1. No category

Färnebofjärden
NR 2/2010 • www.farnebofjarden.se
FOTO: JESSICA BERG, LINA WESTMAN (ÄLG FOTOGRAFERAD I GÅRDSJÖ ÄLGPARK) OCH TOMAS ÄRLEMO
NYHETSBREV FRÅN FÄRNEBOFJÄRDENS NATIONALPARK
Vitryggen åter
För första gången på
15 år har den vitryggiga hackspetten häckat i området vid
Nedre Dalälven.
Sidan 2
Nya grepp
Naturum tar nya grepp
för att locka ut fler i naturen.
Ett sådant exempel är sommarens friluftsgudstjänst.
Sidan 7
Myggplågan
Den 28 oktober och 3
november ordnar länsstyrelsen
stormöten för allmänheten om
myggproblemen.
Sidan 8
FOTO: PROJEKT VITRYGGIG HACKSPETT
Välkommen till en
nationalpark vid
Nedre Dalälven
Vitryggsunge. En av de ungar som under 2010 fötts av ”utplanterade” föräldrar.
Vitrygg på väg tillbaka
För första gången på 15 år har den vitryggiga hackspetten
häckat i området vid Nedre Dalälven.
D
et var ett par av de utplanterade
fåglarna i Färnebofjärdens nationalpark som gick till häckning.
På grund av honans unga ålder
resulterade dock häckningen inte
i några ungar. Men det finns goda förhoppningar inför nästa sommar, att paret kläcker
fram nya hackspettar då istället.
Nationalparken bjuder in till
spännande och avkopplande besök under alla årstider. Vinterns
isar och frusna våtmarker skapar
nya vandringsvägar och naturupplevelser. Här finns stugor,
vindskydd och grillplatser. Och
vårt fina naturum förstås.
Den vitryggiga hackspetten behöver gamla
lövskogar för sin överlevnad. I området vid
Nedre Dalälven är det älven som skapat bra förutsättningar för naturen, där översvämningar
bidragit till områden med mycket asp.
I Färnebofjärdens nationalpark har arbete
lagts ner på att ”skapa” döda och döende
träd, som det tidigare varit brist på. Vitryggig
hackspett är en av de främsta indikatorerna
för höga naturvärden, både vad gäller naturtyper och arter.
JENNIE DALETHSSON
Förutom häckningen i nationalparken har
ytterligare tre par i Sverige försökt häcka. Av
dessa lyckades två par få ut ungar; ett par i
NATIONALPARKSFÖRVALTARE
OCH NATURUMSVÄRD
Värmland och ett
par i Norrbotten.
Att fåglar som utplanterats gått till
häckning, visar
att det finns
möjligheter för
vitryggens fortsatta existens i
Sverige.
Men, arten är fortfarande akut hotad
med endast några
få individer i landet.
Jennie Dalethsson
PROJEKT VITRYGGIG HACKSPETT
Sedan 1990 driver Naturskyddsföreningen ett projekt
för att rädda den vitryggiga hackspetten. Vitryggen är
en så kallad "paraplyart", som genom sina höga krav
på livsmiljö signalerar goda förutsättningar för många
andra känsliga arter. Vitryggen lever i områden med
mycket lövskog och många gamla och döda träd.
Nyhetsbrev Färnebofjärdens nationalpark
Nationalparksförvaltningen
Nyhetsbrevet om Färnebofjärdens
nationalpark ges ut av förvaltaren,
Länsstyrelsen i Gävleborgs län, två
gånger per år. Syftet är att sprida
information om aktuella händelser,
som berör nationalparken.
Nyhetsbrevet skickas som gruppförsändelse till dem som bor nära
Förvaltare
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
801 70 Gävle
Tel. 026-17 10 00
Platskontor
Naturum Färnebofjärden
Gysinge Bruk
810 21 Gysinge
KONTAKTPERSON
KONTAKTPERSON
Vill du besöka oss på kontoret är
det bra om du ringer först, så att
vi finns på plats.
Maria Widemo
Tel 026-17 12 74
maria.widemo@lansstyrelsen.se
Jennie Dalethsson
Tel 0291-47 10 46
Mobil 070-508 43 32
Hemsida
www.farnebofjarden.se
2
nationalparken. Om du inte får
nyhetsbrevet i brevlådan kan du
lämna din adress till naturum i
Gysinge, så ser vi till att du får det
hemskickat till dig från och med
nästa nummer.
