Anbudet Informationsblad för Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening Nr 4 – 2013 Vadstena slott. Foto: Richard Attered Innehåll Föreningsinformation Ordförandespalten En liten historia från SFD 2013 Hjälpande kvinnor Ancestry Kyrkogårdsvandring i Åkers styckebruk Några Vasellättlingar Skogsfinnar i Sörmland Besök på Landsarkivet i Vadstena Kalendarium Nya medlemmar Jag skulle bli storebror Studie- och forskarresa 2 3 4 5 8 9 10 12 13 14 14 15 16 Anbudet nr 4 - 2013 Föreningsinformation Eskilstuna – Strängnäs Släktforskarförening Dambergsgatan 1 633 41 Eskilstuna 016 - 12 21 47 essf@telia.com Plusgiro 73 81 41 – 1 Medlemsavgifter 2013 Fullbetalande200.-/år Familjemedlem 100.-/år Medlemskap för ungdom upp till 23 år 25.-/år Avgift för ny medlem som betalas till föreningen mellan 1/10 och 31/12 ger fullt medlemskap påföljande år. Adressändring Skickas till kassören Föreningens hemsida essf.se Öppettider Se vår hemsida essf.se Utbildning Strängnäs Ingela Fängström (se övriga ledamöter) Webbmaster Christer Svensson 016 - 51 67 21 070 – 697 64 43 chrsve2@telia.com Ordförande Richard Attered 016 - 641 63 070- 341 20 25 richard.attered@comhem.se Vice ordförande Christer Fredriksson 016 - 14 02 46 krister.fredrikss@telia.com Sekreterare Iris Rehnholm 016 - 51 24 97 iris.rehnholm@telia.com Vice sekreterare Kerstin Nilsson 0152 – 149 51 070 – 312 20 17 kernil@algonet.se Redaktör och ansvarig utgivare Richard Attered (Se styrelseordförande) Kassör Kjell Ivarsson 016 -12 35 91 kjell.iva@hotmail.se Teknisk redaktör HåkanOlle Larsson 016 – 35 00 35 0706 – 65 29 39 reproconsult@telia.com Övriga ledamöter Håkan Danielsson 016-34 31 91 070-663 54 30 hasol@bredband.net Eftertryck eller citat Får gärna göras ur Anbudet under förutsättning att källan och författaren anges. Gunilla Thörne 0152 -186 63 0730 – 97 34 04 lasse.gunilla@telia.com Tidskriften Anbudet Utkommer 4 ggr/år ISBN/ISSN 9929522492 Sören Wister 016 - 35 20 31 070 – 360 47 00 soren.wister@telia.com Manusdagar 2014 Nr 1 12/1 Nr 2 13/4 Nr 3 10/8 Nr 4 12/10 Till posten 10/2 12/5 8/9 10/11 Ingela Fängström 0152-75 25 76 070-494 35 31 ingela.fangstrom@hotmail.com Aktiviteter Håkan Danielsson (se övriga ledamöter) Datagruppen Eskilstuna Göran Thomasson 016-13 02 71 g.thomasson@telia.com Datagruppen Strängnäs Kerstin Nilsson (se vice sekretrare) Gravstensinventeringen Kjell Ivarsson (se kassör) Registervårdsgruppen Christer Fredriksson (se vice ordförande) Resor Gunilla Thörne (se övriga ledamöter) Tidningsredaktion (se redaktör och ansv. utgivare) Lokalen Eskilstuna vakant Lokalen Strängnäs Kerstin Nilsson (se vice sekreterare) Föreningslokalen Strängnäs Trädgårdsgatan 23 (Vuxenskolan) Kontaktperson Eskilskällan Richard Attered (se ordförande) Revisorer Gerd Niedergesäss 016 – 51 50 90 gerd.niedergesass@telia.com Britt-Marie Andersson 016 – 940 03 b-mason999@telia.com Kommittéansvariga Valberedning Göran Olofsson 016-916 48 olofsson.01691648@telia.com Utbildning Sören Wister (se övriga ledamöter) Ullla-Britt Svensson 016-12 10 29 ullabrittsvensson@tele2.se Anbudet nr 4 - 2013 Ordförandespalten Sommaren har passerat fort och nu är hösten här med snabba steg. Kylan har kommit en hel månad tidigare i år jämfört med förra året. Troligen är vintern redan här när ni läser detta. Kursverksamheten var lite trög i början, men när jag lyckades övertala det ena studieförbundet att en annonsering om våra kurser var nödvändig. De var väldigt skeptiska till det. Det visade sig att annonsering ger effekt. Två kurser i Strängnäs och en i Eskilstuna (eventuellt två) kom igång direkt och studieförbundet ändrade sin åsikt i den frågan. Det är inte billigt att annonsera, tidningarna vet att ta betalt, men vill man synas så kostar det. Temadagarna vi kört med ett tag nu har blivit populära, så det är nog något som kommit för att stanna. Troligen kommer de att utökas med andra ämnen också. En negativ trend har resorna vi arrangerar. Det blir mindre och mindre med deltagare på dem. Vi är idag drygt 670 medlemmar och det går inte att fylla en buss med 30 passagerare, trots att föreningen skjuter till pengar för att hålla priserna nere. Det har blivit så att vi hyr minibussar, som tar max åtta passagerare, istället. Det fungerar så länge som vi har medlemmar som ställer upp och kör gratis. Det är kanske dags att göra ett uppehåll? Arbetet med vårens föreläsningar, resor och tematräffar pågår och de har inte fått det klart till pressläggningen av Anbudet. Information kommer via hemsidan och genom anslag i lokalerna så fort som programmen är klara. Det kommer även i Anbudet nr 1 i mitten av februari. I Strängnäs har vi från 1 november en ny lokal. Vuxenskolan har sagt upp den lokal de har och där vi hyrt in oss. Nu står vi för hyresavtalet på nya lokalen och Vuxenskolan hyra in sig hos oss. Den här lokalen är lämpligare för vår verksamhet. Eftersom kurserna är igång i gamla lokalen så kommer de att slutföras där också. Under den perioden skall nya lokalen iordningsställas, möbler skall flyttas, bredband ska dras in m.m. Jag önskar er i Strängnäs lycka till med nya lokalen och att medlemmarna engagerar sig i iordningsställandet. Vi återkommer med invigningsdatum. I det här numret har ni inbetalningskort för medlemsavgiften 2014. Glöm inte att uppge avsändare m.m. Ni som bytt adress/e-postadress var vänlig meddela kassören det. Sista inbetalningsdatum 31 januari 2014. Tack alla ni som ställer upp och gör föreningen så aktiv som den är. Till sist önskar jag alla En God Jul och Ett Gott Nytt År. Richard Attered Hjälp kassören genom att: - Meddela ändringar som berör medlemsregistret, ny adress, ny mailadress mm, till kassören. Meddelande som lämnas i samband med betalning av medlemsavgift är inte säkert att vi observerar. - Ange alltid medlemsnummer vid betalning av medlemsavgift. 