Rebecka Svensson
KULTUR LÄSARNAS SKRIVANDE Hur skildras miljöfrågor på film och kan film göra oss mer miljömedvetna? Det är några frågor som tas upp i boken transnational ecocinema. >> 11 En människa ska aldrig behöva bli så ensam att ingen märker att den är borta förrän efter två år. Det menar skribenten Abdel-Qader Yassine. >> 12 Det är i dag inte många som vet vem Rebecka Svensson är. Under sin levnadstid skrev hon i skuggan av nationalskalden Dan Andersson och gav endast ut ett verk. Nu hänger kulturarvet från hennes verksamhet vid Silverforsen i Ronneby på en skör tråd. >> 14 ’ Unga med funktionsnedsättning får en sämre utbildning och har en lägre utbildningsnivå än andra. >> 2–3 •LandetRunt Onsdag 21 augusti– tisdag 27 augusti 2013 | NUMMER 33 | ÅrgÅng 4 | Pris: 15 KrOnOr Kapellet av lera ger ny tro på omställning Marjo Marthin driver tillsammans med sin man Lärkan Hagström kurser i lerbygge på sin gård utanför omställningsbyn Järbo i Sandvikens kommun. Med tiden har lera byggnader växt fram runt gården byggda med en mängd olika tekniker från lerklining och lätverk till vedkubbsteknik. Här inns både hönshus, sovstuga och till och med ett kapell byggda av lera som tagits precis i närområdet. Paret driver en mängd olika folkbildningsinitiativ, bland annat kurser i lerbyggnadsteknik. >> 6–7 Marjo Marthin är en av eldsjälarna i omställningsbyn Järbo. Hon är också drivande i kulturföreningen Kulturand. NYHETER FOTO: ANNA MARIS LANDET RUNT Engagemang tar nya vägar Djurskyddsinspektörer hotas Medlemsantalet i de politiska ungdomsförbunden har nästan halverats de senaste tio åren men det inns de som går mot strömmen. Andra väljer nya sätt att delta i politiken, som sociala medier. >> 4 En av tio djurskyddsinspektörer har utsatts för våld i jobbet och en av tre har blivit hotad, enligt en ny undersökning. Nu förses allt ler inspektörer med direktlarm till polisen eller SOS. >> 5 Åkeriet Movebybike kan transportera upp till 300 kilo gods helt avgasfritt på sina speFOTO: MOVEBYBIKE cialcyklar. Företaget finns på fem orter i Sverige men siktar nu på att starta i Uppsala, Linköping och Norrköping. >> 8–9 TIPSA LANDET RUNT: red@landetrunt.nu | Retur: Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 Skarpnäck | POSTTIDNING A OPINION 2 Onsdag 21 augusti 2013 REDAKTÖR: ANNA MARIS • red@landetrunt.nu Den här veckan startar höstterminen för i runda tal 1 miljon grundskoleelever och 350 000 gymnasieelever i Sverige. Men det fria skolvalet är inte fritt för alla, skriver veckans debattör Ingrid Burman. Välkommen! Dags för mätning I början av september mäts Landet Runt av Tidnings statistik. Det innebär att vi återigen kommer att få presstöd. Som ni kanske minns, förlorade vi vårt presstöd i början av året, därför att Landet Runt – i väntan på Uppsala Fria delades och Presstödsnämnden ansåg att vi inte var samma tidning längre. Men nu har vi chans att få presstöd för Landet Runt igen. NäR MAN MäTER TIDNINgARS utgivning räknar man hur många prenumeranter de har i snitt under en utgiv ningsperiod på sex, nio eller tolv månader. Eftersom vi har över 3 000 prenumeranter, borde vi mäta på 2 151 (och få över en halv miljon kronor extra). Men vi mäter på 1 881 istället, för att det ofta tar lite tid att få in be talning för prenumerationer. Om du vill hjälpa oss att nå en högre presstödsnivå (vilket skulle kunna ske om många läser det här och agerar snabbt) kan du det ge nom att betala din prenumeration. Vill du hjälpa ännu mer förlänger du prenumerationen till ett år och beta lar i förskott. Då minskar vi ekodiffen (ekonomiska dif ferensen) mellan antalet prenumeranter och den betal ning vi fått in och kan mätas på en högre nivå. Med mer pengar kan vi göra en ännu bättre tidning. Men vi hoppas så klart att du gillar den du får redan i dag! Trevlig läsning! ANNA MARIS Chefredaktör •LandetRunt Landet runt – I väntan på... är en frihetlig nyhetstidning som vill bidra till en utveckling mot ett friare, öppnare samhälle. Vi på mediekooperativet Fria Tidningar äger våra tidningar själva. Redaktionen tar gärna emot texter, och är särskilt intresserad av andra perspektiv än de som mest dominerar i media. Kontakta oss gärna! Adress: Landet runt, Södra Förstadsgatan 18, 211 43 Malmö E-post: red@landetrunt.nu Telefon: 077-550 11 00 Webb: www.landetrunt.nu Twitter: twitter.com/landetrunt Chefredaktör och utgivare: Anna Maris, anna.maris@friatidningar.se Kulturredaktör: Abigail Sykes, abigail.sykes@friatidningar.se, 0704-25 32 27 Nyhetsredaktör: Abigail Sykes, abigail.sykes@friatidningar.se Reporter: Carolina Hansson, carolina.hansson@friatidningar.se Prenumeration: pren@fria.nu, 077-550 11 00 Kundtjänsts telefontider: måndag 15.00–18.00, tisdag–fredag 09.00–12.30 Annons: Helen Silvander, annons@fria.nu, 073-507 05 09 Tryck: V-TAB Norrtälje ISSN: 2000-5687 Tidningen trycks på miljövänligt papper. Upplagan är TS- kontrollerad. Landet runt – I väntan på... ges ut av mediekooperativet Fria Tidningar ekonomisk förening. För beställt material köper Fria Tidningar all förfoganderätt, möjlighet att välja distributionsform och publicera det i företagets samtliga produkter (se www.friatidningar.se). Fria Tidningar förbehåller sig också rätten att skriva om alla texter till lätt svenska för publicering i Sesam och Nyhetstidningen samt dess hemsidor. Det material som publiceras i Fria Tidningars produkter inns också tillgängligt hos Infopaq. Landet runt – i väntan på... lagras elektroniskt. Fria Tidningar ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Den som sänder in obeställt material till Landet runt – i väntan på... medger elektronisk lagring och publicering enligt ovan. Alla har inte samma rätt att studera Elever med omfattande behov av särskilt stöd kan nekas plats i skolan. Ny statistik från Han dikappförbunden visar också att unga med funktionsnedsätt ning får en sämre utbildning och har en lägre utbildnings nivå än andra. Handikappförbunden har ny ligen genomfört en undersök ning bland medlemsförbunden för att ta reda på hur skolsitua tionen ser ut för deras medlem mar och målgrupper. En av frå gorna i undersökningen hand lade om möjligheten att stude ra vid vuxenutbildningarna. På grund av brister i grundskolan är det många elever med funk tionsnedsättning som inte kla rar målet godkänt i alla ämnen. Detta medför att tillgången till högre utbildning begränsas. En ligt skollagen inskränks möj ligheterna för unga och vuxna med funktionsnedsättning att studera vid de vuxenutbildning ar som inns. Hela 75 procent i enkäten svarade att deras med lemmar/målgrupper påverkas av inskränkningarna i den nya lagen och knappt 45 procent av dessa angav att problemet är stort. ENKäTSvAREN lIggER i linje med statistik från Ungdomssty relsens rapport Fokus 12, som visar att en mindre andel unga med funktionsnedsättning går vidare till högre studier, jäm fört med övriga unga. I ålders gruppen 23–29 år är det 32 pro cent med funktionsnedsättning som har avslutad eftergymnasi al utbildning. Motsvarande siff ra bland övriga unga är 43 pro cent. ung domsenkät 2012 visar att unga med funktionsnedsättning i ål dern 16–25 år är mindre nöjda med sin skolsituation jämfört med övriga unga. Kanske kan det i vissa fall bero på att unga med funktionsnedsättning inte alltid får gå i den skola de egent ligen vill gå i och att de inte får det stöd de behöver. Enligt skol lagen kan skolor i dag neka att ta emot elever med omfattan de funktionsnedsättningar, om kommunen inte beviljar medel till extra stöd. Knappt 63 pro cent av de medlemsförbund som svarat på Handikappför bundens enkät uppger att elev er bland deras medlemmar/mål grupper tvingas välja en annan skola än den de egentligen vill gå i. Av dessa anger drygt en fjärdedel att detta är ett stort problem. Många barn och unga med funktionsnedsättning får inte UNgDoMSSTyRElSENS Diskrimineringen mot funktionshindrade på landets riksgymnasium. Situationen FAKTA Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 38 funktionshinderförbund, som tillsammans representerar cirka 400 000 människor. heller en utbildning som gör att de kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmå ga. Enligt den tidigare skolla gen hade elever i behov av stöd rätt till särskilt stöd utan att be gränsas av mål eller betyg. I den nya skollagen har denna rättig Återvinn fosfor i stället för Återvinn den fosfor som släpps ut på åkrarna och slå två lugor i en smäll: övergödningen bekämpas och stödet till två totalitära stater minskar. Jordbruken använder fosfor i form av konstgödsel för att få större skördar. Men fosforn är en ändlig resurs precis som ol jan. Båda kommer inom en snar framtid vara bristvaror men till skillnad från oljan går fosfor att återvinna. Tekniken inns men anses i regel för dyr för att kun na användas. EN MAJoRITET av all fosfor inns i dag i två länder, Västsa hara och Kina. Västsahara är dock ockuperat av Marocko. En anledning till att Marocko väg rar släppa Västsahara fritt är att de tjänar mycket pengar på fos for. Dessutom kontrollerar de genom fosforn en väldigt viktig ingrediens i vårt moderna jord bruk vilket ger dem makt de inte frivilligt vill ge ifrån sig. Återvinning av fosfor bor de alltså vara en självklarhet. Det är dock dyrare att återvin na fosfor än att köpa ny. Där för återvinns fosfor i dag på få platser i Sverige. Men hade de miljöproblem som är förknip pade med övergödningen tagits med i beräkningarna hade för modligen kalkylen sett annor