Nyhetsbrevet finns även att
hämta vid naturum i Gysinge.
Fax 0291-47 10 49
jennie.dalethsson@lansstyrelsen.se
FOTO: NATURSKYDDSFÖRENINGEN
Färnebofjärdens nationalpark
är ett varierat naturlandskap med
myllrande liv. Här, på gränsen
mellan norra och södra Sverige,
sätter Dalälvens periodiska översvämningar sin prägel på naturen
och ger upphov till en mosaik av
naturtyper. Bland mer är 200 öar
och holmar finns allt från myrmarker och gammelskogar till
lövlundar och livliga forsar.
Skalbaggar i nationalparken
FOTO: ERIK SAHLIN
Erik Sahlin och David Isaksson har inventerat skalbaggar
i Färnebofjärdens nationalpark. Ett jobb som inneburit
många upplevelser ute i fält, som den natten de retade
upp bålgetingar. Men det slutade bra och båda försäkrar
att de verkligen älskar nationalparken.
Svartoxe i rödmurken granlåga.
De fyndar bland ekarna
U
nder två somrar har
de letat skalbaggar
och satt ut mängder
av fällor i nationalparken. Under hösten
ska innehållet i fällorna analyseras, men redan nu kan David
Isaksson, agronom specialiserad
på entomologi, och Erik Sahlin,
fil.dr i entomologi, berätta att de
hittat många arter som är ovanliga i andra delar av landet.
– Färnebofjärden är ett väldigt
artrikt område med varierad
miljö och mycket död ved, säger
David Isaksson.
Han förklarar att det finns en
hel del solbelysta ekar vid fjärdarna, något som gynnar många
insekter.
Ett fynd som gjordes i Gysinge
i somras är en art som hittades
första gången i Sverige 1999, i
Småland. Det är en så kallad
halvknäppare (Isorhipis marmottani), som ännu inte fått något
svenskt namn.
– Tidigare har det hittats tio
exemplar i Sverige och nu fann
vi ytterligare två, varav en hane.
Det är väldigt roligt eftersom det
hittills bara har hittats honor av
arten, säger Erik Sahlin.
Letar skalbaggar. Erik Sahlin och David Isaksson sätter upp en fönsterfälla på en jätteek.
– Många arter som är relativt
vanliga i Färnebofjärden, är rödlistade i ett nationellt perspektiv, säger Erik Sahlin.
De anser båda två att Färnebofjärdens nationalpark är mycket
viktig för att arter ska kunna
överleva och sprida sig, men på
flera platser i parken behöver
gran tas bort för att gynna ädellövträden. Många gamla ekar far
illa av att granen tar allt mer plats.
– Och bäverjakten i området
behöver fortsätta eftersom bävern
Erik, som delade sovplats med
getingarna den natten.
På frågan vad de tycker om
Men, hur var det nu med bål-
Ett annat exempel från i somras är att de hittat en larv av den
rödlistade reliktbocken, som de
förra sommaren bara såg gnagspår av. Och större flatbagge har
de hittat på flera platser i nationalparken.
Det finns även arter som de letat
särskilt efter, men inte kunnat
hitta, till exempel cinnoberbagge
och älvängslöpare.
tar väldigt mycket träd och gör
tillgången på död aspved ensidig,
förklarar David Isaksson.
FOTO: LARS-OVE WIKARS
getingarna? Jo, en natt kom de
till en stuga för att övernatta och
ryckte upp dörren. De hade pannlampor och retade upp en massa
bålgetingar, som hade ett stort
bo inne i väggen, men de lyckades kasta sig åt sidan och blev
inte stuckna.
– Bålgetingar är egentligen fredliga djur, försäkrar David och
nationalparken svarar de med en
mun: ”Vi älskar den”.
Nu ska de båda inventerarna
gå igenom samtliga fältprover
och skriva rapport. Sedan väntar
pappaledighet för båda två.
Marita Gustavsson
Fotnot.
Entomologi betyder vetenskapen
om insekterna.
3
FOTO: CONNY SJÖSTRÖM
Populär. Linderödsgrisarna har lockat många familjer att besöka
Gröna Kunskapshuset.