3 Anbudet nr 4 - 2013 En liten historia från SFD 2013 Fredagen den 23/8 visade jag vägen för 3 tjejer från Folkets Hus till Ullvigymnasiet, där SFD skulle gå av stapeln. En av dem sade att hon hette Maud och var från Umeå och de två andra från USA. På lördagen träffade jag på dem och tog ett kort av dem. Senare tänkte jag att de kanske ville ha fotot, som minne och när jag på söndagen såg dem sitta nästan längst fram och vänta på Dick Harrisons föredrag, frågade jag Maud efter en adress att sända fotot till. Det fick jag och Maude berättade att hon för en tid sedan skickat in ett DNA-prov för att få reda på om hon hade några släktingar någonstans. Hon fick träff i USA och denna släkting och en väninna reste till Sverige och var med Maude båda släktforskardagarna i Köping! Är det inte fantastiskt, världen är liten. Åke Dahlqvist/ text&foto Maude Svensson t.h. med sina USA-vänner på Ullvigymnasiets skolgård. Stackars dig! - Stackars dig, sa psykiatern. Kan du berätta för mig varför du dricker så mycket? - Jag ska försöka och förklara det hela, sa patienten Jag blev förälskad i en änka som hade en vuxen dotter. Jag gifte mig med änkan och strax därefter gifte sig min far med min styvdotter. Då blev min fru och jag svärföräldrar till min far. Efter en tid fick min styvmor, alltså min frus dotter, en son. Den pojken blev naturligtvis min bror, eftersom han är min fars son. Men han är också son till min frus dotter och därför blir min fru pojkens mormor och jag blir morfar till min bror. Så fick min fru och jag en son, som blir min fars svåger. Min sons storasyster är ju även hans farmor - eftersom min far är hans farfar. Min far är alltså mitt barns svåger eftersom hans syster är min fars fru. 4 Jag är alltså bror till min egen son. Min son är min farmors brorson och jag är farfar till mig själv. Jag är bror till min far och samtidigt både son och far till honom. Min fru är min styvmor, mor, svägerska och styvdotter. Jag är far och son till mig själv! - Tack, sa psykiatern. Jag förstår att du dricker. Fortsätt med det... Anbudet nr 4 - 2013 Hjälpande kvinnor Av Anne-Lie Holmström och Gunnel Ljunggren Hjälpande kvinnor eller Jordgummor kallades de kvinnor som förr i tiden närvarade vid ett barns födelse. Detta var sedan urminnes tider ett kvinnligt yrke. Ingen man kunde komma ifråga att hjälpa en kvinna i födslovånda, inte ens en ogift kvinna. Detta kunde endast hustrur eller änkor göra. Jordgummekonsten hörde inte till läkemedelskonsten. Den första regelrätta barnmorskeutbildningen startade 1708 i Stockholm. 1819 beslutades att barnmorskeutbildningen skulle vara sex månader. 1856 förlängdes utbildningen till nio månader och därutöver kunde barnmorskeeleverna gå en tre månaders kurs för instrumental förlossning. Denna kurs anordnades för dem som fått mer än godkänt i betyg. Allmänna Barnbördshuset i Stockholm öppnades den 22 juni 1775 då den första patienten togs in. Det första barnet som föddes där var en flicka som fick heta Charlotta och döptes på Midsommardagen. Hon var utan föräldrar. ”Både modrens och fadrens namn blev förtegadet”. Undervisning Per Gustav Cederschjöld var född i Sjöås socken, Småland 1782. Han promoverades till medicinae doctor 1809, sin utbildning i förlossningskonst fick han i Köpenhamn. Professor Cederschjöld har i sin ”Handbok för barnmorskor” lämnat en noggrann beskrivning på, hur han brukade gå tillväga under själva undervisningen: Johan Kraak var född i Lund 1745. Han studerade i Lund och i Stockholm och promoverades till medicinae doctor år 1778. Han var den förste barnmorskelärare som fått sin utbildning enbart i Sverige. 1782 gav Johan Kraak ut ”Handbok för barnmorskor”. I inledningen i denna bok framhåller Kraak de nyttiga egenskaper som en barnmorskeelev bör besitta för att bli en god och kunnig barnmorska: ”I lärosalen står min stol mitt på ena långsidan, emellan två tämligen vitt åtskilda fönster. För lärlingarna äro två bänkar på vardera av de tre sidorna. De gamla lärlingarna sitter på främre bänken och de nykomna på de bakre. I första timmen har jag, vid framställningen av förlossningskonsten vigdt och barnmorskans erforderliga egenskaper, sökt häftigt uppskakande lärlingarnas känslor, likasom för att väcka själskrafterna ur den domning vari de kunde befinna sig. För övrigt har jag långsamt och tydligt uppläst stycke för stycke och noga förklarat varje konstord. Om jag under läsningen funnit lärlingarnes