Biffiga stutar ska ge kött av guldklass
Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. SLAKTRESULTAT OUSBYHOLM Stutar Antal Slaktvikt, kilo Det kan tyckas som en udda idé att kastrera tjurkalvar av tung köttras. Först tar man fram kalvar med kapacitet att växa och sätta muskler och sedan kastrerar man dem så tillväxten bromsas. Men Jenny-Ann Sundelöf på Team Ugglarp har aldrig varit rädd för att testa nya idéer och hon har en klar plan för vad hon vill uppnå. – Ska vi sälja kvalitetskött behöver vi föda upp stutar istället för tjurar. Potential finns om vi kastrerar de tunga köttrastjurarna. De borde kunna bli de optimala slaktdjuren, menar Jenny-Ann. Tunga köttrastjur sätter fett sent och blir ofta alltför stora och tunga innan de är slaktmogna. Hennes teori är att genom att kastrera dem bromsas tillväxten något så att de sätter fett tidigare och bör kunna bli slaktmogna vid en storlek som är perfekt för marknaden. – Nu testar vi om teorin fungerar på några gårdar runt Hörby som kastrerar tunga köttraskalvar och föder upp dem till slakt vid 12-16 månaders ålder. Målet är att nå en slaktvikt på runt 350 kilo, tillräcklig fettklass och marmorering av köttet. Resultatet så här långt ser lovande ut. Det trettiotal stutar som slaktats på Ousbyholm, se reportage på sidorna 34-35, vägde i medeltal 327 kilo, klassade sig R+ och fett 3+ vid 13,9 månaders ålder. Det var Jenny-Anns förhoppning att kastreringen även skulle ge en ökad marmorering av köttet. – Vi vet ju att tjurar i princip aldrig når en tillräcklig marmoreringsgrad. Stutar däremot har en högre andel djur med tillräckligt hög marmorering. 32 30 327 Formklass 8,7 (R+) Fettgrupp 9,5 (3+/4-) Marmorering 2,3 Dagar på stall 279 Att höja kvaliteten på köttet är ett sätt att öka konkurrenskraften. Resultatet så här långt ser lovande ut med 2,3 poäng i medeltal på marmorering. Skalan för marmorering går från 1-4 där den högre siffran anger mer marmorering. I Team Ugglarps kvalitetssortiment ingår idag stut, kviga och ungko men volymerna är begränsade. Jenny-Ann Sundelöf hoppas på att köttrasstutar i framtiden ska kunna öka de volymerna och höja andelen kött som kan säljas till ett högre pris. Stutarna kan bli klara för slakt på våren och sommaren när det finns efterfrågan och ofta är brist på kvalitetskött från köttrasdjur. – Att höja kvaliteten på köttet är ett sätt att öka konkurrenskraften för svenskt nötkött, menar hon, men då behövs mer marmorerat kött. HON TROR också att för många mindre uppfödare kan det vara enklare att behålla tjurkalvarna på gården om de kastreras och kan gå ihop med kvigorna. Naturligtvis måste uppfödningen av köttrasstut ge ekonomi även för uppfödarna. Jämfört med uppfödningen av en ungtjur tillkommer en kostnad för kastrering av tjurkalven och foderåtgången för att få en stut blir något högre. TEXT & FOTO LENA WIDEBECK ”Tunga köttrastjurarna som kastreras borde kunna bli de optimala slaktdjuren”, säger JennyAnn Sundelöf. NUMMER 5 2012 | NÖTKÖTT Behållare volym 125 m3 – 6 320 m3 Vi på Abetong har under drygt 35 år tillverkat och levererat mer än 16 000 behållare till det svenska lantbruket. Med vår väl beprövade betongkonstruktion får du en säker och kostnadseffektiv gödsellagring. Läs mer på abetong.se eller kontakta våra säljare. Tel 0470 – 965 00 p www.abetong.se Marknadens mest användarvänliga system för lönsammare nötköttsproduktion LiveStock Planner 2.0 KVALITETSKÖTT HÄNGER I GULDRUMMET Team Ugglarps kvalitetskött marknadsförs som ”Olsson’s utvalda”. Köttet kommer från kviga, ungko och stut med en slaktvikt på 300-400 kilo och klassen ska vara lägst R-. Fettet ska ligga mellan 3- till 4- vilket ska ge en lagom kappa av fett. Efter slakt görs en visuell bedömning och de utvalda slaktkropparna hängmöras sedan i det så kallade guldrummet under kontrollerad temperatur och fuktighet i minst 16 dagar. Spar tid, jobb och pengar AbOZZX]c`\OZS\aY`WdaOdagabS[Sb Djuren väger sig själva Full kontroll av pågående produktion Investera i LiveStock Planner 2.0 för ökad lönsamhet och säkerhet. Ring oss för ett förutsättningslöst gårdbesök på tel 070 7333678 eeeVS\Q]ZaS"$%%!!!