Svensk Trafiktidning Nr 1 ◆ Mars 2012 ◆ Årgång 93 ledaren ”ny tidning” men ändå inte Det nummer av Svensk Trafiktidning du nu håller i din hand är inte riktigt samma produkt som tidigare. Dels innehåller tidningen fler sidor men den kommer å andra sidan bara att ges ut fyra istället för sex gånger per år. En mindre viktig förändring är möjligen att det nu är förbundet och inte vår tidskriftsförening som ger ut tidningen. Slutligen har tidningen från detta nummer en ny ansvarig utgivare i form av förbundets ordförande Lotta Juliusson. Nyordningarna är i viss mån en kompromiss mellan olika stridiga viljor. Det finns de som ifrågasatt fortsatt utgivning, vissa har förordat en tidning i enbart digitalt format medan andra starkt förespråkat ”business as usual”. Förhoppningen är att vi ska kunna erbjuda lite mer inslag av reportagekaraktär än hittills. Just den saken har varit efterfrågad av många. Mer om vardagen inom de olika verksamheter där TJ har medlemmar. Redaktionen tar tacksamt emot synpunkter, råd och idéer från läsekretsen. Tidningen kommer naturligtvis att fortsätta ha fokus på de renodlat fackliga frågor som är TJs kärna. Björn Karlsson Svensk Trafiktidning redaktion: Box 2131, 103 14 Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Telefon, kansli: 08-14 29 65. Telefontid: 09.00-16.00. Mail: kansli@tj.nu ansvarig utgivare: Ann-Charlott Juliusson hemsida: www.tj.nu omslagsbild: ann-charlott juliusson sören svensson ”Farzad Faraijan, TJ-företrädare vid Arriva, är nöjd med det nya avtalet. Se artikel sid 14. ann-charlott.juliusson@tj.nu 010-455 49 15 soren.svensson@trafikverket.se 010-123 11 02 foto: björn karlsson susanne alemyr bjorn.karlsson@tj.nu 08-411 47 15 susanne.alemyr@trafikverket.se 010-123 31 16 stefan strömqvist karin nyberg stefan.stromqvist@tj.nu 08-411 11 80 karin.nyberg@euromaint.com Sören Svensson Tidningen påtar sig inte ansvar för artiklar, bilder etc, som utan föregående beställning eller upp maning sänts till redaktionen från andra än medlemmar i TJ. produktion & tryck: jan sandgren Exaktaprinting AB 2 ◆ svensk trafiktidning jan.sandgren@tj.nu 08-14 29 67 ◆ årgång 93 070-762 29 01 Innehåll 4 Jan Sandgren 10 Från fallucka till kollektivavtal, 42 år som ombudsman vid TJ 5 Fråga Juristen På spåret Arlanda Express 11 På spåret Tarja Palm TJ medlem och löneekonom på A-Train 6 Trafikverket effektiviserar 12 Trafikverket effektiviserar och vår medlemmar berörs 7 Trafikverket effektiviserar Arbete i spåret 13 Vad tycker våra medlemmar i Ånge 8 Här finns TJ Här finns TJ I spåret Kompetensförsörjning stor utmaning 14 TJ ditt förbund i transportsektorn 9 I spåret Intill spåret Arriva tar buss- och tågtrafik i Stockholm 15 TJ ditt förbund i transportsektorn Insidan Kontoret ett miljöproblem TJ frågar 16 Korsord Vinnare i krysset Pris till Malmö, Sundsvall, Gävle och Eskilstuna. Här har du korsordslösarna som knäckte koderna rätt i Svensk Trafiktidnings senaste korsord och som drogs först vid dragningen. Grattis! 1:a pris 5 skraplotter plus äran: Sigurd Berg, Malmö 2:a pris 5 skraplotter plus äran: Åke Nyberg, Sundsvall 3:e pris 5 skraplotter plus äran: Rune Åkerlind, Gävle 4:e pris 5 skraplotter plus äran: Thomas Franzon, Malmö 5:e pris 5 skraplotter plus äran: Stig Göhlman, Eskilstuna För dej som körde fast visar vi här den rätta lösningen. svensk trafiktidning ◆ årgång 93 ◆ 3 j a n s a n d g r e n , 42 Jan Sandgren – ombudsman sedermera förhandlingschef – anställdes vid TJ den 27 april 1970. Foto: Sören Svensson Från fallucka till kollektivavtal, 42 år som om budsman vid TJ Du har ju varit med under många år i det fack liga arbetet. Hur tycker du arbetet förändrats? När jag började hos TJ för mer än 40 år sedan fanns de flesta TJ medlemmarna vid SJ med ca 45 000 an ställda. TJ har idag medlemmar på fler än 250 före tag. Det ställer helt andra krav på TJ arbetssätt. Vad gäller anställningsvillkor och inte minst lö nebildningen har en kraftfull decentralisering under många år skapat helt nya möjligheter. Men TJ värde ring att lönen ska vara ”individuell och differentie rad” har bestått genom åren. Vilket är ditt bästa minne från åren med TJ? Minnet är ju som bekant ganska kort ibland och där för är det en händelse så sent som för två år sedan som etsat sig fast bäst. Det var när jag låg vaken en timme efter midnatt natten mot den 3 maj 2010 efter att ha satt TJ-signatur på Spårtrafikavtalet för första gången. Det var ett genombrott att TJ blev kollektiv avtalsbärare för ytterligare 40% av medlemmarna. Vilket