ögon och ansigte stela och uttryckeslösa, såsom tecken, att de icke rätt fattat och förstått mig så har jag wändt framställningen på annat sätt. Dagens sista föreläsning var ett tal till lärlingarnas känslor för att söka i deras hjärta utveckla en varaktig värme som kunna giva liv och växtlighet åt det som jag hade planterat i deras förstånd.” ”Hon bör ha ett ömt samvete som förutsätter en sann gudsfruktan, ett ärligt rykte, gott förstånd och omdömesgåva, nykter och tystlåten. Hon bör icke vara vidskeplig, skrytsam, skvalleraktig, snål eller avundsjuk. Hon bör ha gott handlag till att sköta sjuka, vara benägen att tjäna de fattiga, älska renlighet samt kunna läsa väl i bok. På 1820-talet pågick den teoretiska undervisningen 1 april - 1 juli samt 1 oktober - 1 januari. Den teoretiska undervisningen var 2-3 timmar per dag. Övrig tid tjänstgjorde barnmorskeleverna på förlossnings- eller barnsängsavdelning. Någon ordnad ledighet fanns inte, men en ledig dag om året hade eleverna. I hänseende till kroppen bör hon icke vara så lytt, ofärdig eller ful att hon allmänt misshagar. Händerna får icke vara vanskapade med krokiga och ofärdiga fingrar, tjocka kartnaglar eller vårtor. Hon bör ha mjuka händer, hellre långa och smala än breda, korta och tjocka. Utdrag ur Barnmorskornas egenskaper Att hon hellre är änka än gift, icke över 35 år då hon börjar lära, försedd med god hälsa, muntert sinne och kan väl uthärda nattvak. Förstår skriva, öppna åder, koppa, sätta iglar, spanska flugor m.m. Att hon med skickelighet bör kunna sätta klistir det faller av sig själv. ” Ordningsstadga 1854 för Barnbördshuset i Stockholm: §1. Då barnaföderska till Barnbördshuset anländer, skall hon anmäla sig hos den i vaktrummet tjänstgörande elev som därefter underrättar förestånderskan. §2. På Barnbördshuset intagna kvinnor skola intaga ett stilla och anständigt uppförande. §4. Klockan halv åtta EM skola kvinnor och barn skötas. Mellanskötning utföres av elever. §5. Skötning och städning ska ha skett senast klockan nio, sedan utdelas frukost och klockan ett middag samt klockan 5 Anbudet nr 4 - 2013 åtta kvällsmat. Eleverna skola vid matens utdelning biträda. §6. Barnaföderskor må ej, utan tillstånd, anskaffa annan mat och dryck. §8. Tändning och släckning av lamporna i rummen besörjes av eleverna. §15. Tjänstepersonal såväl barnmorske-eleverna må av patient icke mottaga gåvor vare sig i penningar eller effekter. Barnaföderskorna Allmänna Barnbördshuset fick inte göra något urval av patienterna. Ofta var kvinnorna fattiga, undernärda eller sjuka. När patienten kommit in till Barnbördshuset tycktes hon bli väl omskött, hon tvättades, snyggades och ikläddes inrättningens rena och torra kläder. Det var lintyg, förlossningsbyxor, tröja, kjortel, strumpor, tofflor och nattmössa. Stor vikt lades vid att patienterna fick lämplig kost under barnsängstiden. Det var föreskrivet att patienten under de tre första dagarna icke fingo förtära annan föda än 1 ½ stop simmig havresoppa dagligen. Efter tredje dygnet övergick hon från denna s.k. nollportion till kvartsportion, halvportion och slutligen till helportion och erhöll då: Frukost: 9 lod skrädt rågbröd, 8 lod smör, 1 qvarter ölost (af ½ mjölk, ½ svagdricka). Middag: 9 lod skrädt rågbröd, 8 lod kokt kött (oxe eller qviga), 4 lod stuvade risgryn eller morötter. Afton: Gröt av 2 ½ lod korn – 5 lod havregryn samt 1 qvarter sött dricka. Tunn havresoppa till dryck under dygnet. och barnmorskan skall vara närvarande och tillse att eleven ej avslutar den inre undersökningen förrän eleven känt allt som för tillfället bör kännas. 6. Eleverna få icke begagna de i trapphuset befintliga klosetterna. 7. Eleverna skola med vänlighet och hövlighet bemöta patienterna. De skola ock själva i frid och sämja umgås och hjälpa varandra och alltid ihågkomma vid möjligen uppkommande tvister att den är lyckligast här i världen, som har det mest försonande sinnelaget, den som först giver vika. 8. Eleverna skola utom Barnbördshuset när de komma tillsammans med främmande personer ej göra till samtalsämne vad som händer och sker på Barnbördshuset. Utdrag ur Amalia Henrikssons minnen från elevtiden 1864 vid Barnbördshuset på Kungsholmen: ”Varje dag mellan kl. 10-12 skulle vi infinna oss i lärosalen, där professor Cederschjöld höll föredrag eller förhörde oss. Det fanns i lärosalen ett skelett samt en docka av skinn, som var försedd med både sömmar och fontaneller, och på dessa fingo vi öva oss i undersökning. Utdrag ur Instruktion för barnmorskeelevernas tjänstgöring på Barnbördshuset i Stockholm 1881: 1. Den elev, som tjenstgör, vare sig på förlossningsafdelnigen eller på barnsängsafdelningen, får icke vistas under tiden på någon annan afdelning än den der hon tjenstgör. 2. Eleverna tjänstgöra i den tur och ordning som av förestånderskan bestämmes och äro de skyldiga visa hörsamhet och lydnad mot förestånderskan och den biträdande barnmorskan. 3. För varje inträde i tjänstgöring skall elev taga sig ett varmt bad, en fjärdedels timme, 35 ° jämte kall översköljning. Så vitt möjligt är bör hon efter badet kläda sig i rena kläder. 