$%&W\T].VS\Q]ZaS NÖTKÖTT | NUMMER 5 2012 33 Johannes Nylén tycker att en klar fördel med stutar istället för tjurar är att det blir lugnare och att alla jämngamla ungdjur kan gå i samma grupp. Testar nytt koncept OUS BYHOLM På Ousbyholm kastreras alla tjurkalvar och föds upp till slakt på 12-16 månader. Målet är att få ett väl marmorerat kvalitetskött. Hos Anders Tuvehjelm på Ousbyholm finns en dikobesättning med ett 90-tal kor av tung köttras, korsningar mellan charolais, simmental och limousin. När Nötkött besöker gården i juni går alla ungdjur i en grupp i en rastfålla utanför stallet. Här behöver man inte skilja på tjur- och kvigkalvar efter avvänjningen eftersom tjurarna är kastrerade. Gården är med i ett försök med intensivuppfödning av tung stut av köttras med målet att höja kvaliteten på köttet och skapa ett ekonomiskt mervärde. – De flesta tjurkalvar av köttras föds upp på stall efter avvänjningen och slaktas som ungtjurar. Tjurar av tung köttras når hög vikt och klass men sällan tillräcklig fettansättning och de har heller ingen marmorering, säger Jenny-Ann Sundelöf på Team Ugglarp. 34 DETTA ÄR EN INTENSIV STUT Vårfödda tjurkalvar av tyngre köttras kastreras före två månaders ålder. De går på bete en sommar med modern. Avvänjs på hösten vid cirka sex månaders ålder, stallas in och slaktas följande vår/försommar. Slaktåldern blir 14-16 månader med en tillväxt på cirka 1300-1400 gram per dag för att nå slaktvikten 350 kilo. Foderstaten är traditionell med fri tillgång på ensilage och kraftfoder. Eftersom slakteriet gärna vill få in mer marmorerat kött har man på försök låtit några gårdar testa att kastrera sina tunga köttrastjurar. En av de uppfödare som hörsammat budskapet är Anders Tuvehjelm. Han tror på idén att kastrera tjurarna och föda upp stutar istället. – Marknaden ska avgöra vad vi ska producera. Då finns det möjligheter att ta ut högre pris för produkterna, det vill säga slaktdjuren, säger Anders Tuvehjelm som gärna vill se mer företagaranda inom nötköttsproduktionen. Han anser det självklart att efterfrågan ska styra produktionen över tiden. – Finns det möjligheter att få mer betalt för ett mer marmorerat kött av högre kvalitet ska vi utnyttja det. Men de extra kostnaderna under uppfödningen måste naturligtvis betala sig och bidra till ett ökat netto, säger Anders Tuvehjelm. Alla kalvar på Ousbyholm sparas och föds upp till rekrytering eller slakt. Vid hanteringen av djuren ser han klara fördelar med att kunna ha stutar och kvigor tillsammans. – Allt blir så mycket enklare när alla ungdjur kan gå tillsammans, inte minst med tanke på gårdens kapitalbildning. JOHANNES NYHLÉN är ansvarig för djuren på Ousbyholm. Han är nöjd med att slippa hantera tjurar. Det dagliga arbetet med djuren underlättas när alla jämngamla ungdjur kan gå ihop. Kvigor och stutar går i en grupp i en lösdrift på ströbädd i en äldre ladugård med tillgång till rastfålla. – Motion är viktigt för djuren. De mår bättre av att kunna röra sig och sliter klövarna mer när de även går på hårt underlag, menar Johannes Nyhlén. Kalvgrupperna hålls ihop hela livet. De går med sina mödrar på bete första sommaren och NUMMER 5 2012 | NÖTKÖTT Stutar är enklare att hantera än tjurar. Kastreringen av kalvarna är ett farligt arbetsmoment Tjurkalvarna kastreras på våren före betessläpp. Johannes Nyhlén som är ansvarig för djuren på Ousbyholm avgör när stutarna är slaktmogna och kör dem till slakteriet i Hörby. Ett arrangemang både han och Jenny-Ann Sundelöf på Team Ugglarp är nöjda med. En snart slaktmogen stut av tung köttras som vid 12 månaders ålder nådde 304 kg slaktvikt, R+, fett 3+ och 2 i