För biogas i gävleborg och Dalarna
M e d g a s i ta n k e n För biogas i Gävleborg och Dalarna 2 BIOGASMITT Biogas – framtidens bränsle i Dalarna och Gävleborg Innehåll 2 LEDARE 3 BiogasMitt 4 Biogasprocessen 6 7 - Biogasplattformen i dalarna och gävleborg - från råvara till användning 10 saker du kanske inte visste om biogas Gävle Dala Energikontor Kommunal Energioch klimatrådgivning Investeringsstöd till biogas 8 9 V ärldens utsläpp av växthusgaser måste minska kraftigt. Detta åstadkommer vi genom energieffektivisering och genom att ersätta fossila bränslen med förnybar energi. Länsstyrelsen ansvarar för strategisk samordning och ledning av det regionala arbetet med att minska klimatpåverkan och klara energiomställningen. En del i det arbetet är att öka produktionen av förnybar energi. Att få fram förnybara bränslen för transportområdet är här speciellt viktigt. Mycket pekar på att 2010 blir ett genombrott för biogas på många håll i landet. Antalet gasfordon ökar nu snabbt. I dag rullar 23 000 gasbilar på våra vägar och allt fler tankställen behövs. Fler och fler stadsbussar och renhållningsfordon drivs nu på fordonsgas. Hittills har vi i Gävleborg och Dalarna saknat tankställen för biogas. 10 Biogas är ett bränsle som hör framtiden till – och ett bränsle som bidrar till att lösa flera problem samtidigt. 12 14 Sju dalakommuner samverkar i stort biogasprojekt 16 17 Antal biogasfordon i Europa Bilmetro och Gävle Taxi - Den som väntar på något gott... Barbro Holmberg Landshövding Gävleborg Tidningen Biogas ges ut av Utvecklings projektet Biogas Mitt, www. biogasmitt.se Ulla-Karin Enbom, Gävle Dala Energikontor Sorrento AB, projektledning: Mike Morris, journalistik: Camilla Eriksson, Per Karlsson Henrik Gustafsson, Baringo Reklam och Kommunikation AB Madeleine Söderblom, Camilla Eriksson Ewa Salmi Mitt Media Print 30.000 ex Tidningen trycks på miljövänligt papper. Vansbro satsar på egen biogasanläggning - Vi är små, men tillsammans kan vi bli stora! 18 Ansvarig utgivare: Produktion: Formgivning: Foto: Illustration: Tryck: Upplaga: Minst ett tankställe i Gävle 2010! - Stora ambitioner i liten kommun Låt 2010 bli ett ”Biogasens år” även i vår region! Maria Norrfalk Landshövding Dalarna Nu ska Dalarna och Gävleborg med på biogaskartan - Nu faller bitarna på plats för Ekogas Att vi skapat samarbetsorganisationen BiogasMitt visar att vi är fast beslutna att ändra på detta. Vi vill nu med förenade krafter se till att vi tar vara på de möjligheter som produktion och användning av biogas ger. Biogas är ett förnybart bränsle som kan produceras av olika restprodukter från vårt närsamhälle. Produktion av biogas ger nya arbetstillfällen, minskar problemen i hanteringen av restprodukterna, tar vara på lokala resurser och minskar utsläppen av växthusgaser. Att vi kan erbjuda biogas på tankställen i regionen är dessutom viktigt för besöksnäringen, som är en av regionens största näringsgrenar. Biogas i tiden 20 22 Biogasbilar 2010 klimatKompensera dina resor med BiogasMitt En missnöjd glad miljöamatör 23 Krönika 24 Medlemmar - Av: Erik Forslin BIOGASMITT Projektledningsmöte med Sandra Söderqvist, Ulla-Karin Enbom, Anders Sörell biog a spl at t f ormen i Da l a rn a och G äv l eborg 3 Vill du ock medverka så till biogasens utveckling i regionen ? Kontakta B i www.biog ogasMitt ! asmitt.se BiogasMitt är ett samverkansorgan mellan myndigheter, kommuner, organisationer, högskolor, privatpersoner och ett antal företag i Dalarna och Gävleborg. Vi arbetar strategiskt och aktivt för biogasproduktion och biogasanvändning för i första hand fordonsdrift. Biogas är ett förnybart energialternativ som har stor potential, men det innebär inte med automatik framgång på marknaden. Det krävs information, påverkan, nya direktiv, omfattande investeringar och att det finns en stor efterfrågan. Intresseföreningen BiogasMitt Föreningen bildades i januari 2009 med syftet att arbeta långsiktigt för biogasens utveckling i regionen. Föreningen är plattformen som erbjuder support och tillgång till ett brett nätverk av kunskap och erfarenhet inom biogasområdet. Föreningen har medlemmar från alla samhällskategorier. Föreningen driver olika biogasprojekt och bygger nätverk. Föreningen erbjuder möjligheten att klimatkompensera fossila resor – pengarna omvandlas till miljöbilspremie vid inköp av biogasfordon i regionen. Föreningen har en styrelse bestående av 12 ledamöter. Utvecklingsprojektet BiogasMitt Ett 3-årigt utvecklingsprojekt med finansiering från Tillväxtverket samt 19 regionala aktörer. Huvudman är Region Gävleborg. Utvecklingsprojektet arbetar utifrån ett paraplyperspektiv för samverkan kring biogasfrågor i Gävleborg och Dalarna. Utvecklingsprojektet bidrar med substratstudier, marknadsundersökningar, stöttar processer. Utvecklingsprojektet arrangerar utbildningar, studieresor, konferenser och mässor. Utvecklingsprojektet genomför informationskampanjer och marknadsföringsinsatser. Utvecklingsprojektet stöttar och initierar nätverk och intressegrupper. Utvecklingsprojektet har en referensgrupp med representanter från alla medfinansiärer. Kontaktuppgifter: Ulla-Karin Enbom, projektledare tel: 026-15 34 03 mob: 070-343 51 69 ullakarin.enbom@gde-kontor.se Sandra Söderqvist, projektledare tel: 026-40 40 236 mob: 070-31 017 36 sandra.soderqvist@gde-kontor.se Anders Sörell, projektmedarbetare tel: 026-40 40 237 anders.sorell@gde-kontor.se 4 BIOGASMITT Nu måste vi minska utsläppen av växthusgaser. Lösningen finns runt omkring oss här och nu. Den största boven i dramat är biltrafiken som står för en mycket stor del av alla koldioxidutsläpp i Gävleborg och Dalarna. Men vi har lösningen runt hörnet, nämligen biogas, ett bränsle som inte bara är i det närmaste koldioxidfritt, vi producerar dessutom råvarorna oavbrutet (avfall, gödsel och restprodukter). BIOGASPROCESSEN LANTBRUKSPRODUKTER Gödsel - Energigrödor - Restprodukter Lantbruken i Gävleborg och Dalarna betyder mycket för att skapa kretslopp mellan stad och land. Via lantbruken återför vi även rötresten från biogasanläggningen tillbaks till våra åkrar. AVFALL Hushållsavfall - Industriavfall - Avfallsdeponier Sedan en tid finns ett nationellt mål som säger att 35 procent av vårt matavfallet från storkök, livsmedelsbutiker, restauranger och hushåll ska behandlas biologiskt år 2010. Att ta hand om matrester och matavfall hör alltså framtiden till. Matresterna från exempelvis skollunchen omvandlas till biogas som bilar och bussar kan tankas med. TRANSPORT PIPELINE TANKBIL LASTBIL RÖTKAMMARE OCH UPPGRADERINGSANLÄGGNING AVLOPPSSLAM Vid biologisk behandling av t e x avloppsvatten tas restprodukten om hand på ett miljöriktigt sätt och sluter näringskretsloppet. Detta ger en miljövinst i sig och är en förutsättning för det uthålliga samhället. Avfall, gödsel och restprodukter blandas i en rötkammare/biogasreaktor, där biogasen bildas genom att bakterier bryter ner det organiska materialet i en syrefri miljö. Biogas består huvudsakligen av metan. Exempel; Du handlar din mat, som i många fall producerats av våra lantbrukare, sorterar och slänger ditt avfall, som vi sedan behandlar biologiskt. I anläggningen kommer matavfallet att sönderdelas och blötas upp så att det blir pumpbart. Föroreningar som plast och kartong avskiljs. Därefter behandlas matavfallet i en rötkammare/biogasreaktorer. BIOGASMITT M E D L E M m a r P Å T r åde n Framtidsscenariot Hur kan biogas gynna regionen Gävleborg-Dalarna? Biogas blir en del av regionens energiförsörjning. Vi producerar biogas från avfall, gödsel och restprodukter, men även från jordbruksgrödor i stor omfattning