är ditt värsta minne från åren med TJ? Ha, Ha! Ivägsänd av förbundsledningen till JHF (Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund) kongress i Norrköping tidigt 70-tal och inte trettio år fyllda. Lät mig dumt nog ”strax före avspark” på plats över talas att framföra fackens gemensamma hälsning till kongressen. Talare före mig var dåvarande general direktören vid SJ Lars Peterson och där stod jag plöts ligt i talarstolen efter honom och framför ett folkhav. Jag önskade att falluckan skulle öppna sig under mig så att jag skulle försvinna – men inte! Vad jag sa har jag ingen aning om och lyskraften kan väl möjligen varit ett ansikte rött som en stoppsignal. Vilka framtida utmaningar finns för fackliga or ganisationer i allmänhet och för TJ i synnerhet? De fackliga organisationerna måste attrahera nya medlemmar. För att klara detta krävs vidsynthet, fan tasi och hårt arbete. Medlemmarna måste få valuta för pengarna. 4 ◆ svensk trafiktidning ◆ årgång 93 Pensionsåldern och pensionens storlek är en het fråga. Vi måste skapa en arbetsmarknad som lockar många att jobba längre. Arbetsmarknaden måste bli mer flexibel, organiseras på ett annat sätt, ge möjlighet att växla mellan arbete, fritid och kompetensutveck ling. Arbetsinnehåll, samverkan, arbetsmiljö och god lönebildning är några områden som måste utvecklas. Vem vill stanna kvar i arbetslivet längre än nödvändigt om förutsättningarna inte är tillräckligt goda. Vilka utmaningar finns för branschen? Branschen måste leverera kvalitet. Det duger inte att skylla ifrån sig när det går snett. Samverkan är bättre ledord än konkurrens till döds. Det betyder att spår bundet inte alltid är bäst utan där det passar bör sam verkan ske med bussbolag och åkerier för att optimera för kund. Järnvägens infrastruktur måste förbättras. Utma ningen är att i konkurrens med annan samhällsnytta få investeringsmedel. Konkurrensen i branschen måste bli mer sund än hittills. I allt för många fall har upphandlingar inne burit att operatörerna lagt för låga bud och därmed inte kunnat tjäna pengar. Detta har gått ut över såväl kvaliteten som personalpolitiken. Både kunder och anställda blir då förlorare. Vilka medskick har du till oss som ska före träda TJ i fortsättningen? Det vore förmätet av mig att ha några medskick. Varje tid har sin agenda och sina lösningar. Omvärl den förändras snabbare än vi tror. Jag är övertygad om att TJ finns med på kartan även i fortsättningen med all den kraft som medlemmar, förtroendevalda, ledning och kansli skapar. Det enda medskicket är ett ”Lycka till – jag kommer att följa er från ståplats”. Efter ett yrkesliv med TJ finns förbundet i mitt hjärta. Ann-Charlott Juliusson fråga Juristen Fråga Juristen Jag har fått ett erbjudande om anställning och funderar på att säga upp mig från min nuvarande tjänst. Problemet är att jag hos den nya arbetsgivaren inte kommer att ha tjänat in någon betald semester det första året. Får jag ingen ledighet alls då? Vad händer med den semester jag tjänat in hos min gamla arbetsgivare? SVAR: Om du säger upp dig har du rätt till semesterersättning för varje betald semesterdag som du inte tagit ut. Din gamla arbetsgivare kan mot din vilja inte kräva att du tar ut semesterdagar under uppsägningstiden. Den semesterersättning du har rätt till betalas ut i anslutning till slutlön och senast en månad efter att din anställning upphört. Vad gäller semester hos din nya arbetsgivare måste du skilja på betald och obetald semester. Du har alltid rätt till semesterledighet om minst 25 dagar (om du börjar efter den 31 augusti – minst 5 dagar). En annan sak är att du kan avstå från obetald semester. I ditt fall är min rekommendation att du sparar den semesterersättning som du får ut från den gamla arbetsgivaren. Det för att du ska kunna vara ledig i sommar trots att semesterledigheten hos den nya arbetsgivaren är obetald. Jag vill också påminna om att arbetsgivare faktiskt kan låta dig få betald semester trots att den inte tjänats in. I semesterlagen finns regler om detta liksom regler om”återbetalnings skyldighet” vad det gäller sådan ”förskottssemester” för det fall att man lämnar anställningen inom 5 år. Björn Karlsson Björn Karlsson Trötthet orsakar sjukfrånvaro Ökat uttag av övertid Fram till 2003 ökade sjukfrånvaron kraftigt i Sverige. Förklaringar till detta har varit: ökad stress i arbetslivet och samhället i stort, situationen på ar betsmarknaden, och i viss mån förändrade attityder. Ny forskning Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet tyder på att sjukdomskänsla har med trött het att göra och att störd nattsömn kan vara en av förklaringarna till höga sjukskrivningstal. Mycket talar för att faktorerna minskar sannolikheten för återgång i arbete efter längre sjukskrivningsperioder. För en lekman låter detta naturligtvis ganska självklart. Sä kerligen samverkar ett flertal olika förklaringsmodeller till sjukdom och sjukdomskänsla. Det är viktigt att inse att frågan är komplex och att man inte ska söka enfaktorförklaringar. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) utför idag var annan svensk övertidsarbete. För tio år sedan var det fallet bara för var tionde anställd. Enligt uppgift motsvarar idag övertidsuttaget ca 115.000 heltids arbeten. Både det öppna och det dolda arbetstidsut taget har ökat. För akademiker och tjänstemän är detta tydligast i verksamheter som är projektstyrda och där målstyrning och resultatuppfyllelse betonas starkast. Kopplingen till stress och utbrändhet är mycket tydlig i verksamheter med högt arbetstidsuttag och begränsade möjligheter till kompensationsledig het (arbetstidsutjämning). Värt att påminna om är att arbetstidslagens regler, som bl a innehåller tak för övertidsarbete, gäller även för den som har ”inlöst övertid” (oreglerad arbetstid) Björn Karlsson Björn Karlsson svensk trafiktidning ◆ årgång 93 ◆ 5 trafikverket effektiviserar Trafikverket effektiviserar och våra medlemmar berörs Under hela 2011 utreddes och planerades olika besparingsinitiativ. ”Nu är det upp till bevis. Under 2012 ska det genomföras”, sa generaldirektören Gunnar Malm. Beslut om lokalisering av allmänna kontor I början av januari fattade Trafikverket beslut om var Trafikverket ska ha sina allmänna kontor. Idag finns verket på 44 orter, men beslutet säger i fortsättningen 26 orter. Med allmänna kontor menas stadigvarande arbetsplatser för kontorsarbete, som också kan inne fatta kontakter med allmänhet, näringsliv, politiker, trafikanter och trafikoperatörer. En tidsplan för av vecklingen av berörda orter ska presenteras senast 29 februari. Resultatenheter (färjerederiet, museer, förarprov m fl), driftledningscentraler (järn väg) och trafikledningscentraler (väg) omfattas inte av detta beslut. Totalt berörs ca 160 medarbetare Datadriften Inom Trafikverket ICT, som är den del av Trafikver ket som tillhandahåller datatjänster, pågår ett projekt vars mål är att försöka hitta en lämplig köpare av hela verksamheten. Totalt finns ca 500 medarbetare inom ICT, varav många är TJ-medlemmar. Trafik verket menar att en försäljning ska kunna leda till att Trafikverket bättre får del av marknadens utveckling inom området och att det också ska leda till lägre kostnader. Vägfärjor Inom Trafikverket finns ett färjerederi, ett rederi som är ett av världens största. Det är de gula vägfärjorna som det tidigare stod Vägverket på. För att underhålla alla dessa färjor finns det två varv som ägs av Tra fikverket. Fridhems varv ligger i Lysekil och Tenö varv ligger i Waxholm. Trafikverket anser sig inte ha råd att finansiera de investeringar som erfordras för den fortsatta verksamheten. Därför pågår försök att hitta intresserade köpare av dessa två varv. Om det blir bil ligare eller inte för Trafikverket får väl framtiden visa. Arbetsplatsservice Den arbetsplatsservice som behövs för verksamheten har från 1 februari överförts till ett externt företag. Vaktmästare, receptionister och lokalvårdare är exempel på kategorier som berörs. Ett 50-tal anställda erbjöds verksamhetsövergång. Genom denna över föring av verksamheten kombinerat med att införa enhetliga tjänster på olika orter ska kostnaderna kunna sänkas. TJ har några berörda medlemmar. Museer Vid årsskiftet överlämnades järnvägsmuseet i Ängel holm över till Ängelholms kommun. De övriga mu seerna är järnvägsmuseet i Gävle och vägmuseet som idag finns i Kjula och Borlänge, men som på sikt ska finnas enbart i Kjula, som ligger i närheten av Eskil stuna. Från fackligt håll har vi framfört att vi anser det olämpligt att en enskild kommun övertar ett mu seum som är av riksintresse. Det finns t ex ett flygmu seum vid Arlanda som också behöver ha en lösning för framtiden. Sören Svensson Trafikverkets fana. Foto: Sören Svensson 6 ◆ svensk trafiktidning ◆ årgång 93 trafikverket effektiviserar Vad tycker våra medlemmar i Ånge? Vid ett medlemsmöte i Ånge fick deltagarna en genomgång av vad som reglerats i kollektivavtalet för Trafikverket beträffande omlokalisering av verksamheter. I Ånge berörs ca 10 med arbetare av