4. Elev skall innan hon får börja tjänstgöring för förestånderskan eller barnmorskan förevisa sina händer och ingen får börja tjänstgöra som ej är ren om händerna och har sina naglar väl putsade. 5. Eleverna äro strängt förbjudna att göra inre undersökning utan att för varje gång förut hava väl tvättat sina händer och avsköljt dem i karbolsyrelösning. Undersökningar bör icke göras för ofta, men när det göras, bör den göras grundligt 6 Lärosalen vid Södra BB, Stockholm. Den praktiska tjänstgöringen pågick under tre månader. Under denna tid bodde vi på Barnbördshuset och fick endast lämna det under måltiderna. Yttre undersökning gjordes aldrig utan enbart inre undersökning och vi voro tillsagda att före varje undersökning doppa våra fingrar i olja. Bristningar i mellangården syddes aldrig och ibland då förlossningen gick mycket långsamt gjordes ett snitt i mellangården och mycket ofta uppstod det svåra inflammationer i dessa sår. När kvinnan var förlöst bars hon upp på en sal och eleven fortsatte att sköta henne tre gånger dagligen tills hon utskrevs på tionde dygnet. Barnen sköttes två gånger om dagen. Varje elev biträdde i regel vid 3-4 förlossningar i veckan.” Anbudet nr 4 - 2013 Utdrag ur Elisabet Sebrandts minnen från elevtiden 1891 vid Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: ”Efter några dagars föreläsningar kom den tid då sex elever åt gången fingo komma in på tre dagars praktisk provtjänstgöring med den äldre elevkursen som läromästare. Allt arbete på förlossnings- och barnsängsavdelningarna var anförtrott åt eleverna, däri inbegripet eldning och skurning. Det var så mycken eldning, uppbärande av ved, knäskurning, mat- och klädutdelning, räkning av tvätt m.m. att det var förunderligt hur någon tid blev övrig för det väsentliga, förlossnings- och barnsängsvård. Det blev det likväl och den biträdande överbarnmorskan var mycket noga med att lära de nykomna eleverna undersökning av patienterna. Interiör från Södra BB, Stockholm. Det praktiska arbetet på barnsängsavdelningarna pågick endast under första halvåret. Under andra halvåret tjänstgjorde eleverna endast på förlossningsavdelningen samt deltog i den teoretiska undervisningen.” Om eleverna Matrikel över barnmorskor har förts vid Barnmorskeläroanstalten i Stockholm sedan 1762. Om elever vid anstalten finns för var och en korta kärnfulla anteckningar t.ex: Nr 106. Hade länge förut utövat konsten, övertalad att låta examinera sig. Nr 151. Beskedlig men odrägligt ful gumma. Nr 320. Icke oäven. Förstår och fattar väl. Nr 322. Slarvig, av dålig uppfostran, men har skäligen gott huvud. Nr 323. Ärbar skickelig och förståndig. Nr 327. Coquette, storsint, för övrigt passabel. Nr 328. Ypperligt ämne, god, tjänstaktig och särdeles fallen för att vara en skickelig barnmorska. Nr 329. Fromsint och enfaldig. Nr 337. Smilig, illistig och full av ränkor. Nr 633. Kuggad för extrem dumhet. Nr 1732. Ovanligt kvick och tänkande, ett filosofiskt huvud. Ordförklaring: 1 Lod ≈ 13,3 g Qvarter ≈ 0,33 liter Skrädt = snedskuret Stop = större bägare Karbolsyrelösning = Bakteriedödande medel Klistir = Lavemang Litteratur: Birger Lundqvist, Den svenska barnmorskeväsendets historia, Sthlm 1940 Birger Lundqvist, Svenska barnmorskor, Sthlm 1940 Ellen Erup, Dagligt liv förr och nu vid barnmorskeläroanstalt, Sthlm 1940 Pia Höjeberg, Syster Stork, Sthlm 2007 Fotografier är skannade efter muntligt godkännande från Ateljé Uggla. Inköp av böcker och CD-skivor till medlemmar Nu har du återigen som medlem i Eskilstuna - Strängnäs Släktforskarförening möjlighet att köpa böcker och CD-skivor ett förmånligt pris. För att se vad som finns att köpa gör så här: Gå in på Släktforskarförbundets hemsida http://www. genealogi.se/ och klicka på Bokhandel i övre raden och logga in som medlem för att se medlemspriserna. Eftersom vi förhoppningsvis får en större beställning blir det inga tillägg för frakt expeditionskostnader o.d. Om du är intresserad så skicka ett mail till kassören, kjell.iva@hotmail.se. För att det skall fungera måste vi få en bindande beställning. I slutet av november gör vi en beställning om det kommit in tillräckligt med intressenter. Böckerna/CD-skivorna kommer sedan att finnas för avhämtning i våra lokaler i Eskilstuna respektive Strängnäs så snart de kommit. 7 Anbudet nr 4 - 2013 Ancestry Söndagen den 13 oktober var föreningens lokalvärdar inbjudna till fordonsmuseet Arsenalen i Strängnäs på en fördjupad utbildning om släktforskarprogrammet Ancestry. Det var en mycket bra och intressant information som Ann-Louise Paulsson från Ancestry förmedlade. Hon var entusiastisk och medryckande. Ancestry visade sig innehålla mycket mer än 8 vad man kanske visste. Det blev mycket information om olika sökvägar på alldeles för kort tid, så hälften var borta när man kom hem. Är man uppe lite i åldern så lyckas man inte ta in så mycket information på så kort tid. Richard Attered Anbudet nr 4 - 2013 Kyrkogårdsvandring i Åkers styckebruk En av de sista sommarkvällarna, onsdagen den 12 september, genomförde Hembygdsföreningen i Åker en kyrkogårdsvandring. Under inventeringsarbetet i Åker träffade vi i ”gravstensgruppen” från