Grisarnas lekfullhet
lockade till skratt
Lekfulla grisar, blommande fjärilsträdgård och
en ny biosalong är några exempel på vad Gröna
Kunskapshuset kan erbjuda.
Under sommaren har våra linderödsgrisar och tupp med
hönor lockat många familjer. Särskilt fascinerande var
grisarnas lekfullhet och upptåg som gav många glada
skratt. Fjärilsträdgården har blommat och växt till sig.
Några gymnasieelever har undersökt vilka fjärilsarter
som besökt trädgården och det ska bli spännande att
se deras sammanställning.
I början av augusti var det dags att slå ängen. Den
har etablerat sig ordentligt och antal blommande örter
har ökat. Gräsarterna har också tätnat.
Vi har ordnat vatten- och skogsdagar för grundskoleelever. Både skolklasser och företag har besökt oss för
att delta i olika samarbetsövningar och blivit guidade
runt i anläggningen.
Under Hebyveckan ordnade vi också flera aktiviteter, bland annat invigning av vår nya ”biosalong”. Där
visas nu Conny Sjöströms bildspel om naturen i närområdet och Färnebofjärdens nationalpark under olika
årstider. Andra arrangemang har varit utställning i galleriet, fladdermuskväll och information om biodling.
Jordgeting. Rödbandad geting är en av de drygt 3 000 getingarter som finns runt om
Getingarna har
Den varma sommaren har bidragit till att det har varit ovanligt
stick som följd. Men getingarna är nyttiga djur som äter mygg
S
ödra Sverige och östkusten
har haft en riktig getingsommar. Där har getingarna
gynnats av årets högsommarvärme och goda tillgång på föda. Nordvästra Sverige
har däremot inte haft några getingar.
Getingdrottningarna överlevde inte
den stränga vintern i år och därmed
blev det få eller inga nya getingsamhällen.
Inga-Britt Persson, styrelsen för Gröna Kunskapshuset
Program i Gröna Kunskapshuset
16 november: Möte med björn och varg. Karl Nyremo visar film
och berättar om sin resa till Kuikka, Karelen.
December: Kura skymning, möten med lokala berättare.
Datum ej fastställt, se hemsidan.
Läs mer på www.gkh.se
4
Ett getingbo är bara aktivt under
en säsong. Under hösten dör drottningen, alla arbetare (sterila honor)
och hanar. Det är bara nya, befruktade honor (de nya drottningarna)
som överlever och startar nya samhällen kommande vår. Dock aldrig i
ett gammalt getingbo.
På hösten när nätterna börjar bli
kalla och getingarnas samhällen faller sönder, märker vi ofta av en del
trötta och förvirrade getingar som
ibland sticks.
Getingens gadd används främst
till att fånga insekter med. Getingarna äter exempelvis myggor och
flugor och de tar bort många skadeinsekter från din trädgård. Nektar
är också något getingarna tycker om
och de är goda pollinerare.
Vissa djur ser getingen som mat.
Bivråken, till exempel, äter gärna
getingarnas larver. Och grävlingen
är inte sen att gräva ut ett jordgetingbo. Då tas hela vaxkakor eftersom grävlingen inte kan pilla ut de
goda larverna. Även räven och
björnen kan ge sig på jordgetingbon.
Getingarna är rädda om sin gadd,
eftersom den behövs i jakten på
mat. Därför sticker inte getingen i
NOTERAT
Jakt i parken
Det är ovanligt att en natio-
FOTO: JENNIE DALETHSSON
nalpark tillåter någon typ av jakt.
Här i Färnebofjärden är jakt på älg,
rådjur och mink tillåtet. Även bäver
jagas, men enbart av nationalparksförvaltningen.
Jakten i nationalparken beror på
att klövviltets bete på lövskogsföryngringen behöver minska, liksom
minkens skador på fågelhäckningar
och bäverns på svämskogen.
Jämfört med utanför nationalparken
är dock jakten begränsad. Älg-, rådjurs- och minkjakten slutar sista
december och bäver jagas bara med
fälla. Skälet till den kortare jaktsäsongen är att fågelarter som havsörn och vitryggig hackspett påbörjar
sina häckningsförberedelser redan i
januari.
Har du ett jaktkontrakt med oss
i nationalparken och vill diskutera
något kring jakten, ring gärna så
stämmer vi träff.