beslutet. Alternativ placeringsort är Östersund som ligger 10 mil bort eller möjligen Härnösand, som ligger 15 mil från Ånge. Lena Tiderman, planerare i Ånge. Foto Sören Svensson TJ har bl a framfört att • arbetsmiljöproblem inte får uppkomma genom att skapa långa resor (arbetsresor och tjänsteresor) för medarbetare som tvingas att flytta till andra kontor • de stora geografiska avstånden i Norrland ska be aktas när besluten fattas om var medarbetare ska arbeta • arbetsplatser som finns tillgängliga i Trafikverkets egna lokaler, som t ex i driftledningscentraler, bör kunna användas även i fortsättningen Många TJ-medlemmar berörs TJ har medlemmar på de flesta orter som berörs av beslutet om lokalisering av allmänna kontor. Torsten Svensson (Trafikledning), som är TJ-före trädare i Ånge och arbetar operativt vid driftlednings centralen, anser att man även i fortsättningen borde använda arbetsplatserna som finns i driftledningscen tralen. ”Ånge ligger bra till geografiskt och det finns Torsten Svensson, TJ-företrädare i Ånge. Foto Sören Svensson fördelar med att jobba nära driftledningen, där man lever direkt i verkligheten”, menar Torsten. Lena Tiderman (Samhälle) är planerare. ”Jag har samarbetat med medarbetare på andra orter un der lång tid. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla det samarbetet, men vill ha möjlighet att kunna utgå från Ånge även i fortsättningen”. Sören Svensson svensk trafiktidning ◆ årgång 93 ◆ 7 här finns tj SJ rgo Ca nord tura en a c R e r Ve G Infr MT t in Ma ro Eu ina b No a oli Ve g stå lm ho ck Sto u n kto lis Keo ni mi ge p Ca iet an mp ns o k i Atk Tåg B DS Go t llen e Exc uss aB sal p p ken la U ssloh mtrafi m Ga Sa Vo Str il Ra B ED e rch eA nd Gra n use nh Jer t ee erfl Int n rai A-t TJ ditt förbund i t Från att förbundets medlemmar tidigare i huvudsak varit anställda hos i princip en enda aktör – SJ – ”Hela folkets järnväg”, återfinns medlemmarna idag hos mer än 200 olika arbetsgivare. TJ som förbund, och dess föregångare, har liksom hela transportsektorn varit föremål för omfattande omdaningar under gångna år. Antalet medlemmar i TJ har sakta men säkert ökat. Utvecklingen på arbetsgivarsidan har däremot varit närmast explo sionsartad. Låt vara att många av dessa är aktörer utanför den egentliga transportsektorn. Förvånansvärt många är de medlemmar som av olika skäl lämnar sektorn men trots det väljer att stå kvar som medlem mar i förbundet. Hos ca 30 arbetsgivare är antalet TJ-medlemmar fler än 15. Ofta är dessa i majoritet på arbetsplatsen. Ett tiotal arbetsgivare har fler än 100 TJ:are anställda. Den största arbetsgivaren Trafikverket, har nästan 850 anställda som är medlemmar i TJ. Största föreningarna och enheterna Vid ett trettiotal företag finns livaktiga TJ-föreningar/ enheter med egen lokal styrelse och i viss mån egen 8 ◆ svensk trafiktidning ◆ årgång 93 ekonomi. De största föreningarna/enheterna finns vid: Trafikverket, SJ AB, GreenCargo, Infranord, Vectura, MTR, Euromaint, Nobina/Swebus Express, Strukton Rail, Stockholmståg, Veolia, EDB, Jern husen, Transportstyrelsen, Interfleet, A-Train, Arriva, Swemaint, SL, ISS-bolag samt Cargonet (tillsvidare). D v s ett representativt urval av tunga aktörer inom den väg- och spårbundna delen av transportsektorn. Förtroendevalda Hos några av dessa aktörer finns TJ-funktionärer an ställda för i huvudsak fackliga uppgifter. Detta gäller bl a vid Trafikverket, SJ AB, Green Cargo. Det lokala fackliga arbetet inom sektorn fullgörs emellertid oftast av förtroendevalda som åtagit sig sitt uppdrag vid sidan av andra dagliga arbetsupp gifter. En omständighet som alla medlemmar kanske inte är medvetna om. här finns tj t ain eM Sw SL en ing ren ö f e ann gp Ån Tåg iva Arr tom Ca n fike ing ail ss tra Hold ns Bu tor R mma ia e a e iv c ö lk kån CC Arr Tyr He Str Da S T Anders Eriksson – SJ AB Lars Parbring – GreenCargo N rgo Als et il e s Ra vic ss istic tty Ser are pre og a x L y e C t e E r B ili s ffi n ur Fib Fac S Tra AB webu ko nd lfo IS Lin ISS Ba S LK Sca an d an Inl n sba e vic ser ratek f In e an B Lindha Kroon – Vectura Malin Nyman – Järnvägsskolan Thomas Franzon – Jernhusen AB transportsektorn Från transportledare till generaldirektörer Till skillnad från flertalet andra Saco-förbund har TJ för medlemskap inget krav på akademisk examen. I medlemskåren återfinns det till trots många med högskoleutbildning. Yrkeskategorier som förekommer inom TJs medlemskår är exempelvis