de kommande åren. Vi producerar drivmedel till bussar och bilar och vi producerar värme och grön el. Vi sluter kretsloppet genom att återföra näringen till våra åkermarker. Vi skapar tillväxt och nya arbetstillfällen i Gävleborg och Dalarna. Vi värnar om vår närmiljö! – Från råvara till användning Veronica Henriksson, Christina Åström, Söderhamn Nära: Bland annat innebär det att vi kan erbjuda tankmöjligheter för innehavare av biogasbilar. Dessutom borde det vara en fördel om produktion och nyttjande sker nära. Vi tror också att det innebär att pengar stannar kvar i regionen samt skapar ett ökat antal arbetstillfällen. Mats Hindström, Länsstyrelsen Gävleborg: Vi anser att det är viktigt att vara med i utvecklingen av nya energisystem för att klara energiomställningen och även för att kunna skapa sysselsättning och företagande. Håkan Sternberg, Länsstyrelsen Dalarna: Produktionen av biogas genererar ett antal arbetstillfällen på landsbygden, tar vara på resurser som finns här och minskar utsläppen av växthusgaser. Att vi kan erbjuda biogas på tankställen i regionen är viktigt för besöksnäringen, som är en av Dalarnas största näringsgrenar. BIOGAS Industriprocesser - Värme - El Biogas består huvudsakligen av metan och koldioxid. I dess grundform kan den direkt användas för uppvärmning och för elproduktion. Vanligt är att industrilokaler värms med biogas. Den gröna elen som produceras kan exempelvis användas för att driva elfordon. UPPGRADERAD BIOGAS TRANSPORT PIPELINE TANKBIL LASTBIL FORDONSBRÄNSLE Uppgraderad (renad) biogas består till 98% av metan och används som fordonsbränsle. Vid uppgraderingen höjs energivärdet genom att koldioxiden tas bort. Biogas är alltså ett av det mest miljövänliga fordonsbränslen som finns eftersom det är ett bränsle som produceras av enbart förnybara råvaror. Detta gör att utsläppen av koldioxid som bidrar till växthuseffekten minskar markant. RÖTRESTER Slutprodukten blir rågas som i huvudsak består av metan och koldioxid. Uppgradering av biogas: När biogasen ska användas som fordonsbränsle krävs rening av korrosiva ämnen, partiklar och vatten samt höjning av energivärdet genom borttagning av koldioxid. Reningsprocessen kallas uppgradering. När biogasen uppgraderats innehåller den omkring 98% metan och endast 2% koldioxid och kvävgas. 5 Rötslam - Högkvalitativt biogödsel Efter att biogas utvunnits ur olika typer av biomassa återstår rötrester som i sin tur kan delas upp i olika gödselkvalitéer. Högvärdig biogödsel kan användas vid matproduktion och lågvärdig kan användas t ex vid gödsling av energigrödor. Biogödsel reducerar behovet av konstgödning ,som är energikrävande att producera. 6 BIOGASMITT 10 saker du kanske inte visste om biogas… 1. 2. 3. 4. 5. SÄ K ERHET KOSTNA D G a s p ri s e r Förmåner Mil j ö n Gasbilen är minst lika säker som andra fordon! Biogasen är giftfri och har högre antändningstemperatur än bensin och diesel. Risken för brand eller explosioner vid trafikolyckor är därför mindre än med bensin och diesel. En ny fordonsgasbil (personbil) kostar omkring 20 000 kronor mer än vad en bensinbil gör, alltså ungefär lika mycket som motsvarande dieselbil - men du slipper dieselskatten! Det går också att konvertera vissa bilmärken till gasfordon. Priset på fordonsgasen ligger i genomsnitt minst 20 till 30 % lägre än motsvarande bensinpris. Gaspriset är även lägre än dieselpriset. Om du köper en ny gasbil har du fem års skattebefrielse. Biogas är en förnybar energigas som huvudsakligen består av metan. I dagsläget är biogas det mest miljövänliga fordonsbränslet på den kommersiella marknaden! En biogasbil släpper ut ca 20g co²/km medan en normalbil på bensin/diesel släpper ut 170 g co²/km. 6. 7. 8. 9. 10. F o rdo n s g a s S e rv i ce Luk t f ri t t Bag ag e u t ry mm e t Ta n k e n Fordonsgas består av biogas blandat med naturgas och är avsevärt mycket renare än bensin och diesel. Bäst för miljön är att köra på endast biogas, som är ett förnybart bränsle, men även naturgas är betydligt bättre än bensin och diesel Då fordonsgas är ett mycket rent bränsle innebär det mindre slitage på motorn. Detta kan tydligt ses på smörjoljestickan som endast blivit svagt missfärgad när bilens ordinarie serviceperiod närmar sig. Likaså kan man se att efter många tusen mils körning så är fortfarande avgasrörets insida fritt från sotpartiklar. Det som bildas när man rötar avfall är metangas. Metangasen är en helt luktfri och ren produkt utan sot, stoft och partiklar. I de allra flesta nyare gasbilsmodellerna har tankarna placerats under bagagerumsgolvet och tar inget kupéutrymme alls. Däremot finns det inget reservhjul – det har ersatts med en däcklagningssats. Du kan köra mellan 30 – 50 mil på en tank beroende av bilmodell och körsätt. Tar gasen slut så har personbilarna även en bensintank som ger ytterligare 20 – 50 mils drift. Det tar mellan 2 – 4 minuter att tanka gas i en vanlig personbil Källa: gasbilen.se På en tjänstebil får du dessutom 40 procent lägre förmånsvärde jämfört med motsvarande bensinvariant vid köp av gasbil, dock max 16 000 kr/år. BIOGASMITT Gävle Dala Energikontor - en naturlig samarbetspartner 7 Här nedan hittar du kontaktuppgifter till alla Energi- och klimatrådgivare i regionen: Gävleborg Hans Jansson Lennart Wing Östen Östman Annika Ullberg - II Olle Berglund Hans Zetterholm Uno Hammarberg - II - II Dan Engdahl Nordanstigs kommun Ljusdals kommun Hudiksvalls kommun Bollnäs kommun Söderhamns kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Sandvikens kommun Hofors kommun Ockelbo kommun Gävle kommun 0652-361 43 0651-183 20 0650-192 92 0278-250 00 0270-752 28 0271-573 47 026-24 16 18 026-24 16 18 0290-290 00 0297-555 41 026-17 83 05 Älvdalens kommun Mora, Orsa kommuner Leksands kommun Rättviks kommun Gagnef kommun Leksands kommun Rättviks kommun Gagnef kommun Malung-Sälen, Vansbro kommun Falu kommun Falu kommun Borlänge Energi Ludvika kommun Avesta, Hedemora, Säter kommun Smedjebackens kommun 0251-801 49 0250-262 54 0247-802 19 0248-701 63 0241-151 00 0247-803 29 0248-701 63 0241-151 00 0281-75 253 023-827 15 023-831 23 0243-746 00 0240-861 50 0226-64 55 53 0240-66 01 91 Dalarna Claes Rosengren Det finns 13 energikontor i Sverige och över 380 i Europa. Genom medvetna satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och miljöanpassade transporter vill vi bidra till miljödriven tillväxt och hållbar samhällsutveckling på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Ska vi lyckas med den tuffa omställningen inom transportsektorn behöver vi samverka mer och i denna process har Gävle Dala Energikontor en viktig roll att spela i Gävleborg och Dalarna. Gävle Dala har uppdraget från Energimyndighetan att vara en sammanhållande länk för regionens kommunala energi- och klimatrådgivare. Rådgivningen ute i kommunerna är opartisk och saknar kommersiella intressen. Du kan alltid rådfråga din lokala energi- och klimatrådgivare. Han/hon kan ge råd om energieffektivisering, uppvärmningsalternativ, transporter m m. Kerstin Lundvik Emma Runeborg Leif Löwenberg - II - II Annika Varghans - II - II Jan Malm Lars-Olov Winge Mattias Ahlstedt Håkan Andersson Bo Staaf Bo Hermansson Kerstin Angberg-Morgården Investeringsstöd till biogas Det finns särskilda pengar avsatta inom Landsbygdsprogrammet för investeringar i biogasanläggningar för att leverera el, värme eller fordonsgas. Exempel på stödberättigande investeringar: »»Förbehandlingsanläggning »»Rötkammare »»Gaslager »»Säkerhetsanordningar (t.ex. utrustning för fackling) »»Efterlagring av rötrest »»Efterbehandling av rötrest (t.ex. separering i två