lunda ut. TIll EXEMPEl återvinner ingen av de tre kommunerna (Eslöv, Höör och Hörby) som Skånes största vattenreservoar Ring sjön tillhör fosfor från jordbru ket. EU har krävt att kommu nerna som Ringsjön ligger i ska OPINION Onsdag 21 augusti 2013 3 REDAKTÖR: ANNA MARIS • red@landetrunt.nu VECKANS KLIPP Saxat ur medieflödet och det offentliga samtalet 55% ”När staten minskar sin service utanför storstäderna får det både praktiska och etiska konsekvenser. Det underförstådda budskapet till människor runt om i Sverige är att de inte är värda att satsa på. I grunden handlar det om människosyn.” FOTO: SCANPIX Så mycket ökade Sveriges Televisions inkomster för sponsring förra året, skriver Dagens Media. SVT ick in 38,6 miljoner kronor. Sponsringschef Stina Björk förklarar uppgången med OS i London och säger att inkomsterna nu förväntas sjunka. Det skriver Åke Bonnier, biskop i Skara, på DN debatt. ungdomar är ingenting nytt. Redan 2001 protesterade rullstolsburna ungdomar mot svårigheterna att komma in FOTO: FREDRIK PERSSON/SCANPIX är fortfarande densamma. SÅ HÄR KAN SKOLAN FÖRBÄTTRAS FÖR ELEVER MED FUNKTIONSHINDER • Möjligheten att neka en elev som har omfattande behov av het försvagats. Nu anger lagen att särskilt stöd endast ska ges i den omfattning som behövs för att eleven ska nå betyget godkänt. Drygt 58 procent av dem som svarat på Handikappförbundens enkät uppger att detta är ett problem för förbundets särskilt stöd en plats i skolan måste bort. grund- eller gymnasiebehörighet. • Kommunerna måste garantera att elever med funktionsnedsättning har lika möjlighet som andra att komplettera sin • Statens sanktioner mot huvudman som bryter mot regelverket behöver skärpas. medlemmar/målgrupper. Av dessa säger knappt 38 procent att problemet är stort. mål är en skola som ser olikheter som tillgångar, som har resurser att möta varje enskild elev KÄLLA: HANDIKAPPFÖRBUNDEN och som ger alla kunskap och tilltro till sin egen förmåga. HANDIKAppfÖRBuNDENS INgRID BuRMAN Ordförande, Handikappförbunden att stödja totalitära regimer ta fram ett program för att åtgärda vattenkvaliteten så att den anses vara ”god” vilket är steg två på en femgradig skala från hög till dålig. Både Östra och Västra Ringsjön bedöms i dag ha dålig vattenkvalitet med återkommande algblomning. Kommunerna har till 2014 på sig att åtgärda kvaliteten men redan nu har EU insett att det inte kommer att lyckas och gett kommunerna dispens till 2021 för Västra Ringsjön samt att kravet för Östra Ringsjön har sänkts från god till måttlig. I dagsläget ser det dock ut som att inte ens detta kommer att lyckas. Att återvinna fosfor har alltså tre fördelar. Vi kan använda denna ändliga resurs igen och vi skulle kunna minska vårt beroende av import av konstgödsel från ett ockuperat land. Dessutom skulle vi minska problemet med övergödning som under sommartid leder till algblomning vilket i slutändan riskerar vattenkvaliteten i Skånes största dricksvattenreserv. Hugo MAlM Omställning Höör av de 53 480 par som gifte sig år 1963 har eller kan förväntas ira guldbröllop i år. Antalet har stigit under många år, men kan komma att börja sjunka om cirka fem år, enligt Statistiska centralbyrån. ”Motiveringen är enkel. Att bedriva krig, ockupationer, utomrättsliga avrättningar och inte minst spionage borde vara en anledning till att åtminstone ta in honom på förhör. Man kan tycka att det låter blajigt men tar man rättssystemet på allvar bör man ställa de här frågorna. Nu har vi en unik chans eftersom han kommer hit helt frivilligt.” Det säger överläkare Gunnar Olofsson från Borås, som polisanmält USA:s president Barack Obama för brott mot mänskligheten. 55 000 Ringsjön i Skåne är en av de många sjöar som är viktiga för vår dricksvattenförsörjning. Den och många andra vattendrag skulle förbättras av fosforåtervinning. pruttkuddar har Tidningen Kamratposten skickat ut till sina prenumeranter inför lanseringen av nationella pruttkuddedagen den 26 augusti. Chefredaktör Lukas Björkman uppmanar alla att haka på aktiviteten som arrangeras för första gången i år. FOTO: KAMRATPOSTEN • Skollagen behöver kompletteras med rätt till specialpedagogiskt stöd, reglerat i åtgärdsprogram. FOTO: SCANPIX 19 818 4 NYHETER Onsdag 21 augusti 2013 REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • red@landetrunt.nu Betesmarker och ängar minskar I år består 440 000 hektar av Sveriges yta av ängs- eller betesmark. Det är en minskning med omkring en miljon hektar sedan slutet av 1800-talet. Orsaken är främst att antalet betesdjur minskat drastiskt, och ett resultat blir att artrikedomen hotas. Nu hoppas Jordbruksverket kunna uppdatera sin inventering av markerna under nästa period av landsbygdsprogrammet, 2014–2020. Östersjön runt med cykel Fyra internationella cyklister har tagit sig 3 500 kilometer runt Östersjön under tre månader för att sätta fokus på havsmiljön i de nio Östersjöländerna. I lördags gick kampanjen Race for the Baltic i mål i Köpenhamn för att sätta press på Helsingforskommissionen Helcom inför dess ministermöte den 3 oktober. Förhoppningen är att Helcom ska uppfylla de mål som satts upp både av EU och i dess egna handlingsplan för Östersjön, BSAP. Dessa är bland annat ett ansvarsfullt iske, minskad övergödning och skydd för känsliga områden. Nedåt för djurparker De lesta svenska djurparker har haft sämre besökssiffror denna sommar än förra året. Parken Zoo har minskat med hela en tredjedel, och även Borås djurpark, Kolmården, Nordens ark, Skansen och Skånes djurpark har tappat besökare. Två möjliga förklaringar kan vara värmen och larmerna om dålig djurhållning, enligt TT. Däremot har Furuvik i Gävle fått ler besökare än i fjol. 90-talister gör politik på nytt sätt De politiska ungdomsförbunden tappar medlemmar och unga under 30 år är den grupp som röstar i minst utsträckning. På sociala medier däremot bubblar det av politiska diskussioner och den ena kampanjen avlöser den andra. I dag är medlemmarna i de politiska ungdomsförbund som får bidrag från Ungdomsstyrelsen knappt en fjärdedel så många som för 20 år sedan. Medlemsantalet har ökat vissa år, men antalet medlemmar har aldrig kommit i närheten av vad det var under 1990-talet och dessförinnan. Det senaste året tappade samtliga politiska förbund som får bidrag från Ungdomsstyrelsen medlemmar, utom Moderaternas ungdomsförbund, Muf. Totalt tappade de sju ungdomsförbunden nästan 17 procent av sina medlemmar på ett år. Störst var minskningen hos Ung vänster som i senaste ansökningen nästan halverade antalet medlemmar mot föregående år. Ungdomsstyrelsens regeländringar kan dock ha påverkat förbun- för skråbildning, att politikernas barn är de som blir morgondagens politiker. Men att ungdomar i dag är mer intresserade av enskilda sakfrågor tror han inte stämmer. Det intresset har alltid varit starkt. – Det måste vara något tillräckligt nära och konkret för att man ska bli intresserad men så har det alltid varit. Titta på 70-talet när en Man hel generation ensäger gagerade sig i kärnkraftsfrågan, det var att alla kan ju energipolitik men det var en sakfråga bli politi- som engagerade. dens siffror det senaste året. Tidigare krävdes det nämligen att 60 procent av medlemmarna på central nivå skulle vara mellan 7 och 25 år, i dagsläget ska 60 procent av medlemmarna även i organisationens medlemsföreningar vara mellan 6 och 25 år. ENLIGT Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, är det här en utveckling som har ägt rum i lera andra länder men som efter hand stannar upp. Att ungdomsförbunden har så mycket färre medlemmar i dag än för 20 år sedan tror ker men att han har att göra med driva poliHENRIK OSCARSSON en generell utveckling menar att ungdomstik är något i samhället. förbunden fyller en – Ungdomsförbun- man måste viktig funktion i deden hade tidigare lära sig. mokratin och som även en social roll att skola i politik. fylla men nu har de Henrik Oscarsson, – Man säger att fått ökad konkurrens professor i statsvealla kan bli politiker tenskap. från andra håll. Man men att driva pokan ha roligt ändå och litik är något man partierna blir mindre och mer måste lära sig. nördiga. Erik Andersson är lektor i peHan menar att detta kan bli dagogik vid högskolan i Skövde problematiskt då det ökar risken och Örebro universitet. Han har EXEMPEL På diskussioner som han har följt i en nätgemenskap för unga är abort, barnaga och köttkonsumtion. – Konlikten är utgångspunkten i diskussionerna och det är ett väldigt argumentativt samtal. Det inns en öppenhet för att vi ska tycka och tänka olika. Erik Andersson menar att det kan behövas ett perspektivskifte kring hur samhället ser på unga människor. – Det handlar om att man erkänner dem som samhällsmedborgare och att man då erkänner den här typen av samtal som politiskt deltagande. KAJSA PERSSON nyheter@landetrunt.nu MEDLEMSANTAL I UNGDOMSFÖRBUNDEN Bidragsår Centerpartiets ungdomsförbund 92/93 2003 2013 14 159 2 529 782 - - 2 185 Kristdemokratiska ungdomsförbundet 4 013 3 548 3 007 Liberala ungdomsförbundet 11 162 - 2 075 Moderata ungdomsförbundet 17 698 5 990 8 852 Socialdemokratiska ungdomsförbund 35 212 15 937 3 417 Ung vänster 14 066 12 359 1 525 Totalt 96 310 40 363 21 843 Grön ungdom Militärövning på Gotland I mitten av september väntas hundratals soldater och personer från hemvärnet, runt 40 fartyg samt 25 lygplan och helikoptrar delta i en internationell militärövning som bland annat äger rum på Gotland. USA, Norge, Finland och