såg det som ett framsteg att man senare började gurgla fotogenet i stället för att svälja det. Teckning: JH. en huskur mot alla halsåkommor, men efterhand började man gurgla fotogenet i stället för att svälja det. Som behandling av brännskador användes ett hopkok av vax och rå linolja. Medlet fick efter hand godkännande av en läkare som hade prövat allt vad läkekonsten förfogade över vid behandling av en svårt brännskadad dräng. När det var tydligt att drängen ändå skulle dö gav läkaren tillåtelse till att drängen skulle smörjas med salvan. Den unge mannen tillfrisknade snabbt, blev stor och stark och brukade sedan klå Frans i slagsmål. Ett försök med tjärvatten mot förstoppning misslyckades emellertid, eftersom en lagårdskarl ville förstärka effekten genom att äta tjära. Det höll på att sluta med förskräckelse, då hans mun beckade igen. Han räddades av några rådiga personer som lyckades få ut det mesta av tjäran ur hans mun samt en del medföljande skägg. Idag finns många huskurer att hämta på internet. De flesta sajter friskriver sig dock från varje ansvar för praktisk utprovning. Bland sådana kurer kan man finna en del som har viss grund i medicinsk forskning, t.ex. choklad mot depression och sköljning av näsan med saltvatten mot bihåleinflammation. Alkohol rekommenderas ofta, t.ex. mot mensvärk. Vitlöken har i århundraden haft många tillskyndare, i vissa länder anses den även skydda mot vampyrer. Numera har den i kliniska studier visat sig ha gynnsamma effekter på blodomloppet och motverka infektioner. Cannabis mot det mesta Under efterkrigstiden har tillkommit ett antal huskurer där droger är en viktig beståndsdel, t.ex. cannabis. Denna fanns i registrerade läkemedel (Cannabisol m.fl.) fram till 1950 men avregistrerades p.g.a. otillräckligt dokumenterade effekter hos medlet. Idag har cannabis blivit en viktig beståndsdel i olika beredningar som påstås kunna användas mot bl.a. ögonsjukdom (glaukom), illamående vid cancerbehandling eller nervstörningar (Alzheimers sjukdom). Ingen av dessa behandlingar uppfyller ännu svenska Läkemedelsverkets krav på effekt och säkerhet hos moderna läkemedel. Men det finns stor förtjusning inom betydande grupper inför möjligheten att få röka på under medicinskt överinseende. Under tiden får många nöja sig med att använda cannabis som en egen ”huskur”, om än illegal, för att bli ”hög som ett hus”. De huskurer som använder gamla eller nya narkotika torde i de flesta fall utöva sina effekter genom att göra patienten berusad eller åtminstone allmänt dimmig. Opiumtinktur (laudanum) var under århundraden ett vida använt medel mot allt från diarré (där den kan göra nytta) till svåra smärtor (där den också kan göra nytta) men även som allmän beredning mot livets alla krämpor (där den inte gör nytta). En del missbrukare lär sig också hur man skall komponera egna kurer för avtändning, behandling av huvudvärk eller andra besvär. Läkare och forskare har börjat tala om ”självmedicinering” bland missbrukare för de fall där människor söker egna vägar till lindring med hjälp av olika mer eller mindre aktiva beredningar. Spansk fluga Även på det sexuella området är en del huskurer kända – långt före Viagra. Alkoholen torde vara den vanligaste. Men specialiserade medel, som ”spansk fluga”, har använts under århundraden. Spansk fluga är ett pulver som framställs ur en grönskrimrande insekt (Lytta vesicatoria). Den innehåller ett ämne, kantaridin, som ger en kraftig lokal inflammation. Kantaridinet har därför brukats i plåster mot vårtor. Den inflammatoriska effekten kan ge hård erektion (priapism) och upplevs ibland som en klåda. Allt detta kan kännas som sexuell upphetsning. Medlet rekommenderades redan av markisen de Sade (1740 – 1814) som afrodisiakum (kåtmedel). Dess höga grad av giftighet gör dock att spansk fluga lätt kan överdoseras, med livshotande förgiftningar till följd. Förgiftningen fortskrider långsamt genom kroppen och vandrar genom olika organ på ungefär ett dygn. Idag finns en del kommersiella afrodisiaka som kallas för ”spansk fluga” utan att innehålla kantaridin. I stället kan de vara baserade på en del växtdroger från folkmedicinen, t.ex. yohimbe, eller på medel som är allmänt stimulerande som efedrin. Sådana beredningar är inte särskilt giftiga men inte heller särskilt verksamma. Möjligen kan de ha intresse som exotisk krydda vid sex. Q Litteratur http://huskurslexikon.se/ Bengtsson FG: Huskurer, i: För nöjes skull (1947). Svensk ordbok (1999), 3:e upplagan. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 39 Missbrukare som säkerhetsrisk TEXT OCH FOTO: JONAS HARTELIUS En narkotikamissbrukare kan vålla allvarliga risker i krävande miljöer. Kunskap och vaksamhet kan öka möjligheterna att upptäcka missbruk på ett tidigt stadium. Grundläggande mekanism En grundläggande mekanism för alla narkotika och liknande droger är att de framkallar en rad förändringar i det mänskliga sinnet. Graden och utfallet av påverkan beror på bl.a. medlet, dosen, tillförselsättet, missbrukarens personlighet och sinnestillstånd samt insatser från omgivningen. Drogpåverkan kan framkalla en direkt berusning, då en person kan vara sänkt i vakenhet, ha långsammare reaktioner, tappa tråden i komplicerade uppgifter etc. Det kan även bero på ändrad verklighetsuppfattning, så att missbrukaren lever i andra föreställningar om sig själv och omgivningen. Även dagenefter-effekter kan spela roll genom att missbrukaren då brukar vara allmänt nivåsänkt, okoncentrerad, retlig eller rastlös. Det beror på att hjärnan håller på att återhämta sig efter den intensiva rubbningen av viktiga funktioner som inträffade under rusperioden. I många fall är missbrukaren inte medveten om sin nedsatta förmåga. Efter en tids drogintag kan en missbrukare drabbas av störningar i viktiga mentala funktioner, som korttidsminne och inlärningsförmåga, och störningarna kan kvarstå under nyktra perioder. Det gör att en del missbrukare inte kan fungera i miljöer som kräver hög grad av sinnesnärvaro, t.ex. trafikflyg. Missbrukare som hållit på länge med droger kan dessutom ha ändrad personlighet, t.ex. verka ”insnöade” efter långt tids cannabismissbruk och tappa motivation för arbete och studier. Deras stresstolerans kan bli nedsatt och göra att de tappar fattningen, startar konflikter eller orsakar disciplinproblem. Kring narkotikamissbruk förekommer alltid brott, eftersom olovligt innehav och olovligt bruk av narkotika är straffbart. Missbrukare kan också begå brott för att finansiera sitt missbruk, t.ex. stjäla från arbetsgivare, kamrater och kunder. En missbrukares allmänna beteende kan sprida ”snea vibbar” d.v.s. en allmänt olustig stämning på en arbetsplats och därmed påverka flera andra anställdas arbetsglädje eller tilltro till ledningen. Risker och konsekvenser Riskerna med narkotika i arbetslivet har kartlagts i en rad amerikanska studier, bl.a. beroende på att USA tidigt fick ett omfattande narkotikaproblem men även beroende på att de juridiska och försäkringsmässiga konsekvenserna av missbruk på en arbetsplats kan bli mycket långtgående i USA. Där har man i olika undersökningar funnit ett samband mellan narkotikamissbruk och en ökad risk för att rapportera en arbetsplatsolycka, kräva ersättning för arbetsskada, vålla konflikter genom skvaller, ryktesspridning eller ordervägran, vandalisera eller skada maskineri eller varor, stjäla, vara frånvarande eller ha ”frånvaro på arbetsplatsen” (alltså att vara fysiskt närvarande utan att göra produktivt arbete, t.ex. genom att ägna sig åt dagdrömmerier), samt i ökad utsträckning byta arbetsplats. I latinamerikanska narkotikasyndikat riskerar en anställd som missbrukar kokain att avskedas, eftersom sådant beteende anses utsätta affärsverksamheten för oacceptabla risker. Konsekvenserna av narkotikamissbruk på en arbetsplats kan bli allvarliga. Risknivån bestäms av den tekniska miljön, förekomsten av missbruk, system för att fånga upp och begränsa effekterna av felhandlingar m.m. Olyckor kan orsakas av att påverkan ger mins- Kring narkotikamissbruk förekommer alltid brott, eftersom olovligt innehav och olovligt bruk av narkotika är straffbart. ” 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Den exakta inverkan av narkotika- eller liknande drogpåverkan vid olyckor är ofullständigt kartlagd. Jan Schyllander, forskare vid Karlstads universitet och Räddningsverket, har i en rapport sammanställt ett brett kunskapsunderlag om droganvändning vid skador. Den täcker allt från bensodiazepinanvändning vid fall hos äldre till självmord hos amfetaminmissbrukare. Mer än varannan person under 19 år som omkommit i brand har använt narkotika. Tjugo procent av alla som omkom i brand hade tagit narkotika. En viktig slutsats i rapporten är att svenskarnas ökande konsumtion av alkohol, läkemedel och narkotika leder till fler dödsolyckor. Erfarenhetsmässigt är förekomsten av narkotikamissbruk bland anställda högre bland unga människor, bland anställda med kort eller ingen yrkesutbildning samt inom sektorer med korta