Anna Jansson
i världen. Den tillhör en grupp som i dagligt tal kallas ”jordgetingar”.
FOTO: URBAN ERIXON
haft en bra sommar
många getingar med getingoch är goda pollinerare.
Fiskgjusarna har haft en ovanligt
lyckad häckningssäsong i år.
onödan. Men om den är irriterad
kan den sticka flera gånger, eftersom dess gadd sällan lossnar såsom
biets gadd gör. Getinghanarna har
inte gadd och kan inte stickas. De
lever av nektar.
En glädjehistoria
Jennie Dalethsson
FAKTA GETINGAR
Getingar tillhör gruppen steklar, en
undergrupp inom insekterna, och finns över
hela världen. Totalt finns det över 3 000
arter, varav 38 i Sverige.
FOTO: JENNIE DALETHSSON
Getingar är rovdjur och fångar bland
annat mängder av insektslarver, som de
utfodrar sina egna larver med.
Getingar dras till mat och drycker, till
exempel sötsaker, rå fisk och jästa drycker
– men även blommönstrade kläder.
Läs mer
om getingar på Naturhistoriska riksmuseets
hemsida: www.nrm.se
Många getingbon. Det har i år varit ovanligt många getingbon i vindskydd, stugor och i marken på stigarna i Färnebofjärdens nationalpark.
För att skydda parkbesökare mot getingstick, har nationalparksförvaltningen
tagit bort ett flertal bon vid anläggningar som många besöker.
Fiskgjusarna har i år lyckats
bra med sin häckning, visar den inventering som påbörjades i maj och
avslutades i augusti.
Årets resultat blev rakt igenom en
glädjehistoria, där i genomsnitt 2,1
ungar per bo kunde lämna boet.
Normalt brukar det vara mindre än
en unge per bo och påbörjad häckning. I sju bon var det tre ungar och
bara i ett bo en unge. Tidigare år har
det bara varit några få bon med tre
ungar. Totalt blev 31 ungar flygga,
vilket är mer än under något tidigare
år då inventeringar genomförts.
Varför årets häckningar lyckades så
bra har säkert flera orsaker. Fåglarna
som kom i april måste ha varit i god
kondition, få störningar under ruvningstiden, bra väder i juli och god
fisktillgång kan vara förklaringar.
Inga-Britt Persson
5
SMÅTT OCH BLANDAT I PARKEN
Sommarjobbare räknade besökare
Ormar flyttas
Under 2010 påbörjades besöksräkning i Färnebofjärdens nationalpark.
Dels med elektroniska räknare som räknar året runt, dels manuell räkning vid
utvalda tidpunkter. Under perioden maj-augusti har räknaren vid Sevedskvarn
registrerat 5 765 loggar, och räknaren vid Skekarsbotornet har visat 4 399.
FOTO: KJELL GUSTAVSSON
Vid stugan på Torrön har det i
sommar varit mycket huggormar.
De bor troligen i stenmuren intill
huset och ligger gärna och solar
på trappen. Till nästa år får vi ta
hjälp av en ormexpert som kan
leta reda på ormarna och flytta
dem. Ormar är fridlysta och får
inte dödas, men får flyttas.
Under tre veckor i juli fick jag uppgiften att räkna besökare manuellt på
olika platser i nationalparken. Det var ett väldigt lugnt och skönt jobb. Jag
lyssnade på musik, läste och njöt av solen de dagar den var framme, vilket
den var nästan varje dag. Dessutom var det knappt några myggor på de ställen jag satt. Jättehärligt! Jag satt ute ungefär sex timmar per gång, antingen
på för- eller eftermiddagen. Jag hade en bok där jag antecknade varje person
som kom och vid vilken tidpunkt.
Nyheter från nationalparken i korthet...
Bäverjakten under våren resulterade i 21 tagna bävrar.
Nu kan du vandra på den del av
Gästrikeleden som ligger i nationalparken. Alla spänger är klara där.
Eldstaden på Sandön är nu utbytt, den gamla hade eldats sönder.
En brandplan för nationalparken
ska tas fram. En konsult har varit ute
och inventerat och planerat och
skriver den under hösten.
Årets slåtter på Åsbyvallen är
avklarad. Det var lite rörigt med högvatten och maskiner som fick lagas,
men det fungerade ändå.