trafikchefer, stationsområdeschefer, stationschefer, transportledare, driftledare, ingenjörer, projektörer, administratörer, underhållstekniker, kundkoordinatorer, säljare, ekono mer, HR-medarbetare m fl men också några verkstäl lande direktörer och någon enstaka generaldirektör. Förhoppningen är att vi på lite sikt ska kunna ha sam ma funktioner men motsvarande 5 heltidsanställda. TJ är part i det kollektivavtal som gäller för spår trafikanställda och verkar för att bli part även på när liggande områden där så inte är fallet än. TJs organisation och arbetssätt syftar syftar till att vi ska vara det självklara valet för anställda i trans portsektorn och att vi för medlemmarna ska upplevas som det ”nära förbundet”. Björn Karlsson Kansliet TJ är ett av Saco-federationens mindre förbund. På TJs kansli arbetar f n 5 personer med ett samlat arbetstidsmått motsvarande 4,3 årsarbetskrafter. Kansliet har förutom en förbundsdirektör som är jurist, två ombudsmän och 2 assistenter anställda. svensk trafiktidning ◆ årgång 93 ◆ 9 på spåret marginalen Östgötatrafiken väljer Euromaint för revisioner av X14 fordon Fordonen är två X14 som 16 och 18 år gamla och ska genomgå omfattande upprustning i form av revision 1 och 2. Revision 1 innebär en större genomgång och kontroll av tekniska system. Revision 2 innebär förutom revision 1 även ommålning. Arbetet utförs av Euromaint Rails verkstad i Notviken med start i april. Karin Nyberg Foto: Patric Johansson marginalen Nytillträdda chefer på Euromaint Rail Som ny kommunikationschef tillträdde AnneCatherine Worth i början av januari 2012. AnneCathrine Worth har lång erfarenhet av intern och extern kommunikation, och hon har bland annat varit interkommunikationschef på Posten Norden och kommunikationschef för Posten Logistik. Kjell O Johansson är ny verkstadschef i Västerås. Han började den 9 januari 2012. Kjell kommer från elektronikbranschen. Kjell har bland annat arbetat som produktionsledare, verkstadschef och kvalitets- och miljöchef på Enics (f d Flextronics). Karin Nyberg På spåret, Arlanda Express TJ har drygt 30 medlemmar vid A-Train AB i Stockholm. A-Train driver sedan 1999 järnvägsföretaget Arlanda Express och är infrastrukturförvaltare för Arlan dabanan, med sina tre stationer under Arlanda flygplats. Arlanda Express är ett snabbtåg mellan Stockholms Central och Arlanda flygplats. Trafiken sköts med sju tågsätt med en största hastighet av 200 km/tim, varje tåg har 230 sittplatser. Nyligen har Arlanda Express tågsätt littera X3 byggts om för 100 miljoner kronor. Hösten 2011 var alla tåg ombyggda och klara. Antalet sittplatser hade då ökats med 20 procent och inredningen bytts ut mot ny, fräsch sådan. Tågen går sex gånger per timme under högtrafik och en gång i kvarten under övrig tid. Resan tar maximalt 20 minuter. Sedan starten för tolv år sedan har 35 miljoner passagerare åkt med Arlanda Express. Till detta ska läggas alla som åkt med de andra operatörer som använt spåren till stationen Arlanda Central. Fastighets- och fordonsunderhåll och skötsel är upphandlade. Sedan 2004 ägs A-Train AB av Macquarie Group. A-Train har sammanlagt cirka 180 medarbetare. De flesta av de 30-tal TJmedlemmarna på A-Train arbetar med all slags administration och utbildning, men även företagets operativa arbetsledare, transportledarna, är med hos TJ. Administrationen sköts från kontoret vid Vasagatan i Stockholm, där man har gemensamt lunch- och fikarum med förarna och tågvärdarna. Transportledarna arbetar från A-Trains driftledningscentral vid terminal 2 på Arlanda. Den lokala TJ-verksamheten vid A-Trainenheten sköts av tre personer; Linda Forss, personalplanerare, transportledare, förare och ibland tågvärd, Daniel Rosendahl, transportledare samt, Gunnar Melin, trafik- och säkerhetshandläggare, enhetsansvarig Gunnar Melin 10 ◆ svensk trafiktidning ◆ årgång 93 på spåret Tarja Palm TJ-medlem och löneekonom på A-Train Hur länge har du arbetat på A-Train? Började i juni 1999, var sedan borta en kort tid men kom tillbaka igen i december 2000. Hur kom det sig att du började arbeta på ATrain? Jag jobbade på ett flygbolag tillsammans med min nu varande chef. Hon hade börjat på A-Train och frågade mig om jag ville jobba med henne igen. Vilka är dina arbetsuppgifter på A-Train? Min titel till trots arbetar jag mest med fakturering, avstämning av ombord försäljning, löpande bokföring, momsredovisning och andra ekonomiuppgifter. Vi är en liten organisation så vi på ekonomiavdelningen måste kunna täcka upp för varandra. Löneadministration med allt som hör till, adminis tration av