anställningstider och hög personalomsättning. Tio procent Byggen är en typ av arbetsplatser där narkotikamissbruk snabbt kan få allvarliga konsekvenser. kad vakenhet, rastlöshet, störningar i motoriken, koncentrationssvårigheter, trötthet o.s.v. Konflikter kan uppkomma genom att missbrukaren har nedsatt social kompetens, är retlig, undandrar sig arbete o.s.v. ” I Sverige har Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN) statsmakternas uppdrag att kartlägga missbruksutvecklingen. CAN sammanställer årligen en rapport, Drogutvecklingen i Sverige. I rapporten för 2009 noterar CAN att tio procent eller 750 000 personer i åldrarna 16 – 84 år har prövat narkotika någon gång i livet. I åldrarna 18 – 29 år har sex procent använt cannabis det senaste året. Cannabis är också den vanligaste narkotikan i Sverige – oavsett hur man mäter (enkäter, beslag, urinprov m.m.). Bland andra vanliga narkotika märks amfetamin, lugnande medel, heroin och en rad nya syntetiska medel (ibland kallade ”internetdroger” eftersom de säljs via internet). I senaste upplagan sammanfattar CAN narkotikautvecklingen med orden ”flera relevanta indikatorer [pekar] på ett ytterligare förvärrat läge de allra senaste åren”. I en del urintester är förekomsten av positiva svar (vilket indikerar aktuellt missbruk hos den undersökta populationen) i storleksordningen två procent. Erfarenhetsmässigt är förekomsten av narkotikamissbruk bland anställda högre bland unga människor, bland anställda med kort eller ingen yrkesutbildning samt inom sektorer med korta anställningstider och hög personalomsättning. En arbetsgivare med många korttidsanställda bör därför ta hänsyn till ett möjligt inflöde av arbetssökande som har aktuella narkotikaforts s 46 erfarenheter. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 43 Mänskliga faktorn Flera omständigheter bidrar till att missbruk av narkotika eller liknande droger sällan kartläggs vid en olycka eller ett tillbud. I stället kan händelsen avskrivas som ett utslag av den ”mänskliga faktorn”, t.ex. bristande uppmärksamhet. Avsaknaden av lagreglerade rutiner för undersökning av drogpåverkan vid olyckor och tillbud gör att drogernas roll i sammanhanget kan förbises. Det ingår inte heller i den allmänna bilden av säkerheten på svenska arbetsplatser att narkotika och liknande droger kan utgöra en säkerhetsrisk. För vägtrafik gäller särskilda regler med bl.a. vida befogenheter för polisen att vid en låg grad av misstanke utföra drogtester. Det är därför sannolikt att det kommer att vara en högre andel av missbruksfallen som rapporteras från denna sektor. För att få säkrare rapportering av förekomsten av narkotikamissbruk har många stora arbetsplatser infört drogtester. Sådana kan förekomma vid anställning, med viss frekvens slumpmässigt samt vid misstanke. De kan även ingå i ett behandlingsavtal. Testerna kan mäta förekomst av droger eller omsättningsprodukter (metaboliter) under en vis tid efter ett intag (vanligen någon eller några dagar, för cannabis upp till flera veckor). Observanta medarbetare behöver inga drogtester för att se att en person är påverkad eller har ett långvarigt missbruk i sin historia. Narkotikapoliser får särskild utbildning. Inom Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS), vars medlemmar har en bakgrund i brott eller missbruk, brukar man sinsemellan vara så observant på medlemmarnas beteende att man av ”vibbarna” direkt kan uppfatta om en person är påverkad eller abstinent och avvisa honom eller henne från verksamheten. Inom arbetsorganisationer med höga krav andra medarbetares sinnesnärvaro och beteende, t.ex. luftfart, akutsjukvård eller tung teknik, bör det ingå att även vara vaksam på möjlig drogpåverkan. ” Ett enda ’fan också’ kan upphäva ett tusen väl genomförda arbetsuppgifter. Om en missbrukare vållar en skada på eget intresse, t.ex. kraschar sin bil under konstaterad drogpåverkan, täcks skadan inte av försäkring. En person som vållar en olycka eller liknande störning under påverkan torde kunna ställas till ansvar för vållande till olyckan eller i allvarligare fall till skadegörelse eller allmänfarlig ödeläggelse etc. Självförvållat rus undantar inte från ansvar (utom i ett litet antal mycket speciella fall). I USA har flera delstaten infört en reduktion i premien för arbetsskadeförsäkringen för de arbetsgivare som inför ett heltäckande program mot alkohol- och narkotikamissbruk. Reduktionen motiveras av att sådana åtgärder minskar riskerna för drogrelaterade olyckor m.m. 