marmoreringsgrad. stallas sedan in i lösdriften på hösten. Här föds de upp på ensilage och kraftfoder fram till slakt under påföljande vår och försommar. – Kvigorna blir lugnare när det är stutar med i flocken och rider inte lika mycket på varandra. Stutar rider aldrig, säger Johannes. Nackdelen med stutar är arbetet med kastreringen av kalvarna på våren före betessläpp. – Vi tog ut veterinären samma dag som kalvarna skulle släppas ut för att såren skulle läkas ute i det fria och minska risken för infektioner, säger Johannes Nyhlén. Kalvarna var då mellan två veckor och två månader gamla. Han beskriver arbetet med att skilja kalvarna från sina mödrar, fånga dem för att bedöva och kastrera dem. Det var ingen enkel uppgift. – En två månader gammal kalv väger cirka 150 kilo och är inte det lättaste att handskas med, säger Johannes som önskade det fanns enklare sätt att utföra ingreppet. Kalvarna klarade annars kastreringen problemfritt. Efter installning får ungdjuren fri tillgång på ensilage på foderbordet och kraftfoder i automater. Vid avvänjningen och de första veckorna därefter får de Galant Ordinär. Sedan ges ser lovande ut. Stutarna har i medeltal haft en slaktvikt på 327 kilo, klass R+ och fett 3+ vid 13,9 månaders ålder. Marmoreringen låg i på 2,3 poäng i medeltal. Ett resultat som Jenny-Ann Sundelöf är mycket nöjd med. Fler gårdar har hakat på och testar nu att kastrera sina tunga köttrastjurkalvar. – Det kan vara intressant för många mindre gårdar som vill behålla sina tjurkalvar eftersom de kan ha alla ungdjur tillsammans, säger Jenny-Ann för köttrastjurar NÖTKÖTT | NUMMER 5 2012 OUSBYHOLM Ägare: Anders Tuvehjelm Driftsinriktning: Jord- och skogsbruk med dikor och köttproduktion Anställda: 4 Areal: 650 hektar Odlar: Vall, raps, råg, korn och konservärtor TEXT & FOTO LENA WIDEBECK de enbart krossat korn med cirka 10 procent Galant. Tillväxten under stallperioden var i medeltal 1 236 gram per dag. VARJE VECKA slaktas några stutar. Johannes Nyhlén väljer själv ut de som ska slaktas, lastar och kör dem till slakteriet i Hörby som ligger bara några kilometer från gården. De första 30 stutarna har slaktats under våren och försommaren i år. Resultatet så här långt Uppfödningen sker med fri tillgång på ensilage och krossat korn med en inblandning på 10 procent av koncentrat. 35 SVÅRT ATT FÅ MAR Det är främst kvigor, stutar och ungkor som ger ett marmorerat kött. Hög fetthalt och hög ålder har däremot inget säkert samband med marmorering. Det visar en studie på drygt 7 500 slaktade ungnöt. ANDEL DJUR I KLASS 3 OCH 4 30 25 Marmorerat kött med fett insprängt i muskulaturen är eftertraktat. Att producera det utan att djuren ansätter onödigt mycket fett är svårt. För att se vilka typer av ungnöt som ger ett mer marmorerat kött genomfördes förra året en studie på 7 514 slaktkroppar av ungnöt på Team Ugglarps slakteri i Hörby. Slakteriets personal bedömde insprängningen av fett i snittytan mellan biffstocken och entrecoten. Resultatet delades in i fyra klasser, från klass 1 som var ingen eller obetydlig marmorering till klass 4 som var mycket marmorerad. Det var bara 684 djur eller cirka nio procent av ungdjuren som bedömdes som marmorerade, det vill säga låg i klass 3 eller 4. Ungtjurar hade väldigt 20 15 10 5 0 Ungtjur Yngre tjur Kviga Ungko Stut Staplar som visar andel djur i olika slaktkategorier som marmorerade i klass 3 och 4. MARMORERING Marmorering är vitt fett insprängt i köttet. När nötkreatur börjar närma sig sin vuxenvikt avtar uppbyggnaden av musklerna och istället börjar djuren ansätta fett. Fettansättningen sker på flera olika ställen i kroppen, i underhuden, i bukhålan samt inne i musklerna. Det intramuskulära fettet är det som kallas för marmorering. Marmorering är små områden med insprängt vitt fett i köttet. Marmoreringen ökar med vikten på djuret och olika raser har bättre eller sämre förmåga att få bra