På visitsweden.com går det numera att även hitta Färnebofjärdens
nationalpark. Där finns nationalparken med på en karta och man
kan klicka sig vidare till en presentation av området.
Visit Sweden marknadsför Sverige
internationellt som resmål och även
varumärket Sverige.
På vissa platser, till exempel Tinäset, var det väldigt ensamt. Dit kom det inte
en enda person under tiden jag satt där, medan det i Sevedskvarn och Östa
rörde sig folk mest hela tiden. Många var nyfikna och undrade vad jag höll på
med, och jag fick många olika reaktioner när jag förklarade. Vissa tyckte att det
lät jättetråkigt, medan andra såg det som rena drömjobbet.
Min åsikt ändrades lite från dag till dag. De dagar när det var kallt, blåsigt
och det inte kom en människa på flera timmar kändes det ganska trist. Men
när solen sken och jag fick lite sällskap av trevliga människor, då kändes det
som att det var världens bästa sommarjobb.
Lina Westman
Tänk på naturen och andra människor
Vattenskotrar och båtar som kör fort, och människor som åker vattenskidor. Alla
bryter de mot nationalparkens föreskrifter, som främst är till för att skydda djurlivet. Men de är även till för människor som inte vill bli störda när de till exempel
badar eller paddlar kanot. Risken är stor att det kan inträffa allvarliga olyckor.
Njut av naturen och campinglivet året runt
Nytt för i år är att vi har öppnat vandrarhem med både enkelrum och flerbäddsrum.
Under hösten kommer vandrarhemmet att utrustas med
ett gym som alla kan utnyttja,
såväl gäster som lokalbefolkningen.
Vi hoppas att människor ska
njuta av den underbara naturen och det härliga lugnet här
6
ute under hela året. Vi har därför omstartat vintercampingen från och med i år. Det finns
ju så mycket att göra och se i
vår vackra natur.
Våren är en härlig tid, sommaren är underbar med stränder och bad, hösten är fantastisk när naturen exploderar i
härliga färger.
Och tänk vad mysigt det är
att få packa en korg för picknick en kall solig vinterdag
och bege sig ut på isen eller i
skidspåret.
FOTO: SYLVI JOHANSSON
Lugnet har nu lagt sig över
Östa och campingen, efter en
intensiv sommar.
Vi har med glädje sett en ökning av svenska campare och
även restaurangen har haft en
toppensäsong, där gästerna har
kunnat sitta ute på altanen
och njutit både på dagar och
kvällar.
Vi har privilegiet att få uppleva allt detta, och det kostar
dessutom ingenting att vara
ute i naturen.
Elvy Jansson
Vintercamping. Östa camping har numera även öppet vintertid.
FOTO: TOMAS ÄRLEMO
Att vara i naturen – mer än artjakt
För mig handlar naturen mycket om att ”bara vara”. Jag är själv ingen ”artjägare” utan
njuter av att bara vistas i naturen. Eftersom jag vet att jag inte är ensam om att känna
så, vill jag få till ett än mer varierat programutbud för naturum, så att vi når ut till en
bredare målgrupp. Friluftsgudstjänsten var ett sådant inslag och framöver kommer vi
även att testa bland annat Mindfulness i naturen, Berättarkväll runt elden och Musik
i det gröna. Välkommen!
Jessica Berg, föreståndare för naturum Färnebofjärden
NATURUM
Missa inte!
HÖSTLOVSSKOJ med igelkottstema.
Hela vecka 44, kl 11-16.
FJÄLLRÄVEN. Föredrag och filmvisning
med Ingemar Lind, lördag 13/11.
BJÖRNEN – ETT SMART DJUR. Föredrag med Pernilla Thalin, söndag 28/11.
SMYCKA DITT HEM INFÖR JUL med
kreatören och naturkonstnären Lena
Jarlgård. Söndag 5/12, onsdag 8/12.
TIPSPROMENAD inne i naturum varje
onsdag, lördag & söndag (okt-dec).
För mer information, se vår hemsida eller ring oss på 0291-47 10 40.
FOTO: JESSICA BERG
Aktiviteter 2011
Gudstjänst i det fria. Friluftsgudstjänsten i augusti på Strångnäs i Färnebofjärdens nationalpark leddes av prästen
Anita Jonsson, Årsunda-Österfärnebo församling. För musiken svarade Kummelåsens spelmanslag.