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Vaksamhet Det bästa skyddet mot missbruk och liknande störande faktorer i arbetslivet är vaksamhet. En grupp människor som arbetar nära tillsammans under lång tid har också den viktigaste faktorn för att upptäcka och hejda missbruk, nämligen långa observationstider. Kunskaper om missbruk och dess risker kan öka möjligheten till tidig upptäckt. Vaksamheten bör dock inte vara riktad specifikt mot missbruk utan den bör omfatta alla beteenden och situationer som tyder på minskad sinnesnärvaro. Inom tung industri, vägtrafik och byggnation kan ett enda misstag i form av bristande uppmärksamhet omedelbart få ödesdigra effekter. En kvalitetskontrollant inom det amerikanska Apollo-rymdprojektet sammanfattade det känsliga läget sålunda: – Ett enda ”fan också” kan upphäva ett tusen väl genomförda arbetsuppgifter. Q Litteratur Chiles (2002): Inviting disaster, HarperBusiness. Gärdegård (2001): Kan dom så kan vi – Sundsvallsmodellen i alkohol- och narkotikafrågor, Norra Förlaget. Kenney (2007): From Pablo to Osama, Pennsylvania State University Press. National Research Council – Institute of Medicine (1994): Under the influence? Drugs and the American workforce, National Academy Press. Schyllander (2007): Droganvändning och skador, Karlstads universitet. Drogtillverkning i bostäder Inomhusodling av cannabis Villa Cannabisodling i tält med speciell belysning. Merparten av den marijuana som röks i Sverige kommer från inhemska odlingar i villor och lägenheter. Det ser ungefär likadant ut i andra nordeuropeiska länder. Under 2007 avslöjades i Norge, England, Danmark och Tyskland en mängd sådana odlingar som sköttes av speciellt utbildade vietnameser. När tull och polis i Sverige fick indikationer på att vietnamesiska ligor också hade startat odlingar här i landet, började man kontrollera detta. Ganska snart stod det klart att vietnameser, som kunde kopplas till cannabishanteringen, hade köpt ett antal relativt billiga hus i nordöstra Skåne. På kort tid avslöjades storskaliga cannabisodlingar i elva av dessa hus. I flera andra län avslöjade polisen ytterligare åtta liknande odlingar. I genomsnitt hade man i varje odling 300-400 plantor i krukor utplacerade i olika rum. På alla platserna hade man kopplat in sig direkt på elnätet för att den ökade förbrukningen av el inte skulle synas hos elleverantören. Avancerade ventilationsanordningar hade installerats och husen var fullständigt mörklagda utifrån sett. Allt var mycket professionellt utfört. Lägenhet Unga plantor på tillväxt i badrummet. Köket hade mörkläggningsgardiner och på golven överallt i lägenheten låg skördad cannabis för torkning. 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Under de senaste två åren har inomhusodling av cannabis i lägenhet underlättats. Odlingstält, belysningsarmatur och all annan nödvändig odlingsutrustning tillhandahålls av svenska butiker, såväl direkt till kund som via Internet. Nordic Grow är en sådan butik i Märsta norr om Stockholm. Polisen började kartlägga vissa av personerna som rörde sig där och snart hade man lokaliserat en lägenhet i Märsta där man misstänkte att cannabis odlades. När man senare gjorde tillslag i den 60 kvm stora lägenheten fann man sju odlingstält i olika storlekar och fullt med annan utrustning. I kök och badrum stod unga cannabisplantor på tillväxt. Sammanlagt 25 kilo mer eller mindre torkade växtdelar togs i beslag. I lägenheter i Akalla och Högdalen hittades liknande odlingar. Lukten av cannabis kändes ut i trapphusen. Lägenheterna hyrdes i andra hand via annons på Blocket. Oftast använde man en bulvans namn som hyresgäst. I detta ärende dömdes sex personer till sammanlagt 18 år och 4 månaders fängelse för olika grader av narkotikabrott. Q GH Drogtillverkning i bostäder Lägenheten full av psykedeliska svampar Narkotikaklassade svampar tillhör inte de vanligaste beslagen av illegala droger, men det händer då och då. En viss typ av missbrukare tilltalas av de psykedeliska svamparna som med fördel kan framodlas hemma. Man köper ett par färdiga odlingstråg från Holland via Internet och med rätt skötsel växer svamparna upp i rumsmiljö. Polisen i Malmö träffade på en riktigt stor svampodling i en lägenhet på Professorsgatan. Man åkte egentligen till platsen efter larm om ett lägenhetsbråk, men det var svampodlingen som växte polispatrullens intresse. Där fanns växande svampar i olika stadier, skördad svamp som låg på tork och torkad svamp. Man tillkallade kollegor från narkotikaroteln för att ta hand om det hela. Totalt fanns 59 odlingslådor med växande svamp inneslutna i plastpåsar. I bokhyllor, kökskåp och på andra ställen låg svamp för torkning. Lägenhetsinnehavaren var en 25-årig man som bodde där med sina två döttrar, 3 och 4 år gamla. Han hade vårdnaden om flickorna eftersom mamman var narkotikamissbrukare! 