marmorerat kött. Marmoreringen kan även påverkas av hur djuren har blivit uppfödda. MARMORERADE DJUR Djurkategori Antal Ungtjur 3 985 1,2 545 2,2 Yngre tjur Kviga Marmorering, medeltal 1 690 2,0 Ungko 612 1,8 Stut 682 2,0 Marmorerat kött med fett insprängt i muskulaturen är eftertraktat. Att producera marmorerat kött utan att djuren ansätter onödigt mycket fett är svårt. FOTO FABIAN BJÖRNSTJÄRNA 36 NUMMER 5 2012 | NÖTKÖTT RMORERAT KÖTT få djur i de två högre klasserna, bara cirka två procent. Stutar hade den högsta andelen marmorerade djur med 27 procent. Kvigorna låg på 21 procent och ungkorna på 19 procent. – Tvärtemot vad man kunnat tro så spelade åldern på djuren ingen roll. Marmoreringen ökade inte med stigande ålder, säger Cecilia Lindahl på Taurus som bearbetat siffrorna. Inom slaktkategori var det främst fettklassen på djuren som skiljde de marmorerade djuren från dem utan marmorering. De marmorerade låg ungefär två fettklasser högre. Det innebär tre till fem procent mer fett på slaktkroppen vilket motsvarar cirka 20 kilo fett. – Det finns dock inga garantier för att en fet slaktkropp även är marmorerad, säger Cecilia Lindahl. Det finns feta djur som inte har insprängt fett i muskulaturen. – Eftersom feta djur ger avdrag på avräkningen är det viktigt att försöka KALVHYDDA PREMIUM N hitta rätt djurmaterial som svarar på en intensivare utfodring med att marmorera, säger Cecilia. Det visade sig vara relativt stora skillnader mellan olika leverantörer på andelen marmorerade djur. – Men det var i stort sett omöjligt att hitta några större skillnader i utfodring eller skötsel mellan de gårdar som hade hög respektive låg grad av marmorering, säger Cecilia Lindahl. Hon drar slutsatsen att för att få mer marmorerat kött bör man satsa på kvigor eller stutar av de lättare köttraserna. – Ju högre intensitet i utfodringen desto snabbare sätter djuren fett och desto större chans till marmorering. Man kan fundera på om man kan få mer marmorerat kött från mjölkras och tung köttras genom intensivare utfodring, säger Cecilia. I STATISTIKEN framgår att de välmarmorerade kvigorna i medeltal har vuxit något långsammare än de ! yhet ✓ Vit glasfiber som är UV-beständig ✓ Hjul för en smidig förflyttning ✓ Ger kalvarna ett angenämt microklimat ✓ Ingångsgrind kan lätt sättas på hyddan för enkel rengöring temafoder CALF TEL PRO II FLEXI ✓ Hydda för 1-2 kalvar ✓ Hög hållbarhet, tillverkad i polyetylen ✓ Hjul för enkel förflyttning sämre marmorerade. Förhållandet är det motsatta för ungkor och stutar. Där har en högre intensitet gett mer marmorering. Många frågor är fortfarande obesvarade och Cecilia Lindahl tycker det vore intressant att få studera dem vidare. Exempelvis så har man störst möjlighet att påverka den intramuskulära fettansättningen på unga djur. I USA är det vanligt att man ger en viss typ av foderstat i början av uppfödningen av just denna anledning. Likaså vet man att arvet har stor betydelse. I flera länder har man analyserat fram genmarkörer för olika egenskaper som påverkar marmoreringen. Forskare på lantbruksuniversitetet jobbar med att kartlägga olika gener för ätkvalitet på svenska köttraser, bland annat för marmorering. Ett projekt som förväntas bli klart under nästa år. ”Utmaningen är att hitta djur som inte bara sätter fett utanpå slaktkroppen utan även har fett insprängt i musklerna”, säger Cecilia Lindahl på Taurus. LENA WIDEBECK Gastät spannmålslagring ökar din konkurrenskraft! *DVWlWVSDQQPnOVODJULQJKDU EDUDI|UGHODU ,QJDWRUNQLQJVNRVWQDGHU )RVIRUXWQ\WWMDVXSSWLOOElWWUH *DVWlWODJULQJK|MHURPVlWWEDUHQHUJL 6WRUDUEHWVEHVSDULQJRFKPLQGUHGDPP %lWWUHXWQ\WWMDQGHDYWU|VNNDSFLWHWHQ ✓ Strö- och ventilationslucka ✓ Enkel att rengöra ✓ Ingångsgrind ✆ 0522 - 350 30 t www.gardsbyiglu.se Dan Rudelöv: 0708 - 60 40 28 Anita Kufeldt: 0738 -15 79 96 NÖTKÖTT | NUMMER 5 2012 Tel: 0707-850042 www.assentoftsilo.se 37
© Copyright 2024