Litauen är några av de 15 länder som deltar, rapporterar P4 Gotland. nyligen skrivit en avhandling om unga som diskuterar kontroversiella politiska frågor på internet. – Det inns två läger inom forskningen. Ena sidan säger att intresset för politik har svalnat, med minskat antal medlemmar i ungdomsförbunden och lågt valdeltagande. Andra sidan menar att ungdomar i högsta grad är intresserade av politik men att det tar sig andra uttryck, till exempel genom diskussioner i sociala medier. KÄLLA: UNGDOMSSTYRELSEN Kajsa Dovstad har valt att engagera sig som socialpolitisk talesperFOTO: LEO SELLÉN/SCANPIX son för Liberala ungdomsförbundet. Listan visar de ungdomsförbund till riksdagspartierna som får bidrag från Ungdomsstyrelsen. Medlemsantalet är antalet medlemmar mellan 7 och 25 år, 2013 mellan 6 och 25 år, som har blivit godkända. Medlemsantalet för bidragsåret grundar sig på de siffror förbunden har skickat in från två år tidigare. NYHETER Onsdag 21 augusti 2013 5 REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • red@landetrunt.nu OM STUDIEN Cirka en tredjedel av Sveriges djurskyddsinspektörer, 65 personer, deltog i studien. Det som gör att den kan anses som representativ är att deltagarna är spridda över hela landet. Förutom djurskyddsinspektörer deltog tjugofem procent av alla mijö, hälso- och livsmedelsinspektörer i studien. Där svarade 38 procent att de har blivit utsatta för hot. Undersökningen visar också att denna grupp ofta blir utsatta för försök till otillbörlig påverkan (jäv). Många djurinspektörer har utsatts för hot eller våld i jobbet. Personen på bilden förekommer inte i texten. FOTO: DRAGO PRVULOVIC/SCANPIX Hot och våld en del av arbetet Var tredje djurskyddsinspektörer i landet uppger sig ha blivit hotad i arbetet, och en av tio har varit utsatt för våld. Det visar en undersökning från fackförbundet Naturvetarna, som nu kräver att arbetsgivarna har en beredskapsplan mot hot och våld. Studien gjordes efter att fackförbundet Naturvetarna under en längre tid fått in uppgifter från sina medlemmar om att hot och våld är vanligt bland djurskyddsinspektörer. Sjuttio procent av de som deltagit i studien sa att de någon gång utsatts för hot under arbetstid, och tio procent att de utsatts för våld. Vanligast är det att hoten kommer på mejl eller telefon, ef- Kristofer ter att inspektionerna Jervinge. har gjorts. – Jag blev rätt chockad av resultatet, dels av att det är så pass illa ställt, men också över hur många som upplever att arbetsgivare inte jobbar aktivt med dessa frågor, även om det inns en arbetsplan för det, säger Kristofer Jervinge som har varit ansvarig för studien. över hela landet har deltagit i studien, och det gick inte att se någon märkbar skillnad i förekomsten av hot eller våld över landet. Kristofer Jervinge kunde inte heller utläsa att det skulle vara vanligare med hot eller våld under någon viss typ av inspektioner, utan INSPEKTÖRER menar att det kan förekomma hos såväl husdjursägare som lantbrukare. – Att mista ett husdjur är ju ofta emotionellt, men har man ett jordbruk så går man miste om sitt levebröd, så det går inte att generalisera. NATURVETARNA KRäVER NU att länsstyrelserna, som djurskyddsinspektörerna är anställda av, tar frågan på allvar. I till exempel Halland har åtgärder redan gjorts, där ska alla inspektörer förses med radiokommunikation som är direktkopplad till polisen. Andra åtgärder skulle kunna ”Hon sa att hon skulle skjuta oss” Möjliga hot och i vissa fall våld är något som djurskyddsinspektörer i Uppsala län får vara beredda på inför varje inspektion. – Det är väl en del av det här jobbet på något vis, säger djurskyddshandläggaren Kristina Jansson. Inom kort kommer länets inspektörer att få direktkoppling till SOS. Kristina Jansson har varit med om lera obehagliga situationer under sina inspektioner. En gång rörde det sig om ett direkt hot, då en djurägare ringde upp efter en inspektion. – Hon sa att hon skulle skjuta oss om vi kom tillbaka för den inbokade uppföljande inspektionen dagen därpå. Då blev man skärrad så klart. äRENDET togs till domstol och kvinnan dömdes för hot mot tjänsteman. Vid ett annat tillfälle har Kristina Jansson blivit spottad i ansiktet. För att klara av arbetet trots risken för hot menar hon att det är viktigt att inte ta händelserna personligt. – Jag försöker tänka att jag representerar länsstyrelsen och inte mig själv. Och så får man fundera på hur situationen blev som den blev, om jag kunde ha agerat annorlunda på något sätt. Riktlinjerna för hur inspek- törerna kan hantera hotfulla för hot. Däremot har vi inte haft situationer har blivit bättre de någon våldsam situation vad jag senaste åren, menar hon. I dag känner till. inns det nedskrivna rutiner att I dag har alla inspektörer en ta till vid hot och våld, walkie-talkie med sig som att inte utsätta sig ut på inspektioner, för onödiga risker, se till och rapporterar in till att ha en fri väg ut, eller en kollega på kontoatt slippa backa med biret när de åker ut på len för att komma däroch när de lämnar en ifrån. Det inns också inspektion. Uppstår en möjlighet att gå och en hotfull situation, prata med en kurator Henric Eriksson. eller om inspektören för den som är med om inte hör av sig, kan en hotfull situation. kollegan direkt larma polisen. Tanken är att utrustningen ska bytas ut till en radio med direktHENRIC ERIKSSON är länsvetekoppling till SOS, men det avtarinär på länsstyrelsen i Uppsala let är inte färdigt ännu. och den som ansvarar för djur– Det kommer kännas bra att skyddsinspektionerna i länet. få igång det systemet, polisen – Jag känner igen bilden av har ju bättre beredskap att hanatt många inspektörer utsätts vara att inspektörerna alltid är två när de åker på inspektioner, eller att de får mer utbildning i bemötande av djurägare. – Vi kommer att arbeta för att arbetsgivarna har en beredskapsplan på plats som används aktivt, att hot och våld alltid ska anmälas av arbetsgivaren och att Arbetsmiljöverket tar fram material kring hur arbetsgivare bör agera när det gäller hot i bloggar, sociala medier och på nätet i allmänhet. Alla insatser för att inspektörerna ska känna sig trygga är viktiga. PAULA ROOTH tera hotfulla situationer än vad vi har, säger Henric Ericsson. Att folk kan reagera med hot och våld på inspektörernas besök tror Kristina Jansson beror på att många har starka känslomässiga band till sina djur. – Relationen med djur går nästan att jämställa med den man har med sina barn, och så kommer det någon och har synpunkter på hur du sköter om dem, det är väl inte så populärt. TROTS ATT ORON för att en hotfull situation ska uppstå inns där i bakhuvudet när hon åker ut på en inspektion tycker hon att arbetet som djurskyddsinspektör är meningsfullt. – Det som gör att det är värt det är när jag känner att jag faktiskt kan hjälpa djur och förändra dåliga förhållanden. PAULA ROOTH 6 OMSTÄLLNING Onsdag 21 augusti 2013 REDAKTÖR: ANNA MARIS • red@landetrunt.nu PÅ GÅNG Har du något på gång? Tipsa red@landetrunt.nu senast fredagen veckan före utgivning. Landet Runt kommer ut varje onsdag. Vandring i Leksand Friluftsfrämjandet i Leksand arrangerar en by-, skogs och fäbovandring i Ytterboda. q TID: 22/8 KL 18. PLATS: AVFÄRD FRÅN KULTURHUSETS PARKERING I LEKSAND. FRIVILLIG AVGIFT (FÖRSLAGSVIS 20 KRONOR). TA MED FIKA. GROVA SKOR ELLER STÖVLAR REKOMMENDERAS. INFO: WWW.FRILUFTSFRAMJANDET.SE/LEKSAND CykeLkök i götet Laga och ixa din cykel i Cykelkökets gör-det-själv-verkstad. Cykelköket fungerar även som en återvinningscentral för kasserade och övergivna cyklar och cykeldelar. q TID: TISDAGAR OCH TORSDAGAR KL 18– 20. PLATS: VEGAGATAN 1, GÖTEBORG Möte i köpenhaMn Omstilling nu bjuder in till torsdagskafé på temat internationell klimatpolitik och resursekonomi. Med Peter Bjerregaard. q TID: 22/8 KL 19.30–21.30. PLATS: THE HUB, NÖRREBROGADE 52, KÖPENHAMN ekokaLyps i hoVa Kulturföreningen Idévärlden arrangerar hållbarhetsfestivalen Ekokalyps. Alva Snis Sigtryggsson, Karl-Erik Eriksson, Pel Rostam och Planka.nu medverkar. Det blir också domedagsfest och tillverkning av hållbara piñatas. q TID: 23/8 KL 14 –25/8 KL 12. PLATS: GAMLA BIOGRAFEN, EMIL LÖFSTRANDS VÄG 9, HOVA asCi i MaLMö Aalto Camp for Societal Innovation (ASCI) bjuder in till ett fyradagarsseminarium som sammanför innovatörer, forskare, entreprenörer och studenter i syfte att skapa samhällsförändring. Årets tema är Sustainable Urban Development (hållbar urban utveckling). q TID: 26–29/8. PLATS: MEDEA, ÖSTRA VARVSGATAN 11A, MALMÖ Vikingarnas byggteknik – lösningar för framtiden En fjärdedel av alla människor i världen bor i lerhus, men sedan 1940-talet har svenskarna övergett de gamla byggnadsteknikerna för moderna material och metoder. Men i omställningsbyn Järbo lever de gamla teknikerna kvar. Här inns ett folkbildningsprojekt för att återinföra hållbara hus. I omställningsbyn Järbo i Sandvikens kommun har byborna skapat ett stort antal gemensamma initiativ, från ett digert aktivitetsprogram med allt från inre omställning med hjälp av hästar till solelsprojekt och gemensamma grisar på kommunens mark mitt i byn. EN AV DE DRIVANDE i arbetet är Marjo Marthin. Hon och hennes man Lärkan Hagström bor på en gård strax utanför byn. Genom sitt arbete med föreningen Kulturand har de sedan 1980-talet arbetat med många projekt. I Järbo där de bor sedan drygt tre år handlar det mycket om självförsörjning, pedalkraft och lerhusbygge. – Att inspirera och sprida information om olika