25-åringen var själv påverkad av kokain och bensodiazepiner vid tillfället. Polisen fann också 1,25 kilo hasch tillsammans med pengar, vågar och försäljningsanteckningar. Sammanlagt beslagtogs också 850 gram narkotikaklassad svamp som innehöll ämnena psilocybin och psilocin. På Kriminaltekniska laboratoriet kan man i efterhand beräkna hur mycket svamp som hade kunnat skördas om den fått växa färdigt. Man fortsätter att odla upp de beslagtagna lådor där svampar ännu inte hunnit växa upp, och även de odlingslådor där svampar redan hunnit skördas. Det är möjligt att skörda upp till 3-4 gånger ur samma odlingslåda. 25-åringen dömdes till fängelse i tre år för grovt narkotikabrott. Q När svampen gror och växer är odlingslådorna inneslutna i plastpåsar som fungerar som växthus. Uppvuxna narkotiska svampar färdiga att skördas. Fakta om psilocin/psilocybinhaltigsvamp Psilocin och psilocybin samt ett stort antal svampar som innehåller dessa ämnen är narkotika, om svamparna är framodlade eller om de har torkats eller på annat sätt beretts. Som moderna rusmedel har de i stort sett samma effekter och risker som LSD. En missbruksdos anses vara 1-2,5 gram torkad svamp som tillförs genom nedsväljning. På flera ställen i lägenheten i Malmö låg svampar på tork helt öppet trots att små barn vistades där. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 51 Drogtillverkning i bostäder GHB tillverkas enkelt på spisen GHB och GBL förvaras ofta i pet-flaskor av olika storlek. GBL har länge kunnat beställas från utlandet i olika volymer. GHB är en märklig drog som sedan mitten av 1990talet har tillverkats här i landet i vanliga kök och med enkla medel. GHB, gammahydroxybutyrat, introducerades i Sverige av kroppsbyggare i början av 1990-talet. GHB kunde då köpas som kosttillskott i pulverform från USA. Pulvret blandas med vatten eftersom det intas som dryck. GHB-pulver började säljas via Internet och det var helt lagligt att införa till Sverige under hela 1990talet. Redan i mitten av 1990-talet hade man på missbruksmarknaden upptäckt att det industriella lösningsmedlet GBL, gammabutyrolakton, omvandlas till GHB i kroppen efter intag. Det var dessutom enkelt att tillverka GHB av GBL. Mer än 300 ton GBL importeras årligen till Sverige för användning som lösningsmedel, färgborttagningsmedel och som en komponent vid tillverkning av andra kemikalier. Eftersom GBL är ett effektivt lösningsmedel är det inte hälsosamt att svälja ner vätskan som rusframkallande medel någon längre tid. Många har därför genom åren valt att omvandla GBL till den mer skonsamma vätskan GHB, även sedan GHB blivit klassat som narkotika i början av år 2000. receptet är enkelt och har länge cirkulerat på Internet och i böcker om GHB. Inför tillverkning av GHB skaffar man någon eller några liter GBL, antingen via Internet eller av någon som arbetar i en kemisk industri där GBL används. Förutom GBL behövs kaustiksoda, som säljs i den öppna handeln, och vatten. Dessa ingredienser blandas i vissa angivna mängder i en rostfri kastrull eller i ett glaskärl som tål upphettning. Blandningen värms upp på spisen och efter avkylning kontrolleras pH-värdet. Det är viktigt att all lut har försvunnit så att vätskan är drickbar och inte ger frätskador. Om värdet är för högt, över pH 7, tillsätts exempelvis citronsyra som sänker pH-värdet. Ett lösningsmedel, GBL, har nu omvandlats till GHB, som är narkotika. Denna enkla process har tilltalat många, särskilt i Västsverige där GHB/GBL-missbruket är stort jämfört med i övriga landet. GHB har en ruseffekt som liknar alkohol, men ger ingen baksmälla. Det behövs dock bara ett par centiliter av vätskan för att bli påverkad och det är därför lätt att överdosera drogen. Q GH GHB tillverkas enkelt i ett vanligt kök. 