Bulletin för SSF Luleå NR 1- 2012 Foto: Jan-Åke Isaksson Hård seglats med stålbåten TIAMA Tiama betyder Fri.. Hennes 15 m x 5 m.är skeppsformat med god marinal. Destination: till en ö med forskare Medresenärer: vår korrespondent Therese Kristensen från Svendborg samt Staffan Svedberg, Klippan. Se: tiama.com/specifications Ohoj, seglarvänner! Tänk att vi redan passerat andra halvan av februari! Tiden går fort nu och vår kalla vinter är strax ett minne blott. Vi har nätt och jämnt hunnit stänga boken för 2011 förrän 2012:s aktiviteter drar igång på allvar. Det är med både iver och entusiasm jag blickar in i vårens agenda och ser hur fullspäckad den är, massor av roliga och givande aktiviteter i seglingens och sjöfartens tecken! Jag kommer inte ifrån att jag ibland funderar över hur intresset för sjöfarten är här uppe i norr . Hur kommer det sig att vi fostrar så få sjömän i dessa dagar, varför har vi inte fler Luleåflaggade fartyg längs kajern? Visst har vi en blomstrande sjöfartsstad i mångt och mycket:en stabil passagerarbåtsflotta, en utbyggd skärgård, ett rikt båtliv, inte tu tal om detta. Men jämför man med anrika sjöfartsstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö så ser vi inte det kajliv som man upplever i dessa städer. Må så vara att dessa är storstäder och har stor draghjälp av detta. Men borde inte Luleå kunna matcha en stadsbild där södra hamn liknar Strandvägens kajpromenad i Stockholm eller där norra hamn kan jämföras med masthugget i Göteborg? Om än i mindre skala och anpassat efter vår kostym. Är det verkligen avstånden, frånvaron av sjöbefälsskola och det bistra klimatet som gör att den lokala sjöfarten fått så dåligt fäste? Eller är det, hemska tanke, ett bristande intresse för båtar, sjöfart och sjömansliv som gör att Luleå tillsammans med grannkommuner saknar allt detta? Tack och lov så inser jag ganska omgående att intresset finns. Och mer än så. Tänker på exempel som VM-seglingarna 1988 eller när Ostindiefararen besökte Luleå. Att intresset för sjöfart och båt liv finns i Luleå råder inget tvivel om, liksom i övriga kustkommuner i vår närhet. Detta fick jag personligen erfara när jag som kadett kom seglandes med Flottans skonert HMS gladan till Piteå våren 1998. Ett sådant mottagande som vi fick då undanröjer minsta tvivel Ordföranden Anders Dahl invid föreningens jordglob från 1870. Foto: Rune Sundmark. om att norrlänningar inte skulle vara intresserade av sjö och båtliv. Detta bevisade de tusentals människor som i båtar och längs stränderna tog emot oss med hurra-rop och glada vinkningar. En enorm känsla, att som norrbottning få angöra hemmets kust och bli emottagen på detta genuina sätt, att få visa sina skeppskamrater hur norrlänningar tar emot sjöfolk. Hemkänslan flödar, om inte förr så desto mer efter en sådan upplevelse. Så svaret är enkelt. Intresset för sjö och båtliv finns även på våra karga breddgrader. Det är bara upp till oss företrädare att förvalta detta intresse. Och det tycker jag att SSF Luleå med vårens aktivitetsagenda gör på ett föredömligt sätt och kan inte låta bli att känna ett litet mått av stolthet över vår förening och det vi står för. Och med det välkomnar jag samtliga medlemmar och sjöfartsintresserade till vårens begivenheter! Let the show begin! Ordförande Anders Dahl Januari inledde med fluffigt snöfall. I februari bet bistra kylan till. Först nu bär isarna, men inte överallt. Solen har återvänt. Det ljusnar. Apelsinväder stundar. Årsmötet: Fr v Gustaf Burström, Ann Wilhelmsson, Rune Sundmark, Mötesordföranden Göran Öhman, Vid bordet tv Ann-Marie och Bengt Erlandsson, Stående vd bordsänden Anders Dahl, ordföranden SSF Luleå. Julfesten. Fr v vid bordet närmast kameran , Anders Dahl, Hans Dufberg Ann- Marie Erlandsson, Tommy Liljergren, Mandor Näslund, Rune Sundmark, Arne Larsson, Guniilla Wendsjö, ryggen mot kameran.Stående till höger Bengt Erlandssson Julfesten hölls på trivsamma Rödlundska – en tradition numera Det vankades glögg, skinka och risgrynsgröt. Den förträffliga seglingsfilmen om VM för 12:or 1988 avslutade kvällen, Hans Dufberg, tävlingsledare för evenemanget, kryddade visningen med insiktsfull kommentar. Luleå har aldrig varit bättre än då. Årsmötet hölls den 24 januari. Tidigare än så har vi aldrig hållit årsmöte. Men det gick bra