lerbyggetekniker är en stor del av vad vi jobbar med här på gården, säger Marjo Marthin, som själv står för guidade turer för besökare. Det kommer kursdeltagare och volontärer från hela världen för att lära sig de olika teknikerna och bidra till utvecklingen på den delvis självförsörjande gården. Det inns många olika tekniker för lerhusbygge och lera har varit i bruk sedan vikingatiden, förklarar Marjo Marthin och visar runt bland byggnaderna. Hitintills har ett fähus, hönshus och ett litet kapell byggts. I några trähus som redan fanns på gården har stora delar blivit lerklinade. FLER BYGGNADER lär det bli som får lera i någon form. I stort sett alla byggnader får ”sanningsfönster” – inramade ”hål” i väggen så att besökarna kan se prov på de många olika teknikerna. Det är tekniken att läta sly som kommer från vikingatiden och är den teknik som använts i långhusen som byggdes då. – Det är en metod som borde komma till heders i vår tid för dem som vill bygga miljövänligt, verklig lokal förädling utan transporter, säger Marjo. – Vi har dock förmånen att använda fyrkantsågade reglar vilket inte vikingarna hade. För övrigt lätar vi väggarna på samma sätt som man har god grund att tro att de gjorde, berättar Marjo Marthin. Marjo Marthin visar lerhusbyggena för en grupp från Järbo omställningskurs. EN ANNAN TEKNIK som har his- torisk grund också i Sverige är kubbteknik som är att mura med vedträn som man sedan putsar med lera. Det är en teknik som användes för några hundra år sedan, inte minst i Sverige och Norge. En teori om hur tekniken uppstod är att drängar som ick löfte att bygga sig ett hus men inte ick ta timmerstockar från husbondens skog – men väl vedträn – uppfann tekniken att mura med ved. När huset sedan är lerklinat kan det se ut som ett stenhus. Att de var byggda i denna teknik har i vissa fall upptäckts vid renovering eller rivning. Det blir inget byggavfall från byggena. Allt material kommer i stort sett från naturen, det mesta till och med från marken de bor på. De har också tillverkat en Sovstugans blåa väggar ger en rofylld känsla. matris för att i samband med undervisning visa på kvalitéer med olika lerblandningar. – Vi har haft en del problem med sprickor i husen, men vi har lärt oss efter hand och blivit bättre och bättre på att jobba med materialen, förklarar Marjo Marthin. – Bland annat här är det som fårens ull kommer väl till pass, fortsätter hon, doppad i lervälling blir ullen som en hållbar ”tejp” över sprickor och bidrar WORKSHOP OCH HÖSTMÖTE Fika i Jönköping • Workshop om utvändig lerputs med kalk och pigment • Lerbyggeföreningen i Sverige håller sitt höstmöte på gården Höstens första Omställningsika i Jönköping handlar om förnybar energi. Föreläsare Jan Adler förespråkar och ger exempel på möjligheterna med decentralisering och småskalig energiproduktion. Torsdag till fredag den 29–30 augusti genomförs en workshop under ledning av Ulf Henningsson, den kanske enda heltidsarbetande lerklinaren i Sverige. Under två dagar kommer det lilla kapellet på gården att få sitt slutliga lager ytputs. Detta lager ska både få pigment och kalk, så det blir inte ett ”elefantgrått” hus som övriga på gården, utan en ”ljust rosa elefanthy”. Kalken kommer att ytterligare förstärka lerans tålighet mot regn. Dessutom blir det tillfälle att måla med vattenglas och tillfälle att stifta bekantskap med lera lerbyggetekniker. 31 augusti inbjuder Lerbyggeföreningen i Sverige till höstmöte i samarbete med Föreningen Kulturand och Omställning Järbo. Eftermiddagen börjar med lunch och därefter blir det föredrag med Jan Akander, teknologie doktor från miljö-bygg på Högskolan i Gävle. Guidad visning av de olika husen och olika lerbyggetekniker som inns representerade. Grillfest och samtal under kvällen. q TID: 27/8 KL 18. PLATS: STUDIE- FRÄMJANDET, JÖNKÖPING Föranmälan till både workshop och lördagen: 0290 707 70 eller marjo.marthin@telia.com. Läs mer på www.ekobyggmedlera.se. OMSTÄLLNING Onsdag 21 augusti 2013 7 REDAKTÖR: ANNA MARIS • red@landetrunt.nu HALLÅ DÄR... ...Emelie Rye, Marianne Ehrlich och Ellen Theander från den ideella föreningen Idévärlden som arrangerar Ekokalyps den 23-24 augusti i Hova för allra första gången. Vad är Ekokalyps? – Ekokalyps är en postapokalyptisk hållbarhetsfestival i Hova dit vi bjuder in personer, organisationer eller institutioner som på ett eller annat sätt har ett intresse av eller kunskap inom ekologisk och social hållbarhet. Och det tror vi att alla har! Hur många personer räknar ni med ska komma till Ekokalyps? – 200–300. Hur kom Ekokalyps till? – Vi såg ett demokratiskt problem där människor känner sig långt bort från politiken, att deras sociala ansvarstagande är valbart trots att alla människors sammanlagda handlingar får högst reella konsekvenser för dem själva och andra, samtiden och historien. Kollektiva angelägenheter som klimathot, överkonsumtion och domedag kräver kollektiva lösningar men det är svårt att hitta sådana om inte alla känner engagemang och inlytande. Vi ville arbeta fram en lösning men eftersom vi själva är unga och ganska oerfarna var det naturligt att bjuda in ler människor med större spetskunskap än vi själva och erbjuda dem ett rum för att lära oss och varandra och samtidigt ha kul. Vilka är de tre största anledningarna att besöka festivalen? – Festivalen bygger på deltagande, det är snudd på ett socialt experiment. Alla programpunkter involverar besökaren i nästan lika hög grad som våra aktörer så det är ett utmärkt tillfälle att påverka – både sin festivalupplevelse och samhället. Det kommer bli lippat. Var kan man annars bygga en skrotpiñata med kommunpolitiker, ta en bärs med en partikelfysiker, se en psykadelisk jazzkonsert och dansa domedagsdansen med en ekologisk köttbonde? Allt arbete bakom festivalen är ideellt – styrelsen i föreningen, de 30 programpunkterna, våra sponsorer och samarbetspartners, volontärer, vänner och familj. Det bygger på människors välvilja och förmåga att förändra. Varför behövs en hållbarhetsfestival i Hova? – Dels är det en plats där det inns stor kunskap inom ekologisk hållbarhet, inte minst på en väldigt konkret och praktisk nivå. Den vill vi ta tillvara och uppmärksamma. Det inns också brist på mötesplatser i allmänhet och kanske främst för det starka lokala kulturutövandet. Vi vill utgöra en plattform för det. ANNA MARIS red@landetrunt.nu Inne i kapellet är stämningen rofylld. I väggen sit- Inne i kapellet får besökarna uppleva lugnet i ett lerhus ter återvunnet glas. byggt för relektion. till ett slätt och hållbart slutresultat. Men det tog något år och möten med några olika lärare med olika inställning innan vi ick kläm på det! DET FINNS MåNGA fördelar med lerhus. Tvärt emot vad man kanske tror är de väldigt hållfasta och kan – rätt byggda och underhållna – stå sig genom många århundraden. Lera i sig isolerar nästan inte alls, men är vad man kallar ”termisk mas- sa”, det vill säga den lagrar temperatur. Lera är ”trögt”, det kan ta lång tid att värma upp ett hus, men så behåller det värmen länge och avger det sakta, på samma sätt ”buffrar” en lervägg fukt och avger luftfuktighet sakta. Det är några av många skäl till att det ofta blir så behagligt klimat i ett lerhus. den målar man helst med äggoljetempera, och nästan bara med naturliga pigment – leror och jordarter. Enstaka kulörer är tillverkade, nämligen de som i sin naturliga form är giftiga. Marjo Marthin kallar sovstugan sin ”bunker”. – Det är här jag återhämtar mig. Lerhus är hälsosamma miljöer för både kropp och själ. I SOVSTUGAN HAR man putsat och sedan målat lerväggarna i en behaglig ljusblå färg. På går- TEXT OCH FOTO: ANNA MARIS red@landetrunt.nu LERA OCH LERHUS • I slutet av 2000-talet bodde cirka 50 procent av världens befolkning i hus där lera ingick. • Ett lerhus håller så länge man underhåller det och det inte regnar in. I England till exempel inns lerhus från 1400-talet som fortfarande är i bruk. • När lera bearbetas uppstår det en elektrisk laddning mellan dess partiklar som gör den klistrig när den är våt och stark när den har torkat. • När man talar om lera menas egentligen ”ler”. Kornstorleken är mindre än 0,002 mm. • Internetsidan http://esb. wspoint.com/se/ är under uppbyggnad. ESB står för ”Experiences of Sustainable Building”. • På sidan http://www.cybis. se/forfun/kubbhus/ inns info om att bygga med vedkubb. • Läs också på Lerbyggeföreningens hemsida http://www. lerbyggeforeningen.se. ”Det kommer bli lippat.” FOTO: PRIVAT 8 LANDET RUNT Onsdag 21 augusti 2013 FOTO: MOVEBYBIKE REDAKTÖR: AbigAil syKEs • red@landetrunt.nu ”Det är intressant att se hur människor reagerar när de förstår idén. Vi lastar mängder man inte kan tro eller minnas i mannaminne”, säger Johan Wedin. Movebybike inns i Malmö Företaget vann Malmö st När man talar om åkeri är cykel inte det första transportmedel man tänker på, men för Johan Wedin har kärleken till den människodrivna maskinen blivit en livsstil och ett företag. – Vi är ett åkeri. Det är skönt och kaxigt att säga så. Movebybike är ingen budfirma, vi transporterar gods, säger han. Med starka cyklar och specialdesignade cykelvagnar har åkeriet inga problem att forsla varor upp till 3 kubikmeter eller en vikt av 300 kilo. En cykel kommer las M ovebybike har existerat i dryga året och redan etablerat sig i Malmö, Lund, Helsingborg samt Stockholm och Göteborg. Startskottet för Johan Wedins banbrytande idé gick av på en isande kall återvinningscentral i Bunkelo