faser) »»Kraftvärmeanläggning »»Uppgraderingsanläggning »»Anslutningsledning till befintligt gasnät och/eller uppgraderingsanläggning Med förbehandlingsanläggning avses såväl hygieniseringsanläggning som t.ex. blandningsbrunn, rivningsanordning och doseringsutrustning. Utrustning för pumpning, omrörning, mätning osv. ingår i ovanstående punkter. Eftersom målet med stödet är minskade utsläpp av växthusgaser från stallgödselhantering i kombination med produktion av förnybar energi finns två särskilda villkor för stödet: 1. Minst 50 % stallgödsel av rötningssubstratet ska utgöras av stallgödsel (våtvikt) vid samrötning 2. Hög prioritet ska ges till anläggningar där utsläppen från rötresten minimeras genom efterrötning i gastäta behållare med uppsamling av gasen. Sök stöd Investeringsstödet söks hos länsstyrelsen på jordbruksverkets ansökningsblanketter för företagsstöd:.http://www.jordbruksverket.se Det är lantbruksföretag och mikroföretag som kan söka från biogaspotten. Det är möjligt att få upp till 30 % av stödgrundande belopp i bidrag, maximalt 1,8 miljoner kronor för mikroföretagen. Kontakta: Länstyrelsen Dalarna: 023-810 00 Länsstyrelsen Gävleborg: 026-17 10 00 8 BIOGASMITT Biogas i tiden Trots att gasbilen introducerades först år 1995 i Sverige är biogas inget nytt fenomen. Ända sedan antika Persien tros man ha rötat organiskt material för att få fram gas att värma badvattnet med. Men det var först på sent 1800-tal som biogasen verkligen fick sitt genombrott. Här är biogasens resa i tiden… 1630 ysikern och kemisten Jan Baptist van Helmont upptäcker att F man kan utvinna gas från organiskt material och erkänns som grundaren av ordet ”gas” (från Grekiskans kaos). 1776 olta upptäcker metangasen som ämne, men det dröjer V ytterligare nästan 100 år innan en koppling mellan mikrobiologisk aktivitet och metanbildning kommer till stånd. M E D L E M m a r P Å T r åde n Hur tror du framtiden för biogas som drivmedel ser ut? Hanna Bergman, Dala Avfall: Biogas kommer att vara ett av framtidens drivmedel men det kommer att finnas fler alternativ också. För att ersätta de fossila drivmedlen behöver fler biodrivmedel samverka. Carina Eriksson, Swedbank: Vi hoppas på det som ett framtida konkurrenskraftigt alternativ. Vi måste alla bidra till en bättre miljö. Som bilägare är det enkelt genom att köra så mycket det är möjligt på alternativa bränslen och där har biogasen sin givna plats. 1957 en engelska uppfinnaren Bates modifierar sin bil till att kunna D åka på biogas, producerad av grisgödsel. 17 år senare blir Bates erkänd i dokumentären ”Sweet as Nut” där han förklarar biogasprocessen och uppgraderingen till fordonsgas. 1960-tal Biogas börjar produceras i svenska avloppsreningsverk. 1966 ir Humphrey Davy upptäcker att metan är en av gaserna som S bildas vid rötning av gödsel. as levereras för sista gången från Gävle gasverk. Minskningen G av gasförbrukningen beror på dålig lönsamhet och konkurrens från elverket. 1846 1970-tal 1808 et första svenska gasverket för gatubelysningen anläggs i D Göteborg 1859 Världens första moderna biogasanläggning byggs i Bombay, Indien. 1875 opov visar på sambandet mellan nedbrytning av organiskt P material och bildningen av metan och koldioxidgas. Gasblandningen kallas i detta sammanhang för biogas. 1884 ouis Pasteur presenterar sitt arbete om hur gas kan nyttjas vid L uppvärmning och belysning. Hans student, Ulysse Gayon, rötar gödsel med 35-gradigt vatten och för varje kubikmeter gödsel får han ut 100 l biogas. 1893 ljekriser medför ett ökat intresse för biogas i Sverige och man O börjar dels röta gödsel inom lantbruket, dels utvinna biogas på avfallsdeponier. 1980-tal ånga anläggningar byggs för att utvinna biogas från M avfallsdeponier. 1990-tal nläggningar som behandlar fasta avfall från A livsmedelsindustrier och matavfall tillkommer. 1995 De första gasbilarna börjar rulla på de svenska vägarna. 2005 ärldens första biogaståg lanseras i Sverige på sträckan V Linköping - Västervik. Nu finns också ca 8000 biogasbilar på vägarna. en 25 december levereras gas för första gången till gävleborna D från det nya gasverket, som ligger centralt i Gävle intill Gavleåns mynning mot havet. 2008 1930-talet 2010 rygt 1 100 gaslyktor finns runt om i Gävle, som är en av de D städer som längst håller kvar gasljuset. Fordonsgas blir första bilbränslet att få Svanenmärkning. ver 23 000 gasbilar, 227 rötningsanläggningar, 35 uppÖ graderingsanläggningar samt 105 publika tankställen finns i Sverige. 1940 iogasutvecklingen återupptas efter en tids stiltje under Andra B Världskriget, då energibrist råder. Källor: EnergyRevolution, Gasakademien, Wikipedia, Biogasportalen, Biosystem, Gavle.se På Gasverket i Gävle framställdes gas fram till 1966. Idag är de vackra byggnaderna mer kända som Gasklockorna där många evenemang hålls i fem olika arenor. BIOGASMITT 9 Nu ska Dalarna och Gävleborg med på biogaskartan När det kommer till biogas går Gävleborg och Dalarna under namnet stopplän. Här finns inte ett enda tankställe för gas eller en enda uppgraderingsanläggning för fordonsgas. Men nu ska det bli ändring! Boden På följande sidor berättar initiativtagarna om projekten som ska fylla biogasglappet mellan södra och norra Sverige! E4 Skellefteå I Norra Dalarna har sju kommuner gått samman för att se över möjligheten att bygga en av Sveriges största biogasanläggningar. E4 Östersund E14 Sundsvall I Gävle ska en tankstation vara upprättad redan 2010. I Vansbro arbetar man för att paj- och pizzarester tillsammans med lantbrukens gödsel ska resultera i egen biogasanläggning. E4 Uppsala Karlstad E18 Västerås E18 Eskilstuna Stockholm E20 E6 Örebro E20 Katrineholm Mariestad Fakta I Sverige produceras ca 1,4 TWh biogas/år från sammanlagt 227 rötningsanläggningar. Energimängden motsvarar 154 miljoner liter bensin vilket räcker till ca 130 000 bilar med en körsträcka på 1 500 mil/år. Det rullar idag 23 000 biogasfordon på våra vägar. Det finns idag 105 publika tankställen. Arlanda E4 Nyköping Södertälje Motala Grästorp Lidköping Norrköping Vänersborg Skara Uddevalla Skövde Trollhättan Linköping Stenungsund Falköping Mjölby Lilla Edet E4 Alingsås Kungälv Ulricehamn Göteborg Lerum Jönköping 40 Västervik Borås Mölndal Kungsbacka Gnosjö Partille Varberg Gislaved Värnamo E22 Ullared E6 E20 Falkenberg Halmstad Laholm Båstad Ängelholm Höganäs Helsingborg E4 Åstorp Kalmar Olofström Karlshamn Hässleholm Kristianstad Eslöv Landskrona Lund Malmö Åhus Ystad Befintliga tankställen Trelleborg Illustration: Gasföreningen 10 BIOGASMITT Foto: Tankstationsbyggarna Nu faller bitarna på plats för Ekogas: Minst ett tankställe i Gävle 2010! Ett nytt länssamarbete är starten på biogasutvecklingen i Gävleborg. Ett tankställe för biogas ska vara i bruk under 2010, och våren 2011 beräknar man bygga en uppgraderingsanläggning för fordonsgas. – Vi är en av de vita fläckarna på kartan som vi måste täppa till! Konstaterar Ekogas projektledare Lars-Åke Skjöld. För att ”täppa till den vita fläcken” längs norrlandskusten har man i Gävle valt en annorlunda ingångspunkt. Runt om i landet har man ofta börjat med produktionen, vilket tar några år att färdigställa. Under tiden man har byggt anläggningen, har man också planerat tankställen. Men för att så tidigt som möjligt kunna köra på gas har man valt att göra tvärtom i Gävle. Per Johansson, kommunalråd i Gävle berättar: – Vi har under en längre tid fört en diskussion angående biogas. Det blev en ”Hönan eller ägget”-situation där vi tog ställning till att bygga ett tankställe först och biogasanläggning sen. Men på en överhettad biogasmarkFoto: Tankstationsbyggarna nad, där gas redan idag är en bristvara, inser man vikten av att ha lokal biogasproduktion. – Vi kan inte sätta upp en mack för att köpa in naturgas långsiktigt. Det är inte en rimlig politik eller ekonomi! Hela grejen med biogas är att det ska finnas lokal produktion med ren biogas från organiskt material. Det är viktigt för att man ska få stämpeln att bränslet är förnybart och rent att köra med, säger projektledare LarsÅke Skjöld. man nu har hittat metoder för att kunna producera biogas lokalt, är ett nytt regionalt samarbete. Gävle Energi leder och initierar En förutsättning till att BIOGASMITT 11 M edlemm a r på t r åde n Anders Mathiasson, ordförande Svenska Gasföreningen säger att ”2010 är biogasens år” – vad hoppas ni ska hända i regionen under 2010? Ulf Sundblad: Projektering och byggande av nya tankställen i alla städer i regionen. Projektering av sju nya biogasanläggningar i regionen Mats Olsson, Pöyry Sweden AB: Att kollektivtrafik och förvaltningar visar vägen genom att köpa in gasfordon Håkan Sternberg, Länsstyrelsen Dalarna: Vi hoppas att ett eller flera av de projekt för produktion av biogas, som finns i länet, har förverkligats eller kommit betydligt närmare ett färdigställande under 2010, och att minst ett tankställe för biogas kommit till stånd i länet eller är nära ett färdigställande. Kommunalråd Per Johansson. Foto: Gävle kommun Per Laurell, VD Gävle Energi. Foto: Gävle Energi biogasprojektet och ytterligare åtta företag kommer att ingå i bolaget som ska gå under namnet Ekogas. Sandviken Energi, Bionär, Söderhamn Nära, Bollnäs Energi, Gästrike Återvinnare, Gästrike Vatten, Swedish Biogas International samt BORAB är de aktörer som tillsammans med Gävle Energi ska sätta Gästrikland och Hälsingland på biogaskartan. Till sommaren hoppas man ha det första tankstället klart, vilket kommer att placeras vid den nya bussdepån på Ut ma rk svägen. Fem stadsbussar ska köra på gas men fler räknas bytas ut inom en femårsperiod. Vid depån kommer det också finnas en pump med möjlighet att tanka personbilar. Men det tar inte slut där. Naturvårdsverket har redan beviljat en ansökan om bidrag till tankställe nummer två, preliminärt vid Preem på Näringen i samarbete med någon av bensinstationerna i Gävle. – Vår ambition är att få igång tankstället under 2010. Det är villkoret för att få bidraget, berättar Lars-Åke. ” Med två tankställen igång är det också viktigt att biogasproduktionen startas upp. Till våren 2011 räknar man med att bygga en uppdateringsanläggning vid Reningsverket Duvbacken i Gävle. Där produceras redan idag biogas för uppvärmning av anläggningen. Nästa steg är dock att se över om man också kan producera biogas vid avfallsanläggningen i Forsbacka. – Det är idag möjligt att storskaligt producera biogas från avfall. I Forsbacka skulle vi då kunna få upp till fem - sex gånger högre produktion än på Duvbacken, förklarar Lars-Åke. Även avfall från livsmedelsindustrier som whisky, godis och kaffe, går idag att samröta med det övriga avfallet vilket också kan bidra till större lokalt kretslopp och större volymer. – Det är jätteviktigt med hela biogaskretsloppet: att från avfall och andra typer av restprodukter kunna producera gas lokalt. Det stämmer helt med Gävle Energis och regionens klimatambition, säger Per Laurell och fortsätter: – Det är alltid svårt i början att få alla klossarna på plats, men omgivningen visar ett stort intresse: industrier och företag i regionen börjar vakna upp och se nya möjligheter. De vill bli av med sina restprodukter och det gör att substratunderlaget och möjligheterna till biogasens utveckling hela tiden växer. Vi måste in i den här marknaden, så enkelt är det. Gävle måste med på kartan! – Det blir en stor miljövinst om vi kan få storförbrukare som stadsbussar och sopbilar att gå på gas. Det blir fort effekt när man byter ett antal bilar. Inledningsvis är det kanske bara en droppe i atlanten – men det är ändå åt rätt håll. Det gäller att börja någon gång! instämmer Lars-Åke Skjöld. När hela vårt projekt kommer igång spar vi ca 25 000 ton CO² per år! – Från kommunens sida har vi tagit på oss ledartröjan i länet och vi hoppas att fler följer med, avslutar Per Johansson. Det blev en ”hönan och ägget” situation där vi tog ställning till att bygga ett tankställe först Lars-Åke Skjöld, projektledare. Foto: Madelene Söderblom 12 BIOGASMITT Stora ambitioner i liten kommun: Vansbro satsar på egen biogasanläggning! När man kliver in i den ljusa ladugården på Munters Lantbruk KRAV-gård rinner all storstadsstress av. Här finns gårdskatterna som sträcker ut sig på en bädd av halm, pensionärerna som inte kan eller vill släppa högaffeln och kossorna som nöjt går och mjölkar sig själva. Vilket ställe kan vara bättre att starta det ekologiska kretslopp som biogasproduktion utgör? Och här, strax utanför Vansbro, finns ytterligare elva lantbrukare och ett slakteri, som likt Munters gård värnar om djur och natur. Tillsammans satsar de nu på biogasen i det gemensamma bolaget Vansbro Biogas AB! BIOGASMITT 13 Lantbrukaren och miljöentusiasten Anders Munters tog sin idé om att bygga en biogasanläggning till näringslivschef Oskar Lundgren redan 2007. Året därpå ansöktes om förstudiemedel för att undersöka möjligheterna om att lokalt få ihop organiskt material, så att det skulle löna sig med en biogasanläggning. Ansökan gick igenom och förstudien genomfördes på uppdrag av Näringslivskontoret i Vansbro Kommun. Det blev ett förvånansvärt positivt resultat. – Förstudien visade att även fast vi håller oss i ett ganska snävt område som Vansbro Kommun, så ser det väldigt positivt ut, säger Oskar Lundgren. till en trolig lönsamhet är dels gödselmängderna och de korta transportsträckorna från bönderna till den eventuella anläggningen och dels paj- och pizzafabriken Procordia Food som vill utnyttja sitt spill i biogasprocessen. – Att vi från och med i år kommer att ha källsortering i kommunen och på så vis får direkt lokal nytta, passar också som hand i handske, förklarar Oskar. I förstudien kan man läsa att den totala avfallsmängden från de olika komponenterna ger över 20 000 ton avfall/år. Störst mängd ger gödseln från lantbrukarna (15500 ton) men även bröd och degspill från Procordia Food kan ge över 1000 ton/år. – Det är anmärkningsvärt att vi får ihop så stora mängder bara i vår kommun, säger Oskar. De två största faktorerna som kommer in, kan man efter rötningsprocessen få ut upp till 4670 m3 rågas/dygn, vilket efter uppgradering ger 3225 m3 fordonsgas per dygn. Detta skulle kunna driva ca 540 personbilar, 13 bussar eller 18 lastbilar/år. Gasen kan också användas till att värma Procordias fyra ugnar och restprodukterna kommer att kunna återinföras på böndernas gårdar i form av växtnäring. Med andra ord: ett kretslopp som gynnar samtliga inblandade. För trots att Procordia Food inte kommer att gå in med någon ägarandel är projektet väldigt viktigt för dem. Företaget tvingas annars göra stora Utifrån de 20 000 ton avfall Här vid Procordiafabriken vill Vansbro Biogas AB bygga biogasanläggningen. investeringar för att skilja fetterna från sitt avloppsvatten. Fetter som i rötkammaren bara är mumma! – Fett och deg ger otroligt mycket energi som är bra för biogasprocessen, säger Oskar. – Dessutom är det här något vi kan göra lokalt för att visa varför Procordia ska ha sin fabrik här. Anders Munters, initiativtagare till biogasprojektet Medan Procordia får stora miljönyttor från en liten kommun som Vansbro, får Vansbro behålla en stor arbetsgivare som Procordia. Ungefär 100 av kommunens 7000 invånare sysselsätts av