ändå. Göran Öhman valdes till mötesord- förande. Vår ordförande, Anders Dahl, överlämnade som tack till Göran föreningens bok ” Kulturarv under segel.” Bengt Erlandsson stod för programmet, när han entusiastiskt berättade om sin seglats ombord skonerten Constantia från Solna under tall ships´race på sträckan Stavanger – Halmstad. Årsmötet var väl besökt - ett rekord för sektionen. Vi kunde räkna in flera nya medlemmar: AnnaGreta Laurud, Ann Wilhelmsson och Rose-Marie Bemberg . Därtill Åke Johansson, Nisse Holmgren och Christer Törnlund. Alla hälsas varmt välkomna till sektionen. Välkommen till verksamhetsåret 2012 säger vi även till våra företagsmedlemmar, inte minst till vår senaste medlem, fastighetsbolaget Lillviken AB. Familjen Burströms Geishan i full fart. LKAB:s tjänstebåt Mineral 1. Luleås nöjesbåtar och tjänstebåtar – en fortsättning. Vi har fått bilder och text från Gustaf Burström. Fina bilder på Geishan och en bild på LKAB:s Mineral 1. Gustaf preciserar att Jala-Anderssons båt hette Ella och inte Emma. Geishan i sin tur har hela tiden ägts av familjen Burström och inte av företaget Nyckelbryggeriet. Just nu är vi jakt efter bild på skeppshandlar Grahns tjänstebåt. Fraktskutor finns de forfarande? I Bretagne, Frankrike finns en fraktskuta kvar den tämligen nyrenoverade Nôtre-Dame de Ruhmengol. När stora fullriggaren ryska Svedov belades med kvarstad i Brests hamn 2004, lastade ortens bönder skutan full med grönsaker och livsmedel som hissades upp i nät ombord höga Sedov. Numera är Nôtre-Dame skutans lastrum ombonat med durk och sittbänkar runt om – lämpat för receptioner. Men har Sverige någon fraktskuta kvar? Vi länkar till skutan Venus av Valdemarsvik. http://www.tugboatlars.se/VenusValdemarsvik.htm. Venus går med last av grönsaker från Öland. Potatis och lök säljs på Smålandskusten. Venus finns inte med i SSF:s förteckning över skutor och det kan bero på att Venus inte helt fyller måtten 12 m x 4 m. Hon är en skuta i det lilla formatet. Men skepparen håller måttet - han är sjökapten. Bo Gafvelin har tjänsgjort i flottan och berättar här om en stäm- ningsfylld färd med skonertdivisionens Falken i månsken och mareld. ” Kommer särskilt ihåg en sen kväll/natt när vi gick i ganska kraftiga vindar. Jag och en kamrat som också tjänstgjorde på däck - men inte hade något att göra just då - klättrade à la ”spiderman” längs aktra däckshuset och satte oss på en livbältslår intill rökröret från värmepannan i maskinrummet (kokseldad). Att vi klättrade berodde på att det inte gick att gå torrskodd på däcket där på läsidan eftersom det mestadels var under vatten pga den forcerade seglingen. Där satt vi sedan i lä av däckshuset och kramade det varma rökröret medan vi tittade på de alger som sköljdes fram och åter genom spygattet och som av den fysiska aktiveringen lyste Den unge Bo Gafvelin i flottans som små dansande ljusprick- tjänst, med sjösäcken på axeln. ar. Med lite inövad färdighet kunde man tända sin pipa och avnjuta den. Tittade man akteröver över havet syntes ett blågrönt diffust lysande band som tycktes försvinna vid horisonten och som markerade vårt kölvatten. Turbulensen i vattnet efter vårt skrov avtog ju ganska snabbt och därmed aktiveringen av algerna, men eftersom vår utsiktspunkt var så låg tycktes det lysande bandet nå ända till horisonten då det tonade ner i styrka. Några timmar senare hade det utvecklat sig till storm, och då blev det annat att göra än att sitta och mysa för oss fyra på däck. Tror du att det går att surfa med en 220 tons skuta? Det kan jag intyga att det går, och det är sannerligen inte en situation där man gäspar av lojt ointresse.” Hemma i Sunderbyn står ett bogserarskrov i stål som Bosse funnit lämpligt att omvandla till segelfartyg. Hon heter Thyra och när hon försetts med rigg och förstärkt köl ser hon ut som en skuta. Se Bosses ritning här intill. Vad säger våra medlemmar? Yngve Edell Gävle var uppe här för några år sedan och lärde oss handsömma segel Han bidrar med en fantastisk story- hur den lilla föreningen Ten Knots kom till, och knopar på: ”Under byggnadstiden av briggen Gerda, Gefle, hade jag förmånen att få undervisa båt-byggarlärlingarna i sjömaning och segelsömnad. Jag säger Gerda, Gefle, eftersom briggen Gerda, som byggdes på Brodins varf 1868-1869, aldrig hade Gävle