utanför Malmö. Det var där i samband med ett återvinningsevent som våra vägar först kom att mötas. En grupp eldsjälar från Cykelköket, en icke vinstdrivande cykelverkstad, hade trotsat kylan för att hindra cyklars stundande död i metallskroten genom att informera folk om hur deras oönskade stålhästar kunde leva vidare i ett ideellt cykelkretslopp. Avsaknad av bil i samband med behovet av att förlytta cyklarna till Malmö gjorde att idéerna lödade för denne entreprenör. Funderingarna gick kring hur man kunde förlytta saker med cykel och grunderna till Movebybike, ett cykelåkeri, lades. Datumet var 1 april. I mitten av juni samma år hade tanken blivit verklighet. – Efter att vi träffades gick jag hem och sökte lösningar. Jag hittade en lyttirma i Montreal som lyttade häpnadsväckande mängder med cykel och släp, berättar Johan Wedin. i våR TiD äR DET läTT ATT TRo att Move- bybike är innovativt, men att förlytta saker med cykel är inget nytt. Motorfordonens ankomst slog ut cykeltraiken och Johan Wedin är mån om att ta tillbaka gatorna och konkurrera med den tunga traiken. – Det handlar om citylogistik, säger han. Lastbilar som inte ens är fulla fyller smågatorna i Malmö på förmiddagarna. Det handlar om lätt gods med många stopp. Vi är snabbare, miljövänligare och det är också en säkerhetsfråga. Inga tunga fordon bör vara kring folk. De är gjorda för mycket längre sträckor, säger han. – Vi är väsentligt snabbare än en bil. Vi har ler vägar att välja mellan och behö- Det handlar om lätt gods med många stopp. Vi är snabbare, miljövänligare och det är också en säkerhetsfråga. ver inte ta några omvägar utan kan oftast ta den genaste vägen och kan komma hela vägen fram. Allt detta gör skillnad när det är många stopp, fortsätter han. FÖR KUNDERNA väger miljöaspekten tungt och för många företag innebär detta gröna åkeri att de kan leva upp till sin miljöpolicy. En existerande kund ville inte associeras med tunga lastbilar i stadskärnan bland folk utan såg hellre att Movebybike stod för deras utkörningar. Än så länge ligger dock branschen i det bilburnas favör då terminalerna varifrån godsen utgår ifrån ofta ligger i stadens utkant. Johan Wedin skulle hellre se att terminalerna kommer närmare staden så att cykelburna åkerier skulle kunna ta leveranser därifrån. sAMTiDigT soM FÖRETAgET är nytt på marknaden har inga pengar lagts på marknadsföring utan de har än så länge nöjt sig med en Facebooksida samt att visa upp sina färdigheter ute på stadens gator. – Vi ses och är spektakulära ute på stan. Det har haft ett större genomslag än jag trodde, säger Johan Wedin som menar att företaget inte vill berätta vad det gör utan hellre visar vad det kan. Inte ens vintern ses som ett hinder. – Man kan cykla året runt, men kanske inte lasta lika mycket. Det handlar inte om hur mycket vi kan dra utan hur mycket vi kan lasta säkert. Det handlar om bromsförmåga, säger han. Framtiden ser ljus ut för Movebybike. Fler och ler företag ser potential i åke- 9 Onsdag 21 augusti 2013 FOTO: CAROLINA HANSSON FOTO: MOVEBYBIKE REDAKTÖR: AbigAil syKEs • red@landetrunt.nu FOTO: MOVEBYBIKE ö, Lund, Helsingborg, Stockholm och Göteborg. De starka cyklarna och de specialdesignade vagnarna tillåter cykelåkeriet att transportera gods upp till 300 kilo. FOTO: MOVEBYBIKE tads miljöpris 2012. stad riet, vilket öppnat upp för framtida samarbeten och Johan Wedin är inte sen att haka på nya idéer. ExpAnsionEn är redan ett faktum. Från att ha börjat i hemstaden Malmö har Movebybike redan nått till ytterligare ett par Skånestäder samt tagit sig an franchisetagare i Stockholm och Göteborg. Samtidigt blickar Johan Wedin mot nya städer där cykeltraiken är stor och topograin inte alldeles för besvärligt. Bland annat inns sikte på Uppsala, Linköping och Norrköping, men planerna stannar inte där. – Vi går in i Köpenhamn om vi hittar en lämplig partner. Köpenhamn vet att man kan transportera saker med cykel, säger Johan Wedin med en förhoppning om framtida samarbeten på andra sidan Östersjön. CARolinA HAnsson red@landetrunt.nu ”Vi ses och är spektakulära ute på stan. Det har haft ett större genomslag än jag trodde”, säger Johan Wedin. 10 KULTUR Onsdag 21 augusti 2013 REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • red@landetrunt.nu KULTURSVEPET Aktuell kultur i hela landet Hagfors före med Monica Z Den kommande storilmen om artisten Monica Zetterlund får förpremiär den 12 september i samband med Hagfors nya digitalbios oficiella invigning. Det rapporterar P4 Edda Magnason spelar titelrollen i Värmland. Monica Z Monica Z. FOTO: SF BIO hade Sverigepremiär på festivalen Way out west i Göteborg den 10 augusti men går upp på biograferna först den 13 september. Johannes Nebel framför en skiss över hur sajten Play kultur ska se ut. ”Alla institutioner står för sina egna produktioner och kommer ha en egen lik på sidan. Det kommer också gå att välja vilken typ av kultur man FOTO: PAULA ROOTH vill se, som teater, balett eller författarintervjuer.” ”Norra Sverige är exotiskt i många utländska resenärers ögon, och är en av de regioner som potentiella Sverigebesökare är mest nyikna på.” Han vill göra kulturen tillgänglig på nätet Vargen kommer Det blir både grillning och berättande runt elden när vargen skildras i folktro och fakta av berättaren Per Gustavsson och Naturskyddsföreningens Ulla Rundlöf. Samling vid Karins sten (besöksmål 27 i Sagobygden) intill väg 25 i Ljungby kommun kl 19 och 22 den 21 augusti. 300 000 kronor Så mycket gick årets upplaga av medeltidsveckan på Gotland back. Förklaringen är att evenemangen i juli lockade färre besökare än väntat, rapporterar P4 Gotland. Däremot var själva medeltidsveckan välbesökt. Behind every stain there’s a story FOTO: GURINDER OSAN/AP/SCANPIX Fem unga grafitikonstnärer från Gävle och Sandviken ställer ut på Länsmuseet Gävleborg till och med den 8 september. Målningarna är skapade särskilt för lokalen av Simon Larsson, Joel Karismaa, Andreas Persson, Elof Johansson och Viktor Forsberg. Surr kring bikupan Möt biodlare och lär dig mer om binas fascinerande värld i en utställning på Berte musuem i Falkenberg till den 31 augusti. FOTO: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX Det säger Thomas Brühl, vd på Visit Sweden, i ett pressmeddelande från Umeå 2014 om att kulturhuvudstadsåret ger sig ut på turné. Warszawa, London, Barcelona och fyra andra städer i Europa får besök av ett genomskinligt Sverigehus och en samisk kåta. Besökarna kommer att få ta del av samisk och svensk mat, slöjd, musik, design och ilm med start den 5 september. – Kultur är statligt inansierad i de lesta fall, alltså har vi alla varit med och betalat för den genom våra skattepengar. Därför bör alla få tillgång till den gratis. Det säger Johannes Nebel, som tillsammans med de andra i föreningen Play kultur vill skapa en sajt som samlar ett stort utbud av kultur på nätet, i likhet med till exempel SVT play. Arbetet med en sajt på nätet där kulturinstitutioner kan lägga upp sina föreställningar i digitala versioner pågår för fullt. Än så länge inns det intentionsavtal med danska Louisiana museum, Skånes dansteater och Malmö stadsteater – alla intresserade av att digitalisera sina produktioner och lägga upp dem på Play kulturs sajt. Johannes Nebel tror att det kan innas en efterfrågan efter gratis kultur på nätet och är förvånad att ingen har kommit på idén tidigare. – Allt annat, som musik, sport och ilm, inns redan på nätet, men kulturen har hamnat tio år på efterkälken. Jag tror att vi är mogna för det nu. DIGITAL GRATISKULTUR kan på sikt bli ett sätt att locka ler att ta del av kultur menar han, då den kan nå grupper som inte är bekväma med de mönster som kulturen är inlåst i i dag. – Det inns en massa trösklar att ta sig över, det gäller att veta var kulturen inns, att kunna betala vad den kostar, och fysiskt kunna ta sig till platsen. Vi vill att kultur ska kunna nå alla, även om det främst kommer locka dem som har ett intresse från början. Han pratar om att göra kulturen till en större del av samhället, att skolor ska kunna använda sig av digital kultur inför klassrumsdiskussioner, eller bibliotek visa till exempel författarintervjuer i samband med bokcirklar. Att ta betalt för digital kultur MER OM DIGITAL KULTUR • Inspelade föreställningar och konserter visas redan i dag på biografer runt om i Sverige. • Play kulturs arbete inansieras av Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturfond. Sajten ska lanseras tidigast om ett år. • Att ilma och digitalisera en föreställning kostar 50 000 –60 000 kronor. tror Johannes Nebel inte är rätt väg att gå. – Man begränsar marknaden väldigt mycket genom att säga att du som kan betala får se det. Vem har man då digitaliserat för? Det är samma kund som skulle betala för det annars, bara en liten del av de kunderna är intresserade av att se det digitalt. DE SMå SUMMOR som det går att tjäna på att ta betalt för digital kultur blir det inte mycket kvar av när de har fördelats mellan teater, produktionsbolag och distributör, menar han. – Parterna kommer att titta på sina smulor och tänka att det inte var värt det för allt arbete de har lagt ner, och inte tycka att det är någon idé att digitalisera. OM ETT PAR åR när tjänsten har blivit ordentligt etablerad och all världens kultur går att se på nätet menar han att det kan bli aktuellt med ett betalsystem där användaren betalar runt 100 kronor för fri tillgång. Fram till dess är det kulturinstitutionernas