tjänstepensioner, sjukfrånvaro och statistik. Jag tycker det är roligt att ha så varierande arbets uppgifter samt att ha en bra kontakt med övriga på företaget. Vad hade du arbetat med tidigare? Ekonomiarbete och redovisning men inte med löner både statligt och på flygbolag. Jag arbetade som dag barnvårdare många år när mina egna barn var små och hade då nytta av min barnskötarutbildning från gymnasiet. Därefter läste jag in en ekonomisk utbildning. Varför är du medlem hos TJ? Jag har alltid varit fackligt ansluten och då kändes det naturligt att gå med i TJ här på A-Train. Vad tycker du är bra med TJ? Att de finns på plats om något händer. Vad brukar du göra på din fritid? Jag håller på med Western-ridning och tycker om att promenera ute i skog och mark. Svettiga gymlokaler är ett minne blott. Vi har sommarhus i Hälsingland och tillbringar sommarsemestern där tillsammans med våra söner med respektive. Jag åker också gärna till solen en gång om året. Berätta något om dig själv som du tror arbets kamraterna inte vet? Jag tycker om att sticka och virka och har lyckats sy ett lapptäcke. Gunnar Melin Tarja Palm Foto: Louisa Sundell svensk trafiktidning ◆ årgång 93 ◆ 11 i spåret Arbete i spåret Extrapengar till underhåll av järnvägen, ny- och ombyggnadsprojekt samtidigt som tågtrafiken ökar. Järnvägsdygnet verkar behöva 48 timmar för att räcka till. Den unga entreprenörsbranschen för järnvägsin frastruktur står inför stora utmaningar. Det är inte mycket som engagerar så många som kvaliteten på allas vår järnväg. Är det inte snö så är det solkurvor, signalfel, nedrivna kontaktledningar eller köbildning på spåren. Utmaningarna är många. Det gäller att göra rätt saker på rätt sätt, Trafikver ket har en mycket viktig uppgift i sin roll som upp handlare av de arbeten som ska genomföras. Kapa citetsutredningen visar tydligt hur det ser ut. Behoven syns oändliga, hur prioriterar man mellan nybyggnad, ombyggnad, underhåll och trafik. Den verkliga utma ningen kan ligga i att så optimalt som möjligt använ da de extra 3,6 miljarderna under 2012–2013. Avregleringen har fört med sig en alltmer ökande konkurrens även i spåret. Många vill vara med och dela kakan. Tillvaron som entreprenör är inte okom plicerad, maskiner som kostar pengar, lång utbild ningstid för personalen, förhållandevis små margina ler, listan kan göras lång. Kraven på upphandlaren är höga, framförhållning, rimliga möjligheter till lönsamhet för entreprenörerna och en någorlunda stabil volym ligger högt på listan hos entreprenörerna. God kvalitet, hög säkerhet och optimalt resursutnyttjande till så lågt pris som möjligt ligger högt på dagordningen hos Trafikverket. För våra medlemmar i de olika entreprenadbolagen är en väl fungerande marknad en realitet. Anställnings trygghet, kompetensutveckling, arbetsförhållanden och möjligheterna att göra ett gott jobb är beroende av att förutsättningarna finns på plats. I bolag som inte har en chans att tjäna pengar, investera och planera på lite sikt blir tillvaron väldigt osäker. Det ligger i allas intresse; spårägare, operatörer, entrepre nörer, anställda, kunder att vi har en väl fungerande infrastruktur Ann-Charlott Juliusson Arbete i spåren kräver planering Foto: Infranord 12 ◆ svensk trafiktidning ◆ årgång 93 i spåret Kompetensför sörjning stor utmaning STT har ställt ett antal frågor till Gunilla Ejefors-Lublin, personalchef vid Balfour Beatty Rail AB (BBR). Gunilla-Ejefors-Lublin personalchef vid Balfour Beatty Rail AB. Under 2012 och 2013 har Regeringen satsat extra pengar på järnvägen. Tror du att detta kommer att få några konsekvenser för BBR? Ja, självklart! Vi ser många framtida utmaningar både när det gäller att bygga ny järnväg och att underhålla den befintliga.BBR har verksamhet även i Danmark, och den danska infrastrukturägaren har tilldelat konsortiet Thales– Balfour Beatty Rail, kontraktet för installation av det Europeiska ”state-of-the art” signalsystemet ERTMS på Jylland. Dessutom har vi precis fått en stor order avseende en totalentreprenad för två mobila omformarstationer i Oslo-området. Så det är inte bara den svenska regeringen som satsar på järnvägen utan hela Skandinavien och BBR är natur ligtvis glada över att vara delaktiga i utvecklingen! Har BBR något medarbetarutvecklingspro gram? Ja visst, vi arbetar för närvarande med ett utveck lingsprogram för våra projektledare som vi kommer sjösätta till hösten. Vad ser du för utmaningar för BBR? Ja, nu frågar du en personalchef så jag svarar, kom petensförsörjningsfrågorna. Det