som hemmahamn under sin aktiva period; blott hemkommen såsom museiföremål. Under arbetet med sjömaningen dvs. knopar, splitsar, bänslar, uppstod en förfrågan om att få utföra tränsning medelst halvslag. Avsik- ten var att klä knivskaft och pryda knivslidor, som varit vanligt under några hundra år tidigare. Jag ställde mig till förfogande under några kvällspass . Allt gratis & franko. När sedan Brynäs spelade hemmamatch eller Owe Thörnqvist kom till staden, dök inga elever upp så då ”sa jag upp mig”. Under de få lektionerna hade en av kamraterna lärt sig så mycket att han kunde överföra sin kunskap först till en kompis och sedan vidare till flera. De började en ambu-lerande verksamhet i varandras kök. Då en av deltagarna undervisade vid ett folkbildningsföretag lyckades man tillskansa sig en fast möteslokal. Idag sitter ”gamlingarna” varje onsdag mellan 12.00 – 16.00 och slår halvslag, fikar, drar historier och röker, allt varvat med någon utflykt till Beckholmen, Skeppsholmen eller Åland. Denna verksamhet har pågått i ca 10 år.” När jag fick höra om den pågående aktiviteten brukade jag hälsa på och lämna några väl valda råd. Den senaste givna uppgiften var att tillverka den niosvansade katten; jag tror att det går bra. Numera behövs jag knappast – de är självgående. Ynge Edell är också känd för sina sjömansknivar som han tränsar skaft och slida till. Enligt sed skulle sjömanskniven sakna vass spets ifall det blev bråk ombord. Spetsen bröts av ombord av båsen eller timmerman. Mandor Näslund som donerat två drevklubbor till sektionen visar Björn Bergströms bild på Mary Ann före sjösättningen. Mandor Näslunds spanska sjömanskniv. Foto: Rune Sundmark. här upp sin spanska sjömanskniv – en fällkniv med damascenermotiv på klingan. Skaftet är av polerat buffelhorn och mässingsnitat. En skönhet i sig. Den nedåtgående svängen på spetsen sägs vara ett arv från zigenarna. Sjömaning eller sjömansslöjden är något att syssla med när seglingssäsongen är över. Vi har turen att ha Jonas Nilsson som vår instruktör, kunnig och tålmodig. Vi brukar samarbeta med ABF. Jonas stammar från Västkusten och seglar på somrarna. Anmäl dig och ditt intresse för kursen till Arne Larsson på e-post: arne.larsson@datapost.se Björn Bergström förser oss med bilder på Mary Ann före sjösättning. Man ser de mäktiga dimensionerna – Originalet Mary Ann från 1838 var den första svenska skutan som nådde Australien och sedan fortsatte jorden runt. Gunilla påminner oss om ett stort norskbygge - världens största vikingabåt. Se mer på länken: Norrmännen är stora sjöfarare och det här tänder nog de äventyrslystna. När vi började bygga Mary Ann med Kalle Wallgren och Hans Fjällström umgicks vi med tanken att bygga en vikingabåt här i Luleå. Inspirationen kom från en vikingautställning i Stockholm. Längre än så kom vi inte. Men vikingaandan kan väckas på nytt. Kolla in vad som byggs just nu i Norge, här är länken: http://dno.vikingkings.com/ Alexander Humboldt II. Här finns en längre artikel om mannen Alexander Humbold,t en av sin tids största namn i vetenskap, forskning och upptäcktsfärder. 1810 blev han t o m invald i Kungliga Svenska Vetenskapsakademin. Så namnet år passande för ett fartyg som har kapacitet att segla jorden runt. Följ länken http:// www.alex-2.de/ och läs det senaste om skeppet. Kommande aktiviteter. Marsträffen om Sandöledens tillkomst. En av den tidens största industriinvesteringar. Boka kvällen måndagen 5 mars kl 18.30 på Bio Kronan. Anmäl dig till Gunilla senast fredag den 2 mars på gu.we@tele2.se Utställningen den 19 mars på Kulturens Hus SSF Luleå skylt. Kommer det någon skuta till sommaren? Arne Larsson har kontaktat skepparen Leif Franzén som ser en möjlighet att komma upp med Shamrock. Välkommen! Kom ihåg medlemsavgiften! Hälsar Rune och Rolf Länktips: www. briggentrekronor.se, www.maritima.se. . www.ssf.h.se, www.radich.no, www.fullriggeren-sorlandet.no, www.lehmkuhl.no, www.bottenviken.se, www.foteviken.se, www.medeltidsskeppen.se. För shanties: www.contemplator.com/sea. Långbåtar: www.atlanticchallenge.org, www gasthamnar.se. www.seglaskuta.se Redaktionsrutan: Redaktör: Rolf Johansson Text: Rune Sundmark Grafisk form: Rolf Johansson Plusgiro: 36 56 96-4, SSF Luleå Utgivningsplan för 2012 1 - Februari 2 - Maj 3 - Oktober 4 - December