Naturum tar nya grepp
H
imlen är grå och tung
när jag rattar in i Österfärnebo. Prästen Anita är redan
på plats och vi resonerar om det
är plan A eller B som gäller. Ute
eller inne, det är frågan.
Vi bestämmer oss för plan A,
för som Anita uttrycker det:
”Jag har ju bra kontakter...”.
Jag skickar bedjande tankar till
dessa vädergudar som Anita syftar på, medan jag kör vidare ut
mot Strångnäs.
Hoppas att vädret är på vår
sida nu. Och hoppas att det
kommer några som vill vara
med på denna nya naturumaktivitet. Det är alltid svårt att
veta hur en ny aktivitet faller
ut, men kring denna har jag
hela tiden haft en positiv känsla.
Om knappt en timme ska det
visa sig om fler än Anita och jag
tror på detta.
När jag anländer till vår utvalda plats håller spelmanslaget
på och placerar ut sina stolar
och notställ strategiskt så att deltagarna ska få fjärden i blickfånget. Här är verkligen vackert!
Stranden är som gjord för denna aktivitet och man kan dessutom köra bil ända fram.
E
n efter en börjar deltagarna anlända. Några för
mig bekanta ansikten, men de
flesta nya. Folk har med sig
stolar i både camping- och
trädgårdsutförande. De som
inte har stol med sig får låna
sittunderlägg. När klockan har
passerat 11 räknar jag till 23
deltagare plus spelmanslaget,
Anita och jag. Friluftsgudstjänsten kan börja!
Under den följande timmen
varvas musik och sång med
Anitas ord om naturen. Det hörs
många skratt i församlingen när
Anita berättar om den lilla bombarbaggen som kan bombardera
sina fiender med en frätande
syra, som den avfyrar från sina
två roterande kanonrör.
Vi får också, av en man i spelmanslaget, lite historik om området.
V
ädergudarna har valt att
vara på vår sida och då och
då lyser solen upp himlen och
ger nästan magiska ljusspeglingar i fjärdens vatten.
Efter gudstjänsten tar alla fram
fikakorgarna, och den gemytliga
och glada stämningen fortsätter.
När jag en stund senare lämnar stranden på Strångnäs kommer regnet. Jag ler och tyst tackar jag Anitas kontakter.
Jessica Berg
Under 2011 finns planer på bland
annat följande aktiviteter:
• VINTER/VÅR
Berättarkväll runt elden
Föredrag
Utterexkursion
Långfärdsskridskotur på älven
Hundspannsåkning
Skaparverkstad
Ugglekvällar
Föredrag
Fågelmorgon
Bäversafari
• SOMMAR
Musik i det gröna
Båtturer
Fiskmatning
Skapa med gräs
Prova på fiske
Blomstervandring
Friluftsgudstjänst
Mindfulness i naturen
Fladdermuskväll
Bäversafari
• HÖST/VINTER
Svampexkursion
Äppeldag
Höstlovsskoj
Föredrag
Smycka inför jul
Filmvisning
Håll utkik...
på hemsidan där kompletterande information och nya program läggs ut.
www.farnebofjarden.se
Gruppförsändelse till hushåll
A V S Ä N DA R E :
Länsstyrelsen
341
009
i Gävleborgs län
Svanenmärkt trycksak
på 100% returpapper
801 70 Gävle
Trycksak
Produktion: Journalistgruppen Media 21 • Tryck: Edita, oktober 2010
Naturvårdsbränning i Tinäset.
Leta spår i snön
Att skida över isen en solig vinterdag kan
vara härligt och inte sällan stöter man på spår
av exempelvis lodjur, älg eller räv. Spåren är
färskvara, de håller sig sällan fina mer än en
dag. Ett tydligt spår talar alltså om att djuret
var där strax innan du kom och att du har
sällskap.
Varje art har
sina kännetecken på spåret.
Lodjuret har olika långa mitt-tår medan rävens
mitt-tår är lika långa. Älgens spår är stora och
visar två långa, spetsiga klövar, ibland också
med hål efter lättklövarna, de små klövarna
längst bak. Ett djur kan ha flera olika gångstilar
och storleken på spår från samma art varierar
bland annat med storleken på djuret.