gäller inte bara för BBR utan för hela järnvägssektorn. Vi måste få våra ungdomar intresserade av järnvägsbranschen. I dag har FSJ tagit över ansvaret för branschens egen rekry teringssida, så jag passar på att göra reklam för den här och nu www.jarnvagsjobb.se Hur ser du på fackens roll? En viktigt samarbetspartner i ett företags utveckling. Vad tycker du gör BBR till en bra arbetsplats? Egentligen ska du fråga våra medarbetare, men de svar som jag får är att man trivs bra med sina arbets kamrater. Vi har en väldigt god ”kamratanda”. Jag tycker också att vi är mycket bra på kompetensväxling och medarbetarutveckling. Under 2011 internrekry terade vi 15 personer till 20 tjänster. Det visar på att man verkligen har en möjlighet att utvecklas både lönemässigt och kompetensmässigt. Men jag vill ock så lyfta vårt säkerhetsprogram ZERO HARM, som innebär att vi har fokus på säkerheten i vår vardag. Att våra chefer, arbetsledare och medarbetare och UE har ett högt säkerhetstänkt bidrar också till trivseln! Nu diskuteras om vinstintressen medför för sämrad vårdkvalitet i Sverige med Carema som exempel. Tror du att det finns risk för att vinst intresse kan medföra sämre underhåll på järn vägsanläggningarna? Nej, vår bransch är alldeles för säkerhetsmedveten. Vi gör aldrig avkall på säkerhetsfrågorna eller kvaliteten i våra kundleveranser. Dessa parametrar går alltid före ev vinstintresse. Vad är den största utmaningen för dig i ditt ar bete för tillfället? HR har alltid stora utmaningar på agendan, men ibland kan det vara fråga om det lilla i det stora. Mitt svar blir därför att sjösätta vår nya resepolicy där vi ska förändra hela vårt resebeteende. Vi ska i första hand prioritera det ”resfria” mötet. BBR har ett stort internationellt projekt som handlar om hållbarhet. Även en resepolicy ska bidra till att vi som företag är med och bidrar till ett hållbart samhälle! Stig Blomberg • Balfour Beatty Rail ingår i bygg- och anläggningskoncernen Balfour Beatty som har 52 000 medarbetare och omsatte år 2010, drygt 117 miljarder kronor. • Etablerades i Sverige år 2000 och har idag drygt 450 medarbetare. • Huvudkontoret finns i Västerås • Verksamhetsinriktning består av projektering, ny- och ombyggnation samt underhåll av järnvägsanläggningar. • Kompetensen inom företaget spänner över järnvägens samtliga teknikgrenar: bana, elektrifiering & kraftförsörjning samt signal & telekommunikation. svensk trafiktidning ◆ årgång 93 ◆ 13 intill spåret Arriva tar buss- och tågtrafik i Stockholm Under 2012 kommer Arriva att starta trafik på sitt hittills största kontrakt. Arriva fick uppdraget i konkurrens med Keolis och Rosalgståg m.fl. Upphandlingen gäller uppdraget att köra tåg på Ros lagsbanan, Saltsjöbanan och Tvärbanan inklusive Nockebybanan liksom busstrafik i Täby, Danderyd, Österåker, Vaxholm och Vallentuna. Uppdraget gäl ler tiden 2013-2021 med en möjlighet till ytterligare fyra års förlängning. ”Roslagståg m fl” var i själva verket ett samarbetsprojekt mellan DSB, NSB, Nett buss och Roslagståg, där man lämnade ett gemensamt bud i samband med upphandlingen. Integrerad upphandling tåg och buss Som synes är det en omfattande affär både i volym och tid. Det mest intressanta är likväl en integrerad upphandling av tåg- och busstrafik. Med TJ syn på saken ger det en ökad möjlighet till att skräddarsy trafiken genom att kunden reser med samma operatör hela resan. Här handlar det ju till allra största delen om arbetsresor där varje minut är viktig. Totalansvaret för den kombinerade arbetsresan bör leda till att kund normalt slipper se baklyktorna på bussen bara för att tåget är någon minut sent. Verksamhetsövergång Arriva ägs numera av DB, men kommer att fortsätta att operera under namnet Arriva även i fortsätt ningen. TJ och Arriva inledde under januari samtal/ förhandlingar angående den förändrade verksamhe ten och övertagandet. Övertagandet betraktas som en så kallad verksamhetsövergång, vilket innebär att de nu anställda erbjuds arbete hos den nya operatören. Och inte bara erbjuds – Arriva hart ett uttalat behov av att få över samtlig personal för att lyckas med sitt uppdrag. Arrivas nuvarande trafik TJ har sedan tidigare mycket goda relationer med Arriva. Arriva kör sen flera år tillbaka spårbundet i Sverige på Kinnekullebanan och Pågatågen i Skåne. Till detta kommer Arrivas nuvarande busstrafik i t ex Märsta och på Ekerö. Arriva är mycket stora på bus sidan i Danmark, där de är marknadsledande och har ca 60 % av den totala busstrafiken. Arrivas