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Drogtillverkning i bostäder Läkemedelstillverkning hemma är nu möjlig I en källarlokal i Årsta pågick tillverkning av anabola steroider i tablettformnär tullens spanare slog till. Polisen i Dalarna avbröt en pågående tillverkning av kapslar innehållande en narkotikaklassad substans. Anabola steroider (AAS) och andra läkemedelsdroger säljs på en illegal marknad som ständigt växer sedan årtionden tillbaka. Preparaten har till stor del kommit från den legala läkemedelsmarknaden och tillgången har varit god. Men redan på 1990-talet minskade den medicinska användningen av anabola steroider i många länder och läkemedelstillverkarna drog följaktligen ner på produktionen. Vissa av de 20-25 mest gångbara AASsubstanserna upphörde man helt att tillverka. Efterfrågan på den svarta marknaden gick istället fortsatt uppåt och kinesiska laboratorier såg nu en ny affärsidé. Man började framställa i stort sett alla de kända aktiva AAS-substanserna för att tillgodose efterfrågan från i första hand västvärlden. Substanserna i ren pulverform började säljas via Internet och leverantörerna hjälpte till att maskera innehållet i försändelserna för att lura tullpersonal. Köpare i olika delar av världen kunde nu med enkla medel blanda till injektionspreparat eller göra egna tabletter/kapslar hemma i bostaden. I Sverige har sådan illegal beredning av anabola steroider varit känd sedan början av 2000-talet och åtskilliga fall har avslöjats av polisen och tullen. All nödvändig utrustning och alla ingredienser kan enkelt beställas hem via Internet och själva beredningen är lika enkel som att baka eller laga mat. Ofta är det unga killar som håller på med detta hemma i köket. I en nyligen avslöjad större härva, med bas i Umeå, fick huvudmannen hemskickat halvliters olivoljeflaskor från en leverantör i Spanien. Innehållet i flaskorna var dock inte olivolja utan färdigblandad AAS-vätska för injektion. Mannen i Umeå spädde ut vätskan ytterligare med vegetabilisk olja, tillsatte konserveringsmedel och tappade upp vätskan i 10 ml injektionsflaskor. Han satte på kapsyler och färdigtryckta etiketter och levererade injektionsflaskorna till återförsäljare ute i landet. Olaglig tillverkning av alprazolamkapslar uppdagades för några år sedan i ett hus på landet utanför Falun. Alprazolam är en narkotikaklassad substans som ingår i det lugnande läkemedlet Xanor. Rent alprazolampulver från Kina, blandat med vetemjöl fylldes i gelatinkapslar i huset tills polisen avbröt det hela. Huvudmännen dömdes till 10 års fängelse för grovt narkotikabrott. Q GH När AAS-vätskan är färdigblandad, vilket kan göras i en kastrull på spisen, tappas den upp på injektionsflaskor med en doseringspipett. Därefter kapsyl och etikett på före försäljning. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 55 En föränderlig drogmarknad TEXT: GUNNAR HERMANSSON Flera av samhällets servicefunktioner spelar numera en viktig roll i den illegala drogmarknadens logistik. N är missbruk av narkotika i mitten av 1960-talet började ses som ett samhällsproblem i Sverige, var det främst cannabis, amfetamin och LSD som erbjöds på den illegala marknaden. Senare tillkom heroin och kokain och så småningom ecstasy på 1990-talet. Med få undantag fördes drogerna in i landet av smugglare som hade narkotikan gömd i personbilar, lastbilar, i väskor och kläder eller på kroppen och ibland i kroppen. Som regel fraktades alltså narkotikan av en smugglare, kurir, som överlämnade partiet till en mottagare. Preparaten delades upp i mindre poster som underleverantörer och langare sålde vidare till missbrukare. På den tiden kallades missbrukarna för knarkare och missbruket försiggick ofta i så kallade knarkarkvartar. Den som ville skaffa narkotika för sitt missbruk var tvungen att ha personlig kontakt med en langare, eller känna någon som kände en langare. En skum hantering som till stor del fortfarande lever kvar, men från slutet av 1990-talet har drogmarknaden också genomgått stora förändringar. Med Internet förändrades mycket Åren runt millennieskiftet förändrades drogmarknaden på flera sätt. Nya och ännu inte olagliga droger, som GHB och GBL, introducerades. Narkotikaklassade läkemedel som lugnande bensodiazepiner och smärtstillande opiater blev alltmer efterfrågade av missbrukare. Även om Sverige hade stränga regler för hantering av läkemedel och relativt snabbt lagstiftade mot nya droger, så var det inte givet att andra länder, inte ens inom EU, hade samma restriktiva hållning. I slutet av 1990-talet började också Internet bli tillgängligt för de flesta och detta underlättade naturligtvis även för de som bedrev handel med läkemedelsdroger och nya droger. En annan stor förändring var ungdomars syn på droganvändning. Det blev för många lika accepterat att använda narkotika och andra droger, som att berusa sig med alkohol. Tillgängligheten ökade