fabriken. Det är också här i närheten som biogasanläggningen är tänkt bli placerad, så att biogasen kan utnyttjas för att ersätta gasolen till fabrikens ugnar. Men än så länge vet man inte om ansökan av anläggningens placering går igenom. Beslutet, som ska fattas av Vansbro Kommun, har dragit ut på tiden. Nu sitter istället Anders Munters och de andra delägarna i Vansbro Biogas AB bara och väntar på ett besked. – Vi kan inte göra någonting förrän den planen är klar. Vi kan till exempel inte gå ut till någon långivare och ansöka om pengar när vi inte vet att platsen för anläggningen blir där vi har tänkt oss, säger Anders och fortsätter: – Beslutet ska tas i början på 2010 och då får vi se om det har kommit några klagomål. Först då kan vi gå vidare och även ” Oskar Lundgren, näringslivschef, Vansbro kommun ta ställning till om vi ska producera fordonsgas eller syntetdiesel. Vi har siktat på ett tankställe för gas hela tiden, men går det att göra syntetdiesel kan vi ju själva nyttja den på gårdarna. Men det beror också på hur mycket pengar vi får loss vilket vi inte vet förrän vi kan ansöka om några pengar, säger Anders och suckar: – Det var det här man var rädd för hela tiden, att sitta fast och bara vänta. Och under tiden forsätter lantbrukarna, slakteriet, Procordia Food, kommunens invånare med flera att skapa organiskt material, som istället för att gå till spillo, snart kan bli del utav det ekologiska kretsloppet. Fett och deg ger otroligt mycket energi som är bra för biogasprocessen Pizzarester och degspill från Procordia kan ge upp till 1000 ton avfall/år att stoppa in i biogasprocessen. 14 BIOGASMITT Naturbruksgymnasiet i Rättvik är en av intressenterna i Biogasprojektet kring SIljan. Sju Dalakommuner samverkar i stort biogasprojekt: – Vi är små, men tillsammans kan vi bli stora! Tåget rullar in i ett vinterklätt Dalarna. De faluröda gårdarna är snötäckta och Siljan glänser, nästan lika starkt som under sommartid, under solens strålar. Det här är Sverige iklädd vinterskrud. Och det är här 3,5 miljoner bilar passerar varje år. Till och från de snöklädda fjällen. Men den tunga trafiken färgar marken grå och skvallrar om hur mycket avgaser och koldioxid som spottas ut. En biogasanläggning som kan producera fordonsgas av material från sju kommuner skulle kunna vända den negativa trend som indikerar att snön inte alls kommer att ligga vit på marken här om 10 år. 50 år. 100 år. När jag kliver av tåget i Rättvik möts jag upp av Inge Östlund, Kommunalpolitiker i Rättvik och Markus Svensson, näringslivschef på Rättviks Kommun. Inne på ett lokalt konditori där alla tycks känna alla berättar de om det stora biogasprojektet som än så länge inte hunnit bli så stort och som de egentligen inte kan berätta så mycket om. Men det finns ett hopp och en säkerhet i deras röster som talar för att en av Sveriges största biogasanläggningar kommer att stoltsera i Dalarna inom några år. Inge berättar om hur det hela startade för snart två år sedan: – I begynnelsen var det en privat företagare som såg över möjligheten att bygga BIOGASMITT en biogasanläggning i ett mycket mindre koncept. Det fanns då intresse från bland andra Siljan Chark, Naturbruksgymnasiet här i Rättvik och privata lantbrukare. Men när förstudien hade gjorts tippade det på lönsamheten. Redan då var även vi involverade och vi ville inte ge upp utan tog nya friska tag och kom på nya idéer. Det resulterade i ett stort intresse och nu är vi sju kommuner i Dalarna som vill driva projektet vidare. De sju kommunerna: Rättvik, Gagnef, Leksand, Malung/Sälen, Älvdalen, Mora och Orsa har med sig de ursprungliga intressenterna Siljans Chark och Naturbruksgymnasiet samt ytterligare några lantbrukare, vilka kan komma att bli fler under resans gång. – Satsningen har också fått ett gott stöd från Biogas Mitt och vi kommer att sträva efter en god samverkan med den föreningen i hela vår process, berättar Markus. Det första man nu kommer att göra är att dra igång en förstudie, där en mängd faktorer måste redas ut innan projektet kan gå vidare. Till den förstudien har samtliga kommuner investerat pengar och under februari beräknas den påbörjas. Men när den ska stå klar vill man inte ta beslut om. – Det är många delar i en förstudie och den måste få ta den tid det tar. Vi vill inte investera fel och göra misstag som andra redan har gjort, förklarar Markus. Men med kompostering från sju kommuner, slam från reningsverken samt (förhoppningsvis) mjukt slaktavfall att röta tror man redan nu att biogasanläggningen kan bli en av Sveriges största. Får man dessutom elda ben för att få energi, som man idag gör vid ett flertal anläggningar i Norge, kan konceptet medföra att anläggningen hamnar tvärs över vägen från slakteriet Siljans Chark. – Om man kan elda ben slipper man ta energi från processen och då blir vinsten mycket större. Vanligtvis går det åt 10-20% att återinföra biogasen i anläggningen för att kunna producera ny biogas. Då går vinsten förlorad, förklarar Inge. Vart än anläggningen skulle hamna kommer dock samtliga kommuner att tjäna på avståndet. Och det är framförallt den tunga trafiken som kommer att bytas ut när det finns möjlighet att tanka gas. Först och främst i den offentliga sektorn men både Inge och Markus tror också att den privata näringen kommer att hänga på, vilket kan ge stora vinster för såväl miljön som ekonomiskt. Och det är ekonomiskt som det i slutänden måste hålla. – Det går inte bara att tänka på miljön, vi måste kunna visa att samtliga sju kommuner tjänar på en biogasanläggning. Men ju större anläggning, ju större lönsamhet. Kan vi få in pengar från kommunernas kompostering, försäljning av fordonsgas och på restprodukterna efter rötningen – ja då måste det ju gå! avslutar Inge hoppfullt. Kommunpolitiker Inge Östlund och näringslivschef Markus Svensson i Rättvik är positiva och hoppfulla till det regionala biogassamarbetet. Tåget avgår från perrongen och rullar tillbaka genom ett vinterklätt Dalarna. Skymning faller över snötäckta gårdar och solens sista strålar glänser över Siljan. Det här är Sverige iklädd vinterskrud. Och jag hoppas att det här är Sverige iklädd vinterskrud även om 10 år. 50 år. 100 år. 15 16 BIOGASMITT M E D L E M m a r P Å T r åde n Hur många biogasbilar tror du/ni att det finns om 10 år? Antal biogasfordon i Europa Ingvar Lind, Hofors Energi AB: Vi har redan nu 22.000 och om det fortsätter så som vi skulle vilja så är det åtminstone 250.000, men allra viktigast är att den tunga trafiken går över till biogas. Veronica Henriksson, Christina Åström, Söderhamn NÄRA: Då enbart jordbruken i Sverige kan driva 290 000 biogasbilar borde minst detta antal finnas i Sverige om 10 år. Förhoppningsvis någonstans mellan 500 000 och 1 000 000 biogasbilar. Olle Alfredsson, miljöchef på SITA: Jag har svårt att bedöma det, men en nödvändig förutsättning är att det produceras tillräckligt med biogas. Förutsatt att man får fram gas kommer SITA att satsa på biogasbilar. Källa: Svenska Gasföreningen BIOGASMITT Mats Öhman, säljchef Bilmetro i Gävle. 