Strängnäs bl.a. Åkers hembygdsförening för att få fram kompletterande information. Vid ett av dessa tillfällen togs idén upp om att det vore trevligt att återuppta de kyrkogårdsvandringar som en gång i tiden gjordes. Evert Lidén från Åkers hembygdsförening och Christer Ståhl tog fasta på detta och till slut blev det verklighet. Fyra gravar med anknytning till Åkers krutbruk utgjorde denna gång rundturen. Per Håkansson Holm Salpetersjudare vid krutbruket under början av 1700-talet. (Eva Vajstedt artikel i Anbudet nr1 2013 ) Carl Gustav von Otter. Styresman för Åkers krutbruk 1919 – 1941. Per Fredrik Jakob Rönnkvist. Brukspatron på krutbruket under senare hälften av 1800-talet. Pehr Fahlstedt och då främst hans hustru Anna Beata Hellstedt. Pehr var Assessor och drev krutbruket mellan 1776 och 1789 då han dog. Därefter tog Anna Beata över och drev det till sin död 1812. Hon var även en stor tillskyndare vikten av utbildning. (Gunilla Hård och Tina Höjer ömmar lite extra för Anna Beata) Det kom 50 personer som fick en liten inblick i dels kyrkogården och dess funktion samt en stor portion historia. Med stor sannolikhet blir det nya vandringar de kommande åren, då det finns många spännande gravar att berätta om. ”Gravstensgruppen Strängnäs” 9 Anbudet nr 4 - 2013 Några Vasellättlingar Jag och min make Arne flyttade till Eskilstuna 1979 och vi bodde innan 1979 i Stockholms södra delar och som vanligt så var det tack vare jobbet flytten blev av. Vid den tiden hade jag ännu inte börjat släktforska, men 1992 blev jag arbetslös och passade på att gå en kvällskurs i släktforskning. Att jag då skulle ha släktingar här i Eskilstuna hade jag inte en tanke på men det visade sig vara fallet eftersom min farmor är född i Eskilstuna vilket jag inte visste. Men det har visat sig att jag även via andra linjer har anor här. Några av mina anor, nja inte riktig ana utan en ingift soldat som ett har ett litet udda efternamn som jag fastnade för och tyckte det kunde vara intressant att följa hans döttrar och söner framåt i tiden. Familjens uppsättning ser ut enligt följande när jag har forskat bakåt i tiden: Anna Caisa Larsdotter f. 15/3 1783 i Mårtshyttan, Lindesbergs landsförsamling och hon gifter sig i Järnboås socken, bara 16 år gammal med Skräddargesällen, Skräddare Petter Pehrsson som är född 18/8 1778 i Järnboås. Järnboås är grannsocken med Lindesberg, hennes födelseförsamling . Anna Caisa flyttar till Järnboås med sina föräldrar när Anna Caisa är 9 år gammal och i Järnboås träffar hon sedan sin blivande make. Hennes make är antecknad som Skräddargesäll och längre fram i tiden är hans titel Livgardist och får då tillägget till sitt efternamn Wasell och när han avlider är hans titel Skräddare. Vigseln sker den 18/10 1799 och exakt 1 år senare är kommer första barnet till världen. I början av 1800-talet var det vanligt att när man vid 15, 16 års ålder skulle ut och försörja sig själv och kanske var det därför som hon gifte sig så ung. Annars är det mer vanligt att giftermål sker senare i livet vid den här tiden. Det finns en anteckning om att Petter Pehrsson Wasell flyttar från Stockholm till Malmbergsåsen, Järnboås och en tolkning är väl då att han har tjänstgjort i Stockholm och flyttar tillbaka. Forskning angående detta har ännu inte gjorts. Barnaskaran ser ut på följande sätt: Anna Pehrsdotter f. 18/10 1800 i Vassland Järnboås socken. 10 Pehr Pehrsson f. 1/1 1807 i Bovik Järnboås socken. Christina Pehrsdotter f. 17/10 1820 i Malmbergsåsen Järnboås socken. Brita Maja Wasell Pehrsdotter f. 4/3 1822 i Malmbergsåsen Järnboås socken. Catharina Jansdotter f. 25/1 1811 i Bovik Järnboås socken. (Utomäktenskapligt barn) Lars Jansson Jernquist f. 16/6 1815 i Malmbergsåsen Järnboås socken. (Utomäktenskapligt barn) Angående Catharina Jansdotter ovan så står det i födelseboken ”Petter Pehrssons Hustru Anna Cajsa Larsdotter och därefter kommer ett tillägg ”Fadern angavs ofärdiga Drängen Jan A:s i Bovik”. Jag har ännu inte hunnit forska angående fadern, men min egen ana som är Lars Jansson Jernquist kallar sig ju i det första husförhöret där han har ett efternamn för Jansson, så det kanske finns en koppling där. Det sker ingen skilsmässa mellan makarna, fast det finns oäkta barn under äktenskapet utan senare i livet så står de under samma hushåll. Anna Caisa Larsdotter avlider 28/12 1853 och hennes make avlider 4/5 1823 i Malmbergsåsen Järnboås socken. Vid Anna Caisas döddatum så finns redan min egen ana Lars Jansson Jernquist inflyttad till Eskilstuna och är antecknad som Gesäll. Under den här tidsperioden fanns det ingen namnlag utan man kunde kalla sig vad man ville i efternamn. Min tanke var att följa dessa barn framåt i tiden för att se vilka som antog namnet Wasell. Det skulle visa sig bli lite besvärligt. Anna Caisa Larsdotter (modern) flyttar både till Örebro och till Arboga, sedan finns det inte tillgång till alla flyttningslängder som man skulle behöva så det är bara att läsa igenom husförhör efter husförhör. I Örebro hittade jag henne inte, hon kan ju ha flyttat både in och ut innan något husförhör har hunnit hållas. Men i Arboga