skyldighet att se den digitala kulturen som en naturlig utveckling, anser han. – Vi får väl höja skattemedlen med de kronor som behövs för att det här ska gå att förverkliga. Sverige skulle kunna gå i bräschen och säga att vi tillgängliggör kultur för alla medborgare. PAULA ROOTH kultur@landetrunt.nu KULTUR Onsdag 21 augusti 2013 11 Bok väcker debatt om film och miljö /SCANPIX FOTO: 20 TH CENTURY FOX REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • red@landetrunt.nu öka med”Naturligtvis kan ilm men Day n, ljö vetenheten om mi rdriven att öve så är ow after tomorr ood överdrifolk tycker att Hollyw kan påverka”, ver snarare än att de on. fss sta säger Tommy Gu Flera av de senaste årens mest omtalade ilmer har ett mer eller mindre uttalat miljöbudskap, som Avatar, Day after tomorrow och En obekväm sanning. Tommy Gustafsson vid Linnéuniversitetet i Växjö är en av redaktörerna för en ny bok som frågar hur mycket ilm kan påverka miljön. Det inns olika sätt att skildra miljöfrågor på ilm. Från och med 1970-talet ungefär började ekokritik eller miljöförstöring att användas som en bakgrundshistoria i katastrof- och actionilmer. Miljöfrågorna är då sällan ett budskap i sig. – Filmen Day after tomorrow tas ofta som ett exempel. Där inns ett indirekt budskap om att människan förstör jorden, men det blir egentligen bara ett medel för att göra en häftig actionilm. Det är inte ekonomiskt hållbart att göra spelilmer med rena miljöbudskap, säger Tommy Gustafsson. Day after tomorrow från 2004, där jorden plötsligt går in i en ny istid, tas ofta upp som exempel på ekokritisk ilm. lag, men en förhoppning är att boken ska kunna vända det och få ett ökat intresse för frågan. DE SENASTE decennierna har BOKEN TRANSNATIONAL ecocinema ilm culture in an era of ecological transformation (Intellect förlag) innehåller elva texter om framför allt Asien, Europa och Australien men även Sydamerika och USA. Målet är just att ta ett globalt grepp kring fenomenet ekokritisk ilm. Anledningen till att Afrika inte tas upp speciikt i boken är att redaktörerna inte hittade någon forskare med det specialområdet. Men det är inte bara forskningen som saknar afrikanska perspektiv, enligt Tommy Gustafsson. – Filmer som tar upp miljö- TOMMY GUSTAFSSON REKOMMENDERAR * Dokumentären En obekväm sanning med Al Gore från 2006. ”Den är väldigt propagandistisk men med ett tydligt och positivt budskap. Jag tror att människor som ser den får sin världsbild omskakad och tänker att de ska göra något åt det.” * Dokumentären Encounters at the end of the world från 2007. ”Filmaren Werner Herzog åker till Antarktis och intervjuar människor där. Det är en väldigt bra ilm som lyfter fram och problematiserar miljöfrågor på olika sätt.” FOTO: TALIAH POLLACK dock publiken blivit mer miljömedveten, enligt honom. – Efter Kyotoavtalet 1997 ser man tydligt att ler ilmer tar upp miljöproblem, på ett mer medvetet sätt. Överlag har miljömedveten ilm ökat, mest i dokumentärgenren. Trots detta tycker Tommy Gustafsson att det har vänt igen på senare år. – Just nu ser det hyfsat mörkt ut jämfört med för några år sedan. Filmerna med tydliga miljöbudskap har minskat betydligt när det gäller spelilm men också dokumentärilm. Det inns ett minskat intresse över- frågor i Afrika har ofta ett eurocentriskt perspektiv. Han nämner som exempel den danska ilmen Chokladens bittra bismak som sändes i SVT i somras. – Perspektivet skulle vara att man använder barnarbetare för att skörda kakao. Men i ilmen blir det en otroligt enkelriktad kritik mot Elfenbenskusten och Ghana, snarare än mot de europeiska producenter som skulle kunna ändra förhållandena. – Min önskedröm är att det ska produceras ler ilmer som framställer sådana miljöfrågor på ett mer jämlikt sätt, men sådana får man väl titta i månen efter. Det råder delade meningar om hur mycket ekokritiska il- mer egentligen påverkar publiken. Redaktörerna har gjort två studier som redovisas i boken, men som är gjorda i liten skala och därför svåra att dra slutsatser ifrån. Den ena handlar om en grupp västerländska studenter som ick titta på ilmen Day after tomorrow. Enligt intervjuer direkt efteråt var de benägna att ändra sitt beteende till ett mer miljövänligt, men tre veckor senare hade de lesta inte gjort något. Den andra handlar om kinesiska studenter som ick titta på ekokritiska ilmer från USA och Kina. – Det fanns en konsensus om att de amerikanska ilmerna hade ett starkare miljötema, trots att båda grupper av ilmer förmedlade en ekokritik. Å ANDRA SIDAN ick ilmen Kinasyndromet stort genomslag eftersom den kom en vecka innan Harrisburgkatastrofen ägde rum i USA 1979 och hand- FOTO: 20 TH CENTURY FOX/SCANPIX lar just om en misstänkt konspiration kring säkerhetsrisker på ett kärnkraftverk. – Filmen blev en budbärare för att kärnkraften var farlig. Ett syfte med boken är att uppmuntra till diskussion kring ilmens roll i miljösammanhang. – Att göra ilm är bland det mest miljöförstörande man kan göra, med alla resor, kopior och reklam. Det är väldigt ogrönt. Samtidigt kanske ilmerna inte förändrar så mycket som de som gör dem tror. Väger fördelarna upp nackdelarna? Vi vill väcka frågan. SJäLV TROR HAN att både tv och ilm kan göra skillnad. – Jag tror att ilm har en stor påverkan på sin publik och kan öppna för nya frågor och perspektiv, inte minst när det gäller miljöfrågor. ABIGAIL SYKES kultur@landetrunt.nu 12 LÄSARNAS Onsdag 21 augusti 2013 REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • lasarnas@landetrunt.nu KRÖNIKA Ensamheten vår värsta sjukdom ”Den största ensamheten – att inte innas i någons tankar.” Bertrand Russell (1872-1970), engelsk ilosof och författare, Nobelpristagare i litteratur 1950 redgade vågor av vanmakt sköljer över mig. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. I början av juni ick jag ett brev från en ung kille i sina bästa år som försökt ta sitt liv ett par gånger men lyckligtvis misslyckats. Nu vänder han sig till mig för att han inte har någon annan. Ibrahim växte upp med en pappa som misshandlade honom när han blott var ett försvarslöst barn. Redan som sjuåring önskade han att han ick dö. För att slippa pappans utbrott, slippa smärtan och slagen. När han kom till skolan med sitt bräckliga självförtroende, blev han utsatt för hot, hat och hån av klasskamraterna. Så fort han vågade yppa något ick han dricka toavatten. Med hans huvud sänkt i skolans toalettstol spolade tre killar tills han tappade andan. Ingen hörde hans protester. Ingen såg hans lidande. Ingen klappade pojken på axeln. V FÖR ATT SLIppA undan gömde TIDIGARE I SoMMAR gick jag till Allmenäs sjö i Borås. Det var roligt att se picknickande grupperingar i gräset, och badande barn i sjön. Sommar är lycka, tänkte jag men den lokala tidningen motbevisade min tes genom att föra in ett moln på min himmel. Jag läser om 55-årige Daniel som låg död i en tvårumslägenhet i Bagarmossen i Stockholm i två år utan att någon saknade honom. Kanske var det redan på hösten 2010, kanske var det när vintern gick mot vår året därpå. Ingen vet, för ingen saknade FOTO: LINDA FORSELL/SVD/SCANPIX han sig ofta på toaletten. Där kunde han sitta i lera timmar för att få vara i fred. Det hände att mobbarna stod utanför dörren och väntade på att han skulle komma ut. De ryckte i handtaget och bankade på dörren. Han ick höra hur feg han var som gömde sig. Utanförskapet och ensamheten omslöt honom i ett iskallt grepp. Hur han kämpade sig genom vardagen som en utomjording, en som aldrig ick en famn av förtröstan, ett vänligt ord, en stärkande gest av sin omgivning. Han har aldrig haft en vän. Aldrig någon att prata med. Jag vet att han inte är ensam om att vara ensam. Han är inte ensam om att känna sig osynlig och tillintetgjord i ett samhälle som utesluter alla som inte passar in i den skräddarsydda statusmallen. Hur lindrar man människors ensamhet och hur väcker man livslusten hos en ung människa som för länge sedan slutat tro på både sig själv och oss andra? Många känner sig osynliga och tillintetgjorda i ett samhälle som utesluter alla som inte passar in i den skräddarsydda statusmallen, enligt Abdel-Qader Yassine. honom. Ingen familj, inga vänner, inga arbetskamrater. Han bara försvann. I början av maj i år ville fastighetsbolaget få tillträde till Daniels lägenhet. När ingen öppnade tillkallades polis som bröt upp dörren. När polisen bröt sig in i lägenheten hittade man en hög med reklam och gratistidningar. INNE I DEN pedantiskt städade lägenheten låg Daniels mumiierade kropp. Av reklambladen och gratistidningarna att döma hade han varit död i två år. Om inte fastighetsbolaget bestämt sig för att genomföra stambytet kunde hans kropp ha legat kvar i många år till. Hur kan en människa bli så ensam?! Det känns inte som ett liv. Han var bara 55 år när han dog. Han borde ha haft kompisar som saknade honom. Men Daniel hade inga kompisar. Han levde på en liten förtidspension som gick direkt in på hans bankkonto. Hyran och alla andra fasta räkningar betalades genom autogiro. JAG KoMMER från Palestina. Där skulle det här aldrig ha hänt. Grannarna knackar på dörren som hackspettar, för att fråga hur man mår, för att be om kryddor. Där har alla koll på varandra. Det är på gott och ont, men ingen skulle ligga död i sin lägenhet i två år utan att någon märkte det. Han levde ensam och dog en- Välfärden handlar inte bara om materiella tillstånd, utan om vänskap och gemenskap, skriver Abdel-Qader Yassine. sam utan att någon