De bästa spårförhållandena är då snön
är ett par centimeter tjock och ligger på ett
plant underlag som en väg eller en is. I lössnö
faller oftast spåren sönder och i tösnö flyter de
ut och blir svåra att tyda.
Vintern är en bra tid att hitta spår i naturen.
ordflätan
Jennie Dalethsson
ditt svar
Skicka in
r
decembe
senast 1
Lös ordflätan och
vinn en spårbok
1
2
Fyll i rätt ord i de vågräta rutorna och
ett ord formar sig längs den gröna
lodräta raden. Skriv ner ordet och skicka
ditt svar till naturum med post eller epost. Det går också bra att lämna in
svaret i naturum. En spårbok (1:a pris)
och bokmärken (2:a och 3:e pris)
lottas ut bland alla som svarat rätt.
3
4
5
6
1. Röd med vita knutar
2. En port till naturen
3. Rest efter fällt träd
4. Att kasta macka med eller hård som...
5. Hunddjur som ylar i natten
6. Glimmar i skenet från ljus
7. Bor häst i
8. Pollinatör i naturen
9. Att spänta till brasan
10. Äng, i anslutning till älvens kant
11. Vingprydd, blomälskande insekt
7
8
9
10
11
Ordet vi söker, är något vi gärna vill se i Gysingeforsarna i vinter igen. Vilket ord söks?
Rätt svar:
namn
adress
postadress
tel
Lämna ditt svar i naturum eller
skicka till Färnebofjärdens nationalpark,
Gysinge Bruk, 810 21 Gysinge.
Det går också bra att mejla till
jennie.dalethsson@lansstyrelsen.se.
Ett år efter branden
Ett år efter naturvårdsbranden i Tinäset 2008
undersöktes insektsfaunan och vegetationen
i brandområdet. Mer än 100 arter insekter påträffades. Av dessa är sex rödlistade (hotade).
En ovanligt stor andel funna arter är sällsynta, vilket beror på att brännan ligger i en
biologiskt rik trakt. Här finns många sällsynta
arter som gynnas av naturvårdsbränningar.
Faunan på nydöda träd var mycket artrik,
vilket talar för att man med olika metoder
bör fortsätta att skapa grov död ved.
Vegetationen i brandområdet är fortfarande sparsam och ojämnt fördelad. Blåbärsriset är tillfälligt utslaget, men nya skott
kommer från de djupgående jordstammarna.
Detsamma gäller lingon. Den i särklass rikligast fröföryngrade växten är glasbjörk.
Skogsnarv är den mest uppenbara fröbanksarten. Den finns glest spridd i området
och även där den inte skulle växa i skogen.
Flera mossor har också gynnats av branden.
Troligen är området för magert för att
passa de klassiska brandarterna svedjenäva
och brandnäva.
Ur rapporter av Olof Hedgren och Peter Ståhl.
MYGGPLÅGAN
Inbjudan till stormöte
– privatpersoner, organisationer och företag
Finns det långsiktiga lösningar?
Kan vi göra något tillsammans?
Även om de akuta myggproblemen kommer
att hanteras med det biologiska bekämpningsmedlet Bti, även i områden med skyddad
natur, är det ingen långsiktig lösning. Det
beror bland annat på att bekämpningen inte
angriper myggproblemets orsaker.
Därför håller länsstyrelserna i Gävleborgs,
Uppsala, Dalarnas och Västmanlands län på
med en regional landskapsstrategi för Nedre
Dalälven, med visionen att långsiktigt minska
massförekomsten av stickmygg i regionen
samtidigt som den biologiska mångfalden
bevaras.
Vi behöver din hjälp
Hur skulle ni vilja att vi tillsammans arbetade
för att minska massförekomsten av stickmygg
på lång sikt? Kom och gör din röst hörd!
Två mötesdatum
28 oktober: Gysinge (Kafe Ny’fiket), 18-21
3 november: Mehedeby (Träffen, Söderforsvägen 25), 18-21
Anmälan
Anmäl dig gärna i förväg till projektledare
Anna-Carin Lundqvist, Länsstyrelsen i
Gävleborgs län, te. 026-17 12 55 eller annacarin.lundqvist@lansstyrelsen.se