landsförsamling så hittade jag henne och då flyttar hon tillbaka till Järnboås. Eftersom ESSF:s egen CD skiva med födda, vigda, döda, version 4 var färdig så tog jag en chansning att hon kanske skulle finnas med i den så jag började med döda och har sådan tur att jag hittar henne. Sedan är det bara att kika i angiven volym (dödboken). Allt stämmer, hon avlider 28/12 i Källsta Torshälla och hen- Anbudet nr 4 - 2013 nes efternamn är Larsdotter Wasell, så det är inget tvivel. Följande text finns: ”Den 28 december dog hos Statdräng Lars Ersson i Källsta ett kringvandrande fattighjon fr. Jernboås socken, Enkan Anna Caisa Larsdotter Wasell som enl. uppgift af hennes son Lars Jernquist (fabriksarbetare fr. Eskilstuna) var 74 år gammal. Hennes sjukdom, som var helt kort, började med håll och stygn och slutade med slag, heraf hon dog. Hon begrafdes d. 10 jan. 1854 i Thorshälla.” Så slutade alltså hennes dagar och nu började det bli intressant, fanns det fler som flyttade till Eskilstuna och vilka använde sig av namnet Wasell. Först började jag följa barnaskaran för att se vilka som drog sig till Eskilstuna? Det fanns ju redan andra här i Eskilstuna. Fastän det har funnits flyttningslängder så har hela denna familj tagit för vana att inte anmäla om flyttning utan det har tydligen Prästen eller Kyrkoskrivaren fått reda på i samband med husförhöret av de andra familjemedlemmarna. Dessutom är det så att flera gånger har det varit tillfälligheter som gjort att jag har hittat det jag har sökt. Anna Caisa Larsdotter Wasells barn. Anna Pehrsdotter f. 1800 flyttade 1814 till Lista och därefter till Öja. Hon bodde 2 år i Lista och 1 år i Öja innan hon flyttade till Eskilstuna. Pehr Pehrsson f. 1807 flyttade 1810 till Örebro troligen tillsammans med sin moder och i Örebro har jag inte hittat dem. Christina Pehrsdotter flyttade 1833 till Eskilstuna Kloster, vilket jag ännu inte har hunnit kontrollera. Brita Maja Wasell flyttade någon gång efter 1833 till Hammarby och där har jag sökt dels Hammarby i Stockholm och Hammarby i Södermanland utan att finna henne. Catharina Jansdotter bor kvar i Järnboås, åtminstone till 1827. Lars Jansson Jernquist flyttade 1830 till Eskilstuna Kloster. Åter till namnet Vasell/Wasell. Jag gjorde lite slagningar på ESSF:s egen skiva och hittade en person med det namnet: Matilda Charlotta Vasell under döda. Hon är född 29/8 1855, är frånskild Fabriksarbeterska och bor i Nyfors 70 A, alltså i Eskilstuna Fors församling. Hennes dödsdatum är 24/7 1910 och hon dör av cancer. I Sv. Dödbok 1901-2009 finns det lite mer uppgifter och tillägget där är att hon är född i Örebro, annars är det samma uppgifter. Det kan ju vara så att hon är barnbarn till Anna Caisa Larsdotter Wasell och därför så är det intressant att följa henne bakåt i tiden för att se om man kan återknyta henne till tidigare släktband. Efter att ha letat i Eskilstuna Fors volymer (5 volymer enbart för Fors) i hittade jag henne till slut. Då heter hon Öholm, Matilda Charlotta Hustru f. 29/8 1855 i Örebro. Den här volymen omfattar tiden 1900-1911. En anteckning om gift med före detta Husaren Carl Johan Öholm. För att få tag i Matilda Charlotta Vasell på ett enklare sätt eftersom hon inte är född i Eskilstuna så sökte jag i födelseboken för Örebro och där fick man även söka i födelseboken för Ånsta-Längbro men tyvärr så finns hon inte i någon av dessa födelseböcker. Därefter tog jag CD skivan Rotemannen som jag köpte i samband med Släktforskardagarna i Köping och då fick jag fram 27 st. personer med antingen Vasell eller Wasell. Sedan följde jag 2 st. systrar. Den ena hette Maria Lovisa och den andra Mathilda Carolina. Dom var inflyttade från Södertälje och gick tillbaka till Västerås och sedan visade det sig att de var födda i Lindesbergs landsförsamling. Jag fick tag i deras födelsenotiser men det stämde inte alls med mina uppgifter om ev. föräldrar. MEDLEMMAR FÖR FÖRENINGSARBETE SÖKS! Valberedningen söker medlemmar som är intresserade av styrelseuppdrag i vår förening. I första hand efterlyser vi någon som är intresserad av att arbeta som kassör. Men vi är också tacksamma om det finns fler som vill jobba med andra uppgifter inom föreningen. Har vi medlemmar, som är engagerade, kan vår förening leva vidare och utvecklas, vilket är en förutsättning för att vi ska tillgång till alla hjälpmedel som finns i vår fina förening/lokaler. Intresserade hör av er till Göran Olofsson tel. 070-336 36 89 eller Ulla-Britt Svensson tel. 073-652 98 28 11 Anbudet nr 4 - 2013 Det visade sig att i Lindesbergs landsförsamling finns det en hytta som heter Wasselhyttan och därifrån kommer förmodligen namnet. Jag har även varit in på Disbyt:s och gjort slagningar på namnet och tydligen så kommer en linje från Jämtland. I det här läget började jag bli lite trött på att bara leta och inte kunna få någonting som stämde som jag kunde följa. Så jag tog tag i barnaskaran efter Anna Caisa Larsdotter Wasell och den första dottern som är född 18/10 1800 är Anna Pehrsdotter och 1819 flyttade hon till Gård nr. 23 i Eskilstuna. Uppgift om att hon gifter sig 24/2 1822 i Sticktorp (låter som Fors