saknade honom, irade hans födelsedagar, bjöd in till ett midsommarirande eller ett julbord. Daniel lämnade inga spår efter sig. Inget avskedsbrev, inget testamente, ingen livförsäkring. Hans kropp kremerades, och askan ströddes i en minneslund. Men Daniel var inte ensam om sin ensamhet. Lördagen den 22 juni svimmade jag i min lägenhet. När jag kom till medvetande ringde jag till 112 och bad om hjälp. Räddningstjänst samt polis kom till min lägenhet. Eftersom jag var avsvimmad och inte hörde när de ringde på dörren bröt polisen upp dörren. Än så länge har jag tur, och är inte en av de avlidna som legat döda en längre tid utan att någon brytt sig. Värre fattigdom inns inte. VäLFäRDEN äR MER än mate- riella måttstockar. Välfärd är vänskap, omtanke, gemenskap. Det är sådant som inte kostar någonting men är värt mer än allt. Ensamheten är vår tids värsta sjukdom. Den skördar liv lika LÄSARNAS Onsdag 21 augusti 2013 13 FOTO: HÅKON MOSVOLD LARSEN/SCANPIX REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • lasarnas@landetrunt.nu Det är tryggt att se till att vi människor har förstått varandra. Av trygghet kan vi leva & växa som människor. Victoria Lesinska /Konstnär, kreatör, erfarenhetsdoktor & människa litigt som rökning. Alla vill besöka ensamheten ibland men ingen vill bo i den. Ensamheten kan inte botas av en doktor. Den kan inte lindras av lyckopiller. Den kan inte skäras bort som en elakartad tumör. Jag känner många som går genom livet som om de inte fanns. Vår existens bekräftas av våra medmänniskor. De som ser och hör oss ger oss ett kvitto på att vi inns. ABDEL-QADER YASSInE Palestinsk forskare och författare bosatt i Borås Jämlikhet ökar lyckan i samhället LITTERATUR Människans kunskap och kunskapen om människan: en gränslös historia Redaktörer: Wallenberg Bondesson et al Förlag: Sekel Absolut rikedom ger inte lycka, snarare ”relationell rikedom”, alltså hur man ligger till i jämförelse med andra runt omkring en. Av detta forskningsresultat drar jag som recensent den troliga slutsatsen att jämlikhet ökar den totala lyckan i samhället, medan sociala klyftor minskar den. LYcKofoRSKnInGEn berörs i antologibidraget ”Hur ekonomiska kriser förändrar vår syn på mänskligt beteende”. Det visar hur kapitalismens ideolo- giska grundantagande om rationell individualistisk mänsklig egoism som vår drivkraft alltmer undermineras av evolutionär, beteendeekonomisk och annan vetenskaplig forskning. Vid sidan av girighet drivs vi människor även av samarbete, hjälpsamhet, härmning, tradition, trygghet, tilllit, rättvisa, meningssökande, känslor, etcetera. Och redan liberalismens, marknadstänkandets och den borgerliga nationalekonomins idémässiga anfader Adam Smith (med lera samtida) var inne på att vi människor är sociala varelser med medfödda sociala instinkter. Människans kunskap och kunskapen om människan med fyra redaktörer, 17 för- fattare och 14 fristående kapitelbidrag är en vänbok tillägnad historikern Arne Jarrick. Ämnena är specialiserade och spretiga, skrivna av såväl humanister som naturvetare. ofTAST äR DET (som i exemplet ovan) den inledande allmänna presentationen av det bredare ämnesområdet som är intressantast. Mer så än exempelvis ”Lättja, egennytta och rörlighet i retorik om allmogen 1750– 1800”. DETTA GäLLER även bidraget ”Bokproduktion och sekularisering 1500–1800. Agrarlitteraturen under 1700-talet som detaljexempel”. Det visar på hur den europeiska boktryckarkonsten och den stora bokproduktionen ledde till positiva västliga utvecklingsspiraler i samklang med kommunikation, kunskapslagring, kunskapssamling, sekularisering, praktiskhet, mångfald, läskunnighet, basteknik, naturvetenskap, upplysning, industri, mentalitetsförändring, samhällsreformer, ideologidebatt och ekonomi, (samt na- Ämnena är specialiserade och spretiga, skrivna av såväl humanister som naturvetare. tionsbildning, nationalism och demokrati, min kommentar). En DEL BIDRAG är väl socialkonstruktivistiska. Andra tvekar inför den enligt mig nödvändiga kompletteringen av alla människovetenskaper med evolutionära basfakta om människans givna natur – som att även vissa beteendemönster är medfödda. Andra bidrag bejakar denna självklarhet. Exempelvis Det unikt mänskliga som behandlar frågan om såväl biologisk som kulturell (beteende)evolution, och deras samspel. Den gamla dikotoma uppdelningen av människan i kropp och själ respektive känsla och förnuft hör historien till. HAnS noREBRInK 14 SKRIVANDE Onsdag 21 augusti 2013 REDAKTÖR: AnnA mARis • red@landetrunt.nu Hon har kallats nationalskalden Dan Anderssons musa och finns nästan inte längre att läsa, trots att hon själv var poet. Vid Silverforsen i Ronneby i Blekinge finns de sista spåren efter en spännande eldsjäl med ljus tro, skriver Aje Björkman. Rebecka Svensson – i glömda Rebecka Svensson föddes i en stuga vid Silverforsen i Sörby, Ronneby, den 17 maj 1879. Hon var det åttonde av sammanlagt nio barn, varav tre dog vid ung ålder. Stugan hon växte upp i bestod av ett rum och kök med stam- pat jordgolv. En torvtäckt och låg liten stuga, i närheten en å med näckrosor och vattenliljor. Det var hennes barndomshem med omgivning, även det hem hon skulle komma att fortleva i fram till sin död 1954. 1913 gavs Rebeckas första och enda litterära verk ut, Dikter och dialoger: arbetare-, nykterhets- och kvinnoföreningar tillägnad. I brevledes respons säger poeten, författaren och visdiktaren Dan Andersson följande: ”Tusen tack för dina brev och dikter och dialoger! Du är nog en riktig emancipationskvinna, du.” Och emancipation är ett vägledande ord. Inte endast för att i delar beskriva Rebeckas korta författargärning, utan hennes liv som helhet. HOn KOm TiDiGT att engagera sig i arbetar- och kvinnorörelsen. 1915, i majnumret av tidskriften Såningsmannen, i dag sammanslaget med Hemmets Journal, omtalas Rebecka som en hängiven kämpe för den socialdemokratiska arbetarrörelsen i allmänhet och dess kvinnorörelse i synnerhet. Hon var även en hängiven nykterhetsförespråkare och tillhörde templarorden Vesperklockan, en dåtida nykterhetsförening. Och det var vid ett kongressmöte med templarorden i Sundsvall i början på juli 1912 som hon första gången träffade Dan Andersson. Vad som följde var en sexårig vänskap. Mellan 1912 och 1918 höll de båda kontakt, främst brevledes. Inga av Rebeckas brev inns bevarade, men däremot över hundra av Dan Anderssons. Och genom läsning av dessa träder indirekt en bild av Rebecka fram, en bild av en solidarisk, strävsam och självuppoffrande kvinna. REBECKA FUnGERADE till stora Rebecka Svensson har beskrivits som nationalskalden Dan Anderssons musa. BILD: KULTURFÖRENINGEN SILVERFORSEN delar som biktmoder och mecenat åt Dan. Vid möjlighet avvarade hon pengar åt den kringvandrande diktaren, detta trots egen ansträngd ekonomi. Han kallade henne sin beskyddarinna: ”Jag Uppiggande galenskaper från Zac O’Yeah LITTERATUR Operation Sandalwood Författare: Zac O’Yeah Förlag: Ordfront I Zac O’Yeahs kriminalroman Operation sandalwood lever den småskalige bondfångaren och internetbedragaren Hari Majestic ut sina äventyrsdrömmar i ett uppdrag att rädda den sköna damen undan blodtörstiga gangsters i ett snårigt kidnappningsdrama. Vad som låter som ett matinéäventyr för ungdomar hade också kunnat vara just det om inte berättelsen kryddats med halshugg- ningar, lemlästningar, pornograi och alkoholmarinerad dekadens. Att handlingen i boken utspelar sig med krossade ilmstjärnedrömmar som fond är därför passande. HAnDlinGEn FÖRs allt som oftast framåt i ett halsbrytande tempo där makalösa tillfälligheter konstant spelar bokens hjälte i händerna. I mångmiljonstaden Bangalores gytter tycks alltid rätt rikshaförare dyka upp vid absolut rätt tillfälle – och att sälja sin nyss använda gyttjiga badhandduk som Jesu svepning till en mirakelhungrig präst är enkelt för en mästerdektektiv som lärt sig allt genom Wikipedia. ATT BOKEn äR eklektisk (är det en ungdomsbok? En parodi? En hårdkokt deckare?) förstör inte spänningselementen som är intakta boken igenom. Men det lämnar läsaren något förvirrad när stora stilmässiga lappkast samsas mellan pärmarna. Vissa sekvenser är målande och lika själfulla som lammilé-Palaak Ghost på min lokala indiska restaurang. ”Solen dinglade som en använd tepåse över den kokande horisonten”, medan andra sekvenser tangerar buskis, som när den åtråvärda Madhuri, som Hari Majestic handlöst förälskat sig i, konstant refererar till huvudpersonens för- och efternamn med olika felaktiga närbesläktade tillmälen: ”Larry, Barry, mister Menlös och mister Moloken”. näR TRåDARnA knyts samman i slutet av boken har läsaren tagit del av hisnande eskapader, som möjligtvis inte tål att synas alltför väl i sömmarna, men som bjudit både dofter, smaker och käftsmällar från ett sceneri som är både ovanligt och uppiggande i deckarsammanhang – och precis som baksidestexten lovar ”långt bort från Fjällbacka”. HEnRiK EDBERG kultur@skanesfria.nu SKRIVANDE Onsdag 21 augusti 2013 15 REDAKTÖR: AnnA mARis • red@landetrunt.nu FOTO: SILVERFORSENS KULTURFÖRENING För dig som känner för att delta i olika novelltävlingar ser det ut att bli en bra höst! nedan följer fyra tävlingar på helt olika teman. poeters sällskap Rebecka fungerade till stora delar som biktmoder och mecenat åt Dan. beder dig sända ditt fotograi så att jag får sätta upp min beskyddarinna på väggen. Själv har jag inget att sända och har ej råd att taga något.” Om deras vänskapsrelation skriver han: ”Rebecka, jag är riktigt glad åt din vänskap och jag ska löna den – om jag blir att kunna.” Vidare, den 12 december 1913, skriver han: ”Vår vänskap är ju i själva verket ett slags kärlek, byggd på och bestående av helt annat material än erotiken. Och det inns kanske ej motstycke i nio fall av tio. Det är verklig sympati, utan de traditionella perspektiven.” DEn 28 mAJ 1918 kommer så det sista av sammanlagt 117 brev, slutet på en sexårig vänskap. Dan skriver för att informera Rebecka om sitt stundande giftermål med Olga Turesson. Brevet avslutas med: ”Ja, farväl så länge, tack för allt som du gjort! Du har varit och blir väl en människa som tycks bara leva för andra. Det är något stort och högt i detta, om det också är ensamt ibland.” Två år senare dör Dan Andersson av cyanväteförgiftning på ett hotellrum i Stockholm. Han blir endast 32 år gammal. Längre söderut fortlever hans vän, Rebecka – den i sammanhanget ofta bortglömda. Fram till 1935 driver hon tillsammans med sina systrar ”Det finns en vrå där vi sprang som barn, en torvtäckt och låg liten stuga, med krikonträd och lavendelblom, en å med näckrosors rikedom, där vattenliljorna buga.” Rebecka Svensson en matvaruhandel i Ronneby. Sommaren 1935 lämnar hon matvaruhandeln, öppnar i anslutning till barndomshemmet en sommarservering vid Silverforsen. Serveringen kom att fungera som bygdens mötesnav. Kaffe samt frasvåflor serveras, tillagade på ”Rebeckas sätt och vis”. Den 29 januari 1954 dör Re- becka i den stuga från vilken hon först såg dagens ljus, och stugan står där än i dag, tyst talande; ett minne över vad Inge Mattsson, ordförande i Dan Andersson-sällskapet, kallar: Blekingelickan med den stora eldsjälen och den ljusa tron. AJE BJÖRKmAn red@landetrunt.nu ETT KULTURARV PÅ VÄG ATT GÅ FÖRLORAT? Vid Rebecka Svenssons död övertogs stugan och kaféverksamheten av två på varandra följande privatpersoner, Elin Fridell-Olsson och Margit Gullberg. 1983 sålde Margit Gullberg stugan till Ronneby kommun. I vintras före årsskiftet 2012/2013 skapades Silverforsens kulturförening i syfte att köpa och driva verksamheten i enlighet med Rebecka Svenssons testamenterade önskan att ”Blekingestugan för all framtid skulle få vara en utlykts- och fritidsplats för dem, som i lugn och trevnad önska njuta av den vackra naturen vid Silverforsen.” Ett bud lämnades in till kommunen. – Men vi kunde inte följa med i budgivningen som följde, förklarar ordförande Henrik Albertsen, som själv har tonsatt och spelar Rebecka Svenssons dikter. Enligt Per Engkvist, kommunens ansvarige för försäljningen av stugan och tillhörande mark, godtog kommunfullmäktige i juni ett högre bud på 210 000 kronor inlämnat av Magnus Martinsson, ägare av intilliggande Sörbygården. – För närvarande är det inte planerat när köpekontrakt ska skrivas under och när tillträde ska ske, säger Per Engkvist. I angiven verksamhetsbeskrivning skriver Martinsson att samtal har förts med Silverforsens kulturförening och att samarbete med Rebeckas Vänner ligger på agendan för att ta tillvara bygdens kulturhistoriska arv. För tillfället står kaféverksamheten overksam. Roande tankeställare om köttskandalen LITTERATUR Blandfärs Författare: Kalle Lind & Kringlan Svensson Förlag: Roos & Tegnér Kalle Lind och Kringlan Svensson, båda författare, bloggare och radioproiler, har skrivit en underhållningsroman med ett allvarligt grundtema. Bakgrunden är de många skandaler runt kötthanteringen som kommit upp till ytan under det senaste året. Blandfärs fungerar både som samhällssatir och burlesk. Kalle Lind och Kringlan Svensson rör sig hemvant i alla tänkbara miljöer i sin hemstad Malmö. Historien börjar när den inte alltför etiskt sinnade Ica-handlaren vid Värnhemstorget, Stellan Kask, förstår att det är något som är mycket fel på innehållet i hans blandfärs. Samtidigt försvinner en av foodserviceföretagets mest samvetsgranna medarbetare spårlöst och en ring som påminner om den han alltid brukar bära iskas upp ur ett av paketen med grådaskigt malt kött. Detta utlöser en jakt där läsaren får möta många udda karaktärer. Det är en fartfylld roman som både roar och ger en rejäl tankeställare i form av en känga åt dagens köttindustri. Språket kan ibland kännas lite platt, men i det stora hela lyckas författarna med att rikta fokus mot de band som de menar har knutits mellan kriminella aktörer och så kallade ”respektabla” statstjänstemän. ELisABETH BRännsTRÖm kultur@skanesfria.nu Tävla med en novell Språket kan ibland kännas lite platt, men i det stora hela lyckas författarna med att rikta fokus mot de band som de menar har knutits mellan kriminella aktörer och så kallade ”respektabla” statstjänstemän. Fantasy För fjortonde året i rad utlyser föreningen Novellmästarna Fantastiknovelltävlingen. Noveller på upp till 50 000 tecken inklusive mellanslag inom science iction, fantasy och skräck är välkomna. Vinnarnovellen belönas med 999 kronor, andrapristagaren med 499 kronor och tredjepristagaren 299 kronor. Vinnarna får också en gratis prenumeration på tidningen Skriva. • Deadline: 31 augusti 2013 • www.skriva.bravewriting.com Se upp Tidningen Skriva har en skrivarutmaning i form av en novelltävling. Temat för tävlingen är ”Se upp” och antalet tecken som ska skrivas är 4 000, inklusive mellanslag. Du kan vinna priser från tidningens webbbutik och få din novell publicerad i tidningen. • Deadline: 21 september 2013 • www.tidningenskriva.se Umeå novelltävling Sveriges största novelltävling instiftades 2007 i samband med Umeås kandidatur som kulturstad. En jury delar ut en prissumma på inte mindre än 100 000 kronor. Man tävlar anonymt och får skriva upp till 30 000 tecken inklusive mellanslag. • Deadline: 30 september 2013 • www.umea2014.se Slutna tankar För dig som behöver lite mer tid på dig utlyser Avloppsguiden en skrivartävling på temat avlopp. Så här skriver Avloppsguiden på sin hemsida: ”Avlopp väcker känslor. Det vill vi dra nytta av och uppmuntrar dig att släppa loss din kreativitet. Vi bjuder därför in alla som vill till att bidra med noveller, bilder, dikter eller annan kortare prosa.” • Deadline: 31 januari 2014 • Info: http://bransch.avloppsguiden.se/news/2013/06/17/ vill-du-bidra-till-antologin-slutna-tankar.html fOTO: shAROn mOLLERus/WikimEDiA cOmmOns (cc BY 2.0) ira sommaren med Fria! BEsTäLL ELLER gE BORT En PREnumERATiOn Och få En fin PREmiE På köPET! Klipp ut och skicka in talongen! Inget porto behöv Ja, tack! Jag beställer: Jag väljer följande premie/premier: q q 6 månader av Fria Tidningen för 369:och får en av följande premier på köpet. q 6 månader av min lokala Fria Tidning* för 269:och får en av följande premier på köpet. q 6 månader av Fria Tidningen för 369:+ 6 månader av min lokala Fria tidning* för 269:och får två av följande premier på köpet. A: VINDJACKA Vattenavvisande med dold huva i kragen. Kan vikas ihop till smidig magväska. Min storlek: q qS qM q L q XL B: HÄNGMATTA Slitstark polyester. Levereras i kompakt påse. *Stockholms Fria Tidning, Göteborgs Fria Tidning, Skånes Fria Tidning eller Landet runt. Datum jag vill att prenumerationen startar: ....................................................................... Mina kontaktuppgiter: q C: 2 POCKETBÖCKER Egalias Döttrar av Gerd Branteberg Vips så blev det liv av Bob Hansson q Jag vill ge bort prenumerationen till: EFTERNAMN ............................................................................................................................................... EFTERNAMN ............................................................................................................................................... FÖRNAMN ................................................................................................................................................... FÖRNAMN ................................................................................................................................................... ADRESS ....................................................................................................................................................... ADRESS ....................................................................................................................................................... POSTNR & ORT ........................................................................................................................................... POSTNR & ORT ........................................................................................................................................... TELEFON...................................................................................................................................................... TELEFON...................................................................................................................................................... E-POST ......................................................................................................................................................... E-POST ......................................................................................................................................................... Vi behandlar dina kunduppgifter med modern informationsteknik och lagrar dessa för att kunna fullgöra kundrelationerna samt lämna erbjudanden för våra egna produkter. PORTO BETALT ft13sol fRiA TiDningAR sVARsPOsT 122 320 900 128 20 skARPnäck
© Copyright 2024