genom Internet och ett ökat resande till andra länder, där drogerna var mer accepterade. De nya drogerna intogs 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN som tabletter eller dryck eller genom rökning. Man såg sig inte som en knarkare som handlade av langare och injicerade narkotika. Det hade nu blivit enkelt att beställa droger på ett anonymt och snyggt sätt med leverans hem i brevlådan. Posten största drogdistributören Sedan flera år utnyttjas Posten tjänster i mycket stor utsträckning i den illegala droghandeln. I första hand gäller det post inom landet men också vid försändelser från utlandet och då främst från EU-länder. Polisen och tullen utreder varje år numera några fall av illegal droghandel där distributören finns här i landet. De mest omfattande fallen har gällt försäljning av narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider. Säljaren får sitt varulager från kontakter i utlandet som levererar via kurirföretag som UPS, DHL, FedEx med flera, eller via den vanliga postgången. Den illegale distributören säljer sedan drogerna i mindre partier till kunder inom landet och leveranserna sker nästan uteslutande i vadderade kuvert som skickas som vanliga brev eller som rekommenderade brev, vilket är mycket vanligt. Om kunder så önskar och betalar för det, kan utdelningen ske med expressbrev. Säljaren går ofta till samma postombud, som är en butik i närområdet, för att skicka sina rekommenderade brev. Detta brukar personalen kunna bekräfta när polisens eller tullens utredare så småningom kommer på besök. När både drogleverantören och köparen finns här i landet är det numera mycket vanligt att kunder instrueras att betala genom att skicka kontanter i brev till en angiven mottagaradress. Även här används rekommenderade brev som en garanti Posten är alltså, utan att veta om det, en mycket viktig aktör i den illegala droghanteringen. Betalning för droginköp via vanliga kanaler Förutom kontantbetalning inom landet är det också relativt vanligt att betalning för droger sker via insätt- ning till ett bankkonto. Som en säkerhetsåtgärd brukar inte avsändaren skriva sitt rätta namn på insättningsallegatet och mottagarkontot innehas ofta av en bulvan. När droger beställs via en utländsk hemsida görs betalningen vanligen med kreditkort eller genom överföring av pengar via Western Union Money Transfer eller MoneyGram eller något annat företag med liknande tjänster. Alltså står samhällets officiella serviceorgan till tjänst även vid betalning av illegala droger, på samma sätt som vid all annan laglig handel som sker via nätet. Internet perfekt drogförmedlare Sverige är ett av världens Internettätaste länder och den legala handeln med olika varor och tjänster är ständigt växande, liksom den illegala handeln med till exempel droger. Internet erbjuder många möjligheter att vara anonym och oåtkomlig för den svenska rättvisan. Det vanligaste är att marknadsföra sin försäljning från en server i ett annat land När man gör upp affärer om illegala droger kräver säljare regelmässigt att kommunikationen sker med krypterad mail. Hushmail.com och Cyberrights. net är webbaserade e-posttjänster som fokuserar på användarens personliga integritet genom att erbjuda en e-posttjänst med kryptering. Q Tramadolpulver sålde bra Innan det smärtstillande läkemedlet tramadol blev narkotikaklassat i december 2007, hade missbruket av tramadol fått en stor spridning och den illegala marknaden blomstrade. På webbsidan WorldTramadol.com, med text på både svenska och engelska, erbjöds tramadol i ren pulverform. Polisen kunde genom ett provköp identifiera en 43-årig Eskilstunabo som mannen bakom försäljningen. Kunder betalade pengar till ett bankkonto som innehades av en målvakt som 43-åringen anlitade. Polisen fortsatte att kartlägga verksamheten och efter en tid kom en DHL-försändelse från Indien till Arlanda. Två plasttunnor som skulle innehålla hårvårdsprodukter var adresserade till 43-åringen som är frisör till yrket. Tunnorna innehöll däremot inte hårvårdsprodukter utan 10 kilo rent tramadolpulver i vardera tunna. Pulvret byttes ut och en polis agerade DHL-personal och levererade tunnorna till frisören som greps vid mottagandet. Misstankar om tramadolförsäljning i stor skala bekräftades genom innehållet på ett USBminne som mannen hade i fickan. I hans bostad i Eskilstuna fanns emellertid inga tecken på den illegala verksamheten. Men i samma fastighet disponerade mannen en källarlokal som var inredd med säng, skrivbord, dator, en låst väska med tramadolpulver, förpackningsmaterial och annan utrustning. Härifrån sköttes försäljningen av tramadol. I mannens bankfack fanns 200 000 kronor och ett kundregister. Det var ganska enkelt för polisen att genom insättningarna identifiera 448 köpare som via Internet beställt tramadol vid 1422 tillfällen och fått varan levererad med posten. Frisören dömdes till 10 års fängelse. Samtliga köpare söktes upp senare av polisen. De flesta var unga killar, varav tre fjärdedelar var ostraffade tidigare. Q Från en källarlokal sköttes en lönsam narkotikaförsäljning som slutade med 10 år i fängelse. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 59 Lägesrapporter om droger och missbruk Drogsituationen i Sverige Rikskriminalpolisens och Tullverkets senaste lägesrapport för åren 2008-2009 innehåller bland annat myndigheternas gemensamma beslagsstatistik över de mest vanliga drogerna. Genom att jämföra antalet gjorda beslag mellan olika år kan man utläsa, om än med viss osäkerhet, vissa trender och förändringar. Man kan t.ex. se att antalet amfetaminbeslag minskat sedan ett par år, medan metamfetamin ökat under samma tid. Ecstasy, dvs. MDMA, är en drog som tycks vara på väg att helt försvinna. Minskningen av beslagen har varit tydlig under några år, men under 2009 gjordes knappt ett beslag i veckan i hela landet, vilket är en kraftig tillbakagång. I cannabisgruppen ligger haschbeslagen stabilt kvar på en hög nivå och marijuana ökar årligen. En anledning till detta kan vara den ökande inomhusodlingen av cannabis i Sverige. Kokain anses ju breda ut sig och missbrukas alltmer, men i beslagsstatistiken ses bara en marginell ökning. Heroin fortsätter sin tillbakagång bland beslagen. Däremot ses för varje år en klar ökning av narkotikaklassade läkemedel liksom av kat och dopningsmedel (anabola steroider AAS). Polisens och tullens gemensamma nationella statistik över antalet gjorda beslag av olika droger 2009. Analys av priser och beslag Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning, CAN, rapporterar om lägre priser och ökad tillgänglighet av de vanligaste drogerna sedan 1980talet. Priset för hasch, amfetamin, kokain och brunt heroin har i grova drag halverats sedan 1988 när priserna justerats för inflationen. Medianpriserna per gram är idag för hasch 82 kronor, marijuana 100 kronor, amfetamin 250 kronor, kokain 800 kronor, brunt heroin 1100 kronor och vitt heroin 2000 kronor per gram. Narkotikabruket i Sverige Så lyder rubriken på en ny rapport från Statens Folkhälsoinstitut, FHI, där man försökt klargöra hur många människor i Sverige som använder narkotika och vilken livssituation dessa människor har. Resultaten kommer från ett antal olika studier. Huvudstudien var en stor enkätundersökning som skickades med brev till 58 000 slumpvis utvalda personer i åldrarna 15-64 år. Den studien kombinerades med andra enkätundersökningar som riktade sig till bland annat restauranganställda och festivalbesökare, grupper som ansågs ha ett mer omfattande missbruk än den allmänna befolkningen. Bland restauranganställda var andelen något högre och festivalbesökarna hade en betydligt högre andel narkotikaanvändare. Den stora befolkningsstudien visade att 23 procent av männen och 12 procent av kvinnorna hade använt illegal narkotika någon gång i sitt liv. Det motsvarar 620 000 män och 320 000 kvinnor i åldrarna 15-64 år. Under den senaste månaden hade 2 procent av männen och knappt 1 procent av kvinnorna använt någon form av narkotika och detta motsvarar 53 000 män respektive 24 000 kvinnor. Därutöver hade 50 000 personer använt beroendeframkallande läkemedel utan recept under den senaste månaden. 127 000 personer hade således ett färskt missbruk, men för tre fjärdedelar av dessa var missbruket inte så problematiskt att de hamnat i sjukvården eller kriminalvården. FHI-rapporten talar om i huvudsak två grupper av narkotikaanvändare. Den ena gruppen har ett långt gånget utanförskap och missbruket har lett till allvarliga problem, medan den andra och större gruppen är riskmissbrukare med ett socialt välordnat liv. Det framgick också att blandmissbruk med olika psykoaktiva droger och alkohol är vanligt numera med ökade risker för sjukdomar och dödsfall. Enligt rapporten är antalet droganvändare i Sverige högre nu än vad som framkommit vid tidigare undersökningar. Men man är också medveten om att enkätundersökningar av missbruksprevalens är oftast mycket osäkra. Q GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 63
© Copyright 2024