eller Kloster) i Eskilstuna med Johan Malmberg. Min första tanke med anledning av hans efternamn Malmberg, var att han kommer från Järnboås, eftersom flera av barnen var födda på Malmbergsåsen i Järnboås. Men så var inte fallet utan han är född i Lilla Mellösa här i Södermanland. Johan Malmberg avlider 22/1 1837 så äktenskapet varar bara i 15 år. Han dör i bröstfeber. Det finns en anteckning om honom att han är dömd för stöld 11/11 1821, alltså året innan giftermålet sker. Mer än så har jag inte hunnit med, men det finns mer att forska och grunna på. Än vet jag inte om Anna bodde kvar i Eskilstuna när make dör och vad det är som för sorts stöld han har blivit dömd för. Källor: Husförhörslängder, flyttningslängder, födelseböcker, vigselböcker och dödböcker. CD skivor: Sv. Dödbok 1901-2009, Rotemannen, Född, Vigda, Döda Eskilstuna. Anita Carlsson Skogsfinnar i Sörmland Nätverket Finnsam önskar kontakt med personer i Sörmland (och Östergötland) som kan ha upplysningar om s.k. skogsfinnar. Dessa invandrare kom till Sverige i slutet av 1500 och början av 1600 talet. Nätverket som består av många svenska och norska såväl akademiker som amatörer i släkt- och hembygdsforskning planerar en konferens under hösten 2014 på förslagsvis Åsa folkhögskola. Konferensen kan innehålla exkursioner och föreläsningar, bildvisningar och mycket annat som har att göra med den tidiga finska invandringen till Sörmland och Östergötland. Därför vill nätverket komma i kontakt med personer som har kunskap om ämnet och kan något om dessa finnar. Kontakta gärna www.finnsam.org Seppo Remes Hallstahammar Svedjebruk 12 Anbudet nr 4 - 2013 Besök på Landsarkivet i Vadstena – en del av Riksarkivet statliga arkivet är Göta hovrätt, som är på hela 5.5 km!! Vi fick också se den största boken i arkivet, den togs dock inte upp i forskarsalen!! Arkivets ledord är ”tillgänglighet” Efter 2 tim i arkivet fick vi ”ledigt” för egen forskning i forskarsalen. De flesta intog först en lunch, många i den trevliga slottsdel som iordninggjorts för intag av medhavd mat. Andra tog en promenad till stadskärnan och åt på servering. Tisdagen den 1 okt. vände två minibussar med ESSFmedlemmar kosan söderut för ett besök på Landsarkivet i Vadstena. Eftermiddagen ägnades åt forskning och någon hann också med en promenad i den vackra staden vid Vättern. Nunneklostret, Klosterkyrkan, Mårten skinnares hus m.m. ligger i närheten av slottet. Sedan vände vi tillbaka norrut efter en lärorik och trevlig dag. Lena Sundin Andersson text&foto Arkivet är inrymt i det gamla 15-tals slottet som ligger mycket vackert vid Vättern. Där det funnits sedan 1899, då som det första av sitt slag i landet. Vi blev mottagna av Anna som berättade lite om slottet och arkivet innan vi gick en rundvandring nere i själva arkivdelen, som är inrymt i vallarna. Vi delades i 2 grupper och Emma tog hand om den andra gruppen. Anna berättade att de började bli trångbodda, idag är det närmare 6 hyllmil från Jönköpings, Kalmars, Kronobergs och Östergötlands län. Framför allt är det statens verksamhet i arkivet, Polis, domstolar, kyrka och länsstyrelser. Det största 13 Anbudet nr 4 - 2013 Kalendarium Datum Dag Kl. 19 nov Tis Aktivitet Plats Föreläsare 19 nov Tis 18.30 Vad betyder skatte och frälsetorp och var låg min anfaders hus? Contrast 26 nov Tis 13.00 15.00 Temadag Disgen Kenneth Engvall, lantmätare och länge känd föreläsare för föreningen. 27 nov 15.0017.00 28 nov Temadag Handskriftstydning Sista öppetdagen Sista öppetdagen 14 jan Tis 15 jan Ons 18.0021.00 Första öppetdagen Lokalen Etuna Lokalen Etuna Lokalen S-näs Lokalen Etuna 13.0018.00 Första öppetdagen Tis 18.30 Vad dog man av förr Multeum 25 feb Tis 18.30 Bouppteckningar Contrast 1 apr Tis 18.30 Forska på dina amerikanska emigranter Constrast 4 feb 25 mar Tis 18.30 Augusta Widerbeck och hennes släkt samt om nykterhet och sedlighet på 1800-talet Lokalen Etuna Lokalen S-näs Multeum Apotekare Leif V Eriksson, Norrköping Ragnar Fornö, Uppsala Inge Bergqvist, Strängnäs Mathias Nilsson, Karlstad Tematräffar i Disgen, Handskrifttydning och någon form av datastuga samt en trevlig resa planeras Nya medlemmar Monica Andersson Dalåsvägen 2 632 22 Eskilstuna Bengt Håkansson Glimmergången 21 632 34 Eskilstuna Tomas Westerlund Giresta 15 645 94 Strängnäs Leif Finér Dalåsvägen 2 632 22 Eskilstuna Göran Berglund Smedjegatan 22 632 20 Eskilstuna Lena Blomberg Eklången, Eklyckan 640 43 Ärla Nils Perlid Skrinnarvägen 16 633 59 Eskilstuna Anita Berglund Smedjegatan 22 632 20 Eskilstuna Eva Larsson Svengrensgatan 7 C 632 27 Eskilstuna Susanne Bovin Håkansson Glimmergången 21 632 34 Eskilstuna Ulla Olsson Solrosgatan 56 644 35 Torshälla Barbro Lundin Kyrkvägen 35 647 50 Åkers Styckebruk 14 Anbudet nr 4 - 2013 Jag skulle bli storebror Det var sent 1940-tal. Jag var en tio elva år. Min mamma var i slutet av sin graviditet och jag lyssnade och kände på den stora magen. Jag kommer inte ihåg så mycket från den tiden, men man sa att barnet var en flicka och fick navelsträngen runt halsen och att mamma blev mycket sjuk och att hon hade lyft något tungt. Kommer också ihåg att flickan skulle ha