17 Sven-Olov Hiller, VD Gävle Taxi Den som väntar på något gott… Två företag som ivrigt väntar på att Gävles första tankstation för gas ska sättas i bruk är Bilmetro och Gävle Taxi. Både Mats Öhman, säljchef på Bilmetro och SvenOlov Hiller, VD Gävle Taxi tror på biogasen som marknadens bästa fordonsbränsle – miljömässigt som ekonomiskt. Men så länge tankstationen skyltar med sin frånvaro blir det ingen skjuts på försäljningen. Sammanlagt såldes det nästan 5500 gasbilar i Sverige 2009. På Bilmetro i Gävle sålde man 25. Det kan tyckas vara en väldigt låg siffra men utan tankställe för gas går det kanske viktigaste argumentet bort – att kunna tanka miljövänligt. De 25 bilar man ändå sålde var skattesubventionerade tjänstebilar där köparen arbetat som säljare, som reser landet runt och därför kan tanka gas, eller företagare som nu tålmodigt får köra på bensin tills tankstationen är på plats i Gävle. Gasmodellen som sålde bäst på Bilmetro och som även blev hela Sveriges storsäljare 2009, är Volkswagens Passat. – Volkswagengruppen arbetar mycket med biogas och Passaten är den första riktiga familjebilen på marknaden som dessutom är relativt billig, berättar Mats Öhman. Passaten går att köra 45-50 mil på gas och utöver det finns en bensintank som rymmer 32 l. Kör man den helt på biogas släpper den bara ut ca 20g CO²/km jämfört med ”normalbilen” som släpper ut ca 170g CO²/km. är Gävle Taxi, som förra året tog beslutet att byta ut alla sina dieselbilar mot miljöbilar när det är möjligt att tanka gas lokalt. – Vi köpte en gasbil för att visa att vi ska köra miljöbilar, men då vill vi kunna tanka dem också. Förutom om vi får någon körning till Uppsala så måste vi köra vår gasbil på bensin, säger Sven-Olov Hiller och konstaterar besviket: – Så länge vi inte vet när det kommer någon gasmack kan vi inte köpa in fler gasbilar. En utav de nya Passatägarna Gävle Taxi är sedan tidigare miljö- och kvalitetscertifierade och tog miljöbilsbeslutet dels som ett led i sitt miljöarbete, dels för att kraven ökar. Från och med den 1 juli 2011 får exempelvis inte ett Taxibo- Skattesubventionering Gasbilar Den som köper en ny gasbil har 5 års skattebefrielse. Förmånsvärdet för bilar som kan drivas med naturgas och biogas får sänkas med 40 procent i förhållande till närmast jämförbar bensinmodell. Maximalt til�låten nedsättning är 16 000 kr per år. Jämkning ska begäras av arbetsgivaren. lag hämta och lämna kunder på Arlanda utan miljöbil. – Hur skulle vi då göra med våra kunder? Nej, man måste lösa så att det går att tanka! Konstaterar Sven-Olov som anser att biogas är det enda alternativet. – Etanol är inte vettigt, dels fungerar inte bilarna särskilt bra när det är kallt, dels går det inte ihop ekonomiskt, säger Sven-Olov som räknar med att etanolen kostar ca 15kr/l jämfört med dieseln 8kr/l och gasen endast 7kr/l. Gasbilarna släpper dessutom bara ut knappt en sjättedel koldioxid jämfört med dieselbilarna. Har man då en flotta på 46 bilar som kör ca 12000 mil/år var, kan man förstå att det finns en hel del pengar och koldioxidutsläpp att spara. Man kan då också räkna ut att tankstället är utav stor betydelse för företag som Gävle Taxi och Bilmetro. några hinder med biogasbilen: – Köparen kan inte se några skillnader med blotta ögat och man märker ingen skillnad när man kör. Bilen startar på bensin och slår sen över till gas. Den sköter sig själv, säger Mats. Att gasbilen inte skulle vara lika säker och att den skulle explodera lättare än bensin- och dieselbilar dementerar han också: – Det finns en del fördomar om gasbilar och många av dem som är skeptiska är det utav okunskap. När man får prata med kunden ett tag är det många som ändrar uppfattning. Jag menar biogas är byggt på ett kretslopp: det jag som privatperson konsumerar i form av sopor, toaavfall m.m. – det ska vi kunna göra bränsle på och sälja lokalt här i Gävle – hur kan det bli fel? Den dagen det går att tanka gas obehindrat finner varken Sven-Olov eller Mats Även Bilmetro i Falun ställer sig positiv till biogasen Vi inom bilhandel är enormt positiva till en rejäl utbyggnad av Gasstationer runt om i Sverige. Av naturliga skäl är vi också införstådda med problematiken att det har tagit tid att få det på alla platser i Sveriges inland och i Norrland. Fokusering på miljöbränslen är enorm från kunder, såväl privata som företag och offentliga. De flesta företag har i dag i sin bilpolicy att det måste vara en miljöbil. Vi tror att etanoltiden är förbi, det råder alldeles för mycket tveksamheter kring framtagandet av etanol. Vi har stor efterfrågan på gasbilar, och vi säljer en och annan gasbil i Dalarna trots att det inte finns någon gasstation i dag. Många kunder pendlar till Stockholm och söderut och passar då på att tanka. Med en gasstation i FalunBorlänge regionen kommer det att explodera av gasbilar i Dalarna. Tydligen så räcker det med ca 100 st gasbilar för att det ska vara lönsamt med en station...? Vi inom Bilmetro ställer gärna upp med att visa gasbilar för politiker och företag samt privatpersoner för att få en ökad förståelse samt kunskap om gasbilar. Att vår närmiljö dessutom blir bättre är ett stort plus! Hasse Östfjord, Key Account Manager 18 BIOGASMITT Biogasbilar 2010 Motorn kräver inte tätare serviceintervaller såsom för etanoldrivna bilar. Största skillnaden ligger i insprutningssystemet, som är metangasoptimerat. Motoreffekten vid gasdrift är på nyare bilmodeller lika hög som vid bensindrift. De flesta modeller startas på bensin och slår över automatiskt till gasdrift efter några sekunder. Passat Sedan EcoFuel drar 3,5 kilo gas per 100 km vid landsvägskörning. Maximal räckvidd med gastanken på 21 kilo (135 liter) och bensintanken på 31 liter är över 90 mil. Vid körning på 100 procent biogas är utsläppet ca 20 gram koldioxid per kilometer. De blåa fordonsgastankarna rymmer i det här fallet, en Passat EcoFuel, 21 kg gas. Det finns också en extratank för bensin som rymmer 31 liter. Bilen växlar automatiskt till bensindrift om gasen tar slut. Att tanka gas är lika enkelt som att tanka bensin, du ansluter ett munstycke till bilens gasnippel och fyller tanken på mellan 2 – 4 minuter för en vanlig personbil. VOLKSWAGEN TOURAN TSI 150 EcoFuel CNG Organisationen Gröna bilister utnämnde biogas till ”Bästa bränsle 2009”. Man tog hänsyn till klimatpåverkan, hälsopåverkan, mark- och vattenanvändning, energibalans, påverkan på biologisk mångfald, arbetsvillkor vid produktion/inverkan på mänskliga rättigheter samt bidrag till fattigdomsbekämpning - allt ur ett livscykelperspektiv. Biogas var alltså det bränsle som slutligen stod som segrare. Gasbilar kan drivas av bensin, biogas eller av så kallad naturgas – det sistnämnda ett fossilt bränsle som ändå ger cirka 20 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med bensin. Biogas kan mycket väl bli nästa ”heta” bränsle efter det att etanolboomen avklingat. Gasdrivna bilar har också generellt sett lägre milkostnad än bensindrivna stallkompisar och det har gång på gång visat sig betyda mycket för köplusten. FRÅGA Mats Öhman är försäljningschef på Bilmetro i Gävle, ett företag som ser stor potential i gasbilar. Vad är det som är så bra med just gasbilar? - Att kunna köra bilar lokalt på restprodukter som vi själva förbrukat utan onödiga transporter över hela världen, samt veta att bilen bara släpper ut en bråkdel av koldioxid mot en bil som körs på fossila bränslen. Var tror du att er försäljning blir störst; till privat- eller till företagskunder? - Som det ser ut i dag kommer huvuddelen av gasbilar att säljas till förmånstagare och myndigheter. Hur många gasbilar kommer ni att ta hit 2010-2011 och vilka modeller blir det fokus på? - Vi räknar med att sälja ett femtiotal gasbilar per år bara tankställena kommer upp. Passat Variant kommer det att ligga tyngdpunkt på, men även transportbilar. VOLKSWAGEN TOURAN BIOGASMITT 19 FORD C-MAX 2.0 CNG Titanium Subaru Legacy VOLVO V70 AFV Bi-Fuel ” FIAT PANDA 1.2 8V Biogas Dynamic MERCEDES B 180 NGT BlueEfficiency CST Inför 2010 kommer ett stort antal bilar på den svenska marknaden att kunna köras på biogas FORD FOCUS 2.0 CNG Titanium FIAT PANDA 1.2 8V Biogas Dynamic OPEL