nya ägare DB kör spårbundet i Östergöt land och på Bottniabanan. TJ har idag ett flertal medlemmar vid Arriva, såväl inom den spårbundna trafiken som i busstrafiken. Med en konkurrensutsatt marknad lägger normalt ett flertal bolag eller bolag i förening anbud för att vinna trafik. Man lägger ned mycket kraft och även kostnader i samband med anbudsgivning och det är inte ovanligt att ett anbud kostar 5-20 Mkr. Efter en sådan kraftsamling kan det naturligtvis kännas tungt att inte tagit hem en affär. Men det för branschen träffande ”det går fler tåg” får väl tillämpas. Att för lora kräver sin man och sin kvinna. Roslagståg har uppträtt föredömligt och hedervärt. Jan Sandgren E20 upphandlingen klar Foto: Arriva 14 ◆ svensk trafiktidning ◆ årgång 93 insidan Kontoret ett miljöproblem TJ frågar Foto och intervjuer: Sören Svensson Kontorsarbetet förändras, vi slutar samla dokument i bokhyllan och gör informationen tillgänglig för alla. Under 1800-talet skapades kontor, dit de som utförde adminis trativa arbetsuppgifter i fabriken kunde få en lämpligare arbets miljö. Chefen satt oftast längst fram och kunde kontrollera att arbetet flöt och ingen hittade på något som man inte var anställd för. Ordet kontor är bildat av franskans comptoir, med den ur sprungliga betydelsen av räknebord. Kontorsarbetet har utveck lats mycket genom åren. Tidigare kunde man göra sig oumbärlig genom sin unika dokumentation som man höll sig fast vid på sitt kontor. Idag är framgångsfaktorn att göra informationen tillänglig för andra i företaget. Införandet av bärbara datorer, smarta telefoner etc har också drastiskt förändrat behovet av en fast arbetsplats. Enligt Thomas Nathorst Böös, som är konsult och föreläste för Trafikverkets personal inför en planerad flytt till nya lokaler i Solna, ställs också helt andra krav på medarbetaren genom den nya teknik som idag finns. Vi behöver tänka om och anpassa oss till dagens förutsättningar. Kommer du att ta någon vintersemester i år? stefan strömqvist Stefan Strömqvist, 46 år, Stockholm, ombudsman vid Trafik och Järnväg Svar: Jag sparar några dagar till nästa jul och planerar en längre ledighet då, men jag kommer att vara hemma. lina karlsson Vi behöver inga kontor Frågan om var du arbetar blir av mindre betydelse eftersom gränsen mellan arbete, resor och fritid suddas ut. Vi läser mejl i telefonen, vi kan många gånger utföra vårt arbete vart som helst och när som helst. För att det ska fungera behöver vi lära oss att använda den teknik som finns. Behovet av att samla på dokument i pappersformat behöver ersättas med digital lagring, förslagsvis på en server. Vi behöver inte längre egna kontor. Enligt Thomas är det färdigbyggt med kontorshus i Stock holm. Det är inte alls ovanligt att kontoren till hälften står tomma. Medarbetarna finns på annat håll. Man kan tala om att kontoren är ett miljöproblem. Varför ska vi värma upp och kyla ned kontorsutrymmen som bara nyttjas till hälften? För att spara pengar blir det allt vanligare med kontorslandskap. Det kräver mindre yta per arbetsplats. Det kräver dock att medarbetarna anpassar sitt beteende så att mer hänsyn tas till varandras behov. Vissa medarbetare behöver lugn och ro för att kunna utföra sitt arbete och andras arbetsuppgifter mår bra av att ständigt samtala med varandra. Lina Karlsson, 26 år, Hallsberg, kundkoordinator vid GreenCargo Svar: Jag har redan haft. Jag var i Kalifornien i två veckor under december och körde bil mellan Los Angeles, San Francisco och Las Vegas. björn johnsson Björn Johnsson, 40 år, Stockholm, trafikledare vid MTR Svar: Förhoppningsvis om jag får ledigt, men jag kommer att vara hemma med barnen. Flexarbetsplatser i Solna Inför flyttningen under våren 2012 till Trafikverkets lokaler i Solna planeras att tillhandahålla 750 arbetsplatser för 900 medarbetare. Det innebär att ett stort antal medarbetare inte har en egen arbetsplats, utan får använda en flexarbetsplats (en arbetsplats som kan användas av olika personer) de dagar man är på kontoret. Sören Svensson svensk trafiktidning ◆ årgång 93 ◆ 15 POSTTIDNING B korsord Returadress: Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ, Box 2131, 103 14 Stockholm Pengar och ära! Ge dig in i kampen om skraplotter och möjliga prispengar och lös korsordet i Svensk Trafiktidning! 1:a – 5:e pris vardera fem skraplotter! För att delta i dragningen måste ditt rätta svar inkommit till; TJ, Box 2131, 103 14 Stockholm, senast den 22 april. Vinnarna publiceras i STT 2/2012. Märk kuvertet ”Korsord 112”