hetat Inger. För en tio år sedan, funderade jag mycket på vilket år detta hade hänt. Jag bad om hjälp att söka på sjukhus i arkivet vid frihamnen i Stockholm, men fick inget napp. Det verkar som jag inte skulle få någon klarhet i vad som hänt vid förlossningen. Jag lade undan det hela. Våren 2013 tittade jag igen på mamma och pappas Vigselbok och fick en idé om att också titta i deras Lysningsbok från 1936, som jag inte sökt i. Med stor förvåning läste jag under Särskilda anteckningar m. m.: Föd.b. n:o 56/37 + dödf. n:o 425/50. Jag var inte, som jag trodde, tio eller elva utan 13 år. Äntligen en tråd att spinna vidare på. I maj skickade jag en förfrågan med mina uppgifter till Stockholms stadsarkiv. I juni fick jag sex!! kopior av min mammas förlossningsjournal, som upprättades år 1950 på S:t Eriks sjukhus. Det blev mycket känslosamt. Vid detta tillfälle fick jag inte någon födelsebok, så jag kontaktade handläggaren och fick dagen efter via mail med en skannad bild över 1950 års födelsebok i Enskede församling. Jag kan då läsa: Nr 425, Födelseår 12/3 1950, dödfödd flicka, födelseort S:t Eriks sjukhus, Anteckningar: Jordf. 12/4 1950. Flera frågetecken hopar sig i huvudet. I början på augusti ringde jag S:t Eriks sjukhus, om rutiner av dödfödda barn. De föreslog att jag skulle ringa Kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm. En handläggare fick fram uppgifter om att det fanns en grav, där 4 barn blivit gravsatta den 18 april 1950 i samma grav. 4 barn med efternamn, olika födelsedatum, olika församlingar och i kista. Han skickade över kopior, en karta över gravplatsen och gravnummer. Han skriver att har jag några fler frågor, kan jag ringa en kollega. I mitten av augusti, åker Connie och jag till Skogskyrkogården i Stockholm. Vår son Ove följer med oss. Med hjälp av kartan vi fått, är det ingen större konst att hitta den troliga gravplatsen, även om den inte är utmärkt på något vis. Vi tar en del kort och lägger en rosa ros på graven. Några dagar efter, ringer jag upp kollegan angående gravsättning av dödfödda eller döda barn. Hon var mycket tillmötesgående och berättade det hon visste. Föräldrarna var i regel inte med på någon jordfästning eller gravsättning. Sjukhusets rutiner till föräldrarna var att glömma och gå vidare. Något tal om att få prata med någon kurator eller psykolog förekom nästan inte alls. De döda barnen var kvar på sjukhuset, tills ett visst antal, 3 eller 4, fick en gemensam jordfästning på sjukhuset, varefter de transporterades till kyrkogården för gravsättning i en gemensam grav. Det fanns flera områden med barngravar på Skogskyrkogården och lilla Inger ligger på kvarter 18Z. Barngravarna har upplåtelsetid för ”All framtid”, vilket i dagens läge är 25 år och har inte kostat något. Dessa gravar är det tal om att de skulle bli någon sorts minnesplats. Man tror att det kan ha funnits ett träkors på platsen tidigare, och att vi får sätta dit ett om vi vill. Jag berättade att min mamma arbetat på Skogskyrkogården. Intressant också att min morfar varit med och byggt muren runt Skogskyrkogården som nödhjälpsarbetare. Han jobbade även som snickare, bland annat med att bygga personalbyggnader, (Tallumpaviljongen). Samtalet avslutades med att jag fick återkomma, om det var något mer jag undrade över. I slutet av augusti, ringer jag till trädgårdsmästaren angående att få sätta ett träkors vid graven. Han var mycket tillmötesgående och sa att han skulle åka dit redan i veckan. Finns det ett gammalt kors, kunde han skriva dit gravnumret, och det skulle inte behöva kosta någonting. I början av september fanns det redan ett kors. Senare tittade jag på måfå i CD-skivan ”Begravda i Sverige” för Skogskyrkogården år 1954. I en grav fanns det 10 barn gravsatta. Det här finns även på nätet, ”hitta graven”. En reflektion är att livet kanske hade sett annorlunda ut, om jag hade blivit en storebror. Jag och min familj får tacka alla som bidragit med uppgifter och information. Inte att förglömma en plats att gå till. Göte Andersson 15 Anbudet nr 4 - 2013 Studie- och forskarresa Torsdagen den 24 oktober kl. 7:15 åkte ett gäng på 24 personer från Eskilstuna och Strängnäs i 3 minibussar till Uppsala Landsarkiv. Några hade varit där tidigare och för en del var det första gången. På Landsarkivet började det med lite information och därefter fick var och en påbörja sin forskning. Efter lunch var det guidning ”bakom kulisserna” där deltagarna fick se ett stort urval av vad arkivet har i originalhandlingar. Därefter fortsatte forskningen och personalen sprang stup i ett och hämtade fram beställda originalböcker. Det var ett intensivt bläddrande i Domböcker, fängelsehandlingar m.m. Några hitta det de sökte, en del inte. När klockan närmade sig 16:00 påbörjades hemfärden med trötta och nöjda forskare. Det är ett enormt byggande i Uppsala med avstängda gator och omvägsledningar, vilket fick till följd att vi som körde bussarna tappade ögonkontakten med varandra. Följden blev att vi alla tre åkte olika vägar ut från Uppsala. Det blev lite extra rundkörning och guidning, men hem kom nöjda och trötta. Richard Attered text&foto