COMBO 1.6 CNG Tour FORD C-MAX 2.0 CNG Trend Källa: www.miljofordon.se och generalagenterna 20 BIOGASMITT Klimatkompensera dina resor med BiogasMitt En weekend till Paris? En affärsresa till Malmö? Bilen till och från jobbet? Vart du än åker och hur du än gör det lämnar dina resor avtryck på klimatet. Genom att klimatkompensera med BiogasMitt kan du vara med och göra de avtrycken mindre! Det finns idag många sätt att klimatkompensera där pengarna går till olika projekt i andra delar av världen. Exempelvis, trädplanteringsprojekt, energieffektiviseringsprojekt. Detta är behjärtansvärt men kan kännas lite långt borta ibland. På BiogasMitts hemsida kan du kompensera klimatet på en lokal nivå och låta dina pengar gå direkt tillbaka till Gävleborg och Dalarna. Så hur går det då till? På hemsidan finns en kalkylator där du enkelt kan räkna ut hur mycket pengar du behöver sätta in för att göra dina resor klimatneutrala. Allt du behöver göra är att fylla i hur stor bil du har (hur mycket bensin/diesel den drar), vilket bränsle och hur långt du har kört. Sedan räknar kalkylatorn själv ut hur mycket pengar du bör sätta in. Kalkylatorn räknar också ut hur mycket koldioxid du släpper ut vid en flygresa tur och retur från Stockholm, om du fyller i vilken stad du ska flyga/har flugit till. Vad händer sen? Klimatkompen sera på www.biogasm itt.se Alla pengar som kommer in via BiogasMitt fonderas under två år och går sedan oavkortat till miljöbilspremier vid inköp av Biogasbil i Gävleborg och Dalarna! Storleken på miljöbilspremien samt antalet miljöbilspremier som kommer att delas ut beror alltså på hur många som klimatkompenserat i regionen. Ingela Linemar, Gävle Klimatkompenserade en resa till Prag med sin man FRÅGA Varför valde du att klimatkompensera på BiogasMItts hemsida? – Jag är en väldigt impulsiv människa och tycker att man måste värna om miljön. Jag hade hört att det inte fanns några tankställen för biogas norr om Uppland så jag ville att gasen skulle börja utvecklas upp mot Norrland. Man måste börja någonstans! Har ni själva tänkt skaffa gasbil? – Då vi har eget företag byter vi bil vart tredje år. Nu när det inte fanns några tankställen för gas i regionen köpte vi en dieselbil denna gång. Men man vet ju aldrig vad som hinner hända på tre år. Nästa gång kanske det blir en gasbil. Hur hittade du till BiogasMItts klimatkompensationsmodul? – Jag hade sett ett inslag på TV om något biogasprojekt häromkring så jag googlade på biogas och hittade hemsidan. En klimatkompensation till Prag kostar 34 kr/person då resan släpper ut 0,34 ton koldioxid. BIOGASMITT 21 Region Gävlebo rg klimatkompens erar alla sina flygre sor via BiogasMitt Folke Stenström Klimatkompenserade en resa till Vietnam FRÅGA Hur kom det sig att du klimatkompenserade på BiogasMitts hemsida? – Vi tänker väldigt ekologiskt i familjen och jag tycker att den största personliga insatsen man kan göra är att minska resandet. Jag fick lite dåligt samvete när det var dags att flyga till Vietnam så jag ville klimatkompensera mina utsläpp. Bara några veckor innan hade jag lyssnat till någon från BiogasMitt som berättade om projektet på Rotary och jag minns att jag tyckte att hon hade ett bra budskap -biogas ligger helt rätt i tiden! Så jag gick in på hemsidan och gjorde min kompensation och jag blev faktiskt förvånad över hur lite det kostade, bara 253 kr jämfört med över 1000 kr för bilens årliga utsläpp. Kan du tänka dig att köpa en gasbil? – Nu köpte jag en ny bil i veckan, en snåldiesel som drar 0.36 l/mil så det kommer inte att bli en biogasbil nu men kanske i framtiden. En flygtur till Vietnams huvudstad Hanoi släpper ut 2,53 ton koldioxid och kostar därför 253 kr att kompensera. Ulf Sundblad, Bergsjö Har kompenserat sitt årliga bilutsläpp för 2009 FRÅGA Varför valde du att klimatkompensera? – Jag ser väldigt allvarligt på klimatförändringarna. Jag är själv lantbruksrådgivare och jag utbildar mig till klimatrådgivare genom Jordbruksverket, så jag har satt mig in i klimatfrågorna och de skrämmer mig oerhört. Kanske inte främst för Norrlands klimat men globalt. Så det är en viktig fråga för mig både som privatperson och yrkesmässigt. Hur gick du till väga? – Det var bara att lägga in de data jag hade på bilen – antal körda mil och bränsle så räknade den ut automatiskt hur mycket jag skulle kompensera. Hur hittade du till BiogasMitts hemsida? – Jag har själv börjat titta på hur man kan framställa biogas och har letat mycket på internet, så jag ramlade in på BiogasMitt den vägen. Jag vill själv ha en biogasbil, det är det bästa bränslet för miljön. Man måste ta vara på alla resurser. Ulf har en Opel Astra som drar ca 5,5 l diesel/100 km. Han körde förra året 15000 km och släppte därmed ut nästan 2,48 ton koldioxid och fick betala 860,56 kr för att klimatkompensera sina bilresor. 22 BIOGASMITT M edlemm a r på t r åde n Varför har du/ni valt att gå med och stötta BiogasMitt? Olle Alfredsson, miljöchef SITA: SITA, som en av de största avfallshanterarna i Sverige, har 63 biogasdrivna insamlingsfordon. Nästa år (2010) får vi ytterligare 26 nya bilar som går på biogas. Vi arbetar aktivt för att minska utsläppen från vår insamling av avfall. Därför är det självklart för oss att gå med i BiogasMitt, där vi kan få kunskap om utvecklingen på biogasområdet och stötta arbetet för att vi alla ska kunna tanka biogas även i norra Mellansverige. Denise Fahlander, LRF: Vi vill effektivt och klimatsmart ta hand om organiskt material från lantbruk. Förnybar energi är en ny verksamhetsgren för Sveriges bönder. Lantbruket har både tillgång till substrat som kan rötas och har marker att sprida näringsrik rötrest på. Rötning av gödsel ger två fördelar, för det första när metan från gödsel används som energi istället för att avgå som växthusgas direkt till luften och för det andra att rötrester som sprids på åkrarna luktar mindre än gödsel. Mikael Nyman medlem i BiogasMitt. En missnöjd glad miljöamatör Han kallar sig för en glad amatör när det gäller miljöfrågor och kör villigt ofrivilligt dieselbil. Det han egentligen ville ha var en gasbil, men utan tankställe – ingen gas. Nu undrar Mikael Nyman, som så många andra, ”Varför tar det sån tid?” Kanske var det den distansutbildning han gick i Miljö 10p för ett år sedan som ökade kunskapen och intresset för klimatfrågorna. – Jag ville utveckla mig och bli lite, utan att på något sätt vara nedvärderande, miljömuppig, säger Mikael och ler. Under sina studier fick han grundläggande kunskap i miljöfrågor och när det var dags att skriva den avslutande uppsatsen valde Mikael området Fordon och framtida bränslen. I samband med det stötte han också på BiogasMitt och blev medlem med ett klick. – Jag började söka information om alternativa bränslen på nätet och dök på gasbilen.se och sen ”Jaha här i Gävleborg och Dalarna finns det BiogasMitt. Och här kan man bli medlem – klick-”. Det var ingen organiserad tanke att bli medlem utan mer go with the flow, förklarar Mikael. – Jag tänkte att det även kan vara bra att få nyhetsbrev och uppdateringar kring Bli medlem i BiogasMitt! vad som händer här omkring. Mikael Nyman jobbar till vardags på Manpower och reser mycket inom Gävleborg och Dalarna i tjänsten. När det så var dags för en ny tjänstebil var det en gasbil som lockade mest. Men istället blev han en missnöjd (men glad) ägare till en snåldriven dieselbil. – Det var inte min plan, men till min förvåning fanns det ingen gasmack i Gävle. Visst hade jag kunnat köpa en gasbil ändå men att få miljöbilsrabatt för att sedan köra den på fossila bränslen känns fel! Jag behöver dessutom tanka ofta och vill ha allting lättillgängligt. Som konsument med bensinkort tankar jag, tvättar, köper ” spolarvätska och mosbrickan -ja allt- på samma ställe idag. Något kritiskt frågar Mikael sig hur de bitarna kommer att fungera på en gasmack. Kommer mosbrickan och spolarvätskan att finnas tillgänglig även där? Vart kommer macken att vara placerad och hur mycket kommer det att kräva av konsumenten? När kommer det fler gasmackar och hur kommer det sig att vi i norr ligger så långt efter södra Sverige? – Vi får inte stanna upp och skrika Halleluja bara för att vi får ett tankställe i stan. Allt fler företag kommer att anta nya miljöpolicys, regeringen sätter nya och högre krav och privatpersoner börjar Vi får inte stanna upp och skrika Halleluja bara för att vi får ett tankställe i stan BiogasMitts intresseförening rymmer medlemskap för privatpersoner, kommuner, organisationer, myndigheter samt såväl små som stora företag. Tillsammans verkar BiogasMitt för biogasens fortsatta utveckling i regionen och söker ständigt nya medlemmar som vill vara med och stödja utvecklingen kunskapsmässigt och ekonomiskt. Leif Lindow, Biosystem: Eftersom vi arbetat med biogas i 34 år och sett vilka enastående miljö- och energibesparingsåtgärder, som biogastekniken resulterat i runtom i världen, är det en självklarhet för oss att försöka medverka till att biogastekniken expanderar även i vår hemregion. Veronica Henriksson, Christina Åström, Söderhamn NÄRA: Vi vill vara med och stötta biogasproduktionen med de resurser som vi har men vill göra det gemensamt med andra verksamheter för att få optimal effekt. Att jobba regionsövergripande med större frågor såsom biogas är helt rätt. Att stödja BiogasMitt som har ”paraplyseende” över hela regionen var självklart. efterfråga miljövänliga alternativ. Ur den aspekten ligger de som tillhandahåller infrastrukturen efter och kan inte riktigt tillgodose våra behov. Men han är inte bara negativ, tvärtom hyser Mikael en stor tilltro till biogas som framtida bränsle. – När jag skrev min uppsats förstod jag att innan laddhybrider/elfordon är tillräckligt välutvecklade och kostnadseffektiva är biogas en viktig lösning. Och när det väl börjar funka kommer det att bli jättebra! Även i det långsiktliga perspektivet kommer det att ske en jätteförändring. Det ska bli intressant att följa dagens oljeländer in i framtiden när bränslet i större utsträckning kommer att produceras på lokal nivå. Och planen på en gasbil är inte helt lagd på hyllan: – Det händer otroligt mycket på kort tid, om tre år när jag byter bil igen är jag ganska övertygad om att jag har en betydligt renare bil än idag! Vill du bli medlem? Gå in på biogasmitt.se och anmäl ditt intresse! BIOGASMITT K RÖNIK A AV: ERIK FORSLIN Då jag för fyra år sedan vidgade mitt revir norrut genom att köpa fritidshus i Njutånger var problemet med avståndet i första hand tiden för resorna. Motorvägen mellan Uppsala och Gävle avhjälpte detta men istället växte insikten om klimathotet och bilresorna kändes alltmer svårmotiverade. Kunde vi ha stället kvar? F ör två år sedan köpte jag min första biogasbil. Alla problem borde nu vara borta och med gott samvete skulle vi kunna åka från Sollentuna till landet. Det fattades bara en sak, tankställen för biogas. För att Sveriges pulsåder E4 skall fungera i Norrland behövs ett antal tankställen för biogas utöver de två som finns idag - men det går trögt. Vad är det då som fattas? Som jag ser det är det vilja, kunskap och handlingskraft. Här följer tre exempel: Vilja: Ett stort energibolag och en mackkedja planerar 70 nya tankställen för biogas de närmaste åren. Samtliga kommer att hamna söder om Uppsala. Ansvarig på energibolaget motiverar detta med att det är dyrt att investera i ett tankställe. Det kostar kring 5 miljoner kronor. För en tid sedan läste jag i en kvällstidning att kraftindustrin tjänar 1,2 miljarder extra om dagen till följd av kylan. Det motsvarar 240 tankställen på en dag… Kunskap: Jag får ibland kommentarer som ”Men biogas är väl inte bra för miljön – man hugger ju ner regnskog för att få fram den” eller ”Vågar du köra på biogas – tänk om bilen exploderar”. Ett tydligt tecken på kunskapsbrist. Enligt en undersökning från SKOP känner nio av tio inte till fördelarna med biogas. Västgötarna är mest insatta. Vilka vet minst? Just det Norrlänningarna. Inget att skämmas för, vi befinner oss i nästan total biogasskugga. ” Enligt en undersökning från SKOP känner nio av tio inte till fördelarna med biogas Handlingskraft: Den ansvarige på ovan nämnda energibolag gav mig ett exempel på vad lite som krävs för att ge biogasen nödvändig skjuts. En skattehöjning på knappt märkbara 6-9 öre/litern bensin skulle ge omkring 1 miljard kronor på ett år till satsning på exempelvis biogas. Staten storsatsar de närmaste tre åren på biogas vilket innebär 50 miljoner kr/år; en tjugondel av vad skattehöjningen skulle ge. Att hitta klimatneutrala alternativ till fossilbränslen är av största vikt, men om nu klimatskeptikerna skulle lyckas övertyga med sina teorier finns ändå starka skäl att bli kvitt oljeberoendet. Tvivelaktiga regimer och skrupelfria oligarker kontrollerar idag stora delar av befintliga oljefyndigheter. I dag är vi beroende av dem. Varje liter bensin eller diesel som vi tankar flyttar fram deras positioner vilket inte gynnar vårt politiska eller ekonomiska läge. Med biogas och andra förnybara energikällor kan vi bli helt oberoende av olja som fordonsbränsle. (1-0 till Sverige) CNG-Hybrid, minns var du läste det först! Om Volvo är på hugget finns oanade möjligheter! (2-0 till Sverige) Distributionen ses av många som biogasens akilleshäl. Biogas framställs i reningsverk, på avfallsanläggningar, på gårdar och i skogsindustrin. Produktionen skulle alltså kunna ske över hela landet. Problem med distribution gäller bara för produkter som behöver distribueras! Naturligtvis kommer en viss fördelning av bränslet alltid att behövas men det är skillnad på nätverkskluster av biogas och oljetankers. (3-0 till Sverige) Fa k ta Namn: Erik Forslin Ålder: 48 Familj: Sambo och fyra barn Yrke: Socionom Bor: Sollentuna, fritidshus i Njutånger Intresse i BiogasMitt: Privatperson/konsument. Huvudintresse att se till att det blir fler biogastankställen norr om Dalälven Kontakta gärna Erik på: erikforslin@hotmail.com Många säger att det är dyrt att uppgradera biogas till fordonsbränsle och att det därför inte skulle vara lönsamt för en liten norrlandsbonde att göra detta. Alldeles ny teknik utvecklat av ett företag i Norrbotten gör det fullt möjligt att uppgradera till fordonsbränsle på betydligt mindre gårdar än tidigare så se upp Energibolag och mackkedjor för om några år har Norrlänningarna egen produktion och distribution av biogas och ni får hålla er söder om Uppsala! (1-0 till Norrland) en stora potentialen för biogas ligger i förgasning av restprodukter från skogen. D Var finns skogen? (2-0 till Norrland) Jag behåller stugan i Njutånger! 23 Referensgruppträff i Falun december 2009. Från vänster: Peter Norberg, Högskolan Gävle, Lars-Åke Skjöld, Gävle Energi, Denise Falander, LRF, Torbjörn Holmgren, Länsstyrelsen Gävleborg, Teresa Hermansson, BiogasMitt, Per Johansson, Gävle Kommun, Håkan Sternberg, Länsstyrelsen Dalarna, Hanna Bergman, Dala Avfall, Ulla-Karin Enbom, BiogasMitt, Anders Munters, Vansbro Biogas AB, Melviana Hedén, Falu Energi & Vatten. Vi står bakom BiogasMitt Gävle Dala Energikontor Energy Agency www.gde-kontor.se w w w. biogasmit t . se Kontakt Projektledare: Ulla-Karin Enbom 026-15 34 03, 070-343 51 69 ullakarin.enbom@gde-kontor.se
© Copyright 2024